Upp och stå FUNKTION OCH ANVÄNDNING AV UPPRESNINGSHJÄLPMEDEL. Kicki Reifeldt.

Transkript

1 FUNKTION OCH ANVÄNDNING AV UPPRESNINGSHJÄLPMEDEL Kicki Reifeldt

2 , 2014 Författare: Kicki Reifeldt, leg. arbetsterapeut Illustrationer: Kicki Reifeldt, leg. arbetsterapeut Publikationen kan laddas ned via

3 Förord När vi människor ska resa oss upp, lutar vi oss framåt tills sittbensknölarna lättar från underlaget och vi känner att rörelsen snett framåt/uppåt kan börja. När vi assisterar en människa som ska resa sig upp är det viktigt att ge stöd och samtidigt känna in när det är rätt tillfälle för denne att resa sig. Hur en människa reser sig upp varierar mellan friska individer, beroende på fysiska förutsättningar. Även ålder, trötthet, stelhet, funktionsnedsättningar, smärtor och intellektuella förmågor påverkar rörelsemönstret. Det finns hjälpmedel som kan användas i uppresning till stående oberoende av vilket uppresningsmönster användaren väljer. Den här skriften beskriver olika uppresningshjälpmedels funktion och vad de kräver av användaren. Den vänder sig till användare och förskrivare av uppresningshjälpmedel. Den som får stöd i sina förflyttningar kallas för användare. Den som ger stöd kallas hjälpare. 1

4 2

5 Sammanfattning Det finns hjälpmedel som kan användas i uppresning till stående oberoende av vilket uppresningsmönster användaren väljer. Exempel på det är vridplatta med stödhandtag, överflyttningsplattform, gåbord och olika typer av höjdreglerbara hjälpmedel. Skillnaden mellan en vridplatta med stödhandtag och en överflyttningsplattform ligger i dess mobilitet och möjlighet att förflytta användaren stående i hjälpmedlet eller inte. I en överflyttningsplattform får användaren också mer stöd i stående än med en vridplatta genom tillhörande stödbälten alternativt stusskuddar. Gåbord med motoriserat uppresningsstöd ger stöd bakom/under stussen till skillnad från uppresningslyftar och användaren reser sig på vanligt sätt genom att luta sig fram och ta tag i hjälpmedlets handtag. De flesta uppresningslyftarna aktiverar mer eller mindre ett kompensatoriskt rörelsemönster där användaren lutar sig bakåt och rätar ut kroppen med stöd av lyftens underbensstöd och uppresningsvästen i ryggen. Höjdreglerbara arbetsstolar och fåtöljer är till hjälp för mer aktiva användare som behöver stöd i att resa sig upp. 3

6 Våra rörelser sker automatiskt. Variationer i rörelserna är unika för varje individ. Medvetande om kroppen och kroppsdelarnas läge och funktion (postural kontroll 1 ) är avgörande för våra förflyttningar. Alla aktiviteter som en person utför under en dag kräver en viss kontroll av både orientering och stabilitet. Stå upp För att stå ledigt utan stöd krävs tillräcklig balans och ledrörlighet, utan att tyngdpunkten förskjuts så att man riskerar att falla omkull. Vi måste ha tillräcklig muskelstyrka och uthållighet för att hålla oss upprätta (mot tyngdlagen). De muskler vi använder då kallas postural muskulatur 2 som normalt har en högre tonus (spänningsgrad) än annan muskulatur. Dessa muskler sköts via posturala reflexer (sträckreflexen i ryggflexionen, knäflexionen samt plantarflexionen i fotlederna). För att aktivera de posturala reflexerna ska man stå aktivt (med huvudkontroll) på plan understödsyta med minimalt stöd (eventuellt med stimuli vid rygg, stjärt alltså stimulans på sträcksidan). Hela fotsulan ska belastas och lodlinjen ska gå igenom öra, axel, höft, knä och fot se bild. Situationer där ståträning avråds är med personer som har svår hypotoni (lågt blodtryck), vissa frakturer, smärta, för låg tonus, rädsla och svåra kontrakturer. 3 1 Postural kontroll omfattar nervsystemets förmåga till reglering av kroppens orientering och stabilitet. 2 Exempel på postural muskulatur är; vadmuskulatur (m. soleus), lårmuskulatur (m. quadriceps), lilla sätesmuskeln (m. gluteus medius), ryggsträckarna (m. erector spinae) och kappmuskeln (m. trapezius pars descendens). 3 Kontrakturer uppstår när en led inte används normalt. Bindväven blir då fastare och mindre elastisk, ledkapseln blir styvare och musklerna kortare med risk för översträckning och felställningar. 4

7 Vad vill man uppnå med ståträningen? Ståträningen ger en mängd positiva (fysiska och psykiska) effekter. Muskler och leder töjs ut och förhindrar på sätt kontrakturer i höft-, knä- och fotleder. Att stå motverkar benskörhet (osteoporos) och stimulerar benläkning vid frakturer. Hur länge man ska stå upp måste anpassas individuellt, men för att motverka osteoporos bör den som tränar stå upp varje dag. Att stå upp ökar muskelaktiviteten och stimulerar balansen, vilket motverkar risken att falla. Att stå är bra för andningen, cirkulationen och det påverkar de inre organen (magen, njurar, blåsa, tarm och urinvägar) positivt. Förutom psykiskt välmående ökar rumsuppfattning och kroppsuppfattning i stående och ADL-aktiviteter 4 underlättas. Kan vi stödja en person upp till stående kan han/hon vara aktiv i sina förflyttningar och det minskar arbetsbelastningen för hjälparen. Ståträning är positivt för utveckling av höftlederna på barn. Att stå upp är en förberedelse till att gå! Ståhjälpmedel i Norrbottens läns landsting En kartläggning av alla förskrivna ståhjälpmedel i Norrbottens läns landsting visade att kvinnorna stod flera gånger mer i veckan än männen, att personer med MS stod mest frekvent och att de som fått sitt ståhjälpmedel det senaste året stod oftare än de som haft sitt hjälpmedel längre tid. 5 Resa sig upp Alla rörelser måste ha en utgångspunkt (t.ex. en stol) och en förankring (golvet). En trygg förankring är nödvändig för rörelser som riktar sig uppåt, till exempel som att resa sig. Fötternas läge liksom avståndet mellan fötterna har stor betydelse för balansen. 4 ADL (Activities of Daily Living) är aktiviteter som är gemensamma för alla människor och som måste utföras regelbundet för att leva ett självständigt liv. 5 B. Nordström och L. Ekenberg, Socialmedicinsk tidskrift nr

8 Naturligt rörelsemönster När vi människor ska resa oss upp, lutar vi oss framåt tills sittbensknölarna lättar från underlaget och vi känner att rörelsen snett framåt/uppåt kan börja. Det rätta tillfället att resa sig, förändras/påverkas med sitthöjden. Ju lägre vi sitter desto längre fram måsta vi luta oss innan sittbensknölarna lättar från underlaget och tvärt om när vi sitter högre. När vi assisterar en människa som ska resa sig upp är det viktigt att ge stöd och samtidigt känna in när det är rätt tillfälle för denne att resa sig. Förhöjda sittunderlag och motoriserade höjdreglerbara hjälpmedel underlättar uppresningen väsentligt. Förutom höjdreglerbara hjälpmedel finns det olika typer av uppresningshjälpmedel som aktiverar och förstärker det naturliga uppresningsmönstret (se sidan 6). Kompensatoriskt rörelsemönster Hur en människa reser sig upp varierar mellan friska individer, beroende på fysiska förutsättningar. Även ålder, trötthet, stelhet, funktionsnedsättningar, smärtor och intellektuella förmågor påverkar rörelsemönstret. Personer med funktionsnedsättning använder ibland ett kompensatoriskt rörelsemönster för att resa sig upp, till exempel genom att luta sig bakåt och ta stöd bakom sig eller dra sig upp med hjälp av ett vägghandtag. Det finns forskning som visar att en halvsidig förlamning efter en stroke leder till att den ickeförlamade sidan bidrar med alltför mycket kraft inför uppresningen och påtagligt bromsar den framåtriktade rörelsen och att personer med stroke behöver längre tid på sig för att lyckas med uppresningen till stående. 6 En reumatiker väljer kanske att först gå skinkgång fram på stolen och sedan hämta kraft till uppresningen genom att gunga fram och tillbaka för att få fart i uppresningen. 6 Movement Control after Stroke: Studies on Sit-to-walk and on the Relations between Clinical and Laboratory Measures, Elmgren Frykberg, Gunilla (Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Rehabiliteringsmedicin). 6

9 Uppresningshjälpmedel Det finns hjälpmedel som kan användas i uppresning till stående, oberoende av vilket uppresningsmönster användaren väljer. Exempel på det är vridplatta med stödhandtag, överflyttningsplattform, gåbord och olika typer av höjdreglerbara hjälpmedel. De flesta uppresningslyftarna aktiverar, mer eller mindre, ett kompensatoriskt rörelsemönster där användaren lutar sig bakåt och rätar ut kroppen med stöd av lyftens underbensstöd och en uppresningsväst i ryggen. Vridplatta med stödhandtag Vridplatta med stödhandtag används till uppresning från sittande till stående. Eftersom användaren inte kan förflyttas stående på vridplattan måste den placeras så att användaren kommer i en bra position både när hon reser sig upp (från sängen, rullstolen) och sätter sig ner (på toaletten). Den kan också användas till förflyttning längre bak i (rull-)stol. De flesta vridplattorna med stödhandtag har en maximal användarvikt på 150 kilo. Användaren placerar sina fötter på vridplattans fot/vridplatta. Underbensstödens höjd ställs in med den övre benstödskanten under knäleden. Användaren reser sig genom att greppa om stödhandtaget, luta sig framåt (alternativt bakåt) och samtidigt dra sig upp till stående. Uppresningen underlättas med ett höjdreglerbart sittunderlag. Förflyttning längre bak i rullstolen går till så att användaren greppar om handtaget och lättar på stussen under tiden en av hjälparna skjuter in (rull-)stolen under stussen. Detta moment kräver två hjälpare. Hjälparen förhindrar att hjälpmedlet välter genom att bromsa och stabilisera vridplattan under hela uppresningen. För att understödja uppresningen och förhindra att användaren sätter sig för tidigt, kan hjälparen använda ett stödbälte med grepp, fäst runt användarens höft. Vad krävs av användaren? Användaren måste ha förmågan att resa sig upp självständigt eller med stöd, kunna stå med balans och belasta sina ben med sin kroppsvikt (med stöd från underbenstöden). Det krävs också en viss armstyrka, att kunna greppa om vridplattans handtag och behålla greppet när han/hon sätter sig ner igen. 7

10 Överflyttningsplattform En överflyttningsplattform används till uppresning från sittande till stående (se bild). Användaren kan vändas runt och förflyttas korta sträckor stående på överflyttningsplattformen. Den kan också användas till att komma längre bak i (rull-)stol. Det finns också överflyttningsplattformar med stusskuddar se bild som fälls ner bakom eller under stussen (beroende på fabrikat) när användaren har rest sig upp. Stativet till stusskuddarna ger stöd i sidled. De flesta överflyttningsplattformarna har en maximal användarvikt på 150 kilo. Användaren placerar sina fötter på överflyttningsplattformens fotplatta. Underbensstödens höjd ställs in med den övre benstödskanten under knäleden. Användaren greppar om stödhandtaget och reser sig genom att luta sig framåt (alternativt bakåt) och samtidigt dra sig upp till stående. Uppresningen underlättas med ett höjdreglerbart sittunderlag. Förflyttning längre bak i rullstol går till så att användaren greppar om handtaget och lättar på stussen under tiden en av hjälparna skjuter in (rull-)stolen under stussen. Detta moment kräver två hjälpare. Hjälparen bromsar och stabiliserar överflyttningsplattformen under hela uppresningen. För att understödja uppresningen och förhindra att användaren sätter sig för tidigt, kan hjälparen använda tillhörande stödbälte med grepp, fäst runt användarens höft. Stödbältet kan sedan spännas fast på hjälpmedlet och på så sätt ge användaren fortsatt stöd när han/hon står. Vad krävs av användaren? Användaren måste ha förmågan att resa sig upp från sittande självständigt eller med stöd, kunna stå med viss balans och belasta sina ben med sin kroppsvikt (med stöd från underbensstöden, stödbältet alternativt stusskuddarna). Användaren måste också kunna greppa om överflyttningsplattformens handtag och ha armstyrka nog för att dra sig upp till stående och behålla greppet om handtaget när han/hon sätter sig ner igen. 8

11 Gåbord Gåbord med höj- och sänkfunktion (hydraulik alternativt eldrift) används för att träna upp gångförmågan eller som stöd att gå. Användaren håller i gåbordets handtag och har samtidigt stöd för underarmarna. Gåbord kan också användas som stöd i uppresningen gärna i kombination med höjdreglerbara hjälpmedel. Gåbord med motoriserat uppresningsstöd För användare som behöver mer stöd i uppresningen finns gåbord med motoriserat uppresningsstöd med (löstagbar) fotplatta, underbensstöd och stödbälte. Användaren placerar sina fötter på fotplattan (eller direkt på golvet) och benstöden ställs in i höjd. Stödbältet som fästs runt användarens höft kopplas till underarmsstödet som när det höjs samtidigt drar upp användaren från sittande till stående. Användaren kan vändas runt på plats och förflyttas korta sträckor stående på gåbordets fotplatta. Ska gåbordet användas som gånghjälpmedel, används inte fotplattan och benstöden viks undan för att inte vara i vägen. Hjälparen bromsar och stabiliserar gåbordet under hela uppresningen. Vad krävs av användaren? Användaren måste ha förmågan att luta sig fram och greppa om hjälpmedlets handtag och med stöd under stussen följa med underarmsstödets lyftrörelse. Efter uppresningen ska användaren klara att stå och belasta sina ben med sin kroppsvikt (med stöd från underbensstöden och stödbältet). Det krävs också en viss hand-/armstyrka att greppa om hjälpmedlets handtag och behålla greppet i uppresningen och när han/hon sätter sig ner igen. 9

12 Uppresningslyft Uppresningslyftar används till att resa upp personer med funktionsnedsättning till stående och förflytta denne kortare sträckor. I uppresningen används en uppresningsväst som stöd i ryggen. Uppresningsvästen knäpps vanligtvis med ett skärp över bröstet/magen. Skärpet ska förhindra västen att glida upp i lyftet. Västens lyftband hakas på lyftarmen enligt leverantörens anvisningar. På de flesta modeller ska båda armar vara på utsidan uppresningsvästen. Vid felaktig placering, eller när användaren inte aktivt medverkar i uppresningen, glider västen upp och lyfter i armhålorna med risk för skador i axellederna. OBS! Kombinationer med uppresningslyftar och uppresningsvästar av olika fabrikat rekommenderas inte utan leverantörernas godkännande. Fotplatta Vanligtvis sätter vi fötterna en bit in under stolen när vi ska resa sig upp. När användaren ska resa sig upp i en uppresningslyft placeras fötterna på en fotplatta. Det förändrar förutsättningarna till ett naturligt rörelsemönster. För att komma intill fotplattan, måste rullstolen ha benstöd som kan vikas åt sidan eller tas bort. Fotplattan är för det mesta horisontell och följer golvytan. Det ger en ståmöjlighet. Är fotplattan vinklad uppåt i framkant, får användaren en dorsalflekterad fotled och undviker spänningar i vadmusklerna genom att böja sina knän eller luta sig bakåt mot uppresningsvästen. Vinklad fotplatta ger därför inte någon möjlighet att stå upp med full belastning på fötterna. Fotplattans höjd ovanför golvet får konsekvenser på uppresningen. Exempel Ska användaren resa sig från en toalettstol (42-46 cm hög) och placerar sina fötter på en tio cm hög fotplatta, blir utgångsläget en sitthöjd på drygt 30 cm. Har användaren genomgående förhöjningar på sina möbler kan det tvärtom vara bra om uppresningslyftens fotplatta är monterad en bit ovanför golvet. Underbensstöd För att undvika skador i samband med sträckning i knäleden bör underbensstödet ge stöd utan att pressa mot knäleden. Underbenstödet ställs in 10

13 i höjd med den övre kanten under knäleden. Användaren får stöd på framsidan av underbenen när han/hon skjuter ifrån och rätar ut sin kropp till stående. Underbensstöden stabiliserar användarens ben olika beroende på mjukhet och form. Det varierar från person till person vilket avstånd man vill ha mellan benen när man reser sig upp. När användaren reser sig i en uppresningslyft måste avståndet mellan benen anpassas till underbenstödets form. På de flesta fabrikat kan underbensstödens höjd, bredd och avstånd till benen ställas in individuellt. Vissa fabrikat har dessutom underbensstöd som är ledade uppåt/neråt. Lyftarm Lyftarmen höjer och sänker användaren till/från sittande. Lyftarmen har förutom plats för händer, fästen för uppresningsvästens lyftband. Användaren tar tag i lyftarmens handtag 7, lutar sig bakåt och rätar ut kroppen (med stöd från underbensstödet och uppresningsvästen) samtidigt som lyftarmen höjs. Användarens möjlighet till aktiv medverkan i uppresningen påverkas bl.a. av förmågan att anpassa sig till ett kompensatoriskt rörelsemönster, lyftarmens rörelsemönster, lyfthastighet, bredd och greppmöjligheter. TIPS! Om uppresningen misslyckas, kan hjälparen ge användaren stöd i den första uppresningsfasen med hjälp av ett draglakan eller stödbälte bakom stussen. Upplever hjälparna att det är för tungt är det dags att göra en ny bedömning. Är inte användaren tillräckligt aktiv för en uppresningslyft är en personlyft för sittande överflyttningar ett mer skonsamt och värdigt alternativ. Beroende på fabrikat är lyftarmen utbytbar, breddställbar eller höjdreglerbar. TIPS! Ibland kommer inte användaren upp i fullt stående. Det kan bero på försvagad muskulatur, för dålig tonus och/eller kontrakturer i höft- och knäleder. Det kan också bero på att uppresningslyftens lyfthöjd inte räcker till. Pröva att koppla uppresningsvästens lyftband på en kortare nivå. Ibland kan en mindre storlek på uppresningvästen ge kortare avstånd till krokarna 7 Många som sitter i rullstol har svårt att lyfta sina armar. Ännu fler har svårt att lyfta armarna över 1,0 m. Höjden cm ovanför golvet är lättast att nå. Ur boken Bygg ikapp handikapp, Elisabeth Svensson, Svensk byggtjänst, Hjälpmedelsinstitutet, utgåva 5,

14 och mer upprätt position för användaren. På fabrikat som har teleskopisk infästning av masten i underredet, regleras lyftarmens lyfthöjd i tre nivåer. Sätta sig ner När användaren ska sätta sig ner igen är det en fördel om han/hon lutar sig framåt och för stussen bakåt när lyftarmen sänks. Annars slår ryggen i toalettstolens vattentank (eller rullstolsryggen) och användaren kommer att sätta sig för långt fram på toalettringen se bild. Liknande problem uppstår i förflyttningen till sängen. Stannar inte assistenten lyftarmens nedgående rörelse i tid, finns en risk att användaren följer med lyftarmen tills han/hon ligger på tvären i sängen. TIPS! Lägg en hand på baksidan av axeln och signalera med en lätt tryckning att han/hon ska luta sig framåt. Signalen förstärks ytterligare om du samtidigt ger ett lätt tryck i ljumsken. Tillbehör Samtliga uppresningslyftar har löstagbart vadband. Vissa fabrikat har även hemiplegistöd att fästa på lyftarmen eller på uppresningsvästen. Som stöd i uppresningen finns till några fabrikat en stusslapp. Den kopplas till lyftarmen alternativt på uppresningsvästen. Vad krävs av användaren? De flesta uppresningslyftarna aktiverar mer eller mindre ett kompensatoriskt rörelsemönster där användaren lutar sig bakåt och rätar ut kroppen med stöd av uppresningsvästen i ryggen. Användaren har fysisk kontakt med och samarbetar med lyften. Före uppresningen måste användaren med eller utan assistans sätta sig på sängkanten. Hon/han måste ha förmågan att sitta upp (med stöd), skjuta ifrån med benen, följa med lyftarmens rörelse i uppresningen till stående och kunna stå och belasta sina ben (med stöd från underbensstöden och uppresningsvästen). Det kräver att användaren kan sträcka i höft och knälederna, har balans, ledrörlighet och normal muskeltonus. Användaren måste också kunna greppa om uppresningslyftens handtag på lyftarmen och behålla greppet när han/hon sätter sig ner. 12

15 Uppresningslyft för sittande passiva lyft Att kunna växla mellan stående och sittande förflyttningar är en fördel om användarens dagsform varierar eller om lyften ska användas till fler personer med olika förutsättningar t.ex. på en vårdavdelning. På några fabrikat av uppresningslyftar kan underbensstödet (ibland fotplattan) enkelt lyftas av. Därmed finns (om leverantören godtar det) en möjlighet att även kombinera uppresningslyften med lyftselar för sittande passiva lyft. Lyftarmens krokar måste också ha en design och funktion som passar mot lyftselens lyftband. Lyftselar som ger en upprätt sittställning passar bäst. OBS! Var uppmärksam på att den maximala lasten vid passiva lyft reduceras eftersom fotplattan inte bär upp någon belastning. Fråga leverantören vad som gäller för deras lyft! Uppresningslyft med låg mast och lång lyftarm möjliggör sittande lyft till/från golv av en användare som sitter upp (på golvet). 13

16 Andra höjdreglerbara hjälpmedel Användare med begränsad möjlighet att luta sig fram reser sig med svårighet från låg höjd och sätter sig ner med fart. Med ett stabilt och höjdreglerbart hjälpmedel underlättas uppresningen till stående och att sätta sig ner på ett balanserat och lugnt sätt. Höjdreglerbar arbetsstol Arbetsstolen används för aktivitet i hemmiljö/arbetsmiljö. Användaren kan med hjälp av arbetsstolen förflytta sig i olika riktningar i rummet. Den kan även användas som stöd att stå upp (t.ex. laga mat) och som sittmöbel. När användaren sparkar sig fram i arbetsstolen måste han/hon nå ner med hela foten till golvet. Låg sitthöjd underlättar, förutom att sparka sig fram, att komma långt in i stolen, plocka upp saker på golvet och komma intill bord. Avtagbara/uppfällbara armstöd och fotplattor underlättar om använda- ren själv ska göra en sittande förflyttning i sidled till och från en säng. Arbetsstolens stabilitet påverkas bl.a. av stolens understödsyta (avståndet mellan hjulen), stativ och bromsar. Arbetsstolar med höjd- och vinkelställbart ryggstöd ökar möjligheterna till en individuell sittställning och stöd. Normalt ställer man in ryggstödsplattan lågt, för att ge stöd i bäckenet. Fåtölj Det finns fåtöljer med uppresningsfunktion och individuell elektrisk reglering av rygg, benstöd och uppresningsfunktion. Regleringen av sittytan kan också ske mekaniskt på så sätt att fåtöljens sits tiltas framåt och följer med och ger stöd åt användaren när han/hon reser sig upp. 14

17

18 FUNKTION OCH ANVÄNDNING AV UPPRESNINGSHJÄLPMEDEL När vi människor ska resa oss upp, lutar vi oss framåt tills sittbensknölarna lättar från underlaget och vi känner att rörelsen snett framåt/uppåt kan börja. När vi assisterar en människa som ska resa sig upp är det viktigt att ge stöd och samtidigt känna in när det är rätt tillfälle för denne att resa sig. Hur en människa reser sig upp varierar mellan friska individer, beroende på fysiska förutsättningar. Även ålder, trötthet, stelhet, funktionsnedsättningar, smärtor och intellektuella förmågor påverkar rörelsemönstret. Det finns hjälpmedel som kan användas i uppresning till stående oberoende av vilket uppresningsmönster användaren väljer. Den här skriften beskriver olika uppresningshjälpmedel, deras funktion och vad de kräver av användaren. Den vänder sig till användare och förskrivare av uppresningshjälpmedel. är ett nationellt kunskapscentrum inom området förflyttningskunskap som startade Vi är experter på området och sprider vår kunskap genom utbildningar och skrifter. Våra utbildningar ger dig som arbetsterapeut, sjukgymnast och fysioterapeut redskap så att du kan handleda eller utbilda omvårdnadspersonal i förflyttning. Du som arbetar som hjälpmedelskonsulent får genom våra kurser den kunskap du behöver för att kunna utföra ditt arbete på ett kvalitativt sätt. Vi utbildar även hjälpmedelstekniker, sjuksköterskor, omvårdnadspersonal och rehabpersonal inom många olika aspekter av området förflyttning. Alla kursledare i förflyttningskunskap på Hjälpmedelcenter Sverige är legitimerade sjukgymnaster och arbetsterapeuter med lång erfarenhet av kliniskt arbete. Legitimationen står som garanti för att vårt arbete uppfyller de krav som Hälso- och sjukvårdslagen ställer. På vissa kurser samarbetar vi med kursledare som specialiserat sig inom andra områden, t.ex.smärtsjuksköterska, pedagog, utredare på läkemedelsverket och hjälpmedelstekniker. I våra skrifter sammanfattar expertisen sina kunskaper inom olika aspekter av förflyttning. Lilla Bommen Göteborg kontakt@hmcsverige.se