Upp och stå. funktion och användning av uppresningshjälpmedel
|
|
- Marie Henriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Upp och stå funktion och användning av uppresningshjälpmedel
2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2012 Författare: Kicki Reifeldt, HI URN:NBN:se:hi pdf (pdf) Artikelnummer: pdf Publikationen är endast utgiven i elektronisk form och kan hämtas som ett pdf-format på Hjälpmedelsinstitutets webbplats, Den kan också beställas i alternativa format från HI.
3 Upp och stå funktion och användning av uppresningshjälpmedel Kicki Reifeldt Hjälpmedelsinstitutet
4 Innehåll Förord... 5 Sammanfattning... 6 Upp och stå... 7 Stå upp... 7 Vad vill man uppnå med ståträningen?... 8 Resa sig upp... 8 Naturligt rörelsemönster... 9 Kompensatoriskt rörelsemönster... 9 Uppresningshjälpmedel Vridplatta med stödhandtag Vad krävs av användaren? Överflyttningsplattform Vad krävs av användaren? Gåbord Vad krävs av användaren? Uppresningslyft Sätta sig ner Vad krävs av användaren? Andra höjdreglerbara hjälpmedel Höjdreglerbar arbetsstol Fåtölj
5 Förord När vi människor ska resa oss upp, lutar vi oss framåt tills sittbensknölarna lättar från underlaget och vi känner att rörelsen snett framåt/uppåt kan börja. När vi assisterar en människa som ska resa sig upp är det viktigt att ge stöd och samtidigt känna in när det är rätt tillfälle för denne att resa sig. Hur en människa reser sig upp varierar mellan friska individer, beroende på fysiska förutsättningar. Även ålder, trötthet, stelhet, funktionsnedsättningar, smärtor och intellektuella förmågor påverkar rörelsemönstret. Det finns hjälpmedel som kan användas i uppresning till stående oberoende av vilket uppresningsmönster användaren väljer. Den här skriften beskriver olika uppresningshjälpmedels funktion och vad de kräver av användaren. Den vänder sig till användare och förskrivare av uppresningshjälpmedel. Göteborg, februari 2012 Hjälpmedelsinstitutet Kicki Reifeldt Leg arbetsterapeut/verksamhetssamordnare 5
6 Sammanfattning Det finns hjälpmedel som kan användas i uppresning till stående oberoende av vilket uppresningsmönster användaren väljer. Exempel på det är vridplatta med stödhandtag, överflyttningsplattform, gåbord och olika typer av höjdreglerbara hjälpmedel. Skillnaden mellan en vridplatta med stödhandtag och en överflyttningsplattform ligger i dess mobilitet och möjlighet att förflytta användaren stående i hjälpmedlet eller inte. I en överflyttningsplattform får användaren också mer stöd i stående än med en vridplatta genom tillhörande stödbälten alternativt stusskuddar. Gåbord med motoriserat uppresningsstöd ger stöd bakom/under stussen till skillnad från uppresningslyftar och användaren reser sig på vanligt sätt genom att luta sig fram och ta tag i hjälpmedlets handtag. De flesta uppresningslyftarna aktiverar mer eller mindre ett kompensatoriskt rörelsemönster där användaren lutar sig bakåt och rätar ut kroppen med stöd av lyftens underbensstöd och uppresningsvästen i ryggen. Höjdreglerbara arbetsstolar och fåtöljer är till hjälp för mer aktiva användare som behöver stöd i att resa sig upp. 6
7 Upp och stå Våra rörelser sker automatiskt. Variationer i rörelserna är unika för varje individ. Medvetande om kroppen och kroppsdelarnas läge och funktion (postural kontroll 1 ) är avgörande för våra förflyttningar. Alla aktiviteter som en person utför under en dag kräver en viss kontroll av både orientering och stabilitet. Stå upp För att stå ledigt utan stöd krävs tillräcklig balans och ledrörlighet utan att tyngdpunkten förskjuts så att man faller omkull. Vi måste ha tillräcklig muskelstyrka och uthållighet för att hålla oss upprätta (mot tyngdlagen). De muskler vi använder då kallas postural muskulatur 2 som normalt har en högre tonus (spänningsgrad) än annan muskulatur. Dessa muskler sköts via posturala reflexer (sträckreflexen i rygg-, knä-, samt plantarflexionen i fotlederna). För att aktivera de posturala reflexerna ska man stå aktivt (med huvudkontroll) på plan understödsyta med minimalt stöd (eventuellt med stimuli vid rygg, stjärt - alltså stimulans på sträcksidan). Hela fotsulan ska belastas och lodlinjen ska gå igenom öra, axel, höft, knä och fot (se bild). Situationer där ståträning avråds är med personer som har svår hypotoni (lågt blodtryck), vissa frakturer, smärta, för låg tonus, rädsla och svåra kontrakturer 3. 1 Postural kontroll omfattar nervsystemets förmåga till reglering av kroppens orientering och stabilitet. 2 Exempel på postural muskulatur är; vadmuskulatur (m. soleus), lårmuskulatur (m. quadriceps), lilla sätesmuskeln (m. gluteus medius), ryggsträckarna (m. erector spinae) och kappmuskeln (m. trapezius pars descendens). 3 Kontrakturer uppstår när en led inte används normalt. Bindväven blir då fastare och mindre elastisk, ledkapseln blir styvare och musklerna kortare med risk för översträckning och felställningar. 7
8 Vad vill man uppnå med ståträningen? Ståträningen ger en mängd positiva (fysiska och psykiska) effekter. Muskler och leder töjs ut och förhindrar på sätt kontrakturer i höft-, knä- och fotleder. Att stå motverkar benskörhet (osteoporos) och stimulerar benläkning vid frakturer. Hur länge man ska stå upp måste anpassas individuellt, men för att motverka osteoporos bör den som tränar stå upp varje dag. Att stå upp ökar muskelaktiviteten och balansen stimuleras vilket motverkar risken att falla. Att stå är bra för andningen, cirkulationen och det påverkar de inre organen (magen, njurar, blåsa, tarm och urinvägar) positivt. Förutom psykiskt välmående ökar rums-/kroppsuppfattning i stående och ADL-aktiviteter 4 underlättas. Kan vi stödja en person upp till stående kan han/hon vara aktiv i sina förflyttningar och det minskar arbetsbelastningen för assistenten. Ståträning är positivt för utveckling av höftlederna på barn. Att stå upp är en förberedelse till att gå! Ståhjälpmedel i Norrbottens läns landsting En kartläggning av alla förskrivna ståhjälpmedel i Norrbottens läns landsting visade att kvinnorna stod flera gånger mer i veckan än männen, att personer med MS stod mest frekvent och att de som fått sitt ståhjälpmedel det senaste året stod oftare än de som haft sitt hjälpmedel längre tid. 5 Resa sig upp Alla rörelser måste ha en utgångspunkt (t.ex. en stol) och en förankring (golvet). En trygg förankring är nödvändig för rörelser som riktar sig uppåt, till exempel som att resa sig. Fötternas läge och avstånd mellan varandra har stor betydelse för balansen. 4 ADL (Activities of Daily Living) är aktiviteter som är gemensamma för alla människor och som måste utföras regelbundet för att leva ett självständigt liv. 5 Socialmedicinsk tidskrift nr Birgitta Nordström och Lilly Ekenberg. 8
9 Naturligt rörelsemönster När vi människor ska resa oss upp, lutar vi oss framåt tills sittbensknölarna lättar från underlaget och vi känner att rörelsen snett framåt/uppåt kan börja. Det rätta tillfället att resa sig, förändras/påverkas med sitthöjden. Ju lägre vi sitter desto längre fram måsta vi luta oss innan sittbensknölarna lättar från underlaget och tvärt om när vi sitter högre. När vi assisterar en människa som ska resa sig upp är det viktigt att ge stöd och samtidigt känna in när det är rätt tillfälle för denne att resa sig. Förhöjda sittunderlag och motoriserade höjdreglerbara hjälpmedel underlättar uppresningen väsentligt. Förutom höjdreglerbara hjälpmedel finns det olika typer av uppresningshjälpmedel som aktiverar och förstärker det naturliga uppresningsmönstret (se sidan 10). Kompensatoriskt rörelsemönster Hur en människa reser sig upp varierar mellan friska individer, beroende på fysiska förutsättningar. Även ålder, trötthet, stelhet, funktionsnedsättningar, smärtor och intellektuella förmågor påverkar rörelsemönstret. Personer med funktionsnedsättning använder ibland ett kompensatoriskt rörelsemönster för att resa sig upp, till exempel genom att luta sig bakåt och ta stöd bakom sig eller dra sig upp med hjälp av ett vägghandtag. Det finns forskning 6 som visar att en halvsidig förlamning efter en stroke leder till att den icke-förlamade sidan bidrar med alltför mycket kraft inför uppresningen och påtagligt bromsar den framåtriktade rörelsen och att personer med stroke behöver längre tid på sig för att lyckas med uppresningen till stående. En reumatiker väljer kanske att först gå skinkgång fram på stolen och sedan hämta kraft till uppresningen genom att gunga fram och tillbaka för att få fart i uppresningen. 6 Movement Control after Stroke: Studies on Sit-to-walk and on the Relations between Clinical and Laboratory Measures, Elmgren Frykberg, Gunilla (Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Rehabiliteringsmedicin). 9
10 Uppresningshjälpmedel Det finns hjälpmedel som kan användas i uppresning till stående oberoende av vilket uppresningsmönster användaren väljer. Exempel på det är vridplatta med stödhandtag, överflyttningsplattform, gåbord och olika typer av höjdreglerbara hjälpmedel. De flesta uppresningslyftarna aktiverar mer eller mindre ett kompensatoriskt rörelsemönster där användaren lutar sig bakåt och rätar ut kroppen med stöd av lyftens underbensstöd och en uppresningsväst i ryggen. Vridplatta med stödhandtag Vridplatta med stödhandtag används till uppresning från sittande till stående. Eftersom användaren inte kan förflyttas stående på vridplattan måste den placeras så att användaren kommer i en bra position både när hon reser sig upp (från sängen, rullstolen) och sätter sig ner (på toaletten). Den kan också användas till förflyttning längre bak i (rull-)stol. De flesta vridplattorna med stödhandtag har en maximal användarvikt på 150 kilo. Användaren placerar sina fötter på vridplattans fot/vrid-platta. Underbensstödens höjd ställs in med den övre benstödskanten under knäleden. Användaren reser sig genom att greppa om stödhandtaget, luta sig framåt (alternativt bakåt) och samtidigt dra sig upp till stående. Uppresningen underlättas med ett höjdreglerbart sittunderlag. Förflyttning längre bak i rullstolen går till så att användaren greppar om handtaget och lättar på stussen under tiden en av hjälparna skjuter in (rull-)stolen under stussen. (Detta moment kräver 2 assistenter). Assistenten förhindrar att hjälpmedlet välter genom att bromsa och stabilisera vridplattan under hela uppresningen. För att understödja uppresningen och förhindra att användaren sätter sig för tidigt, kan assistenten använda ett stödbälte med grepp, fäst runt användarens höft. 10
11 Vad krävs av användaren? Användaren måste ha förmågan att resa sig upp självständigt eller med stöd, kunna stå med balans och belasta sina ben med sin kroppsvikt (med stöd från underbenstöden). Det krävs också en viss armstyrka, att kunna greppa om vridplattans handtag och behålla greppet när han/hon sätter sig ner igen. Överflyttningsplattform En överflyttningsplattform används till uppresning från sittande till stående (se bild). Användaren kan vändas runt och förflyttas korta sträckor stående på överflyttningsplattformen. Den kan också användas till att komma längre bak i (rull-)stol. Det finns också överflyttningsplattformar med stusskuddar (se bild), som fälls ner bakom eller under stussen (beroende på fabrikat) när användaren har rest sig upp. Stativet till stusskuddarna ger stöd i sidled. De flesta överflyttningsplattformarna har en maximal användarvikt på 150 kilo. Användaren placerar sina fötter på överflyttningsplattformens fotplatta. Underbensstödens höjd ställs in med den övre benstöds-kanten under knäleden. Användaren greppar om stödhandtaget och reser sig genom att luta sig framåt (alternativt bakåt) och samtidigt dra sig upp till stående. Uppresningen underlättas med ett höjdregler-bart sittunderlag. Förflyttning längre bak i rullstol går till så att användaren greppar om handtaget och lättar på stussen under tiden en av hjälparna skjuter in (rull-)stolen under stussen. (Detta moment kräver 2 assistenter). Assistenten bromsar och stabiliserar överflyttningsplattformen under hela uppresningen. För att understödja uppresningen och förhindra att användaren sätter sig för tidigt, kan assistenten använda tillhörande stödbälte med grepp, fäst runt användarens höft. Stödbältet kan sedan spännas fast på hjälpmedlet och på så sätt ge användaren fortsatt stöd när han/hon står. 11
12 Vad krävs av användaren? Användaren måste ha förmågan att resa sig upp från sittande självständigt eller med stöd, kunna stå med viss balans och belasta sina ben med sin kroppsvikt (med stöd från underbensstöden, stödbältet alternativt stusskuddarna). Användaren måste också kunna greppa om överflyttningsplattformens handtag och ha armstyrka nog för att dra sig upp till stående och behålla greppet om handtaget när han/hon sätter sig ner igen. Gåbord Gåbord med höj- och sänkfunktion (hydraulik alternativt eldrift) används för att träna upp gångförmågan eller som stöd att gå. Användaren håller i gåbordets handtag och har samtidigt stöd för underarmarna. Gåbord kan också användas som stöd i uppresningen gärna i kombination med höjdreglerbara hjälpmedel. Gåbord med motoriserat uppresningsstöd För användare som behöver mer stöd i uppresningen finns gåbord med motoriserat uppresningsstöd med (löstagbar) fotplatta, underbensstöd och stödbälte. Användaren placerar sina fötter på fotplattan (eller direkt på golvet) och benstöden ställs in i höjd. Stödbältet som fästs runt användarens höft kopplas till underarmsstödet som när det höjs samtidigt drar upp användaren från sittande till stående. Användaren kan vändas runt på plats och förflyttas korta sträckor stående på gåbordets fotplatta. Ska gåbordet användas som gånghjälpmedel, används inte fotplattan och benstöden viks undan för att inte vara i vägen. Assistenten bromsar och stabiliserar gåbordet under hela uppresningen. Vad krävs av användaren? Användaren måste ha förmågan att luta sig fram och greppa om hjälpmedlets handtag och med stöd under stussen följa med underarmsstödets lyftrörelse. Efter uppresningen ska användaren klara att stå och belasta sina ben med sin kroppsvikt (med stöd från underbensstöden och stödbältet). Det krävs också en viss hand-/armstyrka att greppa om hjälpmedlets handtag och behålla greppet i uppresningen och när han/hon sätter sig ner igen. 12
13 Uppresningslyft Uppresningslyftar används till att resa upp personer med funktionsnedsättning till stående och förflytta denne kortare sträckor. I uppresningen används en uppresningsväst som stöd i ryggen. Uppresningsvästen knäpps vanligtvis med ett skärp över bröstet/magen. Skärpet ska förhindra västen att glida upp i lyftet. Västens lyftband hakas på lyftarmen enligt leverantörens anvisningar. På de flesta modeller ska båda armar vara på utsidan uppresningsvästen. Vid felaktig placering, eller när användaren inte aktivt medverkar i uppresningen, glider västen upp och lyfter i armhålorna med risk för skador i axellederna. OBS! Kombinationer med uppresningslyftar och uppresningsvästar av olika fabrikat rekommenderas inte utan leverantörernas godkännande. Fotplatta Vanligtvis sätter vi fötterna en bit in under stolen när vi ska resa sig upp. När användarens ska resa sig upp i en uppresningslyft placeras fötter på en fotplatta. Det förändrar förutsättningarna till ett naturligt rörelsemönster. För att komma intill fotplattan, måste rullstolen ha benstöd som kan vikas åt sidan eller tas bort. Fotplattan är för det mesta horisontell och följer golvytan. Det ger en stå-möjlighet. Är fotplattan vinklad uppåt i framkant, får användaren en dorsalflekterad fotled och undviker spänningar i vadmusklerna genom att böja sina knän eller luta sig bakåt mot uppresningsvästen. Vinklad fotplatta ger därför inte någon möjlighet att stå upp med full belastning på fötterna. Fotplattans höjd ovanför golvet får konsekvenser på uppresningen. Exempel Ska användaren resa sig från en toalettstol (42 46 cm hög) och placerar sina fötter på en 10 cm hög fotplatta, blir utgångsläget en sitthöjd på drygt 30 cm. Har användaren genomgående förhöjningar på sina möbler kan det tvärtom vara bra om uppresningslyftens fotplatta är monterad en bit ovanför golvet. 13
14 Underbensstöd För att undvika skador i samband med sträckning i knäleden bör underbensstödet ge stöd utan att pressa mot knäleden. Underbenstödet ställs in i höjd med den övre kanten under knäleden. Användaren får stöd på framsidan av underbenen när han/hon skjuter ifrån och rätar ut sin kropp till stående. Underbensstöden stabiliserar användarens ben olika beroende på mjukhet och form. Det varierar från person till person vilket avstånd man vill ha mellan benen när man reser sig upp. När användaren reser sig i en uppresningslyft måste avståndet mellan benen anpassas till underbenstödets form. På de flesta fabrikat kan underbensstödens höjd, bredd och avstånd till benen ställas in individuellt. Vissa fabrikat har dessutom underbensstöd som är ledade uppåt/neråt. Lyftarm Lyftarmen höjer och sänker användaren till/från sittande. Lyftarmen har förutom plats för händer, fästen för uppresningsvästens lyftband. Användaren tar tag i lyftarmens handtag 7, lutar sig bakåt och rätar ut kroppen (med stöd från underbensstödet och uppresningsvästen) samtidigt som lyftarmen höjs. Användarens möjlighet till aktiv medverkan i uppresningen påverkas bl.a. av förmågan att anpassa sig till ett kompensatoriskt rörelsemönster, lyftarmens rörelsemönster, lyft-hastighet, bredd och greppmöjligheter. TIPS! Om uppresningen misslyckas, kan assistenten ge användaren stöd i den första uppresningsfasen med hjälp av ett draglakan eller stödbälte bakom stussen. Upplever assistenterna att det är för tungt är det dags att göra en ny bedömning. Är inte användaren tillräckligt aktiv för en uppresningslyft är en personlyft för sittande överflyttningar ett mer skonsamt och värdigt alternativ. Beroende på fabrikat är lyftarmen utbytbar, breddställbar eller höjdreglerbar. 7 Många som sitter i rullstol har svårt att lyfta sina armar. Ännu fler har svårt att lyfta armarna över 1,0 m. Höjden cm ovanför golvet är lättast att nå. Ur boken Bygg i Kapp Handikapp, Hjälpmedelsinstitutet. 14
15 TIPS! Ibland kommer inte användaren upp i fullt stående. Det kan bero på försvagad muskulatur, för dålig tonus och/eller kontrakturer i höft- och knäleder. Det kan också bero på att uppresningslyftens lyfthöjd inte räcker till. Pröva att koppla uppresningsvästens lyftband på en kortare nivå. Ibland kan en mindre storlek på uppresningvästen ge kortare avstånd till krokarna och mer upprätt position för användaren. På fabrikat som har teleskopisk infästning av masten i underredet, regleras lyftarmens lyfthöjd i tre nivåer. Sätta sig ner När användaren ska sätta sig ner igen är det en fördel om han/hon lutar sig framåt och för stussen bakåt när lyftarmen sänks. Annars slår ryggen i toalettstolens vattentank (eller rullstolsryggen) och användaren kommer att sätta sig för långt fram på toalettringen (se bild). Liknande problem uppstår i förflyttningen till sängen. Stannar inte assistenten lyftarmens nedgående rörelse i tid, finns en risk att användaren följer med lyftarmen tills han/hon ligger på tvären i sängen. TIPS! Lägg en hand på baksidan av axeln och signalera med en lätt tryckning att han/hon ska luta sig framåt. Signalen förstärks ytterligare om du samtidigt ger ett lätt tryck i ljumsken. Tillbehör Samtliga uppresningslyftar har löstagbart vadband. Vissa fabrikat har även hemiplegistöd att fästa på lyftarmen eller på uppresningsvästen. Som stöd i uppresningen finns till några fabrikat en stusslapp. Den kopplas till lyftarmen alternativt på uppresningsvästen. Vad krävs av användaren? De flesta uppresningslyftarna aktiverar mer eller mindre ett kompensatoriskt rörelsemönster där användaren lutar sig bakåt och räta ut kroppen med stöd av uppresningsvästen i ryggen. Användaren har fysisk kontakt med och samarbetar med lyften. Före uppresningen måste användaren med eller utan assistans sätta sig på sängkanten. Hon/han måste ha förmågan att sitta upp (med stöd), skjuta ifrån med 15
16 benen, följa med lyftarmens rörelse i uppresningen till stående och kunna stå och belasta sina ben (med stöd från underbensstöden och uppresningsvästen). Det kräver att användaren kan sträcka i höft och knälederna, har balans, ledrörlighet och normal muskeltonus. Användaren måste också kunna greppa om uppresningslyftens handtag på lyftarmen och behålla greppet när han/hon sätter sig ner. Uppresningslyft för sittande passiva lyft Att kunna växla mellan stående och sittande förflyttningar är en fördel om användarens dagsform varierar eller om lyften ska användas till fler personer med olika förutsättningar t.ex. på en vårdavdelning. På några fabrikat av uppresningslyftar kan underbensstödet (ibland fotplattan) enkelt lyftas av. Därmed finns (om leverantören godtar det) en möjlighet att även kombinera uppresningslyften med lyftselar för sittande passiva lyft. Lyftarmens krokar måste också ha en design och funktion som passar mot lyftselens lyftband. Lyftselar som ger en upprätt sittställning passar bäst. OBS! Var uppmärksam på att den maximala lasten vid passiva lyft reduceras eftersom fotplattan inte bär upp någon belastning. Fråga leverantören vad som gäller för deras lyft! Uppresningslyft med låg mast och lång lyftarm möjliggör sittande lyft till/från golv av en användare som sitter upp (på golvet). 16
17 Andra höjdreglerbara hjälpmedel Användare med begränsad möjlighet att luta sig fram sätter sig ner med fart och reser sig med svårighet från låg höjd. Med ett stabilt och höjdreglerbart hjälpmedel underlättas uppresningen till stående och att sätta sig ner på ett balanserat och lugnt sätt. Höjdreglerbar arbetsstol Arbetsstolen används för aktivitet i hem/arbetsmiljö. Användaren kan med hjälp av arbetsstolen förflytta sig i olika riktningar i rummet. Den kan även användas som stöd att stå upp (t.ex. laga mat) och som sittmöbel. När användaren sparkar sig fram i arbetsstolen måste han/hon nå ner med hela foten till golvet. Låg sitthöjd underlättar förutom att sparka sig fram att komma långt in i stolen, plocka upp saker på golvet och komma intill bord. Avtagbara/uppfällbara armstöd och fotplattor underlättar om användaren själv ska göra en sittande förflyttning i sidled till och från en säng. Arbetsstolens stabilitet påverkas bl.a. av stolens understödsyta (avståndet mellan hjulen), stativ och bromsar. Arbetsstolar med höjd- och vinkelställbart ryggstöd ökar möjligheterna till en individuell sittställning och stöd. Normalt ställer man in ryggstödsplattan lågt för att ge stöd i bäckenet. Fåtölj Det finns fåtöljer med uppresningsfunktion och individuell elektrisk reglering av rygg, benstöd och uppresningsfunktion. Regleringen av sittytan kan också ske mekaniskt på så sätt att fåtöljens sits tiltas framåt och följer med och ger stöd åt användaren när han/hon reser sig upp. 17
18
19 Upp och stå funktion och användning av uppresningshjälpmedel När vi människor ska resa oss upp, lutar vi oss framåt tills sittbensknölarna lättar från underlaget och vi känner att rörelsen snett framåt/uppåt kan börja. När vi assisterar en människa som ska resa sig upp är det viktigt att ge stöd och samtidigt känna in när det är rätt tillfälle för denne att resa sig. Hur en människa reser sig upp varierar mellan friska individer, beroende på fysiska förutsättningar. Även ålder, trötthet, stelhet, funktionsnedsättningar, smärtor och intellektuella förmågor påverkar rörelsemönstret. Det finns hjälpmedel som kan användas i uppresning till stående oberoende av vilket uppresningsmönster användaren väljer. Den här skriften beskriver olika uppresningshjälpmedel funktion och vad de kräver av användaren. Den vänder sig till användare och förskrivare av uppresningshjälpmedel. Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning. Hjälpmedelsinstitutet arbetar för full delaktighet och jämlikhet genom att medverka till bra och säkra hjälpmedel, en effektiv hjälpmedelsverksamhet och ett tillgängligt samhälle. Hjälpmedelsinstitutets verksamhet omfattar provning och stöd vid upphandling av hjälpmedel, forskning och utveckling, utredningsverksamhet, utbildning och kompetensutveckling, internationell verksamhet samt information och kommunikation. Hjälpmedelsinstitutets huvudmän är staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Box 2047, Sundbyberg Tfn Fax Texttfn E-post registrator@hi.se Webbplats Artikelnummer pdf
Upp och stå FUNKTION OCH ANVÄNDNING AV UPPRESNINGSHJÄLPMEDEL. Kicki Reifeldt. www.hmcsverige.se
FUNKTION OCH ANVÄNDNING AV UPPRESNINGSHJÄLPMEDEL Kicki Reifeldt www.hmcsverige.se , 2014 Författare: Kicki Reifeldt, leg. arbetsterapeut Illustrationer: Kicki Reifeldt, leg. arbetsterapeut Publikationen
Läs merFÖRFLYTTNING. Sammanställt 2014-10-16 av Cecilia Bawelin & Elin Gustafsson
FÖRFLYTTNING Sammanställt 2014-10-16 av Cecilia Bawelin & Elin Gustafsson Högre upp i säng: Vårdtagare som endast behöver muntlig guidning. Användbara hjälpmedel; glidlakan, ev. antiglid och ev. glidtunnel
Läs merFunktionsnedsättning och toalettbesök. intervjuer och tankar om användares behov av tillgänglighet
Funktionsnedsättning och toalettbesök intervjuer och tankar om användares behov av tillgänglighet Min balans är nedsatt så jag kan inte springa ut i skogen och kissa när jag är ute och åker bil. Men öppnar
Läs merDit du ska. Från sängen. Till en bättre position
RollOn Svenska Upp på egna ben Precis som förmågan att röra sig varierar, är det också stor skillnad på behovet av hjälpmedel. Liko har alltid funnits nära brukarna, vilket ständigt ger goda idéer till
Läs merKunskapsprofil i förflyttningskunskap. för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast
Kunskapsprofil i förflyttningskunskap för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast Kunskapsprofil i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning
Läs merReTurn7100. Kontroll av funktion. Läs alltid manualen. Manual - Svenska. SystemRoMedic TM. Max: 150 kg/330 lbs
ReTurn7100 SystemRoMedic TM Manual - Svenska Max: 150 kg/330 lbs ReTurn7100 används inomhus vid kortare överflyttning av brukare mellan säng och rullstol, rullstol och toalett/mobil toastol/ rullstol eller
Läs merFörfattare: Gunilla Bergerson och Ingrid Larsson, leg. arbetsterapeuter. Sittställningens betydelse när vi äter och dricker
Nr 3 feb 2006 Författare: Gunilla Bergerson och Ingrid Larsson, leg. arbetsterapeuter Sittställningens betydelse när vi äter och dricker Redan som barn får vi lära oss att sitta ordentligt vid måltiden,
Läs merVarför ska man stretcha? Råd vid genomförandet av stretchingen:
Varför ska man stretcha? Stretching bidrar till en bra hållning och avspända muskler. Det ger bättre balans i kroppen som i sin tur ger bättre träningsresultat. Syftet med stretchingen efter träningen
Läs merStyrketräning för hemmabruk inklusive stretch
Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,
Läs merÖVNINGSBANK STYRKETRÄNING
ÖVNINGSBANK STYRKETRÄNING ÖVNINGAR MED GUMMIBAND, HANTLAR ELLER DEN EGNA KROPPEN SOM MOTSTÅND. ÖVNING 1 Hållningsträning/Axlar (M. trapezius) Sitt med god, stolt hållning och med stöd för ryggen. Ta ett
Läs merVi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim.
Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Rörlighetsträning kallas de övningar som används för att förbättra rörligheten
Läs merReTurn7500. ReTurn7400. Kontroll av funktion. Läs alltid manualen. Manual - Svenska. SystemRoMedic TM. Art. nr i Max: 150 kg/330 lbs
ReTurn7500 ReTurn7400 Manual - Svenska Art. nr. 7500 7500i 7400 ReTurn7500, med öppning för ReTurnBelt ReTurn7500 ReTurn7400 Max: 150 kg/330 lbs ReTurn7500 och ReTurn7400 används inomhus vid kortare överflyttning
Läs merSidhopp med bålrotation
grundmotorik Grundmotorik Grundmotorik är de rörelser man lär sig som barn, t ex krypa, hoppa, kasta och koordinera. Alla dessa rörelser är grundläggande för att senare i livet kunna utveckla andra och
Läs merReTurn. SystemRoMedic. Patenterad* konstruktion Flera modeller för brukare med olika behov Aktiverar brukaren Eliminerar tunga lyft för medhjälparen
ReTurn SystemRoMedic Patenterad* konstruktion Flera modeller för brukare med olika behov Aktiverar brukaren Eliminerar tunga lyft för medhjälparen Säker och aktiv uppresning och överflyttning, helt utan
Läs merKompisträning. Dubbelt så kul, dubbelt så bra. Här är 9 kul parövningar där du och en kompis lyfter varandra och er träning till nya höjder.
Kompisträning Dubbelt så kul, dubbelt så bra. Här är 9 kul parövningar där du och en kompis lyfter varandra och er träning till nya höjder. Kompisträning Så lägger ni upp passet: Värm upp så ni blir mjuka
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården Tips, råd och träning för gravida Tips och råd Under graviditeten förändras din hållning. På grund av att magen växer får man oftast en ökad svank som kan ge trötthetsvärk
Läs merNyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom
Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar
Läs merTräna din rörlighet. Här är 10 övningar som mjukar upp din kropp, gör dig smidigare och ger en injektion till din övriga träning.
Träna din rörlighet Här är 10 övningar som mjukar upp din kropp, gör dig smidigare och ger en injektion till din övriga träning. Rörlighet Så här gör du övningarna» Gör alla övningarna i tur och ordning.
Läs merSeniorsportutrustning
Seniorsportutrustning från Lappset Övningar Träning är viktigt för att vi ska fungera i vardagen, både för unga och gamla. Med stigande ålder försämras framför allt balansen men vi blir även stelare i
Läs merSida 1 av 6. Ryggliggande
Sida 1 av 6 Ryggliggande Ligg så plant som möjligt. Lägg armarna ovanför huvudet. Sträck först ut hela kroppen. Växla sedan med att sträcka ut en sida i taget. Syfte: Motverka den böjda hållningen och
Läs merTräningsbok. Sommar Tillhör:
Träningsbok Sommar 2013 Tillhör: Mina mål Vecka 28 Lätt löpning, 30 min eller minuter Upphopp, 3 x 10 st eller x st Armhävningar, 3 x 10 st eller x st Situp s, 3 x 20 st eller x st Utfallsteg, 2 x 10 st
Läs merINKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD
REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka blodcirkulationen. Återfå full rörlighet.
Läs merStöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef
Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning
Läs mer13 steg till en bra sittställning Komfortrullstolar
Introduktion Denna checklista är ett hjälpmedel för att kunna göra de basinställningar och anpassningar som behövs för brukaren av en komfortrullstol. Det finns flertalet tillbehör tillgängliga för denna
Läs merSommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband.
Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Enkelt att ta med på semestern! Övningarna framtagna av: Karin Jönsson, leg. Kiropraktor och Emilie Svedberg, lic Personlig
Läs merPasset är framtaget av Lotta Rahm och granskat av sjukgymnast Roy Sandström.
Gymmix Balansboll Att träna med en balansboll är roligt och utmanande. Bollen är ett instabilt underlag som gör att tankarna kan bara vara på ett ställe när du tränar, på bollen och den övningen du gör
Läs merRollOn. Produktbeskrivning. Bruksanvisning
RollOn Bruksanvisning Svensk 0 Rev.0 0-0- Gäller för följande modeller: RollOn art. nr. 0000 Produktbeskrivning RollOn är ett manuellt uppresningsstöd, utvecklat för säkra förflyttningar från/till sittande
Läs merRåd till dig som är nybliven mamma Förlöst med kejsarsnitt
Skaraborgs Sjukhus Råd till dig som är nybliven mamma Förlöst med kejsarsnitt Arbetsterapi/fysioterapi, Skaraborgs Sjukhus, 2015-06-10 CIRKULATIONSTRÄNING Det är bra om du kommer upp så snabbt som möjligt
Läs merEtt hopp för knäartros enkla övningar för dig med artros i knäna
Ett hopp för knäartros enkla övningar för dig med artros i knäna Här hittar du exempel på lämpliga övningar vid knäartros. Välj den övning eller de övningar som du tycker bäst om och gör dem till en daglig
Läs merJobbet, kroppen, livet i motorbranschen
Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt
Läs merHandy Glidcylinder, mod. 100, 110, 120
Handy Glidcylinder, mod. 100, 110, 120 Bruksanvisning Svensk 7SV160188-02 Handy Glidcylinder Lång Handy Glidcylinder Kort Handy Glidcylinder Bred Produktöversikt Artikel Modell Art. nr. Storlek Mått (a
Läs merBättre arbetsergonomi
Bure Gåbord Nya möjligheter för patienten. Nya förutsättningar för dig som hjälper till. Bure Gåbord Gåbordet har en central funktion i vården men har ändå levt ett liv i skymundan. Nu har GATE kastat
Läs merTräningsprogram med fitness training ball
Träningsprogram med fitness training ball Instruktioner inför träningen Alla övningar bör påbörjas i den korrekta utgångsställning som beskrivs vid varje övning. Om det inte är möjligt bör du vänta med
Läs merGummibandsträning med ett dörrhandtag.
Perfekt om du skall på semester då gummibandet är lätt att ta med sig. Använde själv programmet när jag var på semester i Sardinien i somras. Kan ju även göras hemma, på jobbet eller ute i skogen (då får
Läs merTräna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se
Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera
Läs merLängre bak i stol. Brehms Spilerdug ApS Tlf.:
Längre bak i stol I denna vägledning visar vi exempel på hur man kan hjälpa en person som har glidit fram på sitsen att flytta sig tillbaks bakåt i stolen. Genom att vara nyfiken på orsaken till att personen
Läs merVändning i säng. Brehms Spilerdug ApS Tlf.:
Vändning i säng I denna vägledning finns exempel på hur du kan använda segelduk för vändning i säng. Som komplettering se vägledningarna Placera spilerdug och Att ta bort spilerdug. Se också videoerna
Läs merTräna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se
Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera
Läs merReTurn. SystemRoMedic. Patenterad* konstruktion Flera modeller för brukare med olika behov Aktiverar brukaren Eliminerar tunga lyft för medhjälparen
ReTurn SystemRoMedic Patenterad* konstruktion Flera modeller för brukare med olika behov Aktiverar brukaren Eliminerar tunga lyft för medhjälparen Säker och aktiv uppresning och överflyttning, helt utan
Läs merUppvärmning. Stretching
Stretching 1 Fotbollsspelare har i allmänhet mindre rörlighet än icke fotbolls spelande människor. Detta är tyvärr väl dokumenterat. Detta kan hindras av stretching. Stretching är dessutom skadeförebyggande.
Läs merSkadeförebyggande övningar
Skadeförebyggande övningar Svenska Innebandyförbundet 2013 Framtaget av leg. naprapat Anna Lundeberg, leg. sjukgymnast Anna Wänerhag Original och tryck: Holmbergs i Malmö AB, 2013 SKADEFÖREBYGGANDE ÖVNINGAR
Läs merÖvningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.
Övningsguide Hur vi mår i våra muskler och leder beror till stor del på vår livsstil men är också åldersrelaterat. Det bästa du kan göra är att skapa ökad balans i kroppen med förebyggande träning. Faktorer
Läs merCOGAIN. Network of Excellence on Communication by Gaze Interaction. DART, Sweden 2007 1
COGAIN Network of Excellence on Communication by Gaze Interaction DART, Sweden 2007 1 Omgivning och ergonomi DART, Västra Götalands läns landsting, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Eva Holmqvist
Läs merTräningssplan: vecka 7-12
Träningssplan: vecka 7-12 Här följer ett mer avancerat träningspass för när du har byggt din styrka med introduktionspasset. Som tidigare kan du träna när och var du vill, och denna gång fokuserar vi på
Läs merYoga. Här är ett yogaprogram du kan göra var som helst och som bjuder på skön rörlighetsträning och återhämtning för trötta muskler.
Yoga Här är ett yogaprogram du kan göra var som helst och som bjuder på skön rörlighetsträning och återhämtning för trötta muskler. Yoga 1 Höft- och ljumsksträck I utgångsläget drar du upp båda knäna mot
Läs merFokus Tid (min) I. Rörlighet/stabilitet 15 II. Bålstabilitet 9 III. Parövningar 7 IV. Effektstyrka 6 V. Parövningar 7 Genomtränad!
Torsdagsgympa 2011 Passets uppbyggnad Fokus Tid (min) I. Rörlighet/stabilitet 15 II. Bålstabilitet 9 III. Parövningar 7 IV. Effektstyrka 6 V. Parövningar 7 Genomtränad! 44 6minuter av den totala tiden
Läs merErgonomi. (Ergon = arbete Nomia = Kunskap)
Ergonomi (Ergon = arbete Nomia = Kunskap) Ergonomi är läran om anpassning av arbete och miljö till människans behov och förutsättningar. Det är en kunskap som behövs för att människan ska ta hand om sin
Läs merTIPS OCH RÅD VID FÖRSKRIVNING AV MANUELL RULLSTOL
TIPS OCH RÅD VID FÖRSKRIVNING AV En handbok för förskrivare Fortbildningskurs för hjälpmedelskonsulenter Maj 2008 Linköpings Univeritet SWECO Brogatan 23, 302 43 Halmstad Telefon 035-295 00 00 Telefax
Läs merBulgarian Bag. Här är ett träningsprogram. med hjälp av en bulgarian bag, sätter fart på både muskler, puls och endorfiner.
Bulgarian Bag Här är ett träningsprogram som, med hjälp av en bulgarian bag, sätter fart på både muskler, puls och endorfiner. Bulgarian Bag Så kör du övningarna:» Gör så många repetitioner som möjligt
Läs merUppvärmning och rörlighetsövningar SKF Anna Åberg, Anette Johansson och Anna Bjerkefors
Uppvärmning och rörlighetsövningar SKF 2017 Anna Åberg, Anette Johansson och Anna Bjerkefors Starta med 5 7 min allmän uppvärmning Specifik uppvärmning för bröst- och ländrygg samt baksida lår Sitt på
Läs merSTYRKETRÄNING / Benböj. Steg 1. Assisterad benböj
ÖVNINGSBANK STYRKA STYRKETRÄNING / Benböj Steg 1. Assisterad benböj håll blicken rakt fram. Stolt och rak hållning i ryggen. Stå axelbrett med fötterna vinklade ca 15 utåt. Ha tyngden på hälarna genom
Läs merPosturalövningar som släpper på spänningar främst i benen med också djupt in i bäcken/höfter samt i stram bröstmuskulatur
Runners stretch Spidey crawls Standing quad stretch Soleus stretch Standing One arm pec stretch Posturalövningar som släpper på spänningar främst i benen med också djupt in i bäcken/höfter samt i stram
Läs merStartprogram version 3
Startprogram version 3 Så här kan du börja din träning i gymet. Du kan skriva ut sidorna och ha som stöd när du börjar träna. OBS!!: Börja med lägsta antalet rörelser och låg belastning. Ta det lätt de
Läs merJunior Bad & Toalett. R82 Heron. En multifunktionell duschoch toalettstol.
Junior Bad & Toalett R82 Heron En multifunktionell duschoch toalettstol. R82 Heron R82 Heron är en av de mest funktionella dusch- och toalettstolarna på marknaden. Bakom den rena och enkla designen döljer
Läs merProduktbeskrivning. är en varningstriangel för moment där särskild aktsamhet bör iakttagas.
Liko Uppresningsväst, mod. 91 Bruksanvisning Produktbeskrivning Liko Uppresningsväst är en bekväm uppresningsväst som är enkel att använda och som kräver liten individuell inställning. Den passar brukare
Läs merR82 Heron. En multifunktionell duschoch toalettstol.
En multifunktionell duschoch toalettstol. för optimal positionering är en av de mest funktionella dusch- och toalettstolarna på marknaden. Bakom den rena och enkla designen döljer sig många funktionella
Läs merJunior Bad & Toalett. R82 Heron. En multifunktionell duschoch toalettstol.
Junior Bad & Toalett R82 Heron En multifunktionell duschoch toalettstol. R82 Heron R82 Heron är en av de mest funktionella dusch- och toalettstolarna på marknaden. Bakom den rena och enkla designen döljer
Läs merMyologi (läran om muskler) 3 typer av muskler:
Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Det finns tre olika typer av muskler; tvärstrimmig hjärtmuskulatur den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen. Den tvärstimmiga hjärtmuskulaturen finns
Läs merBålstabilitet Träning med balansboll
Bålstabilitet Träning med balansboll Träning med Balansboll Bålträning - bra för mycket Du får: ökad kroppskännedom bättre koordination starkare rygg hållbarare kroppminskad skaderisk bättre balans bättre
Läs merEatMoveLive. Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa. Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap
Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap Många studier visar idag att långvarigt stillasittande innebär en ökad
Läs merReTurn7600 TM. Kontroll av funktion. Läs alltid manualen. SystemRoMedic. Manual - Svenska. Art. nr. 7600. Max: 205kg/450 lbs
ReTurn7600 TM SystemRoMedic Manual - Svenska Art. nr. 7600 Max: 205kg/450 lbs ReTurn7600 används inomhus vid kortare överflyttning av brukare mellan säng och rullstol, rullstol och toalett/mobil toastol/
Läs merTips på bra arbetsställningar
Tips på bra arbetsställningar Tips för alla Här kommer några generella tips om vad du kan tänka på för att skona din kropp och förebygga skador och sjukdom. Gör som du har blivit lärd. Vet du inte hur
Läs merBättre arbetsergonomi
Bure Gåbord Nya möjligheter för patienten. Nya förutsättningar för dig som hjälper till. Bure Gåbord Gåbordet har en central funktion i vården men har ändå levt ett liv i skymundan. Nu har GATE kastat
Läs merUppvärmning. Övningar på träningsmaskiner
MOTION & MISSION CIRKELTRÄNING Gör 10-15 upprepningar per övning i programmet. Pausa. Upprepa 2-3 gånger. Du kan även välja hälften av övningarna till ditt träningspass och således variera träningspassen.
Läs merPROGRAM STÅENDE YOGA. Hitta balansen
PROGRAM STÅENDE YOGA fokus på hållning, balans, rörlighet, kroppsmedvetenhet och styrka. Programmet avslutas med några sittande övningar. Inom parentes har vi lagt till de namn på sanskrit som ofta används
Läs merKNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE FOTBOLL
KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning
Läs merUPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)
UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på
Läs merKNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY
KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning
Läs merKomplex rörlighet. Hamstring. Situps med käpp. Armhävningar. Lateralflektion. Stående rotationer
Komplex rörlighet Tänk på at hålla en stabil ryggposition under knäböjen och spänn magmusklerna för at skydda ländryggen. Denna övning är bra för att bygga upp rörligheten i ländrygg, bröstrygg, höftböjar,
Läs merLiko Trygghetsväst, mod. 93, 94
Liko Trygghetsväst, mod. 93, 94 Bruksanvisning Svensk 7SV160146-03 mod. 93 mod. 94 Produktbeskrivning Liko Trygghetsväst är en uppresningsväst som är unik i säkerhet, form och funktion. Trygghetsvästen
Läs merStretching. Nedvarvning. Stretching
Stretching Fotbollsspelare har i allmänhet mindre rörlighet än icke fotbolls spelande människor. Detta är tyvärr väl dokumenterat. Detta kan hindras av stretching. Stretching är dessutom skadeförebyggande.
Läs merRyggträna 1b. Bålrotation
Ryggträna Detta ska du tänka på när du gör programmet. Gör programmet två gånger. Håll på med varje övning tills du blir trött. (10 20 upprepningar per övning) Tänk på att göra övningarna med god teknik.
Läs merKriterier för omvårdnadshjälpmedel
Bilaga 4 2003-05-20 Rev 2016-09-20 Rev 2018-09-20 Kriterier för omvårdnadshjälpmedel Kommunerna i Örebro län Sedan den 1 januari 1995 ansvarar kommunerna i Örebro län för omvårdnadshjälpmedel. Omvårdnadshjälpmedel
Läs merÖvningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1
Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1 "Box Position Mät ut med hjälp av pinnen: lite mer än axelbrett mellan fötterna, pinnen ska gå i linje med fotens inre sida och axelns yttre sida. Aktiv Sidoböjning
Läs merStretchövningar Fotboll
Stretchövningar Fotboll 4:2 Gluteus medius och minimus. Sitter tillsammans med Gluteus minimus från höftbenskammen och går på utsidan av höften ner till "höftkulan". Stretchas genom att man sitter på en
Läs merFYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR
FYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR Allmänt att tänka på vid testning Testpersonen ska vara väl förberedd på testförfarandet och ska vara medveten om att det när som helst går att avbryta testet.
Läs merVi har utvecklat rullstolar i 30 år. Nu lyfter vi blicken.
Vi har utvecklat rullstolar i 30 år. Nu lyfter vi blicken. Vår erfarenhet och historia hjälper oss att lyckas inom överflyttning Sedan 80-talet har vi på Etac varit erkända för våra rullstolar och rollatorer.
Läs mer2. Inställningshöjder samt placering av bildskärm, tangentbord och datormus
Verktygslådan SMART Titel Utgåva Skyddsrond för datorarbetsplatsen 2011-12-05 Riskbedömningen kan användas som en egenkontroll för arbete vid bildskärm. Den kan även användas vid skyddsronder där man går
Läs merFotboll. Träningsprogram
Fotboll Viktigt att träna upp styrkan i ben, rygg, bröst och nacke för att förebygga skador. Fotbollsspelare har ofta för strama muskler ffa på lårens insida/baksida - stretcha noga! Glöm inte att värma
Läs merTemakväll - pausgympa
Temakväll - pausgympa Pausgympa Ökad cirkulation/skakningar Spänn och andas in samtidigt som du spänner hela armen, andas ut och slappna av/skaka lätt på armen. Upprepa med andra armen och benen. Studsa
Läs merFunction Kiropraktik & Rehab
1. Stående armrörelser Stå vanligt med fötterna en höftbredd isär Känn hur en ballong drar dig uppåt Magen blir då automatiskt något indragen Lyft båda armarna ovanför huvudet Känn hur magen dras in ännu
Läs merStretchövningar Ishockey
Stretchövningar Ishockey 2:5 Latissimus dorsi. Kroppens till ytan största muskel. Går från mitten av bröstryggen och hela vägen ner till bäckenet varifrån den löper uppåt/utåt och smalnar kraftigt av på
Läs merSjälvtest benstyrka ungdom
Självtest benstyrka ungdom 2 Maximalt klivhöjdstest Testa benstyrkan självtest och tips på styrkeövningar Forskning har visat att en hög benstyrka och god konditionsnivå, daglig fysisk aktivitet och ett
Läs merProduktöversikt från Etac. Vuxen Manuell förflyttning
Vuxen Manuell förflyttning Du håller just nu i Etacs produktöversikt av förflyttningshjälpmedel som är lämpliga att använda i sjukhus- och vårdmiljöer. Deras funktion är att underlätta arbetssituationen
Läs merUpp på tå. » Teknik så gör du» Smarta hjälpövningar» Så klarar du 3 armhävningar på tå
Upp på tå Dagsatt ta armhävningarna till en högre nivå? Välkommen upp på tå!» Teknik så gör du» Smarta hjälpövningar» Så klarar du 3 armhävningar på tå Upp på tå 1a Så här gör du en armhävning på tå Lägg
Läs merERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice
ERGONOMI Rätt rörelser och belastning Ombordservice INLEDNING I din hand håller du en ergonomimanual som riktar sig till dig som arbetar inom Stena Lines ombordserviceverksamhet. Ergonomimanualen innehåller
Läs merHjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning. Om ett regeringsuppdrag 2009 2011
Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning Om ett regeringsuppdrag 2009 2011 Hjälpmedel kan förbättra, bevara och kompensera för en nedsatt eller förlorad funktion. Med hjälpmedel
Läs merTRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST!
TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! För att du skall få träningen att funka när sommaren klingar av och hösten är här har sjukgymnasten Marie Larsson gjort ett program som du lätt kommer igång med.
Läs merTräning Yoga. Övningar i yoga som räddar ryggen. Det här passet mjukar upp ryggen. Varsågod - 9 övningar i yoga.
Träning Yoga Övningar i yoga som räddar ryggen. Det här passet mjukar upp ryggen. Varsågod - 9 övningar i yoga. Träning Yoga Du blir mjuk i kroppen när du kör yoga. Men det kan ändå vara skönt att värma
Läs merSkillnader mellan hängande markdrag frivändningar ryck
Skillnader mellan hängande markdrag frivändningar ryck Efter 40 års tränande med dels på mig själv och alla jag tränat de senaste 30 åren är det dags att göra en analys av dessa tre övningar. Alla övningarna
Läs merJunior Sitta. R82 Wombat Living. Funktionell arbetsstol för barn i förskola, skola och hemmet.
Junior Sitta R82 Wombat Living Funktionell arbetsstol för barn i förskola, skola och hemmet. R82 Wombat Living R82 Wombat Living är en smart arbetsstol för barn i förskola, skolbarn, tonåringar och övergången
Läs merErgonomi. Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll
Ergonomi Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll Ergonomi Samspelet mellan människa, arbetsuppgifter och den omgivande miljön Anatomi Läran om kroppens uppbyggnad, utseende och funktion Skelettet
Läs merJunior Sitta. R82 Wombat Living. Funktionell arbetsstol för barn i förskola, skola och hemmet.
Junior Sitta R82 Wombat Living Funktionell arbetsstol för barn i förskola, skola och hemmet. R82 Wombat Living R82 Wombat Living är en smart arbetsstol för barn i förskola, skolbarn, tonåringar och övergången
Läs merStrandträning med funktionella övningar
Strandträning med funktionella övningar Arbeta under 45 sekunder vid varje övning. Den första löpövningen kan du utföra under 1-2 minuter. När du arbetar med en sida i taget kan du arbeta växelvis med
Läs merKriterier för omvårdnadshjälpmedel
Bilaga 4 Kriterier för omvårdnadshjälpmedel Kommunerna i Örebro län 2003-05-20 Reviderad av MAR-nätverket 2016-09-20 Sedan den 1 januari 1995 ansvarar kommunerna i Örebro län för omvårdnadshjälpmedel.
Läs merManual för Anmälan till Sittgruppen, enligt Värmlandsmodellen
1 (7) Manual för Anmälan till Sittgruppen, enligt Värmlandsmodellen Denna manual är framtagen för att ge vägledning att fylla i Anmälan till Sittgruppen. Strukturen/rubrikerna följer Anmälningsformulärets
Läs merKom ihåg! Träff 3 Pass 2. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta
Faktablad: Muskelträning Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta Försämrad muskelfunktion är vanligt vid hjärtsvikt. Försämringen kan till stor del förklaras av att många med hjärtsvikt rör sig mindre och
Läs merSkaraborgs Sjukhus Råd till dig som är nybliven mamma
Skaraborgs Sjukhus Råd till dig som är nybliven mamma Arbetsterapi/fysioterapi, Skaraborgs Sjukhus, 2015-06-10 TÄNK PÅ DIN HÅLLNING Du har säkert märkt att din hållning förändrats under graviditeten.
Läs merBollträning. Vill du få bättre kroppskontroll och hållning? Rulla in en balansboll i din träning och bli mer stabil.
Bollträning Vill du få bättre kroppskontroll och hållning? Rulla in en balansboll i din träning och bli mer stabil. Bollträning Så kör du övningarna:» Sträva efter att dra in naveln mot ryggraden för att
Läs merR82 Wombat Living. Funktionell arbetsstol för barn i förskola, skola och hemmet
R82 Wombat Living Funktionell arbetsstol för barn i förskola, skola och hemmet R82 Wombat Living R82 Wombat Living är en smart arbetsstol för barn i förskola, skolbarn, tonåringar och övergången till vuxen.
Läs mer