Upp och stå. funktion och användning av uppresningshjälpmedel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Upp och stå. funktion och användning av uppresningshjälpmedel"

Transkript

1 Upp och stå funktion och användning av uppresningshjälpmedel

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2012 Författare: Kicki Reifeldt, HI URN:NBN:se:hi pdf (pdf) Artikelnummer: pdf Publikationen är endast utgiven i elektronisk form och kan hämtas som ett pdf-format på Hjälpmedelsinstitutets webbplats, Den kan också beställas i alternativa format från HI.

3 Upp och stå funktion och användning av uppresningshjälpmedel Kicki Reifeldt Hjälpmedelsinstitutet

4 Innehåll Förord... 5 Sammanfattning... 6 Upp och stå... 7 Stå upp... 7 Vad vill man uppnå med ståträningen?... 8 Resa sig upp... 8 Naturligt rörelsemönster... 9 Kompensatoriskt rörelsemönster... 9 Uppresningshjälpmedel Vridplatta med stödhandtag Vad krävs av användaren? Överflyttningsplattform Vad krävs av användaren? Gåbord Vad krävs av användaren? Uppresningslyft Sätta sig ner Vad krävs av användaren? Andra höjdreglerbara hjälpmedel Höjdreglerbar arbetsstol Fåtölj

5 Förord När vi människor ska resa oss upp, lutar vi oss framåt tills sittbensknölarna lättar från underlaget och vi känner att rörelsen snett framåt/uppåt kan börja. När vi assisterar en människa som ska resa sig upp är det viktigt att ge stöd och samtidigt känna in när det är rätt tillfälle för denne att resa sig. Hur en människa reser sig upp varierar mellan friska individer, beroende på fysiska förutsättningar. Även ålder, trötthet, stelhet, funktionsnedsättningar, smärtor och intellektuella förmågor påverkar rörelsemönstret. Det finns hjälpmedel som kan användas i uppresning till stående oberoende av vilket uppresningsmönster användaren väljer. Den här skriften beskriver olika uppresningshjälpmedels funktion och vad de kräver av användaren. Den vänder sig till användare och förskrivare av uppresningshjälpmedel. Göteborg, februari 2012 Hjälpmedelsinstitutet Kicki Reifeldt Leg arbetsterapeut/verksamhetssamordnare 5

6 Sammanfattning Det finns hjälpmedel som kan användas i uppresning till stående oberoende av vilket uppresningsmönster användaren väljer. Exempel på det är vridplatta med stödhandtag, överflyttningsplattform, gåbord och olika typer av höjdreglerbara hjälpmedel. Skillnaden mellan en vridplatta med stödhandtag och en överflyttningsplattform ligger i dess mobilitet och möjlighet att förflytta användaren stående i hjälpmedlet eller inte. I en överflyttningsplattform får användaren också mer stöd i stående än med en vridplatta genom tillhörande stödbälten alternativt stusskuddar. Gåbord med motoriserat uppresningsstöd ger stöd bakom/under stussen till skillnad från uppresningslyftar och användaren reser sig på vanligt sätt genom att luta sig fram och ta tag i hjälpmedlets handtag. De flesta uppresningslyftarna aktiverar mer eller mindre ett kompensatoriskt rörelsemönster där användaren lutar sig bakåt och rätar ut kroppen med stöd av lyftens underbensstöd och uppresningsvästen i ryggen. Höjdreglerbara arbetsstolar och fåtöljer är till hjälp för mer aktiva användare som behöver stöd i att resa sig upp. 6

7 Upp och stå Våra rörelser sker automatiskt. Variationer i rörelserna är unika för varje individ. Medvetande om kroppen och kroppsdelarnas läge och funktion (postural kontroll 1 ) är avgörande för våra förflyttningar. Alla aktiviteter som en person utför under en dag kräver en viss kontroll av både orientering och stabilitet. Stå upp För att stå ledigt utan stöd krävs tillräcklig balans och ledrörlighet utan att tyngdpunkten förskjuts så att man faller omkull. Vi måste ha tillräcklig muskelstyrka och uthållighet för att hålla oss upprätta (mot tyngdlagen). De muskler vi använder då kallas postural muskulatur 2 som normalt har en högre tonus (spänningsgrad) än annan muskulatur. Dessa muskler sköts via posturala reflexer (sträckreflexen i rygg-, knä-, samt plantarflexionen i fotlederna). För att aktivera de posturala reflexerna ska man stå aktivt (med huvudkontroll) på plan understödsyta med minimalt stöd (eventuellt med stimuli vid rygg, stjärt - alltså stimulans på sträcksidan). Hela fotsulan ska belastas och lodlinjen ska gå igenom öra, axel, höft, knä och fot (se bild). Situationer där ståträning avråds är med personer som har svår hypotoni (lågt blodtryck), vissa frakturer, smärta, för låg tonus, rädsla och svåra kontrakturer 3. 1 Postural kontroll omfattar nervsystemets förmåga till reglering av kroppens orientering och stabilitet. 2 Exempel på postural muskulatur är; vadmuskulatur (m. soleus), lårmuskulatur (m. quadriceps), lilla sätesmuskeln (m. gluteus medius), ryggsträckarna (m. erector spinae) och kappmuskeln (m. trapezius pars descendens). 3 Kontrakturer uppstår när en led inte används normalt. Bindväven blir då fastare och mindre elastisk, ledkapseln blir styvare och musklerna kortare med risk för översträckning och felställningar. 7

8 Vad vill man uppnå med ståträningen? Ståträningen ger en mängd positiva (fysiska och psykiska) effekter. Muskler och leder töjs ut och förhindrar på sätt kontrakturer i höft-, knä- och fotleder. Att stå motverkar benskörhet (osteoporos) och stimulerar benläkning vid frakturer. Hur länge man ska stå upp måste anpassas individuellt, men för att motverka osteoporos bör den som tränar stå upp varje dag. Att stå upp ökar muskelaktiviteten och balansen stimuleras vilket motverkar risken att falla. Att stå är bra för andningen, cirkulationen och det påverkar de inre organen (magen, njurar, blåsa, tarm och urinvägar) positivt. Förutom psykiskt välmående ökar rums-/kroppsuppfattning i stående och ADL-aktiviteter 4 underlättas. Kan vi stödja en person upp till stående kan han/hon vara aktiv i sina förflyttningar och det minskar arbetsbelastningen för assistenten. Ståträning är positivt för utveckling av höftlederna på barn. Att stå upp är en förberedelse till att gå! Ståhjälpmedel i Norrbottens läns landsting En kartläggning av alla förskrivna ståhjälpmedel i Norrbottens läns landsting visade att kvinnorna stod flera gånger mer i veckan än männen, att personer med MS stod mest frekvent och att de som fått sitt ståhjälpmedel det senaste året stod oftare än de som haft sitt hjälpmedel längre tid. 5 Resa sig upp Alla rörelser måste ha en utgångspunkt (t.ex. en stol) och en förankring (golvet). En trygg förankring är nödvändig för rörelser som riktar sig uppåt, till exempel som att resa sig. Fötternas läge och avstånd mellan varandra har stor betydelse för balansen. 4 ADL (Activities of Daily Living) är aktiviteter som är gemensamma för alla människor och som måste utföras regelbundet för att leva ett självständigt liv. 5 Socialmedicinsk tidskrift nr Birgitta Nordström och Lilly Ekenberg. 8

9 Naturligt rörelsemönster När vi människor ska resa oss upp, lutar vi oss framåt tills sittbensknölarna lättar från underlaget och vi känner att rörelsen snett framåt/uppåt kan börja. Det rätta tillfället att resa sig, förändras/påverkas med sitthöjden. Ju lägre vi sitter desto längre fram måsta vi luta oss innan sittbensknölarna lättar från underlaget och tvärt om när vi sitter högre. När vi assisterar en människa som ska resa sig upp är det viktigt att ge stöd och samtidigt känna in när det är rätt tillfälle för denne att resa sig. Förhöjda sittunderlag och motoriserade höjdreglerbara hjälpmedel underlättar uppresningen väsentligt. Förutom höjdreglerbara hjälpmedel finns det olika typer av uppresningshjälpmedel som aktiverar och förstärker det naturliga uppresningsmönstret (se sidan 10). Kompensatoriskt rörelsemönster Hur en människa reser sig upp varierar mellan friska individer, beroende på fysiska förutsättningar. Även ålder, trötthet, stelhet, funktionsnedsättningar, smärtor och intellektuella förmågor påverkar rörelsemönstret. Personer med funktionsnedsättning använder ibland ett kompensatoriskt rörelsemönster för att resa sig upp, till exempel genom att luta sig bakåt och ta stöd bakom sig eller dra sig upp med hjälp av ett vägghandtag. Det finns forskning 6 som visar att en halvsidig förlamning efter en stroke leder till att den icke-förlamade sidan bidrar med alltför mycket kraft inför uppresningen och påtagligt bromsar den framåtriktade rörelsen och att personer med stroke behöver längre tid på sig för att lyckas med uppresningen till stående. En reumatiker väljer kanske att först gå skinkgång fram på stolen och sedan hämta kraft till uppresningen genom att gunga fram och tillbaka för att få fart i uppresningen. 6 Movement Control after Stroke: Studies on Sit-to-walk and on the Relations between Clinical and Laboratory Measures, Elmgren Frykberg, Gunilla (Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Rehabiliteringsmedicin). 9

10 Uppresningshjälpmedel Det finns hjälpmedel som kan användas i uppresning till stående oberoende av vilket uppresningsmönster användaren väljer. Exempel på det är vridplatta med stödhandtag, överflyttningsplattform, gåbord och olika typer av höjdreglerbara hjälpmedel. De flesta uppresningslyftarna aktiverar mer eller mindre ett kompensatoriskt rörelsemönster där användaren lutar sig bakåt och rätar ut kroppen med stöd av lyftens underbensstöd och en uppresningsväst i ryggen. Vridplatta med stödhandtag Vridplatta med stödhandtag används till uppresning från sittande till stående. Eftersom användaren inte kan förflyttas stående på vridplattan måste den placeras så att användaren kommer i en bra position både när hon reser sig upp (från sängen, rullstolen) och sätter sig ner (på toaletten). Den kan också användas till förflyttning längre bak i (rull-)stol. De flesta vridplattorna med stödhandtag har en maximal användarvikt på 150 kilo. Användaren placerar sina fötter på vridplattans fot/vrid-platta. Underbensstödens höjd ställs in med den övre benstödskanten under knäleden. Användaren reser sig genom att greppa om stödhandtaget, luta sig framåt (alternativt bakåt) och samtidigt dra sig upp till stående. Uppresningen underlättas med ett höjdreglerbart sittunderlag. Förflyttning längre bak i rullstolen går till så att användaren greppar om handtaget och lättar på stussen under tiden en av hjälparna skjuter in (rull-)stolen under stussen. (Detta moment kräver 2 assistenter). Assistenten förhindrar att hjälpmedlet välter genom att bromsa och stabilisera vridplattan under hela uppresningen. För att understödja uppresningen och förhindra att användaren sätter sig för tidigt, kan assistenten använda ett stödbälte med grepp, fäst runt användarens höft. 10

11 Vad krävs av användaren? Användaren måste ha förmågan att resa sig upp självständigt eller med stöd, kunna stå med balans och belasta sina ben med sin kroppsvikt (med stöd från underbenstöden). Det krävs också en viss armstyrka, att kunna greppa om vridplattans handtag och behålla greppet när han/hon sätter sig ner igen. Överflyttningsplattform En överflyttningsplattform används till uppresning från sittande till stående (se bild). Användaren kan vändas runt och förflyttas korta sträckor stående på överflyttningsplattformen. Den kan också användas till att komma längre bak i (rull-)stol. Det finns också överflyttningsplattformar med stusskuddar (se bild), som fälls ner bakom eller under stussen (beroende på fabrikat) när användaren har rest sig upp. Stativet till stusskuddarna ger stöd i sidled. De flesta överflyttningsplattformarna har en maximal användarvikt på 150 kilo. Användaren placerar sina fötter på överflyttningsplattformens fotplatta. Underbensstödens höjd ställs in med den övre benstöds-kanten under knäleden. Användaren greppar om stödhandtaget och reser sig genom att luta sig framåt (alternativt bakåt) och samtidigt dra sig upp till stående. Uppresningen underlättas med ett höjdregler-bart sittunderlag. Förflyttning längre bak i rullstol går till så att användaren greppar om handtaget och lättar på stussen under tiden en av hjälparna skjuter in (rull-)stolen under stussen. (Detta moment kräver 2 assistenter). Assistenten bromsar och stabiliserar överflyttningsplattformen under hela uppresningen. För att understödja uppresningen och förhindra att användaren sätter sig för tidigt, kan assistenten använda tillhörande stödbälte med grepp, fäst runt användarens höft. Stödbältet kan sedan spännas fast på hjälpmedlet och på så sätt ge användaren fortsatt stöd när han/hon står. 11

12 Vad krävs av användaren? Användaren måste ha förmågan att resa sig upp från sittande självständigt eller med stöd, kunna stå med viss balans och belasta sina ben med sin kroppsvikt (med stöd från underbensstöden, stödbältet alternativt stusskuddarna). Användaren måste också kunna greppa om överflyttningsplattformens handtag och ha armstyrka nog för att dra sig upp till stående och behålla greppet om handtaget när han/hon sätter sig ner igen. Gåbord Gåbord med höj- och sänkfunktion (hydraulik alternativt eldrift) används för att träna upp gångförmågan eller som stöd att gå. Användaren håller i gåbordets handtag och har samtidigt stöd för underarmarna. Gåbord kan också användas som stöd i uppresningen gärna i kombination med höjdreglerbara hjälpmedel. Gåbord med motoriserat uppresningsstöd För användare som behöver mer stöd i uppresningen finns gåbord med motoriserat uppresningsstöd med (löstagbar) fotplatta, underbensstöd och stödbälte. Användaren placerar sina fötter på fotplattan (eller direkt på golvet) och benstöden ställs in i höjd. Stödbältet som fästs runt användarens höft kopplas till underarmsstödet som när det höjs samtidigt drar upp användaren från sittande till stående. Användaren kan vändas runt på plats och förflyttas korta sträckor stående på gåbordets fotplatta. Ska gåbordet användas som gånghjälpmedel, används inte fotplattan och benstöden viks undan för att inte vara i vägen. Assistenten bromsar och stabiliserar gåbordet under hela uppresningen. Vad krävs av användaren? Användaren måste ha förmågan att luta sig fram och greppa om hjälpmedlets handtag och med stöd under stussen följa med underarmsstödets lyftrörelse. Efter uppresningen ska användaren klara att stå och belasta sina ben med sin kroppsvikt (med stöd från underbensstöden och stödbältet). Det krävs också en viss hand-/armstyrka att greppa om hjälpmedlets handtag och behålla greppet i uppresningen och när han/hon sätter sig ner igen. 12

13 Uppresningslyft Uppresningslyftar används till att resa upp personer med funktionsnedsättning till stående och förflytta denne kortare sträckor. I uppresningen används en uppresningsväst som stöd i ryggen. Uppresningsvästen knäpps vanligtvis med ett skärp över bröstet/magen. Skärpet ska förhindra västen att glida upp i lyftet. Västens lyftband hakas på lyftarmen enligt leverantörens anvisningar. På de flesta modeller ska båda armar vara på utsidan uppresningsvästen. Vid felaktig placering, eller när användaren inte aktivt medverkar i uppresningen, glider västen upp och lyfter i armhålorna med risk för skador i axellederna. OBS! Kombinationer med uppresningslyftar och uppresningsvästar av olika fabrikat rekommenderas inte utan leverantörernas godkännande. Fotplatta Vanligtvis sätter vi fötterna en bit in under stolen när vi ska resa sig upp. När användarens ska resa sig upp i en uppresningslyft placeras fötter på en fotplatta. Det förändrar förutsättningarna till ett naturligt rörelsemönster. För att komma intill fotplattan, måste rullstolen ha benstöd som kan vikas åt sidan eller tas bort. Fotplattan är för det mesta horisontell och följer golvytan. Det ger en stå-möjlighet. Är fotplattan vinklad uppåt i framkant, får användaren en dorsalflekterad fotled och undviker spänningar i vadmusklerna genom att böja sina knän eller luta sig bakåt mot uppresningsvästen. Vinklad fotplatta ger därför inte någon möjlighet att stå upp med full belastning på fötterna. Fotplattans höjd ovanför golvet får konsekvenser på uppresningen. Exempel Ska användaren resa sig från en toalettstol (42 46 cm hög) och placerar sina fötter på en 10 cm hög fotplatta, blir utgångsläget en sitthöjd på drygt 30 cm. Har användaren genomgående förhöjningar på sina möbler kan det tvärtom vara bra om uppresningslyftens fotplatta är monterad en bit ovanför golvet. 13

14 Underbensstöd För att undvika skador i samband med sträckning i knäleden bör underbensstödet ge stöd utan att pressa mot knäleden. Underbenstödet ställs in i höjd med den övre kanten under knäleden. Användaren får stöd på framsidan av underbenen när han/hon skjuter ifrån och rätar ut sin kropp till stående. Underbensstöden stabiliserar användarens ben olika beroende på mjukhet och form. Det varierar från person till person vilket avstånd man vill ha mellan benen när man reser sig upp. När användaren reser sig i en uppresningslyft måste avståndet mellan benen anpassas till underbenstödets form. På de flesta fabrikat kan underbensstödens höjd, bredd och avstånd till benen ställas in individuellt. Vissa fabrikat har dessutom underbensstöd som är ledade uppåt/neråt. Lyftarm Lyftarmen höjer och sänker användaren till/från sittande. Lyftarmen har förutom plats för händer, fästen för uppresningsvästens lyftband. Användaren tar tag i lyftarmens handtag 7, lutar sig bakåt och rätar ut kroppen (med stöd från underbensstödet och uppresningsvästen) samtidigt som lyftarmen höjs. Användarens möjlighet till aktiv medverkan i uppresningen påverkas bl.a. av förmågan att anpassa sig till ett kompensatoriskt rörelsemönster, lyftarmens rörelsemönster, lyft-hastighet, bredd och greppmöjligheter. TIPS! Om uppresningen misslyckas, kan assistenten ge användaren stöd i den första uppresningsfasen med hjälp av ett draglakan eller stödbälte bakom stussen. Upplever assistenterna att det är för tungt är det dags att göra en ny bedömning. Är inte användaren tillräckligt aktiv för en uppresningslyft är en personlyft för sittande överflyttningar ett mer skonsamt och värdigt alternativ. Beroende på fabrikat är lyftarmen utbytbar, breddställbar eller höjdreglerbar. 7 Många som sitter i rullstol har svårt att lyfta sina armar. Ännu fler har svårt att lyfta armarna över 1,0 m. Höjden cm ovanför golvet är lättast att nå. Ur boken Bygg i Kapp Handikapp, Hjälpmedelsinstitutet. 14

15 TIPS! Ibland kommer inte användaren upp i fullt stående. Det kan bero på försvagad muskulatur, för dålig tonus och/eller kontrakturer i höft- och knäleder. Det kan också bero på att uppresningslyftens lyfthöjd inte räcker till. Pröva att koppla uppresningsvästens lyftband på en kortare nivå. Ibland kan en mindre storlek på uppresningvästen ge kortare avstånd till krokarna och mer upprätt position för användaren. På fabrikat som har teleskopisk infästning av masten i underredet, regleras lyftarmens lyfthöjd i tre nivåer. Sätta sig ner När användaren ska sätta sig ner igen är det en fördel om han/hon lutar sig framåt och för stussen bakåt när lyftarmen sänks. Annars slår ryggen i toalettstolens vattentank (eller rullstolsryggen) och användaren kommer att sätta sig för långt fram på toalettringen (se bild). Liknande problem uppstår i förflyttningen till sängen. Stannar inte assistenten lyftarmens nedgående rörelse i tid, finns en risk att användaren följer med lyftarmen tills han/hon ligger på tvären i sängen. TIPS! Lägg en hand på baksidan av axeln och signalera med en lätt tryckning att han/hon ska luta sig framåt. Signalen förstärks ytterligare om du samtidigt ger ett lätt tryck i ljumsken. Tillbehör Samtliga uppresningslyftar har löstagbart vadband. Vissa fabrikat har även hemiplegistöd att fästa på lyftarmen eller på uppresningsvästen. Som stöd i uppresningen finns till några fabrikat en stusslapp. Den kopplas till lyftarmen alternativt på uppresningsvästen. Vad krävs av användaren? De flesta uppresningslyftarna aktiverar mer eller mindre ett kompensatoriskt rörelsemönster där användaren lutar sig bakåt och räta ut kroppen med stöd av uppresningsvästen i ryggen. Användaren har fysisk kontakt med och samarbetar med lyften. Före uppresningen måste användaren med eller utan assistans sätta sig på sängkanten. Hon/han måste ha förmågan att sitta upp (med stöd), skjuta ifrån med 15

16 benen, följa med lyftarmens rörelse i uppresningen till stående och kunna stå och belasta sina ben (med stöd från underbensstöden och uppresningsvästen). Det kräver att användaren kan sträcka i höft och knälederna, har balans, ledrörlighet och normal muskeltonus. Användaren måste också kunna greppa om uppresningslyftens handtag på lyftarmen och behålla greppet när han/hon sätter sig ner. Uppresningslyft för sittande passiva lyft Att kunna växla mellan stående och sittande förflyttningar är en fördel om användarens dagsform varierar eller om lyften ska användas till fler personer med olika förutsättningar t.ex. på en vårdavdelning. På några fabrikat av uppresningslyftar kan underbensstödet (ibland fotplattan) enkelt lyftas av. Därmed finns (om leverantören godtar det) en möjlighet att även kombinera uppresningslyften med lyftselar för sittande passiva lyft. Lyftarmens krokar måste också ha en design och funktion som passar mot lyftselens lyftband. Lyftselar som ger en upprätt sittställning passar bäst. OBS! Var uppmärksam på att den maximala lasten vid passiva lyft reduceras eftersom fotplattan inte bär upp någon belastning. Fråga leverantören vad som gäller för deras lyft! Uppresningslyft med låg mast och lång lyftarm möjliggör sittande lyft till/från golv av en användare som sitter upp (på golvet). 16

17 Andra höjdreglerbara hjälpmedel Användare med begränsad möjlighet att luta sig fram sätter sig ner med fart och reser sig med svårighet från låg höjd. Med ett stabilt och höjdreglerbart hjälpmedel underlättas uppresningen till stående och att sätta sig ner på ett balanserat och lugnt sätt. Höjdreglerbar arbetsstol Arbetsstolen används för aktivitet i hem/arbetsmiljö. Användaren kan med hjälp av arbetsstolen förflytta sig i olika riktningar i rummet. Den kan även användas som stöd att stå upp (t.ex. laga mat) och som sittmöbel. När användaren sparkar sig fram i arbetsstolen måste han/hon nå ner med hela foten till golvet. Låg sitthöjd underlättar förutom att sparka sig fram att komma långt in i stolen, plocka upp saker på golvet och komma intill bord. Avtagbara/uppfällbara armstöd och fotplattor underlättar om användaren själv ska göra en sittande förflyttning i sidled till och från en säng. Arbetsstolens stabilitet påverkas bl.a. av stolens understödsyta (avståndet mellan hjulen), stativ och bromsar. Arbetsstolar med höjd- och vinkelställbart ryggstöd ökar möjligheterna till en individuell sittställning och stöd. Normalt ställer man in ryggstödsplattan lågt för att ge stöd i bäckenet. Fåtölj Det finns fåtöljer med uppresningsfunktion och individuell elektrisk reglering av rygg, benstöd och uppresningsfunktion. Regleringen av sittytan kan också ske mekaniskt på så sätt att fåtöljens sits tiltas framåt och följer med och ger stöd åt användaren när han/hon reser sig upp. 17

18

19 Upp och stå funktion och användning av uppresningshjälpmedel När vi människor ska resa oss upp, lutar vi oss framåt tills sittbensknölarna lättar från underlaget och vi känner att rörelsen snett framåt/uppåt kan börja. När vi assisterar en människa som ska resa sig upp är det viktigt att ge stöd och samtidigt känna in när det är rätt tillfälle för denne att resa sig. Hur en människa reser sig upp varierar mellan friska individer, beroende på fysiska förutsättningar. Även ålder, trötthet, stelhet, funktionsnedsättningar, smärtor och intellektuella förmågor påverkar rörelsemönstret. Det finns hjälpmedel som kan användas i uppresning till stående oberoende av vilket uppresningsmönster användaren väljer. Den här skriften beskriver olika uppresningshjälpmedel funktion och vad de kräver av användaren. Den vänder sig till användare och förskrivare av uppresningshjälpmedel. Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning. Hjälpmedelsinstitutet arbetar för full delaktighet och jämlikhet genom att medverka till bra och säkra hjälpmedel, en effektiv hjälpmedelsverksamhet och ett tillgängligt samhälle. Hjälpmedelsinstitutets verksamhet omfattar provning och stöd vid upphandling av hjälpmedel, forskning och utveckling, utredningsverksamhet, utbildning och kompetensutveckling, internationell verksamhet samt information och kommunikation. Hjälpmedelsinstitutets huvudmän är staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Box 2047, Sundbyberg Tfn Fax Texttfn E-post Webbplats Artikelnummer pdf

Funktionsnedsättning och toalettbesök. intervjuer och tankar om användares behov av tillgänglighet

Funktionsnedsättning och toalettbesök. intervjuer och tankar om användares behov av tillgänglighet Funktionsnedsättning och toalettbesök intervjuer och tankar om användares behov av tillgänglighet Min balans är nedsatt så jag kan inte springa ut i skogen och kissa när jag är ute och åker bil. Men öppnar

Läs mer

ReTurn. SystemRoMedic. Patenterad* konstruktion Flera modeller för brukare med olika behov Aktiverar brukaren Eliminerar tunga lyft för medhjälparen

ReTurn. SystemRoMedic. Patenterad* konstruktion Flera modeller för brukare med olika behov Aktiverar brukaren Eliminerar tunga lyft för medhjälparen ReTurn SystemRoMedic Patenterad* konstruktion Flera modeller för brukare med olika behov Aktiverar brukaren Eliminerar tunga lyft för medhjälparen Säker och aktiv uppresning och överflyttning, helt utan

Läs mer

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim.

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Rörlighetsträning kallas de övningar som används för att förbättra rörligheten

Läs mer

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården Tips, råd och träning för gravida Tips och råd Under graviditeten förändras din hållning. På grund av att magen växer får man oftast en ökad svank som kan ge trötthetsvärk

Läs mer

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka blodcirkulationen. Återfå full rörlighet.

Läs mer

Seniorsportutrustning

Seniorsportutrustning Seniorsportutrustning från Lappset Övningar Träning är viktigt för att vi ska fungera i vardagen, både för unga och gamla. Med stigande ålder försämras framför allt balansen men vi blir även stelare i

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

TIPS OCH RÅD VID FÖRSKRIVNING AV MANUELL RULLSTOL

TIPS OCH RÅD VID FÖRSKRIVNING AV MANUELL RULLSTOL TIPS OCH RÅD VID FÖRSKRIVNING AV En handbok för förskrivare Fortbildningskurs för hjälpmedelskonsulenter Maj 2008 Linköpings Univeritet SWECO Brogatan 23, 302 43 Halmstad Telefon 035-295 00 00 Telefax

Läs mer

13 steg till en bra sittställning Komfortrullstolar

13 steg till en bra sittställning Komfortrullstolar Introduktion Denna checklista är ett hjälpmedel för att kunna göra de basinställningar och anpassningar som behövs för brukaren av en komfortrullstol. Det finns flertalet tillbehör tillgängliga för denna

Läs mer

ReTurn. SystemRoMedic. Patenterad* konstruktion Flera modeller för brukare med olika behov Aktiverar brukaren Eliminerar tunga lyft för medhjälparen

ReTurn. SystemRoMedic. Patenterad* konstruktion Flera modeller för brukare med olika behov Aktiverar brukaren Eliminerar tunga lyft för medhjälparen ReTurn SystemRoMedic Patenterad* konstruktion Flera modeller för brukare med olika behov Aktiverar brukaren Eliminerar tunga lyft för medhjälparen Säker och aktiv uppresning och överflyttning, helt utan

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband.

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Enkelt att ta med på semestern! Övningarna framtagna av: Karin Jönsson, leg. Kiropraktor och Emilie Svedberg, lic Personlig

Läs mer

Handy Glidcylinder, mod. 100, 110, 120

Handy Glidcylinder, mod. 100, 110, 120 Handy Glidcylinder, mod. 100, 110, 120 Bruksanvisning Svensk 7SV160188-02 Handy Glidcylinder Lång Handy Glidcylinder Kort Handy Glidcylinder Bred Produktöversikt Artikel Modell Art. nr. Storlek Mått (a

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt

Läs mer

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera

Läs mer

Skadeförebyggande övningar

Skadeförebyggande övningar Skadeförebyggande övningar Svenska Innebandyförbundet 2013 Framtaget av leg. naprapat Anna Lundeberg, leg. sjukgymnast Anna Wänerhag Original och tryck: Holmbergs i Malmö AB, 2013 SKADEFÖREBYGGANDE ÖVNINGAR

Läs mer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta. Övningsguide Hur vi mår i våra muskler och leder beror till stor del på vår livsstil men är också åldersrelaterat. Det bästa du kan göra är att skapa ökad balans i kroppen med förebyggande träning. Faktorer

Läs mer

Gummibandsträning med ett dörrhandtag.

Gummibandsträning med ett dörrhandtag. Perfekt om du skall på semester då gummibandet är lätt att ta med sig. Använde själv programmet när jag var på semester i Sardinien i somras. Kan ju även göras hemma, på jobbet eller ute i skogen (då får

Läs mer

Träningsprogram med fitness training ball

Träningsprogram med fitness training ball Träningsprogram med fitness training ball Instruktioner inför träningen Alla övningar bör påbörjas i den korrekta utgångsställning som beskrivs vid varje övning. Om det inte är möjligt bör du vänta med

Läs mer

Bättre arbetsergonomi

Bättre arbetsergonomi Bure Gåbord Nya möjligheter för patienten. Nya förutsättningar för dig som hjälper till. Bure Gåbord Gåbordet har en central funktion i vården men har ändå levt ett liv i skymundan. Nu har GATE kastat

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE FOTBOLL

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE FOTBOLL KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

Startprogram version 3

Startprogram version 3 Startprogram version 3 Så här kan du börja din träning i gymet. Du kan skriva ut sidorna och ha som stöd när du börjar träna. OBS!!: Börja med lägsta antalet rörelser och låg belastning. Ta det lätt de

Läs mer

Lösningar för infektionskontroll TM

Lösningar för infektionskontroll TM Lösningar för infektionskontroll TM Engångs- och avspritningsbara hjälpmedel underlättar infektionskontroll Handicares sortiment erbjuder ett växande urval av engångs- och avspritningsbara förflyttningshjälpmedel

Läs mer

Artikelnummer 803422 Senast ändrad 130731 Giltig från 090101. Sittställningens betydelse när vi äter och dricker

Artikelnummer 803422 Senast ändrad 130731 Giltig från 090101. Sittställningens betydelse när vi äter och dricker Artikelnummer 803422 Senast ändrad 130731 Giltig från 090101 Sittställningens betydelse när vi äter och dricker Matningsstol REAL 2624 och måltidsstol REAL 8800 EL PLUS Sittställningens betydelse Redan

Läs mer

Innehåll. Introduktion 4. Grundprinciper för gummibandsträning 5. Uppvärmning 6

Innehåll. Introduktion 4. Grundprinciper för gummibandsträning 5. Uppvärmning 6 Innehåll Introduktion 4 Grundprinciper för gummibandsträning 5 Uppvärmning 6 Allmänna träningsprogram 10 nivå 1.1 11 nivå 1.2 16 nivå 2.1 21 nivå 2.2 24 nivå 3 28 Kontorsprogram 33 nivå 1.1 34 nivå 1.2

Läs mer

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken Till den nyförlösta mamman Sjukgymnastiken juni 2013 Bilderna i denna folder är hämtade från Mobilus. 8 1 Avslappning och viloställningar Det är viktigt att du unnar dig vila och avslappning så att du

Läs mer

Ergonomi. Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll

Ergonomi. Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll Ergonomi Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll Ergonomi Samspelet mellan människa, arbetsuppgifter och den omgivande miljön Anatomi Läran om kroppens uppbyggnad, utseende och funktion Skelettet

Läs mer

Bålstabilitet Träning med balansboll

Bålstabilitet Träning med balansboll Bålstabilitet Träning med balansboll Träning med Balansboll Bålträning - bra för mycket Du får: ökad kroppskännedom bättre koordination starkare rygg hållbarare kroppminskad skaderisk bättre balans bättre

Läs mer

Ryggträna 1b. Bålrotation

Ryggträna 1b. Bålrotation Ryggträna Detta ska du tänka på när du gör programmet. Gör programmet två gånger. Håll på med varje övning tills du blir trött. (10 20 upprepningar per övning) Tänk på att göra övningarna med god teknik.

Läs mer

Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach. www.physiochraft.se

Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach. www.physiochraft.se Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach www.physiochraft.se Alla kan må bra av vardagsmotion! Alla mår bra av vardagsmotion!!! Hitta genvägarna! Använda tiden på ett för kroppen smart

Läs mer

Strandträning med funktionella övningar

Strandträning med funktionella övningar Strandträning med funktionella övningar Arbeta under 45 sekunder vid varje övning. Den första löpövningen kan du utföra under 1-2 minuter. När du arbetar med en sida i taget kan du arbeta växelvis med

Läs mer

FYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR

FYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR FYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR Allmänt att tänka på vid testning Testpersonen ska vara väl förberedd på testförfarandet och ska vara medveten om att det när som helst går att avbryta testet.

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE HANDBOLL

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE HANDBOLL KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST!

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! För att du skall få träningen att funka när sommaren klingar av och hösten är här har sjukgymnasten Marie Larsson gjort ett program som du lätt kommer igång med.

Läs mer

Temakväll - pausgympa

Temakväll - pausgympa Temakväll - pausgympa Pausgympa Ökad cirkulation/skakningar Spänn och andas in samtidigt som du spänner hela armen, andas ut och slappna av/skaka lätt på armen. Upprepa med andra armen och benen. Studsa

Läs mer

Stabilitetsövningar:

Stabilitetsövningar: Stabilitetsövningar: Stabilitetsträning är en oerhört viktig del i din återuppbyggnad efter en skada och en stor del i förebyggandet av skador. Bålstabilitet ger hela dig en grund att arbeta från, en stabil

Läs mer

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all

Läs mer

SKADEFÖREBYGGANDE TESTER FÖR ARE

SKADEFÖREBYGGANDE TESTER FÖR ARE SKADEFÖREBYGGANDE TESTER FÖR FOTBOLLSSPEL SSPELARE ARE Annica Näsmark har på Svenska Fotbollförbundets medicinska utskotts uppdrag utarbetat tips för testning av muskelstramhet och funktion hos fotbollsspelare.

Läs mer

Yogaövningar. för mer. Energi

Yogaövningar. för mer. Energi Yogaövningar för mer Energi Livet är som att cykla. För att hålla balansen, måste du fortsätta röra dig. Albert Einstein Stå upprätt med armarna utsträckta, horisontellt med axlarna. Snurra medsols, precis

Läs mer

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast BEBISLYCKA!! Men även lite besvär Smärta i underliv Amningsbekymmer Inkontinens Rygg/bäckensmärta

Läs mer

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord Innehåll 4 Jaris förord 7 Jennies förord Expressträning träningskonceptet för dig 10 Expressmetoden 13 Expresstyrketräning 14 Expresskonditionsträning 15 Inför expressträningen Övningsbank 18 Ben: 20 lår

Läs mer

TRX TRIATHLON träningsprogram

TRX TRIATHLON träningsprogram TRX TRIATHLON träningsprogram Övningarna är funktionella på så sätt att de är grenspecifika för triathlon och eller aktiverar flera muskelgrupper. Programmet fungerar i alla träningsperioder men i synnerhet

Läs mer

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken Till dig som är nyförlöst Efter förlossningen Tanken med detta häfte är att du med hjälp av dessa övningar, råd och tips ska kunna få kroppen

Läs mer

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer.

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer. Träning & graviditet All form av aktivitet under och efter din graviditet kommer att hjälpa dig att komma tillbaka till din tidigare form. Det viktigaste är att du hittar någon träningsform som du tycker

Läs mer

Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke

Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke Stretcha nacke Övning 1 Stå upprätt som på bilden och rulla med huvudet från den ena sidan till den andra och känn hur du stretchar ut nacken. Stretcha

Läs mer

Funktionsnedsättning och toalettbesök

Funktionsnedsättning och toalettbesök Funktionsnedsättning och toalettbesök INTERVJUER OCH TANKAR OM ANVÄNDARES BEHOV AV TILLGÄNGLIGHET Kicki Reifeldt www.hmcsverige.se , 2014 Författare: Kicki Reifeldt, leg. arbetsterapeut Publikationen kan

Läs mer

Axel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x 10-15.

Axel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x 10-15. Axel - magliggande armar rätt ut i sidan, för ihop skulderbladen först, lyft därefter armarna en liten bit från golvet, lyft gärna vikter eller typ vattenflaskor 2 x 15. Axel - muskler som stabiliserar

Läs mer

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar behövs för att bygga framtiden Hälsorobotar kan hjälpa personer med funktionsnedsättning och äldre till ett mer självständigt och oberoende liv.

Läs mer

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska

Läs mer

Liko Originalsele, mod. 10, 11 Nallesele Låg, mod. 10

Liko Originalsele, mod. 10, 11 Nallesele Låg, mod. 10 Liko Originalsele, mod. 10, 11 Nallesele Låg, mod. 10 Bruksanvisning Svenska 7SV160165-05 Originalsele Nallesele Låg Produktbeskrivning Liko Originalsele är en basmodell som är konstruerad för att anpassa

Läs mer

Hässleholms sjukhusorganisation

Hässleholms sjukhusorganisation Hässleholms sjukhusorganisation närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Axelledsluxation Patientinformation Till dig som ska opereras för axelledsluxation Innehåll Axelleden 3 Operation 4-5 Smärtlindring

Läs mer

Hemövningar. Grundprogram med utökat antal övningar

Hemövningar. Grundprogram med utökat antal övningar Hemövningar Grundprogram med utökat antal övningar Dessa övningar är framtagna för mina patienter och som en del av Svenska KINOpraktikskolans utbildningsmaterial. Om du fått detta av en diplomerad KINOpraktikterapeut

Läs mer

Sommarträning utomhus Tips på träningspass

Sommarträning utomhus Tips på träningspass Sommarträning utomhus Tips på träningspass Träna tufft utomhus utan redskap Att träna utomhus sommartid är ett härligt sätt att njuta av naturen medan man får dagens träning gjord. Man behöver inte träna

Läs mer

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29 TESTA MULTI- TRÄNING! Att styrketräna behöver inte betyda maskiner och tunga vikter. I månadens program testas kroppens funktionalitet. Och vi lovar du blir svettig! Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen

Läs mer

Rödeby. Varför styrketräna? 10 skäl att styrketräna

Rödeby. Varför styrketräna? 10 skäl att styrketräna 1 Rödeby Varför styrketräna? 10 skäl att styrketräna 2 1. Du minskar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, diabetes typ 2, fetma Alzeimers och flera andra allvarliga sjukdomar.

Läs mer

Upp på tå. » Teknik så gör du» Smarta hjälpövningar» Så klarar du 3 armhävningar på tå

Upp på tå. » Teknik så gör du» Smarta hjälpövningar» Så klarar du 3 armhävningar på tå Upp på tå Dagsatt ta armhävningarna till en högre nivå? Välkommen upp på tå!» Teknik så gör du» Smarta hjälpövningar» Så klarar du 3 armhävningar på tå Upp på tå 1a Så här gör du en armhävning på tå Lägg

Läs mer

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt

Läs mer

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Syftet med träningsprogrammet är att bibehålla/öka rörlighet och förbättra sensomotorisk kontroll. Sensomotorisk kontroll definieras som förmågan att utföra

Läs mer

SJUKGYMNASTEN, KVINNOKLINIKEN

SJUKGYMNASTEN, KVINNOKLINIKEN I Din hand håller Du ett informationshäfte, som utformats av sjukgymnaster på Kvinnokliniken. Häftet innehåller råd om hur Du skall träna Din bäckenbotten. Vi vill även ge Dig lite information om Din hållning,

Läs mer

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen. Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt

Läs mer

Ergonomi - Uppgift 11

Ergonomi - Uppgift 11 Arbetsplatsanalys av min dataplats hemma Arbetsplatsanalys Efter renoveringar hemma har kontoret fått flytta ut i hallen. Kontorsplatsen är inte fullständig ännu för hyllorna, som skall vara ovanför bordet,

Läs mer

Arbetsteknik vid hantering av Personlyftar. 2 halvdagar

Arbetsteknik vid hantering av Personlyftar. 2 halvdagar Arbetsteknik vid hantering av Personlyftar 2 halvdagar 22 Innehåll Kursöversikt...3 Inledning...5 Syfte och mål...6 Bakgrund, lagar...8 Kroppshantering...11 Kroppens friktionspunkter...12 Trycksår...12

Läs mer

Fysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken

Fysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken Fysisk aktivitet vid MS MS-mottagningen Sjukgymnastiken Vikten av fysisk aktivitet Det är lika viktigt för personer med multipel skleros (MS), som för den friska befolkningen, att bibehålla muskelaktivitet,

Läs mer

Gör så många positioner du har tid eller lust med. I slutet finns några förslag på sekvenser.

Gör så många positioner du har tid eller lust med. I slutet finns några förslag på sekvenser. Yinyoga hemma I yinyogan sträcker och stimulerar du kroppens djupa vävnader, bindväv, ligament, fascia och leder. Det måste göras på yinvis, försiktigt och under lång tid. Så du håller positionerna länge,

Läs mer

Träningsprogram. Programmet är framtaget i samarbete med erfarna sjukgymnaster och fystränare från

Träningsprogram. Programmet är framtaget i samarbete med erfarna sjukgymnaster och fystränare från Träningsprogram - Kom igång med din träning med hjälp av BungyPump! I detta träningsprogram har vi samlat tips och övningar för hur du ökar din förbränning med BungyPump! Programmet är framtaget i samarbete

Läs mer

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet Ryggträning Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet Ryggträning för dig med kotfraktur Du som har en eller flera kotfrakturer kommer att må mycket bättre om du börjar träna din rygg. Det

Läs mer

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig!

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! 1 Vår kropp är gjord för att vara i rörelse. Kroppen behöver användas för att hållas i form! Den fysiskt inaktiva livsstil som

Läs mer

1. Rutin för utprovning av hjälpmedel

1. Rutin för utprovning av hjälpmedel - 1 1. Rutin för utprovning av hjälpmedel Patient som kan gå självständigt med eller utan hjälpmedel får inte någon rullstol förskriven av kommunens arbetsterapeut eller sjukgymnast för att klara förflyttning

Läs mer

Rehabilitering efter Bankarts operation

Rehabilitering efter Bankarts operation Rehabilitering efter Bankarts operation Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt över huvudet

Läs mer

Bruksanvisning. Bure Rise & Go. Gåbord med uppresning

Bruksanvisning. Bure Rise & Go. Gåbord med uppresning Bruksanvisning Bure Rise & Go Gåbord med uppresning 1 Kära användare Gratulerar! Du har införskaffat ett Bure Gåbord Rise & Go. I denna bruksanvisning får du viktiga upplysningar om hur du använder gåbordet

Läs mer

Personlig ergonomi OH-Serie

Personlig ergonomi OH-Serie Personlig ergonomi OH-Serie Olika kroppsmått. Stående arbete Kvinnan är 159 cm. Mannen är 199 cm. 95% av kvinnorna är längre än kvinnan på bilden. 95% männen är kortare än mannen på bilden. Hon har bordet

Läs mer

Stå på dig goda vanor för att inte ramla

Stå på dig goda vanor för att inte ramla Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med GYMBOLLEN Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Viktigt att tänka på innan träning Det är väldigt viktigt att du andas normalt

Läs mer

Innan nicken. Nickteknik

Innan nicken. Nickteknik Innan nicken Titta upp före du får bollen så du ser alternativen för pass eller avslut Du ser hur och vart du ska nicka och vilken typ av nick du ska använda Vid nick mot mål ser du målvaktens position

Läs mer

Kom i form med cirkelträning!

Kom i form med cirkelträning! Kom i form med cirkelträning! Varsågod - här bjuder vi på ett cirkelpass som är en form av intervallträning. Det är ett effektivt och varierande sätt att träna kondition, spänst och styrka. Tidsintervallen

Läs mer

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform

Läs mer

Information om rehabilitering och hjälpmedel

Information om rehabilitering och hjälpmedel Information om rehabilitering och hjälpmedel Välkommen till Gällivare Kommun! Du kommer att jobba med våra boende inom äldreomsorg, handikappomsorg eller psykiatri. Vad kul att du vill göra det! Här kommer

Läs mer

Ut och gå. 30 60 minuter per dag!

Ut och gå. 30 60 minuter per dag! Ut och gå! Ut och gå Vi mår bra av dagliga raska promenader. Det är inte bara konditionen som blir bättre, också benstommen förstärks, lederna mjukas upp, muskelstyrkan i benen förbättras och balansen

Läs mer

Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik

Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik Se manual till de olika avsnitten. Personnummer: Flicka Pojke Namn: Datum för bedömning: Sjukgymnast: MUSKELSTYRKA nedre extremiteter

Läs mer

t.ex. på morgonen, på dagen eller inför löpträning

t.ex. på morgonen, på dagen eller inför löpträning 99 V.min Uppvärmning t.ex. på morgonen, på dagen eller inför löpträning Till Högskolan i Halmstad Uppvärmning inför ett träningspass - kombinera styrka, balans och rörlighet Förutsättningar Förarbete Egenkontroll

Läs mer

HANDHAVANDEINSTRUKTION VETEK VIBRA SUPER 2

HANDHAVANDEINSTRUKTION VETEK VIBRA SUPER 2 HANDHAVANDEINSTRUKTION VETEK VIBRA SUPER 2 Innehåll: Säkerhetsinformation 1 Översikt 2 Uppackning 3 Montering 4-5 Tryckknappshantering 6 Övningar 7-12 Kopplingsschema. El stycklista. 13 Underhåll och felmeddelanden

Läs mer

Att lägesändra och avlasta med positioneringsdynor. Praktiska råd och instruktiva bilder

Att lägesändra och avlasta med positioneringsdynor. Praktiska råd och instruktiva bilder Att lägesändra och avlasta med positioneringsdynor Praktiska råd och instruktiva bilder Att positionera För en sängliggande patient är det viktigt att regelbundet ändra ställning. Klarar patienten inte

Läs mer

SÄKERHETSINSTRUKTIONER SKALL LÄSAS FÖRE ANVÄNDNING

SÄKERHETSINSTRUKTIONER SKALL LÄSAS FÖRE ANVÄNDNING Anvisningar och säkerhetsinstruktioner för brukare av Mini Crosser med brukarvikt över 150 kg Tillägg till bruksanvisning för Mini Crosser 130T vid brukarvikt över 150 kg SÄKERHETSINSTRUKTIONER SKALL LÄSAS

Läs mer

M2 Mini. Dusch / toalettstol stolar för barn och små vuxna. HMN a/s

M2 Mini. Dusch / toalettstol stolar för barn och små vuxna. HMN a/s M2 Mini Dusch / toalettstol stolar för barn och små vuxna M2 Mini dusch/toalettstol stolar M2 Mini-modeller är flexibla dusch/toalettstolar, och kan enkelt justeras när barnet växer. M2 Mini Standard Artikel

Läs mer

skräddarsydda medicintekniska arbetsstolar

skräddarsydda medicintekniska arbetsstolar REAL-STOLARNA ÄR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER OCH CE-MÄRKTA I ENLIGHET MED LÄKEMEDELSVERKETS FÖRESKRIFTER 2003:11. skräddarsydda medicintekniska arbetsstolar 140916 / 070601 ETT modulsystem FYRA basmodeller

Läs mer

Benefit Sports 300 996101

Benefit Sports 300 996101 Benefit Sports 300 996101 1 Säkerhetsinstruktioner Konsultera med läkare innan användning Om du känner smärta i bröst, yrsel eller andfåddhet avbryt träningen och kontakta läkare. Använd inte kläder som

Läs mer

K A T A L O G. Stödhandtag TOALETT BADRUM ÖVRIGA RUM. Våra övriga artiklar hittar Du på vår hemsida. www.euforia.se

K A T A L O G. Stödhandtag TOALETT BADRUM ÖVRIGA RUM. Våra övriga artiklar hittar Du på vår hemsida. www.euforia.se K A T A L O G Stödhandtag TOALETT BADRUM ÖVRIGA RUM Våra övriga artiklar hittar Du på vår hemsida www.euforia.se Devon fällbart stödhandtag. Handtaget fästes i vägg med en fästplatta. Fästplattans storlek

Läs mer

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1. REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all provocerande

Läs mer

Praktisk rehabilitering Förflyttningutbildning

Praktisk rehabilitering Förflyttningutbildning Praktisk rehabilitering Förflyttningutbildning Praktisk rehabilitering Förflyttningsutbildning Malmö stad 2007 2:a upplagan KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Innehållet i denna

Läs mer

L.E.A.P. Snabb och Skadefri KURSMATERIAL

L.E.A.P. Snabb och Skadefri KURSMATERIAL L.E.A.P. Snabb och Skadefri KURSMATERIAL INLEDNING Som tränare möter vi alla sorters löpare: de som springer för att det är skönt att komma ut en stund, de som tränar inför tävlingar i motions- eller mastersklasser

Läs mer

Reglerbara sängar REGLERBARA SÄNGAR OCH FÖRFLYTTNING. Kicki Reifeldt. www.hmcsverige.se

Reglerbara sängar REGLERBARA SÄNGAR OCH FÖRFLYTTNING. Kicki Reifeldt. www.hmcsverige.se REGLERBARA SÄNGAR OCH FÖRFLYTTNING Kicki Reifeldt www.hmcsverige.se , 2014 Författare: Kicki Reifeldt, leg. arbetsterapeut Faktagranskning: Börje Westergren och Jan Gräshag Publikationen kan laddas ned

Läs mer

LIDINGÖLOPPET 15 KILOMETER

LIDINGÖLOPPET 15 KILOMETER LIDINGÖLOPPET 15 KILOMETER FIALOTTA 41, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA MÅL TID 1.30-1.45 Jag ska springa Lidingöloppet 15 km med målet att springa på en tid jag tycker är bra med mina förutsättningar. Men jag

Läs mer

Övningshäfte till filmen Kroppen. ditt verktyg

Övningshäfte till filmen Kroppen. ditt verktyg Övningshäfte till filmen Kroppen ditt verktyg Filmen Kroppen - ditt verktyg kan beställas från Regionförbundet via telefon eller e-post. Regionförbundet Örebro län Tel. 019-602 63 00 E-post regionorebro@regionorebro.se

Läs mer

AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN (KORSBAND SAMT YTTRE OCH INRE SIDOLEDBAND) AKUT FAS DAG 1

AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN (KORSBAND SAMT YTTRE OCH INRE SIDOLEDBAND) AKUT FAS DAG 1 REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN (KORSBAND SAMT YTTRE OCH INRE SIDOLEDBAND) AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera

Läs mer

Övning 3 A. Sittande rodd med gummiband/bakåtförande av axel och skulderblad

Övning 3 A. Sittande rodd med gummiband/bakåtförande av axel och skulderblad 1 Styrketräningsprogram för axlarna i tre steg Basprogram I Övning 1. Hållningsträning/Axlar Ta ett djupt andetag och höj axlarna. Andas ut, sucka ut luften och sänk samtidigt axlarna. Övning 2. Hållningsträning/Skulderblad

Läs mer

Artroskopisk rotatorkuffsutur

Artroskopisk rotatorkuffsutur Artroskopisk rotatorkuffsutur Axelleden Axelleden är en så kallad kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden är den mest flexibla av kroppens leder och stabiliseras främst

Läs mer