Torpa-Kärra 15:9 m.fl.

Transkript

1 UV VÄST RAPPORT 2003:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Torpa-Kärra 15:9 m.fl. Halland, Torpa socken, Torpa-Kärra 15:9 och 15:17 Bengt Westergaard

2

3 UV VÄST RAPPORT 2003:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Torpa-Kärra 15:9 m.fl. Halland, Torpa socken, Torpa-Kärra 15:9 och 15:17 Bengt Westergaard Torpa-Kärra 15:9 m.fl. 3

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Box , Kungsbacka Besöksadress: Nygatan 11 Växel: Fax: e-post: e-post: Bildredigering Anders Andersson Layout Lena Troedson Omslagsbild Utsnitt ur 1731 års karta över Kärra by. Kartan upprättades av lantmätaren Peter Wichman. Foto: Pär Connelid. Tryck/Utskrift Elanders Digitaltryck, Göteborg, 2003 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/ Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2003:4 ISSN UV Väst Rapport 2003:4. Arkeologisk utredning

5 Innehåll Inledning 7 Undersökningens förutsättningar 7 Metod 7 Resultat 7 Torpa-Kärra 15:17 m.fl. 9 Området söder om Köpenhamns gård 10 Området norr och öster om Köpenhamns gård 12 Sammanfattning och förslag till åtgärder 13 Referenser 13 Administrativa uppgifter 14 Bilaga. Översiktlig kontroll av äldre lantmäterikartor över Kärra by, Torpa socken i Hallands län 15 Inledning 15 Tidiga belägg i skriftligt källmaterial 15 Det äldre lantmäterimaterialet 15 Utredningsområdet 17 Referenser 17 Figurförteckning 18 Tabellförteckning 18 Torpa-Kärra 15:9 m.fl. 5

6 NORGE VÄRMLAND DALSLAND BOHUSLÄN VÄSTERGÖTLAND GÖTEBORG Kärra HALLAND Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad. 6 UV Väst Rapport 2003:4. Arkeologisk utredning

7 Inledning Med anledning av planerna på nybyggnation på fastigheterna Torpa-Kärra 15:9 och 15:17 i Torpa socken, Hallands län, genomförde Riksantikvarieämbetet UV Väst, enligt beslut av länsstyrelsen i Hallands län, en arkeologisk utredning av eventuell fornlämningsförekomst på berörda delar av ovan nämnda fastigheter. Uppdragsgivare var Dag Wohlén. Fältarbetet genomfördes november Undersökningens förutsättningar Kärradal, eller Kärra, är namnet på det samhälle där rubricerade fastigheter är belägna (fig. 1), en knapp mil norr om Varberg. Topografiskt sett utgör samhället en liten bergig förhöjning i ett annars flackt slättlandskap nära havet, ca m.ö.h. Ur ett förhistoriskt perspektiv, och mot bakgrund av landhöjningen, torde förhöjningen framstått som en mer eller mindre fristående ö, beroende på hur långt tillbaka i tiden man går. De planerade avstyckningarna är spridda längs stora delar av samhällets sträckning i nordsydlig riktning (fig. 2). De lägst liggande partierna återfinns längst i söder. Det är också här som en tidigare arkeologisk förundersökning genomfördes i samband med anläggandet av VA-ledningar längs Lyckestigen (Schaller Åhrberg 1990) och som bl.a. resulterade i upptäckten av en förhistorisk boplats (RAÄ 70 i Torpa socken). Därutöver finns också registrerat ett gravfält (RAÄ 42), ett röse (RAÄ 34), en rest sten (RAÄ 43) samt en domarring (RAÄ 44) i området kring Kärradal. Senare tiders lämningar, exempelvis medeltida gårdslägen, behandlas i en översiktlig kulturgeografisk analys (se bilaga). Fastigheten Torpa-Kärra 15:17 tillkom utredningen genom muntligt samråd mellan länsstyrelse och fastighetsägare. Metod Fältarbetet genomfördes i huvudsak med hjälp av traktorgrävare varvid sökschakt togs upp inom de berörda delarna av fastigheterna. Därtill handgrävdes tre provgropar i ett för traktorgrävaren otillgängligt parti i öster (öster om Torpa-Kärra 1:15). I sökschakt och provgropar noterades förekomst av anläggningar såsom exempelvis härdar, stolphål och gropar. Likaså noterades matjordens tjocklek och sammansättning, eventuell kulturlagerförekomst samt den sterila alvens beskaffenhet. Eventuella fynd, företrädesvis diagnostiska sådana, togs tillvara. Dokumentationen i fält gjordes med Riksantikvarieämbetets digitala fältdokumentationssystem Intrasis ( Digitala översiktsfoton togs och har arkiverats med nummer U3780:1 7. Resultat För att underlätta redovisningen av undersökningsresultaten har utredningsområdet delats in i tre mindre delområden; det sydligaste området som bl.a. omfattar fastigheten Torpa-Kärra 15:17, området söder om Köpenhamns gård samt slutligen området norr och öster om Köpenhamns gård (se fig. 2). Torpa-Kärra 15:9 m.fl. 7

8 Fig. 2. Utsnitt ur Varbergs kommuns digitala primärkarta med läget för de planerade fastighetsavstyckningarna samt områdesindelningen. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /171. Norr och öster om Köpenhamns gård Söder om Köpenhamns gård Torpa-Kärra 15:17 m.fl. 8 UV Väst Rapport 2003:4. Arkeologisk utredning

9 Torpa-Kärra 15:17 m.fl. Topografi: Svagt kuperad slättmark, ca m.ö.h (fig. 3). Matjord: 0,2 0,3 m tjock Steril alv: gråvit, svagt grusig sand (svämsand) med inslag av svallad flinta. På krönet av en svag förhöjning i områdets norra del påträffades i ett schakt, OS142, en härd (A179) samt en oregelbunden mörkfärgning (A192). Inga föremålsfynd gjordes i anslutning härtill. Däremot påträffades enstaka flintavslag i den omgivande matjorden. I södra delen av schakt 100 påträffades en mindre kolgrop (A123). Norra delen av samma schakt vattenfylldes tämligen fort, vilket sannolikt indikerar platsens olämplighet ur boplatssynpunkt, nu som i forntiden. De två schakten på västra sidan av Lyckestigen (OS216 och OS228) var båda fria från såväl anläggningar som fynd Fig. 3. Torpa-Kärra 15:17 m.fl. Utsnitt ur Varbergs kommuns digitala primärkarta. Skala 1:1000. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /171. Torpa-Kärra 15:9 m.fl. 9

10 Området söder om Köpenhamns gård Topografi: Svagt kuperad åkermark mellan två markanta bergspartier, ca m.ö.h (fig. 4). Matjord: varierade mellan 0,3 0,45 m tjocklek. Steril alv: svagt grusig, gulvit rostbrun sand. I sanden återfanns naturlig flinta, svallad/patinerad såväl som osvallad. Det norra schaktet (OS398) tangerade en utdikad bäckfåra som löpte i NV- SO riktning. I två av schaktens västligaste parti (OS247 och 341), påträffades en förmodad vägbank (TV273) uppbyggd av lermassor, en vägbank som ledde utmed västra sidan av åkern. Vägbanken gjorde ett relativt recent intryck. I de båda västöstligt gående schakten påträffades också ett flertal diken, sannolikt åkerdiken, vilka var orienterade i nordsydlig riktning (exempelvis TD275, 335 samt 387). Därutöver framkom anläggningar av mer förhistorisk natur i form av härdar, kolgropar, nedgrävningar samt en mindre mängd flintfynd, däribland eggen till en slipad flintyxa (fynd nr 10, tabell 1). Id Fnr Material Sakord Vikt Antal Fragmenteringsgrad Fyndstatus Rel. till ark. Rel. till gr Flinta Avslag 4 1 Fragment Flinta Avfall 10 3 Fragment Flinta Avslag 2 1 Fragment Flinta Avslag 5 1 Fragment Flinta Avfall Flinta Avslag 97 8 Fragment Flinta Avfall 25 6 Fragment Flinta Avfall 10 5 Fragment Flinta Slipad 54 1 Eggfragment 341 yxa/mejsel Flinta Avslag 61 6 Fragment Flinta Kort spånfragment 1 2 Fragment Flinta Avfall 35 3 Fragment Flinta Avfall 26 1 Fragment Flinta Tväreggad 1 1 Intakt 5003 spets Flinta Avslag 14 3 Fragment Flinta Avfall Flinta Avfall 41 2 Fragment Flinta Kärnfragment 46 1 Defekt Flinta Avslag Flinta Avfall 12 3 Fragment Flinta Avslag med 2 1 Defekt 247 retusch Flinta Avslag Fragment Flinta Avfall 63 8 Fragment 247 Tabell 1. Sammanställning av tillvaratagna fynd. Rel. Till omr. 10 UV Väst Rapport 2003:4. Arkeologisk utredning

11 Fig. 4. Området söder om Köpenhamns gård. Utsnitt ur Varbergs kommuns digitala primärkarta. Skala 1:1000. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /171. Torpa-Kärra 15:9 m.fl. 11

12 Området norr och öster om Köpenhamns gård Området norr och öster om Köpenhamns gård är det mest spridda och heterogena delområdet av dem tre (fig. 5). Norr om Köpenhamns gård Topografi: svagt kuperad åkermark som sluttar svagt mot ett delvis utdikat våtmarksområde i väster. Matjord: varierade mellan 0,25 0,35 m och hade torvaktig karaktär. Steril alv: lerig mjäla. I åkermarken norr om gården anlades fyra sökschakt av varierande längd. I det längsta av schakten (OS424) påträffades enstaka anläggningsliknande mörkfärgningar, bl.a. två härdar (A476 och A505). Inga fynd framkom i anslutning härtill. Övriga sökschakt i detta parti saknade såväl anläggningar som fynd Fig. 5. Området norr och öster om Köpenhamns gård. Utsnitt ur Varbergs kommuns digitala primärkarta. Skala 1:1000. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr / UV Väst Rapport 2003:4. Arkeologisk utredning

13 Öster om Köpenhamns gård Topografi: bergigt och slybevuxet område. Matjord: ca 0,2 m tjock och bestod sannolikt utfyllnadsmassor. Steril alv: grovt grus samt skärvigt bergmaterial. Inga anläggningar eller fynd. I det bergiga området öster om Köpenhamns gård anlades dels ett sökschakt, dels tre provgropar. Sökschaktet (OS414) anlades i en bergsskreva. Provgroparna anlades på en liten avsats i ett relativt otillgängligt parti öster om fastigheten Torpa-Kärra 1:15. I samtliga provgropar påträffades slagen flinta (F15 21, tabell 1), däribland en tväreggad spets samt ett kärnfragment. Matjordstäcket var i samtliga provgropar tämligen tunt (ca 0,2 m) och är närmast att betrakta som s.k. förna, vilken vilade direkt på berggrunden. Uppträngande grundvatten var även här ett problem. Sammanfattning och förslag till åtgärder Vid den nu företagna arkeologiska utredningen påträffades förhistoriska boplatslämningar av varierande dignitet på flertalet utvalda platser. Förutom föremålsfynd framkom även mer lämningar i form av härdar, gropar, rännor och diken. I området längst söderut påträffades enstaka anläggningar samt viss slagen flinta inom ett litet område. Sannolikt rör det sig om samma boplatslämningar som nämnts tidigare och som påträffades vid schaktningarna för VA-arbeten 1990 (RAÄ 70). Omfattningen var dock mycket begränsad och inte sådan att den kräver fortsatta åtgärder. Lämningarna som påträffades i området söder om Köpenhamns gård var av en annan karaktär och omfattning. Framför allt bidrog området med daterbara fynd. Det neolitiska inslaget var påtagligt även vid en granskning av det övriga flintmaterialet. En del av detta kunde dessutom knytas till anläggningar, vars funktion dock inte kunde fastställas inom ramen för utredningen. Vid den tid då det tillvaratagna yxfragmentet tillverkades bör området ha varit en ö (ca f.kr.). Kanske kan det ge en föraning om vilken typ av aktiviteter och spår efter aktiviteter som kan förväntas vid en eventuell förundersökning, en åtgärd som härmed föreslås. I övrigt påträffades förhistoriska härdar, gropar, jämte (åker-)diken och rännor vilka även de kan ha en betydande ålder. Slutligen påträffades även smärre förhistoriska lämningar både norr och öster om Köpenhamns gård. Bland andra fynd återfanns en tväreggad spets i en av provgroparna i det bergiga området öster om fastigheten Torpa-Kärra 1:15. I likhet med det först redovisade området är emellertid omfattningen så ringa att några fortsatta åtgärder knappast kan anses nödvändiga. Referenser Schaller Åhrberg, E Rapport över arkeologisk förundersökning av ledningssträckningen för kommunalt VA i Kärradal Torpa sn, Varbergs kommun. Riksantikvarieämbetet. Kungsbacka. Torpa-Kärra 15:9 m.fl. 13

14 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Projektnummer: Intrasisprojekt: V2002:061. Undersökningstid: november Projektgrupp: Bengt Westergaard och Anna Sjöberg. Underkonsulter: Pär Connelid, Kula HB. Exploateringsyta: m 2. Undersökt yta: 300 löpmeter. Läge: Ekonomiska kartan, blad 5B 9g, x y Koordinatsystem: Varbergs kommunala koordinatnät. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x y Höjdsystem: RH 70. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 7 digitala foton med Unr 3780:1 7. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd: Fynd med Fnr UV Väst Rapport 2003:4. Arkeologisk utredning

15 Bilaga. Översiktlig kontroll av äldre lantmäterikartor över Kärra by, Torpa socken i Hallands län Av Pär Connelid Inledning Kula HB har på uppdrag av Riksantikvarieämbetet UV Väst genomfört en kontroll av det äldre lantmäterimaterialet över fastigheten Torpa-Kärra 15:9 i Varbergs kommun. Analysen genomfördes inom ramen för en särskild utredning, föranledd av att markägaren planerar att avstycka tomter för husbyggnation. Huvuddelen av arbetet utfördes på arkivet vid Lantmäteriets regionmyndighet i Halmstad. Analysen, som endast är översiktlig till sin karaktär, syftade bl.a. till att identifiera utredningsområdets läge i förhållande till bebyggelse- och markanvändningssituationen före den agrara revolutionen under 1800-talet samt att kontrollera förekomsten av marknamn, vilka kan indikera övergiven bebyggelse eller andra företeelser av antikvariskt intresse. Tidiga belägg i skriftligt källmaterial Kärra by omnämns första gången i några domstolsprotokoll från senare delen av 1500-talet. I dessa framträder även ett antal namngivna personer, brukare på flera av byns gårdar (Sandklef 1959). I den första svenska jordeboken från 1646 upptas sju hela samt ett halvt klosterhemman (Ståhl 1980). Det äldre lantmäterimaterialet Två storskaliga kartor som redovisar hela byns (inägo)markinnehav föreligger i det regionala arkivet: en geometrisk avmätning från 1731 samt laga skiftesakten som upprättades åren (akt nr 1 respektive 4 under Torpa sockan). På båda kartorna återfinns bebyggelsen i inägomarkens södra del, grupperad kring de bergspartier som idag är nästan helt belamrade med småhusbebyggelsen Kärradal. På den äldsta kartan ser vi hur de åtta gårdarna formerar sig i en nästan hästskoformad båge, i gränsområdet mellan inägorna och utmarken (fig. 1). Observera att gården A, Ivan Bengtsgård, återfinns på två ställen, vilket förklaras av att hemmanet hyser två brukare (jfr även diskussionen nedan). Läget nära gärdesgränsen är typiskt för den äldre agrara bebyggelsen, såväl i Halland som övriga delar av landet. Särskilt typisk för halländska förhållanden är det faktum att gårdarna inte uppträder koncentrerat, på en och samma bytomt, utan ligger utspridda på en sträcka av flera hundra meter. Huvuddelen av byns åker- och ängsmark är belägen norrut. En stor del av åkermarken ligger för övrigt en bra bit norrut i det avsmalnande gärdet, på mark som förefaller relativt fuktig. Inägorna saknar i väster och norr hägnad mot grannarnas inägomarker, d.v.s. de ligger i gärdeslag med varandra. Utmarken vidtar söder- och österut och är enligt kartans beskrivning ljunggången och saknar helt skog. Som framgår av kartan hade landsvägen under första hälften av 1700-talet närmast exakt samma sträckning som dagens. Torpa-Kärra 15:9 m.fl. 15

16 Fig. 1. Utsnitt ur 1731 års karta över Kärra by. Kartan upprättades av lantmätaren Peter Wichman. Gårdstomterna A H är gråmarkerade. Observera dock att hemmanet A har två gårdstomter. Foto: Pär Connelid. I likhet med situationen i åtskilliga andra halländska byar under 1700-talet kan man fråga sig hur länge bebyggelsen legat på de platser som redovisas på 1731 års karta. För samtliga gårdar utom möjligen det norra läget för hemmanet A måste man hålla öppet för att det här rör sig om lägen som intagits relativt sent. Flyttningar av bebyggelse förefaller nämligen ha varit vanliga i Halland även före den agrara revolutionen (med bl.a. laga skiftet) under talet. En sådan period av förflyttningar förefaller ha inträtt under senare delen av medeltid och 1500-talet. I korthet kan flyttningarna då sägas vara en del av en process som innebar en kraftig satsning på animalieproduktionen i Halland, vilken bl.a. förde med sig stora förändringar i hägnadsorganisationen och en strävan att komma närmare betet på utmarkerna. Analyser av det halländska kartmaterialet har resulterat i att ett stort antal övergivna bebyggelselägen kunnat identifieras (jfr Connelid 1999). I Kärra är det framför allt B och H samt det södra läget för A som intar påtagligt perifera lägen, med tydlig anknytning till utmarken. Gårdarna har relativt långt till huvuddelen av åkermarken och endast några enstaka, små odlingsytor i direkt anslutning till bebyggelsen på 1731 års karta. Som framgår av figur 1 finns en yta strax innanför gårdarna D och E som kallas Toften i kartans beskrivning. Sannolikt rör det sig här om en tidigare gårdstomt, troligen tillhörande gården E, eller möjligen en tidigare gemensam tomt till både D och E. Toft-namnet finns kvar även i laga skifteskartans beskrivning. 16 UV Väst Rapport 2003:4. Arkeologisk utredning

17 Sammantaget med det norra läget för gården A ger oss detta toft-namn en vink om i vilken del av inägomarken eventuella äldre lägen till flera av gårdarna i Kärra ska sökas. Det är således inte omöjligt att även gårdarna C F också intar sekundära lägen på 1731 års karta. Utredningsområdet De för den antikvariska utredningen aktuella ytorna väster om landsvägen återfinns alla inom ett begränsat område i den sydöstra delen av inägomarken på 1731 års karta. Området på andra sidan landsvägen utgjordes då av både ingärdad mark och utmark. Sammantaget rör det sig emellertid om ett område som ligger utanför det gamla huvudgärdet. Som framgår av figur 1 finns här ett ganska stort antal särhägnade ytor, vilka sannolikt intagits från utmarken, troligen inte alltför långt före karteringstillfället Samtliga ytor i området kallas följaktligen också Intaget, Åkerlyckan, Backlyckan etc. Några namn som antyder äldre bebyggelselägen eller andra antikvariskt känsliga objekt finns inte inom utredningsområdet; inte heller berörs något av den äldsta kartans bebyggelselägen. I mycket nära anslutning i norr finns dock gårdstomten till hemmanet G. På laga skifteskartan, som alltså tillkom åren har en del av hemmanet G på 1731 års karta flyttat ut till en egen tomt som finns kvar än idag. Gården, som kallas Köpenhamn, ligger mellan de av utredningen berörda ytorna. Det danskklingande namnet torde den för övrigt ha fått efter den öster därom liggande mossen; denna kallas just Köpenhamn på laga skifteskartan. Enligt kartans beskrivning ägde flera av byns gårdar (ej alla) del i mossen och på års kartan redovisas tydligt hur delar av våtmarken täktats. Inte heller laga skifteskartan innehåller några namn inom utredningsområdet som föranleder några ytterligare kontroller. Längst i söder finns ett par otydliga svarta markeringar som möjligen kan signalera ett torp eller motsvarande mindre bebyggelse men kartbeskrivningen innehåller inga vidare upplysningar. Referenser Connelid, P Halländskt odlingslandskap under tusen år i historiskgeografisk belysning. Från Absalon till Järnmölle och Galtabäck länkar i halländsk medeltid (S-O. Olsson, red), s Rapport från konferensen Tvååker för 800 år sedan: jordbruk och järn, handel och sjöfart, den oktober CSK, Högskolan i Halmstad. Sandklef, A. (utgivare) talets halländska tingböcker. Lund. Ståhl, H Ortnamnen i Hallands län, del 3. Uppsala. Torpa-Kärra 15:9 m.fl. 17

18 Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad Fig. 2. Utsnitt ur Varbergs kommuns digitala primärkarta med läget för de planerade fastighetsavstyckningarna samt områdesindelningen. Skala 1: Fig. 3. Torpa-Kärra 15:17 m.fl. Utsnitt ur Varbergs kommuns digitala primärkarta. Skala 1: Fig. 4. Området söder om Köpenhamns gård. Utsnitt ur Varbergs kommuns digitala primärkarta. Skala 1: Fig. 5. Området norr och öster om Köpenhamns gård. Utsnitt ur Varbergs kommuns digitala primärkarta. Skala 1: Bilagan Fig. 1. Utsnitt ur 1731 års karta över Kärra by. Kartan upprättades av lantmätaren Peter Wichman. Gårdstomterna A H är gråmarkerade. Observera dock att hemmanet A har två gårdstomter. Foto: Pär Connelid Tabellförteckning Tabell 1. Sammanställning av tillvaratagna fynd UV Väst Rapport 2003:4. Arkeologisk utredning

19 Med anledning av påbörjat detaljplanerarbete i Kärradal, Torpa socken, Varbergs kommun, genomförde Riksantikvarieämbetet UV Väst en arkeologisk utredning av berörda delar av framför allt fastigheten Torpa- Kärra 15:9. Därtill fogades även fastigheten Torpa-Kärra 15:17 genom en muntlig överenskommelse mellan markägare och länsstyrelse. Vid utredningen påträffades bl.a. neolitiska boplatslämningar inom en begränsad del av utredningsområdet söder om Köpenhamns gård. Under neolitisk tid torde den bergshöjd som området utgör idag, ha varit en mer eller mindre friliggande ö. ISSN