Gymnasist! Vi är många som finns till för att hjälpa dig; framför allt din egen grupphandledare, andra lärare, studiehandledare och skolsekreterare.

Transkript

1 INNEHÅLL Rektorns hälsning... 3 Kontaktuppgifter... 4 Allmän information Periodindelning... 6 Viktiga datum under läsåret... 7 Datum för studentskrivningar... 7 Planering av studierna Timfördelning... 9 Ämnesvalet Planering år Kursbrickan Läsordningar för planering Instruktion för gymnasiet Gymnasiestudiernas längd Avläggande av kurs genom deltag. i undervisningen Grupptillhörighet Bedömning Tillåten frånvaro Otillåten frånvaro, förseningar och nonchalans Kursernas ordningsföljd Ändring av ämnesval Tentering av kurs utan deltagande i undervisningen Studier på annat håll Stödundervisning Läs- och skrivsvårigheter Problem med syn eller hörsel Studentexamen Abiturientens handbok Ordningsregler för Korsholms gymnasium Elevens rättsskydd Elevkåren och elevmedverkan Utbildningsnämndens svenska sektion Gymnasiets direktion Studiesociala frågor

2 Kursbeskrivningar Modersmål Finska A Finska B Modersmålsinriktad finska Engelska Tyska Franska Spanska Matematik kort Matematik lång Fysik Kemi Datateknik Biologi Geografi Religion Livsåskådningskunskap Filosofi Psykologi Historia Samhällslära Musik Bildkonst Gymnastik Hälsokunskap Studiehandledning Resekurs Gymnasist! Din skola kan detta år bjuda dig 274 egna kurser att välja bland i våra strängar under sex perioder. Dessutom finns det 16 kurser som undervisas på ett helt nytt sätt. Det gäller s.k. blended-learning-kurser som finns i sträng 2 under hela året. Du är på förhand inplacerad i ett antal kurser under året. Detta syns i din periodisering du fått eller i Wilma. Med studieguiden kan du bokföra dina val, genomgångna kurser och planera kommande. Vi är många som finns till för att hjälpa dig; framför allt din egen grupphandledare, andra lärare, studiehandledare och skolsekreterare. Lycka till med dina studier i gymnasiet i Korsholm! Korsholm i juni 2015 Thomas Öhman rektor 2 3

3 KONTAKTUPPGIFTER Skolans namn och adress Rektor Vicerektor Korsholms gymnasium Bölesundsvägen 10 A Korsholm tfn fax: e-post: gymnasiet@korsholm.fi hemsida: e-post: fornamn.efternamn@korsholm.fi Thomas Öhman tj.tfn hemtfn , Åsa Båsk tfn Lärarna tfn Studiehandledare Skolsekreterare Hälsovårdare Skolkurator Fastighetsskötare Datorstödperson Elisabeth Wik-Nylund tfn Ann-Helen Norrgård tfn Nina Herrgård, Veronica Eklund tfn Linda Stråka tfn , Jarl Lindholm tfn , efter skoltid Nicklas Hartvik tfn LÄRARKÅREN Ahlnäs Anna, FM, g. 2 b biologi, geografi o. hälsokunskap Back Per-Erik, FM, g. 2 a engelska, modersmål o. litteratur Backman Hans, FM g. 3 a historia, filosofi, samh., religion Bergkulla Robert GIM *) gymnastik Björk Tina, FM, g. 1a finska Båsk Åsa, FM, *) g. 3 b engelska, franska Elfving Jan-Erik, ing. *) företagsfostran Hemming Sini, GIM *) gymnastik, hälsokunskap Härtull Lena, FM g. 3 c tyska, engelska Jalkanen Terho, FM finska Kattilakoski Ann-Sofi, KM *) bildkonst Kronman Lena, FM, tjänstledig Pörn Irene, FM matematik, fysik, datateknik Rosenberg-Hiekkanen Therese speciallärare Pol.mag. *) Rågård Siv, TM religion, psyk.,livsåskådning Siegfrids Kerstin, FM matematik Stenberg Carola, FM matematik, kemi Streng Carina, FM, *) finska Sundqvist Carola, FM, g. 1 b modersmål o. litteratur Sundqvist Johan, MuM *) musik Söderlund Johan, FM, g. 2 c modersmål o.litteratur, historia, sl Urrutia Roberto, yrkeslärare *) spanska, musik Wik-Nylund Elisabet studiehandledare Öhman Thomas, FM, rektor Österberg Leif, FM, g. 1 c matematik,fysik *) gemensam med högstadiet g. = grupphandledare 4 5

4 ALLMÄN INFORMATION PERIODINDELNING Läsåret omfattar 189 skoldagar och är indelat i sex perioder enligt följande: Period Period Period Period Period Period DAGAR FÖR OMTAGNING Underkända kurser kan tenteras följande dagar: Omtagningen börjar i regel kl OBS! Försenar du dig eller uteblir, utan giltig orsak, har du förverkat din första möjlighet till vitsordshöjning. Anmälan senast Höjningstent :e skoldagen efter skolstarten 5:e dagen efter skolstarten Godkända vitsord kan höjas , , och 5.e skoldagen efter skolstarten hösten VIKTIGA DATUM LÄSÅRET Höstterminen (to) Skolan börjar kl och slutar kl (to) Skolfotografering (ons) Ettorna på tutordag (fre) Dagsverksdag (fre) Wasa Teater (ons,to,fre) Höstlov (fre)uni på väg, HU (fre) Självständighetsfest med studentdimission kl (fre) Luciamorgon (fre) Kyrkogång i Kvevlax kyrka och julfest i Kulturhuset. Vårterminen (to) Skolan börjar efter jullovet kl (tors) Bänkskuddardagen (ti) Sportdag Sportlov Påsklov (to) Kristi Himmelsfärdsdag (lör) Avslutning med studentdimission, kl STUDENTSKRIVNINGSDAGAR: Examensdagar hösten 2015 Hörförståelseproven Må Finska, A och B nivå kl Tis Engelska On Främmande språk kort lärokurs tyska kl franska kl spanska kl engelska kl

5 De skriftliga proven Fre Må On Fre Må On Fre Må Examensdagar våren 2016 Hörförståelseproven Modersmålet, svenska och finska, textkompetens Psykologi, filosofi, historia, fysik, biologi Främmande språk, lång lärokurs Finska Modersmålet, svenska och finska, essäprov Matematik, lång och kort lärokurs Religion, livsåskådningskunskap, samhällslära, kemi, geografi, hälsokunskap Främmande språk kort lärokurs Må Engelska lång lärokurs kl.8.30 Ti Finska, A- och B- nivå kl On Främmande språk, kort lärokurs tyska kl franska kl. 11 spanska kl. 13 engelska kl. 14 De skriftliga proven Fre Må On kemi, Fre Må On On Må Modersmål, svenska och finska textkompetens Modersmål, svenska och finska, essäprov Religion, livsåskådningskunskap, samhällslära, geografi, hälsokunskap Främmande språk, lång lärokurs Finska A- och B Matematik, lång och kort lärokurs Psykologi, filosofi, historia, fysik, biologi Främmande språk, kort lärokurs Timfördelningen vid Korsholms gymnasium Ämne obligatoriska fördjupade fördjupade/tillämpade (riksomfattande) (skolans egna) Modersmål o. litteratur Finska A Finska B Modersmålsinriktad finska Engelska A Tyska B Franska B Ryska B Spanska B Tyska B Franska B Ryska B Spanska B Matematik, lång Matematik, kort Miljö- och naturvetenskaper Biologi Geografi Fysik Kemi Datateknik Åskådningsämnen Religion Livsåskådningskunskap Filosofi Psykologi Historia Samhällslära Konst- och färdighetsämnen Musik Bildkonst Gymnastik Hälsokunskap Studiehandledning Resekurs Obligatoriska ämnen Fördjupade kurser 10 Sammanlagt minst 75 De obligatoriska och fördjupade riksomfattande kurserna enligt Statsrådets beslut 955/

6 KORSHOLMS GYMNASIUM ÄMNESVALET 2015 (Färgkoder: Röd - ettan, gul - tvåan, grön - trean) Modersmålet Finska A Finska B MoFi-finska Engelska #7 8 9 Tyska B2 1) Tyska B3 1) Franska B2 1) **) Franska B3 1) **) Spanska B2 1) Spanska B3 1) Kort matematik Lång matematik Biologi #6 Geografi #5 #6 Fysik #10 #11 Kemi Datateknik 1 #2 Religion/ Livsåskådning Filosofi 1 2 #3 4 5 Psykologi Historia #6 *7 8 Samhällslära *5 *6 *7 Musik 1 2 #3 #4 *5 *6 #7 *8 *9 *10 Bildkonst #5 #6 Gymnastik Hälsokunskap Studiehandledning *1 *2 Resekurs *1 Tecken: # betyder att kursen går vartannat år * Betyder att kursen inte bedöms med vitsord PLANERING Modersmålet och litteratur Finska Engelska Tyska Franska Spanska Kort matematik Lång matematik Biologi Geografi Fysik Kemi Datateknik Religion/ Livsåskådning Filosofi Psykologi Historia Samhällslära Musik Teckning Gymnastik Hälsokunskap Elevhandledning Resekurs år 1 år 2 år 3 år 4 De kurser som finns inom ramen är obligatoriska Betyder att kursen är skolans egen Summa 10 11

7 Kursbricka P1, P2, P3 Kursbricka P4, P5, P

8 LÄSORDNING Period Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Mat S Period Period Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Mat Mat S Period Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Mat S Period Period Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Mat Mat S Period Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Mat S Period Period Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Mat Mat S

9 INSTRUKTION FÖR GYMNASIET (godkänd av direktionen ) GYMNASIESTUDIERNAS LÄNGD Ditt studieprogram i gymnasiet skall slutföras på högst fyra år, om inte gymnasiets rektor har grundad anledning att bevilja förlängd tid. Om du överskrider studietiden fem år utskrivs du automatiskt ur skolan. AVLÄGGANDE AV KURS GENOM DELTAGANDE I UNDERVISNINGEN När du har valt att avlägga en kurs genom att delta i undervisningen är din närvaro obligatorisk. I undantagsfall kan du i samråd med läraren avbryta ditt kursdeltagande. Till detta krävs dock vägande skäl och det sker skriftligen. GRUPPTILLHÖRIGHET Om du inte har gjort byte av kurs eller beviljats tenteringsrätt, bör du delta i undervisningen i den grupp som anvisats. Byte måste ske på anvisad tid (bytesdagar). BEDÖMNING 1) Kursbedömning: En avlagd kurs bedöms när den slutförts. Alla obligatoriska och fördjupade kurser bedöms enligt vitsordsskalan Bedömningen grundar sig på eventuella skriftliga prov samt fortlöpande observation av din aktivitet och det intresse du har visat samt på utvärdering av dina övriga prestationer. Tillämpade kurser bedöms med avlagd såvida de är godkända. Ifall en tillämpad kurs inte är godkänd tas prestationen bort. Bedömningen av sådan kurs, där du inte deltagit i undervisningen, sker i tillämpliga delar enligt ovannämnda principer. Observera att det kan löna sig att delta i undervisning, eftersom det då föreligger möjlighet till högre vitsord på grund av att flera kriterier kan beaktas än endast resultatet i prov. En sådan kurs som du genomfört på egen hand bör avläggas med godkänt vitsord. Uteblir du från kursprov utan skälig orsak får du ingen provprestation. Om kursen också blir obedömd har du en chans att utföra provet, dock senast vid följande periods omtagningstillfälle. I annat fall försvinner kursprestationen.(blir F i betyget) Uteblir du utan skälig orsak från ett kursprov som du är anmäld till för att avlägga kurs utan deltagande i undervisningen så förlorar du tentamensrätten. Har du p.g.a. motiverad frånvaro eller av annan orsak blivit obedömd i en kurs (D i betyget), bör du avlägga provet/utföra ogjorda prestationer så snart som möjligt, dock absolut senast vid tidpunkten för följande periods omtagningstillfälle. Om så inte sker försvinner kursprestationen (blir F i betyget). Brott mot skolans ordningsregler, t.ex. fusk vid prov eller arbetsuppgifter, leder till att prestationen blir underkänd (skolan ordningsregler sid 28 bestraffningar). 2) Höjande av underkänt/godkänt vitsord: Ifall du har fått svagt vitsord (4) i en kurs, har du möjlighet att försöka höja kursvitsordet genom att delta i prov vid ett speciellt omtagningstillfälle. Ett underkänt kursvitsord får du försöka höja en gång. Om du även då erhåller underkänt vitsord, måste du gå om kursen, om du vill höja vitsordet. Vid godkänt vitsord, se nedan. Ett godkänt kursvitsord får du försöka höja en gång under den tid du studerar i gymnasiet genom att delta i prov vid speciella provtillfällen, som anordnas tre gånger per läsår. Om du då presterar ett sämre vitsord än det ursprungliga kursvitsordet, gäller det ursprungliga. Anmälan till höjningstentamen måste ske skriftligen på särskild blankett, som enligt anvisad tidtabell inlämnas till kansliet. Ett genom tentamen höjt godkänt vitsord kan inte höjas en gång till, om du inte går om kursen. Maximalt två tenter kan genomföras vid samma tentamenstillfälle. Då har du rätt till dubbel skrivtid. Om du inte deltagit i tentamen trots anmälan har du förlorat din rätt att höja vitsordet i kursen i fråga, såvida inte särskilda skäl föreligger. Kursvitsordet ser du i Wilma

10 3) Underkänt i två på varandra följande kurser: Om du har fått svagt vitsord (4 eller D) i två på varandra följande kurser, kan du inte fortsätta med dina studier i ämnet, förrän du presterat godkänt vitsord i någondera av de två kurserna. Med "på varandra följande" avses inte kursernas ordningsföljd inom ämnets läroplan utan den ordningsföljd du läst dem i. Hemmet meddelas. Om trängande skäl föreligger, kan rektor avvikande från denna regel bevilja dig möjlighet att tillfälligt fortsätta dina studier i ämnet. 4) Ämnets slutvitsord I ditt studieprogram skall finnas minst 75 kurser. Dessa bör omfatta alla obligatoriska kurser och minst 10 av de fördjupade kurserna. Av skolans egna fördjupade och tillämpade kurser kan endast de kurser som har avlagts med godkänt vitsord räknas till gymnasiets lärokurs. Om man blir underkänd, försvinner alltså prestationen. (Blir F i betyget.) Vitsordet på avgångsbetyget i ett ämne fastställs som det aritmetiska medeltalet för de obligatoriska kurser och de i grunderna för läroplanen definierade riksomfattande fördjupade kurser som du slutfört. Vitsordet i skolans egna kurser räknas inte in i medeltalet men kan verka höjande på slutprestationen. Ingen kurs i ett obligatoriskt ämne kan avlägsnas i efterhand. De lärare som bedömt dig i ett ämne ansvarar för vitsordet i hela lärokursen. Av dessa studier får du ha underkända kursvitsord enligt följande: Antal kurser Högsta tillåtna antal underkända kurser 1-2 kurser kurser kurser 2 9 eller fler kurser 3 Om du önskar höja ditt slutvitsord i ett ämne kan du delta i ett fristående förhör i ämnet. Med rektors specialtillstånd kan du delta i undervisningen i en kurs i ett ämne där gränsen för antalet underkända kurser är nådd. Kursen bedöms inte och räknas inte heller till godo. Också i andra situationer kan du anhålla hos rektor om att få gå en kurs utan att den bedöms eller räknas till godo. Alla obligatoriska läroämnen och valfria främmande språk bedöms med siffervitsord. För tillämpade kurser samt studiehandledningen ges en anteckning om fullgjord prestation, avlagd. Följande ämnen kan på avgångsbetyget lämnas utan anteckning om slutvitsord (slutvitsordet bör vara godkänt): fysik, kemi, filosofi, hälsokunskap, psykologi, datateknik samt musik och teckning om endast en kurs är avlagd, de korta språken om högst två kurser är avlagda samt ytterligare gymnastik oberoende av antalet avlagda kurser. Om du inte önskar slutvitsord i dylika fall anmäler du därom till kansliet på särskild blankett och då görs anteckningen "avlagd" på betyget. Om slutvitsordet i ett frivilligt ämne i ett dylikt fall blir underkänt kommer de enskilda underkända kurserna inte att räknas till godo. Ett slutvitsord som grundar sig på de obligatoriska och fördjupade kurserna i de nationella läroplansgrunderna kan förutom i fristående förhör höjas: Genom tilläggsprestationer i de skolvisa fördjupade och tillämpade kurser som är definierade i läroplanen. Enligt prövning av dem som beslutar om Bedömningen av den studerande, ifall den studerandes kunskaper och färdigheter när studierna i läroämnet slutförs är bättre än vad vitsordet i läroämnet enligt kursbedömningen skulle förutsätta. 5) Höjande av slutvitsord När du avslutar dina gymnasiestudier får du ett mellanbetyg där varje ämne har bedömts med ett vitsord baserat på kursvitsorden. Innan avgångsbetyg utfärdas har du möjlighet att delta i höjningstentamen som omfattar alla kurser du läst i ämnet. 6) Förberedelser inför studentexamen Då du avlägger studentexamen har du möjlighet att inför skrivningarna delta i förberedelse i de ämnen du har valt att skriva, det är till för att hjälpa dig i din tentamensläsning och kan inte påverka ämnets slutvitsord

11 TILLÅTEN FRÅNVARO Du har rätt att utan skolans tillstånd utebli från lektion av hälsoskäl eller andra giltiga skäl, såsom värnpliktsuppbåd eller vittnesmål inför domstol. Meddelande om detta måste lämnas till skolan utan dröjsmål. Det går till så att målsman meddelar kansliet om frånvaron före kl. 10. Myndig studerande kan meddela om frånvaron själv. Om inget frånvaromeddelande getts en dag när du har prov blir kursprestationen obedömd och du har en chans att utföra provet. Ett försummat prov bör avläggas snarast. Se avsnittet Bedömning, moment 1. Måste du av andra orsaker utebli från undervisning, bör anhållan om detta göras i god tid a) hos ämnesläraren skriftligt om frånvaron gäller en lektion b) hos grupphandledaren skriftligt om frånvaron gäller en till fem arbetsdagar c) hos rektor skriftligt om frånvaron överstiger fem arbetsdagar Om du önskar lektionsfri period bör du anmäla till rektor därom. Du bör på begäran ge skriftlig redovisning om orsaken till din frånvaro undertecknad av målsman eller annan av skolan godkänd person. Vid stor frånvaro p.g.a. sjukdom har skolan rätt att inbegära intyg av sjukvårdspersonal. Efter besök hos läkare, tandläkare, hälsovårdare eller kurator skall du uppvisa ett intyg i skolan. OTILLÅTEN FRÅNVARO, FÖRSENINGAR OCH NONCHALANS Om du infinner dig till lektion efter läraren, betraktas du som försenad. Upprepade förseningar utan giltig orsak kan inverka sänkande på ditt kursvitsord. I samband med prov får du inte lämna in dina prestationer förrän 15 minuter har gått. Ingen får heller komma in och börja sitt prov när 15 minuter av provtiden har gått. Om du genom otillåten frånvaro eller på annat sätt nonchalerar undervisningen, kommer läraren att varna dig, d.v.s. uppmärksamgöra dig på att du kan avvisas från kursen. Om du fortsättningsvis efter detta försummar dina studier kommer rektor att varna dig. Om du trots detta inte förändrar ditt beteende, kan du avvisas från kursen. Avvisning från kursen betecknas med ett A i betyget och kursen kan inte tenteras senare. Med otillåten frånvaro avses sådan frånvaro, som inte motiverats genom någon form av anhållan eller anmälan till skolan. KURSERNAS ORDNINGSFÖLJD Om ej annat är bestämt i läroplanen, är ordningsföljden på kurserna fri. ÄNDRING AV ÄMNESVAL Ämnesvalet görs på valblankett och i Wilma årligen. För att du skall hålla normal studietakt (gymnasiet på tre år) bör du ha minst 28 kurser under år 1 och även under år 2, samt 19 kurser under år 3 om du tänker avlägga ett minimum av kurser, d.v.s. 75. Om du byter lång matematik till kort skall du prestera minst de obligatoriska kurserna i kort matematik genom att gå kurserna, tentera dem eller överföra dem från lång matematik. De kurser som motsvarar varandra är: MAA1 MAB1, MAA3 MAB2, MAA6 MAB5, MAA7 MAB4 och MAA8 MAB3. De icke överförda kurserna i lång matematik antecknas som avlagda tillämpade kurser. Underkända kurser försvinner. Om du byter från Finska A till Finska B gäller följande kursmotsvarigheter: FINA1 FINB1, FINA2 FINB2, FINA3 FINB5, FINA4 FINB3, FINA5 FINB2, FINA7 FINB6, FINA8 FINB7. Underkända kurser försvinner. Du kan även ändra ämnesvalet under pågående läsår i samråd med studiehandledaren. Ändringen inför varje period måste vara gjord på anvisad tid (bytesdagar). TENTERING AV KURS UTAN DELTAGANDE I UNDERVISNINGEN Om du får tillstånd att tentera en kurs, innebär detta att du själv ansvarar för inhämtande av kursen och står följaktligen utanför den ordinarie undervisningen i den aktuella kursen. Har du tidigare gått samma kurs genom att delta i undervisningen får du inte anhålla om tentamensrätt i kursen (betecknas med D, F eller A i betyget)

12 Du måste ansöka om rätt att tentera en kurs utan deltagande i den ordinarie undervisningen (= tentamensrätt). Tentamenskontraktet, som uppgörs på speciell blankett efter diskussion med läraren, bör inlämnas senast 10 arbetsdagar före den period efter vilken du tänkt tentera. Lärarna i ämnet beslutar huruvida du skall beviljas denna rätt. Specialuppgifter som hör till kursen bör inlämnas och vara godkända före tentamen. Om så inte sker, förlorar du din rätt att delta i tentamen. Vissa specialuppgifter kan förutsätta tillfällig närvaro på lektioner. Om du presterar ett underkänt vitsord i en kurs du tenterar försvinner prestationen (F i betyget) och du har inga fler försök att tentera kursen. Tentering sker i regel vid de omtagningstillfällen som ordnas efter varje period. Inför tentamen bör du förutom det skrivna tentamenskontraktet göra en skriftlig tentamensanmälan som lämnas in till kansliet enligt anvisad tidtabell. Tentamen kan också ske i samband med strängprov ifall du inte har något annat prov i samma sträng. Kom överens om detta med läraren! Om du tenterar två kurser vid samma provtillfälle, har du rätt till dubbelt så lång tid som för enskilt prov. STUDIER PÅ ANNAT HÅLL Studier som fullföljts vid annan läroanstalt kan godkännas som prestation som motsvarar en eller flera kurser i gymnasiet, såvida de motsvarar gymnasiets mål. De kurser som godkänns som gymnasiekurser, skall ha samma bedömningsskala som gymnasiets egna kurser, om de ersätter obligatoriska eller fördjupade kurser. Utöver dessa kan du i ditt studieprogram räkna in kurser, som fullföljts på annat håll. Dessa bör till sitt omfång motsvara en gymnasial kurs. Rektor beslutar om godkännande av kurser. STÖDUNDERVISNING Du har rätt att begära stödundervisning i en kurs där problem uppstått. Läraren avgör om stödundervisning ges. LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER Läs- och skrivsvårigheter kan försvåra studierna. I årskurs 1 genomgår alla ett läs- och skrivtest. Om testresultatet visar läs- och skrivsvårigheter, kan skolan möta problemen med specialundervisning och olika specialarrangemang. I samråd mellan ämnes- och specialläraren kan olika stödformer komma ifråga. Studentexamensnämnden kan bevilja lindring i Bedömningen eller specialarrangemang, t.ex. förlängd skrivtid. Intyg krävs. PROBLEM MED SYN ELLER HÖRSEL Om du har problem med synen eller hörseln kan Studentexamensnämnden stå till tjänst med speciella prov. Intyg krävs. Också en person med färgblindhet (ej röd-grön färgblindhet) bör notera att det kan vara skäl att söka intyg och få specialprov. STUDENTEXAMEN Gymnasiestudierna avslutas med en studentexamen. Examen kan avläggas i tre delar under tre på varandra följande skrivningstillfällen. Minst fyra prov ingår i examen. Modersmålet är gemensamt för alla och utöver det väljer man tre av följande: det andra inhemska språket, ett främmande språk, matematik, ett ämnesrealprov. Dessutom kan man delta i ett eller flera frivilliga prov. I matematik, finska och främmande språk kan man välja att avlägga provet på svårare eller lättare nivå. Bland de obligatoriska skrivs åtminstone ett av de ovannämnda på mera krävande nivå. Finska kan dessutom avläggas på modersmålsnivå (äidinkieli). I examen kan dock prov på endast en nivå i samma ämne ingå. Man har rätt att skriva ett ämne när man har avlagt minst de obligatoriska kurserna, i de frivilliga språken bör man ha avlagt minst tre kurser. Minst 2/3 av alla kurser bör vara godkända. Rektor kan bevilja undantag från 2/3-regeln. För detaljer om t.ex. vitsord och bedömning se avsnittet Abiturientens handbok

13 ABITURIENTENS HANDBOK Anmälan Anmälan till studentskrivningarna inlämnas till kansliet på angiven tid. Observera att anmälan till höstens skrivningar förutsätter att de obligatoriska kurserna i skrivämnena är avlagda vid anmälningstillfället. Anmälan kan annulleras endast med tillstånd av Studentexamensnämnden. Avgifter Studentexamensavgifterna för proven (våren 2015): grundavgift 14 euro avgift per ämne 28 euro Grundavgift betalas vid varje examenstillfälle. Avgifterna för höstens skrivningar inbetalas under den första skolveckan på höstterminen och vårens skrivningar betalas inom januari. Provtider Se avsnittet Viktiga datum under läsåret. Inför skrivningarna Vid hörförståelseprov är ni indelade i grupper. Grupplistorna finns till påseende i god tid före proven. Den som tillhör en grupp vars prov börjar kl skall vara i skolan senast kl. 8.20, för den som tillhör en senare grupp gäller kl Efter hörförståelseproven är det normal skoldag. Vid de skriftliga proven skall alla vara i skolan kl. 8.30, med undantag för sådana vilkas skolbuss anländer senare. Blir du av någon anledning försenad (t.ex. bilen går sönder) - meddela då omedelbart skolan. Om du infinner dig före kl får du komma in i salen och börja provet, men du måste sluta samtidigt som de andra (senast kl. 15). Såvida du kommer senare än kl får du delta endast sedan Studentexamensnämnden tillfrågats. Ingen får lämna in sitt prov före kl Om du vill utebli från ett extra prov du anmält dig till bör du meddela skolan senast dagen före. Om du drabbas av sjukdom eller annat hinder skall du omedelbart kontakta rektor för att diskutera ditt deltagande i skrivningen. Skrivningarna Alla samlas i gymnasiet och går på en gång till skrivsalen. Mobiltelefon lämnas hemma eller förs till kansliet försedd med namnlapp. Att föra den med sig in i skrivrummet är absolut förbjudet. Väskorna lämnas innanför dörren och det du behöver ha med dig placerar du på en bricka. Varje elevs plats är bestämd i förväg och utmärkt med ett kort med namn och elevnummer. Platserna varierar från prov till prov. Vänta tills en lärare ropar upp ditt namn, det är enklare än att själv leta sig fram bland många platser. På brickan får du ha med dig pennor, gummi, linjal o. dyl. Skolan ger provpapper. Då det gäller mat och dryck skall du undvika prasslande papper och knastrande mat (t.ex. knäckebröd). Undvik också smetiga saker, bordet är trångt. Etiketter får inte innehålla sådant som kan vara till hjälp i det ämne som skrivs t.ex. text på främmande språk. Har man kvar en sådan etikett, måste den i förväg målas eller tejpas över. Alla prov skrivs med blyerts. Räkneapparater och tabellsamlingar, som skall användas i matematik- och realproven (fysik, kemi samt geografi), bör inlämnas till granskning senast kl en dag före nämnda prov för att säkert återfås då skrivningarna börjar. Proven skrivs på papper med 9 mm:s rutor. Man skriver på varje rad och lämnar fyra rutors marginal till höger. Kom ihåg namn och elevnummer på varje papper. På konceptet, som lämnas in tillsammans med det renskrivna provet, skall tydligt antecknas Koncept och texten överstryks. Klottpapper kastas bort. I realproven och matematiken behandlas endast en uppgift på varje papper. Speciella instruktioner ges före varje prov och ämnesläraren informerar om proven i det egna ämnet innan skolarbetet avslutas. Lämna också upp ditt kort efter varje skrivning

14 Vill du fråga något, kan du påkalla övervakande lärares uppmärksamhet genom att räcka upp handen. Medan provet pågår får du inte fråga något med hög röst från din plats i salen. Bedömning Skolans lärare gör en preliminär bedömning av skrivningarna. Den slutliga Bedömningen utförs av Studentexamensnämndens censorer. Det poängtal som krävs för ett visst vitsord är inte bestämt i förväg, och du får alltså veta ditt slutliga vitsord först då resultaten kommer till skolan (22 25 maj när det gäller vårskrivningarna, senast den 23 november för höstskrivningarna). Vitsorden är laudatur (L), eximia cum laude approbatur (E), magna cum laude approbatur (M), cum laude approbatur (C), lubenter approbatur (B), approbatur (A) och improbatur (I). Kompensation Om du blivit underkänd i ett obligatoriskt prov kan du trots detta få ett studentexamensbetyg under förutsättning att du med dina övriga prestationer kompenserar det underkända vitsordet. De underkända prestationerna i olika ämnen indelas i fyra klasser, som betecknas I+, I, I- och I=. Vitsordet för varje godkänd prestation, som hör till examen, ger kompensationspoäng enligt följande: L = 7, E = 6, M = 5, C = 4, B = 3 och A = 2. Kompensationspoängen adderas, varvid 12 poäng räcker till för att kompensera I+, 14 för I, 16 för I- och 18 för I =. Omtagning Ett underkänt obligatoriskt prov får förnyas två gånger, dock senast vid prov i samband med de tre närmast följande studentskrivningarna. Den som blir underkänd våren 2011 kan alltså skriva om hösten 2011, våren 2012 och hösten 2012, dock högst två gånger. Provets nivå kan bytas. Ett godkänt prov får förnyas en gång. Någon tidsbegränsning finns inte, men om du har anmält dig och inte kommit har du förverkat din omtagningsrätt. Förberedelse inför studentexamen Du har möjlighet att inför studentskrivningarna delta i förberedelse i de ämnen du har valt att skriva, det är till för att hjälpa dig i din tentamensläsning och påverkar inte ämnets slutvitsord. Muntliga prov Utöver studentexamen kan man i språk och modersmål också avlägga ett frivilligt muntligt prov. För närmare information, ta kontakt med berörd lärare. Diplom I konst- och färdighetsämnen kan man erhålla ett speciellt diplom. Du måste planera ditt diplomarbete i god tid före abiturientåret. Senast årskurs 2. Anvisningar om gymnasiediplom finns på Utbildningsstyrelsens hemsida. Läs- och skrivsvårigheter Intyg över läs- och skrivsvårigheter sänds till Studentexamensnämnden i samband med anmälan. Se närmare avsnittet Läs- och skrivsvårigheter. Studentmössan När du köper studentmössa bör du känna till att det förekommer olika mössmodeller, färg på fodret samt storlek och material på lyran. Den svenska mössan har en sydd kant upptill och foder i rött-gult-svart, medan den finska mössan har en söm upptill och ett blåvitt foder. En enkel lyra av medelstorlek sitter färdigt på mössan. Lyror i guld står att få i flera storlekar, varav den näst största, 19 mm, mest köps av svenskspråkiga studenter och de minsta av finskspråkiga. Studentmössan förses med namnlapp inför dimissionen. Examen Dagen före examen samlas alla abiturienter till gemensam övning kl. 14. Blomsteruppvaktningar förs till gymnasiet. Alla anhöriga, utan begränsning, är välkomna till dimissionsfesten. Ett underkänt obligatoriskt prov som kompenserats får förnyas två gånger utan tidsfrist. Ett underkänt extra prov får förnyas två gånger utan tidsfrist. Det är ej tillåtet att byta nivå på provet

15 ORDNINGSREGLER FÖR KORSHOLMS GYMNASIUM (april 2004) Kapitel 1: Regler 1. Ordningsreglernas uppgift är att skapa förutsättningar för att det dagliga arbetet skall kunna genomföras ordnat och lugnt. 2. Närvaro vid lektionerna är obligatorisk. Bestämmelser om rätt att utebli från lektion finns i instruktionerna för det årskurslösa gymnasiet. 3. När eleverna vistas i skolans utrymmen, bör de uppträda så att pågående lektioner inte störs. 4. Störande av undervisningen, fusk och mobbning är förbjudet. 5. Mobiltelefoner får inte användas. 6. Om läraren inte infinner sig till lektion inom 15 minuter efter att lektionen borde ha börjat, bör eleverna besöka kansliet för att utreda orsaken till frånvaron. 7. Skolans egendom bör hanteras med omsorg. Elev är skyldig att ersätta skada som han uppsåtligen eller av vållande orsakat skolans egendom. 8. Skolsamfundets medlemmar bör bemöda sig om att bevara skolområdet snyggt och trivsamt. 9. När elevernas fritidsverksamhet sker i skolans utrymmen eller inom skolans klubbar, bör den i tillämpliga delar följa skolans ordningsregler. Det arrangerande samfundet ansvarar för den egna tillställningen. 10. Under exkursioner gäller skolans ordningsregler i tillämpliga delar. Exkursionsledaren har rätt att ge närmare anvisningar om vilka regler som bör följas. 11. Rökning är förbjuden i skolan och på skolans område. 12. Medlem av skolsamfundet får ej på skolans område uppträda under påverkan av narkotika eller rusdrycker. 13. Valreklam får förekomma enbart som en integrerad del av undervisningen. Kapitel 2: Bestraffning och tillrättavisningar 1. Elev kan bestraffas om han bryter mot ordningsreglerna eller i övrigt uppträder olämpligt. Skolans rätt att bestraffa inskränker sig till fall, där förseelsen har begåtts under skoltid, på skolområdet eller på skolvägen samt fall som punkt 10i kap En studerande som gör sig skyldig till fusk, stör undervisningen eller i övrigt bryter mot ordningen kan ges en skriftlig varning. Om förseelsen är allvarlig eller om den studerande fortsätter att uppföra sig olämpligt på ovan avsett sätt efter en skriftlig varning kan den studerande avstängas från skolan för en viss tid, högst ett år. Ovannämnda åtgärder är disciplinära straff i enlighet med Gymnasielagen En studerande som gör sig skyldig till fusk ges skriftlig varning och hela kursen blir obedömd (A). 4. Om fusk vid studentskrivningar finns stadgat i Studentexamensförordningen En elev som stör kan bli tillsagd att lämna klassrummet för den tid som återstår av lektionen, eller en tillställning som arrangeras av skolan. 6. Om en elev inte lyder en tillsägelse enligt 4 har rektor eller lärare rätt att avlägsna honom. (Gymnasielagen 26 b ). 7. En elev kan förvägras rätt att delta i undervisningen för högst den återstående arbetsdagen om det föreligger risk för säkerheten i skolan. (Gymnasielagen 26 ). 8. En elev som genom otillåten frånvaro eller på annat sätt nonchalerar undervisningen kan avvisas från kurs. Detta är inte ett disciplinärt straff utan ett bedömningsförfarande enligt Gymnasielagen

16 ELEVENS RÄTTSSKYDD (april 2004) I det dagliga skolarbetet kan det uppkomma situationer då du känner dig kränkt av ett beslut som en lärare eller rektor har fattat. Vårt lands lagstiftning ger dig flera möjligheter att få ett beslut prövat och eventuellt ändrat. Diskussion Naturligtvis söker man inte om ändring som första åtgärd utan börjar med att diskutera och höra sig för om grunderna för beslutet. Om du ännu efter en sådan diskussion med personen som fattat beslutet är missnöjd så kan du försöka vända dig till beslutsfattarens närmaste överordnade för fortsatt diskussion och eventuellt ändringssökande. Lärarnas närmaste överordnade är rektor och rektors överordnade är bildningsdirektören. Granskning av Bedömningen (GL 17, GF 13 ) En studerande kan inom två månader efter att han delgivits Bedömningen be att ett beslut som gäller studieframstegen eller slutbedömningen omprövas. Begäran riktas till rektor. Om ny bedömning beslutar skolans rektor och den studerandes lärare gemensamt. Om den studerande är missnöjd med den nya Bedömningen som gjorts med anledning av den begäran som avses i 1 mom. eller med det beslut genom vilket begäran har avslagits, kan den studerande begära rättelse i Bedömningen hos regionförvaltningsverket. Regionförvaltningsverket kan, om beslutet uppenbart är felaktigt, ålägga läraren att företa en ny bedömning, bestämma att beslutet om studieframstegen skall ändras eller bestämma vilket vitsord den studerande skall få. Bestraffning och avstängning från undervisning (GL 26, GF 11 ) Innan en studerande avstängs för en viss tid eller ges en skriftlig varning skall han höras och den handling eller försummelse som straffet grundar sig på preciseras och behövlig utredning skaffas. Innan en elev påförs disciplinstraff skall hans eller hennes vårdnadshavare ges tillfälle att bli hörd. Över straff skall ett skriftligt beslut utfärdas. Rätt att söka ändring genom besvär (GL 34 ) Ändring i ett beslut som gäller varning, avstängning eller avhållande från studier för en viss tid eller studiesociala förmåner (GL 28 ) söks genom besvär hos förvaltningsdomstolen så som bestäms i förvaltningsprocesslagen. Besvär över ett beslut skall anföras inom 14 dagar från det den studerande fick del av beslutet. Ändring i ett beslut söks genom besvär hos regionförvaltningsverket såsom bestäms i förvaltningsprocesslagen om beslutet gäller 1. antagning av studerande, 2. särskilda undervisningsarrangemang enligt GL 13, 3. tillgodoräknande av studier som fullgjorts i ett annat sammanhang 4. förlängning av den tid under vilken gymnasiets lärokurs får slutföras och när en studerande skall anses ha avgått från gymnasiet. Besvär skall anföras inom 14 dagar från att den studerande eller hans vårdnadshavare fick del av beslutet. Exempel på beslut man inte får besvära sig mot (GL 34 ) 1. Studiearrangemangen i skolan. Schemaläggning, provarrangemang etc., 2. Beviljande av tillstånd till frånvaro 3. Disciplinär tillrättavisning av en studerande, med undantag av avstängning för en viss tid Märk dock bestämmelserna om ny bedömning och rättelse av bedömning (ovan). Något om abiturientens rättsskydd Enligt studentexamensförordningen har abiturienten rätt att söka ändring när det gäller: 1. Avslag på en ansökan om att delta i prov. Rektor har rätt att neka en abiturient att delta i studentexamen om abiturienten t.ex. inte har, enligt rektors bedömning, tillräckliga kunskaper i ämnet i fråga. 2. Fusk och brott mot examensordningen Ändring söks hos regionförvaltningsverket senast inom 14 dagar efter det att den sökande tagit del av beslutet. (672/2005) 30 31

17 Kontrollbedömning En examinand kan genom lärarens eller rektors förmedling få veta grunderna för Bedömningen av sin prestation i studentexamen. Om examinanden trots det är missnöjd med Bedömningen kan han hos Studentexamensnämnden ansöka om kontrollbedömning. Ansökan skall göras till rektor senast 14 dagar efter delfåendet. KontrollBedömningen är avgiftsbelagd. Prestationernas offentlighet En examinand har rätt att ta del av sin provprestation och Bedömningen av densamma enligt lagen om allmänna handlingars offentlighet. Prestationen kan antingen visas på Studentexamensnämndens kansli i Helsingfors eller kopieras på begäran. Kopiorna kostar ca 25 euro per prov. Källor GF = Gymnasieförordningen nr 810/1998, GL = Gymnasielagen nr 629/1999 SF = Studentexamensförordningen nr 1000/1994 Pirhonen, E-R., Salo, R. & Wikström, G Utbildningslagstiftningen och dess tillämpning. Finlands kommunförbund. Wikström Gustav Bildningsväsendets lagstiftning med kommentarer. Finlands kommunförbund. Hägglund Henrik. Rektor, Svenska social- och kommunalhögskolan. Föreläsning i Vasa ELEVKÅREN OCH ELEVMEDVERKAN Gymnasiet har en egen elevkår med bred verksamhet och representation. I gymnasiets direktion finns två elevrepresentanter som för de studerandes talan. Samtliga elever i Korsholms gymnasium bildar tillsammans gymnasiets elevkår. Vid elevkårens höstmöte, som bör hållas före utgången av september, väljer kåren en ordförande och sex styrelsemedlemmar bland alla elever. Styrelsen väljer inom sig viceordförande, sekreterare, kassör, caféansvarig och projektansvarig. Elevkårens uppgift är att bevaka elevernas intressen, organisera samverkan mellan elevernas fria aktiviteter och skolarbetet. Även skolans café och tidningen KGB tillhör ansvarsområdena. Styrelsen står för verkställandet av kårens uppgifter. Elevkårsstyrelsen Ordförande Ellen Snellman Oliver Back Alexander Lasén Alina Bergvik Lina Smedlund Sebastian Eriksson Jasmin Kutvonen Elevkårsstyrelsen Ordförande Viceordförande Sekreterare Kassör UTBILDNINGSNÄMNDENS SVENSKA SEKTION Ordförande Anna Sand Ledamöter Peter Kallio, Jens Fochsell, Charlotta Asplund, Lise- Lott Rintamäki GYMNASIETS DIREKTION Ordförande STUDIESOCIALA FRÅGOR Anita Sundman Siv Björklund Johnny Sten Folke Karp Nathalie Glasberg Lena Kronman Ann-Helen Norrgård Hälsovård Skolan har egna hälsovårdare, Nina Herrgård och Veronica Eklund, som har sin mottagning utan tidsbeställning på högstadiet kl Hälsovårdarna har telefontid alla dagar kl , tfn

18 Kurator Gymnasiet har en egen kurator, Linda Stråka, med mottagning på högstadiet, tfn , Tandvård Tandvården är avgiftsfri tills du fyller 18 år. Tandläkarmottagningen finns på hälsovårdscentralen, tfn Skollunch Avgiftsfri skollunch serveras i högstadiet kl För abiturienterna är maten avgiftsfri under arbetsdagarna, d.v.s. de perioder när de går på någon kurs. Matlista finns i Vasabladet på söndagarna och på gymnasiets hemsida. Studerande som önskar köttfritt alternativ anmäler om detta vid terminens början. Skolböcker och -material Förutom enstaka kopior som läraren delar ut under kurserna är du tvungen att själv stå för allt material. Skolskjutsarna De studerande bekostar själva sin skolskjuts. Studerande med över 10 km:s skolväg i ena riktningen har rätt till skolresestöd från FPA. Till detta krävs köpintyg från skolan (9 köpintyg/läsår, abiturienterna 6 köpintyg/läsår). Billigaste biljettprodukt är en 30 dagars regionbiljett för studerande eller 44 resors skolresekort (giltig hela läsåret). Båda biljettprodukterna kostar 43 euro. Under 10 km:s skolväg gäller vanlig regionbiljett. Studiestöd När du fyller sjutton år har du rätt till studiestöd. Studiestöd beviljas för heltidsstudier, vilket betyder att du under en termin deltar i minst 10 kurser eller 2 prov som ingår i studentexamen. Närmare information hittar du i Folkpensionsanstaltens informationsbroschyr. KURSBESKRIVNINGAR MODERSMÅLET OCH LITTERATUREN OBLIGATORISKA KURSER En värld av texter (MO 1) (Abrahamsson m.fl.: Språkets värld, Mentzer Ekholm m.fl.: Bokskogen. Introduktion i modersmål och litteratur: Kommunikation, litterära texter, saktexter och kortprosa. Olika textgenrer med fokus på novellen. Analys av skönlitterära texter och grundprinciper för materialbaserat uppsatsskrivande. Skall läsas som första kurs. (Epik och medietexter (MO 2) (Lärobok: som i MO 1) Fokus på hur man bygger upp texter av olika slag. Genomgång av retorikens grundprinciper. Eleverna håller muntliga anföranden i klass. Eleverna skall därtill bekanta sig med bild- och filmanalys samt olika typer av episka texter. Recension enligt kursens tema. Skall läsas som andra kurs, efter det är ordningsföljden fri. Texter, kultur och identitet (MO 3) (Lärobok: som i MO 1) Kursen tar upp den språkliga och kulturella identiteten ur finlandssvenskt perspektiv. Diskussion om och analys av finlandssvenska författares texter. Språkvård och språksociologiska fenomen genomgås. Texter i Norden (MO 4) (Lärobok: Abrahamsson m.fl.: Språkets värld, Mentzer Ekholm m.fl.: Bokskogen, Gayer Gun-Britt, Grönholm Maj-Britt: Knixar med skriveri) Kursen behandlar de nordiska språkens historia och litteraturhistoria. Eleverna skall också känna till den grundläggande terminologin inom dramatiken. Moderna texter (MO 5) (Lärobok: alla tre som i MO4) Litteraturanalys och textanalytiska termer behandlas i kursen. Även lyrikanalys och studier av strömningar inom litteraturen ingår samt litterära diskussioner. Textens makt (MO 6) (Lärobok: alla tre som i MO4) I kursen behandlas maktbruk med hjälp av språket. Eleven skall kunna analysera och argumentera utgående från olika texter samt känna till principerna för att kunna deltaga i en muntlig debatt. Muntlig kommunikation (MO 7) (Abrahamsson m.fl.: Språkets värld) Denna kurs ger insikter i den muntliga kommunikationens betydelse i olika sociala sammanhang. Eleven ges möjlighet att utveckla sin förmåga i verbal och non-verbal kommunikation

19 Fördjupad skriv- och textkompetens (MO 8) (Lärobok: Språkets värld o. Knixar med skriveri) Innehållet i denna kurs utgörs bl.a. av en fördjupning av färdigheterna i att analysera, producera och reflektera över texter. Kursen är en repetition av och fördjupning i olika textgenrer, textanalyser, textkompositioner och språkstrukturer. Litteratur som glädje och kunskap (MO 9) (Lärobok: Alla tre som i MO4) Kursen skall hjälpa elever att förbättra sin förmåga att använda sig av olika litteraturvetenskapliga perspektiv vid studiet av texter, samt att gestalta och bearbeta litteratur genom dramatisering. Kreativt skrivande ingår också i kursen. Kreativ och processinriktad skrivning (MO 10) (Lärobok: Språkets värld o. Knixar med skriveri) I kursen repeteras uppsatsskrivning och textanalys. Det skönlitterära skrivandet sker som processinriktad skrivning eller creative writing. Denna kurs kan inte tenteras. Skolans egen kurs. Beaktas inte i det aritmetiska medeltalet för ämnets bedömning. FÖRDJUPAD KURS Ortnamn i Kvarkens världsarv (MO 11) (ej lärobok) Kursen behandlar på ett översiktligt sätt vissa allmänna begrepp inom ortnamnsforskning och olika uppfattningar om ort- terräng- och skärgårdsnamn i det område som omfattas av Kvarkens världsnaturarv. I kursen ingår studier av kartor, texter och eventuellt annat material som kan tydliggöra benämningen på olika platser inom ovannämnda område. Även övningar i textkompetens och uppsatsskrivning ingår i kursen. Skolans egen kurs. Beaktas inte i det aritmetiska medeltalet för ämnets bedömning. FINSKA A OBLIGATORISKA KURSER Människans vardag och fritid (FINA 1) (Jalkanen Pensar: Sanasampo, Saarukka Högback Pyykkönen: Kasvotusten kurs 1 2 Textbok) Kursen behandlar vardagliga servicesituationer, verksamheter och tjänster i närsamhället. Innehåll: Finskans verbböjning samt grundläggande objektsregler Bedömningsgrunder: Framgången i strukturprov och uppsats samt förmågan att förstå talad och skriven finska. Läs- och hörförståelseprov. Visad aktivitet. Natur och miljö(fina 2) (Jalkanen Pensar: Sanasampo, Saarukka Högback Pyykkönen: Kasvotusten kurs 1-2 Textbok) Kursen behandlar naturen och olika miljöer i Finland ur närings-, turist- och rekreationssynvinkel. Innehåll: Nomenböjningen, subjektet och unipersonella uttryck Bedömningsgrunder som i FINA 1. Handel, teknik och kommunikation (FINA 3) (Jalkanen Pensar: Sanasampo, Helka Pyykkönen: Kasvotusten kurs 3 4 Textbok) Kursen behandlar handel, teknik och tekniska uppfinningar. Fordon, trafikregler och data teknik diskuteras. Innehåll: Particip, participuttryck och satsmotsvarigheter som bygger på dem. Bedömningsgrunder som i de föregående kurserna. Samhället och massmedia (FINA 4) (Jalkanen Pensar: Sanasampo, Helka Pyykkönen: Kasvotusten kurs 3 4 Textbok) Kursen behandlar grundläggande begrepp och drag i politik och samhälle. Innehåll: Infinitiver och satsmotsvarigheter som bygger på dessa. Bedömningsgrunder som i föregående kurser men med större vikt på hör- och textförståelse samt skriftlig framställning. Utbildning, yrkes och näringsliv (FINA 5) (Jalkanen Pensar: Sanasampo, Pyykkönen Saarukka: Kasvotusten 5 ) Under kursen diskuteras olika utbildningsvägar och yrkesval samt näringsliv och tjänster på olika nivåer. Innehåll: Objektet och de viktigaste adverbialen. Bedömningsgrunder som i FINA4. Finsk kultur och litteratur (FINA 6) Viktiga kulturområden och konstarter studeras och några internationellt kända finska konstnärer och författare behandlas. Innehåll: Olika slags attribut samt stil- och variationsfrågor i anslutning till texterna. Bedömningsgrunder som i FINA 4 och FINA 5. Presentera och diskutera (FINA 7) Kursen är en muntlig kurs som resulterar i ett kursvitsord och ett särskilt intyg över muntlig språkfärdighet. Innehåll: På basis av innehållet i de obligatoriska kurserna övas färdigheten att tala finska i olika situationer. Vissa särdrag i skillnaderna mellan tal och skrift lyfts fram. Bedömningsgrunder: Kursvitsordet baserar sig på det obligatoriska provet, övriga prestationer samt visad aktivitet. Världen och vi (FINA 8) (Jalkanen-Pensar: Kielikontti och Sanasampo) Innehållet och ordförrådet i populärvetenskapliga texter om aktuella ämnen på olika områden fördjupas. Innehåll: Betydelse- och stilfrågor. Repetitionskurs 36 37

20 FINSKA B OBLIGATORISKA KURSER Vardagsfinska (FINB 1) (Jalkanen-Pensar: Sanasampo) Kursen behandlar alldagliga servicesituationer och människans närmiljö. Innehåll: Finskans verblära, objektet, pronomina och de unipersonella uttrycken. Bedömningsgrunder: Strukturprov, uppsats, läs- och hörförståelse samt förmågan att förstå talad och skriven finska. Visad aktivitet. Människor, natur och sevärdheter i Finland (FINB 2) (Jalkanen-Pensar: Sanasampo) Kursen behandlar platser, sevärdheter och naturen i Finland. Innehåll: Kasusböjningen i singularis och pluralis. Bedömningsgrunder som i FINB 1. MODERSMÅLSINRIKTAD FINSKA (FIM) OBLIGATORISKA KURSER Människans vardag och fritid (FIM 1) (Sanasampo) Under kursen behandlas konkreta kommunikationssituationer i olika sammanhang. Man beaktar speciellt skillnaderna mellan talspråk, slang, dialekter och standardfinska. Innehåll: Grundläggande grammatikaliska begrepp repeteras och befästs. Bedömningsgrunder: Framgången i strukturprov och uppsats samt visad aktivitet. Natur och miljö (FIM 2) (Sanasampo) Kursen behandlar i första hand Finlands natur samt olika miljöskyddsfrågor. Innehåll: Idiomatiska drag i nomenböjningen. Bedömningsgrunder som i FIM 1. Utbildning, intressen och fritid (FINB 3) (Jalkanen-Pensar: Sanasampo) Kursen behandlar skolgång, fritid och framtidsplaner. Innehåll: Subjekt, objekt, predikat och predikativ samt infinitiv I och III. Bedömningsgrunder som i de föregående kurserna. Handel, teknik och kommunikation (FIM 3) Under kursen behandlas konsumtion, teknik och informationsteknik. Innehåll: Den finska satsbyggnadens särdrag. Bedömningsgrunder som i tidigare kurser. (Sanasampo) Affärs- och yrkesliv (FINB 4) (Jalkanen-Pensar: Sanasampo) Kursen behandlar reklam och broschyrer, yrkesliv samt konsumtions- och arbetsvanor. Innehåll: Räkneord, samt adjektiv och adverb. Bedömningsgrunder som i de föregående kurserna. Trafik, teknik och miljö (FINB 5) (Jalkanen-Pensar: Sanasampo) Kursen behandlar trafik, teknik och bruksanvisningar. Innehåll: particip, nominaluttryck, sammansättningar och avledningar Bedömningsgrunder som i de föregående kurserna Att förstå och tala finska bättre (FINB 6) Kursen är en muntlig kurs som resulterar i ett kursvitsord och ett särskilt intyg över muntlig språkfärdighet. Innehåll: På basis av innehållet i de obligatoriska kurserna övas förmågan att förstå finska i olika vardagliga situationer. Bedömnngsgrunder: Kursvitsordet baserar sig på det obligatoriska muntliga provet, övriga prestationer samt visad aktivitet. Finland i dag (FINB 7) (Jalkanen-Pensar: Sanasampo) Kursen behandlar det finländska samhälls- och kulturlivet via massmedierna. Innehåll: Idiomatik, nominalformer och satsmotsvarigheter. Bedömningsgrunder som i de föregående kurserna samt bokrecension. Repetitionskurs. Samhället och massmedia (FIM 4) (Sanasampo) Det finländska samhället studeras genom massmedierna. Innehåll: Form- och satslära. Disposition och styckeindelning samt finskans interpunktion. Bedömningsgrunder som i tidigare kurser. Utbildning, yrkes- och näringsliv (FIM 5) (Sanasampo) Utbildningsterminologi samt olika utbildningsvägar i Finland. Innehåll: Attribut och adverbial, rektionsfrågor och finskans motsvarigheter till svenskans prepositionsattribut. Bedömningsgrunder som i tidigare kurser. Finsk kultur och litteratur (FIM 6) (Sanasampo) Under kursen bekantar man sig närmare med några av den finska litteraturens klassiker, dikter, folkdiktning och skådespel samt andra konstformer. Presentera och diskutera (FIM 7) Kursen är en muntlig kurs som resulterar i ett kursvitsord och ett särskilt intyg över muntlig språkfärdighet. Innehåll: Man övar färdigheten att kritiskt iaktta sin muntliga framställning och sitt språk i förhållande till finskans stora skillnader i tal och skrift. Bedömningsgrunder: Kursvitsordet baserar sig på det muntliga provet, övriga prestationer samt visad aktivitet