Likabehandlingsplan årlig plan mot kränkande behandling. Läsåret 2015/2016. SFI/Komvux vid Eda Gymnasieskola

Transkript

1 Likabehandlingsplan årlig plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 SFI/Komvux vid Eda Gymnasieskola 1

2 Innehållsförteckning Kommungemensam: 1. Bakgrund 3 2. Lagstöd 3 3. Definitioner 4 4. Skolpersonalens befogenheter 6 Lokal: Likabehandlingsplan/ årlig plan 5. Lokal del Övergripande policy Kartläggning Hur planen förankras Aktiva åtgärder Upptäcka och förebygga kränkande handling Åtgärder vid upptäckt av Möjliga åtgärder Kvalitetssäkring och kvalitetsredovisning Utvärdering och revidering Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 2

3 Bilaga 5 Verksamhetsmål för Bildningsenheten Skapa en skola som kan möta det framtida samhället. Skapa förutsättningar för barns/elevers inlärning och sökande, när det gäller kunskaper och färdigheter Skapa en lärande organisation, genom att arbeta i arbetslag, där personal och barn/elever tillsammans planerar, genomför och utvärderar. Genom ett aktivt jämställdhetsarbete skapa en skola där alla barn/elever har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter, oavsett kön. Andelen elever som har fullständigt avgångsbetyg i grundskolan ska öka Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka så att Eda tillhör övre halvan av jämförbara kommuner i Skolverkets jämförelsetal Alla elever ska uppnå målen i simundervisning i åk 5 Delaktighet och inflytande i samhället (mål i hälsoplanen) 3

4 Kommungemensam 1. Bakgrund From 1 januari 2009 finns två lagar som ska skydda barn och elever från diskriminering, trakasserier och kränkningar i skolan. Det är Skollagen 6 kap och Diskrimineringslagen. Lagarna gäller alla skolformer som lyder under skollagen. Syftet med lagarna är att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Barn- och elevombudet övervakar regler om kränkande behandling och Diskrimineringsombudsmannen (DO) övervakar diskrimineringslagen. Skolor och förskolor ska arbeta aktivt för att förhindra och motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Varje verksamhet ska ha en Likabehandlingsplan som beskriver hur skolan arbetar för att motverka diskriminering, samt en Årlig plan mot kränkande behandling som beskriver hur skolan arbetar med att förebygga, upptäcka samt åtgärda kränkande behandling. Inom våra verksamheter är dessa planer hopslagna till en plan. Bildningsenheten i Eda kommun har beslutat att synen på diskriminering och kränkningar samt vilka rättigheter man har som elev, inte ska skilja sig mellan kommunens olika verksamheter. Därför har Likabehandlingsplanen avsnitt som är gemensamma för alla skolor och förskolor i kommunen. 2. Lagstöd Elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger på: FN: s konvention om barns rättigheter. Skollagen (SFS 2010:800) Läroplan för vuxenutbildningen 2012 (SKOLFS 2012:101) Föreskrifter om kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS1993:17) Allmänna råd om kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17) Förordning (2006:1083), om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Socialtjänstlagen 14 kap 1 (anmälningsskyldighet) 4

5 Diskrimineringslagen (2008:567) Regeringsformen 1 kap. 2 Europakonventionen Artikel 14 Förbud mot diskriminering Brottsbalken 3. Definitioner Så här definierar vi begreppen: Diskriminering Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper, exempelvis om kommunen eller den enskilda skolan har lokaler, scheman, regler eller arbetssätt som missgynnar en elev utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsombudsmannen (DO) övervakar diskrimineringslagen. De sju diskrimineringsgrunderna: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Könsöverskridande identitet eller uttryck (identifierar sig inte med sin biologiska könstillhörighet eller genom klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön) Ålder Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med de sju diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är diskriminering och kan utföras av vuxna och barn mot både vuxna och barn. 5

6 Kränkande behandling Ett uppträdande som annars kränker en persons värdighet Trakasserier och kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan äga rum i alla miljöer, när som helst. Trakasserier och kränkningar utförs av och drabbar såväl barns som vuxna. De kan ske på fyra nivåer. Begreppet elev innefattar även barn i det här fallet. Elev-elev, elev-personal personal-elev, personal-personal Trakasserier och kränkningar kan vara: Fysiska: ex. slag och knuffar Verbala: ex. muntliga hot eller att bli kallad för hora, bög, tönt eller liknande Psykosociala: ex. att vara utsatt för utfrysning eller ryktesspridning Text- eller bildburna: ex. genom klotter, sms, e-post, lappar De flesta handlingar som ryms under begreppet kränkande behandling till exempel misshandel, ofredande och olaga hot, är brottsliga handlingar även om de begås av underåriga. Barn- och elevombudsmannen, BeO, har som uppgift att tillvarata den enskilda elevens eller barnets rätt i frågor som rör begreppet kränkande behandling. Källa: Skolverkets allmänna råd 2009: Att främja likabehandling och att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling som förutsätter att man uppsåtligt kränkts vid upprepade tillfällen under en längre tid. Det råder dessutom obalans i maktförhållanden mellan dem som utsätter och den som utsätts. Exempel på mobbning: Himla med ögonen, kasta menade blickar, göra miner, sucka, vända ryggen till, inte svara på tilltal, behandla någon som luft. Viska, sprida rykten, prata illa om någon, retas, håna, härma, hota, anmärka på utseende eller kläder, kommentera allt den utsatte gör eller säger, fnittra eller hånskratta åt någon, skicka kränkande mail eller sms eller skämta. Sparka, ge slag, krokben, knuffar 6

7 Tecken som kan tyda på mobbning: Håglös, tystlåten, grubblande Passiv: ingen lust, vill inte, orkar inte Uppgiven: ingen idé Håller sig undan de andra, går eller står för sig själv Leker passivt eller bara ser på Håller sig i närheten av en vuxen Dröjer sig kvar i klassrummet, vill inte ha rast är orolig okoncentrerad inför raster Överdrivet clownbeteende Sämre skolresultat Klagar ofta på ont i magen eller huvudvärk Ofta sjuk, dålig aptit Mycket av mobbningen sker bakom ryggen på vuxna och är ofta svår att upptäcka. För den som drabbas handlar det om att få hela sin psykiska existens sargad. Att ställas utanför gemenskapen är något av det grymmaste man kan drabbas av. Källa: Mobbning och människovärde, Gunnar Höistad Vi accepterar aldrig någon form av trakasserier, mobbning eller kränkande behandling. Om vi upptäcker att detta förekommer, kommer vi med all kraft se till att den upphör. Vi kommer också att jobba förebyggande mot alla former av kränkande behandling. 4. Skolpersonalens befogenheter: På Sfi kan man studera från 16 års ålder, varför en del av de åtgärder som listas nedan endast är tillämpliga på dessa elever och således inte är lämpliga att använda när det handlar om vuxna elever. Skolan ska se till att både barn, elever och personal får arbeta i en god arbetsmiljö. Det kan innebära att personal måste ingripa på något sätt mot elever som upplevs som störande eller gör sig skyldiga till olika förseelser. Bestämmelserna om trygghet och studiero ska, om inte annat anges, gälla för samtliga skolformer utom förskolan och fritidshemmet. Även förskoleklassen är i de flesta fall undantagen, då regeringen bedömer att reglerna inte kan användas för så unga elever. Det är dock självklart att även i dessa skolformer ska olämpligt beteende stävjas och vårdnadshavare informeras. Kravet på ordningsregler, utvisning ur undervisningslokalen, kvarsittning och omhändertagande av föremål passar av naturliga skäl inte för utbildningar som anordnas för vuxna. (Skollagen 2010:800, 5 kap.) 7

8 Enligt Skolverket kan personal ingripa i följande situationer utan att det anses som kränkande behandling: Nödvärnsrätten: Var och en i skolan har rätt att använda nödvändigt våld för att stoppa förstörelse eller misshandel av både egendom som person. En person kan t ex hållas fast eller dras bort från en plats där misshandel pågår. Nödvärnsrätten får aldrig innebära mer våld än nödvändigt. Tillrättavisande av elever: Tillrättavisning för att uppehålla ordningen och följa skolans regler är inte vare sig trakasserier eller kränkande behandling Avvisning: Läraren får visa ut en elev ur klassrummet för högst återstoden av lektionen. Varning: I skolan kan rektor utdela varning vid behov. ( 11) Avstängning: Inom grundskolan och gymnasieskolan kan en elev avstängas från undervisningen. ( 14-20) Kollektiv bestraffning: Är inte tillåtet i skolan Beslagta föremål: Skolan har rätt att beslagta föremål som används på ett störande sätt i skolverksamheten eller som kan utgöra en fara mot säkerheten.( 22-24) Kontrollåtgärder: Eleverna kan låna skåp av skolan, och skolledningen har rätt att kontrollera att skåpen används på rätt sätt. Skolledningen har rätt att öppna skåp i elevens närvaro. En väska är elevens personliga egendom och är skyddad av förbudet mot husrannsakan. Polis måste tillkallas om en sluten väska ska öppnas och visiteras. Provtagning som ex alkohol- eller drogtest måste bygga på frivillighet. Skolpersonal har inga befogenheter att utföra kroppsvisitation, dvs. undersöka kläder eller skor för att leta efter stulna föremål. Källa: Trygghet och studiero i skolan, Skolverket Målet är en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rektor ansvarar för likabehandlingsplanen/årlig plan, och för att den efterlevs. Rektor tillsammans med likabehandlingsgruppen gör en kartläggning av likabehandlingssituationen på sitt ansvarsområde. Rektor formulerar utifrån analysen en konkret likabehandlingsplan/årlig plan. 8

9 5. Lokal del för Eda Gymnasieskola läsåret 2015/2016 För arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på Eda gymnasieskola. 5.1 Övergripande policy Eda Gymnasieskolas ledning med all personal tar starkt avstånd från alla tendenser till diskriminering och kränkande behandling. Det är Eda Gymnasieskolas likabehandlingsplan/årliga plan för att främja allas rätt att bli behandlade som individer på lika villkor, samt allas rätt till en trygg uppväxt. I de fall personal eller elev på skolan, förälder eller annan vuxen misstänker att någon utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, är det viktigt att skolans lärare eller skolledning omedelbart kontaktas. Likabehandlingsplanen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionshinder, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. 5.2 Kartläggning Elevernas delaktighet Vid terminsstart ska en enkät lämnas ut till eleverna för att kartlägga elevernas trivsel på skolan. Enkäten ska utvärderas för att eventuella förändringar ska kunna genomföras. Resultat av kartläggning I utvärderingen av likabehandlingsplanen för SFI framkom att alla elever trivs och tycker att skolan är bra. Ingen elev har lämnat några negativa kommentarer eller förslag på förbättringar/förändringar. Eleverna känner sig trygga och respekterade. Ingen känner sig diskriminerad eller kränkt. Eftersom Komvux inte haft någon likabehandlingsplan tidigare så finns det ingen kartläggning gjord. 9

10 5.3 Hur planen förankras hos personal och elever Likabehandlingsplanen finns tillgänglig för alla på Eda kommuns hemsida. För eleverna är terminsstart och skolkonferensen tillfällen att ta del av likabehandlingsplanen. På skolan finns en Likabehandlingsgrupp som består av en lärare från varje arbetslag och representant för skolledningen. 5.4 Aktiva åtgärder Kön och sexuell läggning: Målet är att all verksamhet ska genomsyras av ett könsneutralt perspektiv för att öka jämställdheten, samt att arbeta för en ökad förståelse för olika sexuella läggningar, könsidentitet eller familjebildning. Ingen elev ska känna sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av kön eller sexuell läggning. Åtgärd: Personalen för en öppen dialog och arbetar särskilt med att införa nolltolerans mot nedsättande sexualiserat språkbruk. Ansvariga: All personal Tidpunkt: Läsåret 2015/2016 Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning: Målet är att inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av etnisk-kulturell tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Åtgärd: Ämnet behandlas i samtal gällande skolans värdegrund som ingår som en naturlig del i kurserna religion, samhällskunskap och svenska. Ämnet behandlas i all undervisning när tillfälle uppstår. Ansvariga: All personal Tidpunkt: Läsåret 2015/2016 Funktionshinder: Målet är att ingen elev ska känna sig diskriminerad eller trakasserad på grund av funktionsnedsättningar. Åtgärd: Integrering och gemensamma schemabrytande aktiviteter ger eleverna kunskaper om olika typer av funktionsnedsättningar. Ansvariga: All personal Tidpunkt: Läsåret 2015/

11 Kränkande behandling: Målet är att samtliga elever ska känna sig trygga, samt kunna tillgodose sig kunskap på Eda gymnasieskola och att samtliga elever upplever att de har ett förtroende för skolans arbete mot kränkande behandling. Åtgärd: Arbeta aktivt och kontinuerligt med att förbättra rutiner och metoder för att förhindra kränkande handlingar. All undervisning ska genomsyras av ett kontinuerligt värdegrundsarbete utifrån gällande lagstiftning. Ansvariga: All personal. Tidpunkt: Läsåret 2015/ Upptäcka och förebygga kränkande handling Skapa en Vi-känsla där alla har lika stort värde. Ansvariga: Hela skolan. Arbeta med den årliga likabehandlingsplanen med början vid skolstart. All personal i skolan har skyldighet att se till så att skolans regler efterlevs, och ansvarar för att ta tag i de små problemen för att förhindra att de blir större. Regelbundet värdegrundsarbete i respektive klass utifrån vilket behov som finns. Ansvarig: Undervisande lärare Alla elever ska en gång per termin besvara en trivsel och kränkningsenkät. Likabehandlingsgruppen ansvarar för att enkäterna genomförs med alla elever. Likabehandlingsgruppen ansvarar för att enkätsvaren och analysen av svaren bearbetas och beaktas i form av åtgärder där det behövs Resultaten av enkäten används vid den fortsatta revideringen av likabehandlingsplanen. Ansvarig: Likabehandlingsgruppen Likabehandlingsgruppen och elevrådet planerar Temadagar där all skolpersonal och elever är delaktiga. Ansvarig: Likabehandlingsgruppen och elevrådet 11

12 5.6 Åtgärder vid upptäckt av diskriminering och kränkande handling Utredning: När skolans personal blir vittne till eller får kännedom om att en elev blivit diskriminerad, trakasserad eller kränkt ska personen genast ingripa. Informationen ska utredas av undervisande lärare/annan personal snarast, helst samma dag. Utgångspunkten är alltid elevens upplevelse och hänsyn ska tas till den som upplever sig utsatt och till övriga inblandade, därför är det viktigt att utredningen är allsidig och objektiv. Utredning, uppföljning samt åtgärder dokumenteras av i första hand undervisande lärare. Utredningen ligger till grund för vilka åtgärder som ska vidtas. Blanketten för dokumentation av utredning/åtgärder vid diskriminering och kränkande handling, används alltid när en elev, vårdnadshavare, personal eller någon annan påtalar att kränkning pågår. Elev med annat modersmål än svenska ska erbjudas tolk. När ärendet är avslutat lämnas dokumentationen till rektor som ansvarar för arkivering. Principen vid all kränkande behandling är att ett ärende är avslutat när kränkningen har upphört. Utredningsskyldigheten är långtgående, och uppföljningen att kränkningen har upphört är lång över tid (veckor, ibland månader). Om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ändå inte upphör, tar vi hjälp och stöd av socialförvaltning och polis. Det är viktigt att uppmärksamma att när en elev som anmält en personal för kränkande behandling, eller har medverkat i en utredning som gäller överträdelse av lagen, inte får utsättas för någon form av hämndaktion. 12

13 Lärare som får vetskap om att någon känner sig utsatt, arbetar enligt nedanstående arbetsgång. Ansvarig är i första hand undervisande lärare/arbetslag, i andra hand likabehandlingsgruppen, och i tredje hand rektor på skolan. Arbetsgång och konsekvenser vid regelbrott 1. Ta reda på fakta Ansvarig eller annan som eleven har förtroende för, har samtal med eleven, snarast, helst samma dag. Ansvarig/mentor påbörjar dokumentationen på avsedd blankett. Elev med annat modersmål än svenska ska erbjudas tolk. 2. Samtal och stöd med den som är utsatt och den som utsätter Ansvarig/berörd personal har samtal med den/de som diskriminerat, kränkt eller trakasserat. Om det är flera som utfört kränkningen vid samma tillfälle ska samtal föras med var och en enskilt. Rektor informeras samma dag eller senast nästa dag. Stöd erbjuds till både den som är utsatt, och den som utsätter. Elev med annat modersmål än svenska ska erbjudas tolk. 3. Vårdnadshavare kontaktas om någon part har sådan Undervisande lärare informerar den utsatte elevens vårdnadshavare, och vårdnadshavare till den/de som utfört kränkningen. Elev med annat modersmål än svenska ska erbjudas tolk. 4. Fortsatt uppföljning av ärendet, undervisande lärare Undervisande lärare ansvarar för att uppföljning sker av samtliga samtalskontakter, skyndsamt vilket innebär de närmast följande dagarna. 5. Fortsatt uppföljning av ärendet, rektor Likabehandlingsgruppen informeras av rektor när ärendet behöver utredas vidare. Om problemet kvarstår delges undervisande lärare/likabehandlingsgruppen det av rektor. Kallelse till Skolmöte där handlingsplan upprättas. Rektor anmäler till Barn- och bildningsnämden. Om rektor finner det nödvändigt kan andra åtgärder vidtas som avstängning från undervisningen. Övervägande bör alltid ske om anmälan till polis eller socialtjänst ska göras. Varje enskilt ärende är unikt. Rådande situation kan innebära att arbetsgången kan se olika ut. 13

14 5.7 Möjliga åtgärder Åtgärderna ska avhjälpa akuta situationer och syfta till långsiktiga lösningar. Omedelbart sätta stopp för diskriminering, trakasserier och kränkningar. Då kan det i vissa fall vara nödvändigt att sära på vissa elever genom att placera dem i olika grupper. Överväga åtgärder i syfte att förändra förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. Om det finns behov upprättas handlingsprogram med lång- och kortsiktiga mål. Eleven erbjuds stödsamtal, möjlighet till bearbetning, beteendeträning, social och emotionell träning mm. Likabehandlingsgruppen kan ansvara för tjej- och killgrupper, samarbetsövningar, stärkande grupp- eller individövningar vid behov. Anmäl direkt till rektor om det förekommer olaga hot/kränkande behandling av allvarlig karaktär etc. Då gör rektor en bedömning om ärendet ska anmälas till polis/socialtjänsten. Medlingssamtal där inblandade elever tillsammans med sina vårdnadshavare, när sådan finns, och berörd personal från skolan samlas och var och en berättar hur deras egen situation upplevs, vad som kan göras bättre, vad den enskilde eleven kan göra för att situationen inte återupprepas, samt upprättar en överenskommelse/avtal. Åtgärder när personal kränker elev/elev kränker personal/personal kränker personal Det är alltid rektor som ansvarar för utredningen. Rektor bildar sig en uppfattning om det inträffade utifrån vad som har framkommit i utredningen, samt ordnar med stöd till de inblandade. Rektor bedömer vilka rehabiliteringsåtgärder/arbetsrättsliga åtgärder som behövs samt följer upp beslutade åtgärder. Alla samtal och åtgärder i ärendet dokumenteras och arkiveras av rektor. Utbildning av personal gällande diskriminering och kränkande behandling Då det i utredning framgår att likabehandlingsgruppen är ett behandlande led i utredningen, ska deltagarna få lämplig utbildning. Värdegrundshandboken online är en sida på nätet som fungerar som en grund i det dagliga arbetet. 14

15 5.8 Kvalitetssäkring och kvalitetsredovisning Elev: Respektive lärare ansvarar för att skolans likabehandlingsplan/årlig plan görs känd på ett bra sätt under augusti månad, de två första veckorna på läsåret. Nyinflyttad elev informeras inom en vecka. Personal: Rektor har ansvar för att all personal får god kännedom om Eda Gymnasieskolas likabehandlingsplan/årlig plan. Varje anställd har en aktuell version tillgänglig som ett levande dokument. Nyanställda och vikarier på skolan delges informationen i introduktionen. Vårdnadshavare/föräldrar/myndig elev: Undervisande lärare har ansvar för att elevernas vårdnadshavare/föräldrar får kännedom om skolans likabehandlingsplan/årlig plan under läsårets första föräldramöte. Här har vårdnadshavare möjlighet att vara delaktig i arbetet med likabehandlingsplanen/årlig plan samt komma med synpunkter. Samarbetet och dialog med vårdnadshavare har stor betydelse i likabehandlingsarbetet. Detta gäller omyndig elev, eller elev som har medgivit föräldrakontakt efter myndighetsdagen. 5.9 Utvärdering och revidering Utvärdering Varje läsår avslutas med att arbetslagen ges tid för utvärdering av läsårets arbete kring förebyggande insatser, åtgärder och dokumentation gjorda när diskriminering och kränkande handling har uppstått. I utvärderingen ska det beskrivas hur arbetet har bedrivits, vad som uppnåtts och vad som återstår. Utvärdering av läsårets likabehandlingsplan/årlig plan, och framtagande av underlag till kommande likabehandlingsplan/årlig plan sker på skolkonferenser, elevråd och i likabehandlingsgruppen. Eftersom Komvux inte haft någon likabehandlingsplan tidigare så har denna ej kunnat utvärderas. Det förs hela tiden en öppen dialog mellan elever och lärare vid kränkande språkbruk och ord. Integreringen mellan de olika gymnasieprogrammen har fortsatt och utvecklats ytterligare. Gysär och Komvux arbetar med 3 årsprogrammen i köket. SFI samarbetar med Industritekniska programmet och Restaurang och livsmedelsprogrammet. 15

16 Kontinuerligt arbete med frågor kring likabehandling och värdegrund. Naturliga tillfällen uppstår då det finns möjligheter att diskutera värdegrundsfrågor, attityder, språkbruk och bemötande. En kortversion av likabehandlingsplanen har tagits fram för att snabbt kunna introducera elever med annat modersmål i arbetet med likabehandling. (se bil. 16

17 5:10 Bil. 1 ÅRSHJUL LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Januari-mars Förebygga & främja Januari-Likabehandlingsdag. Oktober - december Kartlägga/utvärdera trivselenkät Forum för diskussion hur lärare arbetar med likabehandling i ordinarie undervisning Planera hur man kan ämnesintegrera likabehandling. Redovisa trivselenkäten för personalen April juni Följa upp, förebygga och främja. Likabehandlingsdag, trivselenkät. Redovisa i kvalitetsredovisningen Augusti -september Utvärdera/revidera likabehplanen Utbildning av Elevrådets medlaemmar Trivselenkät Ämnesintegrering likabehandling, samarbetet med lärledare. 17

18 5.10 Bil. 2 Definitioner och begrepp Barn: Den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnomsorg enligt skollagen. Elev: Den som utbildades eller söker utbildning enligt skollagen. Personal: Anställda eller uppdragstagare i utbildning och annan verksamhet. Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom tex. Strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. De fem diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. I en verksamhet kan huvudman, ledning eller annan personal t.ex. ha utformat strukturer och organisation på sådant sätt att de, utifrån diskrimineringsgrunderna, m Missgynnar en individ eller grupp. Likaså kan olika beslut få diskriminerade effekter. Med direkt diskriminering menas att ett barn eller en elev missgynnas i förhållande till andra om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller något funktionshinder. Ett exempel på direkt diskriminering är om huvudmannen för t.ex. en skola nekar en elev tillträde till en viss utbildning på grund av att hon eller han har en viss sexuell läggning. Med indirekt diskriminering menas att ett barn eller en elev missgynnas genom att huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon annan med motsvarande ledningsfunktion, eller annan personal tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar ett barn eller en elev med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion, annan trosuppfattning, sexuell läggning eller visst funktionshinder. Ett exempel på indirekt diskriminering kan vara att ett barn eller en elev missgynnas genom tillsynes neutrala regler tillämpas så att de i praktiken får en diskriminerande effekt. Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och kön, eller som är av sexuell natur. Annan kränkande behandling: Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller elevs värdighet. Mobbning: En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet 18

19 och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism: En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattning genom att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper, och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtycka utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet: Rädsla för stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karaktäristika. Homofobi: En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp bisexualitet och homo- eller bisexuella personer. Sexism: Negativ betraktelse- eller handlingssätt mot en individ vars könsidentitet och/eller könsuttryck skiljer sig från normen för det kön som registreras för personen vid födseln. 19

20 5:10 Bil. 3 Ordningsregler för Eda Gymnasieskola 2015/2016 Vid Eda Gymnasieskola sätter vi en god arbetsmiljö i centrum som bygger på respekt för alla elever och all personal. Vi tar tillsammans ansvar för skolans inventarier så att klassrum och uppehållsrum är utrymmen som alla kan trivas i. Vi har tillsammans i elevråd, klassråd och arbetslag kommit fram till ordningsreglerna för att skapa en positiv stämning och förutsättningar för en lärande miljö. Sjukanmälan görs till expeditionen, tel Alla ska vara på plats när lektionen börjar. Om läraren inte finns på plats efter 10 minuter, kontaktas expeditionen. Om elev inte är på plats efter 10 minuter anmäls sen ankomst. Som elev ansvarar du för att ta med eget lektionsmaterial. Som elev har du ansvar för att följa anvisningar från skolledningen, lärare och övrig personal. Tobak är förbjudet att använda fram till 18 års ålder. Därefter får rökning endast förekomma på anvisad plats. Skador på skolans inventarier anmäls till rektor. Om skadan är en konsekvens av vårdslöshet blir du ersättningsskyldig. Mat och dryck. Undervisande lärare har rätt att bestämma om mat och dryck är tillåtet under lektionstid. Undantag: vid arbete med datorer är inte mat och dryck tillåtet! Alla tar av jacka, mössa och keps i matsalen. Mobiltelefoner får användas som ett hjälpmedel i undervisningen. Eleven tillsammans med lärare kommer överens när telefonen är ett hjälpmedel. Om lärare eller klasskamrater upplever att mobiltelefon stör undervisningen, har lärare rätt att omhänderta mobiltelefon till skoldagens slut, om inte eleven lämnar ifrån sig telefonen har lärare rätt att utvisa eleven från undervisningslokalen. Du ansvarar för att hålla rent och snyggt. Visa respekt för dina medmänniskor. Du ansvarar för att det är arbetsro i klassrummet! 20

21 5:10 Bil. 4 Likabehandlingsplanen i kortversion Likabehandlingsplanen är skolans handlingsplan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Det är en plan som är till för Dig som elev på skolan. I Likabehandlingsplanen står det att alla elever är lika mycket värda och har rätt att behandlas lika oavsett: 1. Om du är flicka eller pojke 2. Din religion 3. Om du gillar tjejer eller killar 4. Om du har någon funktionsnedsättning 5. Hur gammal du är 6. Var du eller dina föräldrar kommer ifrån 7. Om du vill vara tjej fast du är kille, eller tvärtom 21

22 Vad betyder orden? Skolan måste behandla alla elever som går på skolan lika utifrån de 7 diskrimineringspunkterna gör skolan inte detta kallas det för diskriminering. Du som elev har rätt att bli behandlad på ett schysst sätt av dina klasskamrater och skolpersonal. Om du utifrån de 7 diskrimineringspunkterna upplever att du blir illa behandlad kallas det för trakasserier. Exempel på trakasserier kan vara att du blir retad för din religion eller för vem du tycker om. Om du blir illa behandlad utan att det är direkt kopplat till någon av diskrimineringspunkterna kallas det för kränkande behandling. Exempel på kränkande behandling kan vara att retas, utfrysning, muntliga hot, att kalla någon för hora, bög eller tönt, kränkande bilder och ord på sociala medier såsom Facebook. En typ av kränkande behandling är mobbing vilket innebär att en person blir utsatt för kränkningar vid flera tillfällen. Exempel på mobbing kan vara att behandla någon som luft, knuffas, prata illa om någon och sprida rykten. Tillsammans behöver vi ALLA hjälpas åt att skapa en skola där alla elever känner sig glada när skoldagen börjar och slutar. 22

23 5:10 Bil. 5 Bildning Datum Sida 1(4) Enhet Anmälan och dokumentation gällande kränkande behandling/diskriminering/trakasserier Enligt 6 kap. 10 skollagen (2010:800)/2 kap. 7 diskrimineringslagen (2008:567) är personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till förskolechef/rektor. Förskolechef/rektor är därefter skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Händelseinformation Diarienummer/ärendekod Datum för händelsen Datum då händelsen kommit till förskolans/skolans kännedom Datum då händelsen anmälts till förskolechef/rektor Datum då händelsen anmälts till huvudman Ansvarig förskolechef/rektor Ansvarig för ärendet Kortfattad beskrivning av händelsen Redogörelse i kronologisk ordning där tid anges. Vad har hänt? Var? Är det barn/elev, lärare eller annan personal som utfört den kränkande handlingen? Kortfattad beskrivning av åtgärder som redan vidtagits Vilka åtgärder har vidtagits? Hur har kontakter med vårdnadshavare hanterats? Lämnas till rektor/förskolechef/exp. senast dagen efter att ärendet uppmärksammats för vidarebefordran till huvudman! 23 Eda kommun Postadress Box Charlottenberg Hemsida Besöksadress Torget Charlottenberg E-post kommun@eda.se Telefon Fax Organisationsnr PlusGiro

24 Eda kommun Datum Sida 2(4) Barn/elev som blivit/upplever sig kränkt Barnets/elevens namn Datum Personnummer Klass Inblandade barn/elever Namn Personnummer Klass Vid behov ytterligare beskrivning av händelsen Samtal/kontakt Med den utsatte Datum Bilaga finns Med andra inblandade Datum Bilaga finns Med vårdnadshavare Datum Bilaga finns 24

25 Eda kommun Datum Sida 3(4) Personalens iakttagelser Åtgärder med anledning av utredning När? Ansvarig personal Ärendet anmält till Likabehandlingsteamet Datum Bilaga finns Berörd personal informeras Datum Bilaga finns Uppföljning Samtal med den utsatte Datum Bilaga finns Samtal med den/de som utsätter annat barn/elev Datum Bilaga finns Ärendet avslutat Ärendet är avslutat när kränkningarna upphört. All dokumentation arkiveras. Datum:... Ärendet överlämnat till rektor/förskolechef Om ärendet inte kan avslutas utan lämnas över till rektor/förskolechef måste uppföljningen fortgå. Datum: Datum:... Rektors/förskolechefs underskrift:...

26 26