Kommungemensam del för Bildningsenheten. Likabehandlingsplan/årlig plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Kommungemensam del för Bildningsenheten Läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan/årlig plan mot kränkande behandling Gärdesskolan 1

2 Gäller samtliga klasser samt fritidsverksamheten Innehållsförteckning Kommungemensam 1. Bakgrund Lagstöd Definitioner Skolpersonalens befogenheter... 7 Lokal: Likabehandlingsplan/årlig plan Gärdesskolans vision... 8 Kvalitetssäkring och kvalitetsredovisning... 9 Revidering... 9 Utvärdering av likabehandlingsplan/årlig plan... 9 Åtgärder för att främja likabehandling, upptäcka och förebygga kränkande behandling under läsåret 12/13 för hela skolan Fritidshemmet Resultat av utvärdering på fritidshemmet Resultat av kartläggning och delaktighet på fritidshemmet Kränkande behandling Lågstadiet Resultat av utvärdering på lågstadiet Resultat av kartläggning på lågstadiet Elevernas delaktighet på lågstadiet Kränkande behandling Mellanstadiet Resultat av utvärdering på mellanstadiet Resultat av kartläggning på mellanstadiet Elevernas delaktighet på mellanstadiet Kränkande behandling Åtgärder vid upptäckt av diskriminering och kränkande behandling Utredning Arbetsgång vid upptäckt av diskriminering och kränkande behandling Rutiner för uppföljning Åtgärder när elev kränker personal

3 Åtgärder personal kränker elev Utbildning av personal gällande diskriminering och kränkande behandling Kommungemensam del Verksamhetsmål för Bildningsenheten Skapa en skola som kan möta det framtida samhället. Skapa förutsättningar för barns/elevers inlärning och sökande, när det gäller kunskaper och färdigheter. Skapa en lärande organisation, genom att arbeta i arbetslag, där personal och barn/elever tillsammans planerar, genomför och utvärderar. Genom ett aktivt jämställdhetsarbete skapa en skola där alla barn/elever har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter, oavsett kön. Andelen elever som har fullständigt avgångsbetyg i grundskolan ska öka Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka så att Eda tillhör övre halvan av jämförbara kommuner i Skolverkets jämförelsetal. Alla elever ska uppnå målen i simundervisning i åk 5 Delaktighet och inflytande i samhället (mål i hälsoplanen) Ur Eda kommuns Verksamhetsplan 1. Bakgrund From 1 januari, 2009 finns två lagar som ska skydda barn och elever från diskriminering, trakasserier och kränkningar i skolan. Det är Skollagen 6 kap och Diskrimineringslagen. Lagarna gäller alla skolformer som lyder under skollagen. Syftet med lagarna är att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Barn och elevombudet övervakar regler om kränkande behandling och Diskrimineringsombudsmannen (DO) övervakar diskrimineringslagen. Skolor och förskolor ska arbeta aktivt för att förhindra och motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Varje verksamhet ska ha en Likabehandlingsplan som beskriver hur skolan arbetar för att motverka diskriminering, samt en Årlig plan mot kränkande behandling som beskriver hur skolan arbetar med att förebygga, upptäcka samt åtgärda kränkande behandling. Inom våra verksamheter är dessa planer hopslagna till en plan. Bildningsenheten i Eda kommun har beslutat att synen på diskriminering och kränkningar samt vilka rättigheter man har som elev, inte ska skilja sig mellan kommunens olika verksamheter. Därför har Likabehandlingsplanen avsnitt som är gemensamma för alla skolor och förskolor i kommunen. 3

4 4

5 2. Lagstöd Elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger på: FN: s konvention om barns rättigheter. Skollagen (SFS 2010:800) Lgr 11 (2011 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet.) Lpfö 98, reviderad 2010 Lpf 94 Förordning (2006:1083), om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Socialtjänstlagen 14 kap 1 (anmälningsskyldighet) Diskrimineringslagen (2008:567) Regeringsformen 1 kap. 2 Europakonventionen Artikel 14 Förbud mot diskriminering Brottsbalken 3. Definitioner Så här definierar vi begreppen: Diskriminering Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper, exempelvis om kommunen eller den enskilda skolan har lokaler, scheman, regler eller arbetssätt som missgynnar en elev utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsombudsmannen (DO) övervakar diskrimineringslagen. De sju diskrimineringsgrunderna: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Könsöverskridande identitet eller uttryck (identifierar sig inte med sin biologiska könstillhörighet eller genom klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön) Ålder 5

6 Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med de sju diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är diskriminering och kan utföras av vuxna och barn mot både vuxna och barn. Kränkande behandling: Ett uppträdande som annars kränker en persons värdighet Trakasserier och kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan äga rum i alla miljöer, när som helst. Trakasserier och kränkningar utförs av och drabbar såväl barns som vuxna. De kan ske på fyra nivåer. Begreppet elev innefattar även barn i det här fallet. elev elev elev personal personal elev personal personal Trakasserier och kränkningar kan vara: Fysiska: ex. slag och knuffar Verbala: ex. muntliga hot eller att bli kallad för hora, bög, tönt eller liknande Psykosociala: ex. att vara utsatt för utfrysning eller ryktesspridning Text eller bildburna: ex. genom klotter, sms, e post, lappar De flesta handlingar som ryms under begreppet kränkande behandling till exempel misshandel, ofredande och olaga hot, är brottsliga handlingar även om de begås av underåriga. Barn och elevombudsmannen, BeO, har som uppgift att tillvarata den enskilda elevens eller barnets rätt i frågor som rör begreppet kränkande behandling. Källa: Skolverkets allmänna råd 2009: Att främja likabehandling och att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling som förutsätter att man uppsåtligt kränkts vid upprepade tillfällen under en längre tid. Det råder dessutom obalans i maktförhållanden mellan dem som utsätter och den som utsätts. Varför ska jag gå till skolan? Det är ändå ingen som bryr sig jag är som luft 6

7 pojke 11 år 7

8 Exempel på mobbning: Himla med ögonen, kasta menade blickar, göra miner, sucka, vända ryggen till, inte svara på tilltal, behandla någon som luft. Viska, sprida rykten, prata illa om någon, retas, håna, härma, hota, anmärka på utseende eller kläder, kommentera allt den utsatte gör eller säger, fnittra eller hånskratta åt någon, skicka kränkande mail eller sms eller skämta. Sparka, ge slag, krokben, knuffar Tecken som kan tyda på mobbning: Håglös, tystlåten, grubblande Passiv: ingen lust, vill inte, orkar inte Uppgiven: ingen idé Håller sig undan de andra, går eller står för sig själv Leker passivt eller bara ser på Håller sig i närheten av en vuxen Dröjer sig kvar i klassrummet, vill inte ha rast är orolig okoncentrerad inför raster Överdrivet clownbeteende Sämre skolresultat Klagar ofta på ont i magen eller huvudvärk Ofta sjuk, dålig aptit Mycket av mobbningen sker bakom ryggen på vuxna och är ofta svår att upptäcka. För den som drabbas handlar det om att få hela sin psykiska existens sargad. Att ställas utanför gemenskapen är något av det grymmaste man kan drabbas av. Källa: Mobbning och människovärde, Gunnar Höistad Vi accepterar aldrig någon form av trakasserier, mobbning eller kränkande behandling. Om vi upptäcker att detta förekommer, kommer vi med all kraft se till att den upphör. Vi kommer också att jobba förebyggande mot alla former av kränkande behandling. 8

9 4. Skolpersonalens befogenheter: Skolan ska se till att både barn, elever och personal får arbeta i en god arbetsmiljö. Det kan innebära att personal måste ingripa på något sätt mot elever som upplevs som störande eller gör sig skyldiga till olika förseelser. Bestämmelserna om trygghet och studiero ska, om inte annat anges, gälla för samtliga skolformer utom förskolan och fritidshemmet. Även förskoleklassen är i de flesta fall undantagen, då regeringen bedömer att reglerna inte kan användas för så unga elever. Det är dock självklart att även i dessa skolformer ska olämpligt beteende stävjas och vårdnadshavare informeras. Kravet på ordningsregler, utvisning ur undervisningslokalen, kvarsittning och omhändertagande av föremål passar av naturliga skäl inte för utbildningar som anordnas för vuxna. (Skollagen 2010:800, 5 kap.) Enligt Skolverket kan personal ingripa i följande situationer utan att det anses som kränkande behandling: Nödvärnsrätten: Var och en i skolan har rätt att använda nödvändigt våld för att stoppa förstörelse eller misshandel av både egendom som person. En person kan t ex hållas fast eller dras bort från en plats där misshandel pågår. Nödvärnsrätten får aldrig innebära mer våld än nödvändigt. Tillrättavisande av elever: Tillrättavisning för att uppehålla ordningen och följa skolans regler är inte vare sig trakasserier eller kränkande behandling Avvisning: Läraren får visa ut en grundskole och gymnasieelev ur klassrummet för högst återstoden av lektionen. Kvarsittning: Läraren kan låta grundskoleeleven stanna kvar under uppsikt i skolan högst en timme efter skolans slut. I gymnasiet är kvarsittning inte tillåtet. Varning: I skolan kan rektor utdela varning vid behov. ( 11) Avstängning: Inom grundskolan och gymnasieskolan kan en elev avstängas från undervisningen. ( 14 20) Kollektiv bestraffning: Är inte tillåtet i skolan Flytt till annan skola: I grundskolan kan elever förflyttas till en annan skola mot vårdnadshavarnas önskemål, om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. ( 12 13) Beslagta föremål: Skolan har rätt att beslagta föremål som används på ett störande sätt i skolverksamheten eller som kan utgöra en fara mot säkerheten. ( 22 24) 9

10 Kontrollåtgärder: Eleverna lånar skåp av skolan, och skolledningen har rätt att kontrollera att skåpen används på rätt sätt. Skolledningen har rätt att öppna skåp i elevens närvaro. En väska är elevens personliga egendom och är skyddad av förbudet mot husrannsakan. Polis måste tillkallas om en sluten väska ska öppnas och visiteras. Provtagning som ex alkohol eller drogtest måste bygga på frivillighet. Skolpersonal har inga befogenheter att utföra kroppsvisitation, dvs. undersöka kläder eller skor för att leta efter stulna föremål. Källa: Trygghet och studiero i skolan, Skolverket Lokal: Likabehandlingsplan/årlig plan Gärdesskolans vision Skolan skall vara trygg Skolan skall vara omväxlande och stimulerande Skolmiljön skall vara trivsam att vistas i Skolan skall vara hälsofrämjande Kvalitetssäkring och kvalitetsredovisning Elev: Ansvarig mentor ansvarar för att skolans likabehandlingsplan/årlig plan görs känd på ett bra sätt utifrån ålder och grupp under september månad. Nyinflyttad elev informeras inom en vecka. Personal: Rektor har ansvar för att all personal får god kännedom om Gärdesskolans likabehandlingsplan/årlig plan. Varje anställd har en kopia på likabehandlingsplan/årlig plan tillgänglig som ett levande dokument. Nyanställda och vikarie på skolan delges informationen i introduktionen av respektive arbetslagsledare. Vårdnadshavare/föräldrar: Mentor har ansvar för att elevernas vårdnadshavare får kännedom om skolans likabehandlingsplan/årlig plan genom ett informationsblad som skickas ut i bör 10

11 jan av höstterminen. Samt vid hösten utvecklingssamtal diskuteras likabehandlingsplanen/årlig plan, här har vårdnadshavare möjlighet att vara delaktig i arbetet med likabehandlingsplanen/årlig plan och komma med synpunkter. 11

12 Samarbetet och dialog med vårdnadshavare har stor betydelse i likabehandlingsarbetet. Arbetet med planen ska redovisas i skolans kvalitetsrapport. Likabehandlingsplanen/årlig plan ligger också ute på Gärdesskolans hemsida. Revidering Ny likabehandlingsplan/årlig plan upprättas årligen vid läsårets start. Utvärdering av likabehandlingsplan/årlig plan Varje läsår avslutas med att arbetslagen ges tid för utvärdering av läsårets arbete kring främjande och förebyggande insatser, åtgärder och dokumentation gjorda när diskriminering och kränkande handling har uppstått. I utvärderingen ska det beskrivas hur arbetet har bedrivits, vad som uppnåtts och återstår. Varje läsår avslutas med att en utvärderingsenkät besvaras av samtliga elever och personal. Likabehandlingsteamen och trygghetsrådet får även tid för utvärdering av sitt arbete. Sammanställningen av utvärderingen dokumenteras. Alla elever på Gärdesskolan utvärderar hur de upplever att likabehandlingsplan/årlig planen efterlevts. På lågstadiet/fritids görs utvärderingen med hänsyn till elevernas ålder och mognad, dels genom en enklare enkät samt genom samtal. Utvärdering av kortsiktiga mål sker kontinuerligt under året i de lägre åldersgrupperna. Utvärderingen formas och sammanställs av arbetsgruppen bestående av representanter från de olika arbetslagen samt kurator. Föräldrarådet och representanter från personalen träffas regelbundet, föräldrarna informeras då om arbetet och klimatet på skolan. Föräldrarna har då möjlighet att påverka och komma med synpunkter. Utvärdering av läsårets likabehandlingsplan/årlig plan och framtagande av underlag till kommande likabehandlingsplan/årlig plan sker i slutet av vårterminen. 12

13 Åtgärder för att främja likabehandling, upptäcka och förebygga kränkande behandling under läsåret 13/14 på hela skolan: INSATS Trygghetsråd som ska agera när mobbning, diskriminering eller annan kränkande handling ägt rum. Trygghetsrådet består av Karin Härngren Lagerwall, Anne Charlotte Lilja och Mona Guttke. Alla på skolan och föräldrar ska veta vilka de är. Detta utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Trygghetsrådets arbete utvärderas i slutet av läsåret, dels genom utvärderingsenkäten men trygghetsrådet gör även en egen utvärdering av sitt arbete. Likabehandlingsteamet, två representanter (pojke/flicka) från år 3 6, träffas regelbundet tillsammans med skolans assistent och en personalrepresentant. Detta utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Läsårets tema för likabehandlingsteamet är maktlekar. Teamet utvärderar sitt arbete i slutet av läsåret samt övriga elever, personal och föräldrar genom utvärderingsenkät. ANSVAR Rektor Rektor Likabehandlingsteamets representanter får en dags utbildning i början av höstterminen. Detta utifrån de olika diskrimineringsgrunder. Utvärderas i samband med utbildningsdagen. Klassråd minst en gång/månad och/eller vid behov. Vi använder oss av ett gemensamt tema som ska diskuteras inför elevrådet. Elevråd träffas regelbundet, en gång per månad. Trivselregler som talar om hur vi ska vara mot varandra utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Följs upp kontinuerligt genom samtal med elever och i arbetslagen. Vuxenrepresentanter i likabehandlingsteamet Rektor/klasslärare Rektor Repulse, som är en metod som visar hur man själv kan ta kontrollen och styra sina känslor. Utvärderas i slutet av läsåret genom att man ser hur många ärenden som varit samt om det gett någon effekt. Presentation av likabehandlingsteamet, i bild och text, ska finnas i alla klassrum samt entréer och på fritids. Rektor Klasslärare 13

14 Utvecklingssamtal genomförs en gång/termin eller fler vid behov. Klassläraren samt övriga pedagoger arbetar regelbundet och systematiskt med konfliktlösning, etiska samtal, träning av goda värderingar samt med annat material och arbetsmetoder i den egna gruppen. Utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Följs upp kontinuerligt genom elevsamtal samt genom utvärderingsenkäten i slutet av läsåret. Gemensamma skolteman utifrån diskrimineringsgrunderna. Utvärderas i slutet av läsåret genom utvärderingsenkäten. Olika aktivitetsdagar som idrottsdag och FN dagen. Dessa dagar har vi gemensamt för hela skolan. Utvärderas i samband med de olika aktivitetsdagarna. Backup system för rastvakt, när ordinarie är frånvarande, upprättas. Vid planerad ledighet förbereder pedagogen. Vid sjukdom behöver ordinarie personal hjälpas åt med detta. All personal presenterar sig för alla elever i början av terminen. Vid personalbyte under läsåret bör vi även ha föräldramöte i berörd klass/klasser där den nya personalen presenteras Vi strävar efter nolltolerans mot maktlekar. Under läsåret 13/14 är vi mer uppmärksamma på förekomsten av maktlekar. Vi är noga med att ingripa och stoppa. Utvärderas genom diskussioner i likabehandlingsteamet och arbetslagen. Klasslärare Klasslärare/pedagoger Lagledare/klasslärare Lagledare/klasslärare All personal All personal All personal Vuxenrepresentanter i likabehandlingsteamet 14

15 Fritidshemmet Resultat av utvärdering och kartläggning vid fritidshemmet Vi har under året fortsatt vårt arbete med en bra dag på fritids. Genom den dagliga dialogen medvetandegörs barnet i sin egen socialisationsprocess. Här ser vi att barnen påverkas och lär mycket av varandra i samtalsgrupp. Åtgärder för förbättring/ökad måluppfyllelse För att kunna se skolan som en enhet och utveckla samverkan fritids skola måste vi större utrymme för pedagogiska diskussioner då det gäller barnets lärprocesser och inlärningsstrategier. Under allt arbete i den pedagogiska verksamheten måste man kunna ställa frågorna vad, hur och varför gör jag detta? För att få en röd tråd från förskola till åk 6 måste all pedagogisk personal på skolan kunna delta i dessa diskussioner. Vi säger ofta att vi arbetar med samma barn. Men i realiteten är det fortfarande svårt att se denna helhet på vår skola. Fritidshem och hem Informationsflödet från verksamheten till vårdnadshavare fortskrider. De föräldrar som önskar får information via mail. Vi har även detta år skickat månadsbrev till vårdnadshavare. Icke att förglömma är den dagliga kontakten mellan vårdnadshavare och personal. Resultat av kartläggning och delaktighet vid fritidshemmet Genom att använda metoderna, enkät, observationer, samtal och dokumentation framkommer det att det finns barn som upplever att dom inte blir sedda. Detta stämmer överens med personalens känsla av att inte räcka till. En bidragande orsak kan vara barnantal samt gruppens sammansättning. Kränkande behandling Mål: Att alla barn på fritids skall känna sig sedda både då det gäller kamrater och vuxna. Åtgärder: Vi vidareutvecklar den dagliga dialogen genom att, i mån av personaltillgångar, så ofta som möjligt dela upp barnen i mindre grupper för att ge varje barn ett större utrymme i samtalet. Gruppindelning skall även beröra annan pedagogisk verksamhet. Vikten av att se varje barn/människa utifrån sina egna förutsättningar, rätten att vara den man är och framför allt rätten att vara en deltagare i ett socialt sammanhang är en självklarhet i fritidshemmets pedagogiska uppdrag. Ansvarig: All fritidspersonal 15

16 Tidpunkt: Hela läsåret Tilldelade resurser: Inga Lågstadiet Resultat av utvärdering lågstadiet Resultatet av fjolårets utvärdering, som elever svarat på, visar på en övervägande positiv trend, framförallt vad gäller trivsel och trygghet. Det finns ett önskemål om ytterligare information om vilka uppgifter som likabehandlingsteamet har. Vi i personalen tycker att det har blivit ett bättre klimat på skolan, det verkar som att fula ord och tillmälen har minskat. Men det är förstås ett ständigt pågående arbete. Under läsåret har likabehandlingsteamet och elevrådet fått en tydligare roll och vi i personalen har tagit hjälp av dem för att informera om och jobba med värdegrundsfrågor i klasserna. Resultat av kartläggning på lågstadiet Personalens samt elevers kartläggning visar, genom att använda metoderna, enkät, observationer, samtal och dokumentation att arbetet gått framåt när det gäller alla diskrimineringsgrunder. Eftersom vi valde att fortsätta att fokusera på att komma tillrätta med det grova språket och kränkningar under föregående läsår, valde vi att vänta med att prata om maktlekar. Detta kommer vi istället att arbeta med under kommande läsår. Elevernas delaktighet på lågstadiet Eleverna har medverkat vid upprättande av Likabehandlingsplan/årlig plan genom att samtal och diskussioner, anpassat efter barnens ålder, har förts i klasserna, elevrådet samt i elevhälsoteamet. Vi har diskuterat elevernas arbetsmiljö på skolan, såväl inomhus som utomhus, om de känner sig trygga och hur trivseln är. Vi har även utgått från enkäter eleverna besvarat, incidentrapporter och observationer. Detta arbete gjordes i slutet av vårterminen Maktlekar Mål: Alla ska vara medvetna om vad en maktlek är. Utvärderas: Följs upp kontinuerligt genom samtal med elever, det är en punkt på dagordningen vid APT, samt i slutet av läsåret genom den åldersanpassade utvärderingsenkäten. Åtgärd: Prata om maktlekar med eleverna, så att alla elever blir medvetna om vad det är. Informera föräldrar, både på föräldramöte och genom protokoll från mötet. Ansvarig: All personal Tidpunkt: Hela läsåret Tilldelade resurser: Inga 16

17 Mellanstadiet Resultat av utvärdering mellanstadiet Resultatet av fjolårets utvärdering, som både elever, föräldrar och personal svarat på, visar på en övervägande positiv trend, framförallt vad gäller trivsel och trygghet. Språkbruket upplevs ha blivit bättre, kränkande uttryck har minskat. Frågor för utvärdering gjordes av representanterna i skolans likabehandlingsteam. Resultat av kartläggning på mellanstadiet Personalens samt elevers kartläggning visar, genom att använda metoderna, enkät, observationer, samtal och dokumentation att arbetet gått framåt när det gäller alla diskrimineringsgrunder. Förbättringsområde: Maktlekar Elevernas delaktighet på mellanstadiet Eleverna har medverkat vid upprättande av Likabehandlingsplan/årlig plan genom att samtal och diskussioner, har förts i klasserna, elevrådet, likabehandlingsteamet samt i elevhälsoteamet. Vi har diskuterat elevernas arbetsmiljö på skolan, såväl inomhus som utomhus, om de känner sig trygga och hur trivseln är. Vi har även utgått från enkäter eleverna besvarat, incidentrapporter och observationer. Detta arbete gjordes i slutet av vårterminen Maktlekar Mål: Alla ska vara medvetna om vad en maktlek är. Utvärderas: Följs upp kontinuerligt genom samtal med elever, det är en punkt på dagordningen vid APT, samt i slutet av läsåret genom den åldersanpassade utvärderingsenkäten. Åtgärd: Prata om maktlekar med eleverna, så att alla elever blir medvetna om vad det är. Informera föräldrar, både på föräldramöte och genom protokoll från mötet. Ansvarig: All personal Tidpunkt: Hela läsåret Tilldelade resurser: Inga Åtgärder vid upptäckt av diskriminering och kränkande behandling Utredning Så fort någon personal får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande handling utreds uppgifterna. Utredningen sker objektivt med hänsyn till den som upplever sig utsatt och övriga inblandade. Utgångspunkten är alltid elevens upplevelse. Utredningen ligger till grund för de åtgärder som vidtas. Utredningen 17

18 samt vidtagna åtgärder, dokumenteras av den personal som får kännedom om situationen därefter lämnas dokumentationen till rektor som ansvarar för arkivering. Använd mallen Dokumentation vid diskriminering och annan kränkande behandling, elev elev. Tänk på att kopiera första sidan av dokumentationen och lämna till rektor som anmälan. 18

19 Arbetsgång vid upptäckt av diskriminering och kränkande behandling Samtal omedelbart med den som har blivit utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Ansvar: Berörd personal Dokumentera Samtal med den/de som har utsatt någon för diskriminering eller annan kränkande behandling. Ansvar: Berörd personal Uppföljningssamtal. Ansvar: Berörd personal Dokumentera Dokumentera Dokumentera Informera vårdnadshavare. Ansvar: Berörd personal Vid allvarligare eller upprepade diskriminerande eller kränkande behandling informeras trygghetsgruppen. Ansvar: Berörd personal Om det behövs, informera övrig personal. Dokumentera Om Informera det behövs, rektor informera genom att övrig lämna personal. kopia av första sidan av dokumentationen. Rektor informerar huvudmannen Ansvar: Berörd personal Trygghetsrådet tar över samtalen samt håller vårdnadshavare informerade. Ansvar: Trygghetsgruppen Om det behövs, informera övrig personal. Dokumentera Om inte diskrimineringen eller annan kränkande behandling upphör kopplas rektor eller kurator in. Nödvändiga åtgärdsprogram upprättas. Ansvar: Rektor Eventuella åtgärder 1. Skolkonferens 2. Disciplinära åtgärder enligt Skollagen 5 kap 3. Anmälan till Socialtjänsten, Arbetsmiljöverket 4. Polisanmälan Ansvar: Rektor 19

20 Rutiner för uppföljning Följ upp ärendet efter en vecka därefter bör uppföljning ske varje vecka under en månad. Ansvar: Klasslärare/trygghetsrådet Dokumentera Efter avslutad uppföljning lämnas dokumentationen till rektor för arkivering. Ansvar: Klasslärare/trygghetsrådet Åtgärder när elev kränker personal Mentor ansvarar för att händelsen utreds. Använd mall, Dokumentation vid diskriminering och kränkande behandling, elev personal. Åtgärder när personal kränker elev Det är alltid rektor som ansvarar för utredningen. Rektorn bildar sig en uppfattning om det inträffade utifrån vad som framkommit i utredningen samt ordnar med stöd till de inblandade. Rektor tillsammans med överordnad bedömer vilka rehabiliterings åtgärder/arbetsrättsliga åtgärder som behövs samt följer upp beslutade åtgärder. Alla samtal och åtgärder i ärendet dokumenteras och arkiveras av rektor. Utbildning av personal gällande diskriminering och kränkande handling Mål och uppföljning Insats Ansvar Att ge personalen kunskap om maktlekar, för att på sikt få slut på maktlekar. Utvärderas genom diskussioner i arbetslagen. Litteratur Rektor 20