FAKTA Läkemedelsmarknaden och hälso- och sjukvården Swedish Pharmaceutical Market and Health Care

Transkript

1 FAKTA 2013 Läkemedelsmarknaden och hälso- och sjukvården Swedish Pharmaceutical Market and Health Care 1 1

2

3 LIF de forskande läkemedelsföretagen LIF är branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag verksamma i Sverige med cirka 80 medlemsföretag. Tillsammans står LIF:s medlemmar som tillverkare av ca 80 % av alla läkemedel som säljs i Sverige. I partnerskap med regering, landsting, statliga myndigheter och centrala hälsovårdsaktörer förbättrar LIF:s medlemmar livskvaliteten för alla patienter i Sverige, genom att utveckla det svenska sjukvårdssystemet och verka för utveckling av, tillgång till, samt korrekt användning av innovativa läkemedel och vacciner. Läkemedelsföretagen i Sverige lägger årligen 15 miljarder kronor på eget och andras forsknings- och utvecklingsarbete. Det är den näst största nettoexporterande branschen, med ett positivt handelsnetto på 26 miljarder kronor per år. LIF:s medlemsföretag har totalt ca anställda i Sverige. LIF har sedan 1970-talet publicerat årliga sammanställningar som beskriver olika aspekter av hälso- och sjukvården och läkemedelsmarknaden i Sverige och internationellt. Det mesta baseras på publicerad statistik och det är en service från LIF för att underlätta för medlemmar och andra aktörer som vill vara uppdaterade på utvecklingen i Sverige. Publikationen du nu håller i din hand heter FAKTA Inför årets upplaga har vi valt att trycka en sammanfattning av de data vi ser är de mest intressanta och presentera tabellverket separat på där alla FAKTA-bilder kan hämtas. På finner du även LIF:s årliga FoU-rapport som redovisar mer detaljerade data om den kliniska forskningen i Sverige. Det är vår förhoppning att publikationerna kan utgöra en gemensam bas för diskussioner kring den framtida hälso- och sjukvården och läkemedelsanvändningen i Sverige. Fler diagram och tabeller På under Läkemedelsstatistik hittar du fler tabeller och diagram som du kan ladda hem som jpg-bilder, powerpoint och pdf. Additional tables This brochure presents facts and figures about the Swedish pharmaceutical market, with bilingual legends. Please be advised that a more detailed set of diagrams can be downloaded from our website under the heading Läkemedelsstatistik. 3 3

4 Året som gått För den forskande läkemedelsindustrin dominerades läkemedelsåret 2012 av Läkemedels- och apoteksutredningens uppdrag att föreslå en ny prismodell för originalläkemedel utan generisk konkurrens. Ju längre utredningstiden gick, desto tydligare blev det att utredningens direktiv byggde på en gammal bild av läkemedelsområdet. Under året vände utvecklingen Anders Blanck, VD LIF på marknaden och de totala läkemedelskostnaderna Foto: Gunilla Lundström minskade, vilket gör det i det närmaste obegripligt att det skulle behövas kraftfulla prisreglerande åtgärder. Samtidigt är intresset i sjukvården för att använda nya behandlingar mycket begränsat. Det finns en generell skepsis mot nyheter som inte uteslutande är kopplat till prisnivån. Patientens tillgång till nya läkemedelsbehandlingar styrs av en kombination av sjukvårdens intresse och kompetens å ena sidan och pris- och marknadsvillkor å den andra. Ju högre kompetens, intresse för forskning och nya behandlingar och mål för kvalitet i ett land, desto tidigare introduktion av nya behandlingsmetoder och desto bättre utfall av behandlingarna i vården. Ju större intresse för att premiera och uppmuntra innovation, desto större investeringar i forskning och annat. Bara för att detta inte går att bevisa med enkla empiriska samband betyder det inte att sambanden inte finns, utan snarare att de är så komplexa att de svårligen fångas. I november presenterade Läkemedels- och apoteksutredningen sitt första delbetänkande och ett förslag om att skapa en prismodell som kompletterar dagens värdebaserade prissättningsmodell (VBP) med så kallad internationell referensprissättning (IRP). Effekten av förslaget är dock helt beroende av valutasvängningarna. Återgår kronans värde till en mer normal nivå än den vi har idag, är en stor del av besparingen borta innan modellen implementerats. Utredningen föreslår också att landstingen, i ett nästa led, ska få förhandla priser även för receptförskrivna läkemedel. Att landstingen skulle ha ett behov av att använda sin köparmakt är inte förenligt med den grundläggande orsaken till att vi har en nationell läkemedelsförmån. Förmånen syftar till ge alla patienter möjlighet att få tillgång till de läkemedel som TLV funnit kostnadseffektiva. Dessa läkemedel ska dessutom säljas för samma pris på alla apotek i hela Sverige, och apoteken har tillhandahållandeskyldighet. En ensidig prispressarpolitik ligger inte i linje med den svenska regeringens satsningar på forskning och innovation inom Life science-sektorn. En prismodell som inte premierar innovation påverkar självfallet intresset för 4

5 investeringar. Innovation stödjs bäst genom att man använder och betalar för den. Ett bättre förslag hade därför varit att vidareutveckla den befintliga prismodellen. VBP är inte en fix modell utan det finns anledning att diskutera hur den tydligare kan stödja innovation och användning av nya läkemedel vid sidan av den grundläggande respekten för skillnader i dokumentation mellan läkemedel samt patentlagstiftningen. Det finns även skäl att diskutera hur prisjusteringar efter patentutgång kan säkerställas oavsett om läkemedel får generisk konkurrens eller ej. Även 2013 kommer att färgas av den framtida prismodellen och LIF kommer att arbeta för en prismodell som säkerställer en kontinuerlig modernisering av läkemedelsbehandlingen inom svensk sjukvård. Anders Blanck, VD LIF Introduction the Year in Review For the pharmaceutical industry in Sweden the year 2012 has been largely dominated by the governmental inquiry into a new pricing system for pharmaceuticals, more specifically for original products without generic competition. The proposal from the inquirer was presented in November. LIF is critical to the proposals, on i.a. these points. It does not take into account that the pharmaceutical market diminishes and that prices are on a European average Uptake of new medicines in Sweden is very low The proposed international reference pricing (IRP) will destroy the foundation for Sweden s present value base pricing system, which in other countries is seen as a model The proposed model will not reward innovation, and goes contrary to the Government s stated goal and ambition to preserve and support the Life Science R&D. 5 5

6 Läkemedelsmarknaden i siffror 2012 var ett historiskt år för den forskande läkemedelsindustrin i Sverige, men tyvärr i negativ bemärkelse. För första gången sedan läkemedelsförsäljningen började sammanställas till statistik var marknadsutvecklingen negativ. De forskande läkemedelsföretagens försäljning minskade med 332 miljoner kronor, vilket återspeglas i att apotekens försäljning minskade med Karolina Antonov, policychef 724 miljoner kronor. Detta motsvarar en minskad Foto: Gunilla Lundström läkemedelskostnad för Sverige på cirka 2 procent. Det finns flera orsaker till denna utveckling. Den minskade försäljningen i slutenvården beror till stora delar på att viss försäljning inte rapporterats in till Apotekens service AB under året. Vad gäller försäljningen av receptförskrivna läkemedel förklaras de minskade kostnaderna framför allt av att ovanligt många läkemedel med stor försäljning fick generisk konkurrens under året. Sedan det generiska utbytessystemet infördes i Sverige 2002 har den svenska läkemedelsmarknaden varit stabil eftersom prissättningssystemet effektivt har balanserat kostnadsökningar med prissänkningar. Under 2012 ökade konsumtionen av läkemedel i Sverige, vilket bidrog till att de offentliga kostnaderna ökade med 596 miljoner kronor. Därtill bidrog introduktion av nya läkemedel och ändrade behandlingsmönster till att kostnaderna ökade med ytterligare 470 miljoner kronor. Dessa kostnadsökningar balanserades emellertid av prisförändringar som bidrog till att totalt sett sänka kostnaderna för läkemedel med miljoner kronor. Nettoeffekten för året mätt i apotekens inköpspriser (AIP) blev en sammanlagd minskning motsvarande 332 miljoner kronor. En annan förklaring till den svaga utvecklingen av den svenska läkemedelsmarknaden är en sedan flera år tillbaka liten användning av nya läkemedel. Om nya läkemedel definieras som de läkemedel som introducerats på den svenska marknaden under de 5 föregående åren varierar den årliga försäljningen mellan 2,0 och 2,5 miljarder kronor. Det motsvarar mindre än 10 % av den totala läkemedelsförsäljningen. Den största delen av läkemedelsförsäljningen (ca 75 %) består av läkemedel som introducerats på den svenska marknaden redan innan år Den receptfria handeln med läkemedel hade en positiv utveckling under året och ökade med 7,2 procent till 4,1 miljarder kronor. Den procentuellt största tillväxten skedde i övrig handel utanför apotek, där försäljningen ökade med 18 procent. 6

7 Majoriteten av de försålda läkemedlen är generiska (52,7 % av antalet dygnsdoser) men eftersom det svenska utbytessystemet ger låga priser motsvarar detta endast 16,4 % av de totala läkemedelskostnaderna. Det incitament som apoteken fått att utnyttja potentialen i parallellimporten i kombination med den starka svenska kronan bidrog under 2012 till att försäljningen av parallellimporterade läkemedel ökade med miljoner kronor. Parallellimporterade läkemedel utgör därmed 16,6 % av den totala läkemedelsförsäljningen. Utvecklingen i dessa två segment bidrog under 2012 till att originalläkemedlens försäljning minskade med 2 miljarder kronor. Försäljningsutvecklingen för läkemedel återspeglas direkt i utvecklingen av samhällets kostnader för läkemedelsförmånen. Under de senaste åren har nivån för läkemedelsförmånens kostnader legat stabilt kring 19 miljarder kronor, men 2012 sjönk kostnaden med 1,2 miljarder kronor till strax under 18 miljarder kronor. En bidragande orsak till denna sänkning är att den maximala egenavgiften under året höjdes från kronor till kronor per 12-månadersperiod. I absoluta tal betalade patienterna 5,3 miljarder kronor ur egen ficka för läkemedel inom läkemedelsförmånen. Karolina Antonov, Policychef The Pharmaceutical market 2012 was a historic year for the research-based pharmaceutical industry in Sweden, but sadly in a negative sense. For the first time the market development was negative. The sales from our membership diminished with 331 million SEK, which corresponds to a minus for the total cost for medicines of 2 per cent. One of several reasons for this is that an unusually high number of medicines got generic competition during the year. Since generic substitution was introduced in 2002, the market for pharmaceuticals have been stable, since cost increases have been balanced by an effective generic substitution. Another explanation to the poor development of the market is the very low usage of new medicines. Old medicines (introduced before the year 2000) stands for 75 % of the market. The majority of all sold medicines are generic (57 % of DDD) but because of low Swedish generic prices this is only 16.4 % of the total pharmaceutical cost. The cost for the reimbursement system last year diminished by 1.2 billion to just below 18 billion SEK. 7 7

8 8 Latest OECD figures confirms that Sweden together with the other Nordic countries have among the lowest pharmaceutical costs per capita in Europe. The total pharmaceutical sales have the last five years been stable at around 3800 SEK per capita, while other health care costs have grown in the same period. Sweden has pharmaceutical prices on a European average. The cost for the pharmaceutical benefit has had a slow and steady growth since the introduction of the value based pricing system and the generic substitution in Had pharmaceuticals followed the general price level growth in Sweden, prices would have been doubled as compared with today In 2012, Sweden exported pharmaceuticals for 57 billion SEK. This corresponds to almost 5 per cent of the total export, and is on par with the export of iron and steel.

9 Kortfakta Senast tillgängliga data från OECD visar att Sverige, tillsammans med övriga nordiska länder har bland de lägsta läkemedelskostnaderna per capita i Europa. Den totala läkemedelsförsäljningen per person i Sverige har under de senaste 5 åren legat stabilt kring kronor per person till skillnad från andra kostnader inom hälso- och sjukvården som ökat under samma period. Sverige har läkemedelspriser på en genomsnittlig nivå i Europa. Kostnaden för läkemedelsförmånen har haft en svag och stabil utveckling sedan införandet av den värdebaserade prissättningen och det generiska utbytessystemet år Hade läkemedel följt den generella prisutvecklingen hade läkemedelspriserna i dag varit dubbelt så höga. Under 2012 exporterades läkemedel från Sverige för ett värde av 57 miljarder kronor, vilket är knappt 5 procent av den totala exporten och lika mycket som exporten av järn och stål. 9 9

10 Läkemedelskostnadernas andel av hälso- och sjukvårdskostnaderna i vissa länder 2010 Pharmaceutical expenditure in per cent of health care expenditure in selected countries 2010 Norge/Norway 7,3 Danmark/Denmark 7,4 Schweiz/Switzerland 9,7 Storbritannien/United Kingdom 11,8 USA/USA 11,9 Österrike/Austria 12,0 Sverige/Sweden 12,6 Finland/Finland 13,9 Tyskland/Germany 14,8 Belgien/Belgium 15,8 Frankrike/France 16,0 Kanada/Canada 16,7 Italien/Italy 17,2 Spanien/Spain 18,4 Irland/Ireland 18,5 Japan/Japan 20,8 Polen/Poland 22,7 Källa/Source: OECD Health Data 2012 Läkemedelskostnadernas andel av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna har under 2000-talet minskat inom OECD från 16,9 % till 16,6 %. Sverige har under samma period minskat från 13,8 % till 12,6 %, en minskning med 1,2 procentenheter, och samma utveckling har skett i Danmark och Finland. Minskningen i Norge har varit större (2,2 procentenheter) och Norge ligger för närvarande på den lägsta nivån i hela OECD. Pharmaceutical expenditure in per cent of total health care expenditures has since the year 2000 diminished in OECD countries, from 16.9 % to 16.6 %. Sweden s expenditure has in the same period diminished from 13.8 % to 12.6 %. The same trend goes for Denmark and Finland. Norway stands out, with a 2.2 percentage point diminishing rate. Thus, Norway presently has the lowest pharmaceutical expenditure in the whole of OECD. 10

11 Läkemedelskostnader per invånare i vissa länder 2010 (USD köpkraftspariteter) Pharmaceutical expenditure per capita in selected countries 2010 (USD PPP) Polen/Poland 315 Danmark/Denmark 331 Storbritannien/United Kingdom 369 Norge/Norway 395 Finland/Finland 452 Sverige/Sweden 474 Schweiz/Switzerland 510 Italien/Italy 511 Österrike/Austria 525 Spanien/Spain 561 Belgien/Belgium 626 Japan/Japan 630 Frankrike/France 635 Tyskland/Germany 640 Irland/Ireland 686 Kanada/Canada 741 USA/USA 983 Källa/Source: OECD Health Data 2012 Senast tillgängliga data från OECD visar att Sverige, tillsammans med övriga nordiska länder har bland de lägsta läkemedelskostnaderna per capita i Europa. Sedan år 2000 har Sverige gått från en kostnad per capita som var 18 $ PPP över OECD-genomsnittet (316 jämfört med 298 $ PPP) till en kostnad som ligger 137 $ PPP under OECD-genomsnittet (474 jämfört med 611 $ PPP). The latest data from OECD show that Sweden, together with the other Nordic countries, have among the lowest pharmaceutical costs per capita in Europe. Since the year 2000, Sweden has gone from a cost per capita 18 $ PPP over OECD average, to a cost 137 $ PPP under OECD average

12 Hälso- och sjukvårdskostnadernas andel av BNP och läkemedelsförsäljningens andel av hälso- och sjukvårdskostnaderna. Miljarder SEK Health care costs as share of GDP and pharmaceutical sales as share of health care costs. Billion SEK Kostnader för hälso- och sjukvård Health care costs Läkemedel och andra medicinska ickevaraktiga varor/förbrukningsartiklar Pharmaceuticals and other medical non-durables Receptförskrivna mediciner Prescribed medicines BNP GDP Kostnader för hälso- och sjukvården i % av BNP Health care costs as % of GDP Läkemedel och andra medicinska icke-varaktiga varor/förbrukningsartiklar i % av hälso- och sjukvårdskostnaden Pharmaceuticals and other medical non-durables as % of health care costs Receptförskrivna mediciner i % av hälso- och sjukvårdskostnaden Prescribed medicines as % of health care costs Källa/Source: * ,1 33,5 38,2 39,3 39,4 40,0 22,4 25,4 27,9 28,4 28,6 28, ,9% 9,1% 9,2% 9,9% 9,5% 9,5% 14,0% 13,4% 12,9% 12,7% 12,5% 12,1% 10,8% 10,1% 9,4% 9,2% 9,0% 8,7% *Prel. uppgifter/prel figures De svenska nationalräkenskaperna visar att hälso- och sjukvårdens kostnader i Sverige ökat med mer än 100 miljarder kronor eller 50 procent under 2000-talet. Ökningen har varit större än BNP-tillväxten, vilket medfört att hälso- och sjukvårdskostnadernas andel av BNP har ökat från 8,9 % till 9,6 %. Under samma period har kostnaderna för receptförskrivna läkemedel ökat med 6,5 miljarder kronor från 22,4 miljarder kronor till 28,9 miljarder kronor. Ökningstakten för receptförskrivna läkemedel har därmed varit lägre än för hälso- och sjukvården i stort vilket medför att receptförskrivna läkemedels andel av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna minskat med nästan 2 procentenheter från 10,8 % till 8,7 %. The Swedish total expenditures for health care have since the year 2000 grown by more than 100 billion SEK, or 50 per cent. The growth has been greater than the growth in GNP. This means that health care as a percentage of GNP has risen from 8.9 % to 9.6 %. During the same period, the cost for prescription medicines has grown from 22.4 to 28.9 billion SEK. Prescription medicines part of total health care expenditure has thus diminished by almost two percentage points, from 10.8 to 8.7 %. 12

13 Apotekens totala läkemedelsförsäljning per invånare Humanläkemedel, apotekens utförsäljningspris (AUP), exkl. moms Per capita total pharmacy sales of pharmaceuticals Human drugs, pharmacy retail prices (AUP), VAT excl SEK Källa/Source: Apotekens Service AB Den totala läkemedelsförsäljningen per person i Sverige har under de senaste 5 åren legat stabilt kring kronor per person till skillnad från andra kostnader inom hälso- och sjukvården som ökat under samma period. Kostnaderna för primärvården har under den senaste 5-årsperioden ökat med 534 kronor per person, från till kronor per person. Motsvarande ökning för specialiserad vård har varit kronor per person från till kronor per person. Total sales of pharmaceuticals per capita in Sweden has during the last five years been steady at around 3800 SEK, which differs from other health care costs that has risen in the same period. The cost for primary care has risen with 534 SEK per capita, from 3046 to 3580 SEK per capita

14 Förmån och egenavgift för receptförskrivna humanläkemedel Reimbursement and out of pocket costs for prescribed pharmaceuticals MSEK Egenavg/Out of pocket Förmån/Reimbursement Källa/Source: Apotekens Service AB Den största delen av läkemedelsförsäljningen (72 %) sker i form av läkemedel som förskrivs på recept i primärvård eller specialiserad öppenvård. Kostnaden för de läkemedel som förskrivs på recept betalas delvis av samhället genom den s.k. läkemedelsförmånen. Kostnaden för läkemedelsförmånen har haft en svag och stabil tillväxt sedan införandet av den värdebaserade prissättningen och det generiska utbytessystemet år Under de senaste åren har nivån för läkemedelsförmånens kostnader legat stabilt kring 19 miljarder kronor men 2012 sjönk kostnaden med 1,2 miljarder kronor till strax under 18 miljarder kronor. En tredjedel av denna kostnadsminskning beror på att patienternas egenavgift höjdes från den 1 januari The greater part of pharmaceutical sales (72 %) is prescribed medicines in primary care or specialized primary care. The cost for prescribed medicines is partly paid by society through the reimbursement system, which has had a slow but steady growth since the new system was introduced in In the last years, the costs for reimbursement have been stable at around 19 billion SEK, but in 2012 the cost diminished with 1.2 billion to just below 18 billion SEK. Half of this is due to the raised level of out of pocket payments for patients that were introduced on January 1,

15 Patientens kostnadsandel Patient out-of-pocket costs Procent/Per cent Av totala läkemedelsförsäljningen på apotek For total pharmaceutical sales in pharmacy market Av försäljningen av receptförskrivna läkemedel For prescribed pharmaceuticals Källa/Source: Apotekens Service AB Den del av kostnaden för läkemedel som skrivs på recept som inte täcks av läkemedelsförmånen betalar patienten själv. Svenska patienter har under en lång tid betalat ca 26 % av kostnaden för receptförskrivna läkemedel men 2012 ökade andelen till 29 % som en följd av att den maximala egenavgiften höjdes från till kronor per år. I absoluta tal betalade patienterna 2012 därmed 7,3 miljarder kronor i egenavgift, vilket var en ökning med 513 miljoner kronor jämfört med Av den totala egenavgiften betalades 5,3 miljarder kronor för läkemedel inom läkemedelsförmånen och 2 miljarder kronor för läkemedel som inte täcks av läkemedelsförmånen. Lägger man till detta att patienterna betalar hela kostnaden för läkemedel i egenvård ökar patienternas samlade kostnader till 10,5 miljarder kronor per år, vilket motsvarar 37 % av det samlade försäljningsvärdet inom öppenvården. The part of the cost for a prescribed medicine that is not covered by the reimbursement system is paid out of pocket by the patient. Over the years, the average out of pocket part of the total sum for prescribed medicines has been 26 %. But as a result of the raised ceiling for maximal out of pocket payment in January 2012, from 1800 SEK to 2200 SEK, the level has grown to 29 %. In 2012, patients paid 7.3 billion SEK, up by 513 million SEK from billion was paid for medicines within the reimbursement system, and 2 billion SEK for pharmaceuticals outside the system. In addition, patients pay the full price of over-the-counter medicines, which sums up to a total patient payment for medicines of 10.5 billion SEK

16 Statsbidraget för läkemedelsförmånen miljarder kronor The state grant for the reimbursement system, in Billion SEK Statsbidrag 17,8 18,7 19,6 19,8 20,7 21,5 Läkemedel inom förmånen 15,8 16,5 16,9 17,0 17,3 18,0 Handelsvaror inom förmånen 1,1 1,4 4,7 1,8 1,7 1,8 Ökning i slutenvård 0,2 0,4 0,6 0,6 0,7 0,7 Skillnad mellan statsbidrag och faktiska 0,7 0,4 0,4 0,4 1,0 1,0 kostnader *** Statsbidrag 21,6 22, ,9 21,6* Läkemedel inom förmånen 18,8 18,8 18,8 19,0 17,9 Handelsvaror inom förmånen 1,5 1,5 1,5 1,5 1,4 Ökning i slutenvård 0,6 0,5 0,3 0,3-0,2** Skillnad mellan statsbidrag och faktiska kostnader *** 0,7 1,6 2,6 2,1 2,3 * Läkemedel 19,7 miljarder kronor och för andra kostnadsposter 1,9 miljarder kronor ** Brister i inrapportering av beredningsläkemedel *** Kostnader för läkemedelförmånen och kostnadsökningen i slutenvården Källa/Source: SKL.se, Apotekens Service Landstingens kostnader för läkemedelsförmånen finansieras via ett specialdestinerat statsbidrag. Storleken på detta statsbidrag har sedan de introducerades vid millennieskiftet bestämts genom förhandlingar mellan staten och landstingen. För vissa perioder/år har inget avtal kunnat slutas, och staten har då istället kompenserat landstingen för deras kostnader på löpande räkning var ett sådant år och detta fick till följd att det utbetalade statsbidraget var 1,3 miljarder kronor lägre än Denna minskning förklaras delvis av att landstingen tidigare år inte utnyttjat hela statsbidraget för läkemedelsförmånen. Vidare förklaras nedgången av att patienterna fick en högre egenavgift och därmed betalade mer i egenavgift samt att den totala läkemedelsförsäljningen minskade. The cost for the reimbursement system is financed through a special state grant to the county councils. The sum has some years been decided through negotiations between the county councils and the state, and other years it has been a de facto payment of the actual cost was an example of the latter, and this led to that the payment was 1.3 billion SEK lower than the preceding year. This lower figure is partly explained by the fact that the councils regularly have not made use of the full grant. A further explanation is higher out of pocket payment by patients, as a result of a change in the high cost ceiling, and also the result of actual diminishing sales of pharmaceuticals. 16

17 Kostnadsutvecklingen för offentligt finansierade läkemedelskostnader 2012 Förmån och slutenvård, AIP Payermarket value growth 2012 Reimbursement and hospital, AIP Total kostnadsökning Market value growth -332 MSEK, -1,25 % Bidrag från volymtillväxt Treatment volume growth contribution 596 MESK, 2,25 % Bidrag från existerande produkters priser Existing products price growth contribution MSEK, -5,27 % Bidrag från mixkomponent Mix contribution 470 MSEK, 1,39 % Patenterade produkter Patented both periods -204 MSEK, -0,77 % Produkter utan patent Unpatented both periods -608 MSEK, -2,29 % Produkter som gått av patent Patented to unpatented -586 MSEK, -2,21 % Källa/Source: IMS Health Stabiliteten i utvecklingen av samhällets kostnader för läkemedel i Sverige kan förklaras med ett framgångsrikt prissättningssystem som effektivt balanserar kostnadsökningar med prissänkningar. Under 2012 ökade konsumtionen av läkemedel i Sverige vilket bidrog till en kostnadsökning på 596 miljoner kronor. Därtill bidrog introduktion av nya läkemedel och ändrade behandlingsmönster till att kostnaderna ökade med ytterligare 470 miljoner kronor. Dessa kostnadsökningar balanserades emellertid av prisförändringar som bidrog till att totalt sett sänka kostnaderna för läkemedel med miljoner kronor. Nettoeffekten för året mätt i apotekens inköpspriser (AIP) blev en minskning motsvarande 332 miljoner kronor. The stability in society s costs for pharmaceuticals is explained by a successful pricing system that in an effective way balances cost increases with cost reductions. In 2012 pharmaceutical consumption grew, which meant a cost increase by 596 million SEK. Introduction of new medicines and changed therapeutic use resulted in a further increase of 470 million. This was balanced by price changes that lowered the cost by 1398 million SEK. The net total effect for the year was diminished cost of 332 million SEK

18 Läkemedelsförsäljningen, fördelad på original, parallell import, generika och övrigt. Apotekens inköpspris (AIP) MSEK exkl. vet. Pharmaceutical sales, grouped according to original, paralell import, generics and other. Pharmacy purchasing prices (AIP) MSEK, excl. vet. Original/Original Generika/Generics Parallellimport/Parallel import Övrigt/Other Källa/Source: IMS Health Majoriteten av de försålda läkemedlen är generiska (52,7 % av antalet dygnsdoser) men eftersom det svenska utbytessystemet ger låga priser motsvarar detta endast 16,4 % av de totala läkemedelskostnaderna. Det incitament som apoteken fått att utnyttja potentialen i parallellimporten i kombination med den starka svenska kronan bidrog under 2012 till att försäljningen av parallellimporterade läkemedel ökade med miljoner kronor. Parallellimporterade läkemedel utgör därmed 16,6 % av den totala läkemedelsförsäljningen. Utvecklingen i dessa två segment bidrog under 2012 till att originalläkemedlens försäljning minskade med 2 miljarder kronor. The majority of pharmaceuticals sold are generics (52.7 % of the number of daily doses), but since the Swedish generic substitution system through an effective competition generates low prices, generics only represent 16.4 % of the total cost for pharmaceuticals. The incentives that the pharmacies have gotten for utilizing the potential of parallel import in combination with the presently strong Swedish krona during 2012 meant that the sales of parallel imported pharmaceuticals last year grew with 1428 million SEK. Parallel import was thus 16.6 % of the total pharmaceutical sales. The developments in these two segments of the market in 2012 contributed to the diminished sales of 2 billion SEK for original medicines. 18

19 Försäljning av nya originalläkemedel introducerade under de 5 föregående åren Apotekens inköpspris (AIP), MSEK exkl. vet, original, ej PI Sales of new original products launched over the last 5 years Pharmacy purchasing price (AIP), MSEK excl. vet., original, non PI Introduktionsår Försäljningsår Försäljning nya läkemedel % Introduction year Market year Total sale new products % , , , , ,4 Källa/Source: IMS Health Om nya läkemedel definieras som de läkemedel som introducerats på den svenska marknaden under de 5 föregående åren finner man att dessa nya originalläkemedel årligen har en försäljning som varierar mellan 2,0 och 2,5 miljarder kronor. Det motsvarar mindre än 10 % av den totala läkemedelsförsäljningen. Den största delen av läkemedelsförsäljningen (ca 75 %) består av läkemedel som introducerats på den svenska marknaden redan innan år 2000 och som därmed antingen förlorat sitt patent eller kommer att förlora det inom en snar framtid. Med en så låg användning av nya läkemedel minskar den framtida besparingspotentialen drastiskt. New medicines, defined as introduced on the Swedish market during the last five years, has a total sale varying between 2.0 and 2.5 billion SEK, i.e. less than 10 % of the total sale. The greater part of pharmaceutical sales (75 %) is medicines that were introduced before the year 2000, and thus have already lost or will soon loose its patent protection. With such a low use of new medicines, the future potential saving diminishes drastically over time

20 Bilaterala prisindex för genomsnittligt AIP för alla substanser utifrån introduktionsår i Sverige (SNF Rapport No. 01/12) Bilateral price indices for average substance prices at wholesale level for all substances depending on the introduction date in Sweden (SNF Rapport No. 01/12) Före/Before 1990 Tyskland/Germany Irland/Ireland Danmark/Denmark Österrike/Austria Belgien/Belgium Finland/Finland Sverige/Sweden Nederländerna/Netherlands Norge/Norway Storbritannien/United Kingdom Källa/Source: SNF Report No 01/12. Det är svårt att göra internationella prisjämförelser men ett flertal sådana har under 2012 relativt samstämt visat att Sverige har läkemedelspriser på en genomsnittlig nivå i Europa. Generellt är de svenska priserna lägre för generiska läkemedel jämfört med andra läder och något högre för de läkemedel som fortfarande har patentskydd. Bland de patenterade läkemedlen är priserna i Sverige generellt lägre för de läkemedel som prissatts inom den värdebaserade prissättningsmodellen som introducerades Äldre läkemedel där priserna fastställts på annat sätt har i större utsträckning priser som är något högre än i andra länder. It is inherently difficult to make international expenditure comparisons. Several such comparisons have nevertheless shown that Sweden has pharmaceutical prices at a European average level. In general, Sweden has low prices on generic medicines and slightly higher prices on those medicines that still have patent protection. For the group of patented medicines, prices in Sweden are generally lower for those products that have been priced through the system of Value Based Pricing that was introduced in Older pharmaceuticals, priced through other systems, tend to have higher prices than in other European countries. 20

21 Sveriges import och export av läkemedel samt handelsbalansen. MSEK Sweden s import and export of pharmaceuticals and balace of trade. MSEK SITC -2 Export Import Handelsbalans/Balance of trade MSEK Källa/Source: Läkemedel står för en stor del av Sveriges export. Under 2012 exporterades läkemedel från Sverige för ett värde av 57 miljarder kronor, vilket är knappt 5 procent av den totala exporten och lika mycket som exporten av järn och stål. Samma år importerades det läkemedel till Sverige för 31 miljarder kronor, vilket innebär att handelsöverskottet var 26 miljarder kronor (vilket är exakt samma belopp som det såldes receptförskrivna läkemedel för på apotek). Pharmaceutical products are large part of Sweden s total export. In 2012, the export was 57 billion SEK, which is almost 5 % of the total export and of equivalent value as that of iron and steel. The import had a value of 31 billion SEK. The trade balance was positive, at 26 billion SEK (which incidentally is exactly the same number as that for the total sales of prescription medicines in pharmacies)

22 Konsumentprisindex (KPI) och Läkemedelsprisindex (AUP) AUP = apotekens utförsäljningspris; Index 1980 = 100 Consumer price index and pharmaceutical price index AUP = pharmacy sell out price; Index 1980 = 100 KPI AUP Index Källa/Source: Apotekens Service AB Prisökningen för läkemedel i Sverige mäts genom Läkemedelsprisindex (AUP), som är en delkomponent av Konsumentprisindex (KPI). Jämfört med basåret 1980 var Läkemedelsprisindex 161 år 2012, vilket kan jämföras med KPI som under samma period ökat till 299. Läkemedelsprisindex är i dag i princip det samma som år 1990 (161 jämfört med 159). Hade läkemedel följt den generella prisutvecklingen hade läkemedelspriserna i dag varit dubbelt så höga. Price increases on pharmaceuticals in Sweden are measured through AUP which is a subcomponent of the general Consumer price index (KPI). Compared with the base line year 1980, AUP was 161 in This should be compared with KPI, which was 299. AUP is today almost exactly the same as in 1990 (159). Had pharmaceuticals followed the general price increases, pharmaceutical prices today would have been twice as high. 22

23 Företagens utgifter för egen utförd FoU. MSEK Companies costs for own R&D. MSEK Produkt 2011 % Product Totalt alla varugrupper Total all product groups Metallvaror utom maskiner och apparater ,6 Metals except machinery Datorer, elektronik, varor och optik ,9 Computers, electricial goods, products and optical goods Motorfordon och andra transportmedel ,4 Transport equipment industry Farmaceutiska basprodukter, läkemedel ,0 Pharmaceutical industry Möbler och andra tillverkade varor ,3 Furnitures and other goods Övriga maskiner Other machinery ,1 Källa/Source: Läkemedelsindustrin är en av de fem svenska branscher som investerar mest pengar i egen forskning och utveckling (FoU). Under 2011 investerade läkemedelsföretagen miljoner kronor i egen forskning och utveckling i Sverige. Därtill hade svenska läkemedelsföretag utgifter för utlagd forskning motsvarande miljoner kronor. Mäter man istället företags investeringar i egen forskning för läkemedel som varugrupp var beloppet miljoner kronor vilket är 12 % av företagens investeringar i egen forskning för alla varugrupper. Relateras företagens investeringar i FoU till omsättningen är läkemedelsföretagen de som återinvesterar näst mest efter ITindustrin (9,1 % jämfört med 14,4 %). Detta kan jämföras med genomsnittet för alla icke-finansiella företag som är 1,6 %. Läkemedelsindustrin utmärker sig även genom att ha en stor andel (25,6 %) forskarutbildade medarbetare inom FoU. Av alla forskarutbildade som arbetar inom industrin är 17,5 % (1 135 personer) anställda på ett läkemedelsföretag. The pharmaceutical industry is investing in R&D at a level that puts it in the Top Five of all Swedish industry sectors. In 2011, own R&D in the pharmaceutical sector was 9780 million SEK. R&D investment in relation to turnover shows that the pharmaceutical sector was number two in re-investment, second only to the IT industry (9.1 % compared with 14.4 %). For all non-financial sectors, the average is 1.6 %. The pharmaceutical industry also stands out in that it has a high level of post-graduate employees within R&D (25.6 %). Out of the total post-graduates in all industry sectors, 17.5 % work in a pharmaceutical company

24 Investeringar i klinisk forskning i Sverige Investments in clinical research in Sweden Externa/External Interna/Internal Miljarder SEK/Billion SEK ,44 2,66 2,89 2,75 2,76 2,92 3,15 3,16 3,34 3,14 1,46 1,44 1,42 1,82 1,97 2,37 2,32 2,54 2,08 2, Källa/Source: Apotekens Service AB Av läkemedelsföretagens totala investeringarna för FoU i Sverige går knappt 6 miljarder kronor årligen till s.k. klinisk forskning. Det är forskning som bedrivs i samarbete mellan läkemedelsföretagen och den svenska sjukvården och genom vilken svenska patienter och läkare tidigt får möjlighet att pröva nya behandlingar utan att det kostar dem något. Kostnaderna för klinisk forskning i Sverige har stadigt ökat trots att antalet kliniska läkemedelsprövningar minskat. Out of the total investments in R&D in Sweden, 5 billion SEK per year is for clinical research. This is research done in cooperation between Swedish health care and pharmaceutical companies. Patients and doctors are able to try new treatments in controlled trials, without cost. The costs for clinical research in Sweden have risen steadily even though the number of clinical trials has diminished. 24

25 Anmälda protokoll för kliniska prövningar till Läkemedelsverket, totalt, LIF-medlemmar och övriga Protocols for clinical research reported to the Medical Product Agency, total, LIF members and others 600 Totalt/Total LIF-medlemmar/LIF members Övriga/Others Antal/Numbers Källa/Source: Läkemedelsverket och LIF enkät till medlemsföretagen/mpa and LIF survey to member companies För att få bedriva en klinisk läkemedelsprövning krävs ett godkännande från Läkemedelsverket. Sedan mitten av 1990-talet har antalet sådana ansökningar stadigt minskat, från 558 studier 1995 till 319 studier År 2004 var antalet studier initierade av läkemedelsföretagen som störst, 294 stycken. Under de 8 år som gått sedan dess har antalet studier som årligen startas av läkemedelsföretag minskat till hälften. Denna nedgång innebär att det idag pågår 145 färre kliniska prövningar av läkemedel i Sverige. Detta betyder i sin tur att det är cirka färre vårdinrättningar som är engagerade i klinisk forskning och knappt färre patienter som via denna forskning får tillgång till de senaste behandlingsalternativen utan någon kostnad för sjukvården. Clinical trials in Sweden are approved by the Medical Product Agency (Läkemedelsverket). Since the 1990s such applications have diminished, from 558 studies in 1995 to 319 in The number of initiated studies by pharmaceutical companies was at its height in 2004, 294 studies. In the seven years since then, the number of company-initiated studies has diminished by half. This leads to approximately 1300 fewer clinics involved in clinical research and less patients that through this research get access to the latest treatments, at no cost to the health care budget

26 Tabellverk På presenterar vi ytterligare tabeller som beskriver läkemedelsmarknaden, hälso- och sjukvården samt läkemedelsförmånen. De kompletterar de tabeller som lyfts fram i denna skrift. Tabellverket syftar till att ge en heltäckande bild av olika aspekter av hälsooch sjukvården och läkemedelsmarknaden i Sverige och internationellt. Data hämtas från flera aktörer och källor. Det mesta baseras på publicerad statistik. Informationen om läkemedelsmarknaden hämtas framförallt från statistikleverantörerna Apotekens Service AB och IMS Health. Uppgifter om forskning och nya läkemedel på marknaden hämtas från Läkemedelsverket, SCB och LIF:s egen undersökning. SKL och Socialstyrelsen är de huvudsakliga källorna vad gäller uppgifter om sjukvården och läkemedelsförmånen. De internationella jämförelserna baseras på uppgifter från IMS Health, den forskande läkemedelsindustrins europeiska organisation EFPIA samt OECD. Länkar/Links Tables At our website we present additional statistics and diagrams. They cover and complement the figures in this booklet on the pharmaceutical market, health care and the reimbursement system. Data is collected from different sources. Information on the pharmaceutical market is mainly from Apotekens Service AB and IMS Health. Data on R&D and new medicines is from Läkemedelsverket, SCB and LIF s own R&D yearly report. SKL and Socialstyrelsen are the main sources for data on health care and the reimbursement system. International comparisons are based on data from IMS Health, our own European organization EFPIA, as well as from OECD. 26

27 Publikationer LIF:s publikationer beställes via

28 LIF LIF har sedan 1970-talet publicerat årliga sammanställningar som beskriver olika aspekter av läkemedelsmarknaden i Sverige och internationellt. Data hämtas från flera källor och aktörer. Det mesta baseras på publicerad statistik som presenteras på ett översiktligt sätt. Det är en service från LIF för att underlätta för medlemmar och andra aktörer som vill vara uppdaterade på utvecklingen av den svenska läkemedelsmarknaden och hälso- och sjukvården. LIF has since the 1970s published an annual summary that describes various aspects of the market for pharmaceuticals in Sweden and internationally. The data are retrieved from several sources and stakeholders. Most of it is based on published statistical documents, which are presented in a comprehensive way. It is a service from LIF in order to facilitate for members and other stakeholders that want to be updated on the development of the Swedish pharmaceutical market and of Swedish health care. Skrifter i serien De goda exemplen 1 De goda exemplen Värdet av cancerläkemedel Februari 2009 Läkemedelsindustriföreningens Service AB/The Swedish Association of the Pharmaceutical Industry AB Box 17608, SE Stockholm, Tel Fax