2012 Sanningen om läkemedelsupptaget

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2012 Sanningen om läkemedelsupptaget"

Transkript

1 2012 Sanningen om läkemedelsupptaget 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 5 Läkemedelskostnaderna är inte problemet 6 Pengarna används inte 7 Vad händer om vi inte investerar i läkemedel 8 Även när upptaget är snabbt tar det lång tid 9 Större precision ger högre pris 10 Me-too eller nästa linjes behandling 12 Läkemedelsupptaget går allt långsammare 12 Inget upptag, inget värde 13 Vilken upptagshastighet är då den rätta? 14 Oroande skillnader i upptag 15 Tänk om Tabeller och diagram 17 Länkar 22 Beställ broschyrer 23

3 Sammanfattning En ofta framförd uppfattning är att läkemedel är ett kostnadsproblem som hotar utvecklingen i den svenska hälso- och sjukvården. Men detta stämmer inte med verkligheten. Läkemedel utgör faktiskt en minskande andel av hälso- och sjukvårdskostnaderna. Även om vi skulle sluta använda alla läkemedel skulle det till en början ha mycket liten effekt på de totala sjukvårdskostnaderna, men på sikt skulle kostnaderna öka kraftigt eftersom läkemedel är ett av de effektivaste sätten att undvika annan sjukvård. Läkemedelsutvecklingen är troligen den viktigaste bidragande faktorn till de effektiviseringar som sjukvården hittills kunnat genomföra, t.ex. i form av förkortade vårdtider, minskat antal vårdplatser och möjligheten att utföra många behandlingar i öppen, istället för i sluten, vård. Ska vi förlita oss på att andra länder tar reda på vilka läkemedel som är värda att använda så att vi sedan kan använda dem, efter patenten gått ut? Trots att vi alla egentligen vet detta är intresset för att använda nya läkemedel begränsat. Vad beror det på? Tycker vi att dagens medicinska resultat är så bra att sjukvården inte behöver utvecklas? Eller är de läkemedel som utvecklas inte tillräckligt bra för att användas i Sverige? Finns resurserna på fel ställe i sjukvården? Eller är det helt enkelt så att det är dags att diskutera vilket sorts land som Sverige vill vara? Det nyfikna och ambitiösa landet som gör större internationellt avtryck än sin marknadsandel eller det ointresserade som sitter nöjt trots att alla patienter inte når behandlingsmålen. Ska vi förlita oss på att andra länder tar reda på vilka läkemedel som är värda att använda så att vi sedan kan använda dem, efter patenten gått ut? 3

4

5 Bakgrund Media rapporterar ofta positivt kring medicinsk innovation på ett mycket tidigt forskningsstadium. Men när forskningsgenombrottet tagit sig igenom alla regulatoriska krav och når sjukvården i form av färdigutvecklade läkemedel ställer man sig frågande inför den höga kostnaden. Mycket lite rapporteras om det som händer däremellan och vilken roll som samhället och sjukvården spelar i att säkerställa att forskningsresultat kommer till reell nytta för befolkningen. Istället skylls ett ansträngt budgetläge för sjukvården på de lätt identifierbara läkemedelskostnaderna. En mer spännande rapportering vore att belysa det värde som nya läkemedel skapar för enskilda medborgare och samhället i stort. Det finns ett mått av politiskt förhandlingsspel i detta och tillfällen när det kan vara av intresse att lyfta fram just läkemedelskostnaderna som särskilt problematiska. Men visar statistiken att läkemedel är en gökunge i landstingsboet som knuffar ut andra viktiga vårdinsatser? Eller bidrar besparingsivern till att Sverige halkar efter internationellt och att det snart kommer att märkas även i den mindre snabbrörliga hälso- och sjukvårdsstatistiken? Med denna skrift vill LIF ge en mer nyanserad bild av läkemedelsmarknadens utveckling över tid, i relation till utvecklingen i andra länder och för hälso- och sjukvården i stort. All data är hämtad från officiella källor hos de myndigheter och andra aktörer som regelbundet publicerar statistik kring läkemedel; Socialstyrelsen, SKL, SCB, Apotekens service AB och IMS Health. Bidrar besparingsivern till att Sverige halkar efter internationellt och att det snart kommer att märkas även i den mindre snabbrörliga hälso- och sjukvårdsstatistiken? 5

6 Läkemedelskostnaderna är inte problemet Om man istället tittar på de offentligt finansierade läkemedelskostnaderna (läkemedelsförmånen och läkemedelskostnaderna i slutenvård) så har de under perioden minskat från 8,4 procent av hälso- och sjukvårdskostnaderna till 8,0 procent. 6 Läkemedelskostnaderna måste sättas i relation till andra hälso- och sjukvårdskostnader för att det ska vara möjligt att på ett meningsfullt sätt bedöma utvecklingen. Kostnaderna för läkemedel och andra medicinska icke-varaktiga varor/förbrukningsartiklar, så som de presenteras i Nationalräkenskaperna, uppgick under 2010 till drygt 40 miljarder kronor. Om man sätter det i relation till de totala kostnaderna för hälso- och sjukvården, som preliminärt uppgick till 318 miljarder kronor samma år, blir läkemedelskostnadernas andel 12,6 procent vilket är en minskning från 14,0 procent år 2001 (fig. 1 FAKTA 2.01). Läkemedelskostnaderna i Nationalräkenskaperna omfattar inte läkemedel i slutenvård. Om man istället tittar på de offentligt finansierade läkemedelskostnaderna (läkemedelsförmånen och läkemedelskostnaderna i slutenvård) så har de under perioden minskat från 8,4 procent av hälso- och sjukvårdskostnaderna till 8,0 procent (fig. 2 FAKTA 2.02). Minskningen förklaras av att läkemedelskostnaderna i princip legat stilla samtidigt som hälso- och sjukvårdskostnadernas andel av BNP ökat från 8,9 procent 2001 till 9,6 procent 2009 (fig. 1). Även om läkemedelskostnadernas andel av hälso- och sjukvårdens totala kostnader minskat över tid så varierar den nominella ökningstakten från år till år. Förklaringen återfinns i en mängd kostnadsdrivande och kostnadsdämpande faktorer. Ett nytt läkemedel ersätter eller kompletterar en mindre effektiv behandling, ett läkemedel introduceras på ett område som tidigare saknade behandlingsalternativ eller så sänks priserna i samband med ett storsäljande läkemedels patentutgång. Under 1990-talet steg kostnadsökningstakten under några år då nya läkemedel lanserades för stora folksjukdomar som magsår, högt blodtryck och depression. Samma läkemedel genererar i dag stora besparingar för hälso- och sjukvården inom ramen för det generiska utbytessystemet. Under den senaste 5-årsperioden har den totala läkemedelsförsäljningen från apoteken ökat från 33,5 till 36,9 miljarder kronor. Den största delen utgörs av receptförskrivna läkemedel som ökat från 25,0 till 26,6 miljarder kronor och läkemedel rekvirerade till sjukhus som ökat från 5,4 till 7,0 miljarder kronor. Det innebär att den totala kostnadsökningen på 3,4 miljarder kronor fördelar sig lika mellan öppen och sluten vård, 301 respektive 332 miljoner kronor per år. Under samma period har samhällets kostnader för läkemedelsförmånen ökat med 1 miljard

7 kronor från 18 till 19 miljarder kronor. Den största delen av denna ökning skedde mellan 2007 och Varje år gör cirka 60 procent av den svenska befolkningen minst ett uttag av läkemedel inom läkemedelsförmånen och äldre personer konsumerar mer läkemedel än yngre. Att antalet svenskar blir fler bidrar årligen med 0,8 procents kostnadsökning och att vi blir äldre bidrar med 0,2 procents kostnadsökning för läkemedel per år. Den rent demografiska volymtillväxten är basen i kostnadsökningarna och svår att göra något åt. Det som haft störst betydelse för den kontrollerade kostnadsutvecklingen i Sverige är att prissättningssystemet lyckats balansera kostnadsökningar vid introduktion av nya läkemedel med prispress och kostnadsminskningar vid patentutgång. Olika prisjämförelser visar att Sverige i dag har bland de lägsta generikapriserna i Europa och att nya läkemedel som prissätts utifrån värdebaserade principer är konkurrenskraftiga gentemot andra länders priser. En norsk rapport (SNF report no. 11/11) visar att Sverige har genomsnittliga priser på nya läkemedel och något högre priser för äldre patentskyddade läkemedel. Även TLV har i en prisjämförelse 2012 visat att prisnivån på nya läkemedel är i paritet med jämförbara länder. Pengarna används inte Under slutet av 1990-talet överfördes kostnadsansvaret för läkemedelsförmånen från staten till landstingen. Samtidigt infördes ett riktat statsbidrag som ska täcka landstingens kostnader för läkemedelsförmånen, dvs. patienternas högkostnadsskydd. Statsbidraget har förhandlats i olika modeller och för varierande tidsperioder och under hela 2000-talet har landstingen fått ett överskott vad avser det erhållna statsbidraget jämfört med de faktiska kostnaderna. Under perioden var överskottet så stort att landstingen gemensamt fick betala tillbaka 417 miljoner kronor av statsbidraget. Resterande överskott fick landstingen, liksom tidigare år, behålla. Sett över hela 2000-talet har landstingen fått upp emot 10 miljarder kronor mer i statsbidrag än de sammantaget använt för att finansiera läkemedelsförmånen och kostnadsökningarna i slutenvården. Summan kan jämföras med att svenska patienter gemensamt betalar mer än 10 miljarder kronor årligen ur egen ficka för läkemedel, fördelat på 5 miljarder kronor för egenavgifter i förmånssystemet, knappt 2 miljarder kronor för receptförskrivna läkemedel utanför läkemedelsförmånen samt ca 4 miljarder kronor för egenvårdsläkemedel. Under perioden var överskottet så stort att landstingen gemensamt fick betala tillbaka 417 miljoner kronor av statsbidraget. Resterande överskott fick landstingen, liksom tidigare år. 7

8 Även om kostnadsökningstakten för läkemedel följer utvecklingen för övrig hälso- och sjukvård på nationell nivå och att det totalt sätt finns tillräcklig finansiering, uppstår det situationer då läkemedelskostnaderna blir problematiska för en enskild verksamhet. Det är en utmaning och landstingens budgetarbete måste klara av att omfördela resurser från primärvården, där de stora besparingarna från utbytessystemet genererats, till de kliniker som behandlar patienter med cancer, sällsynta sjukdomar och immunologiska sjukdomar, där stora innovationer skett i form av nya läkemedelsbehandlingar. Vad händer om vi inte investerar i läkemedel Ibland kan man få intryck av att svensk sjukvård inte har behov av några nya läkemedel. Det får en att tänka på klassiska citat som nu är alla uppfinningar gjorda, vem vill höra skådespelare prata och vem skulle vilja ha en dator hemma. Man kan argumentera för att all introduktion av nya metoder i sjukvården bör leda till en kvalitetshöjning eftersom det innebär att personalen håller sig uppdaterad och utifrån ny kunskap tvingas omvärdera och utveckla arbetssätten. Under de senaste årtiondena har hälso- och sjukvården genomgått genomgripande förändringar, vilka till stor del möjliggjorts genom introduktion och användning av nya läkemedel. Under 1990-talet halverade hälso- och sjukvården antalet vårdplatser, vilka efter sekelskiftet minskat med ytterligare 19 procent till drygt platser (fig. 3 FAKTA 2.03), en nivå som nu ifrågasätts utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv. De genomsnittliga vårdtiderna har under 2000-talet minskat med ett helt dygn, från 6,4 dagar till 5,4 dagar (fig. 4 FAKTA 2.04) och läkarbesöken har flyttats från specialiserad vård till primärvård (fig. 5 FAKTA 2.05). Pågående forskning visar att det troligen går att belägga ett samband mellan introduktion av nya läkemedel och ökad livslängd i Sverige. Man kan argumentera för att all introduktion av nya metoder i sjukvården bör leda till en kvalitetshöjning eftersom det innebär att personalen håller sig uppdaterad och utifrån ny kunskap tvingas omvärdera och utveckla arbetssätten. Ett viktigt sätt att hålla sig uppdaterad på, och där Sverige tidigare legat i framkant, är att delta i kliniska läkemedelsprövningar. Den tydliga nedgången i klinisk prövningsverksamhet under de senaste åren har en direkt effekt på upptaget av nya läkemedel genom att startsträckan blir längre om man ska börja använda något nytt som man inte sedan tidigare känner till. 8

9 Även när upptaget är snabbt tar det lång tid Det tar lång tid att utveckla läkemedel och få dem godkända. De flesta projekten når aldrig marknaden eftersom utmaningen i att kunna dokumentera effekt och säkerhet för en läkemedelskandidat blir för stora. Läkemedelsutvecklingen startar ofta med framsteg i den akademiska grundforskningen som ger ny kunskap om orsaker till sjukdom och potentiella mekanismer för behandling vilka ligger till grund för framtagandet av nya molekyler. De potentiella läkemedelskandidaterna testas och kartläggs innan försök på människor kan påbörjas. Den kliniska utvecklingen inleds oftast med små prövningar på friska frivilliga personer, vilket ger grundläggande information om hur läkemedlet fungerar i människokroppen. Därefter ges läkemedlet till patienter med den sjukdom som ska behandlas. Om de initiala studierna faller väl ut skalas prövningarna upp och fler patienter inkluderas. Ett par substanser av kandidater når denna tredje fas. Parallellt med de kliniska prövningarna pågår arbete med att utveckla och kvalitetssäkra olika tillverkningsprocesser för att säkerställa att läkemedlet kan tillverkas i en lämplig administreringsform och förpackas på ett ändamålsriktigt sätt. Efter mer än 10 år, när all utveckling är klar, lämnas all dokumentation till läkemedelsmyndigheterna för marknadsgodkännande. När priset är godkänt kan läkemedel tillhandahållas för förskrivning men då följer ofta en period av ytterligare regional omprövning innan läkemedlet i praktiken börjar användas. Många läkemedel kostar mer än en enskild patient kan betala och därför har de flesta länder utformat någon form av subventionssystem. För att ett läkemedel ska omfattas av sådan subvention krävs en ansökan till berörd myndighet vilken i Sverige är Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Ansökan består av hälsoekonomiska studier och myndigheten har maximalt 6 månader på sig att fatta beslut. När priset är godkänt kan läkemedel tillhandahållas för förskrivning men då följer ofta en period av ytterligare regional omprövning innan läkemedlet i praktiken börjar användas. 9

10 Större precision ger högre pris Kostnaden för att utveckla läkemedel ökar kontinuerligt eftersom det krävs allt mer dokumentation för att få ett godkännande och då de vetenskapliga utmaningarna blir större. Totalt sätt har de svenska företagens kostnader för klinisk forskning ökat från 4,3 till 5,4 miljarder kronor under perioden samtidigt som antalet anmälda kliniska prövningar minskat från 267 till 156 stycken under samma period. Den utvecklingen från att skjuta med hagelbössa till mer av prickskytte, kommer att fortsätta. Nya läkemedel kommer aldrig att lanseras med priser som kan konkurrera med generika. De enklare forskningsutmaningarna börjar ta slut trots att potentialen för, och behoven av, att förbättra behandlingsmöjligheterna är fortsatt stora. Målet måste vara att varje patient ska kunna få en behandling som fungerar. De som bli hjälpta av generiska läkemedel ska givetvis använda sådana men det krävs fortsatt forskning för att hitta hjälp och botemedel för de som inte blir hjälpta av gängse standardbehandling. Den inkrementella utvecklingen och tillgången till behandlingsbredd är viktiga hörnstenar i en god vård. Det kostar mer än 1 miljard USD att utveckla och dokumentera ett nytt läkemedel oavsett storleken på den tänkta patientpopulationen. Det medför att priset per patient för ett läkemedel som används av få är större än priset per patient för det som används av många. Begreppet personalised medicine har länge varit en målsättning. Flera viktiga steg har tagits mot ett läge där bara de som har nytta av en behandling ska behandlas inom cancerområdet och vid behandling av sällsynta sjukdomar. Det får till följd att läkemedelskostnaden per behandlad patient ökar, något som i sig inte behöver innebära att kostnaden per patient som har nytta av behandlingen ökar. Den utvecklingen från att skjuta med hagelbössa till mer av prickskytte, kommer att fortsätta. Nya läkemedel kommer aldrig att lanseras med priser som kan konkurrera med generika. Därför är det viktigt att Sverige hittar en modell som kan hantera att vissa läkemedel kostar betydligt mer än andra, att vissa patienter har större behov än andra och som säkerställer att nya behandlingar verkligen bara används för de patienter som behöver och har nytta av dem men att dessa patienter å andra sidan också får tidig tillgång till behandlingarna i fråga. 10

11 11

12 Me-too eller nästa linjes behandling Parallell utveckling bör ses som en styrka eftersom det ökar chansen att någon lyckas och om fler lyckas får fler patienter möjlighet att nå bra behandlingsresultat. Det framförs ofta kritik om att läkemedelsindustrin utvecklar för mycket s.k. me-too -produkter. Med det antyds att företagen bara hänger på de som lyckats ta fram en bra produkt. Sanningen är snarare den att många företag bedriver parallell utveckling och att det alltid är någon som hinner först i mål. Detta behöver inte betyda att det är det bästa läkemedlet i det långa perspektivet som hinner först. Parallell utveckling bör ses som en styrka eftersom det ökar chansen att någon lyckas och om fler lyckas får fler patienter möjlighet att nå bra behandlingsresultat. Av de 83 olika läkemedelssubstanser vars försäljning påbörjades under de senaste åren utgör ett 20-tal helt nya farmakologiska subgrupper, kombinationsläkemedel eller nya vacciner. Därutöver har den absoluta majoriteten indikationer som innebär att de ska användas när tidigare tillgängliga behandlingar, läkemedel eller andra, inte haft avsedd effekt eller som tillägg till sådan behandling. Med andra ord innebär detta reell inkrementell utveckling i form av nya generationer av läkemedel. Läkemedelsupptaget går allt långsammare Läkemedelsupptaget går allt långsammare. Under 2000-talet har drygt 500 nya läkemedel (ATC7) introducerats för försäljning i Sverige. Per år varierar det mellan 87 (2005) och 25 (2011), med ett medelvärde på 47 nya läkemedel. Över tid har det skett en nedgång från 287 under perioden till 205 under perioden Denna nedgång sägs ofta bero på att företagen inte får fram några nya läkemedel. Det finns ingen direkt koppling mellan antalet nya läkemedel med påbörjad försäljning och antalet av Läkemedelsverket nya godkända substanser under samma år. Däremot ses en tydlig trend i relationen mellan dessa två. Under de senaste åren har antalet nya läkemedeler som får försäljning gått från att vara fler till att vara färre än antalet substanser som godkänts samma år, var underskottet 61 substanser. 12

13 Om man följer tillväxten i försäljning för årsklasser av läkemedel, d.v.s. alla läkemedel vars försäljning startar ett visst år, finner man att det är först efter år 8 som försäljningen närmar sig en stabil nivå, ett steady-state, och att den nivån förefaller vara cirka 1,5 miljarder kronor. Men även i detta avseende har takten sänkts. De 57 läkemedel som introducerades hade efter 3 år en total försäljning på ca 2 miljarder kronor vilket kan jämföras med att de 54 läkemedel som introducerades efter samma tid uppnått en försäljning på ca 1 miljard kronor. Av den totala läkemedelsförsäljningen 2011 utgjordes 75 procent av värdet läkemedel introducerade år 2000 eller tidigare. Samma år uppgick försäljningen av de läkemedel som introducerats under de senaste 5 åren till ca 2 miljarder kronor eller bara 7 procent av den totala läkemedelsförsäljningen. Det behöver klargöras om den negativa utvecklingen beror på att vi verkligen inte har råd med nya läkemedel eller om problemet är att sjukvården inte tycker att det som utvecklas är värt att introducera, eftersom det är ett mindre antal patienter som har behov av dem. Inget upptag, inget värde Ofta diskuteras läkemedlens kostnad utan koppling till det mänskliga och ekonomiska värdet av behandlingen. Det kan bero på att hälsoekonomiska studier som mäter värde inte bara är svåra att utföra utan även svåra att förstå. I Sverige är det idag självklart att kostnaden för en behandling måste vara rimlig i förhållande till de vinster och besparingar som individen och samhället gör. När de direkta sjukvårdskostnaderna minskar är det ekonomiska värdet av en ny behandling uppenbart medan det är svårare att värdera förlängd genomsnittlig livslängd eller ökad livskvalitet för svårt sjuka patienter. När besparingarna tillfaller andra samhällssektorer än hälso- och sjukvården blir det ännu mer komplicerat. Den behandlande kliniken får ökade läkemedelskostnader samtidigt som sjukförsäkringssystemet eller den kommunala omsorgen får lägre kostnader. Här saknas den samsyn och de transfereringssystem mellan olika samhällssektorer som behövs för att tydliggöra det verkliga värdet av effektiv läkemedelsbehandling så att ett relevant upptag kan ske. Om kostnadseffektiva läkemedel inte används går vi alla miste om stora värden. Utan rätt upptag går enskilda patienter miste om bättre behandlingsresultat och bättre livskvalitet. 13

14 Om kostnadseffektiva läkemedel inte används går vi alla miste om stora värden. Utan rätt upptag går enskilda patienter miste om bättre behandlingsresultat och bättre livskvalitet. I det extrema fallet kan det vara skillnaden mellan liv och död. Samtidigt går sjukvården miste om en kontinuerlig verksamhetsutveckling som lägger grund för en ständigt förbättrad kvalitet. Dessutom går sjukvården miste om viktig forskning eftersom de svenska företagen har svårt att konkurrera internationellt vid placering av kliniska prövningar. Inget företag är intresserade av att utpröva läkemedel i ett land som sedan inte tänker använda dem. Det leder i sin tur till ett ännu långsammare upptag eftersom sjukvården måste bekanta sig med de nya produkterna först efter introduktionen. Det blir helt enkelt en nedåtgående spiral. Det svenska samhället i stort går, vid ett suboptimalt upptag, miste om det samhällsekonomiska värde som det nya läkemedlet kan bidra med i form av ökad arbetsförmåga och minskat omsorgsbehov. Sverige kommer inte heller att kunna leva upp till visionen som en framträdande nation för registerforskning kring läkemedel. Läkemedel som inte används kan inte heller följas upp i register. Ekonomiskt påverkar ett uteblivet upptag de framtida besparingsmöjligheterna. Det kommer inte att lanseras generiska kopior av läkemedel som inte används. En förutsättning för generikaindustrin är att det finns en etablerad användning av originalprodukten. Genom att inte använda nya läkemedel när de introduceras minskar våra möjligheter att i framtiden, efter patentutgång, få tillgång till riktigt billiga läkemedel som är bättre än de vi har idag. Vilken upptagshastighet är då den rätta? Det svenska uttrycket lagom passar bra när man ska beskriva den önskvärda introduktionstakten för läkemedel. Det ska ske så snabbt att patienter som har nytta av behandlingen kan få den så tidigt som möjligt i sitt sjukdomsförlopp. Det är inte värdigt att enskilda personer riskerar att dö för att de inte får tillgång till behandlingar som finns tillgängliga. Det svenska uttrycket lagom passar bra när man ska beskriva den önskvärda introduktionstakten för läkemedel. 14 Samtidigt ska introduktionen ske på ett kontrollerat sätt så att det finns möjlighet att dokumentera effekt och säkerhet i syfte att snabbt kunna utvärdera om det är värt att fortsätta användningen. Introduktionen måste ske på ett sådant sätt att eventuella säkerhetsproblem upptäcks innan allt för stora patientpopulationer är exponerade.

15 Oroande skillnader i upptag Det är orealistiskt att tänka sig att läkemedel ska introduceras på ett identiskt sätt i alla landsting. Några kommer att gå före, ofta de som redan har erfarenhet av att använda läkemedlet i kliniska prövningar, andra kommer att följa efter. Det viktiga är att det inte tar för lång tid innan alla använder läkemedlet på den nivå som kunskapsläget för stunden indikerar är den rätta och att spridningen kring denna nivå inte är för stor utan att åtgärder sätts in. Att mäta regionala skillnader eller skillnader mellan befolkningsgrupper är lätt men att förklara dem lyckas vi sällan med. Ofta landar sådana försök i att man konstaterar att det finns olika behandlingstraditioner. Att de skillnader som finns inte helt kan förklaras av den naturliga otakten som beskrivs ovan är nog de flesta överens om. Det kan inte vara acceptabelt att det tog fem år innan alla landsting påbörjat användningen av de cancerläkemedel som introducerats i slutenvården under perioden eller att skillnaden i kostnad för denna grupp läkemedel 2011 varierar mellan och kronor per invånare i de olika landstingen. På samma sätt är det inte rimligt att två landsting inte hade någon användning och sex landsting hade försumbar användning de nya antikoagulantiabehandlingarna två år efter introduktionen. De regionala skillnaderna återspeglas även internationellt. I en brittisk studie hamnade Sverige totalt på 13:e plats av 14 undersökta länder när det gäller användning av önskvärda läkemedel inom olika terapiområden. Inom två områden, RA och akut hjärtinfarkt, hamnar Sverige över medelvärdet, plats 3 och 6. Sämst utfall har Sverige för behandling med antipsykotiska läkemedel och behandling av benskörhet, plats 13. En Belgisk studie jämförde försäljningen av innovativa läkemedel och i den jämförelsen hamnade Sverige på 9:e plats av 20 länder. De enda två västländerna som i den undersökningen hade sämre upptag än Sverige var Finland och Storbritannien. Frågan vi måste ställa oss är om vi vill vara en eftersläntrare i västligan eller en ledare i östligan? Särskilt intressant blir en jämförelse med Danmark där de läkemedel som introducerats under de senaste 5 åren utgjorde 13,5 procent 2008 och 8,8 procent Motsvarande andelar för Sverige är 8,5 och 7,0 procent. Samtidigt är Danmarks läkemedelskostnad som andel av hälso- och sjukvårdskostnaderna och läkemedelskostnad per invånare lägre än i Sverige. Jämförelsen visar att det går att använda nya läkemedel utan att tappa kontroll över den övergripande kostnadsutvecklingen. Det är den konsten vi behöver lära oss. Det viktiga är att det inte tar för lång tid innan alla använder läkemedlet på den nivå som kunskapsläget för stunden indikerar är den rätta och att spridningen kring denna nivå inte är för stor utan att åtgärder sätts in. 15

16 Tänk om... Ingen vet idag vad resultatet skulle bli om vi i Sverige fokuserade mindre på att till varje pris hålla nere läkemedelskostnaderna och istället inriktade oss på att skapa en modern sjukvård som levererar bästa tänkbara resultat. Den offentliga statistiken tolkas på två diametralt olika sätt. För det offentliga Sverige är ökade läkemedelskostnader ett problem som hotar övrig sjukvårdsverksamhet och det förefaller finnas en skepsis kring värdet av nya behandlingar. Sjukvården säger sig ofta vara villiga att betala för riktig innovation, samtidigt som de ifrågasätter om de nya läkemedel som tas fram är sådan riktig innovation. Samtidigt ser läkemedelsindustrin ett utrymme för att satsa mer på läkemedel eftersom den avsatta finansieringen inte används och det finns vinster att göra på en ökad läkemedelsanvändning; för individ, sjukvård och samhälle. Vidare anser läkemedelsindustrin att de framsteg som gjorts inom cancerområdet, behandlingen av immunologiska och sällsynta sjukdomar som saknat behandling är riktig innovation. Sanningen ligger troligtvis, som alltid, någonstans mittemellan. En väg framåt är att fortsätta försöka bromsa sig ur uppförsbacken genom att fokusera på att läkemedelskostnaderna inte får öka. En alternativ väg är att med öppet sinne analysera vad som skulle hända om andelen nya läkemedel tilläts öka, liksom läkemedelskostnadernas andel av hälso- och sjukvårdskostnaderna. Utan kontroll skulle det naturligtvis kunna vara förödande men genom en modell som säkerställer att nya läkemedel levererar det de lovar skulle en ny sjukvård kunna växa fram. En sjukvård där majoriteten av patienter kan vårdas i primärvården eller i specialiserad öppenvård. Resurser skulle då frigöras för att möta de demografiska utmaningarna. Om vi dessutom kunde hitta modeller så att även andra samhällsinstanser är med och delar på sjukvårdens kostnader inklusive för läkemedel så kunde fler personer få möjlighet att arbeta och fler äldre kunde leva hemma utan behov av särskilda hjälp- och stödinsatser. Ingen vet idag vad resultatet skulle bli om vi i Sverige fokuserade mindre på att till varje pris hålla nere läkemedelskostnaderna och istället inriktade oss på att skapa en modern sjukvård som levererar bästa tänkbara resultat, men LIF är övertygade om att vi alla vinner på att åtminstone föra diskussionen. 16

17 Om vi dessutom kunde hitta modeller så att även andra samhällsinstanser är med och delar på sjukvårdens kostnader inklusive för läkemedel så kunde fler personer få möjlighet att arbeta och fler äldre kunde leva hemma utan behov av särskilda hjälp- och stödinsatser. 17

18 Fig. 1 (Fakta ) Hälso- och sjukvårdskostnadernas andel av BNP och läkemedelsförsäljningens andel av hälso- och sjukvårdskostnaderna. Miljarder SEK Health care costs as share of GDP and pharmaceutical sales as share of health care costs. Billion SEK Kostnader för hälso- och sjukvård Health care costs Läkemedel och andra medicinska ickevaraktiga varor/förbrukningsartiklar Pharmaceuticals and other medical non-durables Receptförskrivna mediciner Prescribed medicines BNP GDP Kostnader för hälso- och sjukvården i % av BNP Health care costs as % of GDP Läkemedel och andra medicinska icke-varaktiga varor/förbrukningsartiklar i % av hälso- och sjukvårdskostnaden Pharmaceuticals and other medical non-durables as % of health care costs Receptförskrivna mediciner i % av hälso- och sjukvårdskostnaden Prescribed medicines as % of health care costs * ,1 33,5 35,3 36,5 38,2 39,3 40,2 22,4 25,4 26,0 27,0 27,9 28,4 28, ,9% 9,1% 8,9% 8,9% 9,2% 9,9% 9,6% 14,0% 13,4% 13,4% 13,1% 12,9% 12,7% 12,6% 10,8% 10,1% 9,9% 9,7% 9,4% 9,2% 9,0% Kostnader för hälso- och sjukvården i % av BNP/Health care costs as % of GDP 18 15% 14% 13% 12% 11% 10% 9% 8% 7% *Prel. uppgifter/prel figures Källa/Source: Läkemedel och andra medicinska icke-varaktiga varor/förbrukningsartiklar i % av hälso- och sjukvårdskostnaden/pharmaceuticals and other medical non-durables as % of health care costs Receptförskrivna mediciner i % av hälso- och sjukvårdskostnaden/ Prescribed medicines as % of health care costs *

19 Fig. 2 (Fakta ) Läkemedelskostnadernas andel av kostnaderna för hälso- och sjukvård Miljarder SEK Pharmaceutical sales as share of health care costs Billion SEK Kostnader för hälso- och sjukvård Health care costs Läkemedelsförmånen (läkemedel) Reimbursement (pharmaceuticals) Andel av totala HoS-kostnaderna Share of health care costs Läkemedel i slutenvård Pharmaceutical hospital sales Andel av totala HoS-kostnaderna Share of health care costs Offentliga läkemedelskostnader (läkemedelsförmånen + slutenvård) Public pharmaceutical costs (reimbursement + hospital sales) Andel av totala HoS-kostnaderna Share of health care costs Totala läkemedelsförsäljningen på apotek Total pharmaceutical sales at pharmacies Andel av totala HoS-kostnaderna Share of health care costs * 17,0 6,8% 17,3 6,6% 18,0 6,5% 18,8 6,4% 18,8 6,1% 4,1 4,7 5,4 5,9 6,4 1,6% 1,8% 1,9% 2,0% 2,1% 21,1 22,0 23,4 24,7 25,2 8,4% 8,4% 8,4% 8,3% 8,2% 30,0 31,5 33,5 35,2 36,2 12,0% 12,0% 12,0% 11,9% 11,7% 18,8 5,9% 6,7 2,1% 25,5 8,0% 36,3 11,4% *Preliminär/Preliminary i i Källa/Source: Apotekens Service AB 19

20 Fig. 3 (Fakta ) Antal vårdplatser vid svenska sjukhus Number of hospital beds in Sweden Totalt specialiserad vård/total specialised care Inom psykiatrisk vård/in psychiatric care Antal/Numbers Källa/Source: Fig. 4 (Fakta ) Medelvårdtid (dagar) inom slutenvård i Sverige Average length of stay (days) in hospital care in Sweden Psykisk sjukdom Psyciatris diagnosis Samtliga diagnoser All diagnoses ,8 16,4 16,7 15,6 17,4 16,8 13,5 6,4 5,9 5,9 5,8 5,8 5,7 5,4 Källa/Source: l 20

21 Fig. 5 (Fakta ) Antal läkarbesök/1000 invånare i den svenska hälso- och sjukvården Number of doctor visits/1000 inhabitants in Swedish health care Antal besök/1000 inv./number of visits/1000 inh Specialiserad vård/specialised care Primärvård/Primary care Källa/Source: 21

22 Länkar Apotekens Service IMS Health SCB SKL Socialstyrelsen 22

23 Beställ broschyrer på LIF:s hemsida På och publikationer/beställa kan du beställa fler broschyrer. 23

24 En ofta framförd uppfattning är att läkemedel är ett kostnadsproblem som hotar utvecklingen i den svenska hälso- och sjukvården. Men detta stämmer inte med verkligheten. Läkemedel utgör faktiskt en minskande andel av hälso- och sjukvårdskostnaderna. Även om vi skulle sluta använda alla läkemedel skulle det till en början ha mycket liten effekt på de totala sjukvårdskostnaderna, men på sikt skulle kostnaderna öka kraftigt eftersom läkemedel är ett av de effektivaste sätten att undvika annan sjukvård. Läkemedelsutvecklingen är troligen den viktigaste bidragande faktorn till de effektiviseringar som sjukvården hittills kunnat genomföra, t.ex. i form av förkortade vårdtider, minskat antal vårdplatser och möjligheten att utföra många behandlingar i öppen, istället för i sluten, vård. Med denna skrift vill vi ge en mer nyanserad bild av kostnaderna för läkemedel. Siffrorna kommer från de myndigheter och andra aktörer som regelbundet publicerar statistik kring läkemedel, Socialstyrelsen, SKL, SCB, Apotekens Service AB och IMS Health. För mer statistik gällande läkemedelsmarknaden och hälso- och sjukvården i Sverige och internationellt hänvisar vi till vår skrift Fakta som du finner på LIF Fotograf bilder s. 7; storuman Flickr.com (CC BY-NC 2.0), s. 8, 13, 17; Gunnar Menander, övriga bilder IStockphoto. 24 Läkemedelsindustriföreningens Service AB/The Swedish Association of the Pharmaceutical Industry AB Box 17608, SE Stockholm, Tel Fax info@lif.se

2011 Sanningen om läkemedelskostnaderna

2011 Sanningen om läkemedelskostnaderna 2011 Sanningen om läkemedelskostnaderna 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 5 Kostnaderna för sjukvård ökar mer än läkemedelskostnaderna 6 Utan läkemedel skulle sjukvårdskostnaderna vara högre

Läs mer

Särläkemedel. Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar

Särläkemedel. Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar Särläkemedel Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar 1 Förord LIF är branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag verksamma i Sverige. LIF har drygt 75 medlemsföretag vilka står som tillverkare

Läs mer

Biosimilarer Vad är det?

Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Introduktion Läkemedel är en viktig del av en god hälso- och sjukvård. Traditionellt har läkemedel tillverkats på kemisk väg men under de senaste decennierna

Läs mer

Utbyte av läkemedel utan subvention

Utbyte av läkemedel utan subvention Utbyte av läkemedel utan subvention Tillåt frivillig utbytbarhet och priskonkurrens på receptbelagda läkemedel utan subvention Läkemedel som inte subventioneras (d.v.s. inte ingår i läkemedelsförmånen)

Läs mer

just kostnader för sjukdom. Man jämför inte olika alternativ utan man tittar på sjukdomskostnaden och jag kommer snart att visa ett sådant exempel.

just kostnader för sjukdom. Man jämför inte olika alternativ utan man tittar på sjukdomskostnaden och jag kommer snart att visa ett sådant exempel. Hälsoekonomi Det är säkert många av er som i vårddebatten hört talas om kostnadseffektivitet, men vad är egentligen kostnadseffektivitet och hur beräknar man kostnadseffektivitet? Det och lite till kommer

Läs mer

Läkemedel - trender och utmaningar

Läkemedel - trender och utmaningar Läkemedel - trender och utmaningar Landstingsfullmäktige utbildning 16 april 2015 Anders Bergström Läkemedelschef anders.bergstrom@nll.se Läkemedel Förebygga Bota Kompensera Lindra Läkemedel och lagstiftningen

Läs mer

Lägesrapport 2014. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2014. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2014 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2014 Förord Sveriges regering har uttryckt ett mål om att de samlade investeringarna i forskning och

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Fördom 1: Det kan aldrig vara bra att ta läkemedel

Fördom 1: Det kan aldrig vara bra att ta läkemedel Säkra läkemedel? Säkra läkemedel? Det finns många missuppfattningar om läkemedel. Bristande kunskap kan göra att behandlingen inte genomförs på rätt sätt och därmed leda till försämrad hälsa och livskvalitet.

Läs mer

Lägesrapport En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning

Läs mer

Frågor och svar om NT-rådet

Frågor och svar om NT-rådet Frågor och svar om NT-rådet NT-RÅDET Vad är NT-rådet? Rådet för nya terapier, NT-rådet, är en expertgrupp med representanter för Sveriges landsting och regioner. NT-rådet har mandat att ge rekommendationer

Läs mer

Prognos för besparing från sidoöverenskommelser helåret 2017

Prognos för besparing från sidoöverenskommelser helåret 2017 Datum Diarienummer 2017-06-30 01716/2017 Prognos för besparing från sidoöverenskommelser helåret 2017 Prognos 1, juni 2017 TANDVÅRDS- OCH LÄKEMEDELSFÖRMÅNSVERKET Box 22520 [Fleminggatan 18], 104 22 Stockholm

Läs mer

3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige

3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige 3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige 3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige Förbättra patienternas

Läs mer

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Inledning Staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Hur värderas medicinska produkter av samhället. Wing Cheng

Hur värderas medicinska produkter av samhället. Wing Cheng Hur värderas medicinska produkter av samhället Wing Cheng Vår vision Mesta möjliga hälsa för skattepengarna Det här gör TLV Beslutar om subvention av läkemedel och förbrukningsartiklar Beslutar om subvention

Läs mer

Generiska läkemedel. Same same different name

Generiska läkemedel. Same same different name Generiska läkemedel Same same different name Vad är generika? de 5 miljarder som samhället sparar årligen på generika motsvarar 11 000 sjuksköterskor* *(inkl. sociala avgifter) En del patienter som står

Läs mer

Angående delredovisning av uppnådda besparingar inom ramen för 15-årsregeln

Angående delredovisning av uppnådda besparingar inom ramen för 15-årsregeln Datum Diarienummer 1 (5) 2013-12-10 3669/2013 Till berörda företag Angående delredovisning av uppnådda besparingar inom ramen för 15-årsregeln TLV publicerar nu en lista över för vilka prissänkningar som

Läs mer

20 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om uteblivna kliniska studier vid sällsynta sjukdomar HSN

20 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om uteblivna kliniska studier vid sällsynta sjukdomar HSN 20 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om uteblivna kliniska studier vid sällsynta sjukdomar HSN 2019-1022 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2019-1022 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

GRUNDEN FÖR VÄRDEBASERAD PRISSÄTTNING OCH TLV:S UTVECKLINGSARBETE

GRUNDEN FÖR VÄRDEBASERAD PRISSÄTTNING OCH TLV:S UTVECKLINGSARBETE GRUNDEN FÖR VÄRDEBASERAD PRISSÄTTNING OCH TLV:S UTVECKLINGSARBETE TLV fattar beslut om att läkemedel ska ingå läkemedelsförmånerna utifrån en värdebaserad prissättning Det värdebaserade systemet för subvention

Läs mer

Sammanfattning Nya apoteksmarknadsutredningen har bland annat i uppdrag att analysera om apotekens marginal bör regleras för receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna. Utredningen ska överväga

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (5) Datum 2015-10-29 Vår beteckning SÖKANDE Takeda Pharma AB Box 3131 169 03 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, bifaller ansökan

Läs mer

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen

Läs mer

Förslag till TLV: möjlighet till besparingar genom sänkta priser på originalläkemedel som utsatts för konkurrens från utbytbara generiska läkemedel

Förslag till TLV: möjlighet till besparingar genom sänkta priser på originalläkemedel som utsatts för konkurrens från utbytbara generiska läkemedel TLV Box 55 171 11 Solna Stockholm den 3 april 2009 Förslag till TLV: möjlighet till besparingar genom sänkta priser på originalläkemedel som utsatts för konkurrens från utbytbara generiska läkemedel Läkemedelsindustriföreningen,

Läs mer

Hälsodataregister. räddar liv och ger bättre vård

Hälsodataregister. räddar liv och ger bättre vård juni 2019 Hälsodataregister räddar liv och ger bättre vård Hälso- och sjukvården utvecklas snabbt, tack vare ny medicinsk kunskap, nya behandlingsmetoder, tekniska innovationer och modernare arbetssätt.

Läs mer

Remissvar: Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför förmånen Dnr: S2014/3698/FS)

Remissvar: Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför förmånen Dnr: S2014/3698/FS) Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Stockholm 1 september 2015 Remissvar: Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför förmånen Dnr: S2014/3698/FS) Socialdepartementet

Läs mer

Yttrande över betänkandet Enhetliga priser på receptbelagda läkemedel, (SOU 2017:76) 17 LS

Yttrande över betänkandet Enhetliga priser på receptbelagda läkemedel, (SOU 2017:76) 17 LS Yttrande över betänkandet Enhetliga priser på receptbelagda läkemedel, (SOU 2017:76) 17 LS 2017-1353 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2018-01-17 LS 2017-1353 Landstingsstyrelsen Yttrande över

Läs mer

Hälsofrämjande sjukhus Östersund

Hälsofrämjande sjukhus Östersund Var 20:e i befolkningen kan behandlas med ett läkemedel som kostar 2000 kr/patient och år. God evidens registrerat två stora kliniska prövningar Livsstilsläkemedlen Läkemedelsförmånsnämndens huvudvärk?

Läs mer

Vår vision: Mesta möjliga hälsa för skattepengarna

Vår vision: Mesta möjliga hälsa för skattepengarna Vårt apoteksuppdrag 2 Vår vision: Mesta möjliga hälsa för skattepengarna Vi reglerar apoteksmarknaden Vi styr apoteksmarknaden bland annat genom reglerna för det generiska utbytet. Vi är en av flera myndigheter

Läs mer

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel Special läkemedels PROJEKTET På spaning mot nya läkemedel Målet är att säkerställa effekten och nyttan Under de närmaste åren kommer flera nya läkemedel att introduceras i sjukvården. Många av dem innebär

Läs mer

Utbyte av läkemedel med generisk konkurrens. Regelverk och bakgrund

Utbyte av läkemedel med generisk konkurrens. Regelverk och bakgrund Utbyte av läkemedel med generisk konkurrens Regelverk och bakgrund Reglerna för generiskt utbyte har vidareutvecklats Generiskt utbyte sedan 2002 Uppdaterade regler 2009 med anledning av att den svenska

Läs mer

Samlad statistik. Medicinsk forskning och innovation i Sverige - för bättre hälsa, nya jobb och en växande ekonomi

Samlad statistik. Medicinsk forskning och innovation i Sverige - för bättre hälsa, nya jobb och en växande ekonomi Samlad statistik Medicinsk forskning och innovation i Sverige - för bättre hälsa, nya jobb och en växande ekonomi Statliga anslag till medicinsk och övrig civil FoU i Sverige 2002-203 beräknade FoU medel

Läs mer

BESLUT. Datum Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om prishöjning för nedanstående läkemedel.

BESLUT. Datum Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om prishöjning för nedanstående läkemedel. BESLUT 1 (5) Datum 2017-06-21 Vår beteckning SÖKANDE Ebb Medical AB Box 114 371 22 Karlskrona SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan

Läs mer

BESLUT. Datum 2012-11-26. Uppföljning och omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna.

BESLUT. Datum 2012-11-26. Uppföljning och omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna. BESLUT 1 (5) Datum 2012-11-26 Vår beteckning FÖRETAG GlaxoSmithKline AB P.O. Box 516 169 29 Solna SAKEN Uppföljning och omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Remissvar: Förslag till ändringar av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd (TLVAR 2003:2)om ekonomiska utvärderingar

Remissvar: Förslag till ändringar av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd (TLVAR 2003:2)om ekonomiska utvärderingar Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket registrator@tlv.se Kopia: douglas.lundin@tlv.se lena.telerud@tlv.se Stockholm den 18 december 2014 Remissvar: Förslag till ändringar av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets

Läs mer

Uppdraget ska omfatta följande insatser för att nå etappmålet:

Uppdraget ska omfatta följande insatser för att nå etappmålet: Regeringsbeslut I:3 2014-04-16 S2014/3530/FS (delvis) Socialdepartementet Läkemedelsverket Box 26 751 03 Uppsala Uppdrag om fördjupad analys av olika handlingsalternativ för att nå etappmålet om miljöhänsyn

Läs mer

Hur värderar staten våra nya, dyra terapier?

Hur värderar staten våra nya, dyra terapier? Hur värderar staten våra nya, dyra terapier? Rune Dahlqvist Professor klinisk farmakologi Medicinsk rådgivare TLV Norrländska Läkemedelsdagarna jan 2012 Staten vem är det i detta sammanhang? Socialdepartementet

Läs mer

Prissättning av läkemedel - ett politiskt perspektiv. Presentation 29 januari 2016

Prissättning av läkemedel - ett politiskt perspektiv. Presentation 29 januari 2016 Prissättning av läkemedel - ett politiskt perspektiv Presentation 29 januari 2016 Olika prissättningssystem inom förmånerna TLV fattar beslut om subvention människovärdesprincipen, behovssolidaritetsprincipen

Läs mer

Innovativ teknik kan förbättra diabetesvården. För en stor del av befolkningen. Och för hela samhället.

Innovativ teknik kan förbättra diabetesvården. För en stor del av befolkningen. Och för hela samhället. Innovativ teknik kan förbättra diabetesvården. För en stor del av befolkningen. Och för hela samhället. Idag lever minst 450.000 svenskar med diabetes. Av dessa har 85-90% typ2-diabetes, därutöver finns

Läs mer

Skrivelse med anledning av den aviserade apoteksutredningen

Skrivelse med anledning av den aviserade apoteksutredningen Statsrådet Gabriel Wikström Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 16 september 2015 Skrivelse med anledning av den aviserade apoteksutredningen Vid apoteksomregleringen 2009 överfördes den

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (5) Datum 2010-12-16 Vår beteckning SÖKANDE SWEDISH ORPHAN AB Drottninggatan 98 111 60 Stockholm ÄRENDET Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV bifaller

Läs mer

Nominering/underlag för introduktion av nytt cancerläkemedel/ny indikation

Nominering/underlag för introduktion av nytt cancerläkemedel/ny indikation NOMINERINGSMALL Nominering/underlag för introduktion av nytt cancerläkemedel/ny indikation A. Fylls i av den som nominerar: 1. Läkemedlets namn: 2. Indikation: 3. Dosering och administrationssätt: 4. Hur

Läs mer

Patientperspektivet Hur kan värdet av ett läkemedel beräknas?

Patientperspektivet Hur kan värdet av ett läkemedel beräknas? Sammanfattning Denna bok är slutrapport i SNS forskningsprogram Värdet av nya läkemedel. Syftet med forskningsprogrammet har varit att bidra med kunskapsunderlag för beslut som styr tillgången till nya

Läs mer

FAKTA 2012. Läkemedelsmarknaden och hälso- och sjukvården Swedish Pharmaceutical Market and Health Care

FAKTA 2012. Läkemedelsmarknaden och hälso- och sjukvården Swedish Pharmaceutical Market and Health Care FAKTA 2012 Läkemedelsmarknaden och hälso- och sjukvården Swedish Pharmaceutical Market and Health Care 1 1 Adress: Läkemedelsindustriföreningens Service AB, LIF Ringvägen 100, Stockholm Box 17608, 118

Läs mer

Hur beslutar TLV om läkemedel i högkostnadsskyddet. Wing Cheng, projektledare och medicinsk utredare Apotek och Egenvårdsmässan

Hur beslutar TLV om läkemedel i högkostnadsskyddet. Wing Cheng, projektledare och medicinsk utredare Apotek och Egenvårdsmässan Hur beslutar TLV om läkemedel i högkostnadsskyddet Wing Cheng, projektledare och medicinsk utredare Apotek och Egenvårdsmässan 20130903 Vanligaste frågorna? Varför är mitt läkemedel inte i högkostnadsskyddet?

Läs mer

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser I detta kapitel redogör Socialstyrelsen för kostnadsutvecklingen för hela den svenska vård- och omsorgssektorn under en tioårsperiod, 2003 2012, respektive en femårsperiod, 2008 2012.

Läs mer

Uppdaterad prognos av läkemedelsförsäljningen i Sverige

Uppdaterad prognos av läkemedelsförsäljningen i Sverige Promemoria 2017-10-24 Dnr 5.3-24047/2017 1(9) Avdelningen för utvärdering och analys Almina Kalkan Almina.Kalkan@socialstyrelsen.se Uppdaterad prognos av läkemedelsförsäljningen i Sverige Sammanfattning

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-05-02

BESLUT. Datum 2011-05-02 BESLUT 1 (5) Datum 2011-05-02 Vår beteckning SÖKANDE GlaxoSmithKline AB Box 516 SE - 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Koncernkontoret Läkemedelsenheten

Koncernkontoret Läkemedelsenheten Läkemedelsenheten Maria Landgren Läkemedelschef Datum 2013-06-17 1 (6) Till Förskrivare i Apoteksaktörer Förskrivning och fakturering av läkemedel och liknande produkter med särskild landstingssubvention

Läs mer

Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna

Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna YTTRANDE Vårt dnr: 2015-08-28 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Susanna Eklund Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Slutrapport

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (5) Datum 2010-07-01 Vår beteckning 410/2010, SÖKANDE Celgene AB Kista Science Tower 164 51 KISTA SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar

Läs mer

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissärende: Betänkande av Utredningen om utvärderingen av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Forskningsfinansiering

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar. Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar. Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009 Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009 Det här gör TLV TLV är en myndighet under Socialdepartementet Beslutar om pris på

Läs mer

Pensionärsrådet. Vänersborg 2 november Peter Amundin

Pensionärsrådet. Vänersborg 2 november Peter Amundin Pensionärsrådet Vänersborg 2 november 2018 Peter Amundin Fråga från PRO: Vad vi har erfarit, är överförskrivning av läkemedel en viktig fråga för individen. Det är svårt att förändra situationen för individen,

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

Yttrande på: Förslag till avgifter för läkemedelleverantörers tillgång till LiiV Dnr S2016/06640/FS

Yttrande på: Förslag till avgifter för läkemedelleverantörers tillgång till LiiV Dnr S2016/06640/FS YTTRANDE 2016-11-25 S2016/06640/FS Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Yttrande på: Förslag till avgifter för läkemedelleverantörers tillgång

Läs mer

Införande av nya innovativa läkemedel - så fungerar den värdebaserade prissättningen i Sverige. Martin Irding

Införande av nya innovativa läkemedel - så fungerar den värdebaserade prissättningen i Sverige. Martin Irding Införande av nya innovativa läkemedel - så fungerar den värdebaserade prissättningen i Sverige Martin Irding Ämnen/frågor inför idag 1. De tre grundläggande principerna (människovärde/behov- och solidaritet/kostnadseffektivitet)

Läs mer

Yttrande över remiss: Finansiering, subvention och prissättning av läkemedel - en balansakt (SOU 2017:87)

Yttrande över remiss: Finansiering, subvention och prissättning av läkemedel - en balansakt (SOU 2017:87) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Berg Anton Datum 2018-01-02 Diarienummer KSN-2017-3942 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss: Finansiering, subvention och prissättning av läkemedel -

Läs mer

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society 1 Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län Olof Linde Sweco Society Den ständiga vårdkrisen Är detta världens dyraste sjukhus? Stor läkarbrist på länets hälsocentraler Brister inom

Läs mer

Kostnadsutvecklingen inom vården och omsorgen 2001 2010

Kostnadsutvecklingen inom vården och omsorgen 2001 2010 Ekonomiska analyser Sammanfattande iakttagelser De totala utgifterna för hälso- och sjukvården uppgick 2009 till 313,7 miljarder kronor i 2010 års pris. Samma år uppgick socialtjänstens utgifter till 151,9

Läs mer

Smartare priser på läkemedel. johan.stennek@economics.gu.se

Smartare priser på läkemedel. johan.stennek@economics.gu.se Smartare priser på läkemedel johan.stennek@economics.gu.se Alla får inte de bästa läkemedlen Wilking, Jönson & Bergh (Acta Oncologica, 2010) 400 kvinnor med en aggressiv form av bröstcancer går miste om

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (5) Datum 2014-12-11 Vår beteckning SÖKANDE Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

Prognos över användning och kostnader för läkemedel i SLL Kortversion

Prognos över användning och kostnader för läkemedel i SLL Kortversion Prognos över användning och kostnader för läkemedel i SLL 2017 2019 Kortversion Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2018-11-06 Diarienummer: HSN 2018-0083 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Namn Form Styrka Förp. Varunr. AIP (SEK) Mestinon Dragerad tablett 60 mg 150 st ,79 Mestinon Tablett 10 mg 250 st ,64

Namn Form Styrka Förp. Varunr. AIP (SEK) Mestinon Dragerad tablett 60 mg 150 st ,79 Mestinon Tablett 10 mg 250 st ,64 2014-05-05 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Meda AB Box 906 170 09 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, bifaller ansökan om prishöjning inom läkemedelsförmånerna

Läs mer

SAKEN BESLUT 1 (5) BioPhausia AB Blasieholmsgatan 2 111 48 Stockholm SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna

SAKEN BESLUT 1 (5) BioPhausia AB Blasieholmsgatan 2 111 48 Stockholm SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna 2013-07-22 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE BioPhausia AB Blasieholmsgatan 2 111 48 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, bifaller ansökan om

Läs mer

Om att delta i en klinisk prövning

Om att delta i en klinisk prövning Om att delta i en klinisk prövning 1 Innehållsförteckning Vad är en klinisk prövning och hur utförs den? 5 Varför görs kliniska prövningar? 7 Varför gör min läkare kliniska prövingar? 7 Hur utförs en klinisk

Läs mer

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Metolazon Abcur Tablett 5 mg Blister, ,00 436,50. tabletter

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Metolazon Abcur Tablett 5 mg Blister, ,00 436,50. tabletter 2010-12-02 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Abcur AB Campus Gräsvik 5 371 75 Karlskrona SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående

Läs mer

BRYSSEL 2016 Biologiskt / Biosimilar

BRYSSEL 2016 Biologiskt / Biosimilar BRYSSEL 2016 Biologiskt / Biosimilar Bryssel den 16 november 2016 Tidiane Diao Bakgrund: Mellan 2015 och 2020 går dem flesta patenten på biologiska läkemedel (inom reumatologin) ut och i samband med detta

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:16 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:10 av Dag Larsson och Inger Ros (s) om förbättrade möjligheter för patienter att få del av nya läkemedel Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämndes avslår ansökan om prishöjning för Furadantin tabletter 50 mg.

Läkemedelsförmånsnämndes avslår ansökan om prishöjning för Furadantin tabletter 50 mg. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE RECIP AB Lagervägen 7 136 50 Haninge SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämndes

Läs mer

SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna

SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna 2013-03-27 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Orifice Medical AB Aktergatan 2 271 55 Ystad SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om att Hygropax,

Läs mer

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar - med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar Hälsoekonomi vad, varför & hur? Hälsoekonomiska analyser och dess användningsområden Praktiska exempel tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och

Läs mer

Skrivelse med anledning av TLV:s översyn av stomiprodukter

Skrivelse med anledning av TLV:s översyn av stomiprodukter Stockholm 2012-10-08 Till: Statssekreterare Karin Johansson Kopia: Socialminister Göran Hägglund Socialdepartementet 103 33 Stockholm Skrivelse med anledning av TLV:s översyn av stomiprodukter Under de

Läs mer

Motion: Plånboken avgör om du blir impotent I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Urban Persson, Moderaterna

Motion: Plånboken avgör om du blir impotent I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Urban Persson, Moderaterna YTTRANDE 1(2) Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Urban Persson, Moderaterna Att Landstinget tillskriver Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket att läkemedlet

Läs mer

Dnr 1279/2012 Stockholm den 27 september 2013

Dnr 1279/2012 Stockholm den 27 september 2013 Dnr 1279/2012 Stockholm den 27 september 2013 Swedish Medtech och Swedish Labtechs kommentarer till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets slutrapport- Regeringsuppdrag att göra hälsoekonomiska bedömningar

Läs mer

Utbyte av läkemedel. Sofie Berge och Karin Andersson Utredare, TLV

Utbyte av läkemedel. Sofie Berge och Karin Andersson Utredare, TLV Utbyte av läkemedel Sofie Berge och Karin Andersson Utredare, TLV Innehåll Första timmen: Läkemedelsverket (LV) Andra timmen: Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) TLV:s uppdrag, organisation och

Läs mer

FAKTA 2010. Läkemedelsmarknaden och hälso- sjukvården Swedish Pharmaceutical Market and Health Care

FAKTA 2010. Läkemedelsmarknaden och hälso- sjukvården Swedish Pharmaceutical Market and Health Care FAKTA 2010 Läkemedelsmarknaden och hälso- sjukvården Swedish Pharmaceutical Market and Health Care 1 1 LIF de forskande läkemedelsföretagen LIF är branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (5) Datum 2018-12-18 Vår beteckning SÖKANDE DNE Pharma AS Karihaugveien 22 1086 Oslo Norge SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

får förändrad subvention Besluten träder i kraft den 15 oktober 2010

får förändrad subvention Besluten träder i kraft den 15 oktober 2010 Triptanläkemedel mot migrän får förändrad subvention Presenterades 6 juli 2010 Presenterades 6 juli 2010 Besluten träder i kraft den 15 oktober 2010 Dessa läkemedel har TLV granskat Triptanläkemedel har

Läs mer

Regional handlingsplan 2017 Region Skånes läkemedelsstrategi

Regional handlingsplan 2017 Region Skånes läkemedelsstrategi Regional handlingsplan 2017 Region Skånes läkemedelsstrategi 2017-2020 FÖR EN ÄNNU BÄTTRE LÄKEMEDELSANVÄNDNING 1 1. Effektiv och säker läkemedelsanvändning Övergripande mål enligt Region Skånes Läkemedelsstrategi

Läs mer

En bild av framtidens hälso- och sjukvård -vision!

En bild av framtidens hälso- och sjukvård -vision! En bild av framtidens hälso- och sjukvård -vision! Framtidens hälso- och sjukvård I Norrbotten mår äldre allt bättre och befolkningen lever längre. Även om äldres hälsa visar en positiv utveckling så betyder

Läs mer

Yttrande avseende Effektiv vård (SOU 2016:2)

Yttrande avseende Effektiv vård (SOU 2016:2) Datum Diarienummer 1 (5) 2016-05-23 00486/2016 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se Yttrande avseende Effektiv vård (SOU 2016:2) (S2016/00212/FS)

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 Asa.C.Bondesson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-08-26 Dnr 1602223 1 (5) Socialstyrelsen Dnr: 4.1.1-14967/2016 Yttrande om Remiss avseende

Läs mer

ANSÖKAN - om att ingå i läkemedelsförmånerna samt om pris på läkemedel. Typ av ansökan. Typ av läkemedel. Kalkylerad omsättning. Licensförskrivning

ANSÖKAN - om att ingå i läkemedelsförmånerna samt om pris på läkemedel. Typ av ansökan. Typ av läkemedel. Kalkylerad omsättning. Licensförskrivning ANSÖKAN - om att ingå i läkemedelsförmånerna samt om pris på läkemedel 1 (6) Typ av ansökan Nytt läkemedel Tillfällig subvention Ny beredningsform Ny styrka Ny läkemedelsförpackning Prissänkning Prishöjning

Läs mer

BESLUT. Datum Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Esomeprazol Enterokapsel, 20 mg Blister, ,20 182,00.

BESLUT. Datum Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Esomeprazol Enterokapsel, 20 mg Blister, ,20 182,00. BESLUT 1 (5) Datum 2010-12-13 Vår beteckning SÖKANDE KRKA Sverige AB Göta Ark 175, Medborgarplatsen 25 118 72 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Remissvar av delbetänkandet SOU 2017:87 Finansiering, subvention och prissättning av läkemedel

Remissvar av delbetänkandet SOU 2017:87 Finansiering, subvention och prissättning av läkemedel Äldreförvaltningen Planeringsavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2018-01-03 Handläggare Christina Malmqvist Telefon: 08-508 36 222 Till Äldrenämnden den 30 januari 2018 Remissvar av delbetänkandet

Läs mer

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning

Läs mer

Synpunkter med anledning av rapporten Nationell samordning för strukturerat införande och uppföljning av nya cancerläkemedel

Synpunkter med anledning av rapporten Nationell samordning för strukturerat införande och uppföljning av nya cancerläkemedel Sveriges Kommuner och Landsting Socialdepartementet Stockholm den 28 maj 2013 Synpunkter med anledning av rapporten Nationell samordning för strukturerat införande och uppföljning av nya cancerläkemedel

Läs mer

Generiskt utbyte samhälls- och patientperspektivet. Anna Montgomery, Farm Dr, medicinsk utredare LMA-dagarna 2018

Generiskt utbyte samhälls- och patientperspektivet. Anna Montgomery, Farm Dr, medicinsk utredare LMA-dagarna 2018 Generiskt utbyte samhälls- och patientperspektivet Anna Montgomery, Farm Dr, medicinsk utredare LMA-dagarna 2018 Stort tack för alla frågor! Svaren på de vanligaste frågorna kommer att publiceras i en

Läs mer

Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar

Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar 70% av PV-pat anser att varje individ har rätt att få sina behov tillfredsställda, även om de är bagatellartade 5 resp 6% av adm och läkare instämmer

Läs mer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer Yttrande över slutbetänkandet Tydligare ansvar och regler för läkemedel (SOU 2018:89 tackar för möjligheten att få lämna synpunkter på slutbetänkandet. Det är viktig utredning då det är mer än 20 år sedan

Läs mer

Pris, tillgång och service - fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden HSU 2013-01-23

Pris, tillgång och service - fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden HSU 2013-01-23 - fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden HSU 2013-01-23 Innehåll Läkemedels- och apoteksutredningen Regionens beredningsprocess Utredningens förslag Förslag till synpunkter från Västra

Läs mer

Bokslutskommuniké 2016

Bokslutskommuniké 2016 Bokslutskommuniké 2016 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen i april 2017.

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund. Sjukdomsbegreppet måste vara klart definierat och ligga till grund för vårdinsatser

Sammanfattning. Bakgrund. Sjukdomsbegreppet måste vara klart definierat och ligga till grund för vårdinsatser Remissvar till Diskussionspromemoria av Missbruksutredningen om Bättre vård och stöd för individen Om ansvar och tvång i den svenska missbruks och beroendevården Sammanfattning Sjukdomsbegreppet måste

Läs mer

Ökad följsamhet med påminnelser. Kronans Apotek november 2017

Ökad följsamhet med påminnelser. Kronans Apotek november 2017 Ökad följsamhet med påminnelser Kronans Apotek november 2017 Sammanfattning Det är ett väl dokumenterat och känt problem att patienter inte fullföljer sin läkemedelsbehandling. För vissa sjukdomar handlar

Läs mer

En flexibel prismodell

En flexibel prismodell Bilaga 1 En flexibel prismodell bilaga från Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV) Ingår i rapporten Stegvist godkännande och införande av nya läkemedel 2014-12-12 Postadress/Postal address: P.O.

Läs mer

Remissvar: Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna - TLV

Remissvar: Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna - TLV Sundbyberg 2015-09-01 Dnr.nr: S2014/3698/FS Vår referens: Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar: Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer