Protokoll Gasmarknadsrådet 10 juni 2015

Transkript

1 Protokoll Gasmarknadsrådet 10 juni 2015 Tid Plats Energigas Sverige, Sankt Eriksgatan 44, Stockholm Närvarande Johan Zettergren Swedegas AB (ordförande) Swedegas AB (sekreterare) Mattias Wesslau Swedegas AB Linus Hellman Swedegas AB Michael Pellijeff Energimyndigheten Linda Eriksson - Energimyndigheten Maria Malmkvist Energigas Sverige Anders Falk Energimarknadsinspektionen Sanela Cehic Energimarknadsinspektionen Alexander Johannesson Kraftringen Nät AB Peter Ohlsson Kraftringen Nät AB Gunnar Backsund Göteborg Energi AB Håkan Rannestig Öresundskraft AB Olivia Seidova Dong Energy AB Mathias Edstedt Stockholm Gas AB Petra Edvardsson Stockholm Gas AB Paul von Heiroth - Modity Energy Trading AB Camilla Mejdahl Jeppesen Energinet.dk Elin Sundström E.ON Gas Sverige AB Johan Claesson E.ON Gashandel Sverige AB Carl-Johan Falk E.ON Värmekraft Sverige AB Emma Wrege Varberg Energi AB Dagens gäster Jan Nordling Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA Walter Peeraer Fluxys Pieterjan Renier Fluxys Jesús Saldaña Enagás Fernando Impuesto Enagás Frånvarande Mattias Johansson Fordonsgas Sverige AB Millo Jovanovic Zinck Dong Energy A/S 1

2 Carolina Wistén Dong Energy AB Michael Bayer E.ON Gashandel Sverige AB Roland Schädlich Perstorp AB Lars Lindström Akzo Nobel Pulp and Performance Chemicals AB Magnus Hedgran Göteborg Energi Gasnät AB Roland Schädlich Perstorp AB Reine Spetz Borealis AB Karin Lundqvist St

3 1. Introduktion/Godkännande av dagordningen Johan Zettergren förklarade dagens möte öppnat och hälsade deltagarna välkomna. Dagens gäster denna gång var Swedegas nya ägare, Fluxys och Enagás, samt Jan Nordling från IVA. Övriga nya ansikten var Sanela Cehic från Energimarknadsinspektionen som tar över efter Anders Falk, Elin Sundström från E.ON Gas som tagit över efter Karin Froborg, Peter Ohlsson från Kraftringen, Oliva Seidova från Dong, Petra Edvardsson från Stockholm Gas och Carl- Johan Falk från E.ON Värmekraft som är ny medlem i rådet. Dagordningen godkändes. 2. Anteckningar från föregående möte Inga särskilda kommentarer om föregående protokoll. 3. Presentation av Swedegas nya ägare Walter Peeraer, CEO, Fluxys, inledde med att förklara varför de valt att investera på den svenska gasmarknaden genom förvärvet av Swedegas. en ses som liten men stabil och den består av en relativt ung infrastruktur vilket är bra i det långa perspektivet. Fluxys och Enagás ser sig själv som industriella och långsiktiga investerare som hoppas kunna hjälpa till att utveckla den svenska gasmarknaden genom att aktivt bidra med kunskap inom de utvecklingsbara områdena. Lokala nät, Power to Gas, Biogas och framförallt LNG är segment som de nya ägarna vill hjälpa Swedegas att utveckla. Walter Peeraer beskrev Fluxys som är en belgisk TSO och verksam inom samma huvudområden som Enagás: rörledning, gaslager och LNG. Fluxys är aktiva i ett flertal olika infrastrukturprojekt inom Europa och även delägare i Trans Adriatic Pipeline project (TAP). 3

4 Jesús Saldaña, General Manager Strategy and Business Development, Enagás, presenterade Enagás verksamhet. Spanska Enagás är en stor spelare på gasmarknaden. Företaget är inte bara verksamt inom Europa utan har investerat i projekt i Mexico, Chile, Peru och är delägare i TAP. Ni finner Fluxys och Enagás presentation som bilaga Försörjningstrygghet 4.1 Energimyndigheten informerar Michael och Linda från Energimyndigheten presentade ett antal punkter och började med att redovisa statusen för gaslagren i Danmark. I juni ligger nivån på ca 350 mcm vilket är en godkänd nivå. Lagret kommer fyllas upp till vintern. Senaste prisskillnaden vinter/sommar var låg vilket inte är optimalt ur ekonomisk synvinkel från lagerkundernas perspektiv. Beträffande arbetet med nationella krisplaner och föreskrifter så har en del förändringar arbetats fram där en viktig punkt är att en anläggning (och inte företag) som förbrukar mer än 20 GWh gas på ett år ska ha en krisplan. Michael påpekade att Energimyndigheten arbetar endast med det västsvenska naturgassystemet. Nästa referensgruppsmöte ägde rum 25 juni hos Swedegas. Information om detta skickas ut av Linda. Målet är att planerna och föreskrifterna ska gälla fr.o.m. 1 november Under 2014 påbörjades en systematisk tillsyn inom området trygg naturgasförsörjning där syftet är att granska om företagen uppfyller kraven i de nationella planerna och föreskrifterna. Tillsynsärenden har öppnats för flera naturgasföretag och storförbrukare. Kommissionens gasförsörjningsförordning har genomgått en public consultation och nu genomförs en konsekvensanalys som ska vara klar i Q3. I Q4 släpps en reviderad förordning och förhandlingar inleds i början av 2016 då Departementet kommer ha etablerat en referensgrupp som stöd i förhandlingsarbetet. Gasleveranserna från Ryssland till Ukraina har sedan oktober 2015 baserats på korta avtal och det senaste löper ut nu i juni. Ukraina bör ha bcm i lagerpåfyllnad inför vintern och förhandlingar fortlöper beträffande ett nytt avtal. Vidare beskrev Michael förordning (2008:1330) om avgifterna på naturgasområdet. Förordningen innehåller bestämmelser vilka avgifter nätägarna ska betala till Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen. Försörjningstrygghetsavgiften ska betalas till Energimyndigheten och uppgår till 0,05 öre/kwhu och tillsynsavgiften ska betalas till Energimarknadsinspektionen och är på samma belopp. Energimyndighetens presentation finner ni som bilaga 2. 4

5 4.2 SoS, Gaskvalitet och Hyper3 Camilla från Energinet berättade om pågrävningen som ägde rum i maj i Köpenhamnsområdet. Som tur så var inte skadan av allvarlig karaktär, även om det var nära, så ingen försörjningskris uppstod. Johan berättade kort om ENTSOG som släppt sin Summer Supply Outlook 2015 & Summer Review Skandinavien, och då framförallt Sverige, anses som generellt som en känslig marknad då vi endast har en införselpunkt. Den nya rapporten pekar dock på att kapacitetsökningen Ellund/Egtved samt även nya infrastrukturprojekt, som biogasanläggningar och LNG-terminaler, bidrar till en mer robust dansk-svensk marknad. Status för projektet Avräkning och debitering för gas med varierande värmevärde är att ett samarbetsavtal är färdigt och signerat. Upphandling av projektledare pågår för tillfället och projektet antas ha en implementeringstid på månader. Med avseende på ovanstående projekt arbetar Swedegas med att införa en systemlösning, Quality Tracker. Det är ett system som Energinet använder sig av och syftet är att beräkna gaskvalitet i alla större mätpunkter i Swedegas transmissionsnätsystem. Investeringsbeslut är taget och upphandling (val av systemleverantör) är i slutskedet. Installations- och driftsättningsfas sker 2015/2016. Projektledare är Geir Sjöholm. Linus berättade om Hyper3 som är kommersiellt avbrytbart avtal för att stärka försörjningstryggheten på den dansk-svenska marknaden. Vintern 2015/2016 (november-april) är andra året som Swedegas i samarbete med Energinet, som använt sig av Hyper3 i sju år, ger svenska förbrukare möjlighet att delta. Auktionsdatum sker 6 oktober 2015 och Linus förklarade att både Energinet och Swedegas har som ambition att öka antalet deltagare inom Hyper3. Intresserade slutförbrukare hör av sig till sin nätägare för mer information om Hyper3. Presentationen hittar ni som bilaga Systembalansansvar Alexander redovisade statistiken beträffande Swedegas systembalansansvar. Inget att anmärka på beträffande statistiken. Vidare presenterades den totala produktionen (biogas) för det västsvenska naturgasnätet. Produktionen har ökat en del senaste året. Mycket tack vare Jordberga. När Gobigas startar upp kontinuerlig produktion kommer volymen förhoppningsvis att öka avsevärt. En webenkät som berör Swedegas som systemabalansansvarig kommer skickas ut till nätägare och balansansvariga i början på september och resultatet kommer redovisas på nästa Gasmarknadsråd, 17 september. Se bilaga 4 för detaljerad information. 5

6 6. sinformation Mattias beskrev Swedegas aggregerade bild över gasmarknadens utveckling. Värt att notera är att man kan se lägre bokningsvolymer för 2015 än vad vi haft historiskt sett. Se bilaga 5 för mer information. 7. Balanseringsförordningen, NC BAL Alexander redovisade status för balanseringskoden, NC BAL. Först presenterades en del bakgrundsfakta och det gavs en bild över Energinets arbete med implementeringen. Energinet implementerar koden till fullo, 1 oktober Swedegas använder sig av en så kallad interimistisk lösning vilket kan ses som en lättare variant av full implementering. Energimarknadsinspektionen har godkänt Swedegas ansökan om interimistiska åtgärder. Specifikation för implementeringen har skickats ut till nätägarna. Inom kort ska även balansansvariga få en specifikation. Se bilaga 6 för mer information. 8. Tillsyn och reglerfrågor Anders Falk hade fyra punkter i sin presentation: 1. Pågående regeringsuppdrag 2. EU:s och Ei:s arbete med nätkoder 3. REMIT 4. Tillsyn av gasnätstariffer Pågående regeringsuppdrag Gaskvalitet och inmatning av biogas på naturgasnätet Anders presenterade Ei:S uppdrag med de regler som ska gälla vid anslutning av förnybara 6

7 energikällor. Under 2015 sker analysarbete och samtal med intressenter inom branschen. Våren 2016 sker avlämning av rapport till regeringen. Projektledare är Linda Werther Öhling. Uppföljning av nuvarande modell för systembalansansvar Ei:s ska genomföra en uppföljning av nuvarande modell för systembalansansvar där syftet är att göra en utvärdering av överflyttningen av balansansvaret från Svenska Kraftnät till Swedegas. Intervjuer har ägt rum under vintern 2014/2015. Rapporteringstidpunkt är senast 30 oktober 2015 och Kaj Forsberg är projektledare. Förhandsregleringens påverkan på avgifter vid anslutning och överföring av biogas Naturgaslagen har skapats utifrån överföring av naturgas och nu ska en analys göras huruvida förhandsregleringen i sig kan påverka anslutningar av biogasproduktion till naturgasnäten. Slutlig rapportering sker senast 31 mars Projektledare är Ei:s Sigrid Granström. EU och Ei:s arbete med nätkoder NC INT Kommissionen antog denna kod den 4 november och den träder i kraft den 1 maj Koden berör främst Swedegas och handlar om villkor vid sammanlänkningsavtal mellan olika TSOs. Den behandlar också gaskvalitet och odorisering samt även rapportering. Förordningen i sin helhet släpptes i maj i och med publicering i Official Journal. NC TAR Swedegas kommer att påverkas av denna kod. Dock så kvarstår en del frågor mellan ENTSOG och ACER innan koden kan ingå i kommitologi-processen. Denna avser tariffer på TSO-nivå och gränsöverskridande överföring, alltså endast det västsvenska naturgasnätet. Intressenter kan lämna synpunkter på nätkoden genom att maila Ei på registrator@ei.se, diarienr NC BAL Koden träder i kraft den 1 okt Swedegas bereder frågan och har bland annat ansökt om intermistiska undantag och fått detta godkänt av Ei. NC CAM Första bedömningen har varit att denna nätkod inte skulle ha någon betydelse för Sverige. Dock har koden blivit omskriven vid flera tillfällen och det är fortfarande tveksamt om även Sverige kommer att beröras. Koden träder i kraft 1 nov REMIT Genomförandeakterna för REMIT beslutades av Kommissionen och medlemsstaterna den 3 okt De som berörs är gashandlare, TSO:s och stora förbrukare (årsförbrukning > 600 GWh). Ei har tecknat ett samförståndsavtal med Gaspoint Nordic och DERA med intentionen att säkerställa att övervakningsuppgifterna enligt REMIT kommer att genomföras på ett konsistent och effektivt sätt. Mer information kan hämtas från Ei:s hemsida: Memorandum-of-Understanding-MoU-/ 7

8 7 oktober 2015 är senaste datum för aktörer att registrera sig och då kommer rapporteringsförfarande (berör ej svenska aktörer) steg ett att starta.7 april 2016 startar transaktionssteget för övriga aktörer. Mer detaljerad information följer under hösten. Anders berättade om ett fall av marknadsmanipulation i Danmark: Ytterligare information om REMIT finns på Ei:s hemsida: Tillsyn av gasnätstariffer Beträffande förhandsregleringen av naturgastariffer för perioden så har fyra verksamheter (redovisningsenheter) överklagat till förvaltningsrätten. Samtliga fyra har överklagat kalkylräntan. Företagen har avlämnat yttranden den 31 maj 2015 och Ei har t.o.m. 31 augusti 2015 på sig att svara. Processen ska vara avslutad inom Inga anmärkningar har framkommit som föranlett till fördjupad tillsyn av åren 2012 och Bedömning av 2014 görs efter 1 augusti Se Anders presentation i bilaga Vägval el och dess koppling till Energikommissionen Jan Nordling från IVA gav en intressant presentation om hans arbete som huvudprojektledare för Vägval El och beskrev deras samarbete med Energikommissionen. Jan började med att ge lite information om IVA som består av 1300 svenska och utländska ledamöter samt 200 företag och organisationer. Visionen för Sverige är: Ett hållbart elsystem bortom 2030 som ger effektiv och trygg elförsörjning med konkurrenskraftiga priser. Syftet med Vägval El är att ge ökad kunskap hos politiker och samhället i stort om konsekvenser av olika vägval för elsystemets utveckling genom att ta fram ett underlag för Sveriges energipolitik. Projektet, som startades 16 december 2014, ska på ett objektivt sätt analysera det nordeuropeiska elsystemet med fokus på Sverige för perioden Vägval El finansieras av ett stort antal företag och intressenter (se sida 10 i Jans presentation). 8

9 Vidare berättade Jan att det är viktigt att lära från övriga världen som t.ex. Tyskland, Storbritannien, Italien, Spanien, USA och Kanada även fast det givetvis är olika förutsättningar för olika geografiska områden. Jan beskrev projektets organisation och berättade bland annat att det är samma människor under kategorin Energipolitik som sitter i Energikommissionen. Michael Pellijeff undrade hur det kommer fungera med att ha målgruppen även i Energikommissionen. Jan svarade att det är precis dem som ska påverkas eftersom det är då som vi kan få ett genomslag så han såg bara positivt på upplägget. Jan visade att en hel del workshops/seminarier hade genomförts och att flera är på gång. Bland annat kommer projektet presenteras under Almedalsveckan. Slutrapporten, syntesrapporten, presenteras 16 juni På vägen dit är det en hel del specialstudier och delrapporter som ses under sida 20. Vidare följde lite mer detaljerad analys om Sveriges energisituation. Jans presentation hittar ni som bilaga Kraftvärmeverkens roll i framtidens energisystem Carl-Johan Falk från Öresundsverket presenterade hur situationen ser ut för de stora kraftvärmeverken för tillfället. Just Öresundsverket, som togs i drift 7 december 2009, är Sveriges största kombikraftverk som har en elkapacitet på 453 MW och en fjärrvärmekapacitet på 270 MW (408 MW elkapacitet vid kombidrift). Carl-Johan berättade att fallande elpriser och höga fasta kostnader har minskat drifttimmarna rejält. Tyvärr har elpriset fallit mycket mer än vad gaspriset har gjort vilket medför en sämre ekonomisk vinning för Öresundsverket. Även i Europa är det ett flertal gaskraftverk som har problem och som tvingas stänga, antingen tillfälligt eller för gott. Vidare beskrev Carl-Johan att transportkostnaden för gasen från Ellund till Dragör var 40 MSEK per år medan kostnaden från Dragör till Sverige var 100 MSEK per år. Sida 10 beskriver Öresundsverkets gasvolym vs transportkostnad i Sverige sedan Det är ingen ökning för värmesektorn i Malmö och konkurrens från framförallt värmepumpar försvårar situationen. Carl-Johan beskrev fördelen med kraftvärmeverken som garanterar intermittent produktion (Öresundsverket kan startas upp och nå 400 MW inom endast 2 timmar) vilket kommer att behövas med tanke på regeringens beslut om utfasning av kärnkraft och utbyggnaden av 9

10 förnyelsebar produktion. Redan 2017 bedöms det ökade reglerbehovet vara 750 MW varav 288 MW i SE4. Andra fördelar med denna produktionstyp är den goda tillgängligheten av el- och värmeleveranser, det minskade behovet av vatten- och kärnkraft och just Öresundsverket är en relativt ny anläggning och har därmed ett litet behov av nyinvesteringar. Johan berättade att Swedegas tittar på att införa kortare kapacitetsprodukter vilket förhoppningsvis kan vara till hjälp för kraftvärmeverken då vi idag kan enas om att vi har en outnyttjad kapacitet. Walter Peeraer tillade att det är ett allmänt problem i hela EU för tillfället med outnyttjad kapacitet för kraftvärmeverken då nuvarande prisbild råder. Carl-Johans presentation finner ni som bilaga Tariffkoden, NC TAR Mattias presenterade arbetet med tariffkoden som har blivit försenat. Målet nu är att ett nytt förslag ska skickas från ENTSOG till ACER i juli och att koden ska levereras till kommissionen i slutet av augusti. Detta skulle innebära att kommittologiprocessen kan starta i mitten av december. I de senaste utkasten har antalet tillåtna kostnadsallokeringsmetoder minskats från fyra till två, frimärkesmetoden samt vägd distansmetod. 12. Avtalsvillkor Mattias berättade om Swedegas anpassning till tillåten intäktsram för perioden Swedegas har valt att anpassa sig till intäktsramen genom en tariffhöjning på 12 % för För resten av reglerperioden ser Swedegas betydligt mindre höjningar och planen utifrån nuvarande marknadsförutsättningar är 3,5 % för 2016, 3 % för 2017 och till sist ingen höjning för Distributörerna tyckte höjning var för kraftig då de redan har tuffa marginaler redan idag och det är inte bra ur ett konkurrensperspektiv. Ett flertal distributörer påpekade att denna höjning kommer påverka volymen negativt vilket drabbar hela marknaden. Även tajmingen är inte bra just nu då elpriserna är väldigt låga. Rent volymmässigt påpekade Mattias att Swedegas ser ökade volymer i industrisegmentet de närmsta åren och att Swedegas även tror på ett antal nyanslutningar de kommande åren. Beträffande kraftvärmesegmenten så är förutsättningarna tuffa i nuläget mycket beroende på låga elpriser men på lite längre sikt så tror Swedegas att det kan finnas nya möjligheter i segmentet bland annat beroende på föreslagna nedläggningar av kärnkraft. Swedegas kommer även under 2015 utreda förutsättningarna för korta produkter för att se om det skulle kunna innebära ökade 10

11 volymer till den svenska gasmarknaden. Johan berättade att transmissionskostnaden trots allt består av 3-10 % av slutkundens totala kostnad för gas (som typfall). 13. Övriga frågor Inga övriga frågor. 14. Kommande möten Nästa möte kommer att hållas 17 september i Göteborg inkluderande studiebesök hos St1 samt middag på kvällen. Vid protokollet Justerat Johan Zettergren 11