Livsviktigt. Vi är Livsmedelshandlarna och vi jobbar för dig! I detta nummer: Tema

Transkript

1 Livsviktigt NR För Sveriges Livsmedelshandlare Vi är Livsmedelshandlarna och vi jobbar för dig! I detta nummer: Medlemsnyttor Brott i butik Returlådor Betalningar Årsstämman Avfallsprojektet Livsmedelskontroll Hanteringsersättning Tema Livsmedelshandlarnas viktiga frågor 2016

2 Innehåll nr Vi är Livsmedelhandlarnas styrelse. Vi arbetar för att Du som medlem ska få det bättre som handlare. I det här numret kan du läsa om några av de profilfrågor som vi kommer att lägga stort fokus på under Är du handlare och vill veta mer om Livsmedelshandlarna? Gå med oss nu! 4 Avfallsprojektet Avfallsprojektet går in i en ny fas och hälsar Suez/Sita Sverige AB välkommen som ny partner. Har du tecknat avtal än? Läs och fundera - det kommer löna sig. 6 Brott i butik Snatterier, Hot och våld, rån och grova stölder blir allt vanligare i handlarens vardag. Vi har koll på läget och jobbar för säkrare butiker. 8 Branschgemensam riktlinje för ABP Nya riktlinjer presenteras till våren. Vi ser fram emot rättvisa kontroller och enklare administration och dokumentation kring handelsdokument. 9 Hanteringsersättning för PET & burkar Ny modell för hanteringsersättningen från och med januari Medlemsnyttor Du vet väl att du har rätt till gratis konsultation i juridik och i livsmedelskontroll? Dessutom kan du och de dina vara berättigade till hjälp från Stiftelsen Stckan. 12 Årets Säkerhetssatsning Livsmedelshandlarna instiftar nytt pris på Dagligvarugalan för att uppmärksamma bra initiativ mot brott i butik. 14 Betalningar Livsviktigt följer upp vad som sker med sedelbytet, förändringarna på kortmarknaden och vad den nya tekniken medför för handlarna. 16 Årets Resa - Framtidsseminarium Tidningen Livsviktigt ges ut av Livsmedelshandlarna som är en oberoende branschorganisation för handlarare inom dagligvaruhandeln. Livsmedelshandlaren kostar 800 kronor per år och ingår i serviceavgiften. 2 Ansvarig utgivare och VD Tryck Produktion Pär Bygdeson Petra Lindberg, Caleida Media NittonDesign Redaktör Reporter/fotograf Annonser Marie Halldestam Claes Hallencreutz victoria@caleidamedia.se johanna@caleidamedia.se Regeringsgatan Stockholm info@livsmedelshandlarna.se

3 Ledare Hjälp oss att bli fler! Det är i dagarna åtta år sedan jag började mitt arbete för Livsmedelshandlarna. Tiden har gått fort, som den ofta gör när man har roligt. Och mycket har hänt. Som du kan se i detta nummer har vi idag en bred palett med viktiga uppgifter att göra. Vi passar på att ta våra profilfrågor som vi driver. Allt för att du som äger och driver en livsmedelsbutik ska få bättre förutsättningar för att kunna göra dina kunder nöjda och glada. Avfallsprojektet en succé En del gör vi på Livsmedelshandlarna själva, som avfallsprojektet som du kan läsa mer om i detta nummer. Vi har nu så pass många anslutna butiker att det gör oss till en av Sveriges allra största leverantörer av wellpapp, plast och matavfall till återvinningsindustrin. Bra jobbat alla handlare. Dessutom är ni bäst på att källsortera. Bäst på återvinning Hela 69 procent av allt avfall som lämnar era butiker går till materialåtervinning. Att jämföra med branschsnittet på 53 procent. Imponerande. Har du inte gått med än med din butik är det dags att ta in en offert du med. Ju fler medlemsbutiker som är anslutna desto bättre blir förhandlingsstyrkan. Säkerhetsfrågor viktiga Andra frågor behöver vi samarbeta kring för att nå fram till de mål vi vill uppnå. Brott i butik är ett sådant. Där arbetar Livsmedelshandlarna nära tillsammans med ICA Förbundet och Svensk Handel. Mängdbrotten ökar Många upplever idag att de så kallade mängdbrotten, stöld, snatterier, hot och trakasserier ökar. Vi håller på att ta fram ett program som kommer att sträcka sig över många år för att komma tillrätta med detta. Det kommer att innebära krav på lagförändringar, krav på utökade resurser till rättsväsendet och det kommer att ta tid. Stötta genom medlemskap Det kommer att vara många hinder på vägen. Du som handlare kan stötta detta, dels genom medlemskap, men framför allt genom att anmäla brott. Vi vet att det känns tröstlöst i många fall, men ett stort mörkertal leder till att statistiken inte speglar verkligheten och då blir det svårt att få till förändringar. Säkerhetsveckan Under vecka 17 i år, den 25 april till 1 maj, arrangerar Svensk Handel, ICA Förbundet och Livsmedelshandlarna en kampanj för att alla, precis alla, brott som begås i butiker i Sverige ska polisanmälas. Då får vi siffror, och siffror är hårda, nödvändiga fakta för att de som är ansvariga för lagar och skattepengar ska lyssna på allvar. Sprid detta till kollegor och personal. Mer information kommer att komma för att detta ska bli så enkelt och effektivt som möjligt. Pär Bygdeson vd Livsmedelshandlarna 3

4 Avfallsprojektet Fakta Livsmedelshandlarnas ramavtal för avfallshantering Livsmedelshandlarna har i samarbete med Svensk Avfallsrådgivning utarbetat ett ramavtal för avfallshantering efter en rekordstor offertrunda bland nationella och regionala entreprenörer inom avfallshantering. Ramavtalet för Livsmedelshandlarnas medlemmar går ut på lägsta möjliga kostnad till bästa möjliga avfallshantering. Ingen vinst för vare sig SAR eller Livsmedelshandlarna som organisation sker, utan alla fördelar som sänkta kostnader, smidigare hantering, och annat tillkommer medlemmarna. För många handlare kommer det röra sig om besparingar på tusentals kronor per år. Ramavtalets erbjudande anpassas i individuella avtal till varje enskilds butiks speciella behov. Man tittar bland annat på pris, tillgänglighet och flexibilitet, lokalernas utformning och mycket annat. Långsiktighet och flexibilitet garanteras i avtalet genom Svensk Avfallsrådgivning ABs kontinuerliga uppföljning och utvärdering av läget på marknaden liksom hos de handlare som skrivit på individuella avtal utifrån ramavtalet. Man slipper själv hålla koll på vad som är bäst och billigast inom avfallshantering. För mer info eller ansökan om individuellt anpassat avfallsavtal (endast för medlemmar) kontakta Pär Bygdeson på Livsmedelshandlarna, par.bygdeson@ livsmedelshandlarna.se eller Avfallsavtalet allt po Ett och halvt år har gått sedan avfallsprojektet drog igång på allvar. Och till dags dato har drygt 150 medlemmar inom Livsmedelshandlarna tecknat nya avfallsavtal genom det ramavtal som tagits fram i samarbete mellan Svensk Avfallsrådgivning och Livsmedelshandlarna. Efter sommaren 2014 drog avfallsprojektet igång ordentligt då Livsmedelshandlarna började erbjuda sina medlemmar en avtalslösning för att hantera sitt avfall bättre. Sänkta kostnader Avtalet innebär både sänkta kostnader och regelbundna genomgångar över pris- och kostnadsbilden för avfallet så att de alltid skulle ha det mest fördelaktiga avtalet. Detta görs i samarbete med Svensk Avfallsrådgivning AB, SAR. Vi har haft en ordentlig medvind i detta projekt med massor av nöjda handlare som kraftigt sänkt sina kostnader för avfallshanteringen. Vi gör också en revision av avtalen ett par gånger per år där vi går igenom butikernas fakturor för att säkerställa att de alltid har marknadsmässiga villkor, säger Peter Johansson på SAR. Transparens Skillnaden mot tidigare är att Livsmedelshandlarnas ramavtal medför insyn i leverantörernas priser och därför kan dessa justeras snabbare än tidigare. Peter Johansson Svensk Avfallsrådgivning Vårt avtal tar hänsyn till ständiga prisändringar på de olika avfallsfraktionerna. Om exemeplvis priset på wellpapp skulle gå upp med flera kronor från den ena månaden till den andra så hamnar prisskillnaden hos handlaren. Tre entreprenörer Som det ser ut idag är tre entreprenörer knutna till projektet, Hans Andersson Recycling, HA som opererar i Stockholmsområdet, Sita/ Suez i södra Mälardalen och södra norrlandskusten och Stena Recyclingi resten av Sverige. Individuella avtal Information är mycket viktigt i alla led också. Därför har vi - jag och Pär Bygdeson på Livsmedelshandlarna - besökt Stenas lokala kontor runtom i Sverige för att gå igenom intentionerna i ramavtalet. Även om ramavtalet finns som grund är varje avtal mellan entreprenör och handlare individuella avtal. Fler informationsbesök Nu går SAR och Livsmedelshandlarna vidare med informationsbesök även hos Arild Bye Suez/Sita Sverige AB de övriga två entreprenörerna Hans Andersson Recycling och Sita/Suez. Den sistnämnde är ett nytillskott då man avbröt samarbetet med IL Recycling i höstas. Vi blev tyvärr tvungna att avbryta samarbetet med IL Recycling då vi inte kunde få bolaget att leva upp till avtalets syfte. Samtidigt är vi nu glada över att ha fått en ny samarbetspartner i Suez, säger Pär Bygdeson. Lång erfarenhet Det blir Arild Bye på Suez som får ansvaret för södra norrlandskusten och södra mälardalen. Han har 13 års erfarenhet i branschen och är idag försäljningschef för nationella kunder över hela Sverige. Jag ser positivt på det här samarbetet. Vi har stor erfarenhet av livsmedelssektorn och jag ser Livsmedelshandlarna som en viktig aktör i branschen, säger Arild Bye. Långsiktighet Sita ingår numera i storkoncernen Suez som är en världsaktör inom avfallshantering och verkar i 70 länder med en total omsättning 14 miljarder per år. Vårt huvuduppdrag är att verka långsiktigt och varaktigt och den relation vi bygger med Livsmedelshandlarna genom detta avfallsprojekt passar oss därför mycket bra. Text och foto: Marie Halldestam 4

5 Avfallsprojektet pulärare bland handlarna Tjäna på soporna. Med Livsmedelshandlarnas ramavtal för avfallshantering kan handlarna dra ner på kostnaderna och dessutom tjäna pengar på vissa avfallsslag. Samtidigt har de alltid de bästa priserna. Regionuppdelning entreprenörer Rött Stena Recycling Orange Suez/Sita Sverige AB Blå Hans Andersson Recycling Pristagare. Livsmedelshandlarnas vd Pär Bygdeson tog emot priset Årets Miljöinitiativ 2014 på Återvinningsgalan. Detta för organisationens arbete tillsammans med partners ha skapat ett unikt ramavtal som möjliggör systematiska förbättringar och en långsiktig kvalitetssäkring av de hundratals medlemmarnas avfallshantering. Fakta Svensk Avfallsrådgivning, SAR Svensk Avfallsrådgivning AB är ett konsultföretag med stor kunskap och erfarenhet inom avfallsområdet där medarbetarna arbetat i många år i branschen. Företaget jobbar med såväl nationella som internationella företag, inom flera olika sektorer. Bolaget fungerar som en obero- ende rådgivare som ger bättre insyn och kontroll i sina uppdragsgivares avtal för avtalshantering. Därtill avlastas denne så att tid och fokus för kärnverksamheten kan öka. Våren 2014 kunde Livsmedelshandlarna erbjuda sina medlemmar en bättre lösning för att hantera sitt avtal efter sen organisationen tagit fram ett ramavtal med de olika avfallsentreprenörerna. Detta med hjälp av Svensk Avfallshantering AB. Avtalet är historiskt och har redan renderat Livsmedelshandlarna och SAR uppmärksamhet och priser på bland annat Återvinningsgalan och Dagligvarugalan. 5

6 Brott i butik Stöld blev rån Personalen på Ica Maxi i Södertälje märkte att två män höll på att stjäla stora mängder kött under en eftermiddag nyligen. Väktare tillkallades som kom till butiken för att gripa de två männen. Den yngre av de två männen en man i trettioårsåldern motsatte sig gripandet och misstänks nu för rån. Ingen av vare sig brottslingarna eller personalen kom till skada. Polisen förhörde senare de bägge misstänkta. 6 Källa: Fri Köpenskap Smash & Grab i Kista Med en bil som murbräcka körde ett okänt antal gärningsmän i Kista galleria nattetid för ett par veckor sedan. Polisen larmades till platsen efter att vittnen hört en kraftig smäll. Ingen har kunnat gripas men flera av butikerna i gallerian har haft påhälsning och varor har stulits. Källa: Dagens Handel Nettobutik rånad Två män i rånarluvor och varsin pistol rånade en Nettobutik i Göteborg i början av februari. Rånarna försåg sig själva i kassan som på kvällen var obemannad. I kassan tog de sig med kontanter men också tobak. Under sin flykt ut ur butiken hotade de en kund och en ur personalen. Tillkallad polis tog med hund upp spåret efter rånarna. Ingen är gripen för rånet men vittnen finns och bilder från en övervakningskamera kan hjälpa polisen att hitta rånarna. Källa: Fri Köpenskap Säkerhetsveckan ska få fler handlare att anmäla brott Nu startar Svensk Handel, i samarbete med Livsmedelshandlarna och Ica förbundet, Säkerhetsveckan som infaller vecka 17, sista veckan i april. Syftet med Säkerhetsveckan är att uppmärksamma såväl polis, myndigheter, åklagare och handlare på den ökande brottsligheten i butik. Framför allt vill vi att alla stölder, rån, hot och så vidare ska anmälas. Så länge som detta inte görs syns inte hur allvarligt utsatt handeln är för brott, säger Per Geijer, Säkerhetschef på Svensk Handel. Viktigt anmäla alla brott Han berättar att många handlare låter bli att anmäla exempelvis snatterier eftersom det aldrig leder till några konsekvenser för förövaren. Om brotten inte anmäls så syns de inte i statistiken och då tas de inte heller på allvar. Samtidigt förstår vi varför man inte vill anmäla Per Geijer Säkerhetschef Svensk Handel brott eftersom så få brottslingar tas av polisen och lagförs. Polisen ineffektiv Per Geijer menar att Polisen redan tidigare hade problem med effektivitet i organisation till stor del på grund av den stora omorganisationen. Lägg sen till dåligt med resurser som blivit ännu sämre i samband med flyktingkrisen. Det finns flera orter i landet som saknar normal bevakning idag för att de sänt sina poliser till gränskontroll i Malmö. Med Säkerhetsveckan vill de tre organisationerna lyfta Elisabeth Due Näringslivsexpert Ica-handlarnas Förbund fram hur allvarligt utsatt handeln är för brott och att förutom att fler anmälningar ska uppmärksamma detta vill de påverka opinionen så att fler poliser tillsätts och som då också kan skydda handeln och medborgarna. Högt terrorhot Vi har fortfarande ett högt läge för terrorhot vilket kanske inte drabbar handeln direkt med det gör det indirekt då polisens resurser styrs på andra håll. Om handeln och dess kunder läs medborgarna prioriteras ner så påverkas de negativt och så får det inte vara. Årligen återkommande Tanken med Säkerhetsveckan är att den ska vara årligen återkommande. Ja, det här är en förändring som kommer att ta tid men vi kommer att ligga på för att få fler handlare att anmäla brott, fler poliser att lagföra brott och få fler dömda brottslingar, säger Per Geijer. Pär Bygdeson vd Livsmedelshandlarna

7 På Gång Livsmedelshandlarnas Årsstämma den 5 april 2016 Den 5 april är det dags för Livsmedelshandlarnas årsstämma och i år träffas vi på konferenshotellet Skogshem & Wijk på Lidingö i Stockholm. Vi börjar klockan och efter stämman blir det gemensam middag. Vi sänder alla medlemmar en särskild inbjudan. Välkomna önskar Pär Bygdeson och styrelsen! Skogshem & Wijks konferenshotell Hanteringen av returlådor blir enklare De grå returlådorna och pallarna som används via Svenska Retursystem, SRS, har vållat en del bekymmer bland handlarna. Nu ska hanteringen bli enklare genom ett samarbete mellan Livsmedelshandlarna och SRS som tar fram en Best Practice och ett nytt integrerat system som förbättrar kontrollen i butik. Movement Consulting har genomfört en undersökning på uppdrag av Livsmedelshandlarna för att kartlägga hanteringen av SRS returlådor i butik. Att systemet med returlådorna genom Svenska Retursystem inte fungerat fullt ut i flödet mellan butik och grossist har handlarna signalerat under en längre tid. Riktigt vad som varit fel har dock inte varit så tydligt annat än att systemet känts otryggt och svårt att överblicka. Därför bestämde Livsmedelshandlarna sig för att undersöka vad som var fel och fann att returlådorna hanterades helt olika av de 9 butiker som deltagit i pilotstudien utförd av Movement Consulting. Detta gällde allt från administration, kontroll, hantering vid mottagande och lämnande till hur butikerna hanterade dem i lager och i butik. liksom i kontroll vid mottagande. Onödiga kostnader Sammantaget visade det sig att det kunde skilja mellan och kronor per år i driftkostnader för två likvärdiga mindre butiker. Att det rör sig om onödiga kostnader som kan justeras ned cirka procent årligen är en av slutsatserna. Och nu inleds ett samarbete parterna emellan för att underlätta hanteringen och sänka kostnaderna samt öka tryggheten för handlarna. Best Practice Livsmedelshandlarna kommer bland annat att gå vidare med undersökningen och ta fram en Best Practice och dela ut till handlarna. Denna manual kommer också att ta hänsyn till butikens storlek då detta kan spela roll. Helt integrerat branschsystem Svenska Retursystem kommer att gå vidare med att utveckla ett helt integrerat branschsystem för hantering av returlådorna så att alla butiker lättare kan följa upp antalet returlådor vid mottagande och återlämnade och därigenom kunna kolla av saldobalansen på backar ut/in för enkel avstämning. Tanken är att möjliggöra att denna balans kan visualiseras att panten kan clearas för att slippa alla fakturor fram och tillbaka. Systemet väntas bli klart under Mätbara skillnader Dessa skillnader kunde i undersökningen mätas och kondenseras ned och översättas till kostnader för drift, lokaler och kapitalbindning. Exempelvis kunde butiker som hade ett särskilt ställe för returlådorna på lagret med en markering på väggen tjäna in tid på att slippa räkna returlådorna genom att markera på väggen gränsen för ett visst antal. Andra skillnader fanns främst i administration 7

8 Hantering av ABP Gemensam branschriktlinje för animaliska biprodukter klar i vår Hur animaliska biprodukter ska hanteras av livsmedelshandlarna är nu på väg att befästas i en gemensam riktlinje som branschen och Jordbruksverket diskuterat i drygt två år. Hanteringen av animaliska biprodukter, sk ABP, är en av Livsmedelshandlarnas profilfrågor, det vill säga frågor som organisationen bevakar för medlemmarnas intressen. Anledningen är att det saknas tydliga riktlinjer mellan livsmedelsbranschen och myndigheten Jordbruksverket för hur sådant avfall ska hanteras och därmed sker kontrollerna godtyckligt ute bland kommunerna. Sedan våren 2013 har kommunerna i synnerhet storstäderna utfört en utökad kontroll som även omfattar hur butikerna hanterar ABP. Bakom ligger en EU-förordning som kom till efter att galna-kosjukan bröt ut i Storbritannien i slutet av 1990-talet. Administrativ pålaga Men hur förordningen ska tillämpas och tolkas liksom vad som åligger handlarna har inte varit helt klart. Därför upplevs den utökade kontrollen som en ytterligare administrativ pålaga som är svår att hantera för handlarna. I livsmedelsbutiker finns redan bra rutiner för hur man hanterar restprodukter men lagen kräver mer. För att underlätta för handlarna krävs tydliga riktlinjer och dessa är nu på väg att realiseras, säger Per Baummann på Svensk Dagligvaruhandel. Låg risk i butik Att kommunerna granskar butikerna och utför kontroll av hur butikerna hanterar ABP innan det finns riktlinjer, där branschen och Jordbruksverket är överens, är inte rätt tillvägagångssätt. Bland landets cirka inspektörer finns ingen gemensam riktlinje för hur de nya regelerna ska tolkas så tillsynen kan bli väldigt godtycklig. Dessutom finns ingen större risk 8 med hur butikerna hanterar ABP. Sverige hade till och med strängare regler innan denna EU-förordning kom. Men eftersom EUs förordningar är överordnade nationella lagstiftningar måste vi på något sätt förhålla oss till dessa nya regler. Elektroniska handelsdokument Kortfattat handlar hanteringen av ABP för butikernas del om att det animaliska avfallet ska hanteras separat, att det ska lämnas till godkända transportörer och att det ska bifogas ett handelsdokument. Det senare är viktigt för spårbarheten. Det vi arbetar aktivt för i en gemensam riktlinje är att dessa handelsdokument ska kunna vara elektroniska. Den administrativa bördan är tung nog för handlarna, de vill inte ha fler papper att hålla reda på. Kontroll i dagligvaruhandeln utförs med Livsmedelsverket som central myndighet men i detta fall är regelverket kopplat till Jordbruksverket. Den samverkan som borde ha skett dessa myndigheter emellan för att få fram en bra så kallad Tillsynsvägledning har av olika skäl uteblivit, säger han. Per Baummann Svensk Dagligvaruhandel Förslag till Jordbruksverket Per Baummann på Svensk Dagligharuhandel har deltagit i en grupp tillsammans med företrädare från Stockholm kommuns miljöförvaltning, SKL och Jordbruksverket. Syftet var att komma fram till en samsyn kring butikernas risknivå vid hantering av ABP och ta fram förslag till Jordbruksverket att utforma en vägledning speciellt för butik. Vi ville på ett pragmatiskt vis från både de som ska utföra kontrollen, kommunerna, till de som står under den, det vill säga handlarna, utforma en grund för riktlinjer som den centrala myndigheten, Jordbruksverket, kan stå för. Därefter har Svensk Dagligvaruhandel arbetat tillsammans med medlemsföretagen och lämnat förslaget till Jordbruksverket och sedan dess har diskussioner förts om justeringar och anpassningar. Klart i vår Det är en mycket komplicerad lagstiftning som vi har att göra med som inte säger specifikt vad som gäller för livsmedelshandeln. Därför är det viktigt att den tolkas på ett vettigt sätt som alla berörda parter tycker är bra. Och som det ser ut nu verkar Jordbruksverket tycka att det är positivt med elektroniska handelsdokument så vi ser fram emot ett snart avslut, säger han. Nästa möte med Jordruksverket blir i februari då Per Baumann lämnar ändringarna de gjort i Jordbruksverkets senaste förslag. Sedan ska vi ta in synpunkter från medlemmarna och göra en sammanställning så vi siktar på att riktlinjerna blir klara någon gång under våren. Text: Marie Halldestam

9 Hanteringsersättning för PET & burkar Så funkar nya modellen för hanteringsersättning En ny modell för hur ersättning ska beräknas för dem som hanterar returburkar och PET-flaskor har införts. Vinnare är de små butikerna eftersom en fast årlig ersättning om kronor införts. Därtill kommer en rörlig ersättning per burk respektive PET-flaska. I mitten av december fattade Returpacks styrelse beslut om en ny modell för hanteringsersättning för burk och PET. Modellen innebär att alla butiker med en komprimerande pantautomat får en fast årlig ersättning samt en rörlig ersättning per burk och flaska som tas emot. Både den fasta och den rörliga ersättningen betalas ut veckovis precis som tidigare. Gynnar de små Jag är glad över att delen med fasta priser kommer att gynna våra minsta butiker, säger Pär Bygdeson, vd Livsmedelshandlarna. Den nya hanteringsersättningen är resultatet av ett omfattande utredningsarbete där många butiker deltagit i analyser av kostnader för automat, service, personal, lokal och material i samband med panthanteringen. Efter överläggningar kom styrelsen som består av representanter från Svensk Dagligvaruhandel, Livsmedelshandlarna och Sveriges Bryggerier överens om en ny modell och en övergripande nivå på den nya ersättningen strax före jul i fjol. Start i januari De nivåer som nu gäller för den fasta och den rörliga ersättningen finns angivna på vår hemsida. Där har vi också besvarat vanliga frågor i samband med den nya modellen för hanteringsersättning, säger Bengt Lagerman, vd på Returpack. Den nya modellen med de nya ersättningarna började gälla i början av januari i år, därefter kommer en revision att göras vid varje årsskifte. Text: Marie Halldestam Fakta Hanteringsersättningen Ansvaret för tiggarna läggs på länsstyrelserna Tiggerisamordnaren Martin Valfridsson har i sin rapport till regeringen föreslagit att länsstyrelserna får ett övergripande ansvar för att stötta kommunerna. Varje länsstyrelse bör inom sin region: skapa och underhålla en övergripande lägesbild; verka för ett gott samarbete mellan berörda aktörer; samt ansvara för spridning av kunskap och goda exempel. Vi hade väl önskat oss en ökad tydlighet från myndigheternas sida. Några konkreta åtgärder finns inte, vilket är synd. Livsmedelshandlarna hade önskat att det funnits förslag om en zon på exempelvis tio meter från butiksentrén där ingen får stå och sälja eller tigga utan tillstånd från affärsinnehavaren, säger Pär Bygdeson, vd för Livsmedelshandlarna. 9

10 Medlemsnyttor Nya regler för Livsmedelskontroll I höstas meddelade Statskontoret att de utvärderat avgiftsfinansieringen av den offentliga livsmedelskontrollen. Flera förslag till förbättringar presenterades som Livsviktigt följer upp i år. Statskontoret konstaterar att de kommunala kontrollmyndigheterna inte alltid utför nödvändig kontroll och att avgifterna för kontrollen varierar stort över landet. Små kommuner har generellt sett större problem inom livsmedelskontrollen än stora kommuner. Statskontoret konstaterar också att modellen för riskklassning av livsmedelsföretag brister i tydlighet och legitimitet. Detsamma gäller principen att företagen betalar för kontrollen innan den har utförts. För att förbättra systemet för avgiftsfinansiering och för att öka antalet kontroller föreslår Statskontoret: En förenklad modell för riskklassning. Att det blir möjligt att ta ut avgift efter genomförd kontroll. Ett uppdrag till länsstyrelserna att aktivt verka för kommunal samverkan inom livsmedelskontrollen. Ett mer aktivt agerande från Livsmedelsverket mot kommuner som missköter sitt uppdrag. Det sistnämnda är en viktigt fråga för handlarna som upplever att de behandlas godtyckligt av kommunerna. Med förelägganden kan livsmedelsverket påverka kommunerna. Men rapporten borde gå till kännedom i kommunstyrelsen för att det inte bara ska fastna i nämnden som inte skött sitt uppdrag, säger Peter Ehn på Statskontoret. Testa våra medlemsnyttor Laghunden Har du laddat ner Laghunden än? Gör det så har du Livsmedelhandlarnas app för en mängd regler i fickan när du behöver kolla upp något. Appen som rymmer alla regler och lagar för handlare finns både för iphone och för Windows Phone. Ladda hem och få svar direkt på kluriga regler med bara några klick. Använd dig av sökfältet och skriv i sökord eller scrolla direkt i registret från a till ö. Förutom kortare sammanfattning får du länkar till längre originaldokument. Juridisk rådgivning Advokatfirman NorelidHolm står för den juridiska medlemsnyttan som omfattar tre timmars gratis rådgivning. Firman grundades 2006 av advokaterna Christer A. Holm och Susanna Norelid och de bistår varje medlem med affärsjuridisk rådgivning. Det kan röra sig om att få hjälp med problem som dykt upp eller hjälp med ett anställningsavtal för en försteman eller avdelningschef. Livsmedelssäkerhet Konsultbolaget Adaptsia erbjuder tre timmars gratis rådgivning i livsmedelssäkerhet. Här kan du och din personal få stöd och hjälp att utnyttja lagstiftningen och hitta smarta rutinlösningar för tillämpningen i egenkontrollarbetet. Dessutom får du hjälp i frågor kring lagstiftning, vad som gäller vid myndighetens krav och annat som rör livsmedel och livsmedelssäkerhet. 10

11 Stiftelsen Stickan Sök pengar ur Stickans fond Du som handlare har möjlighet att söka pengar ur Stickans fond. Möjligheten gäller inte bara handlare, utan även handlares barn, samt anställda. Livsmedelshandlarna är sedan 1936 förvaltare av en stiftelse som heter Stickan och som är en understödsfond till Solstickan. Syftet med Stickan är att hjälpa gamla och sjuka eller andra behövande med anknytning till livsmedelshandeln i Sverige. Antingen som ägare eller före detta ägare, anställd eller före detta anställd samt minderåriga barn och efterlevande till dessa. För en mer detaljerad genomgång över vilka som kan söka pengar ur stiftelsen Stickan, se paragraf fyra i rutan intill. Om du är intresserad av att söka pengar ur Stickan så gör du det genom att skriva ett brev och berätta om vem du är, vilken koppling du har till livsmedelshandeln i Sverige, samt varför du söker pengar och hur mycket. Glöm inte att skriva ditt namn och din adress samt gärna ett telefonnummer som vi kan nå dig på. Sänd sedan ansökan till: info@livsmedelshandlarna.se eller till Stiftelsen Stickan, c/o, Livsmedelshandlarna, Stockholm. Alla inkomna brev behandlas konfidentiellt och beslut om utbetalningar tas i samband med något av Livsmedelshandlarnas ordinarie styrelsemöten. Dessa kan söka Stickans stadgar, 4 Av de medel som stiftelsen erhåller från Stiftelsen Solstickan ska högst 85 % delas ut till de till Sveriges Livsmedelshandlareförbund anslutna länsförbundens understödsfonder eller solstickestiftelser. Vad som återstår skall förvaltas av stiftelsen för att enligt i dessa stadgar närmare angivna grunder utdelas såsom understöd till behövande gamla och sjuka köpmän eller affärsbiträden, som äro eller varit verksamma inom specerioch livsmedelsbranschen ävensom till efterlevande make och minderåriga barn till köpman eller affärsbiträde inom nämnda bransch. Dessa understöd må årligen högst uppgå till det belopp, som enligt 1 tilldelas stiftelsen från Stiftelsen Solstickan jämte å kapitalet belöpande ränta. Med köpman förstås härvid person, som är eller varit ägare till eller aktivelägare i detaljaffär, även om densamma drivits i aktiebolagsform. Dags att nominera till , Carl Schartau, Ica Vanadis 2012, Jonas Berg, Ica Maxi Södertälje 2013, Magnus Holm, Hemköp Dalby 2015, Fredrik Reinfeldt, fd statsminister Den 29 september är det dags för Dagligvarugalan igen. Då kommer vi dela ut Livsmedelshandlarnas hederspris till en person eller organisation som gjort något alldeles extra under handlaråret års pris gick till Fredrik Reinfeldt med motiveringen:... Genom att rabattera arbetsgivargiften för unga gjorde förra regeringen något genialt. De sänkte trösklarna för unga att få ett första jobb, många i en matbutik, och de överlät på företag och medborgare att lösa detaljerna. Nu är det alltså dags igen att prisa en person eller en organisation som utmärkt sig på något sätt i positiv mening. Nominera din kandidat på info@livsmedelshandlarna.se.... Livsmedelshandlarnas hederspris 11

12 Hela detta uppslag är en an Varje år begås cirka stöldbrott i svenska butiker för 4,6 miljarder kronor. Endast två procent av brotten polisanmäls. Oftast då en person är gripen på bar gärning. Livsmedelshandeln är hårdast drabbad med flest antal stölder. Förutom att livsmedelsbutikerna används som skafferi av kriminella förekommer också allvarliga butiksrån samt hot och trakasserier mot personalen. Livsmedelshandlarna jobbar för att öka säkerheten i butik och skapa trygga miljöer. 12

13 nons från Livsmedelshandlarna Årets Säkerhetssatsning Årets Säkerhetssatsning har instiftats av Livsmedelshandlarna för att främja det allt viktigare arbetet med att lyfta fram säkerhetsfrågorna i dagligvarubutiker. Gå in och nominera på För att bli nominerad ska butiken, företaget eller personen ha arbetat aktivt med säkerhetsarbetet som främjat säkerheten för antingen: Personalen Kunderna Företaget Drivit processer och utvecklat lösningar på problemställningar. Visat ett tydligt engagemang för säkerhets- och trygghetsfrågor. Viktigt är framförallt att försöka minska: Hot och trakasserier mot personal Stöld och snatteri Otrygghet i butiksmiljö Butiksrån Kategoripartner:

14 Betalningar Betalningssätten i handeln genomgår stora förändringar under 2016 I år genomförs nästa steg i sedelbytet då de gamla 20-lapparna, 50-lapparna och kronorssedlarna fasas ut den sista juni. Samtidigt blir digitala betalningar vanligare liksom NFC-tekniken alltmer tillgänglig och korten blir billigare för handeln. I år utvecklas detta till att omfatta även andra banker. Danske Bank har redan dragit igång, liksom Länsförsäkringar. Kunderna kommer att efterfråga det här hos sina banker som ser stora kostnader i att byta alla kort för att inför nfc-tekniken idem. Sedan har vi handeln där kortterminalernas teknik ska funger. Idag har ca procent av terminalerna hårdvaran så nu handlar det om att uppgradera mjukvaran. Det händer en hel del inom betalningsområdet i år, både vad gäller kontanter, kortbetalning och ny teknik som medfört helt nya typer av betalningar. Livsviktigt ringde upp Svensk Handels betalningsansvarige Bengt Nilervall för att en beskrivning av vad vi har att vänta under Går enligt plan Sedelbytet tuffar på rätt odramatiskt och går enligt plan. En del butiker upplever att de hanterar mer kontanter än innan sedelbytet vilket för vissa är oroande med tanke på stöldrisken, säger han. Några större komplikationer har dock inte inträffat utan alla led i betalningslinjen från att kunder betalar in äldre sedlar till att butiker hanterar dem och därefter sänder vidare till värdetransport har fungerat bra under förra året. Enligt BRÅs statistik sjönk värdetransportrånen med nästan två tredjedelar i fjol jämfört med År 2015 rånades 11 värdetransporter och året dessförinnan 30 stycken. Butiksrånen gick dock upp med sex procent 2015, från 772 rån 2014 till 816 rån i fjol. En ökning med 44 butiksrån. Den sista juni 2016 blir de gamla 14 sedlarna för 20, 50 respektive kronor ogiltiga. Med andra ord är det bara fyra månader kvar tills detta utbyte ska vara avklarat. Hittills har vi fått in en tredjedel av av de gamla sedlarna i samtliga valörer. men jag är inte orolig. Det brukar gå mycket snabbt de sista månaderna, säger Bengt Nilervall. Även regleringen av kortavgifterna som började införas i december förra året kommet att få stor effekt under året med fördelar för handlarna. Se artikel intill. Kortterminaler uppgraderas Nästa steg är kontaktlösa kort med nfc-teknik, near field communication, och där har Ica-banken varit igång dragit igång under 2015 med en gräns på 250 kronor för kontaktlös betalning med Ica-kortet i sina egna butiker. Ica har varit mycket nöjda med hur det utvecklat sig där särskilt många äldre kunder är positiva. Säkert för kunden Men han tror att bankerna kommer att sätta ett tak på 200 kronor per kontaktlös betalning. Sen kommer de lägga till att man bara får göra fem kontaktlösa betalningar i rad och sedan måste man slå sin pinkod. Det blir en trygghet för kunden om man skulle råka bli bestulen på kortet. Bengt Nilervall för pågående diskussioner med aktörer inom såväl restaurang och kiosker som parkering och kollektivtrafik och därtill med banker och kortleverantörer. Vi ser nu att där betalningstransaktionen ska snabbt som när man ska gå på bussen, handla i kiosken under rusningstid eller betala parkering till exempel, där är efterfrågan bland kunderna särskilt stor. Text: Marie Halldestam

15 Betalningar Förmånligt kortavtal kortavtal för medlemmar Svensk Handel vässar sitt kortavtal för sina medlemmar. Nya EU-regler gör förbättringen möjlig. Den 9 december trädde nya EUregler i kraft som innebär att ett tak sätts på de mellanbanksavgifter som bankerna tar ut vid korttransaktioner. Det nya avgiftstaket är 0,2 procent för bankkort och 0,3 procent för kreditkort. Lägre avgift På sikt ska de lägre mellanbanksavgifterna bidra till att omfördela intäkterna från banker till handlare. I förlängningen ska det även komma konsumenterna till del genom lägre priser. Mellanbanksavgiften är bara en del av kostnaden som handlaren betalar för varje korttransaktion till sin inlösande bank. Nytt kortavtal Dessa nya EU-regler gör att Svensk Handels kortavtal i samarbete med Teller som erbjuds medlemmarna som en medlemsförmån nu skrivs om och förbättras. För majoriteten av Svensk Handels medlemsföretag innebär det nya kortavtalet attraktivare villkor med lägre priser än det tidigare avtalet, säger Bengt Nilervall, betalansvarig på Svensk Handel Enbart procentbaserade priser Priserna ändras från att ha varit både transaktionsbaserade och procentbaserade till att endast vara procentbaserade. Kostnaden för kreditkort halveras. Detta innebär att majoriteten av medlemsföretagen kommer att spara pengar på de nya priserna. Så här ser det ut: Grundavgifter Debetkort: 0,38 % på köpesumman Kreditkort: 0,78 % på köpesumman Kostnaden för kreditkort halveras. Ingen kostnad för månadsavgift tillkommer. Man har pengarna på kontot redan dagen efter köpet. Priserna gäller för nyteckning av kortavtalet. Om man redan har Bengt Nilervall Betalansvarig, Svensk Handel kortavtalet sedan tidigare så börjar priserna att gälla från den 4 januari Sparar 1 miljard De nya lägre priserna är ett resultat av ett långsiktigt arbete som Svensk Handel har drivit och som har lett fram till en ny EU-förordning om betaltransaktioner. Syftet är att främja konkurrensen. Vi på Svensk Handel uppskattar att regleringen ger en besparing för den svenska detaljhandeln på cirka 1 miljard svenska kronor per år, säger Bengt Nilervall. Fakta Sedelutbytet Under 2015 och 2016 får Sverige nya sedlar och mynt. Sedlarna får bland annat nya motiv och säkerhetsdetaljer. Mynten blir mindre och lättare. Det blir också två nya valörer i form av en 200-kronorssedel och en tvåkrona. Tidsplan för mynt- och sedelbytet Introducerades 1 oktober 2015: 20-, 50-, 200- och kronorssedlar. Introduceras 3 oktober 2016: 100- och 500-kronorssedlar. 1-, 2 och 5-kronor. Ogiltiga efter den 30 juni 2016: 20-, 50- och kronorssedlar. Ogiltiga efter den 30 juni 2017: 100- och 500-kronorssedlar. 1-, 2- och 5-kronor. Källa: Riksbanken Fakta Nya kortavtalet Kortavtalet gäller alla typer av försäljningsställen butiker, e-handel, post- och telefonorder samt obemannade terminaler. Kortavtalet omfattar de vanligaste svenska och utländska korten; Visa, Visa Electron, MasterCard och Maestro, men även Kinas största kreditkort UnionPay och japanska JCB kan väljas till. För att ta emot kort som American Express och Diners krävs det ett separat avtal med respektive leverantör. Kortavtalet gäller även kort utgivna i Norge. Kortavtalet medför att: Man behöver inte byta bank för att ansluta dig till kortavtalet. Pengarna finns på kontot dagen efter köpet. Varken månadsavgift eller transaktionsavgift betalas Grundavgifter Debetkort 0,38 procent på köpesumman Kreditkort 0,78 procent på köpesumman Tillägg Kort utanför EU 0,62 procent på köpesumman Företagskort 0,62 procent på köpesumman E-handel (card not present) 0,30 procent på köpesumman Priserna gäller vid nyteckning av kortavtalet. Har man redan tecknat kortavtalet så gäller de nya priserna från den 4 januari Källa: Svensk Handel 15

16 posttidning B Avsändare: Regeringsgatan Stockholm Sicilien 2016 Välkomna till årets Framtidsseminarium den 7-11 oktober då vi reser till medelhavets största ö för att för att njuta av kultur, historia, oslagbar natur och härliga matupplevelser. Förutom berikande konferenser gör vi dagsutflykter till apelsinplantage, olivgårdar, badvikar, vulkanen Etna samt mysiga gourmet- och vinrundor. Läs mer på och anmäl dig via länken där.