Svensk läroplan i palliativ medicin version 2

Transkript

1 Svensk läroplan i palliativ medicin version 2 Svensk Förening för Palliativ Medicin 2016 Förord Syftet med att nu uppdatera den svenska läroplanen i palliativ medicin är flerfaldigt: 1. Att utgöra ett stöd för de som ansvarar för innehållet i läkarutbildningarna vid Sveriges universitet så att samtliga kollegor med läkarexamen ges en möjlighet att uppnå en gemensam miniminivå på sin palliativmedicinska kunskap (A-nivå) 2. Att se till att läroplanen harmoniserar med Socialstyrelsens nya målbeskrivningar vad gäller b5-målet som är allmängiltigt för alla kliniska specialistutbildningar. 3. Att utgöra ett stöd för blivande specialister i palliativ medicin och deras handledare hur de av Socialstyrelsen stipulerade C-målen i palliativ medicin ska uppnås. För palliativmedicinska specialkunskaper som ingår i andra specialiteters kunskapsområde hänvisas till respektive målbeskrivnings C-mål. Palliativ medicin blev en medicinsk specialitet allra först i Storbritannien Det var det första landet där myndigheterna tillstyrkte specialiteten och godkände utbildningsprogram som leder fram till specialistexamen. Införandet av palliativ medicin som en specialitet stimulerade utvecklingen av ämnesområdet. Det finns en läroplan, läroböcker, professurer och 150 utbildningsplatser för läkare. Läkarspecialisterna utvecklar kontinuerligt riktlinjer, kvalitetssäkring, audit och forskning. I Sverige blev palliativ medicin accepterad som en medicinsk tilläggsspecialitet Redan 2001 publicerades den första versionen av "Svensk läroplan i palliativ medicin" baserad på engelska och kanadensiska förlagor. European Association for Palliative Care (EAPC) rekommenderar att läroplaner i ämnet ska införas i alla länder med en palliativmedicinsk specialitet.

2 Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält: Människor som är i ett palliativt sjukdomsskede finns inom samtliga specialiteter såväl i öppen- som slutenvård samt även inom den kommunala vården. För att kunna hjälpa dessa människor ska samtliga läkare ha en allmän kompetens i palliativ medicin: Alla arbetande läkare före specialistutbildning skall ha grundläggande kunskaper i palliativ medicin som ingått i grundutbildningen. (Nivå A) En specialistutbildad läkare, oavsett klinisk specialitet ska utifrån en etisk plattform kunna erbjuda allmän palliativ vård till patienter med avancerad, progressiv och ej längre botbar sjukdom. Läkaren skall ha god kunskap/förståelse om (Nivå B): kommunikation och kunna genomföra brytpunktssamtal vid övergången till palliativ vård i livets slutskede med patienter och närstående kunna tillämpa grundläggande principer för palliativ symtomlindring med beaktande av fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. veta när man skall konsultera/remittera patienten till andra specialister inklusive specialist i palliativ medicin. kunna identifiera behov av och initiera palliativ vård i livets slutskede En specialistutbildad läkare i palliativ medicin (Nivå C) skall, förutom den grundläggande kompetensen, dessutom kunna diagnostisera, behandla och utvärdera komplexa symtom, som kan uppstå under det palliativa sjukdomsförloppet samt vara kunnig om och väl förtrogen med den palliativa medicinens möjligheter och begränsningar. En specialist i palliativ medicin: arbetar på eller är knuten till en specialiserad palliativ enhet med ett multidisciplinärt team som har kompetens att garantera bästa möjliga livskvalité för patienten och dennes närstående. använder evidensbaserad medicin, bedriver utvecklings- och kvalitetsarbete samt har kunskap om vetenskaplig metodik.

3 tillämpar och utvärderar ny utveckling inom palliativ medicin i den dagliga kliniska vardagen. ger konsultstöd och handleder kollegor som arbetar med allmän palliativ medicin utvecklar palliativ medicin genom att utbilda och handleda läkare och andra yrkesgrupper inom ämnesområdet. utvecklar palliativ vård genom information till allmänhet och beslutsfattare. Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt för samtliga kunskapsnivåer. Övergripande mål avseende förhållningssätt : Utbildningen i palliativ medicin skall: Visa att lidandet vid olika sjukdomstillstånd har fysiska, psykiska, sociala och existentiella komponenter. Belysa det multidisciplinära synsättet i palliativ medicin. Belysa vikten av ett proaktivt arbetssätt för att så långt som möjligt undvika fysiska, psykiska, sociala och existentiella problem hos patient och närstående. Betona att alla palliativa insatser skall beakta patientens behov, önskningar och övertygelser samt respektera patienternas autonoma rätt att tacka nej Sträva efter att finna de palliativa åtgärder som är optimala för den individuella patienten utifrån den aktuella situationen snarare än det som är maximalt möjligt Möjliggöra för läkaren att kunna identifiera sina egna attityder till liv och död och att respektera patientens och närståendes attityder. Möjliggöra för läkaren att reflektera över närståendes betydelse för patientens välbefinnande. Leda till en förståelse av hur inverkan och tolkning av sjukdomsprocessen även beror på personalens attityder som bör stå i samklang med gällande sjukvårdsystem och med patientens och närståendes kulturella och etniska bakgrund. Engagera läkaren i diskussioner om etiska aspekter i vården, inklusive eutanasi, behandlingsbegränsningar, avslutande av livsuppehållande åtgärder, uppriktighet, autonomi, kurativ kontra palliativ behandling samt rättvisan i vårdsystemet.

4 Övergripande mål avseende kunskaper : Läkaren skall kunna: Beskriva patofysiologin av vanliga, plågsamma symtom hos patienter med avancerad, kronisk sjukdom och föreslå lämpliga farmakologiska och icke farmakologiska åtgärder för att förebygga och lindra dessa symtom. Känna till övergripande sjukvårdspolitiska mål och prioriteringar samt olika organisatoriska modeller för att bedriva palliativ vård. Beskriva sorgereaktionens beståndsdelar och sätt att förhindra utvecklandet av patologisk sorg hos den sörjande familjen. Övergripande mål avseende färdigheter: Läkaren skall kunna: Utifrån en etisk plattform kritiskt värdera kliniska data, diagnostiska undersökningar och evidens inför beslut att initiera, fortsätta eller avsluta olika undersökningar och behandlingar. Uppvisa olika tekniker för kommunikation med patienter och närstående. Veta när och varför dessa tekniker måste anpassas beroende på personalens-, patientensoch närståendes utbildningsmässiga och etniska bakgrund. Diagnostisera, förebygga, behandla och utvärdera symtom i ett palliativt sjukdomsskede för att optimera patientens livskvalitet. Mål för A-nivå (=läkarnas grundutbildning): Läkaren skall: känna till möjligheterna med palliativ medicin vid progressiv, ej längre botbar och livshotande sjukdom oberoende av diagnos känna till att symtomen kan vara; -orsakade av sjukdomen -orsakade av behandlingen -relaterade till sjukdomen eller allmän svaghet Följande symtom skall särskilt beaktas; smärta - att ta upp smärtanamnes, använda smärtkarta och VAS/NRS-skala - diagnosticera olika smärttyper och kunna styra behandlingen därefter

5 - följa upp behandlingseffekt illamående - anamnes för att detektera olika mekanismer och kunna välja utredning och behandling förstoppning ångest rosslighet andnöd förvirring Läkaren ska känna till symtom och handläggning av hypercalcemi, medullakompression, vena cava superiorsyndrom, ökat intrakraniellt tryck, neutropen feber Läkaren ska ha kunskaper om hjälpmedel för ADL Läkaren skall känna till: klassifikation av analgetika och deras användning vilka läkemedel som vanligtvis används vid symtomlindring i livets slutskede kontroll, doser, doseringsintervall och vanliga biverkningar olika administrationssätt och när de skall användas Läkaren ska förstå vikten av möten med familjen Läkaren skall uppvisa kunskap i att: lyssna få fram patientens kunskap om diagnos och prognos förstå reaktion på förlust och att detta förekommer normalt vid olika tidpunkter och är en form av sorg förstå att hopp kan ha andra mål än bot ha insikt i sina personliga begränsningar förstå behovet av enskildhet för patient och närstående känna till vanliga sorgereaktioner

6 kunna uppmärksamma och reagera på emotionell stress hos sig själv veta var det går att få hjälp kunna ha förståelse för källan till personliga uppfattningar och tro samt faran att projicera dessa på andra förstå betydelsen av att söka adekvat hjälp för patientens existentiella behov och frågor känna till att attityder och ritualer kan skilja sig åt mellan de största religionerna avseende sjukdom och död Ha kunskap om etiska principer som gäller inom sjukvården Läkaren skall: visa respekt för livet och acceptera döden som en naturlig del av livet uppskatta färdigheter och hjälp från andra, både medicinska och icke-medicinska, i palliativ vård förstå meningen med teamarbete dödsbevis och dödsorsaksintyg rättsmedicinska aspekter känna till: hur man får stöd vid vård av döende i hemmet (hemtjänst, hemsjukvård, närståendepenning) hur man erhåller hjälpmedel hur man erhåller sjukgymnastik vad en kurator kan bistå med och hur man erhåller kuratorskontakt Mål för B-nivå (= SoS målbeskrivning mål B5) Text fattas

7 Mål för C-nivå (= specialisten i palliativ medicin) Specialiteten palliativ medicin karaktäriseras av handläggning av patienter med obotlig, progredierande, livshotande sjukdom där målet är att förebygga och lindra lidande och ge patienten förutsättningar för bästa möjliga livskvalitet. Kompetensområdet kännetecknas av grundläggande kunskaper om livshotande, progredierande sjukdomar och skador, förmåga att diagnostisera, behandla och utvärdera komplexa fysiska och psykiska symtom, och förmåga att diagnostisera, behandla och utvärdera sociala problem och andliga och existentiella behov hos patienter i obotlig, progredierande, livshotande sjukdom samt hos deras närstående. Den palliativmedicinska kompetensen är även tillämpbar tidigare i sjukdomsförloppet. Kompetensen omfattar alla hälso- och sjukvårdsmiljöer: högspecialiserad vård, sluten vård, hemsjukvård, särskilda vårdboenden och primärvård. Kunskap om hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens organisation och arbetssätt, inklusive kommunal omsorg, är viktigt för kompetensområdet. Palliativ medicin är en tilläggsspecialitet som kan adderas till valfri klinisk specialitet. Generellt: Nationella vårdprogrammet är en god grund för kunskap i ämnet och vikten att använda vårdprogrammet som kunskapsunderlag i olika utbildningssammanhang. Vi förespråkar även vikten av klinisk feedback ifrån handledare Klinisk tjänstgöring under handledning är mycket viktigt liksom kontinuitet med både patienter och handledare Vi betonar skillnaden mellan palliativ vård och palliativ medicin Allmänna råd Klinisk tjänstgöring under handledning är mycket viktigt liksom kontinuitet med både patienter och handledare.

8 Vi rekommenderar ST-läkaren att ingå i en inomprofessionell och/eller mellanprofessionell grupp för reflektion Hanterandet av barn som kommer i kontakt med palliativ vård är viktigt Viktigt att komma i kontakt med psykiatrisk sjukvård och demensvård. Specifika mål enligt de nya föreskrifterna för läkarnas specialiseringstjänstgöring, SOSFS 2015:8 och målbeskrivningar 2015, Delmål c1 Utbildningsaktiviteter Uppföljning Den specialistkompetenta läkaren ska - ha kunskap om hospicefilosofin och framväxten av palliativ medicin samt om definitioner, termer och begrepp som är centrala inom området Klinisk tjänstgöring under handledning vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller handlägger sådana ärenden Deltagande i en eller flera kurser utfärdat av handledare utfärdat av kursledare eller handledare Allmänna råd Deltagande i större yrkesrelaterad sammankomst Teoretiska studier Fakta om hospicefilosofin och framväxten av palliativ medicin finns i de flesta läroböcker i palliativ medicin, i Nationellt vårdprogram i palliativ vård och Nationellt kunskapsstöd. Socialstyrelsens termbank tar upp definitioner, termer och begrepp

9 Delmål c2 Utbildningsaktiviteter Uppföljning Den specialistkompetenta läkaren ska - ha kännedom om hur behovet av palliativ vård beräknas Klinisk tjänstgöring under handledning vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller handlägger sådana ärenden utfärdat av handledare Deltagande i en eller flera kurser utfärdat av kursledare eller handledare Allmänna råd Deltagande i större yrkesrelaterad sammankomst Teoretiska studier Grundat på informationen i EAPC White paper (referens) kunna utifrån befolkningsmängd beräkna behovet av platser inom palliativ slutenvård och hemsjukvård samt ha en kännedom om kopplingen till personalsammansättning och personalstorlek.

10 Delmål c3 Utbildningsaktiviteter Uppföljning Den specialistkompetenta läkaren ska - ha kunskap om den palliativa vårdens värdegrund - ha förmåga att handlägga svåra kliniska situationer och etiska dilemman och problem Klinisk tjänstgöring under handledning vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller handlägger sådana ärenden Deltagande i en eller flera kurser utfärdat av handledare utfärdat av kursledare eller handledare Allmänna råd Deltagande i inom- eller mellanprofessionell reflektion i grupp Deltagande i större yrkesrelaterad sammankomst Teoretiska studier I vården lära känna och ta hänsyn till den enskilda individens tidigare liv och sammanhang utifrån de 4 dimensionerna, fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt, för att skapa livskvalitet. Detta gäller i alla sammanhang vid dialog med patient och närstående samt i multidisciplinär och multiprofessionell dialog. I komplexa sjukdomssituationer kunna förstå och värdera hur psykiska och existentiella mekanismer kan påverka fysiska symtom och vice versa Att vara förtrogen med begreppet total pain som också kan appliceras på andra symtom. Förstå och resonera kring de medicinska fakta, etiska teorierna som ligger till grund för beslutsfattande i den palliativa vården Arbetet bör innefatta deltagande i multidisciplinära och mulitprofessionella ronder och diskussioner. Professionell handledning med kollegor och konsultativt arbete under handledning bör ingå.

11 Delmål c4 Utbildningsaktiviteter Uppföljning Den specialistkompetenta läkaren ska - ha kunskap om livshotande tillstånds och sjukdomars biologi, patofysiologi och naturliga förlopp och om sjukdomsmodifierande terapier, samt kunna skilja mellan sjukdomssymtom och behandlingsrelaterade biverkningar - ha kunskap om de plågsamma symtom som kan uppträda i livets slutskede och betydelsen av samtidig komplex multisjuklighet - ha förmåga att under sjukdomsförloppet handlägga patientens olika behandlingar i samråd med andra specialister Klinisk tjänstgöring under handledning vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller handlägger sådana ärenden Deltagande i en eller flera kurser Allmänna råd Teoretiska studier utfärdat av handledare utfärdat av kursledare eller handledare Ha kunskap om livshotande tillstånds och sjukdomars biologi, patofysiologi och naturliga förlopp och om sjukdomsmodifierande terapier, samt kunna skilja mellan sjukdomssymtom och behandlingsrelaterade biverkningar Exempelvis: Cancer inklusive sarkom, gliom, hematologiska maligniteter - tumörbiologi - metastaseringsmönster - refraktär kakexi Organsvikt som: hjärtsvikt, njursvikt, leversvikt, lungsvikt (KOL, lungfibros) Neurodegenerativa sjukdomar som: ALS, MS, Parkinson, Huntingtons sjd, demens Multisjuklighet Bieffekter av läkemedel, antitumoralbehandling, strålning, hormoner och kirurgi - ha kunskap om de plågsamma symtom som kan uppträda i livets slutskede och betydelsen av samtidig komplex multisjuklighet Exempelvis: Smärta Dyspné Illamående Rosslighet Konfusion Ångest Ileus Sväljsvårigheter

12 Ödem Klåda Hicka Samtidig komplex multisjuklighet: hjärtsvikt, KOL, diabetes, njursvikt, demens, parkinson, osteoporos - ha förmåga att under sjukdomsförloppet handlägga patientens olika behandlingar i samråd med andra specialister Samverkan kan ske i form av t ex multidisciplinära ronder, behandlingskonferenser, konsultationer på avdelning eller via telefon. Särskilt betonas samarbete med: Onkolog Distriktsläkare Kirurg Kardiolog Lungmedicinare Barnmedicinare Geriatriker Neurolog Hematolog Njurmedicinare Algolog/anestesiolog

13 Delmål c5 Utbildningsaktiviteter Uppföljning Den specialistkompetenta läkaren ska - behärska att med helhetssyn och fokus på individens situation diagnostisera, förebygga, behandla och utvärdera basala och komplexa somatiska och psykiska symtom samt sociala och existentiella problem hos patienter med obotlig, progredierande, livshotande sjukdom, med syfte att lindra lidande och uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienter och närstående - behärska farmakologiska metoder för lindring av avancerade symtom hos patienter med obotlig, progredierande, livshotande sjukdom - behärska att ifrågasätta, avstå från och skonsamt avsluta läkemedelsbehandling som inte tillför patientnytta Klinisk tjänstgöring under handledning vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller handlägger sådana ärenden Deltagande i en eller flera kurser Allmänna råd Deltagande i inom- eller mellanprofessionell reflektion i grupp Teoretiska studier utfärdat av handledare utfärdat av kursledare eller handledare Behärska att med helhetssyn och fokus på individens situation diagnostisera, förebygga, behandla och utvärdera basala och komplexa somatiska och psykiska symtom samt sociala och existentiella problem hos patienter med obotlig, progredierande, livshotande sjukdom, med syfte att lindra lidande och uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienter och närstående Exempelvis: Fysiska: Smärta, även komplexa smärttillstånd såsom blandsmärta, svår genombrottssmärta samt smärta hos patienter med beroendeproblematik. Illamående och kräkningar, trötthet, matleda, dyspné, förstoppning, sväljsvårigheter och munhålans problem, ödem, diarré, hosta, klåda, lukt/odör, hicka, sömnproblem, inkontinens, sexuella problem Kunna handlägga vanliga akuttillstånd inom palliativ medicin hyperkalcemi, medullakompression, vena cava superior syndrom, massiva blödningar, ökat intrakraniellt tryck Psykiska: Ångest, depression, konfusion (hyperaktivt och hypoaktivt delirium), abstinens, suicidalitet Sociala:

14 Dysfunktionella familjer, personlighetsstörningar, orosanmälan, ekonomi, god man, beslutskompetensbedömningar, vårdnad av barn, testamente, stöd till barn/tonåringar och unga vuxna som närstående. Existentiella: Mening, skuld, skam, hjälplöshet/beroende av andra, döendet, död, trossvikt - behärska farmakologiska metoder för lindring av avancerade symtom hos patienter med obotlig, progredierande, livshotande sjukdom Smärtbehandling med olika opioider inklusive metadon. Lokal morfinbehandling mot sårsmärta. Ekvipotenta doser av olika opioider samt omräkning av doser vid subkutan, intravenös, epidural och intratekal administrering. Användning av ketamin mot smärta, antineuropatiska läkemedel, uppföljning av spinal smärtlindring Subkutan och intravenös läkemedelstillförsel samt vilka läkemedel som kan blandas i en infusionspump. Indikation för och handhavande av infusionspumpar. Behandling av akuta infektioner inklusive septikemi samt särskilda ställningstaganden hos immunosupprimerade patienter. Farmakologisk behandling av inoperabla ileustillstånd Behandling med kortikosteroider samt psykostimulantia Behandling av konfusion, oro, depression, sömn, illamående Effekten av njur- och leversvikt på läkemedel som vanligtvis används inom palliativ medicin - behärska att ifrågasätta, avstå från och skonsamt avsluta läkemedelsbehandling som inte tillför patientnytta Exempelvis: Cytostatika Lipidsänkare Blodtryckssänkare Läkemedel med risk för utsättningsreaktioner SSRI Betablockerare Protonpumpshämmare (Se FAS UT 3)

15 Delmål c6 Utbildningsaktiviteter Uppföljning Den specialistkompetenta läkaren ska - ha kännedom om ickefarmakologiska metoder för att lindra symtom och lidande - ha kännedom om komplementära och alternativa behandlingsmetoder som används av patienter i palliativ vård samt lagar och andra föreskrifter som gäller för dessa metoder Klinisk tjänstgöring under handledning vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller handlägger sådana ärenden Deltagande i en eller flera kurser utfärdat av handledare utfärdat av kursledare eller handledare Allmänna råd Medsittning Teoretiska studier Ha kännedom om icke-farmakologiska metoder för att lindra symtom och lidande Exempelvis: Aerob träning Andningsgymnastik Hostmaskin Bilevel Sviktpacemaker inklusive eventuell ICD-funktion Laparoscentes Pleuratappning Lagring/viloställningar ADL-hjälpmedel Omläggning av cancersår, decubitussår

16 - ha kännedom om komplementära och alternativa behandlingsmetoder som används av patienter i palliativ vård samt lagar och andra föreskrifter som gäller för dessa metoder Exempelvis: Taktil massage Akupunktur Musikterapi Aromaterapi Kvacksalverislagstiftning Annan aktuell lagstiftning

17 Delmål c7 Utbildningsaktiviteter Uppföljning Den specialistkompetenta läkaren ska - ha kunskap om psykologiska reaktioner på kris, förlust, osäkerhet och kroppsliga symtom samt om hur psykologiska försvarsmekanismer ter sig och copingstrategier kan användas - ha förmåga att bedöma och handlägga patienter med ångest, depression och konfusion samt andra psykologiska och psykiatriska problem, med farmakologiska och icke-farmakologiska behandlingar - ha kunskap om familjerelationers och ekonomiska faktorers inverkan på upplevelse av symtom och välbefinnande samt ha förmåga att hänvisa till relevant yrkesprofession Klinisk tjänstgöring under handledning vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller handlägger sådana ärenden Deltagande i en eller flera kurser Allmänna råd Deltagande i seminarium Teoretiska studier utfärdat av handledare utfärdat av kursledare eller handledare Ha kunskap om psykologiska reaktioner på kris, förlust, osäkerhet och kroppsliga symtom samt om hur psykologiska försvarsmekanismer ter sig och copingstrategier kan användas - ha förmåga att bedöma och handlägga patienter med ångest, depression och konfusion samt andra psykologiska och psykiatriska problem, med farmakologiska och icke-farmakologiska behandlingar - ha kunskap om familjerelationers och ekonomiska faktorers inverkan på upplevelse av symtom och välbefinnande samt ha förmåga att hänvisa till relevant yrkesprofession Förstå reaktion på förlust och att detta förekommer normalt vid olika tidpunkter och är en form av sorg Förstå vikten av hopp och att hopp kan ha andra mål än bot Vara uppmärksam på speciella behov hos barn och människor med nedsatt autonomi och kunna handlägga sådana frågor Känna igen och kunna handlägga normala reaktioner på svåra besked och förluster, såsom: -ilska

18 -skuld -förnekande -.tyst samförstånd. -ohämmade sorgereaktioner kunna få fram olika uppfattningar och förväntningar kring sjukdom och behandling som kan finnas hos olika familjemedlemmar förstå vikten av möten med familjen vara medveten om den dynamik som finns i personliga relationer och de förändringar som kan uppstå vid sjukdom Ha insikt i: -överföring -sina personliga begränsningar -sina professionella begränsningar Delmål c7 förutsätter kunskap (både teoretisk (t ex samtalskurs) och praktisk (t ex sit-in och videoinspelning)) om delmål b1, b5 och b3 Psykiskt sjuka och dementa är en stor grupp som palliativmedicinspecialister behöver kunna hantera

19 Delmål c8 Utbildningsaktiviteter Uppföljning Den specialistkompetenta läkaren ska - ha kunskap om religiös och kulturell påverkan, inklusive språk, på alla aspekter av palliativ vård - ha förmåga att uppmärksamma och bemöta patienters existentiella behov och meningssökande samt kunna skilja det från religiösa behov Klinisk tjänstgöring under handledning vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller handlägger sådana ärenden Deltagande i en eller flera kurser utfärdat av handledare utfärdat av kursledare eller handledare Allmänna råd Teoretiska studier Ha kunskap om religiös och kulturell påverkan, inklusive språk, på alla aspekter av palliativ vård - ha förmåga att uppmärksamma och bemöta patienters existentiella behov och meningssökande samt kunna skilja det från religiösa behov Behöver ha tränat att samtala via professionell tolk och deltagit i och hållit tolksamtal i palliativ situationer. Behöver även ha tränat hålla samtal via telefontolk. Viktigt att betona lyhördhet för olika kulturers föreställningar och rutiner vid sjukdom/död och dödsfall. Förutsättning att en blivande palliativspecialist behärskar delmål a2. Fråga varje enskild patient förutsättningslöst oavsett bakgrund, sexuell läggning, religion och etnicitet hur de vill ha det gällande alla aspekter av palliativ vård. Att även religiösa har existentiella tvivel inför sjukdom och död Att även icke troende behöver existentiellt stöd Begreppet total pain hamnar under detta delmål.

20 Delmål c9 Utbildningsaktiviteter Uppföljning Den specialistkompetenta läkaren ska - behärska effektiv och empatisk kommunikation med patienter, närstående och vårdare i samband med anamnes, information, svåra eller hotfulla besked och existentiella samtal Klinisk tjänstgöring under handledning vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller handlägger sådana ärenden Deltagande i en eller flera kurser utfärdat av handledare utfärdat av kursledare eller handledare Allmänna råd Inom- eller mellanprofessionell reflektion i grupp Medsittning Teoretiska studier Behärska effektiv och empatisk kommunikation med patienter, närstående och vårdare i samband med anamnes, information, svåra eller hotfulla besked och existentiella samtal Förutsätter att blivande palliativspecialist behärskar b1 C9 är en fördjupning av b1 Viktigt att befrämja ST-läkaren att ständigt förfina hur hen använder sig själv som redskap i mötet med patienter, närstående och medarbetare/ övrig personal Läkaren skall behärska att: lyssna få fram patientens kunskap om diagnos och prognos på ett empatiskt sätt ge information om diagnosen och/eller försämring till patient och familj ge lagom mängd information vid rätt tillfälle hantera svåra /nödvändiga situationer/frågor i processen kring svår sjukdom och död

21 på ett empatiskt sätt lyssna in/få fram och möta rädslor/farhågor hos patient och närstående stödja patienten och närstående till ökad självständighet och trygghet

22 Delmål c10 Utbildningsaktiviteter Uppföljning Den specialistkompetenta läkaren ska - ha kunskap om funktionen hos ett multiprofessionellt team samt om hur teamets struktur, process och gruppdynamik påverkar arbetsresultatet - behärska att skapa och leda samt samarbeta i ett palliativt team Klinisk tjänstgöring under handledning vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller handlägger sådana ärenden Deltagande i en eller flera kurser utfärdat av handledare utfärdat av kursledare eller handledare Allmänna råd Teoretiska studier Vårdteamarbete Ha kunskap om funktionen hos ett multiprofessionellt team samt om hur teamets struktur, process och gruppdynamik påverkar arbetsresultatet - behärska att skapa och leda samt samarbeta i ett palliativt team Allmänt: Förutsätter att den blivande palliativspecialisten behärskar a1 Möjlighet till strukturerad tid för reflektion är viktigt (se delmål c7) Läkaren skall: uppskatta färdigheter och hjälp från andra, både medicinska och ickemedicinska,i palliativ vård förstår vikten/vinsten av att arbeta i ett multiprofessionellt team för att bedriva specialiserad palliativ vård ha förmåga att arbeta i ett multidisciplinärt team och förstå gränser och beröringspunkter mellan yrkesgruppernas uppgifter och eventuella konflikter dem emellan arbeta aktivt och självständigt som ansvarig läkare (d.v.s. tjänstgöring under handledning) i läkarledda team vara medveten om att konflikter inom teamet är oundvikliga och kunna handlägga dessa på ett konstruktivt sätt vara känslig för dynamiken i teamet i olika situationer vara medveten om olika slags teamstödjande arbetssätt förstå strategier som kan underlätta teamets funktion och arbete

23 vara medveten om vikten att ta hänsyn till teamets blandning av kunskaper, erfarenheter och färdigheter, framför allt vid nyanställning

24 Delmål c11 Utbildningsaktiviteter Uppföljning Den specialistkompetenta läkaren ska - ha kunskap om samhällets stödresurser till närstående - kunna bedöma närståendes individuella behov av praktiskt och emotionellt stöd samt kunna bedöma hur närstående kan involveras i vårdens planering för att skapa trygghet och meningsfullhet - ha kunskap om anticipatorisk sorg, sorgereaktionens beståndsdelar och patologisk sorg samt om hur patologisk sorg kan förebyggas hos närstående Klinisk tjänstgöring under handledning vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller handlägger sådana ärenden Deltagande i en eller flera kurser Allmänna råd Deltagande i seminarium utfärdat av handledare utfärdat av kursledare eller handledare Teoretiska studier Vårdteamarbete Ha kunskap om samhällets stödresurser till närstående - kunna bedöma närståendes individuella behov av praktiskt och emotionellt stöd samt kunna bedöma hur närstående kan involveras i vårdens planering för att skapa trygghet och meningsfullhet - ha kunskap om anticipatorisk sorg, sorgereaktionens beståndsdelar och patologisk sorg samt om hur patologisk sorg kan förebyggas hos närstående Förstå vikten av närståendes delaktighet i vården av patienten Bedöma närståendes behov av stöd och kunna hänvisa till rätt instanser, därmed ha kunskap om patientföreningar, anhöriggrupper, kurators arbete et c Målet nås genom -arbete i team -handledning

25 Delmål c12 Utbildningsaktiviteter Uppföljning Den specialistkompetenta läkaren ska - ha kunskap om den palliativa medicinens möjligheter och begränsningar - ha kunskap om egna personliga värde- och trossystem och attityder till döden, samt om hur dessa kan påverka den professionella hållningen och förmågan till närhet och distans - ha kunskap om betydelsen av att kontinuerligt utsättas för sorg och förluster, hur personliga förluster och sorg påverkar arbetet, värdet av handledning samt när och var man kan få hjälp Klinisk tjänstgöring under handledning vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller handlägger sådana ärenden Allmänna råd Deltagande i inom- eller mellanprofessionell reflektion i grupp Teoretiska studier utfärdat av handledare Ha kunskap om den palliativa medicinens möjligheter och begränsningar - ha kunskap om egna personliga värde- och trossystem och attityder till döden, samt om hur dessa kan påverka den profes-sionella hållningen och förmågan till närhet och distans - ha kunskap om betydelsen av att kontinuerligt utsättas för sorg och förluster, hur personliga förluster och sorg påverkar arbetet, värdet av handledning samt när och var man kan få hjälp Viktigt med självkännedom och självinsikt, kunskap om sina personliga värderingar och hur de påverkar personlighet och arbete Kunskap om personliga och professionella begränsningar. Kunna ta ansvar för sitt eget mående och se hur det påverkar arbetet. Handledning där man reflekterar över sina egna reaktioner på svåra samtal, enskilt eller i grupp. Viktigt med regelbundenhet och kontinuitet.

26 Delmål c13 Utbildningsaktiviteter Uppföljning Den specialistkompetenta läkaren ska - kunna tillämpa lagar och andra föreskrifter som gäller för specialiteten Klinisk tjänstgöring under handledning Deltagande i en eller flera kurser utfärdat av handledare utfärdat av kursledare eller handledare Kunna tillämpa lagar och andra föreskrifter som gäller för specialiteten Kunna och arbeta efter de lagar och riktlinjer som reglerar den palliativa vården i Sverige Eutanasi, ej HLR, vårdbegränsningar, palliativ sedering, immigranter, vem ska få vård, narkotikalagstiftning

27