ELFORSK. Elforsk initierar och driver gemensam forskning och utveckling

Transkript

1 ELFORSK 2013 Elforsk initierar och driver gemensam forskning och utveckling

2 vd har ordet 4 Forskning med behoven i fokus vattenkraft 8 Flexibel kraft EL- OCH VÄRMEPRODUKTION 10 Robusta och uthålliga produktionslösningar kärnkraft 12 Framtida energiutmaningar för Sverige överföring och distribution 14 Distributions- och transmissionsnät fortsatt satsning mot smartare elnät och bättre underhåll användning 16 Effektiv elmarknad nyckel till ökad integration av variabel produktion omvärld och system 18 Energi för tillväxt och långsiktig hållbarhet förvaltningsberättelse 20

3 förord Elforsk 2013 innehåller dels en årsredovisning för år 2012, dels en presentation av Elforsks FoU-planer för år Sammanställningen av resultat och planer i ett sammanhang belyser den ständiga förnyelsen av våra program och projekt. Du finner de olika programområdena översiktligt beskrivna på de följande sidorna. Trevlig läsning! Magnus Olofsson Verkställande direktör

4 VD HAR ORDET Forskning med behoven i fokus Magnus Olofsson, vd Behoven hos Elforsks kunder är utgångspunkten i den forskning som Elforsk bedriver. En annan viktig aktör är Energimyndigheten som lämnar stöd till viktiga delar av forskningen inom Elforsks program. Det finns 800 platser i Elforsks rådgivande och beslutande organ. Dessa platser besätts av kompetenta personer från elföretagen, tillverkande industri, myndigheter och andra involverade. Programråden inom Elforsk utvecklar ständigt den strategiska inriktningen för respektive programområde. Nya program för forskning och utveckling startas när betalande intressenter beslutar om finansiering baserat på ett erbjudande från Elforsk. Inom ramen för avtalade program avgörs sedan hur medlen ska användas för specifika aktiviteter under programmets löptid. En huvuduppgift för Elforsks medarbetare är att se till att leverans av resultat från projekten sker i tid och med tillräcklig kvalitet. En annan minst lika viktig uppgift är att, tillsammans med intressenterna, formulera nya forskningsprogram och att föra ut resultaten från dessa så att de gör nytta. Arbetssättet skapar ett effektivt samarbete om forskning mellan näringsliv, samhälle och akademi. Elforsk AB, som startade sin verksamhet år 1993, ägs av Svensk Energi och Svenska Kraftnät. Det övergripande syftet är att rationalisera forskningen och utvecklingen för bolagets kunder. Verksamheten är organiserad i de sex programområdena Vattenkraft, El- och Värmeproduktion, Kärnkraft, Överföring och Distribution, Användning samt Omvärld och System. Frågor som är gemensamma för flera programområden behandlas företrädesvis inom programområdet Omvärld och System. ELFORSK BEHOVSSTYRD FORSKNING OCH UTVECKLING Elforsk affärsmodell är i korthet som följer: 1. Elforsk, tillsammans med intressenter, skapar program för forskning och utveckling, ibland även enstaka projekt utifrån behov. 2. Intressenter är huvudsakligen energiföretag, tillverkande företag och myndigheter. 3. Elforsk erbjuder medverkan i program och projekt genom offerter (till kunder) och ansökan om stöd (från Energimyndigheten). 4. Elforsk levererar resultat från forskning och utveckling på uppdrag av de betalande intressenterna. 5. Den allra största delen av forskningen och utvecklingen köps in från akademi, konsulter med flera. Verksamheten inom Elforsk bedrivs i form av samlade ramprogram och som enskilda projekt. Förslag till FoUinsatser kommer från våra kunder och från oss inom Elforsk samt från externa samarbetspartners. Relevansen i förslagen bedöms bland annat med stöd av våra programråd och utvecklas i samråd med tänkbara intressenter och utförare. FoU-insatserna offereras 4 ELFORSK 2013

5 sedan till våra uppdragsgivare ägarkretsen, myndigheter och andra med en tydlig beskrivning av den förväntade nyttan. När finansieringen av ett program eller projekt är ordnad, beställer Elforsk genomförandet av företag i ägarkretsen, av högskoleinstitutioner, tillverkare eller konsulter. Elforsk ser till att projekten håller tidplan och efterfrågad kvalitet. Den avslutande uppgiften för Elforsk är sedan att överföra resultaten till kunderna så att de kommer till nytta på ett effektivt sätt. Vissa resultat med innovativt innehåll kan lämpa sig för kommersialisering. För detta samarbetar Elforsk med initiativet KIC Inno- Energy. Enbart de projekt som får tillräcklig finansiering kan genomföras. Elforsk har inte någon basfinansiering för sin verksamhet, och inte heller för personalkostnaderna, vilket är en tämligen ovanlig situation för en FoU-organisation. Det överordnade syftet med arbetsordningen är uppenbart; endast av kunderna direkt efterfrågade verksamheter ska genomföras. TYDLIGA FÖRDELAR MED SAMARBETET Den ekonomiska nyttan av att delta i Elforskprojekt består dels i en direkt användning av resultaten (exempelvis för ökad effektivitet, minskad miljöpåverkan, nya affärsmöjligheter), dels i minskade projektkostnader genom samfinansiering. Att uppnå en kostnadsdelning, inte minst utanför ägarkretsen, är i vissa fall av grundläggande betydelse för tillkomsten av ett projekt. Representanter från intressenterna kring Elforsk deltar aktivt i arbetet i programråd, styrgrupper samt referensoch arbetsgrupper. Totalt finns 800 platser i dessa fora. Värdefulla nätverk bildas mellan intressentföretagen och det sker en påtaglig kompetenshöjning genom samverkan och erfarenhetsutbyte i de olika grupperna. MILJÖFRÅGORNA FORTSATT I FOKUS INTE MINST INOM VATTENKRAFTEN Energiområdet har sedan länge en stark koppling till miljöfrågor, eftersom de energirelaterade koldioxidutsläppen dominerar globalt. Sverige har kommit mycket långt i utfasningen av fossila bränslen i energisystemet. Elproduktionen är nära koldioxidneutral nästan hälften av den svenska elproduktionen kommer från vattenkraften under ett normalår. Vattenkraftens klimatpåverkan är mycket låg per kilowattimme elektrisk energi. Dock kommer dess lokala miljöpåverkan alltmer i fokus. Samtidigt får vattenkraften en allt viktigare roll för att balansera varierande tillgång på förnybar el i form av vindkraft. Vattenkraften gör alltså dubbel ELFORSK

6 VD HAR ORDET nytta, både genom att generera förnybar el, men också genom att skapa goda förutsättningar för annan förnybar el. Frågan är hur vattenkraften ska värderas när den är klimateffektiv, men samtidigt påverkar naturmiljön lokalt. Ett annat centralt område inom Elforsks verksamhet är biobränslens klimat- och resurseffektivitet. Europa, och även andra delar av världen, strävar efter allt mer klimateffektiva lösningar. Biobränslen är viktiga för att långsiktigt nå målen om nära-nollnettoutsläpp av klimatgaser. Men frågan är om denna inriktning leder till andra miljöproblem. Biologisk mångfald och uthållighet i uttagen av biomassa är centrala frågor, men det är även klimateffektiviteten i sig. Detta eftersom målet är ett samhälle med mycket låga nettoutsläpp av klimatgaser inom några få årtionden. Övergång till en intensivare eldning av råvara från långsamväxande skogar kan i ett kortare tidsperspektiv komma att innebära en koldioxidskuld. Att odling av biobränslen konkurrerar med annan markanvändning, till exempel livsmedelsproduktion, får heller inte glömmas bort. Här finns olika synsätt och det är viktigt att förstå sammanhangen. Det räcker inte att tänka nationellt då resurserna handlas fritt och då många miljömål, särskilt klimatmålen, är internationella. FRAMTIDEN ÄR ELDRIVEN Elektriciteten har en given plats i vårt framtida energisystem. Med el som energibärare kan energisystemen bli effektivare. Regeringen har som mål att Sverige redan år 2030 bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. En övergång från fossila bränslen till ökad elanvändning är närmast en förutsättning för att målet ska vara möjligt att nå, och det är positivt att de stora biltillverkarna lanserar allt fler elbilar. Samtidigt fortsätter utbyggnaden av vindkraften. En utmaning med vindkraft är att den varierar med vindstyrkan. I Sverige kan vattenkraften med fördel användas för att möta variationer i vindkraft, men ett ännu bättre sätt kan vara att se till att elbilarna laddas just när det produceras mycket el från vind. Smarta elnät är fortsatt i fokus. Elnäten i sig är till stor del redan smarta och där pågår en ständig utveckling för högre tillförlitlighet och effektivitet. En spännande tillämpning av konceptet smarta elnät är möjligheten att automatiskt se till att elbilen laddas när tillgången på el är god. På motsvarande sätt kan värmepumpen öka effekten när elpriset kommer under en viss nivå. För detta behövs informationsteknik. Sverige har företag och kunnande i världsklass, såväl inom elkraft- som informationsteknik, och här kan vi skapa utveckling genom samarbete 6 ELFORSK 2013

7 Fou-program för år 2013 på 281 miljoner kronor mellan dessa kunskapsområden. Tiden för smarta elnät och smarta hem är inne nu, när alltfler utrustningar är anslutna till trådlösa nätverk. Elmarknaden reformerades år 1996 då elnätsverksamheten skiljdes från marknaden för handel av elenergi. För att skapa flexibel elanvändning behövs utveckling. Inte bara av tekniken utan även av de regelverk som elanvändare, elproducenter, elhandlare, elnätsföretag samt den nationellt systemansvariga myndigheten har att förhålla sig till. För det handlar om att fördela nyttan så att utvecklingen tar fart. Här finns särskilt intressanta utmaningar och möjligheter. STABIL OCH HÖG OMSÄTTNING Den ekonomiska omslutningen i verksamheten fortsätter att utvecklas på ett tillfredsställande sätt. Faktureringen har mellan åren 1994 och 2013 stigit från 70 till drygt 150 miljoner kronor. FOU-PROGRAM FÖR ÅR 2013 PÅ 281 MILJONER KRONOR Samfinansiering av FoU-projekt ger alltså möjlighet för de enskilda företagen i Elforsks ägarkrets att delta i omfattande program med stor uppväxling på de insatta medlen. Diagrammet ovan visar de satsningar (miljoner kronor) som föreslås brutto per programområde för år Totalt skulle programmet innebära satsningar på drygt 102 miljoner kronor från Elforsks ägarkrets. Dessutom visas de totala kostnaderna för de projekt som Elforsk medverkar i, inklusive finansiering från andra företag, statliga FoU-organ med flera totalt cirka 281 miljoner kronor. Detta innebär mer än en fördubbling av ägarföretagens insatser. Det bör påpekas, att de FoU-projekt som förverkligas under året, på vissa punkter kommer att avvika från det föreslagna bruttoprogrammet på grund av förändrade omvärldsförutsättningar, ekonomiska villkor, offerternas acceptans med mera. På de följande sidorna presenteras pågående och planerade verksamheter inom Elforsks sex programområden. Trevlig läsning! Magnus Olofsson vd ELFORSK

8 VATTENKRAFT Flexibel kraft Vattenkraftens roll är central i det nordiska elproduktionssystemet. Elproduktionen är förnybar med låga utsläpp och liten klimatpåverkan. Vattenkraften svarar för nästan hälften av den svenska elproduktionen och är en väsentlig reglerresurs i både kort och långt tidsperspektiv. Det framtida kraftsystemet innehåller både utmaningar och möjligheter för vattenkraften. Den kommer att spela en nyckelroll för balansen i det europeiska kraftsystemet när andelen vind- och solkraft ökar. Vattenkraften är också nödvändig för att Sverige ska kunna uppnå EU-målet om minst 49 procent förnybar energi år Vattenkraftsföretagen står inför utmaningen att på bästa sätt utnyttja, förvalta och vidareutveckla sina anläggningar med hänsyn till ekonomi, miljö och dammsäkerhet. Vattenkraftsföretagen planerar därför omfattande investeringar på 3 3,5 miljarder kronor per år. Elforsks verksamhet inom vattenkraftsområdet syftar till att möta dessa utmaningar med ny kunskap och kompetens. SVENSKT VATTENKRAFT- CENTRUM SVC Svenskt VattenkraftCentrum, SVC, är ett centrum för utbildning och forskning inom vattenkraft och gruvdammar. SVC består av två kompetensområden: vattenbyggnad respektive vattenturbiner och generatorer. Arbetet är ett långsiktigt samarbete mellan ett tjugotal företag och myndigheter, KTH, Luleå tekniska universitet, Chalmers samt Uppsala universitet. Elforsk är centrumföreståndare för SVC. En ny fyraårsetapp som omfattar satsningar på cirka 110 miljoner kronor inleds år SVC skapar högkvalitativa och långsiktigt hållbara kompetensbärare vid utvalda högskolor. Seniora forskare får riktade stöd för att koordinera och utveckla SVC:s verksamhetsområden. De seniora forskarna utgör navet i det miljöbyggande som karakteriserar SVC. Unikt för SVC är satsningar på vattenkraft och gruvdammar i hela utbildningskedjan: från grundutbildning till doktorandprojekt, adjungerade professorer, forskarskola, seniorforskningsprojekt och experimentella insatser. En vidareutveckling av SVC är att tre systemområden lyfts fram: reglerkraft, miljöteknik och aktiv förvaltning. Dessa områden innehåller strategiskt viktiga utmaningar för vattenkraften och kräver helhetssyn. MILJÖFRÅGOR En utmaning på energi- och miljöområdet är att öka andelen förnybar el och samtidigt implementera EU:s ramdirektiv för vatten. Detta kräver en helhetssyn på energi och miljö samt verktyg för att göra avvägningar mellan samhällets kostnad och nytta med olika alternativ. Under år 2013 planerar Elforsk att tillsammans med vattenkraftsföretagen, Energimyndigheten, Havs- och Vattenmyndigheten samt Vattenmyndigheterna initiera ramprogrammet Kraft och liv i vatten, KLIV. Målet är att utveckla en modell för samhällsekonomisk kostnadsnyttoanalys av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder, leverera en arbetsgång för välgrundade beslut om prioritering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder samt att bedöma det samhällsekonomiska värdet av redan genomförda miljöåtgärder. Via Elforsk stödjer vattenkraftsföretagen också en professur vid den nationalekonomiska fakulteten vid Mittuniversitetet i Sundsvall med inriktning på miljöekonomi och bland annat vattenkraft. Stödet bidrar till ökad kunskap om kostnadsnyttomodeller för balanserade miljöåtgärder. Elforsk driver även ett särskilt program om ålens bevarande, Krafttag ål. Det innehåller både FoU-insatser om till exempel överlevnad vid passage av vattenkraftsanläggningar och faktiska åtgärder genom utsättning av ålyngel samt fångst och transport av ål förbi kraftverk. Vattenkraftsföretagen bekostar åtgärderna medan FoU-insatserna genomförs i samverkan mellan vattenkraftsföretagen och Havs- och vattenmyndigheten. Med målet att utveckla metoder för odling av naturanpassad kompensationsodlad lax pågår också samarbetsprojekt mellan vattenkraftsföretagen och Havs- och vattenmyndigheten. HYDROLOGI Elforsk ansvarar för vattenkraftsföretagens gemensamma utvecklingsverksamhet inom hydrologiområdet. Inom HUVA, Hydrologiskt utvecklingsarbete, utvecklas metoder och verktyg för att optimalt utnyttja tillgängliga vattenresurser för vattenkraftsproduktion. I förlängningen handlar det om att förbättra 8 ELFORSK 2013

9 Kvarnsveden vattenkraftverk. Foto: Stefan Sjödin, Fortum Olidan, Göta älv. Foto: Vattenfall Ljusne Strömmar vattenkraftverk. Foto: Stefan Sjödin, Fortum indata och ge ökad precision i tillrinningsprognoserna. Under år 2012 inleddes en ny fyraårsetapp av HUVA med inriktning på förbättrade indata, modellutveckling och snömätning. HUVA innehåller även omvärldsbevakning, utbildning inom vattenkraftshydrologi (HUVA-kursen), HUVA-dagen och standardisering. DAMMSÄKERHET Vattenkraftsföretagens gemensamma dammsäkerhetstekniska utvecklingsarbete syftar till att långsiktigt stödja kraftindustrins dammsäkerhetspolicy. Gemensam utveckling bidrar till att ge dammsäkerhetsarbetet en förebyggande prägel och verksamheten genomförs sedan flera år i samverkan mellan dammägare och Svenska Kraftnät (i rollen som dammsäkerhetsfrämjande myndighet) och med omfattande internationellt utbyte. Exempel på aktiviteter inom programmet: Internationellt kommittéarbete (i huvudsak ICOLD). Samarbete med North American Dam Safety Interest Group (DSIG). Dimensionerande flöden för dammanläggningar för ett klimat i förändring. Avbördningssystemets funktionalitet. Islaster mot dammkonstruktioner. Dammövervakning med fjärranalys. Drivgods vid extrema flöden. Utveckling av probalistiska metoder för stabilitetsanalys av betongdammar. UNDERHÅLL OCH FÖRNYELSE Många stora konstruktioner inom vattenkraftsindustrin utgörs av betong och att utveckla och effektivisera förvaltning av dessa är av största betydelse. Målet med Betongtekniskt program vattenkraft är att ta fram verktyg, riktlinjer, utförandebeskrivningar och teknik som svarar mot industrins behov för att kunna göra åtgärder vid rätt tid, till lägsta möjliga kostnad och till rätt kvalitet. Den huvudsakliga inriktningen är dammar, men verksamheten innehåller även en satsning på aggregatnära betongkonstruktioner som utsätts för alltmer dynamisk belastning vid förändrad drift. Verksamheten handlar bland annat om spricktillväxt och dess konsekvenser i aggregatnära konstruktioner, avancerad beräkning av spricktillväxt i dammkonstruktioner, risker för alkalikiselreaktioner samt fuktupptagning och frostbeständighet. Projektverksamheten samordnas av Vattenfall Research and Development. Resultat redovisas bland annat i Elforsks rapportserie, nyhetsbrev samt vid Kraftindustrins Betongdag. Underhåll- och reinvesteringar är avgörande för utveckling av vattenkraften. Projektet Fremtidens analysemiljø for vedlikeholds- og reinvesteringsbeslutninger, FRAM, genomförs i samarbete med Energi Norge och SINTEF Energiforskning och är inriktat på underhåll. Projektet ska demonstrera hur en analysmiljö för underhålls- och reinvesteringsbeslut, baserat på metoder, verktyg och data från tidigare projekt, kan implementeras och komma till användning. För att möta ett ökat behov från vattenkraftsföretagen av att hantera gemensamma utvecklingsfrågor inom anläggningsteknik kopplat till underhåll och förnyelser av vattenkraftsanläggningar, har Elforsk under åren 2011 och 2012 genomfört ett samlat ramprogram. En ny etapp, Anläggningsteknik vattenkraft har inletts där prioriterade aktiviteter omfattar vibrationsnormer för vattenkraftsaggregat, flödesmätning och verkningsgradsbestämning för lågfallhöjdsmaskiner, vattenhydraulik samt underhållsbok för kraftföretag. ELFORSK

10 EL- OCH VÄRMEPRODUKTION Robusta och uthålliga produktionslösningar Programområdets huvudinriktning är att både effektivisera befintliga kraft- och värmeproduktionsanläggningar och att medverka till att utveckla och utvärdera nya uthålliga produktionslösningar. Forskningsprogrammet, ESS.2, är inriktat på effektivare uttag av skogsbränslepotentialen Elforsk har beslutat gå med i en europeisk studie kring ett nytt gasturbinkoncept benämnt Top Cycle EFFEKTIVARE UTTAG AV BIOBRÄNSLEN Forskningsprogrammet kring effektivare skogsbränslesystem, ESS.2, har just passerat halvtid av den andra fyraårsetappen. Programmet är inriktat på effektivare uttag av skogsbränslepotentialen. Elforsk deltar för att tillvarata bränslekundernas intressen. BIOBRÄNSLENS KLIMAT- OCH HÅLLBARHETSASPEKTER Elforsk har fortsatt arbetet med bevakning och analys av biobränslenas klimatneutralitet i ett projekt som även inkluderar hållbarhetsfrågor för biobränslen. Projektet delfinansieras av Svenska Miljöinstitutets, IVL, forskningsstiftelse och kommer att avslutas med ett seminarium i maj 2013 och en slutrapport. Elforsk planerar för en fortsättning. UTVECKLING AV EFFEKTIVARE ELPRODUKTION MED MATERIAL- FORSKNINGEN SOM BAS Inom materialteknikområdet närmar sig forskningsprogrammet Konsortiet Materialteknik för demonstration och utveckling av termiska Energiprocesser, KME, slutet av den femte etappen 2010 till Deltagare är, förutom kraftindustrin, tillverkningsindustri, materialtillverkare och Energimyndigheten. Arbetet inom KME genomförs, nu liksom tidigare, delvis via ett fruktbart samarbete med kompetenscentrum för högtemperaturkorrosion, HTC. Innevarande etapp av KME-programmet innehåller delprogrammet Effektivare elproduktion med biobränslen, med målet att omsätta tidigare och nya kunskaper för att i tidsperspektivet åren 2017 till 2018 kunna uppföra en demonstrationsanläggning med betydligt högre ångdata och elverkningsgrad än dagens. Mer om KME finns att läsa på MINSKADE UTSLÄPP AV KOLDIOXID Elforsk har, på uppdrag av och tillsammans med Energimyndigheten, tidigare genomfört ett branschöverskridande FoU-program kring CCS (koldioxidavskiljning och lagring) och framtida kompetensbehov ur ett svenskt perspektiv inom detta område. Det nu pågående projektet ska ge långsiktig kunskapsuppbyggnad inom CCSområdet och stödja den svenska industrins ansträngningar att hållbart reducera framtida koldioxidutsläpp. Intressentkretsen är nu breddad till att inkludera Global CCS Institute i Australien. Samarbete med Finland pågår och fler östersjöländer, i första hand Polen, kan komma ifråga. GASTURBINER Ett treårsprogram för att vidmakthålla och förstärka beställarkompetens vid upphandling av moderna gaskombianläggningar startades år 2012 och pågår till Avrapportering sker successivt i årsrapporter varav den första har publicerats (Elforskrapport 13:31). De senaste åren har både verkningsgraden och flexibiliteten för kombianläggningar blivit avsevärt bättre, samtidigt som snabbstart blivit allt viktigare. I dag erbjuder alla större tillverkare verkningsgrader upp emot 61 procent. Projektet är en fortsättning och föregående programperiod avrapporterades i en slutrapport (Elforskrapport 12:27). Elforsk har också beslutat gå med i en europeisk studie kring ett nytt gasturbinkoncept benämnt Top Cycle. Prestanda för processen, tillsammans med möjligheterna att på sikt kunna använda förgasat biobränsle, bedöms som intressant ur ett svenskt perspektiv. VINDKRAFT Forskningsprogrammet Vindforsk, har under våren 2013 avslutat sin fyraåriga etapp III och påbörjar sin etapp IV, också den på fyra år. Båda etapperna har en budget på 20 miljoner kronor per år och finansieras till hälften av Energimyndigheten och till hälften av 10 ELFORSK 2013

11 om förgasningsteknik och bränslesyntes. Det är ett kostnadseffektivt sätt att hålla sig à jour med framtida tekniker. EL FRÅN NYA OCH FRAM- TIDA ANLÄGGNINGAR En av Elforsks mest nedladdade rapporter är El från nya och framtida anläggningar (Elforskrapport 11:26) som ger läsaren ett underlag för att kostnadsmässigt kunna jämföra olika elproduktionsalternativ och att få en uppfattning om de olika teknikernas utvecklingstendenser och mognadsgrad. Till rapporten hör en beräkningsmodell i Excel. För att vara fortsatt intressant för användarna kommer rapporten och beräkningsmodellen att uppdateras. Bränslecelssbuss på Verkstadsgatan i ett försök AB Storstockholms Lokaltrafik, Foto: Jan E Svensson Svenska Kraftnät och olika företag med intressen inom vindkraftsområdet. Målet för Vindforsk är att ta fram kunskap och kompetens som gör det möjligt att bygga ut och integrera allt större mängder vindkraft med en låg elproduktionskostnad. Vindforsk IV är uppdelat i tre verksamhetsområden: 1. Vindresursen, projektering och etablering. 2. Drift och underhåll. 3. Vindkraft i elsystemet. Foto: Wind Power Works Forskningsprojekten inom det första verksamhetsområdet syftar till att ta fram verktyg och modeller som underlättar en säkrare bedömning av vindpotential, produktion och laster inför etablering och drift av vindkraft i olika typer av klimat och terräng. Bra beskrivningar av vinden över skogsområden och frågor kring nedisning är två områden som är viktiga. För vindkraftsparker är beräkning av vindkraftverkens störningar på varandra via vakarna av stor betydelse. Kunskap om detta ska förenas med metoder som ger möjlighet till såväl utformning av parkerna som styrning av vindkraftverken. Målet är att ge hög sammanlagd elproduktion i en park i kombination med att hålla lasterna på verken på låga nivåer. Det andra verksamhetsområdet utvecklar strategier och metoder för effektivt underhåll. Det ska ge låga underhålls- och stilleståndskostnader under verkens livstid. Inom det tredje verksamhetsområdet skapas förutsättningar för en rationell utformning av kraftsystemet vid en framtida ökad andel vindkraft. Det innebär att forskningsprojektens inriktning sträcker sig över frågor som behov av reglerkraft, kraftsystemstabilitet, frekvensreglering, elkvalitet samt skydd och felbortkoppling. Information om Vindforsk finns på programmets webbplats VÄRMEFORSK Elforsk är en av huvudmännen i Samverkansprogrammet inom bränslebaserad el- och värmeproduktion som drivs av Värmeforsk. Resultaten från programmet ska vara tillämpbara inom en femårsperiod och är en viktig del i Elforsks arbete för att effektivisera befintliga produktionsanläggningar. Värmeforsks verksamhet beskrivs närmare på webbplatsen samt i årsskriften, Projekt & Resultat, som ges ut i maj varje år. FÖRGASNINGSTEKNIK Genom Elforsk har energibolagen möjlighet att ta del av SGC, Svensk Gastekniskt Centers kunskapsplattform STANDARDISERING Elforsk driver sedan många år ett program för att samordna energiföretagens intressen i standardiseringsverksamheten inom SIS, Swedish Standards Institute. Programmet har en budget på cirka 2,5 miljoner kronor för år Till detta kommer betydande insatser från de olika intressentföretagen genom medverkan i olika kommittéer och arbetsgrupper, såväl i Sverige som internationellt. Standarden om ursprungsgarantier för el har tagits fram genom Elforsks aktiva medverkan. Detsamma gäller standardserien för Asset Management, ISO 55000, som kommer att publiceras i början av år Programmet samordnas nu också administrativt och avrapporteringsmässigt med SEK-programmet om elkraftstandardisering. Se även BRÄNSLECELLER Elforsk har sedan år 2006 uppdraget av Energimyndigheten att ansvara för ett brett teknikbevakningsprogram av bränslecellsområdet. Utvecklingen följs med utgångspunkt i svenskt deltagande inom International Energy Agency, IEA, Implementing Agreement on Advances Fuel Cells. Programmet omfattar utvecklingen av såväl de olika bränslecellsteknikerna som stationära, portabla och traktionära tilllämpningar. Programmet finansieras till största delen av Energimyndigheten, men också genom några företags egna insatser (Volvo Technology och Vätgas Sverige). Läs gärna mer på ELFORSK

12 KÄRNKRAFT Framtida energiutmaningar för Sverige Elforsks kärnkrafttekniska program syftar till att öka kunskapen kring åldringsfenomen i befintliga kärnkraftverk, förstå vad som krävs av företag och samhälle för att kunna ersätta dagens reaktorer med nya och mer effektiva produktionslösningar samt vilka möjligheter som ges med kärnkraftstekniken på längre sikt. OMVÄRLDSBEVAKNING KÄRNKRAFT Elforsk bevakar sedan ett flertal år utvecklingen inom kärnkraftsområdet. Bevakningen omfattar var ny kärnkraft byggs, vilka leverantörer som finns på marknaden, urantillgången och bränslecykeln. Tonvikten läggs på Generation III men med uppföljning kring nyheter och möjligheter med Generation IV. Informationen presenteras i fyra nyhetsbrev per år samt vid en årlig konferens. BETONGTEKNISKT PROGRAM FÖR KÄRNKRAFT Inom programmet genomförs projekt för att kunna övervaka och förlänga livslängden på reaktorinneslutningen, kylvattenkanaler och andra betongstrukturer i kärnkraftverken. Oförstörande provningsmetoder (OFP) är ett viktigt hjälpmedel för att kunna kartlägga statusen på betongstrukturerna. ÖVERGÅNG TILL DIGITALA STYRSYSTEM I KÄRNKRAFTVERK Problem i styrsystem är en vanlig orsak till driftstörningar i kärnkraftverken, vilket orsakar stora kostnader. Det är därför viktigt att de digitala styrsystem som installeras är rätt utformade och har tillräcklig kvalitet genom Byggnation, modernisering av Oskarshamnsverket. Foto: genom OKG AB Miljöeffekter av högre kylvattentemperaturer vid kärnkraftverk studeras i ett pågående projekt. Oskarshamnsverket. Foto: genom OKG AB 12 ELFORSK 2013

13 hela kedjan i styrsystemet. Vidare finns önskemål från Strålsäkerhetsmyndighetens sida att få ett forum där frågor kring digitala styrsystem diskuteras. Elforsk har därför initierat ett nytt program som inleds med att ta fram en Safety Demonstration Plan Guide för nya säkerhetsviktiga styrsystem som redovisar hur nya processtyrsystem i kärnkraftverk ska kunna demonstreras, verifieras och valideras. ROTORDYNAMIK På senare tid har en del problem kopplade till rotordynamik uppkommit i samband med revisioner/uppgraderingar av aggregat och hjälputrustning. En förstudie har genomförts för att utreda statusen och utvecklingsbehovet för rotordynamisk kravställning vid upphandling av nya komponenter inom kärnkraften. Studien ska även inventera tillgång och behov av kompetens i Sverige inom rotordynamik tillämpad mot kärnkraft. Elforsk går nu vidare genom att initiera ett projekt kring vibrationer i pumpar i kärnkraftstillämpningar. POLYMERA MATERIAL Dagens kärnkraftverk är byggda åren 1965 till 1985 och har varit i drift utan större modifieringar sedan dess. Polymera material återfinns i många komponenter såsom genomföringar, kablage, fogband, ventiler och tätningar. Polymera material åldras eller korroderar och vanliga faktorer som bidrar är exempelvis temperatur, luftfuktighet, vibrationer och strålning. En kartläggning har visat att detta är ett viktigt forskningsområde, eftersom förekomsten av polymera material är stor, komponenterna har mycket viktiga funktioner och att det är förenat med stora kostnader att byta ut åldrade komponenter. JÄMFÖRELSE AV OLIKA KRAFTSLAG FÖR NÖDELFÖRSÖRJNING VID KÄRNKRAFTVERK En kartläggning av olika kraftkällors egenskaper görs för att klarlägga olika kraftslags fördelar och nackdelar i olika tillämpningar. Informationen kan sedan användas som beslutsstöd vid reinvesteringar i nödelförsörjning till befintliga anläggningar samt underlag för eventuella licensieringar av nybyggnationer av verk. Arbetet inleds med att identifiera vilka parametrar i ett kärnkraftverks nödelförsörjning som är viktiga, exempelvis möjligheter att leverera effekt och energi, drifttid, uppstartstid, tillgänglighet med flera. Puls turbinrotor. Foto: genom OKG AB Puls generator. Foto: genom OKG AB Bränsletransport. Foto: genom OKG AB ELFORSK

14 ÖVERFÖRING OCH DISTRIBUTION Distributions- och transmissionsnät fortsatt satsning mot smartare elnät och bättre underhåll Verksamheten inom programområdet Överföring och Distribution är i stor utsträckning inriktad mot anläggningsförvaltning och förnyelse, utveckling och effektivisering av elnätsdriften samt utveckling av nät och informationsteknik. DOKTORANDFORSKNING ELEKTRA-programmet startades år ABB, Elforsks ägarföretag, Energimyndigheten och Trafikverket finansierar för närvarande cirka 30 högskoledoktorander inom elkraftteknikområdet. Syftet med programmet är att verka för långsiktig uppbyggnad och kompetensförsörjning inom elkraftsteknik på högskolorna och industrin samt problemlösning i samverkan mellan högskolan och industrin. Från år 1992 till december år 2012, har 194 projektrapporter lagts fram, varav 78 avser doktorsavhandlingar. En ny etapp av ELEKTRA har nu startats, tyvärr med ett finansiellt glapp för utförarna, vilket beklagas. Övergången till en ny samarbetsform mellan Elforsks industriella kunder och Energimyndigheten blev mer långdragen än väntat. Ambitionsnivån på doktorandforskningsprogrammet är bibehållen och har samma mål som tidigare. En första projektutlysning gjordes den 8 april och ytterligare en beräknas ske i år. Se SMART GRIDS Utvecklingsprogrammet som pågår till mitten av år 2014 kommer att under år 2013 fortsatt vara aktivt med start av nya projekt. Syftet med programmet är att genom att ta fram informationssystem, avancerade modeller och styrfunktioner samt optimera driften och nätkonstruktionen för att öka effektiviteten, erhålla kostnadsbesparingar och öka tillförlitligheten. IT-systemen är en central förutsättning för de nya elnäten. De mäter, behandlar och skickar data i form av till exempel avbrottsinformation, belastnings- och mätdata samt styrsignaler. Mängden mät- och styrbar utrustning, tillsammans med avancerade beräkningsmodeller, innebär mer komplexa system. För att minimera riskerna med dessa, ställs stora krav på säkerhet, tillförlitlighet, tillgänglighet och stabilitet i IT-systemen. ISGAN INTERNATIONAL SMART GRID ACTION NETWORK Elforsk har ansvar för den nationella samordningen inom ISGAN International Smart Grid Action Network för annexen 1 och 2. Dessa är Global Smart Grid Inventory och Smart Grid Case Studies. Under året har arbetet med kartläggningen av svenska projekt inletts. Internationella möten har hålits där arbetet planerats i dialog med övriga medverkande länder. SAMARBETET MED EIT INNOENERGY Elforsk har under åren 2010 och 2012 varit engagerat i etableringen av EIT KIC InnoEnergy, som omfattar Uppsala universitet och KTH. Satsningen är en av sex europeiska noder som syftar till att skapa en europeisk motkraft till MIT i USA. ABB och Vattenfall är fullvärdiga medlemmar, medan Elforsk med cirka 25 elföretag bakom sig, har accepterat ett associerat medlemskap. Ett InnoEnergyråd etablerades inom Elforsk år Genom InnoEnergyrådet slussas nu ett antal innovativa idéer som står nära produktifieringsfasen. Business creation-modellen inom InnoEnergy är en attraktiv kanal för dessa anser InnoEnergirådet. Samarbetet mellan Elforsk och InnoEnergy kommer under år 2013 att utvecklas vidare och fördjupas. UNDERHÅLL OCH FÖRNYELSE Det framgångsrika Underhållsprogrammet, med fokus på tillgångsförvaltning Asset Management, pågår till och med år Dessutom pågår ett antal projekt inom diagnostik, korrosionsskydd och underhållsmetodik. En utvärdering av Underhållsprogrammet har utfallit mycket positivt och programmet förväntas pågå ytterligare två år fram till år ISO ASSET MANAGEMENT Elforsk har tagit på sig ordförandeskapet i den svenska spegelkommittén TK 552 inom SIS, Swedish Standards Institute, och deltar i internationella standardiseringsarbetet ISO/PC 251, med att ta fram ISO serien, som avser tre ledningssystemstandarder: ISO Asset management Overview, principles and terminology, ISO Asset Management Management systems Requirements och ISO Asset Management Management systems Guidelines for the application of ISO Arbetet avslutas i februari RISKANALYS Det femåriga Riskanalysprogrammet pågår till år Programmets inriktning är driftoptimering och tillförlitlighet i elnäten. Ett flertal högskoleprojekt med både nya doktorander och postdoktorandsatsningar har startats. Under år 2012 har bland annat ett utvecklingsprojekt startats för att identifiera hur vidareutveckling av applikationen DARWin, elnätsföretagens rapportering av driftshändelser, ska 14 ELFORSK 2013

15 se ut. Under år 2013 kommer ett nytt projekt, Tillförlitlighetsstudie av övervakningssystem för krafttransformatorer i smartare elnät att genomföras, där metoder för att kvalitetssäkra mätprocesser och mätutrustning för tillståndsövervakning av krafttransformatorer ska tas fram. MILJÖ Elnätens miljöfrågor kan handla om påverkan på ekosystem från sådant som används i elnätet, till exempel transformatoroljor och impregnerade stolpar. Andra miljöfrågor är möjliga hälsorisker av elektriska och magnetiska fält, EMF. Verksamheten inom EMF-området är ett flerårigt program som koncentreras på kunskapsuppbyggnad och tekniska metoder för att mäta och reducera elektriska och magnetiska fält samt på att följa den medicinska forskningen. Ett större arbete ska ge bättre kunskap om förutsättningar för säker arbetsmiljö, med hänsyn till EMF, vid arbete med full spänning i nätanläggningar, såsom ställverk och kraftledningar samt vid arbete kring kabelsystem. SEK/IEC STANDARDISERING Elektroteknisk standardisering är traditionellt ett område som karaktäriseras av stor internationell samverkan, samarbete mellan statliga organ, tillverkare och användare. Standardiseringsarbetet har tidigare varit en naturlig del i kraftbolagens verksamhet i samband med omfattande utbyggnadsverksamheter, egen konstruktionsverksamhet och för att allmänt upprätthålla en god kunskapsbas hos personalen. Att medverka i etableringen av standarder har varit ett bra sätt att tillförsäkra sig om långsiktighet i gjorda investeringar och en garanti för öppen konkurrens mellan olika tillverkare. Underhållsinsatser har också kunnat minskas med hjälp av etablerade standarder. Den allt snabbare tekniska utvecklingen har dock satt en ökad press på standardiseringsorganen, kommittéer med flera att hinna med arbetet innan standarder börjat tillämpas i alltför stor utsträckning. Branschen har genom detta program ett antal projekt inom IEC/ CENELEC/SEK. Sedan år 2012 samordnas den svenska SEK/SIS-verksamheten genom en programstyrelse under Svensk Energis ledning. Se även SVENSKT CIGRÉ-SEKRETARIAT Inom programområdet administreras även Svenska Nationalkommittén för CIGRÉ och dess svenska och internationella nätverk. Samordningen av svenska bidrag till CIGRE-sessionen i Paris år 2014 och planeringen inför ett internationellt CIGRÉ-symposium i Lund år 2015 pågår inom sekretariatet. NORDISKT SAMARBETE Utöver det som beskrivits finns ett antal levande nätverk där olika frågeställningar provas och diskuteras, bland annat i det nordiska nätverket för kabelfrågor, NORKAB, där ett treårigt samnordiskt projekt kring on-linediagnostik för kabel har avslutats. NORDAC 2014, är en nordisk forskningskonferens för elkraftteknik inom eldistributionen. Den arrangeras år 2014 på KTH i Stockholm. En nordisk styrgrupp håller ihop samordningen, men leds av Sverige. NORDAC 2014 är associerat till CIRED. ELKVALITET Ett välbesökt seminarium har hållits där elkvalitet och högfrekventa störningar var i fokus. Elforsk är global ordförande i den tekniska kommittén TC 7 Low Frequency EMC inom IEEE EMC Society. Ett flertal möten har hållits inom kommittén med internationella deltagare. ELFORSK

16 ANVÄNDNING Effektiv elmarknad nyckel till ökad integration av variabel produktion Elmarknaden är i ständig förändring för att följa utvecklingen i omvärlden. Utbyggnaden av vindkraft, och i förlängningen även solkraft, ökar kraven på att elmarknaden ska möjliggöra integration av en större andel variabel produktion. Solcellspaneler på villa i Lindesberg Solcellspaneler på Transportstyrelsens hus i Örebro En väl fungerande elmarknad som röner konsumenternas förtroende är en förutsättning för att Sverige och andra europeiska länder ska klara kommande energi- och klimatpolitiska utmaningar med bibehållet eller ökat välstånd. För att tillgängliga produktions- och överföringsresurser ska användas effektivt måste den kortsiktiga prisbildningen på marknaden fungera. Om de klimat- och energipolitiska målen ska uppnås krävs omfattande investeringar i elproduktionsanläggningar och hos elkunderna för att effektivisera och styra användningen. För att få till stånd dessa investeringar krävs en väl fungerande infrastruktur som leveranssäkra elnät, bra information till slutkunderna, väl fungerande terminsmarknader samt rimliga tillståndsprocesser. Energipolitiska styrmedel i form av skatter, koldioxidmarknader och subventionssystem måste också utformas så att de upplevs som långsiktiga och trovärdiga. Investeringskostnaden för solelanläggningar har sjunkit kraftigt de senaste åren, vilket har lett till en fördubbling av den installerade effekten på två år. Det finns också önskemål från politiskt håll om att öka andelen småskalig förnybar elproduktion och ett arbete pågår för att skapa någon form av nettodebiteringssystem. EU lanserade år 2012 ett nytt energieffektiviseringsdirektiv och Näringsdepartementet arbetar med hur detta ska implementeras i Sverige. Det övergripande svenska målet är att effektivisera elanvändningen med totalt 75,6 terrawattimmar under perioden 2014 till 2020 enligt Energimyndighetens beräk- 16 ELFORSK 2013

17 tionen, Svenska Kraftnät samt högskolor, universitet och forskningsföretag. Huvudfrågor i den pågående etappen är: ningar. Man arbetar med ett förslag som består av bibehållna energi- och klimatskatter, åtgärder inom offentlig sektor, fastigheter och näringsliv samt frivilliga avtal för energiföretag och energitjänsteföretag. Solcellspaneler Stadsskogen, Alingsås MARKET DESIGN Genom Elforsk drivs forskningsprogrammet Market Design om spelreglerna på elmarknaden. Programmet är ett samarbete mellan svenska elföretag, Svensk Energi, Energimarknadsinspek- Den nordiska elmarknadens integration med elmarknaderna i övriga Europa. Konsekvenser av olika typer av klimat- och energipolitiska styrmedel för elmarknadens funktion, samt behovet av regelförändringar för att behålla en väl fungerande elmarknad. Påverkan på elmarknaden av ny teknik för mätning, övervakning och styrning. Konsumenternas ställning på elmarknaden. Mer information finns på SOLCELLER Elforsk driver det tillämpade och användarorienterade SolEl-programmet i samarbete med elföretag, bygg/ fastighetsintressenter, solcellsindustrin och Energimyndigheten. Programmet arbetar exempelvis med nätanslutningsfrågor, demonstration, system, byggnadsintegration och informationsspridning. Programmet utgör även ett nav i Sverige för solcellsfrågor. Mer information om programmet finns på ENERGIEFFEKTIVISERINGSDIREKTIVET Elforsk planerar aktiviteter för att analysera effekterna av den svenska implementeringen av EU:s energieffektiviseringsdirektiv. Ett av de förslag som utreds är frivilliga avtal för energiföretag och energitjänsteföretag. Detta innebär att individuella energibolag eller energitjänsteföretag sätter upp ett mål för energieffektiviseringar hos slutanvändare och att sedan genomföra dessa. Solcellspaneler på Brf Credit, Sundsvall ELFORSK

18 OMVÄRLD OCH SYSTEM Energi för tillväxt och långsiktig hållbarhet EU-kommissionen har pekat ut ett antal långsiktiga mål för energisektorn. Målen beskrivs bland annat i Roadmap 2050 Milestones for EU Low Carbon Economy och i White paper Roadmap to a Single European Transport Area. Vidare har Kommissionen tagit ett särskilt initiativ inom området resurs-effektivitet genom A resource-efficient Europe Flagship initiative under the Europe 2020 Strategy. I början av år 2013 bjöd EU-kommissionen också in till en konsultation om den framtida energi- och klimatpolitiken i Europa. Underlaget för dialogen är Green paper A 2030 framework for cliamte and energy policies. Frågor om utformningen av Europas energi- och klimatpolitik mot år 2030 kommer att prägla den politiska dagordningen både inom EU och nationellt under lång tid framöver. EU:s energi- och klimatpolitik och vägen mot ökad resurseffektivitet kan öppna för export av förnybar nordisk el. I stor utsträckning utgörs den tillkommande elproduktionen i Norden av varierande produktion, till exempel vindkraft. Nya och större krav kommer därmed att ställas på reglerresurser och nätkapacitet, i takt med att den sammanlagda produktionen blir mindre förutsägbar. Parallellt med denna utveckling pågår en diskussion om dagens elmarknadsdesign kommer att duga i framtiden. Många menar att marknaden inte klarar att på ett kostnadseffektivt sätt säkerställa tillräckliga resurser för att upprätthålla den nödvändiga balansen mellan produktion och användning. Lösningar som diskuteras är bland annat att införa en kapacitetsmarknad parallellt med dagens marknadsplats för handel dagen före. Detta har redan skett, eller är på väg att ske i flera länder inom EU. Det finns också en trend mot ökad återreglering i vissa länder. Frågorna om utvecklingen av det framtida elsystemet i Norden och elmarknadens utformning kommer att vara centrala för verksamheten inom programområde Omvärld och System under de närmaste åren. NORTH EUROPEAN POWER PERSPECTIVES (NEPP) Forskningsprojektet NEPP tar ett helhetsgrepp på den framtida elmarknaden, elproduktionen, elnäten samt elanvändningen. NEPP har som mål att fördjupa kunskaperna om: Utvecklingen av det nordiska elsystemet som en följd av övergripande faktorer, till exempel europeisk och nordisk energi- och klimatpolitik. Tekniska utmaningar i samband med integration av stora kvantiteter vindkraft. Framtida reglerbehov i det (svenska) och nordiska kraftsystemet givet olika scenarier. Hur kan vi säkerställa att vi använder de billigaste resurserna? Design av centrala institutioner och regelverket på elmarknaden för att möjliggöra stora volymer av varierande elproduktion. Vilka behov av förstärkningar av elnätet som uppstår i Norden och vad som krävs av överföringskapaciteten till övriga Europa för att vi ska kunna exportera stora kvantiteter el. Projektet fungerar som ett sammanhållande forskningskluster kring flera pågående och nya forskningsprogram och projekt. Tyngdpunkten i satsningen ligger på synteser i ett systemperspektiv, där forskningsfrågorna blir belysta utifrån många av de aspekter som utgör beslutsfattarnas hela beslutsunderlag. Läs mer på IFN ELMARKNADENS EKONOMI Forskningsprogrammet Elmarknadens ekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning, säkerställer en nationalekonomisk forskningsmiljö för elmarknadsfrågor i Sverige. Programmet har en permanent kärna av forskare med hög akademisk kompetens. Syftet med forskningsverksamheten är att bidra till ökad kunskap om elmarknadens ekonomi genom att utföra forskningsprojekt med hög relevans och av högsta akademiska kvalitet. Utifrån vedertagen nationalekonomisk metodologi, och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, ska programmet analysera elförsörjningens funktion och reglering. Resultaten sprids bland annat till energibranschen, politiska beslutsfattare, berörda myndigheter och allmänheten. Läs mer på FRAMTIDA KRAV PÅ ELNÄTEN INVESTERINGSBEHOV MOT 2030 Traditionellt har elsystemet varit base- 18 ELFORSK 2013

19 Foto: Abram Mordenfeld rat på en hög grad av flexibilitet i elproduktionen. Förbrukningssidan har därmed kunnat välja hur mycket el som ska konsumeras i ett givet ögonblick och produktionen har anpassats därefter. Framtidens elsystem kommer där. emot att se annorlunda ut. Ökad efterfrågeflexibilitet, i kombination med stora mängder förnybar elproduktion och en ökad andel lokal elproduktion, kommer att förändra förutsättningarna både för elsystemet som sådant och för elmarknaden. Detta medför att helt nya krav kommer att ställas på elnätens funktion, vilket i sin tur innebär att mycket stora investeringar kommer att krävas i nätinfrastrukturen för att anpassa näten så att de kan möta de nya förutsättningarna. Elforsk driver under åren 2013 och 2014 ett projekt som ska ge bilder av de framtida investeringsbehoven i elnäten. En viktig del av projektet är att lägga grunden för och skapa samsyn kring hur nätinvesteringarna påverkas av energiomställningen. FOSSILOBEROENDE TRANSPORTSEKTOR ELFORDON Riksdagens mål om en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030 innebär en fundamental omställning av transportsektorn och kommer att beröra el- och energibranschen på många olika plan. Elforsks program om elfordon tar sin utgångspunkt i riksdagens mål om en fossiloberoende transportsektor. Det övergripande syftet med programmet är att bidra till att målet kan förvekligas så rationellt och kostnadseffektivt som möjligt. Mer konkret innebär det att programmet ska: Visa på kostnadseffektiva metoder för att uppnå målet om fossiloberoende transportsektor med särskilt fokus på elfordon. Visa på kostnadseffektiva sätt att i olika miljöer säkerställa tillgång till laddning för elfordon och att laddsystemen uppfyller säkerhetskrav. Bidra till utformningen av lämpliga standarder för laddning av fordon. Bidra till utvecklingen av kostnadseffektiv laddningsteknik. STÖD TILL KVA:S ENERGIUTSKOTT Kungliga Vetenskapsakademien, KVA, inrättade år 2005 ett Energiutskott som ska verka för att ta fram kunskap om aktuella energifrågor med koppling till miljö, resursanvändning och samhälle. Avsikten är att visa på energins olika aspekter och öka samhällets kunskaper i energifrågor. Vetenskapsakademiens Energiutskott har under en inledande fas på fem år, gjort en analys av världens energiförsörjning och vilka möjligheterna är att minska beroendet av fossila bränslen till år Den andra fasen, som omfattar perioden 2011 till 2013, har fokus på den forskning och utveckling som sker inom energiområdet samt på tilllämpningsmöjligheterna. Verksamheten stöds av ett flertal organisationer och myndigheter, däribland Elforsk. Mer information finns på SAMMANHÅLLEN MILJÖSATSNING Inom energiföretagens verksamhet finns ett spektrum av miljörelaterade frågeställningar som bör hanteras på ett generellt plan och inte naturligt hör hemma inom enbart en viss del av energisystemet. Avsikten med Elforsks miljösatsning är att samlat kunna driva miljöprojekt i viktiga frågor som samtidigt rör fler än ett av Elforsks verksamhetsområden. Miljöprojekt som enbart rör ett enstaka programområde, ska även i fortsättningen hanteras där. ELFORSK

20 Utdrag ur årsredovisningen Förvaltningsberättelse Utdraget ur årsredovisningen är baserat på den av styrelsen och verkställande direktören avgivna årsredovisningen som presenterades på stämman den 19 mars Den fullständiga årsredovisningen har lämnats till registreringsmyndigheten PRV. Styrelsen och verkställande direktören för Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklings- Elforsk Aktiebolag (nedan kallat Elforsk) avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret Allmänt om verksamheten Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklings- Elforsk Aktiebolag (Elforsk) initierar och driver gemensam forskning och utveckling inom energiområdet med fokus på elektrisk energi. Elforsks kunder utgörs till den största delen av energiföretag, men även av tillverkande företag, myndigheter och andra organisationer som investerar i energirelaterad forskning och utveckling. Verksamheten är organiserad i sex programområden; Vattenkraft, El- och Värmeproduktion, Kärnkraft, Överföring och Distribution, Användning samt Omvärld och System. Konsortialavtalet för Elforsks bildande undertecknades den 17 december Elforsk identifierar behov och formulerar utvecklingsprojekt samt -program. Program och projekt offereras till presumtiva kunder inom och utom ägarkretsen. Därtill är Energimyndigheten en betydande intressent. I det offererade priset ingår ersättning för Elforsks egen medverkan. När tillräckligt många kunder svarat positivt på offerterna beställer Elforsk genomförandet av aktiviteter enligt offertens specifikation. Beställningarna går till branschens egna konsultföretag och experter, till lärosäten samt till fristående konsulter. I många fall görs utlysningar där potentiella utförare får ge förslag på aktiviteter. Det gäller särskilt inom program där forskarstuderande är utförare av forskning. Elforsk levererar resultaten till kunderna efter kvalitetssäkring. Rapporter, konferenser, seminarier och Elforsks webbplats är viktiga medel för resultatöverföringen. Elforsk ger även ut skrifter inom flera sakområden. Året som gått Flera av energiföretagen har genomfört omfattande besparingar som delvis beror på de låga elpriserna. Konsolideringen innebär att medlen till forskning och utveckling har minskats. Samtidigt har Energimyndigheten under året utrett hur stöd till program ska kunna lämnas i fortsättningen. Detta föranleddes av nya tolkningar av vissa regelverk. Processen har inneburit uppehåll i stöd till nya program under året. Mot slutet av året har frågan om Energimyndighetens möjlighet till medverkan klargjorts och det finns nu en modell som anses fylla de juridiska kraven. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Elforsks verksamhet och arbetssätt syftar till effektiv forskning och utveckling. Den uppnås dels genom mötet mellan intressenter dels genom att medel från dessa förmeras genom samarbetet. De ekonomiskt ansträngda tiderna talar alltså för Elforsks verksamhet genom träffsäkerheten och uppväxlingen av insatserna. Verksamheten anpassas ständigt till intressenternas behov där inriktningen diskuteras i de programråd som hör till respektive programområde. En aktuell och viktig fråga är att stärka intressenternas möjligheter att synas när de investerar i forskning och utveckling genom Elforsk. Ekonomiredovisning Fakturering har under året skett med tkr ( tkr). I resultaträkningen redovisas intäkter och kostnader hänförliga till avslutade projekt. Projekt som resultatavräknats under räkenskapsåret är de där arbetet är avslutat före bokslutsdatum. Projekt med intäkter uppgående till tkr ( tkr) har resultatavräknats och redovisats som nettoomsättning i resultaträkningen. Kostnader för motsvarande projekt uppgår till tkr ( tkr) och har redovisats i rörelsens kostnader. Pågående arbeten tkr ( tkr) redovisas i balansräkningen under rubriken Aktiverade projekt. De intäkter som hänför sig till pågående arbeten redovisas i balansräkningen under rubriken Förskott från kunder, vilka uppgår till tkr ( tkr). Förslag till disposition beträffande bolagets vinst Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, balanserad vinst kronor samt årets förlust kronor , tillsammans kronor , disponeras enligt följande: Balanseras i ny räkning Summa kronor Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.