Den miljöstyrande avfallstaxan - sant eller falskt?

Transkript

1 NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universitet Kandidatuppsats Sebastian Constantino Handledare: Maria Vredin Johansson Vårterminen 2008 Den miljöstyrande avfallstaxan - sant eller falskt? - En studie om prisets inverkan på hushållens avfallsvanor

2 Sammanfattning Fler och fler kommuner övergår till en mer miljöstyrande avfallstaxa. Därför är det av intresse att utreda avfallstaxans (dvs. priset på avfallshanteringstjänsten) förmåga att ändra hushållens avfallsvanor och därigenom även vilken miljöstyrande verkan taxan har. Hur priskänsliga är hushållen för avfallstaxan och dess utformning? Enfamiljshushållens priskänslighet för brännbar kärl- och säckinsamling skattas i tre kommuner (Storuman, Sjöbo, Sundbyberg) och en kommungrupp (Gävle, Ockelbo, Sandviken, Hofors och Älvkarleby) genom grova elasticitetsmått. Resultatet tyder på ett inelastiskt samband mellan priset på avfallshantering och insamlade mängder. Sambandet beror troligtvis på avfallstaxans låga andel av hushållens budget. Det finns även skillnader i priskänslighet mellan de undersökta kommunerna, som till viss del kan tillskrivas skillnader i utformningen av avfallstaxan. Andra faktorer som troligtvis påverkar priskänsligheten är: olika motiv och åtgärder i samband med förändring eller införande av en ny taxa, prisförändringar i substituttjänster samt skillnader i kommunvariabler. På grund av ett mycket begränsat antal observationer är inga resultat statistiskt säkerställda via signifikanstest. Nyckelord: Avfallstaxan, priselasticitet, avfallshantering, brännbart kärl- och säckavfall. Förord Uppsatsens genomförande hade naturligtvis inte varit möjlig utan ett antal personer som förtjänar ett stort tack för sitt medverkande och kunskap. Dessa personer är Christina Eriksson från Storumans kommun, Christel Wohlin från Sjöbo kommun, Christina Anderzén från Sundbybergs kommun och Magnus Flodman hos Gästrike återvinnare. Även Jenny Westin från Avfall Sverige, Leif Lundin från Grontmij och självklart min handledare Maria Vredin Johansson har bidragit med viktig hjälp till uppsatsen. 2

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 2 FÖRORD 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 1 INLEDNING Hushållsavfall i Sverige Statistik och tidigare forskning 6 2 AVHANDLING Elasticitet Kommunerna 12 Storuman Sjöbo Sundbyberg Gästrike Återvinnare Kommunernas elasticiteter Diskussion och analys 18 3 SLUTORD 25 REFERENSER 28 APPENDIX 30 Appendix 1 Kort redogörelse för tidigare forskning 30 Appendix 2 Kommunerna 31 Genomsnittsvikten av kärl- och säckavfall 31 Storuman 31 Sjöbo 33 Sundbyberg 35 Gästrike Återvinnare 36 Appendix 3 Elasticitetsberäkningar 38 3

4 1 Inledning Avfallstaxan är det pris som hushållen möter för kommunens avfallshantering. Hur taxan är utformad, samt hur stor den är skiljer sig mellan kommuner. Under senare tid har många kommuner valt att gå över till en miljöstyrande taxa. Med detta menas att öka hushållens incitament för avfallssortering för att, i sin tur, minska den mängd avfall som efter insamling förbränns eller läggs på deponi. Det kan ske genom exempelvis information eller speciella utformningar i avfallstaxan. Ett annat alternativ är att justera priset på avfallshanteringen för att öka incitamenten till olika typer av återvinning. Avfallstaxan kan t ex differentieras så att hushållet möter skilda priser för komposterat och osorterat avfall. Genom att höja priset på just det avfallet som förbränns, skapas incitament att sortera avfallet mer och då även minimera den brännbara fraktionen. En annan möjlighet är att helt enkelt väga avfallet från hushållet och därefter ta betalt direkt baserat på den vägda mängden avfall från det enskilda hushållet. Hushållet får då incitament att minska den totala insamlade avfallsmängden för att i sin tur minimera utgiften för avfallshantering. För att priset på avfallshanteringen ska vara ett effektivt verktyg för att åstadkomma ökad återvinning och sortering krävs att hushållen reagerar på prisförändringar. Men hur priskänsliga är egentligen hushållen för avfallshanteringens kostnader och hur påverkas priskänsligheten av avfallstaxans utformning? Om hushållen inte reagerar nämnvärt på prisförändringar så kan priset vara ett ineffektivt medel för att styra mot ökad sortering Hushållsavfall i Sverige För att kunna fortsätta med presentationen om uppsatsens genomförande samt avgränsningar krävs först en kort genomgång av svensk avfallshantering. Önskvärdheten i olika avfallshanteringsalternativ brukar klassificeras enligt EU:s s k avfallshierarki. Eftersom den finns i många olika utföranden antyder att det att hierarkin inte är en generell lösning utan snarare en god tumregel. Livscykelanalyser på avfall tyder också på detta (Finnveden et al, 2007). Det gemensamma draget hos varianterna av avfallshierarkin är att avfallet i någon mån i första hand ska reduceras, därefter återanvändas följt av återvinning, energiutvinning (förbränning) och sist deponering av avfallet. Nationella avfallsstrategier utvecklas då för att i så hög grad som det är möjligt och effektivt, avstå från de sämre nivåerna av hierarkin såsom deponering. Ett exempel på detta är riksdagens 4

5 miljömål God bebyggd miljö där det i delmål 5, som rör avfall, bl a anges att Senast år 2010 skall minst 50 procent av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling 1 (Miljömålsportalens webbplats) 2. I Sverige har ett flertal styrmedel införts, bl a deponiskatten och förbränningsskatten som infördes år 2000 respektive år 2006, där kommunen beskattas efter den mängd avfall som läggs på deponi eller förbränns 3. Styrmedlen har skapat incitament för svenska kommuner att rikta in sig mot en högre grad av sortering och återvinning av avfall. Ansvaret för hushållens avfall är i Sverige uppdelat på kommuner och producenter. Producentansvaret gäller för följande produkter: returpapper, pappersförpackningar, plastförpackningar, metallförpackningar, glas, däck, bilar och elektroniska produkter. Det innebär att de företag som tillverkar eller importerar produkter som gäller under producentansvaret också ska betala för omhändertagandet av det resulterande avfallet. Företagen under producentansvaret står alltså för kostnaden för de obemannade återvinningsstationer som finns i landet där hushållen kan lämna in källsorterat avfall. Det avfall som inte faller under producentansvaret ligger under kommunens ansvar för renhållning, vilket förklarar varför avfallstaxan ibland kallas renhållningstaxan. Kommunen ska sköta insamling och omhändertagande av det avfall som hushållen kastar i soppåsen (även kallat kärl- och säckavfall), det grova avfallet och farligt avfall. Grovt och farligt avfall lämnar hushållen in på kommunens bemannade återvinningscentraler. Kärl- och säckavfallet hämtas från hushållen antingen av kommunen eller av anlitad entreprenör. Kostnaden för båda dessa tjänster samt hanteringen av avfallet ska täckas av den kommunala avfallstaxan. Insamlingen av kärl- och säckavfallet kan ske på olika vis beroende på utformningen av avfallstaxan. Detaljerna hos, de i den här uppsatsen undersökta, kommunerna kommer att redovisas i avsnitt 2.2. Kärl- och säckavfallet kan delas in i en brännbar fraktion och en fraktion för biologisk behandling, i ett fåtal kommuner förekommer även insamling av en icke 1 År 2007 återvanns 47 procent av hushållsavfallet på detta vis, vilket tyder på att målet är på god väg att uppnås (Avfall Sverige, 2007) ; 3 Deponiskatten var vid införandet 250 kr/ton deponerat avfall, den höjdes 2006 till 435 kr/ton. Förbränningsskatten sätts egentligen inte enbart efter mängden avfall som förbränns utan också efter elverkningsgraden hos förbränningsanläggningen. En förbränning vid en anläggning utan elproduktion beskattas med 451 kr/ton medan en anläggning med 20 procent elverkning beskattas med 70,5 kr/ton (Avfall Sverige, 2007). 5

6 brännbar fraktion som deponeras. Den brännbara fraktionen består i sin tur av en sorterad och en osorterad del. Det sorterade brännbara kärl- och säckavfallet innebär egentligen bara att fraktionen för biologisk behandling (i stort sett matavfall) har sorterats ut för sig. Det osorterade kärl och säckavfallet är alltså det avfall där det inte görs någon skillnad mellan brännbart och komposterbart. Ibland kallas därför detta för blandat kärl- och säckavfall eller blandat hushållsavfall. Det är egentligen inte helt rätt eftersom hushållsavfall avser någonting annat. I Miljöbalkens 15 kap, 2, definieras hushållsavfall som Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. I Naturvårdsverkets handbok Vägledning till definitionen av Hushållsavfall (2008) diskuteras vad detta i praktiken innebär. Till hushållsavfall kan då räknas exempelvis grovt avfall, kärl och säckavfall, farligt avfall samt även slam och latrin. Utöver detta finns också jämförligt avfall från annan verksamhet, det kan vara avfall som är svårt och kostsamt för kommunen att skilja från hushållens avfall vid insamlingen, t ex avfall från mindre verksamheter och restauranger. Det innebär att den statistik som används i uppsatsen till viss del även inkluderar avfall från andra källor än hushållen. Kärl- och säckavfallet utgjorde drygt hälften av allt hushållsavfall år Från plockanalyser gjorda 2004 i sju kommuner var drygt 43 procent av kärl- och säckavfallet matavfall. Ytterliggare 30 procent utgjordes av förpackningar och tidningar som gäller under producentansvaret (Avfallsverige, 2005). I denna uppsats kommer endast den brännbara fraktionen av hushållens kärl och säckavfall behandlas. När priset på avfallshanteringen för det brännbara kärl- och säckavfallet förändras är det intressant att se hur hushållen reagerar på denna prisförändring eftersom en stor del av detta avfall kan källsorteras eller komposteras. Hur stark reaktionen eller priskänsligheten är kan därefter diskuteras utifrån bl a taxans utformning. 1.2 Statistik och tidigare forskning Tre kommuner och en kommungrupp har valts ut för att verka som exempelkommuner i uppsatsen. Kommunerna är Storuman, Sjöbo och Sundbyberg. Den nämnda kommungruppen består av fem kommuner 4 som alla sköts av samma entreprenör, Gästrike återvinnare. Taxan i kommungruppen har, innan de undersökta åren, varit uniform för alla kommuner vilket möjliggör jämförelser. Anledningen till att dessa kommuner var tvungna att sammanföras i en grupp är att avfallsstatistiken som funnits tillgänglig endast har gällt alla kommunerna 4 Gävle, Ockelbo, Hofors, Sandviken och Älvkarleby 6

7 sammantaget. Vid valet av exempelkommunerna har stor vikt lagts vid, att någon prisförändring skett, dessutom måste avfallsstatistik finnas tillgänglig för de år prisändringen avsett. Utöver detta har även en viss spridning, med avseende på taxans utformning, sökts mellan kommunerna. Det är alltså frågan om ett icke-slumpmässigt bekvämlighetsurval, resultaten gäller därför endast de undersökta kommunerna och bör ej generaliseras för hela Sverige. Kommunal avfallsstatistik är ostandardiserad och ibland obefintlig, varför mycket tid lagts ner på att hitta bra exempelkommuner samt att bearbeta statistiken för att underlätta jämförelser. All information om avfallstaxorna, samt statistiken för insamlade avfallsmängder har hämtats direkt från de undersökta kommunerna i samråd med kommunala tjänstemän på avfallsområdet. Ett problem för uppsatsen är att prisförändringar i taxan ofta kombineras med förändringar i taxans utformning. Det finns då ingen möjlighet att isolera effekten av prisförändringen från effekten av den nya utformningen, på kvantiteten insamlat avfall. Detta kommer att diskuteras mer utförligt i avsnitt 2.4. En annan fråga är bostadstypens inverkan på resultatet. Det råder skilda möjligheter och därför också skilda incitament mellan enfamiljshus och flerfamiljshus. För flerfamiljshus, såsom lägenheter, ingår ofta avfallstaxan i hyran eller föreningsavgiften. Det blir därför svårt för lägenhetsboende att reagera på de incitament som förändringar i taxan skapar, om förändringar inte tas upp i hyran direkt. Det är dessutom svårare för lägenheter att kompostera och ibland, på grund av liten boyta, även att källsortera producentansvarsavfall. I flerfamiljshus delas också ofta sopkärlet med så många andra hushåll att det skapas lite incitament för att minska det egna hushållets avfall. Uppsatsen kommer därför endast behandla avfallstaxan för enfamiljshus. Det finns mycket naturvetenskaplig litteratur på avfallsområdet, vilken inte kommer att behandlas här, men det finns också en hel del samhällsvetenskaplig. Den ekonomiska litteraturen kan delas in i två grupper, en mer makroinriktad som analyserar olika styrmedel och effektiviteten i nationers avfallspolitik. En andra och mer mikroinriktad grupp (särskilt viktig för den här uppsatsen) analyserar beteendet hos olika samhällsaktörer, bl a hushåll, i fråga om avfall. Flera studier har gjorts som försöker skatta hushållens efterfrågan på olika avfallstjänster. Detta görs ofta genom regression där den undersökta avfallssorten utgör den beroende variabeln. 5 På grund av bristande statistik eller insignifikanta parametrar har inte alla gjort skattningar av elasticiteten på avfallshanteringstjänsten. Men de som har gjort det 5 Grundliga redogörelser samt förklaringar till modeller finns i Miranda et al (1996) och för senare gjord forskning finns korta redogörelser i Appendix 1. 7

8 redovisas i tabell 1 nedan tillsammans med skattningarna samt vilket land studien är genomförd i. Samtliga skattningar är negativa och inelastiska mellan -0,12 och -0,6. Det innebär att en relativ prisförändring i avfallstaxan ger en mindre procentuell förändring i insamlade avfallsmängder. I avsnitt 2.1 förklaras och tolkas elasticitetsbegreppet mer utförligt. Av de försök som ej står angivna i tabell 1 bör särskilt Sterner och Bartelings (1999) nämnas. Deras artikel är den enda liknande studien med dataunderlag ifrån Sverige, vilket gör den särskilt intressant för uppsatsen. De bygger en modell som förklarar avfallsmängderna 6 i ett område utanför Varberg, kallat Tvååker, när en viktbaserad taxa införs. I samband med införandet av den viktbaserade taxan börjar också avfallsstatistik från hushållen att samlas in då avfallet ändå vägs. Men de har tyvärr ingen tillgång till någon statistik innan införandet med dess prisförändring och de kan därför inte göra någon skattning av elasticiteten. Dessutom görs även en enkätundersökning i Tvååker där olika attityder för återvinning mäts som därefter jämförs med resultaten från modellen. Forskare Land Priselasticitet (År) McFarland - USA (1972) -0,455 Wertz - USA (1976) -0,15 Jenkins 7 - USA (1993) -0,12 Morris & Holthausen - USA (1994) -0,51till -0,6 Podolsky & Spiegel - USA (1998) -0,39 Kinnaman & Fullerton - USA (2000) -0,28 Linderhof et al. - Nederländerna (2001) -0,26 och -0,34 Gellynk & Verhelst - Belgien (2007) -0,139 Tabell 1 - Tidigare forskning samt resultat 6 På engelska (som artikeln är skriven på) brukar kärl- och säckavfallet kallas municipal solid waste eller mixed solid waste. Det är dock ofta oklart om detta ibland även inkluderar vissa typer av grovt avfall. 7 Som refereras till i Gellynk & Verhelst (2007). 8

9 Utöver bedömningen om elasticiteten är låg eller hög har väldigt lite analys gjorts på själva elasticiteten, likaså görs det sällan jämförelser mellan olika geografiska områdens elasticiteter. Ovan nämnda studier har även haft betydande dataunderlag som samlats in under lång tid, vilket möjliggjort regressionerna. Det kan därför vara av intresse att se hur de mer grövre skattningarna av elasticiteten som baseras på mindre datatillgångar (likt de som beräknas i denna uppsats) jämför sig med tidigare forskning. Särskilt eftersom så lite forskning om avfallstaxan utförts i Sverige. Med den ovanliga ansvarsuppdelningen för hushållsavfall som råder mellan producenter och kommuner särskiljer sig Sverige från andra länder där studier gjorts. Att, som tidigare nämnts, så mycket som cirka 70 procent av kärloch säckavfallet kan behandlas via alternativ till förbränning ger ytterligare orsak till att det är mycket intressant att analysera prisets styrförmåga genom hushållens priskänslighet för avfallshantering. 2 Avhandling Den centrala delen i det empiriska avsnittet är beräkning av elasticiteter. Därför är det en god idé att inleda med en förklaring av elasticitetsbegreppet samt att redovisa de formler som kommer att användas för beräkning. Därefter presenteras kommunerna samt deras utveckling och utformning av avfallstaxan, följt av de framräknade elasticiteterna. Slutligen diskuteras och analyseras resultatet utifrån kommunernas egenskaper och befintlig litteratur. 2.1 Elasticitet Elasticiteten är ett mått på t ex en varas eller en tjänsts pris- eller inkomstkänslighet. Det finns flera olika typer av elasticiteter som mäter känsligheten på olika vis. Men sammantaget mäter alla elasticiteter förhållandet mellan en relativ förändring i en bestämd variabel och en relativ förändring i den undersökta varans kvantitet. Den bestämda variabeln beror på vilken typ av elasticitet som beräknas. Egenpriselasticiteten beräknar den relativa förändringen i efterfrågad kvantitet i förhållande till den relativa förändringen i priset hos en vara. Orsaken till att måttet är relativt är, att man vill kunna rensa bort vissa skillnader mellan olika typer av varor och på så sätt få ett mått som lämpar sig väl för jämförelser. Som exempel är det svårt att jämföra en prisförändring i absoluta belopp och följande kvantitetsförändring i t ex flygplansindustrin med samma förlopp på en godismarknad. Kvantiteten efterfrågat godis skulle troligtvis påverkas starkare, om priset per godispåse ökade med ett givet antal tusen kronor i jämförelse 9

10 med vad den efterfrågade mängden flygplan skulle göra om priset per flygplan steg med ett par tusen kronor. Men dessa marknader kan jämföras med elasticitetsmåttet. Elasticiteten kan anta ett absolutvärde mellan noll och oändligheten. Om egenpriselasticiteten är noll, innebär det att oavsett storleken på den procentuella prisförändringen, kommer ingen förändring i den efterfrågade kvantiteten ske. Detta kallas för att efterfrågans priselasticitet är helt inelastisk och motsvaras av en vertikal efterfrågekurva. I praktiken är det svårt att nämna varor vars efterfråga har noll i egenpriselasticitet men det finns varor som kommer nära. Ett exempel på detta brukar vara de absolut mest nödvändiga varorna, som t ex insulin för en diabetiker. När elasticiteten antar värdet ett, innebär det att en given procentuell prisförändring motsvaras av en exakt lika stor procentuell kvantitetsförändring. För värden över ett, resulterar en given procentuell prisförändring i en större procentuell kvantitetsförändring, efterfrågan är då elastisk. Ju högre elasticiteten är, desto större är alltså kvantitetsreaktionen i förhållande till prisförändringen. Eller, med andra ord, desto större är efterfrågans priskänslighet. När efterfrågan bedöms vara priskänslig är därför en fråga om vilket värde som elasticiteten antar, en priselasticitet över noll (i absolutvärde) innebär att efterfrågan är priskänslig. En priselasticitet över ett innebär att efterfrågan är mycket priskänslig. Det bör dock nämnas att förändringar i efterfrågad kvantitet kan orsakas av andra faktorer än priset, vilket därigenom påverkar elasticitetsmåttet. Detta diskuteras mer i del 2.4 diskussion och analys. De nämnda gränsvärdena för elasticiteten gäller oavsett om elasticiteten är positiv eller negativ. Tecknet avgörs endast av sambandet mellan pris och kvantitet. För en normal efterfrågekurva med negativ lutning gäller att högre pris ger lägre efterfrågad kvantitet. Då blir även elasticiteten negativ eftersom en procentuell prishöjning (positivt värde) kommer att ge en procentuell kvantitetsminskning (negativt värde). Enligt de ovan redovisade elasticiteterna på avfallshanteringstjänsten som tidigare forskare gjort kan utläsas att elasticiteten ligger mellan 0,12 och -0,6. För elasticiteten -0,6 gäller då att en hundraprocentig ökning av avfallstaxan skulle ge en 60 procentig minskning av avfallsmängderna. Det finns två olika typer av egenpriselasticiteter, punktelasticiteten och bågelasticiteten. Punktelasticiteten visar egenpriselasticiteten i en given punkt på efterfrågekurvan. Den gäller alltså för mindre förändringar längs efterfrågekurvan. Formeln som används för dess beräkning ser ut på följande vis: 10

11 ε = Procentuell förändring i Q Procentuell förändring i P = Q Q P P = Q P P Q ( 1 ) där ε är punktelasticiteten, Q är kvantitet, P är pris och visar förändringen. Som beskrivits ovan utrycks elasticiteten som den procentuella, eller relativa, förändringen i kvantitet delat med den procentuella förändringen i pris. Som också nämndes ovan kommer en varas prisoch kvantitetsförändring anta olika tecken då efterfrågekurvan har negativ lutning, vilket ger en negativ elasticitet. I läroböcker brukar ofta ett minustecken bifogas formeln på egenpriselasticitet för att förenkla tolkningar. Eftersom efterfrågan endast undantagsvis har något annat än en negativ lutning blir det enklare att arbeta med enbart positiva elasticiteter. Men i den tidigare forskningen som refereras till löpande i uppsatsen har detta inte gjorts och därför bifogas heller inte minustecknet i de presenterade formlerna. Den troliga anledningen till varför detta inte gjorts i den tidigare litteraturen är för att undvika att i förväg göra antaganden om lutningen på efterfrågekurvan för avfallshanteringstjänster. Den andra egenpriselasticiteten, bågelasticiteten, utgår till skillnad ifrån punktelasticiteten från ett genomsnitt av värdena före och efter förändringen. Detta ger ett elasticitetsmått som är mer anpassat till större förändringar längs efterfrågekurvan. Formeln för uträkning är: ε = Q Q P P ( 2 ) där ε är bågelasticiteten, Q är genomsnittet av de två punkter som kvantitetsförändringen går mellan och P är genomsnittet av de två punkter som prisförändringen går mellan, visar förändringen. För punktelasticiteten är det mindre viktigt om det är värden före eller efter förändring som står i respektive nämnare vid procentberäkningarna eftersom förändringarna är små. Vid större förändringar har detta val mer betydelse för de framräknade procentvärdenas storlek och det är därför ett genomsnitt används. 11

12 I teorin finns det ett par olika faktorer som kan påverka storleken på elasticiteten. I Morgan et al (2006) nämns tre sådana: tillgången på substitut, varans andel av den totala inkomsten och tidshorisonten. En vara som har nära substitut förväntas ha en hög elasticitet. När priset på varan eller tjänsten ökar kan konsumenterna enkelt byta till en annan vara än om det inte funnits några substitut. Detta innebär att varan är mer priskänslig ju fler och närmare substitut som finns tillgängliga. Definitionen av varan hänger samman med tillgången på substitut. En snävare definition av en vara ger högre elasticitet. Exempelvis har ett specifikt märke på mjölk som Arla, högre elasticitet än mjölk i allmänhet. Om priset på Arlas mjölk ökar kan konsumenten helt enkelt byta märke men om priset på all mjölk ökar är det svårare för konsumenten att hitta substitut och ändå bibehålla samma nytta. Varans andel av inkomsten påverkar också elasticiteten. Generellt sett har en vara som tar upp en liten del av inkomsten en låg elasticitet. Ett exempel skulle vara om priset på skokräm ökar drastiskt så skulle normalhushållet knappast dra ner på sin konsumtion av skokräm. Varor kan även ha annorlunda priselasticitet över tiden, den långsiktiga elasticiteten kan skilja sig från den kortsiktiga. I Morgan et al (2006) används exemplet med en prishöjning i kollektivtrafiken. På väldigt kort sikt finns det lite en konsument kan göra för att undvika prishöjningen. Men på längre sikt kan konsumenten köpa en bil eller kanske en cykel och på så vis är också elasticiteten för kollektivtrafik högre på längre sikt än på kort sikt. I den här uppsatsen kommer grova skattningar av elasticiteten för den brännbara kärl- och säckavfallshanteringstjänsten att beräknas. Det är alltså inte elasticiteten på själva efterfrågan för avfall som beräknas. Detta är en mer komplicerad fråga då avfallet i sig självt och hushållets relation till det, är svårare att avgöra. Frågor som måste besvaras då, är om hushållet är en konsument eller producent och vad priset på avfall egentligen är, detta är ett lämpligt mål för en helt annan uppsats och kommer inte att beröras här. 2.2 Kommunerna För att undersöka priskänsligheten på brännbar avfallshantering och vad som påverkar denna har tre kommuner och en kommungrupp med olika förutsättningar valts ut. Som tidigare nämnts är de tre kommunerna: Storuman, Sjöbo och Sundbyberg. Kommungruppen består av fem kommuner (Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby) som alla har samma entreprenör, Gästrike återvinnare. Taxorna i kommunerna beräknas för ett enfamiljshus med hämtning varannan vecka i ett 190 liters kärl eller närmast jämförbart. Detta är den vanligaste formen av hämtning för enfamiljshus i Sverige (Avfall Sverige, 2007). Alla taxor inkluderar 12

13 moms. I de fallen där viktbaserad taxa förekommer har årsavgiften beräknats utifrån 500 kg kärl- och säckavfall per år och hushåll 8. Den inledande orienterande informationen avser år Mer detaljer kring taxornas utformning i de olika kommunerna, samt diagram över taxans och avfallsmängdens utveckling över tiden finns i Appendix 2. Storuman År Brännbart Kärl- och Säckavfall (per person i kg och år) Taxan (kr per hushåll per år) Tabell 2 Storumans taxa samt brännbart kärl och säckavfall mellan 2001 och 2007 Storuman är en liten och glesbefolkad kommun i Västerbottens län. Kommunen hade 2006, invånare och en befolkningstäthet på 0,9 invånare per km 2. Medelinkomsten var kr och 74,6 procent av alla bostäder var enfamiljshus. Mellan åren 2001 och 2004 hade kommunen en volymbaserad taxa. Det innebar att taxan var beroende av storleken på avfallskärlet eller snarare av volymen som fick plats i det. Hushållet kunde då välja att ändra kärlstorlek och på så vis även ändra beloppet på räkningen. Hämtning skedde i allmänhet en gång per vecka. För att få hämtning mer sällan krävdes att hushållet hade en kompost. I detta fall kunde hämtning ske en gång varannan vecka eller en gång i månaden. Taxorna i tabellen ovan gäller dock hämtning varannan vecka. (Det fanns ingen prisskillnad mellan hämtning två eller en gång per månad.) Hushållet hade även möjlighet att dela kärl med en granne vilket gav samma pris som hämtning mer sällan än varje vecka. Det fanns inget särskilt avdrag för egen kompost, men kompost gav minskat volymbehov varför kärlstorleken kunde sänkas. Till 2005 ändrades den volymbaserade taxan till en viktbaserad taxa som blev obligatorisk för alla permanentboende i Storuman. En viktbaserad taxa innebar att kärlen utrustades med särskilda chip eller streckkoder och vägdes vid varje tömningstillfälle. Hushållet fakturerades då efter exakt avfallsmängd. Orsaken till förändringen var önskemål från kommuninvånarna samt viljan att styra mot minskade avfallsmängder. Den viktbaserade taxan ansågs även mer rättvis då betalning skedde efter den egna avfallsmängden. Avgiften delades upp i tre olika delar, en 8 Genomsnittsberäkning baserat på genomsnittligt antal personer per hushåll och antal kg kärl och säckavfall per person i Sverige från Källor och beräkningar finns redovisade i Appendix 2. 13

14 grundavgift, en fast avgift och en rörlig del. Den rörliga delen av abonnemanget var egentligen den del som var viktbaserad och låg på 2,125 kr per kg avfall. Det fanns möjlighet att spara in på taxan genom delning med granne och månadshämtning skedde en höjning av grundavgiften och den fasta avgiften skedde en stor inflyttning av fritidsboende till Storuman som inneburit stigande avfallsmängder utan att befolkningsstorleken ökat. Detta kan förklara att det brännbara kärl- och säckavfallet per person ökar detta år. Sjöbo År Brännbart Kärl- och Säckavfall (per person i kg och år) 231,7 231,7 231,7 242,8 234,2 244,8 255,3 Taxan (kr per hushåll per år) Tabell 3 Sjöbos taxa samt brännbart kärl och säckavfall mellan 2001 och 2007 Sjöbo kommun ligger i Skåne och hade invånare med i genomsnitt 35,8 personer per km 2. Medelinkomsten var år 2006, kr och 19,4 procent av alla bostäder var enfamiljshus. Sjöbo hade mellan åren 2001 till 2005 en volymbaserad taxa som var uppdelad i glesbygd och tätort. Eftersom denna uppsats är riktad mot villor och andra typer av enfamiljshus kommer glesbygdstaxan att användas i jämförelsen. Det var dessutom liten eller ingen skillnad mellan glesbygds- och tätortstaxan vad gäller hämtning varannan vecka. En skillnad är att det i tätortstaxan krävdes tillstånd från kommunen för att få hämtning varannan vecka. Det ansågs att det i glesbygd fanns större möjlighet att göra sig av med matavfall på annat vis än hämtning, exempelvis genom kompostering eller matning av djur. Därför kunde hämtning ske mer sällan än i tätort. Vid denna tid fanns inte 190 liters kärl som alternativ, det närmaste var taxan för 160 liters säck varför denna kommer att användas. Mellan 2001 och 2005 skedde tre prishöjningar. Till 2006 skedde en mindre förändring av taxans utformning. Den var fortfarande volymbaserad, men istället för uppdelningen på glesbygd och tätort delades taxan nu upp på bostadstyp, och kärl infördes istället för säck 9. Under alla undersökta år kunde hushållet sänka sin avgift genom att dela kärl med granne eller begära månadshämtning. Från 2006 kunde även en mindre kärlstorlek, 140 liter, väljas. 9 Orsaken till förändringen var arbetsmiljöskäl, säckar måste lastas in i bilen manuellt och innebar mycket tunga lyft för personalen. Kärl kan rullas fram till bilen och därefter tömmas automatiskt med en lyftanordning. 14

15 Sundbyberg År Brännbart Kärl- och Säckavfall (per person i kg och år) 232, ,89 239,215 Taxan (kr per hushåll per år) Tabell 4 Sundbybergs taxa samt brännbart kärl och säckavfall mellan 2004 och 2006 Sundbyberg är en stor och tätbefolkad kommun i Stockholms län som 2006 hade invånare som bodde i genomsnitt 3 959,7 personer per km 2. Medelinkomsten var kr och fem procent av bostäderna var enfamiljshus. Mellan 2000 till 2004 hade Sundbyberg en oförändrad volymbaserad taxa. Det fanns inget 190 liters kärl men, precis som i Sjöbo, fanns 160 liters säck. Detta var det minsta volymalternativet kommunen erbjöd. Det krävdes dock särskilt tillstånd från kommunen för att begära hämtning varannan vecka eller dela säck med en granne 10. Den 1 september 2004 ändrades taxan till att tillsammans med 160 liters säcken även använda 190 liters kärl, samtidigt som en prishöjning skedde. Motivet till höjningen var att systemet skulle vara självfinansierande och att kostnaderna för avfallshantering stigit åren innan. 190 liters kärlet och 160 liters säcken hade samma kostnad. Det gick att välja andra kärlstorlekar men 190 liters kärlet eller 160 liters säcken är det minsta som erbjuds och det gick inte att sänka kostnaden genom att anmäla månadshämtning. Det fanns heller inget avdrag för kompost och det krävdes återigen beslut från kommunens tillsynsmyndighet för att få dela kärl med en granne samt att få hämtning varannan vecka. Gästrike Återvinnare År Brännbart Kärl- och Säckavfall (per person i kg och år) 237, Taxan Gamla systemet (kr per hushåll per år) Taxan Nya systemet med blandat avfall (kr per hushåll per år) Tabell 5 Taxa samt brännbart kärl och säckavfall mellan 2004 och 2006 för de kommuner som anlitar Gästrike återvinnare för avfallshanteringen. 10 Ju längre som avfall får stå i kärlet desto större är risken för ohyra, dålig lukt och brand. Detta är särskilt märkbart i mycket tätbebyggda områden. 15

16 Gästrike återvinnare är en entreprenör som sköter avfallsinsamlingen i fyra kommuner i Gävleborgs län (Gävle, Ockelbo, Hofors och Sandviken) samt även angränsande Älvkarleby kommun i Uppsala län. Befolkningen i alla fem kommunerna var 2006, personer. I genomsnitt bodde 32,3 personer per km 2. Den genomsnittliga medelinkomsten för kommunerna var kr och 47,9 procent av bostäderna var enfamiljshus. Under åren 2004 till 2007 förändrades avfallshanteringen i dessa kommuner. Fram till och med 2004 gällde en volymbaserad taxa, med en grundavgift och en hämtningsavgift som kunde justeras efter antal hämtningar per månad. I det nya systemet delades taxan in i tre huvudgrupper: blandat hushållsavfall, centralkompost och hemkompost. Blandat hushållsavfall var jämförbart med den äldre taxeringsstrukturen. Här behövde hushållet inte dela in sitt avfall i en komposterbar och en sorterad brännbar del, utan kunde slänga allt i samma påse. Centralkompost innebar att hushållet sorterade ut det komposterbara avfallet som lades i komposterbara påsar i ett andra kärl. Detta samlades sedan in av entreprenören och omhändertogs på en central kompostanläggning. Det andra kärlet för sorterat brännbart avfall hanterades och samlades in med det osorterade brännbara avfallet. Den sista abonnemangstypen gällde för hushåll som hade hemkompost och på så vis bara lämnade in det sorterade brännbara avfallet. Införandet av den nya taxan skedde i tre etapper. De fem kommunerna delades in i tre områden som var ungefär lika stora befolkningsmässigt och vid varje etapp infördes den nya taxan i ett av områdena. År infördes den nya taxan i Område Norr som bestod av norra Sandviken, norra Gävle och Ockelbo. Av totalt cirka hushåll valde något av de två kompostalternativen, valde centralkompost och valde abonnemanget med hemkompost. För det enskilda hushållet i Område Norr innebar förändringen att man kunde välja att fortsätta lämna in blandade hushållssopor men till ett betydligt högre pris kr per år jämfört med centralkompost kr och hemkompost kr. Det fanns möjlighet för minskning av kärlstorlek, delning med granne och månadshämtning, alternativen redovisas i Appendix 2. För de andra två områdena, Söder och Sydöst, fortsatte den gamla taxan att gälla med en mindre prishöjning. Under de följande två åren infördes den nya taxan även i dessa områden, först i område Sydöst 2006 och därefter i område Syd Ett testområde som bestod av flerbostadshus kunde även välja taxan

17 2.3 Kommunernas elasticiteter Bågelasticiteterna har beräknats enligt formel 2. Elasticiteterna finns redovisade i tabell 6 med tillhörande beräkningar i Appendix 3. Under kolumnen Bågelasticiteter redovisas de elasticiteter som avser de kvantitetsförändringar (i kg per person) som skett under samma år som prisförändringarna skett, dvs de år som står angivna inom parenteserna. Gästrike återvinnare har under de undersökta åren gjort förändringar där en tredjedel av hushållen gradvis överförts till den nya komposteringsinriktade taxan. Detta har medfört att speciella beräkningar behövt utföras, eftersom kvantitetsdatan och dess förändringar har avsett alla kommuner. Prisförändringarna har varit olika i områdena beroende på om den nya taxan har införts, eller ska införas. För att få fram ett rättvisande mått på prisförändringarna har därför ett genomsnitt av de tre områdenas prisförändringar räknats fram, som ett underlag för elasticitetsberäkningarna. Dessutom har en ny elasticitet för pris- och kvantitetsförändringar mellan 2005 och 2006 beräknats när nästa område (Sydöst) inför den nya taxan. Men eftersom områdena även då haft olika prisförändringar har ytterliggare ett genomsnittsmått för prisförändringarna framräknats. Båda dessa skattningar av elasticiteten är negativ och kring 0,4. När avfallstaxan ökar med 100 procent minskar då insamlade avfallsmängder med cirka 40 procent. Kommun (År) Bågelasticitet Storuman ( ) -0,58 Storuman ( ) -0,22 Sjöbo ( ) 0,14 Sundbyberg ( ) 0,02 Gästrike återvinnare ( ) -0,38 Gästrike återvinnare ( ) -0,43 Tabell 6 Framräknade elasticiteter för de undersökta kommunerna respektive år. I vissa av kommunerna har de undersökta prisförändringarna föregåtts av en del prisförändringar åren innan vilket kan ha haft inverkan på resultatet. I Appendix 2 finns mer 17

18 detaljerad information om taxorna och diagram över utvecklingen. Prisförändringarna är dock ganska små i förhållande till de undersökta årens prisförändringar, de bedöms därför inte ha särskilt stor påverkan på resultatet. Som kan utläsas i tabell 6 har Sjöbo och Sundbyberg enligt beräkningarna en positiv elasticitet, vilket innebär att en 100 procentig ökning av avfallstaxan skulle innebära 14 respektive två procentig ökning av insamlat kärl- och säckavfall. De positiva elasticiteterna och dess möjliga orsaker diskuteras i analysen. Storuman hade en 21 procentig prishöjning årsskiftet 2005/2006, året efter det undersökta införandet av en viktbaserad taxa. För att se om denna prisförändring haft annorlunda effekt än den 2004/2005, har en ny bågelasticitet beräknats för den nya årsförändringen likt det som gjordes för Gästrike återvinnare. Till skillnad från Gästrike återvinnare har Storuman en stor skillnad mellan de framräknade elasticiteterna för de två åren. Det inledande året är elasticiteten den högsta (i absolutbelopp) av alla undersökta kommuner, efterkommande år 2005/2006 är den uppmätta elasticiteten betydligt lägre. Övergången från 160 liters säck till 190 liters kärl som Sjöbo och Sundbyberg gjorde de undersökta åren innebär att prisförändringen även inkluderar en viss skillnad i tjänst som bör uppmärksammas. Detta gäller självklart och framförallt även Gästrike återvinnare och Storuman som haft betydande förändringar i sina tjänster under dessa år. Även detta diskuteras mer utförligt nedan. 2.4 Diskussion och analys Det är tydligt från tabell 6 att det finns skillnader i priskänslighet mellan kommunerna. Gemensamt är dock att ingen av kommunerna har en elasticitet som överstiger absolutbeloppet ett, vilket innebär att ingen av kommunerna har en högre procentuell kvantitetsförändring i förhållande till prisförändringen. Detta stämmer väl överens med resultaten från den tidigare forskning som presenterades i inledningen. Avfallshanteringen är alltså även här inelastisk. För Sundbyberg och Sjöbo gäller positiva elasticiteter, dvs ökade mängder insamlat avfall i reaktion på det höjda priset för avfallshantering. Det skulle kunna tala för en positivt lutande efterfrågekurva men det är mer troligt att det finns en underliggande trend av stigande avfallsmängder som sker oberoende av den uppmätta prishöjningen i taxan. Prishöjningen kan ha haft någon minskande effekt, men inte tillräckligt för att motverka den stigande avfallstrenden, och den går därför inte att uppskatta. I Appendix 2 finns diagram som visar mängdutveckling över tiden i samtliga undersökta kommuner. För Sundbyberg finns en 18

19 tilltagande trend för alla år utom 2004 då det brännbara kärl och säckavfallet minskade kraftigt. Orsaken till minskningen tros vara inkludering av en betydande mängd grovavfall i statistiken fram till och med Det finns i Sundbyberg alltså en trend av stigande avfallsmängder sedan statistikinsamlingen inletts. En annan möjlig orsak till den positiva elasticiteten kan vara den låga andelen enfamiljshus i kommunen. Sundbyberg är en av Sveriges mest tätbefolkade kommuner vilket lämnar lite plats för hushåll som vill kompostera. Den låga andelen enfamiljshus gör dessutom att en väldigt liten del av kommunen drabbas av den undersökta prishöjningen och följaktligen upplever de incitament som skapas. Den exakta mängden enfamiljshus bör inte läggas allt för stor vikt vid eftersom det oftast bor fler människor i ett enfamiljshus än i t ex en lägenhet, men i Sundbyberg är andelen så låg att det bör nämnas. Det har dock även skett större prisförändringar för andra bostadstyper, men som nämndes i inledningen är det svårare för dessa hushåll att reagera på incitamenten. Sundbyberg har dessutom den lägsta taxan av alla de undersökta kommunerna, det kan betyda att hushållen inte lagt någon större vikt vid prisökningen trots att den procentuellt sett varit mycket stor. Den är också mycket liten i förhållande till den höga medelinkomsten i Sundbyberg. För Sjöbo gäller en något större positiv elasticitet. Statistiken visar att det även här finns en starkt stigande trend, om än något kortare än för Sundbyberg. Mellan 2004 och 2005 sker en minskning i avfallsmängderna per capita som likt Sundbyberg beror på tidigare inkludering av visst grovavfall i insamlingsstatistiken. Utöver denna minskning finns en stigande trend som startar Det är även intressant att i Sjöbos fall titta på de tidigare prishöjningarna och tillhörande kvantitetsförändringar. Mellan 2001 och 2002 sker en mindre prishöjning som inte ger någon effekt alls på insamlade mängder. Mellan 2003 och 2004 sker ytterligare en prishöjning, denna gång ökar det brännbara kärl och säckavfallet. Detta understryker ytterligare intrycket att det troligtvis inte föreligger något samband mellan pris och kvantitet i dessa båda kommuner, i det undersökta prisintervallet. Vad är det då som skiljer de kommuner med positiv elasticitet från de med negativ? En tydlig skillnad är att de med negativa elasticiteter övergår till en helt ny taxa under de aktuella åren. Både Storuman och Gästrike återvinnares kommuner visar minskande mängder i samband med införandet av den nya taxan. Det enda undantaget är att Storuman mellan 2006 och 2007 har en ökad mängd på grund av den tidigare nämnda inflyttningen av fritidsboende i kommunen detta år. Hos Gästrike återvinnare bryts en stigande trend som ersätts med en kraftigt avtagande trend efter den nya taxans införande. En annan skillnad är motivet till förändringen av pris eller utformning. Gästrike återvinnare gör övergången i miljöstyrande 19

20 syfte. Detta gäller även för Storuman, som dessutom hade en utryckt efterfrågan hos kommuninvånare att övergå till en viktbaserad taxa då den ansågs vara mer rättvis. För Sjöbo och Sundbyberg förändrades taxan dels av arbetsmiljöskäl men också för att avfallshanteringen blivit dyrare under de föregående åren. Större förändringar i taxan, likt de som görs hos Gästrike återvinnare och Storuman, ackompanjeras av stora informationssatsningar som tillfälligtvis kan ge en stor uppmärksamhet på avfallsfrågor. När bakgrunden till förändringen motiveras med miljöförbättring och det sedan understryks med prisförändringar som uppmuntrar till minskning av avfallsmängder, ökad återvinning och kompostering etc, fås ett starkt styrande incitamentspaket som troligtvis påverkat priskänsligheten i dessa fall. Detta bekräftas av forskningen, bl a Hong & Adams (1999) skriver att det är svårt eller nästan omöjligt att skilja ut prisets inverkan på kvantiteter från andra effekter som informationskampanjer m m. Men det är tydligt att en satsning som innehåller fler av dessa åtgärder är betydligt mer framgångsrik än en som enbart använder priset som verktyg. Det finns även samband mellan hur mycket kunskap människor har om återvinning och till hur hög grad de faktiskt återvinner själva (Reschovsky & Stone 1994). Även den beteendevetenskapliga sammanställningen i Schultz et al (1995 sid 107) understryker vikten av kunskap och information; In general, the more information a person has about which materials are recyclable, or where recyclables are collected, the more likely that person is to recycle. Motivation och socialt ansvar är andra faktorer som de framhäver. Priset nämns också som ett viktigt verktyg men då framförallt för att skapa incitament hos de som inte har denna typ av underliggande motivation eller socialt ansvarskännande. Även den svenska studien med Sterner & Bartelings (1999) finner ett negativt samband mellan avfallsmängder och hur positiv attityden till återvinning är. Den uppmätta priskänsligheten i uppsatsen påverkas alltså av dessa mjukare faktorer som i sin tur påverkas av kunskap och information. I Storuman var övergången till den nya taxan obligatorisk för alla permanentboende. Men i Gästrikeåtervinnares kommuner kunde hushållet välja att fortsätta lämna in blandat kärl- och säckavfall utan att sortera ut den komposterbara fraktionen. Detta innebar dock en prishöjning på cirka kr per år. Att så många som av hushåll väljer att börja sortera ut komposterbart avfall kan tyda på att motivation och socialt ansvar är viktiga för hushållens avfallsbeslut. Ett tusen kr per år är nämligen en liten summa pengar i förhållande till det 12 Liknande siffror gällde även efterföljande år när nya områden inkluderades i den nya komposteringsinriktade taxan. 20

21 alternativa värdet av tiden som går åt att kompostera varje år. Men detta går inte att bevisa utan detaljerade undersökningar på hushållsnivå i områdena. Det finns i kommunerna också skillnader i avfallstaxans detaljer. Hur tjänsten kan förändras för det enskilda hushållet är en möjlighet för kommunen att ge incitament till minskning av avfallet. Möjlighet till hämtning mer sällan, avdrag för egen kompost, byte till mindre kärl etc gör att hushållen kan spara in pengar på att minska sitt brännbara kärl- och säckavfall. När dessa flexibilitetsalternativ inte finns kan hushållet inte göra något vad gäller sin avfallsmängd som en reaktion på en prishöjning. Ju mindre flexibilitet i taxans utformning desto mindre incitament finns det för avfallsminskning och därigenom lägre priskänslighet. Eftersom hushållet då, som sagt, har mindre möjligheter att reagera på prishöjningen. I förklaringen av elasticitetsbegreppet i inledningen av avhandlingen nämndes bl a tillgången på substitut som förklarande orsak till elasticitetens storlek. Ju fler nära substitut som finns till tjänsten brännbart kärl- och säckavfallsinsamling desto högre borde elasticiteten vara enligt teorin. Det kan sammanföras med möjligheten till flexibilitet i taxans utformning. Den delen av kärl- och säckavfallet som kan källsorteras eller komposteras har andra alternativa insamlingsmöjligheter, med andra ord så finns det substitut för dessa delar. När priset på den brännbara kärl och säckavfallsinsamlingen höjs kan hushållet flytta den delen av avfallet som kan insamlas på annat vis och därigenom, via flexibilitetsalternativen, sänka sin kostnad för avfallshantering eller undvika kostnadshöjningen. Detta förutsätter dock att hushållet har något kvar att sortera ut och, att det kan sänka sin kostnad genom flexibiliteten i taxan. Om hushållet inte kan sänka sina kostnader via flexibiliteten i taxan finns inga möjligheter att undvika prishöjningen och därför inga incitament, utöver altruistiska, att minska avfallsmängden. Med andra ord påverkas priskänsligheten av tillgången på substitut och flexibilitet i taxan 13. Detta ger ytterligare orsak till den positiva elasticiteten i Sjöbo och särskilt Sundbyberg, det är nämligen där det finns mindre flexibilitet i taxan. I Sundbyberg orsakar även tätbebyggnaden mindre möjlighet till hemkompostering, vilket betyder att det substitutet inte är lika lättillgängligt för hushållen. Tätbebyggnad gör även att vissa 13 Kinnaman & Fullerton (2000) skattar korspriselasticiteten för insamlat återvinningsmaterial till 0,22. Detta innebär att när priset på den brännbara avfallsinsamlingen ökar så ökar även mängden insamlat återvinningsmaterial. Linderhof et al (2001) finner att elasticiteten för insamlingen av komposterbart avfall är betydligt högre än den för brännbart avfall och de anser att skillnaden beror på att det komposterbara avfallet har ett mer lättillgängligt alternativ, hemkompostering, än det brännbara avfallet. 21

22 flexibilitetsalternativ blir svårare att erbjuda. Som exempel drabbar skadedjur, brandrisk och dålig lukt tätbebyggda områden lättare än glesbebyggda om hämtning sker mer sällan. Diskussionen om tillgången på substitut leder vidare till en nackdel med resultaten i studien som bör påpekas. Det visar nämligen att det faktiska priset på avfallshantering som hushållen möter möjligen inte är det bästa måttet för att skatta efterfrågan på olika avfallshanteringsalternativ. Avgörande för det verkliga pris som hushållen möter hör samman med tillgängligheten hos de alternativa insamlingsmöjligheterna, substituten. Tidsåtgång för källsortering och kompostering samt utrymmet som tas i anspråk i det egna hemmet är exempel på saker som påverkar den upplevda kostnaden för hushållens brännbara kärl- och säckavfallsinsamling. Detta innebär att när Gästrike återvinnare inför möjlighet till centralkompostering, betyder det att tillgängligheten för alternativet kompostering ökar avsevärt. Med andra ord kan det hävdas att priset på substitutet till den komposterbara delen av kärl och säckavfallsinsamling sänks, eftersom det nu krävs mindre tid till kompostering. Detta samtidigt som priset på den traditionella brännbara kärl- och säckinsamlingen höjs i samband med förändringen av taxan. Det innebär att elasticiteten till viss del överskattas. Eftersom det i den uppmätta priskänsligheten ingår, dels prishöjningen av den undersökta tjänsten, men också en prissänkning av substitutet till den. En motverkande effekt är att den delen som har detta substitut, kompostering, endast är en del av det brännbara kärl och säckavfallet. Det är dessutom endast i Gästrike återvinnares kommuner som tillgängligheten på en annan insamlingsmöjlighet förbättras. En annan liknande situation, som inte drabbar denna studie, skulle vara införandet av fastighetsnära återvinning. Alla hushållen får då möjlighet att lämna in källsorterat producentansvarsmaterial i egna kärl vilket sänker kostnaden för alternativet källsortering då det blir mindre tidskrävande och omständigt att källsortera för hushållen. En annan faktor som påverkar elasticiteten är analysens tidshorisont. För att undersöka detta framräknades inledningsvis även elasticiteter som inkluderar det efterföljande årets kvantitetsförändring. I syfte att se om en prisförändring även har effekt utöver det aktuella året. Skattningarna som framräknades var dock inte oberoende av de förändringar av taxan som skedde det efterföljande året. Det är därför inte lämpligt att dra slutsatser utifrån dessa. Men det betyder inte att tidshorisonten är irrelevant för studien. Det finns fortfarande effekter som kan vara beroende av tiden som också bör diskuteras. En är den starka inledande effekten som orsakats av en större förändring i avfallstaxan likt dem i Storuman och Gästrike 22