2530:e mötet i rådet Ekonomiska och finansiella frågor Luxemburg den 7 oktober 2003

Transkript

1 C/03/ /03 (Presse 274) Luxemburg den 7 oktober :e mötet i rådet Ekonomiska och finansiella frågor Luxemburg den 7 oktober 2003 Ordförande: Giulio TREMONTI Republiken Italiens ekonomi- och finansminister Internet: E-post: press.office@consilium.eu.int För ytterligare information ring (32 2) , (32 2) /03 (Presse 274) 1

2 INNEHÅLL 1 DELTAGARE...4 PUNKTER SOM DISKUTERADES AKTION FÖR TILLVÄXT LÄGESRAPPORT...5 FÖRSTÄRKNING AV DEN SOCIALA DIMENSIONEN I LISSABONSTRATEGIN PÅ OMRÅDET FÖR SOCIALT SKYDD...6 FINANSIELLA TJÄNSTER DIREKTIVET OM INVESTERINGSTJÄNSTER OFFENTLIG ÖVERLÄGGNING...6 BESKATTNING FÖR MODERBOLAG OCH DOTTERBOLAG...7 BESKATTNING REDUCERADE MERVÄRDESSKATTESATSER...7 ÖVRIGA FRÅGOR...8 UPPFÖLJNING AV G 7-MÖTET...8 REGERINGSKONFERENSEN (IGC)...8 PUNKTER SOM GODKÄNDES UTAN DEBATT EKOFIN... I Monetärt avtal med Vatikanstaten...I BUDGET... I Användning av Europeiska unionens solidaritetsfond...i BESKATTNING... I Leverans av gas och el*...i Administrativt samarbete i fråga om mervärdesskatt*... II YTTRE FÖRBINDELSER...II Förbindelserna med Kroatien... II FISKE...II Tullkvoter för fiskeriprodukter... II 1 När uttalanden, slutsatser eller resolutioner har antagits formellt av rådet anges detta i rubriken för punkten i fråga, och texten står inom citattecken. Dokument som det hänvisas till i texten finns på rådets webbplats Antagna rättsakter med offentliga uttalanden till rådets protokoll markeras med asterisk. Uttalandena finns på rådets webbplats (se ovan) eller kan fås från presstjänsten /03 (Presse 274) 2

3 DELTAGARE Medlemsstaternas regeringar och Europeiska kommissionen företräddes av följande personer: 7.X.2003 Belgien: Didier REYNDERS Danmark: Thor PEDERSEN Tyskland: Hans EICHEL Grekland: Nikos CHRISTODOULAKIS Spanien: Rodrigo DE RATO Y FIGAREDO Frankrike: Francis MER Irland: Charles McCREEVY Italien: Giulio TREMONTI Luxemburg: Jean-Claude JUNCKER Henri GRETHEN Nederländerna: Gerrit ZALM Österrike: Karl-Heinz GRASSER Portugal: Manuela FERREIRA LEITE Finland: Antti KALLIOMÄKI Sverige: Bosse RINGHOLM Storbritannien: Paul BOATENG Förbundsfinansminister Ekonomi- och finansminister Andre vice ministerpresident och ekonomiminister Ekonomi-, finans- och industriminister Ekonomi- och finansminister Premiärminister, ministre d'etat och finansminister Ekonomiminister och transportminister Förbundsfinansminister Ministra de Estado, finansminister Statsministerns ställföreträdare, finansminister Förste statssekreterare vid finansministeriet * * * Kommissionen: Frits BOLKESTEIN Pedro SOLBES Ledamot Ledamot * * * Övriga deltagare: Philippe MAYSTADT Caio KOCH-WESER Jan Willem OOSTERWIJK Ordförande för Europeiska investeringsbanken Ordförande i Ekonomiska och finansiella kommittén Ordförande i Kommittén för ekonomisk politik 12677/03 (Presse 274) 3

4 Anslutningsländernas regeringar företräddes av följande personer: Tjeckien: Zdenek HRUBY Estland: Aare JÄRVAN Cypern: Marcos KYPRIANOU Lettland: Valdis DOMBROVSKIS Litauen: Dalia GRYBAUSKAITE Ungern: Álmos KOVÁCS Malta: John DALLI Polen: Andrzej RACZKO Slovakien: Miroslav ADAMIS Slovenien: Sibil ILAN Biträdande finansminister Generalsekreterare vid finansministeriet Ambassadör vid EU för Ungern Finans- och ekonomiminister Ambassadör vid EU för Slovakien Statssekreterare för finansiella frågor 12677/03 (Presse 274) 4

5 PUNKTER SOM DISKUTERADES AKTION FÖR TILLVÄXT LÄGESRAPPORT På grundval av en utvärdering som gjorts av Ekonomiska och finansiella kommittén antog rådet en lägesrapport om en europeisk aktion för tillväxt, vilken utgör dess viktigaste bidrag till Europeiska rådet i Bryssel (den oktober). Rådets diskussion, som syftade till att sända ett positivt budskap till Europeiska rådet, inriktades på följande: Aktionen för tillväxt bör ses som en del av strukturförändringarna i samband med Lissabonstrategin; den strider inte på något sätt mot de åtaganden som gjorts inom ramen för de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken och stabilitets- och tillväxtpakten. Tonvikten låg på utbudssidan (ökad kapitalintensitet, ökad konkurrenskraft, effektiv infrastruktur) och en tillväxtpotential på lång sikt snarare än den totala efterfrågan på kort sikt, även om den senare kan komma att påverkas positivt om tillväxtinitiativet får förtroendet att stiga. Begäran om ytterligare offentlig finansiering från medlemsstaterna, ökat kapital för EIB och överensstämmelse med budgetplanen. Det privata kapitalets roll särskilt hur det privata kapitalets deltagande kan maximeras genom strukturer för offentlig-privat partnerskap och värdepapperisering. Framhävande av infrastruktur för transeuropeiska nät och transportprojekt samt värdet av forskning och utveckling, investering i humankapital och innovation. Behovet av att fastställa ett "Quick start-program" med projekt med hög potentiell effekt inom det utvidgade EU. Ekofinrådet kommer vid sitt möte den 25 november att diskutera denna fråga på nytt på grundval av den slutliga rapport som skall läggas fram av kommissionen i november, inför Europeiska rådet den december. Det erinras om att Europeiska rådet i Thessaloniki noterade "kommissionens avsikt att i samarbete med Europeiska investeringsbanken inleda ett initiativ för att stödja tillväxt och integration genom ökning av de samlade investeringarna och den privata sektorns deltagande i transeuropeiska nät och viktiga forsknings- och utvecklingsprojekt och uppmanade det italienska ordförandeskapet att driva detta vidare." Den 15 juli uppmanade Ekofinrådet kommissionen att i samarbete med EIB "göra en behovsprövning och lämna förslag till ett program för att stödja tillväxt och integration genom förbättring och/eller ökning av de samlade investeringarna och den privata sektorns deltagande i transeuropeiska nät och viktiga forsknings- och utvecklingsprojekt". Rådet gav Ekonomiska och finansiella kommittén i uppdrag att göra en utvärdering av analysen /03 (Presse 274) 5

6 Den 10 oktober föreslog kommissionen riktlinjer för vilka åtgärder som skall vidtas samt ett flertal rekommendationer till Europeiska rådet i oktober. EIB lade fram en rapport den 30 september och Ekonomiska och finansiella kommittén instämde i denna utvärdering den 3 oktober. FÖRSTÄRKNING AV DEN SOCIALA DIMENSIONEN I LISSABONSTRATEGIN PÅ OMRÅDET FÖR SOCIALT SKYDD Rådet stödde yttrandet från Kommittén för ekonomisk politik om kommissionens meddelande av den 27 maj 2003 om förstärkning av den sociala dimensionen i Lissabonstrategin: rationalisering av den öppna samordningen när det gäller det sociala skyddet. Med beaktande av vikten av de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt framhävs det i yttrandet från Kommittén för ekonomisk politik hur viktigt det är att Ekofinrådet och rådet för sysselsättning och socialpolitik nära samordnar sig när det gäller pensioner och hälso- och sjukvård. I yttrandet från Kommittén för ekonomisk politik betonas det att rationalisering på området för socialt skydd bör minska överlappningar mellan olika förfaranden samt minska rapporternas antal och längd och således underlätta rapporteringsbördan, den sociala dimensionen i Lissabonstrategin skulle kunna gynnas om sociala faktorer integrerades bättre med de befintliga förfarandena, det är viktigt att gemenskapen fortsätter att stödja och komplettera medlemsstaternas åtgärder på området för socialt skydd med beaktande av subsidiaritetsprincipen och de nationella systemens mångfald. FINANSIELLA TJÄNSTER DIREKTIVET OM INVESTERINGSTJÄNSTER OFFENTLIG ÖVERLÄGGNING Rådet nådde en politisk överenskommelse om en gemensam ståndpunkt om ett direktiv om marknader för finansiella instrument (direktivet om investeringstjänster). Överenskommelsen nåddes med kvalificerad majoritet, varvid den brittiska, luxemburgska, svenska, finländska och irländska delegationen röstade mot. Utkastet till direktiv är en del av ett enhetligt program med lagstiftningsåtgärder som skall underlätta uppkomsten av integrerade och effektiva europeiska kapitalmarknader, samtidigt som proportionerliga kontroller och avvägningar införs i syfte att dels undvika marknadsmissbruk, dels skydda investerare och konsumenter /03 (Presse 274) 6

7 Utkastet till direktiv syftar till att fastställa en harmoniserad uppsättning huvudprinciper för godkännande, reglering och tillsyn av värdepappersföretag och reglerade marknader för att 1. öka skyddet av investerare och marknadernas integritet och 2. stärka främjandet av rättvisa, öppna, effektiva och integrerade finansmarknader. Det föreslås att dessa mål skall uppnås genom framtagande av grundläggande regler för hur investeringsuppdrag rörande finansiella instrument skall utföras på reglerade marknader, genom organiserade handelssystem samt genom medverkan av värdepappersföretag. Den 19 november 2002 förelade kommissionen rådet detta förslag till direktiv. Europeiska centralbanken avgav sitt yttrande den 12 juni 2003 och Europaparlamentet antog sin ståndpunkt vid första behandlingen den 25 september BESKATTNING FÖR MODERBOLAG OCH DOTTERBOLAG Rådet behandlade ett förslag till direktiv om utvidgning av räckvidden för direktiv 90/435, genom vilket dubbelbeskattning av utdelningar och andra vinstutdelningar ytterligare skulle minska för moderbolag och dotterbolag i olika medlemsstater. Ordförandeskapet och kommissionen uppmuntrade delegationerna att slutföra diskussionerna för att lösa de kvarstående tekniska och politiska problemen. Förslaget utgör ett av de initiativ som syftar till att få till stånd en effektivare inre marknad utan skattehinder inom ramen för det strategiska målet att bygga upp en allmän stödjande ram för EU:s ekonomi, vilket efterlystes vid Europeiska rådet i Lissabon Kommissionens förslag syftar därför bland annat till att uppdatera den förteckning över bolag som bifogas direktiv 90/435 så att rättsliga bolagsformer inbegrips som tidigare inte omfattades, sänka kriterierna för att klassificeras som moderbolag och dotterbolag (dvs. minsta andelsinnehav sänks från 25 % till 10 %), uttryckligen ta upp situationen där ett till moderbolaget hörande fast driftställe mottar utdelning på andelar som är faktiskt knutna till driftstället. BESKATTNING REDUCERADE MERVÄRDESSKATTESATSER Rådet höll en riktlinjedebatt om möjligheterna att nå en överenskommelse om förslaget till direktiv med avseende på reducerade mervärdesskattesatser (dok /03). Ordförandeskapet uppmanade kommissionen och medlemsstaterna att beakta de kommentarer som gjordes under debatten och att visa nödvändig flexibilitet för att nå en överenskommelse om förslaget till direktiv. Det erinras om att Ekofin-ministrarna hade en inledande diskussion om denna svåra fråga vid sitt informella möte i Stresa i september /03 (Presse 274) 7

8 Det aktuella läget kan beskrivas på följande sätt: Några delegationer kan inte godta någon utvidgning av bilaga H. Andra delegationer yrkar på att behålla sina dispenser och undantag. De flesta delegationerna anser också att dessa dispenser är kopplade till nationella problem av avgörande politisk betydelse och inte utgör något problem för den inre marknadens funktion. Genom direktiv 99/85/EG infördes möjligheten att temporärt pröva ett antal reducerade mervärdesskattesatser tillämpade på arbetsintensiva tjänster (se bilaga K). Experimentet kommer att upphöra i slutet av detta år. Med beaktande av den förestående tidsfristen och i linje med de strategiska målen för mervärdesskatt har kommissionen lagt fram detta förslag till allmän översyn av reducerade skattesatser. Förslagets syfte är att rationalisera systemet med reducerade mervärdesskattesatser genom att föra samman alla de fall då medlemsstaterna är bemyndigade att uppbära andra skattesatser än standardskattesatsen på en enda förteckning (bilaga H som innehåller alternativa reducerade skattesatser för alla medlemsstater på permanent basis). Bilaga H skulle med andra ord bli den enda rättsliga ramen som medger undantag från tillämpningen av standardskattesatsen för mervärdesskatt med resultatet att den reducerade skattesatsen (inte lägre än 5 %) skulle tillämpas på de kategorier som endast återfinns i den nya bilaga H, de nollskattesatser och superreducerade skattesatser som för närvarande tillämpas av medlemsstaterna kommer att behållas endast för varor och tjänster enligt bilaga H, "parkeringssatsen" (en förmånsskattesats som tillåter medlemsstaterna en stegvis övergång från reducerad skattesats till den standardskattesats som tillämpas på varor som inte är förtecknade i bilaga H) skulle avskaffas. Dessutom skulle vissa av de befintliga territoriella dispenserna rationaliseras för att möjliggöra för medlemsstaterna att inom vissa områden t.ex. områden som utmärks av att de är avlägset belägna tillämpa lägre skattesatser än de som vanligtvis tillämpas på varor och tjänster som används där. ÖVRIGA FRÅGOR UPPFÖLJNING AV G 7-MÖTET Ordföranden informerade rådet om resultaten från G 7-mötet i Dubai den september REGERINGSKONFERENSEN (IGC) På begäran av Förenade kungarikets delegation informerades rådet om läget i regeringskonferensen när det gäller ekonomiska och finansiella frågor /03 (Presse 274) 8

9 PUNKTER SOM GODKÄNDES UTAN DEBATT EKOFIN Monetärt avtal med Vatikanstaten (dok /03) Rådet antog ett beslut om ändring av det monetära avtalet på Europeiska gemenskapens vägnar mellan Republiken Italien och Vatikanstaten. BUDGET Användning av Europeiska unionens solidaritetsfond (dok /03 dok /03) Rådet antog två beslut om användning av Europeiska unionens solidaritetsfond för Spanien och Italien samt Portugal. Det första beslutets syfte är att använda totalt euro för att bevilja Spanien euro (oljeutsläpp från Prestige) och Italien euro (jordbävning i regionerna Molise och Apulien samt Etnas utbrott). Det andra beslutet syftar till att bevilja Portugal euro (skogsbränder). Rådet anmodade ordförandeskapet att förbereda de budgetdokument som skall tillställas Europaparlamentet. BESKATTNING Leverans av gas och el* (dok /03) För att undvika dubbelbeskattning eller utebliven beskattning harmoniseras genom direktivet reglerna om platsen för tillhandahållande när det gäller överförings- och transporttjänster. Tillträde till och användning av distributionssystem och tillhandahållandet av andra tjänster som är direkt kopplade till dessa tjänster kommer därför att läggas till i förteckningen över förbehåll i artikel 9.2 e i direktiv 77/388/EEG. Import av gas genom distributionssystemet för naturgas och import av el kommer att undantas från mervärdesskatt i syfte att undvika dubbelbeskattning. Ändringarna av bestämmelserna om platsen för leverans av gas genom distributionssystemet för naturgas och för leverans av el kommer att kombineras med en obligatorisk omvänd betalningsskyldighet om kunden är en person som är registrerad för mervärdesskatt /03 (Presse 274) I

10 Administrativt samarbete i fråga om mervärdesskatt* (dok. 6522/03 + ADD 1 och 6930/03 + ADD 1) Rådet antog enhälligt en förordning om administrativt samarbete i fråga om mervärdesskatt och ett direktiv om ömsesidigt bistånd på området direkt och indirekt beskattning. YTTRE FÖRBINDELSER Förbindelserna med Kroatien (dok. 9269/03) Rådet antog ett beslut om godkännande av avtalet med Kroatien om ett system för miljöpoäng som skall tillämpas på de kroatiska landsvägstransporterna i transittrafiken genom Österrike. FISKE Tullkvoter för fiskeriprodukter (dok /03) Rådet antog en förordning om ändring av förordning EG/2803/2000 vad gäller öppnande och utökning av autonoma gemenskapstullkvoter för vissa fiskeriprodukter från och med den 1 januari till och med den 31 december I denna rättsakt föreskrivs särskilt följande tullkvoter: a) Tullkvoten för löpnummer skall uppgå till ton. b) Tullkvoten för löpnummer skall uppgå till ton. c) Tullkvoten för löpnummer skall uppgå till ton /03 (Presse 274) II