SKRIVGUIDE. Lovisa Gymnasium

Transkript

1 SKRIVGUIDE Lovisa Gymnasium

2 Pärmbild: M C Escher Drawing hands, 1948 (litografi) 28,2 cm x 33,2 cm

3 Innehållsförteckning 1 Projektets disposition Innehållsförteckning Inledning Huvuddel Diskussion Litteraturförteckning/källförteckning Bilagor Val av ämne och informationssökning Arbetsfaser som ingår i en informationssökning: Språket Vetenskaplig stil Kontrollista för vårdat språk Om textbehandling och OpenOffice Rubriker, underrubriker, brödtext Tabeller, diagram och bilder Hur skall det se ut? Hur du arbetar Bedömningskriterier Anvisningar för upprättande av källförteckning Modell...17

4

5 Lovisa Gymnasium Skrivguide 1 Projektets disposition 1.1 Innehållsförteckning En innehållsförteckning ska vara en vägledning för läsaren. Det är bra att huvudrubriker och underrubriker numreras på ett tydligt sätt. Glöm inte bort att ange sidnummer i innehållsförteckningen! Eventuella bilagor tas upp sist i innehållsförteckningen. 1.2 Inledning I inledningen presenteras arbetets syfte. Nu skall läsaren bli intresserad av problemområdet. Hypoteser presenteras och avgränsningar görs. Här kan du också kortfattat redogöra för rapportens struktur. 1.3 Huvuddel Huvuddelen är den största delen av ditt arbete och här beskriver du den metod du använt och redovisar dina resultat. Du måste kunna motivera de antaganden du gjort och du bör också diskutera osäkerheter. Tänk på att dela upp dina texter med underrubriker. Består din rapport mest av att sammanställa faktamaterial av olika källor måste du disponera arbetet tydligt så att det klart framgår hur och när du utnyttjar vilken källa. 1.4 Diskussion Här tillåts du dra slutsatser genom att tolka och värdera resultaten. Här redovisar du om du uppnått undersökningens syfte och om du fått din problemställning besvarad. Du kan även avsluta med att ge förslag till fortsatt forskning i ämnet. Läsaren ska få känslan av att det som presenterades i inledningen har uppnåtts. 1.5 Litteraturförteckning/källförteckning I litteraturförteckningen ska alla de dokument som nämns i arbetet finnas upptagna så att läsare kan gå tillbaka till källan. Det är viktigt att den som läser ditt arbete snabbt kan sätta sig in i ämnet och kontrollera det sakliga innehållet. Tänk på att alltid redovisa vad som är citat eller referat till skillnad från det som är dina egna tankar och slutsatser. 5

6 Skrivguide Lovisa Gymnasium 1.6 Bilagor Sist i rapporten placerar du bilagor som inte fått plats i huvudtexten men som ändå kan vara av intresse för läsaren. Numrera bilagorna och glöm inte att hänvisa till bilagorna i själva huvudtexten. 2 Val av ämne och informationssökning 2.1 Arbetsfaser som ingår i en informationssökning: 1. Val av ämne 2. Bestäm hurdan information du behöver 3. Ta reda på vilka informationskällor som finns tillgängliga 4. Formulera rubriken 5. Bestäm vilka källor du ska använda dej av 6. Leta reda på den information du behöver 7. Evaluera den information du hittat 8. Använd materialet utgående från din rubrik Att tänka på vid val av ämne och rubrikformulering (faserna 1-4) Valet av ämne och framför allt formulering av rubriken är det kanske viktigaste skedet när du ska genomföra ett projekt. En välformulerad rubrik, oberoende av vilket undervisningsämne det rör sig om, är en helt nödvändig förutsättning för resten av arbetet. Det är i stort rubriken som bestämmer hur du arbetar med ditt projekt, vilka metoder du använder, hurdant material du samlar in, hur du presenterar ditt projekt o.s.v. En alltför vid och ospecificerad rubrik gör att materialinsamlingen blir oändlig. En alltför snäv fråga i sin tur gör det svårt att hitta tillräckligt med material. Överlag kan man ändå säga att det är betydligt bättre att säga något precist och välunderbyggt om ett snävt fenomen än att säga något platt om många breda fenomen. Kom ihåg att rubriken ska handla om det projektet/uppsatsen berättar om! Det är förstås bra om du kan skriva om något du är verkligen brinner för, eller åtminstone är någorlunda intresserad av. Alltid behöver det å andra sidan inte vara det bästa alternativet. Bland annat tillgången på material, tidsresurs och dina egna förkunskaper inverkar på valet av rubrik. Källor (faserna 5-6) Bestäm vilka källor du ska använda dej av och leta reda på den information du behöver. Man använder olika sökmetoder beroende på hur omfattande svar man behöver och till vilket ändamål informationen behövs. Allmänt kan man säga att det är bra att utgå ifrån flera olika källor och använda källor av olika typ, både 6

7 Lovisa Gymnasium Skrivguide böcker, internetbaserade källor, tidskrifter och dagstidningar. Läraren ger närmare information om hurdan typ av källor och hur många du förväntas använda för projektet, och om det ingår någon form av egen empirisk undersökning i projektet. Här koncentrerar vi oss på några allmänna tips då det gäller sökning på Internet: 1. Din rubrik: vad vill du ha reda på? Fundera ut vilka facktermer och begrepp som bäst beskriver ditt ämne. 2. Formulera sökfrågan: kombinera sökorden till en sökfråga så att du hittar de referenser du vill ha. Hur kombinera sökorden: (källa: ÅA:s bibliotek, informationssökning) Boolesk logik katter AND hundar Den första bilden visar hur två sökord kombineras med AND. Den första cirkeln är alla de referenser som handlar om katter, den andra handlar om hundar. Det blå fältet innefattar de referenser som innehåller båda sökorden. AND-operatorn begränsar din sökning. katter OR hundar Den andra bilder visar en modell av sökresultatet när sökorden kombineras med OR. Referenserna innehåller det ena eller båda sökorden. OR-operatorn utvidgar sökningen. katter NOT hundar Den tredje bilden visar hur operatorn NOT utesluter referenser som innehåller ett valt sökord. Resultatet består av de referenser som innehåller sökordet katter men inte hundar. Operatorn bör användas med eftertanke då relevanta referenser lätt sållas bort. I exemplet utesluts potentiellt relevanta böcker om katter på grund av att referensen även innehåller sökordet hundar. Frassökning Ett bra sätt att förbättra sökresultatet är att använda sig av fraser i sökningen. Då anger man att sökorden i referensen bör vara i en viss ordningsföljd och form. De 7

8 Skrivguide Lovisa Gymnasium flesta databaser använder citationstecken för att utmärka en frassökning. Exempel: Lovisa Gymnasium är Nordeuropas bästa gymnasium. Trunkering Vid en sökning kan det vara bra att beakta ordändelserna. Med hjälp av trunkering, dvs. att söka på ordstammen eller en del av ett ord, kan du få flera träffar. En del databaser tillåter även trunkering i början av ett ord. De vanligaste trunkeringstecknen är?, *, # och $. Kontrollera i databasens hjälptexter vilket tecken som används! Exempel på s.k. högertrunkering: förkort? Exempel på vänstertrunkering:?kortning Upphovsrätten och källkritik (faserna 6-7) Då du använder materialet: Kom ihåg upphovsrätten och källkritiken. Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket, vare sig det utgör en skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal, ett musikaliskt eller sceniskt verk eller ett filmverk, ett fotografiskt verk eller något annat bildkonstverk, ett alster av byggnadskonst, konsthantverk eller konstindustri eller har kommit till uttryck på något annat sätt ( /446, Finlands lag). Till litterärt verk hänförs även karta och annat i teckning eller grafik eller plastisk form utfört verk av beskrivande art samt datorprogram ( /34, Finlands lag). Det lönar sig att uppge varifrån man har fått sin information. I annat fall kan man lätt göra sig skyldig till plagiering, som är vetenskaplig stöld och strider mot vetenskapens principer. Fusk och plagiering Att fuska är att bryta mot grundläggande etiska regler. Genom att fuska skadar man både sig själv och det man gör. Att använda sig av någon annans material som sitt eget utan att hänvisa till den primära källan är att fuska Man får inte förfalska eller ändra på sitt material så att det blir osant Man får inte hittat på eget material till sin forskning Att använda sig av hämtande länkar eller ladda ner musik, filmer och bilder från Internet utan lov är olagligt. Stöld kan enligt finsk lag straffas med maximalt 2 års fängelse Utvärdering av källor på Internet När det gäller att utvärdera källor på webben så finns det några tumregler som man skall komma ihåg: Vad har webbsidan för adress, URL? Utifrån denna kan man ofta se om sidan är gjord av ett universitet, ett företag eller en privat person. Vem har gjort webbsidan? Är skaparen förtrogen med ämnet och materialet som behandlas på webbsidan? Har skaparen publicerat inom samma ämne tidigare? Känner du igen skaparens namn från tidigare? Lita aldrig på en anonym webbsida! 8

9 Lovisa Gymnasium Skrivguide Hur gammal är webbsidan och informationen? Mycket information blir snabbt föråldrad. Baserar sig webbsidan på material som kan knytas till en viss punkt i tiden? Uppdateras materialet på webbsidan? Uppdateras länkarna på webbsidan? Exempelvis blir information om historia egentligen inte föråldrade, medan information om medicin och ekonomi förändras med tiden. Är materialet på webbsidan fakta eller reklam? I synnerhet när man besöker företags hemsidor, måste man komma ihåg att allting inte är fakta. Det gäller att kunna se vad som är fakta och vad som är propaganda. Väldigt många webbsidor innehåller reklam av något slag och det gäller att hitta det man egentligen är ute efter bakom alla ridåer. Hur ser webbsidan ut? Är den snyggt och klart uppbyggd? Är länkarna uppdaterade? Hurdant är språket? Finns det mycket stavfel? Är webbsidan relevant för ditt informationsbehov? Kan du använda dig av det material som finns på webbsidan? Kom ihåg att jämföra webbmaterialet med material från andra källor. Använd materialet utgående från din rubrik (fas 8) Genomför projektet, redovisa och utvärdera det! 3 Språket 3.1 Vetenskaplig stil Språket ska uppfylla de krav man ställer på en vetenskaplig text. Det betyder i praktiken att man skriver objektivt. Man låter ämnet tala och undviker känslomässiga formuleringar och värderingar. Också i fråga om vetenskaplig text gäller reglerna: skriv kort skriv klart skriv korrekt Det betyder att man inte ska ge sig in på långa meningskonstruktioner, språkliga bilder och ovanliga ord. Eftersom texten ska vara fri från subjektiva värderingar, ska man sträva efter att vara neutral i ordvalet. I inledningen där du presenterar din undersökning får du använda jag. I resultatdelen ska du däremot undvika jagform. 3.2 Kontrollista för vårdat språk Tecken Är kommatecknen rätt utsatta? Svenska skrivregler är ett bra hjälpmedel. 9

10 Skrivguide Lovisa Gymnasium Kontrollera användningen av kolon och semikolon! Kolon används vid uppräkning och direkt anföring (före citat). Ord Kontrollera stavningen! SAOL (2006). Slå upp eller använd ett datorprogram med svensk rättstavningskontroll. Använder du främmande ord på rätt sätt? Använd t.ex. Svensk Ordbok för att kontrollera det. Använder du främmande ord i onödan eller på fel sätt? Kontrollera att sammansatta ord är skrivna som ett ord! Akta dig för substantivsjukan! Kontrollera prepositionerna! Använd Svenskt språkbruk (2003). Kontrollera orden på um, t.ex. faktum, centrum. Formerna på a är alltid pluralformer, fakta, centra. Meningar Är meningslängden lämplig? (En tanke per mening) Är meningarna fullständiga, dvs. finns det subjekt och predikat i varje mening? Fungerar syftningen rätt? Finns det korrelat för t.ex. som och den/det? Tänk på symmetrin! Tänk på ordföljden! Stycke Finns det en huvudtanke i varje stycke? Disposition Bildar texten en sammanhängande helhet? Är uppbyggnaden logisk och klar? Fungerar textbindningen mellan olika stycken? Textens funktion Är texten anpassad till mottagaren och syftet? Titel Motsvarar titeln och innehållet varandra? Rubriker Har texten tillräckligt många rubriker? Är rubrikerna informativa? Är rubrikernas nivå logisk? Har rubriker på samma nivå samma språkliga utformning? 10

11 Lovisa Gymnasium Skrivguide Figurer och tabeller Fyller bilderna en funktion, dvs. konkretiserar de texten? Finns det kommentarer i den löpande texten? Är tabellnumreringen korrekt? Är bildtexterna och tabellrubrikerna informativa? Är källan tydligt angiven? Är bilderna och tabellerna snyggt inplacerade i texten? Terminologi Är terminologin konsekvent? Finns det termer som bör förklaras i ordlista? Förekommer onödiga främmande ord? Beteckningar, storheter, enheter Används samma system genom hela texten? Förteckningar, hänvisningar Stämmer rubrikerna överens med innehållsförteckningen? Stämmer källhänvisningarna med källförteckningen? Stämmer hänvisningarna i texten med bilder och dylikt? 4 Om textbehandling och OpenOffice 4.1 Rubriker, underrubriker, brödtext Texten du skriver rytmiseras upp av rubriker och underrubriker. Det är viktigt att du inte själv ändrar textstorlek, typsnitt och marginaler när du skriver rubriker. Välj i stället Format-Formatmallar och formatering (eller tryck f11). Du får upp en lista på sk. formatmallar. När du skriver en rubrik, skriv den på egen rad, dubbelklicka sedan på Rubrik 1 bland formatmallarna. Tryck först sedan på Enter. När du skriver en underrubrik, dubbelklicka på motsvarande sätt på Rubrik 2 eller Rubrik 3 osv. Automatisk rubriknumrering Lägg markören på en huvudrubrik i din text. Välj Format- Punktuppställningstecken-Disposition. Välj Numerisk med alla undernivåer. Nu numreras alla dina huvudrubriker som 1, 2, 3 osv, och underrubrikerna 1.1, 1.2, 1.3 osv. Du kan tycka att rubrikerna ser fula ut och du skulle vilja ha något klatschigare, men det kan du ändra senare! Målet med formatmallarna är att du kan ändra alla 11

12 Skrivguide Lovisa Gymnasium rubriker av samma typ på en gång, om du bara har definierat alla med t.ex. formatmallen Rubrik 1. Det här dokumentet har skrivits med automatisk rubriknumrering. Här ovan ser du rubrik nummer 4 och underrubrik 4.1. De är formaterade med formatmallarna Rubrik 1 och Rubrik 2. Brödtexten Själva texten du skriver kallas löpande text eller Brödtext. Du hittar en formatmall som heter Brödtext. 4.2 Tabeller, diagram och bilder Diagram och bilder är vanligen grafik, som du antingen skapar själv i ett annat program (Excel, OpenOffice Calc, Paint.NET...) eller laddar ner från internet som bildfiler. Tabeller kan också vara i form av bilder, som du lägger in i din text. Eller så skapar du tabellerna med ditt skrivverktygs inbyggda funktioner. Lägga in bilder Sätt markören där du vill lägga in en bild, lämpligen i början av en tom rad. Välj Infog-Bildobjekt-Från fil... och välj bildfilen från din hårdskiva eller minnessticka. Du kan också kopiera bilder direkt från internet genom att högerklicka på bilden i webläsaren, välja Kopiera bild, gå till din text och välja Redigera-Klistra in innehåll...-bitmapp. När bilden väl är infogad i texten, kan du ändra dess storlek genom att ta i hörnet. Håll Shift nere medan du ändrar storleken, så du inte tappar proportionerna på bilden. Du kan också högerklicka på bilden för att ytterligare ändra på hur bilden placerar sig i dokumentet. Tabeller, kolumner Innan du skapar en tabell i ditt dokument, skall du göra klart för dig hur många rader och hur många kolumner tabellen skall ha. Du kan lägga till rader och kolumner också efteråt. Välj Infoga-Tabell... Också om du bara vill använda tabulatortangenten för att skapa raka kolumner, måste du först göra klart för dig hur många kolumner du vill ha. Placera ut tabulatormärken i linjalen för varje kolumn du vill ha. Lita inte på de färdiga tabulatormärkena. Använd aldrig flera mellanslag för att skapa kolumner. 4.3 Hur skall det se ut? Kapitel- eller huvudrubrikerna ( Rubrik1 ) får gärna vara ute i vänstra kanten, följande underrubriker lite indragna. Brödtexten skall vara ordentligt indragen, vänster marginal skall vara minst 3 cm! Även om bilder och tabeller kan fylla hela sidan på bredden, får brödtextens radlängd inte vara för stor. Läsaren skall bekvämt kunna följa texten med ögonen. Brödtextens radavstånd kan vara 1 eller 1½. Denna texts radavstånd är 1. 12

13 Lovisa Gymnasium Skrivguide Huvudrubrikernas punktstorlek kan vara 24 och typsnittet t.ex. Arial. Följande underrubriks storlek kan vara 18 och typsnittet Arial. Därpå följande underrubriks storlek kan vara 12 och typsnittet Times New Roman, men fet stil. Arial hör till sk. grotesker och passar bra till rubriker. Använd ändå inte Arial Black. Använd inte heller fet stil i rubriker, större punktstorlek räcker. Tänk på att inte använda extra radbrytningar för att skapa mellanrum mellan rubrik och brödtext. Ändra i stället rubrikens formatmall! Brödtextens punktstorlek skall vara 12 och typsnittet Times New Roman. Det är ett antikvatypsnitt och passar därför till brödtext. Använd aldrig grotesker till brödtext. Några grotesker Arial Bitstream Vera Sans Comic sans Impact Några antikva Times New Roman BitstreamVera Serif Georgia Palatino Linotype Betoningar i brödtexten Använd kursivering om du vill betona ord eller meningar. Använd inte fet stil eller understreckning. Om du berättar om flera personer, kan du framhäva deras namn med fet stil när namnet förekommer första gången i texten. Använd understreckning i brödtext endast om du vill fästa läsarens uppmärksamhet i själva skrivsättet av ett ord. T.ex. I don t like your advice, so don t advise me! Ändringar i utseende Om du har använt dig av formatmallar när du har skrivit din text, kan du enkelt ändra hela utseendet på texten. Om rubrikerna och mellanrubrikerna ser fula ut, om du vill göra dem större eller mindre, ändra typsnitt, ändra marginaler gör du följande: 1. Öppna fönstret Formatmallar och formatering (f11) 2. Högerklicka på en formatmall som du vill ändra, t.ex. Rubrik 2 och välj Ändra Välj rätt flik bland Indrag, Justering, Teckensnitt osv för att göra ändringen 13

14 Skrivguide Lovisa Gymnasium 4. Klicka på Ok. Du märker att alla avsnitt i din text med den formatmallen ändrades. Sidnumrering Sidnumren placeras i sidfoten. Välj Infoga-Sidfot-Standard. Markören hamnar nu i en ny ruta längst nere på sidan, sidfoten. Samtidigt aktiveras en formatmall som heter Sidfot. Infoga själva numret med Infoga-Fältkommando-Sidnummer. Du får ett nummer med en grå bakgrund, som betyder att det är ett datafält. Bläddrar du i din text, ser du att varje sida har fått en sidfot och numreringen är automatisk. Centrera sidnumret. Uppe på verktygsraden hittar du knappar för Vänsterjustering, Centrerat, Högerjustering och Marginaljustering. Innehållsförteckning Om du har gjort alla rubriker och underrubriker med formatmallarna, kan du skapa en automatisk innehållsförteckning. Gå till den sidan där du vill ha innehållsförteckningen. Välj Infoga-Förteckningar-Förteckningar... och följ anvisningarna. Med Utvärdera till nivå... väljer du vilka alla rubriknivåer kommer med i innehållsförteckningen. I detta dokument ser du bara rubriker av formatmall Rubrik 1 och Rubrik 2 i innehållsförteckningen. Bland formatmallarna hittar du Innehållsförteckning rubrik, Innehållsförteckning 1 och Innehållsförteckning 2 osv. Du måste gå in och ändra dessa om du vill ändra på innehållsförteckningens utseende. Om du skapat innehållsförteckningen i ett tidigt skede och sedan ändrat på ditt dokument skrivit till, flyttat om, ändrat rubriker gå till innehållsförteckningen, högerklicka på den och välj Uppdatera förteckning/tabell. Efter det stämmer sidnumren igen och nya kapitel och rubriker har kommit in i förteckningen. 4.4 Hur du arbetar Lär dig mer och mer Textbehandling är inte bara till för att skapa prydliga texter som printas ut. Textbehandling är till för att det skall vara lätt att i efterhand modifiera texten eller återanvända texten i andra sammanhang. Lär dig använda alla funktioner som textbehandlingsprogrammet ger dig. Du vinner i längden! Klippa och klistra betyder inte sax och lim. De är förbjudna. Använd i stället skanner, infoga bilder i dokumentet, använd skilda ritprogram eller de inbyggda ritfunktionerna (Visa-Verktygsrader-Teckning). Kolla följande mycket värdefulla länk: Spara Spara din text på en egen minnessticka. Om du jobbar på en dator i skolan, kan du också spara på den, men kom ihåg att vem som helst kan komma åt ditt arbete på skolans datorer. Ett bra sätt att arbeta är att namnge dokumentet på nytt varje gång du sparar. Välj Arkiv-Spara som... och ändra slutet av filnamnet till v2, v3, v4 osv. 14

15 Lovisa Gymnasium Skrivguide 5 Bedömningskriterier Godkänd Väl godkänd Berömlig Planering Du planerar med visst stöd av läraren Du visar självständigt tänkande men behöver viss handledning Du formulerar din projektuppgift med eftertanke, uppfinningsrikedom och ett kritiskt förhållningssätt Genomförande Du gör arbetet med visst stöd Du hittar strategier för att klara av problem som uppstår. Du väljer en lämplig metod och lämpligt material Du väljer strategier och metod självständigt och visar uppfinningsrikedom och fantasi. Du motiverar dina val Aktivitet, självständigt arbete, arbete i grupp Arbetar rätt passivt, visar lite egen initiativförmåga Deltar måttligt, sköter din del av arbetet Är aktiv och en bärande kraft i gruppen Loggbok (används främst i längre projekt) Du skriver i din loggbok åtminstone inför varje handledningstillfälle Du skriver regelbundet så att din arbetsprocess och tankeprocess klart framgår Du beskriver kritiskt arbetsgången och beskriver självständigt och självkritiskt problem som kan uppstå och hittar lösningar till dem Användning av källor Använder få källor Använder några källor och hänvisar rätt bra till dem Använder rikligt med källor, hänvisningarna är många och exakta Handledning Du är förberedd och informerar din lärare vid handledningstillfällena Du har frågor och idéer vid handledningstillfällena och deltar aktivt och utvecklar projektet Du är väl förberedd, aktiv och lyssnar också till andras idéer och synpunkter Presentation Du presenterar arbetet på ett åskådligt sätt Du presenterar arbetet på ett kreativt och överskådligt sätt som engagerar publiken. Du presenterar arbetet på ett sätt som är pedagogiskt, kreativt och skickligt. Du skapar diskussion. Språk Arbetet innehåller vissa brister Språket är klart men innehåller små brister Språket är tydligt och tämligen felfritt Tekniskt utförande Arbetet innehåller vissa brister Arbetet följer i huvudsak de givna direktiven Arbetet är väl strukturerat, tydligt och exakt Självvärdering Du utvärderar ditt projekt med viss handledning Du utvärderar ditt projekt kritiskt Du utvärderar ditt projekt kritiskt och mångsidigt 15

16 Skrivguide Lovisa Gymnasium 6 Anvisningar för upprättande av källförteckning En författare Efternamn, förnamnsinitial. (årtal). Titel. Förlagsort: Förlag. Exempel: Day, D. (1999). Tolkien s Ring. London: Pavilion. Två eller fler författare Hammond, W.G. & Scull, C. (1995). J. R. R. Tolkien : artist & illustrator. London: HarperCollins. Bok med redaktör Artikelförfattarens efternamn, förnamnsinitial. (årtal). Artikelns titel följt av I + redaktörens namn + (Red.) Titel. Förlagsort: Förlag. Exempel: Sullivan, C.W. (1985). Bilbo and the Dwarfs. I P. Nodelman (Red.) J.R.R. Tolkien s The Hobbit. West Lafayette: Children s Literature Association. Rapport Exempel: Karlsson, E. (1998). Ungdomars självstyre. I Det unga medborgarskapet dokumentation från ett seminarium. (Statens offentliga utredningar, SOU 1998:101). Stockholm: Fritzes. Tidskriftsartikel Artikelförfattarens efternamn, förnamnsinitial. (årtal). Artikelns titel. Tidskriftens namn. Nummer: sidorna artikeln omfattar. Exempel: Thelander, J. (2001). Tolkien fantasyns furste. Populär historia. 8: Tidningsartikel Artikelförfattarens efternamn, förnamnsinitial (år, datum). Artikelns titel. Tidningens namn. Sidorna artikeln omfattar. Exempel: Tjeder, D. (2001, 20 december). Tolkiens farliga tankar. Aftonbladet. s 4. Tidningsartikel utan författare Exempel: Tolkiens ring större än någonsin. (2002, 16 mars). Expressen. s

17 Lovisa Gymnasium Skrivguide Internet Författare/Utgivare (om möjligt). Titel. URL. Sökdatum. Exempel: EU-upplysningen, Sveriges riksdag. Rättigheter Uppslagsverk Verkets titel Band (årtal). Uppslagsord. Förlagsort: Förlag. Exempel: Nationalencyklopedin Bd 10 (1993). Uppslagsord Istider. Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker. 6.1 Modell 8 Källförteckning Day, D. (1999). Tolkien s ring. London: Pavilion. EU-upplysningen, Sverige riksdag. Rättigheter Hammond, W.G. & Scull, C. (1995). J.R.R. Tolkien : artist & illustrator. London: HarperCollins. Karlsson, E. (1998). Ungdomars självstyre. I Det unga medborgarskapet dokumentation från ett seminarium. (Statens offentliga utredningar, SOU 1998:101). Stockholm: Fritzes. Nationalencyklopedin Bd 10 (1993). Uppslagsord Istider. Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker. Sullivan C.W. (1985). Bilbo and the Dwarfs. I P. Nodelman (Red.) J.R.R. Tolkien s The Hobbit. West Lafayette: Children s Literature Association. Thelander, J. (2001). Tolkien fantasins furste. Populär historia. 8: Tjeder, D. (2001, 20 december). Tolkiens farliga tankar. Aftonbladet. s 4. Tolkiens ring större än någonsin. (2002, 16 mars). Expressen. s

18 Skrivguide Lovisa Gymnasium Egna anteckningar 18