Social hållbarhet kopplat till fysisk planering

Transkript

1 REFERAT FRÅN WORKSHOP Social hållbarhet kopplat till fysisk planering Tema Socialt hållbara funktioner och generatorer 11 mars 2016

2 Detta TemaBlad summerar den andra av tre workshops inom ämnet social hållbarhet kopplat till fysisk planering som arrangeras av Region Skåne. Workshopen hölls i Ängelholm den 11:e mars 2016 och hade temat socialt hållbara funktioner och generatorer. Arbetsgruppen Region Skåne: Lina Hellström, Planarkitekt, projektledare, Region Skåne Inger Sellers, Samhällsplanerare, projektledare, Region Skåne Jesper Borgström, Planarkitekt, Region Skåne Emelie Petersson, Infrastrukturstrateg, Region Skåne Peter Groth, Utvecklingsstrateg, folkhälsa, Region Skåne Konsulter: Ewa Westermark, Gehl Architects Birgitte Bundesen Svarre, Gehl Architects Foto framsida: Kvarterhuset, Jemtelandsgade, Köpenhamn S.

3 Innehåll Social hållbarhet kopplat till fysisk planering en workshopserie 2 Bostadssegregation i Skåne 4 Ängelholm 6 Röstånga tillsammans 8 Att göra mer av det man har 10 Summering av workshop 12

4 Social hållbarhet kopplat till fysisk planering - en workshopserie Skåne har många styrkor, men också utmaningar att ta på allvar. Det finns grupper som lever i utanförskap för att de exempelvis saknar arbete, utbildning eller bostad eller bor i bostadsområden som har en otillräcklig anknytning till resten av samhället. Detta skapar stora skillnader i livsvillkor. En social och ekonomisk segregation i regionen finns både inom de större städerna och mellan städer och landsbygd i stort. Med utgångspunkt i dessa utmaningar genomför Region Skåne en workshopserie som lyfter social hållbarhet och kopplingen till fysisk planering. Projektet utgår från intentionerna i Strategier för Det flerkärniga Skåne och Det öppna Skåne Målet med workshopserien är att öka kunskapen om och tydliggöra kopplingen mellan social hållbarhet och fysisk planering, både på regional och på kommunal nivå, vilket kan skapa förutsättningar för att den sociala hållbarheten blir en tydlig aspekt i den fysiska planeringen i Skåne. Inom projektet vill Region Skåne samla kunskap, metoder samt exempel för att konkret kunna arbeta med social hållbarhet och fysisk planering. Ett delsyfte är att utveckla det interna arbetet med social hållbarhet och öka samarbetet mellan Region Skånes olika kunskapsområden för att därmed kunna ta fram bättre kunskaps- och beslutsunderlag. Arbetet drivs av en projektgrupp på Region Skåne bestående av planerare och folkhälsostrateger med processtöd av Gehl Architects. Exempelkommuner En central del av projektet är att involvera de skånska kommunerna i processen. Den unika kunskap som tjänstemän på det lokala planet har om varför planeringen ser ut som den gör just där, vad som görs bra och vad som görs mindre bra och vad det i så fall beror på är viktiga ingångar i projektet. Fyra kommuner (Lomma, Ängelholm, Höör och Östra Göinge) har valts ut för ett djupare samarbete där syftet är att få till en konkretisering av det material som samlats in och ge kommunerna möjligheten att påverka processen och komma med egna idéer. Workshops & TemaPM Under våren 2016 har Region Skåne bjudit in tjänstemän från de skånska kommunerna, och andra relevanta aktörer, till tre workshops med olika teman inom området social hållbarhet: socialt hållbara offentliga rum och tillgänglighet, socialt hållbara funktioner och generationer samt socialt hållbar samverkan. Efter varje seminarium sammanställs ett TemaBlad som skickas ut till kommunerna i Skåne. Syftet med TemaBladen är att på ett enkelt och snabbt sätt delge och lyfta den kunskap som framkommit under workshopparna. Efter workshopserien ska ett TemaPM sammanfatta kunskap, lärdomar och redskap som framkommit under arbets gång. TemaPM görs tillgängligt för alla som önskar styrka sitt arbete med social hållbarhet kopplat till fysisk planering. Workshop 2: Ängelholm Temat för workshopen i Ängelholm var socialt hållbara funktioner och generatorer. Det handlar om att arbeta med blandade funktioner, variationer, blandade ägarformer, bostäder med mera för att kunna skapa socialt hållbara generatorer. Generatorer i det här sammanhanget är något som hjälper till att framkalla eller alstra social hållbarhet. 2

5 Workshop tema Socialt hållbara funktioner och generatorer Att arbeta med blandade funktioner, variation, blandade ägarformer, bostäder med mera föra att kunna skapa socialt hållbara generatorer. Ett exempel på hur man kan arbeta med funktioner som generatororer är stationsbyggnader. När biljettinköpet reducerats till ett inköp på nätet eller i en automat står många stationsbyggnader tomma. Stationsbyggnaderna ligger centralt, har stora kulturvärden och här kommer många förbi och väntar. I Vikingsstad har stationensbyggnaden fått en ny funktion, numer innehåller det café och frisersalong och har blivit en av byns centrala mötesplatser.

6 Bostadssegregation i Skåne Föredrag av Thomas Niedomysl, Lunds Universitet Bostadssegregationen har historiskt inte ansetts vara problematisk och är i sig inte farlig, utan blir ett problem först när den ger negativa effekter på individer och samhället. Idag märker vi av dessa effekter genom att segregationen ger sämre livschanser och ökade klyftor. För att kunna bryta bostadssegregationen måste man få en uppfattning om hur allvarlig den är, var den finns och vilka grupper som är utsatta. Problem med dagens metoder Den vanligaste metoden för att mäta segregation är areaperspektivet där nyckeltal från kommuner och regioner ställs direkt mot varandra. Detta säger väldigt lite om individerna i fråga och är metoden problematiskt, då man beroende på hur ett område delas in, kan få stora variationer i resultatet. Exempelvis har olika städer olika stora indelningar vilket gör att ett litet område i Göteborg kan se ut att ha en betydligt högre brottslighet än ett annat i Stockholm. Att se på individen För att öka förståelsen för bostadssegregationen och relatera den till olika nivåer, delades Sverige in i 100-metersrutor där individer och grannskap studerades. Grannskapen delades in i grupper från de 12 till närmsta grannarna för att se hur stor möjligheten är att träffa personer med en annan livssituation. Detta möjliggör att se studiet från ett skalperspektiv och hur segregationsvärdena varierar beroende på antal grannar. Mer att läsa Konklusioner Den ekonomiska segregationen ökar både bland fattiga och rika i Skåne. Rikedomen är koncentrerad till kusterna medan fattigdomen är koncentrerad till andra städer och landsbygden. Utlandsföddas bostadssegregation stärks över tid och är betydligt högre i Skåne än övriga Sverige. Samtidigt minskar skillnaden i andelen synliga minoriteter mellan kommunerna och isoleringsgraden är mindre i Skåne än övriga Sverige. Dock skall det noteras att nyanlända ofta koncentreras till samma platser, framförallt i sydvästra Skåne med Malmö i spetsen. I Malmö syns tydliga skillnader mellan öst och väst. Isoleringsgraden i Malmö är i linje med övriga Sverige. Utbildningsskillnaderna minskar när utbildningsnivån stiger i såväl Skåne som Sverige. Trots det finns områden där människor med låg utbildningsnivå koncentreras. Detta kan skapa allvarliga klyftor mellan områden och grannskap. Samtidigt har det blivit tydligt att grannskap med enbart positiva eller negativa egenskaper ökar. Det är synligt i hela Sverige men i Skåne är det speciellt tydligt vad gäller negativa egenskaper för invandrare, vilket pekar på att invandrare blir allt mindre integrerade. Den generella slutsatsen som kan dras av analyserna är att segregationen i Skåne har ökat över tid. Boendesegregation i Skåne finns att hämta hem. Rapporten skall ses som ett uppslagsverk snarare än något som skall läsas från pärm till pärm. Den är tänkt att bredda kunskapen om segregtaion och att kunna användas som underlag vid planering. Kategorierna som blivit undersökta är migration och bakgrund, ekonomi, arbetsmarknad och utbildning. Boendesegregationen i Skåne (2015) 4

7 Place matters Områdena som barn växer upp i spelar stor roll för "upward economic mobility", dvs. möjligheten att i framtiden skaffa sig en bättre ekonomisk situation. De faktorer som har störst korrelattion är: Större bostadsintegration mellan familjer med hög, medel och låg inkomst Kvaliteten på skolundervisning (bättre resultat) Högre andel av familjer med två föräldrar Högre delaktighet i föreningar och organisationer och låg brottslighet (socialt kapital) Mindre "sprawl" (kortare pendling) Källa: Raj Chetty

8 Ängelholm Föredrag och text av Lena Åström, chefsstrateg samhälle & Matilda Hedén, folkhälsostrateg, Ängelholms kommun. Ängelholms kommun har under senare år arbetat på flera olika sätt med hållbarhet. Vi har fått med hållbarhetsaspekterna i kommunens övergripande styrdokument såsom översiktsplanen, folkhälsoplanen, mångfaldsplanen, miljöplanen och bostadsförsörjningsplanen. Där utöver pågår en rad aktiviteter och projekt som ligger i linje med hållbarhet exempelvis Eurorando, hållbarhetsutbildning, mångfaldsföreläsningar, Kraftsamling 2.0 (vilket är ett samarbete mellan kommun, föreningsliv och näringsliv för att utveckla Ängelholm). Ängelholms kommun ser det som att ekologisk, social-kulturell och ekonomisk hållbarhet är ömsesidigt beroende av varandra, det vill säga att hållbarheten uppnås när de olika hållbarhetsaspekterna samverkar. Hållbarhetsresa I syfte att höja kunskapsnivån om hållbarhet anordnar kommunen sedan några år tillbaka en årlig hållbarhetsresa med politiker, tjänstepersoner, fastighetsägare och exploatörer. Målet är att sprida information om andra kommuners framgångsrika hållbarhetsarbete för att ge Ängelholm inspiration att arbeta vidare med hållbarhetsfrågorna. Hittills har resan gått till Göteborg, Malmö och Lomma. Resorna har varit uppskattade och gett ringar på vattnet. Mer att läsa Värdeprogram & folkhälsoplan Ängelholm arbetar för att utveckla stationsområdet, som ska bli en ny hållbar stadsdel. Vi har fått medel från delegationen för hållbara städer för att genomföra ett pilotprojekt gällande hållbarhetscertifiering av stadsdelar i mindre kommuner. Nu pågår arbete med att ta fram ett värdeprogram för hållbarhet i stationsområdet. Det ska utgöra en gemensam målbild för hållbarhetsfrågorna i stationsområdet. Därefter ska en checklista tas fram som ska användas i dialogen med fastighetsägare, byggherrar och exploatörer. En utvärdering kommer sedan att genomföras kring hållbarhetsaspekternas implementering i stationsområdet. Ängelholms kommun har en antagen folkhälsoplan , till vilken ett konkret åtgärdsprogram med 17 aktiviteter har kopplats för att uppfylla inriktningarna i planen. Exempel på aktiviteter är att kartlägga Ängelholms kommuns befintliga barnrättsarbete, att ansöka om medel från Skåneidrotten för att starta idrottsskolor för nyanlända och att skapa rutiner för implementering av barnrättsperspektivet i kommunala beslutsprocesser. Det Ängelholm arbetar med nu är att begrunda hur vi kan implementera hållbarhetsperspektivet i det praktiska arbetet. Rutiner och verktyg skulle behöva utvecklas för att stödja detta arbete och för att hållbarhetsaspekterna ska införlivas i verkligheten. På Ängelholm Kommuns hemsida går det att hitta mer information om kommunens hållbarhetsarbete, t.ex. Kraftsamling 2.0, folkhälsoplan och arbetet kring det nya stationsområdet. 6

9 Ängelholm Värdkommun för workshopen STATIONSOMRÅDET Stationsområdet i Ängelholm ska bli en ny SOCKERBRUKSKVARTEREN stadsdel där hållbarhet har ett stort fokus. Målen är att bland annat skapa en tydlig bytesnod, att bevara och utveckla grönområden, skapa en koppling mellan stad och hav samt att förbättra tillgängligheten i området. Bild: Carl Fogelklou

10 Röstånga tillsammans Föredrag och text av Nils Philips, bygdebolaget Röstånga Utvecklings AB. Utges även i Livskraftiga Kommuner, en rapport av Region Skåne och Gehl Architects. I Röstånga, en ort med ca 900 invånare i Svalövs Kommun, har vi de senaste tio åren uppmärksammats för vårt arbete med den lokala utvecklingen framför allt kring attraktion och den livsviktiga inflyttningen. En inflyttning som behövs för att behålla och utveckla service och livskvalitet på landsbygden. Erfarenhet från vårt utvecklingsarbete är att det är två faktorer som flera anger som viktiga för sin inflytt: gemenskapen och möjlighet att kunna bidra till samhället. Gemenskap och kunna bidra Gemenskapen som kan skapas i ett lokalsamhälle, på en liten ort, är något som många säger är viktigt, ett sammanhang eller gemenskap att bli en del av, i motsats till det ofta anonyma livet i staden. Men också möjligheten att kunna påverka och bidra i sin närmiljö, vilken blir mycket mer konkret och märkbar i det lilla samhället, där alla som engagerar sig gör skillnad helt enkelt för att ingen annan finns för att göra det. Kan dessa två faktorer balanseras på en positiv skala så skapar vi något, som allt oftare lyfts fram som en viktig faktor för hållbar samhällsutveckling, Social Cohesion. Social Cohesion kan definieras som en gruppgemenskap som växer fram, har en värdegrund och till och med kan verka för gemensamma samhälleliga mål eller utmaningar. Olika plattformar och förutsättningar I Röstånga har vi flera olika öppna utvecklingsplattformar som utgår från gemensamma samhällsutmaningar ideella föreningar och ett gemensamt ägt fastighetsbolag som på olika sätt skapar och stärker delaktighet, känslan av ägarskap och får fler att vara bärare av en positiv utveckling. Detta är dock en lång och skör process, och hur gör man? När man skall bygga vägar och fastigheter finns det ritningar och arkitekter att följa, men hur bygger man en lokal identitet och gemenskap i ett lokalsamhälle? Vi tror att det finns vissa faktorer som påverkar och kriterier som skall uppfyllas för att få till en utveckling som på sikt bidrar till ortens attraktionskraft, och att detta absolut kan stödjas och designas i samverkan och planering. Utöver några grundläggande förutsättningar som öppenhet, ärlighet och tillgänglighet har vi identifierat några kriterier och roller som kan underlätta för en hållbar utvecklingsprocess. En krok vad får folk engagerade och motiverar och skapar en samsyn. En angelägenhet eller utmaning som berör många och som man kan enas kring. Ett lok det bör finnas någon som tar ansvar för att driva processen och vara bränslet i utvecklingen, som ser till att leverera det som blir överenskommet. En tok individer som tänker utanför ramarna och presenterar det oväntade och udda lösningar. Som flyttar gränser, men ändå håller sig inom ramarna. En bok för trovärdigheten behövs någon som håller koll på finanserna och ekonomin på ett trovärdigt sätt. En klok någon som har kunskap om ämnet eller samhället som är avgörande för utmaningen eller bygden. När man identifierar dessa i den lokala utvecklingen är det ofta individer, men ibland ser man också att organisationer, företag eller föreningar eller kommunen tar rollen. Speciellt kommunen kan ha en avgörande roll som möjliggörare. Här blir samverkan ett viktigt verktyg, och gärna en samverkan på likvärdiga villkor och som upplevs utgå ifrån lokalsamhällets bästa. Kan man hitta en gemensam process skapar vi både attraktiva, levande och hållbara samhällen runt om i Skåne! 8

11 Bolaget gick in och köpte den gamla bykrogen, renoverade och gav den nytt liv. Den är en mötespunkt för alla i byn och 10% av omsättningen går tillbaka till föreningen i form av hyra! Det kom in många förslag till Röstångas nya logga. Lösningen - alla loggor i en! Alla var involverade i den nya cykelstigen och när bandet skulle klippas på invigningen fick alla varsin sax att klippa med!

12 Att göra mer av det man har Föredrag av Birgitte Bundesen Svarre, Gehl Architects I mindre byar är det få människor och långa avstånd, men samtidigt finns här levande och aktiva vardagsfunktioner. Skolan, sportplatsen, matvarubutiken; det är här folk spenderar mycket tid och det är ofta här de naturliga mötesplatserna finns. Men sällan ser man att kvaliteten på miljön kring vardagsfunktionerna blir omhändertagen och utvecklad med samma kvalitetskrav som på det centrala torget eller längs huvudgatan. Hur kan vardagsfunktioner bli katalysator för möten? Öka kvaliteten och liv där livet i byn redan är, kraftsamla och överlappa funktioner så att människor med olika ärenden i samhället möts. Se på möjligheterna att skapa små mötesplatser kring vardagsfunktionerna; en bänk utanför matbutiken, skolgården kan öppnas för fler än barnen och sporten lokaliseras till centrum. Gör väntan till ett nöje Det kan vara svårt för kollektivtrafiken att bli konkurrenskraftig i mindre samhällen som har dåligt underlag för offentlig transport. Få avgångar ger mindre flexibilitet och ännu färre resenärer. En spiral som är svår men nödvändig att vända, inte minst för alla som inte kör bil och speciellt då många viktiga funktioner; skola, arbete, kultur och sport kanske ligger i en annan by. Går det att se hållplatsen som en plats för byliv? Kollektivtrafiken genererar både flöden av fotgängare och folk som uppehåller sig i väntan på buss eller tåg. Det är en viktig källa till att skapa liv i de små samhällena. Inte bara för resenärernas komfort, utan också för bylivets skull, bör hållplatsen ligga centralt och vara mer än en hållplats - en mötesplats. Centrum är mer än handel Handelsgatan är i nöd, speciellt i de mindre byarna. Handelsgatan var en gång den lilla byns viktigaste samlingsplats, det var här man möttes och gjorde sina dagliga ärenden. Idag utmanas handeln av externa köpcenter som ligger utanför stadskärnorna, och av näthandeln. Vissa mindre samhällen får kämpa för att överhuvudtaget få ha kvar sin lokala matvarubutik. Flera samhällen står med tomma lokaler och för långa handelsgator. Hur kan centrum få mer än handel som attraktion? Det finns exempel på mindre samhällen som vänt en nedåtgående utveckling genom fokuserad och långsiktigt fokus på att stärka centrum, öka kvaliteten på de offentliga rummen och utveckla fler aktivitetstillbud samt invitera till vistelse. Kännetecknande är ett gränsöverskridande arbete mellan det privata och offentliga. Mer liv mellan bostäderna I små byar är det ofta tomt på dagen men levande i husen på kvällarna. Att kunna bo i sin egen villa nära naturen är ofta en kvalitet som lyfts fram av dem som bor eller flyttar till de mindre samhällena. Hur kan villaområdena, som ofta präglas av tomma uteområden och få mötesplatser, utvecklas till mer sociala miljöer med bättre förutsättningar för möten mellan grannar och lokala aktiviteter? Ökat fokus på mellanrummen och övergången mellan privat och offentligt kan skapa mer liv i bostadsområden. Det gäller att hitta nya former för den traditionella planeringen av områden med enfamiljshus som skapar bättre mötesplatser och etablerar mjuka övergångar mellan privat och offentligt. Möjliggör för boende att etablera verksamheter i anslutning till bostaden och diversifiera boendetyperna så att samhället blir en attraktiv boplats för fler användargrupper. Aktiviteter för människor samman Det finns lite att göra, och det är lite som sker. Under en vanlig vardag i en liten by är det ofta lugnt och stilla och i många mindre samhällen saknas service- och kulturutbud. Det betyder inte att det är mindre värt, även det stilla livet har stor betydelse för livskvaliteten. Men behovet av att mötas och av att det händer något är lika stort i små byar som stora. När det sker något, då sluter människor upp. Ibland behöver det kraftsamlas för att få folk att mötas. Fritidskulturen är stark i många mindre byar, och många är engagerade i lokala sportoch fritidsföreningar. När det sker tillfälliga aktiviteter och arrangemang kommer ofta många, och många olika slags medborgare. Det är en stor resurs för att skapa liv i mindre byar och få folk att mötas på tvärs av befolkningsgrupper. 10

13 Netto i Haslev ( invånare) har besökare / år Louisiana har besökare / år Danmarks 10:e största attraktion Synliggör det dolda livet! Sofiendal sportområde Haslev ( invånare) har 1,1 miljoner besökare per år! Det är lika många människor som besöker Danmarks 5:e mest besökta attraktion; det nybyggda Akvariet Den Blå Planet. Netto i Haslev har besökare per år, det är mer än dem som besöker Danmarks 10:e största kulturdestination, Lousiana, som har besökare per år. Se på vardagsfunktionerna med samma ögon som de stora attraktionsmålen - som viktiga mötesplatser där kvaliteten på uteområderna ställs lika höga. Sofiendal sportområde i Haslev ( invånare) har 1,1 miljoner besökare / år Den Blå Planet i København har 1,1 miljoner besökare / år Danmarks 5:e mest besökta attraktion

14 Funktioner som generatorer Open space workshop Under dagen hölls en workshop baserad på open space metoden. Open space innebär att deltagarna själva ska få formulera vilka olika frågor och teman som ska diskuteras. Nya teman kan komma fram allt eftersom och det är möjligt att fritt vandra runt i lokalen mellan olika teman beroende på vad deltagaren själv känner för. Vid denna workshop fanns det färdiga rubriker att diskutera kring. Dessa teman var: Bostäder Förskola och skolor Fritid och kultur Handel Integration Hälsa och sjukvård Station och hållplatsfunktioner Arbetsplatser Joker - fritt tema Open Space Grundfilosofin att förhålla sig till var: De som är där är rätt personer Gå runt fritt, "de två fötternas lag" Inga konkreta frågor ställs, ni bestämmer själva vad som ska diskuteras 12

15 Temastation Bostäder Stationshållare: Inger Sellers Bygg bostadsmiljö Vid temat bostäder diskuterades hur det skulle kunna vara möjligt att utveckla arbetet kring bostadssegregation, hur nytt blandas med befintligt och förtätning. Det krävs anpassade, kreativa lösningar och kanske ett paradigmskifte så att mötesplatser och träffpunkter prioriteras högre - att det börjar satsas mer på boendemiljöer, inte bara byggnader. Bland annat skulle det kunna vara en idé att avsätta ekonomiskt stöd för drift och underhåll av närområden, något som skulle kunna hjälpa till att finansiera stadsodlingar och att jobba med lokala barriärer. Medskapande blir lättare när man ser en egen vinning. Markpolitik påverkar Bostadsrätter kan hjälpa till att finansiera hyresrätter inom samma projekt. Kommunen måste bli bättre på att förhandla fram markanvändaravtal. Markpolitiken påverkar! Det är alltid viktigt att genom hela processen fråga sig vill jag bo i detta område?. Processen för att skapa hållbara rum och miljöer startar redan i översiktsplanen, det är här som sambanden läggs. Ta kontroll över bostadsområdet Kommunerna bör behålla initiativet och ta kontroll över hur bostadsområdet utformas istället för att detaljplaner skräddarsys till exploatörer. Istället kan planerna vara mer generella och flexibla. Före sommaren 2014 Efter sommaren Foto: Gladsaxe kommune Medskapande boende I ett av Gladsaxes utsatta bostadsområden, Værebro park, har kommunen och det lokala bostadssällskapet involverat de boende i ett antal tillfälliga projekt i bostadsområdet med syfte att skapa aktivitet, öka tryggheten och det lokala engagemanget samt att skapa möten mellan människor i grannskapet. En parkeringsplats har gjorts om till en mötesplats med lek och avslappning. De boende har inte bara varit med i dialogen, utan också varit medskapare. Läs mer: GladsaxeLiv 13

16 Temastation Förskola och skolor Stationshållare: Charlene Nilsson Kulturutbyten Under workshopen diskuterades det om möjligheten att lägga vikt på olika typer av kulturutbyten, till exempel: mat traditioner livshistorier Närmiljö och blandade funktioner Det diskuterades även om möjligheten att integrera skolan bättre i sin närmiljö och att ge skolgården blandade funktioner som kan användas av barnen på dagtid och hela samhället på kvällstid och helger. Det skulle även kunna vara en möjlighet att samlokalisera skolor och andra verksamheter, till exempel bibliotek, fik och idrottsanläggningar. Placering Själva placeringen av skolan/förskolan ansågs också vara av stor betydelse. Det kan vara en stor utmaning då det ofta finns olika åsikter i olika förvaltningar, nämnder med mera. Därför kan det vara en idé att använda sig av SKB och att samarbeta mellan olika förvaltningar för att kunna lösa utmaningarna genom diskussion. Ibland kan detaljplanen försvåra för placeringen av nya skolor. Samarbete över kommungränserna Kommunerna behöver se utanför de administrativa kommungränserna när det gäller var barn går i skolan. Vissa barn i en kommun har närmare till en skola i en annan, närliggande kommun. Det kan också vara en idé att planera bostadsområden och skolor över kommungränserna - här kan ÖP vara ett bra verktyg! En svår fråga: hur ska vi få fler barn till skolor som hotas av nedläggning? Forum Skulle det kunna vara möjligt att skapa forum för barnen, där de själva kan vara delaktiga och själva får diskutera och komma fram till lösningar? Före ombyggnad 14 Efter ombyggnad Skolgården som stadens mötespunkt Stadsrummet på Sjællandsgade på Nørrebro fick ett lyft då den närbelägna skolan skulle bygga om sin skolgård. Den nya skolgården öppnades upp och lekområden fick ta plats också inne på torget. Det är ett fint exempel på hur man kan tänka torget som stadens skolgård och skolgården som stadens torg. Ett överlappande av funktioner skapar möjlighet för samutnyttjande av ytor där investeringen i skolgården också kommer andra till godo på helger och kvällar när skolan har stängt.

17 Temastation Fritid och kultur Stationshållare: Emilie Petersson Kultur viktigt för hur vi mår Genom fritid och kultur kan människor samlas så väl i den lilla som den stora orten. Skolan skulle kunna nyttjas i större utsträckning. Markanvändning och lokaler Det diskuterades kring markanvändning, att det finns många lokaler som det går att använda på nya sätt och att det behövs lokaler för spontana möten. Nya människor och kulturer Att möta nya människor och att möta olika kulturer ansågs också vara viktigt. Aktiviteter för social hållbarhet Förslag till aktiviteter som kan stärka integration och social hållbarhet: odla - arean för social hållbarhet. Språklöst. Olika kulturer/åldrar kan mötas multiarena - Komma när du vill, mötesplats för många bibliotek - Viktig mötesplats på den lilla orten, bredd, bredda synen, fria tider, koppla med skolan mentorskap - integration gratis aktiviteter - alla kan delta språk-café naturbussar - skapa möjlighet att få komma ut i naturen ungdomsfullmäktige - Där unga röst blir hörd. Viktigt att skapa mer delaktighet av den yngre befolkningen i planeringen. Lokalt förankrade aktiviteter I Brørup (4.500 invånare) har ett lokalt bibliotek tagit initiativ till att placera planteringslådor framför biblioteket. Från att ha varit en tråkig förplats är det nu en mötesplats i byn där nya människor möts och talar med varandra.projektet har också engagerat många invånare, som har deras egna personliga planteringslådor som de tar hand om. Gehl Architects har mätt sociala effekter av detta projekt, som är stöttat av Nordeafonden. Sport och fritid i centrum Gasværksgrunden i Fredericia ( invånare) är Danmarks största idrottslekplats i ett bycentrum. Platsen ger möjlighet för många former för lek och idrott för alla åldrar, både om sommaren och vintern. Allt är gratis. Här finns skridskoåkning, fotboll, streeetdance, quigong, lekplats för små barn, styrketräning, boule och paddle tennis. Det går också att låna redskap såsom bollar, hockeyklubbor och rullskridskor. 15

18 Temastation Handel och centrumfunktioner Stationshållare: Malin Aparicio Stanna upp, möten Det måste byggas ut för möjligheten att stanna upp, att skapa målpunkter, möjliggöra möten och stadsliv. Det är viktigt att utgå från individen. En utmaning är att koncentrera rörelse för att skapa intensitet. Inte bara konsumtion Det är viktigt att inte bara ha konsumtion som huvudaktivitet i städer och byar utan det måste kombineras med andra aktiviteter, till exempel bibliotek på landsbygden. Sänk eller anpassa hyrorna så att lokaler inte står tomma! Handeln har gått igenom ett paradigmskifte - externa lägen. kommersiella och det icke kommersiella, handel och service. För att lösa lokala behov kan flera olika aktörer gå samman. Det kan också vara en idé att ta med lokala föreningar, organisationerna och medborgare i planering och utveckling. Det är viktigt att sammanföra behov och tillgångar, hitta identiteten och nischa! Är vi i ett skede där medborgaransvaret har passifierats? Stad och landsbygd När man talar om handel är det viktigt att inte bara tänka på handeln i den stora staden utan även på landsbygden - vad finns det för behov där? Samverkan Det hade varit önskvärt att skapa bättre samarbete mellan kommunen och den privata sektorn, mellan det Lokal matproduktion som kraft I Sakskøbing (4.500 invånare) på Lolland har en lokal matentreprenör stiftat föreningen The Little Apple, som skall förvandla samhället till ett kulinariskt kraftcenter. Det första projektet är en gårdsbutik där man tänker samhällsutveckling med lokala råvaror i fokus. Sakskøbing Madhus består av en butik och en matskola, men butiken är också ett utställningsfönster för Lolland & Falster där de lokala råvarorna står i centrum. Mötesplatser framför matbutiken I slutet av huvudgatan i Staffanstorp ( invånare) ligger en av ortens två stora matvarubutiker, ICA Maxi, med en stor parkeringsplats i anslutning. Staffanstorps kommun har skapat en liten mötesplats mellan ICAs entré och parkeringsplatsen där många tar en paus eller träffas och möts i anslutning till vardagens göromål. Öka kvaliteten där folk är! *Källa: Stadsliv & Stadsrum i centrala Staffanstorp, Gehl Architects

19 Temastation Integration Stationshållare: Lina Hellström Temastation Hälsa och sjukvård Stationshållare: Peter Groth Östra Göinge Hur ska vi kunna ta emot alla som kommer till Sverige idag? Det behövs mötesplatser där boende i orten kan möta flyktingar på ett naturligt sätt för att kunna skapa en gemenskap. Mentorskap och praktik Genom mentorskap och praktikplatser är det möjligt att få en bättre start och det blir lättare att komma in på arbetsmarknaden och samhället. Föreningar och kultur Föreningar och föreningslivet kan också användas som en generator i detta syfte. Bibliotek och kultur kan också fungera som viktiga mötesplatser för integration på olika nivåer. Blandade funktioner Vidare kan det även vara en idé att planera för byggnader med blandade funktioner och platser där olika aktiviteter kan kopplas ihop och skapa möten mellan olika människor. Placera rätt! Rätt placering av vårdenheter är viktigt för den sociala hållbarheten. Vi vet att socioekonomiskt svaga grupper har högre vårdbehov men ändå är vårdcentralerna förhållandevis ofta placerade i områden där behovet är lågt. Att placera sjukvårdsenheter och äldreboenden centralt och i anknytning till andra funktioner kan hjälpa till att skapa ett mer socialt hållbart samhälle. Det kan kännas lättare att söka vård om vårdcentralen ligger i anslutning till andra typer av sociala verksamheter, till exempel kafé. Rätt placering är särskilt viktigt när det gäller äldreboenden då det är dokumenterat att många mår bättre av att kunna ta del av livet med bilar och människor som rör sig i området än att se på gröna ytor och natur. Familjecentraler Familjecentraler innebär att det finns en samverkan mellan flera funktioner, t.ex. primärvård, BVC, MVC, socialtjänst och öppen förskola. Det innebär att besökare kan mötas på en neutral plats även om man ska besöka t.ex. socialtjänst. Läs mer om familjecentraler här. Kollektivtrafik Ur ett jämlikhets- och tillgänglighetsperspektiv är det viktigt att koppla existerande och nya sjukvårdsenheter till kollektivtrafik. Röstånga I Röstånga drog föreningen igång ett initiativ för att de asylsökande som kom dit, frivilligt kunde vara med och rusta upp de hus som företaget köpt. Detta gav möjlighet till arbetslivserfarenhet i Sverige, ett arbetsintyg och inte minst att få ta del och bli delaktig. Alla ska få vara med att bidra! När en av de syriska hantverkarna sedan fick sitt uppehållstillstånd kunde han flytta in i en av de lägenheter han själv varit med att bygga. 17

20 Temastation Station och hållplatsfunktion Stationshållare: Lena Åström och Matilda Hedén Mötesplats för alla Stationsområden och hållplatser har potential att bli en mötesplats för alla. För att främja möten kan man skapa sittplatser som inbjuder till möten och som kan vara flyttbara och man kan se till att föra samman stationsområdet och hållplatser med andra funktioner, gärna som ger aktivitet dygnet runt (till exempel bokbyte, aktiva högtalare, interaktiva lösningar, aktiverande mobiltelefonladdare, hämta upp färdiga matkassar). Detta ger dessutom något att titta på när man väntar, får tiden att gå snabbare. Uppvärmda bänkar kan även vara en idé. Det är även viktigt att stationshusen är öppna. Vidare är trygghet och belysning aspekter som bör finnas med i åtanke när stationer och hållplatser planeras eller byggs om. Barriärer Det är viktigt att överbrygga och avdramatisera barriärer. Placering Anslutningen till andra transportmedel och pendlarvänligheten viktiga aspekter att ta hänsyn till. Det kan diskuteras om man bör placera nya områden i eller utanför centrum. Tydlighet i stations/ hållplatsområdet är viktigt. 18 Hållplatser som mötesplatser I Horten ( invånare) ligger busshållplatsen mitt i centrum i direkt anslutning till ortens alla centrala destinationer; gågatan, shoppingcenter, kommunhuset och biblioteket. Busshållplatsen är utformad som ett litet stadsrum med fokus på hög kvalitet och komfort där man också kan vistas, även om man inte väntar på Hållplatser som mötesplatser bussen. En byforskønnelsegruppe i landsbyn Jordløse på Fyn (330 invånare) har vårpyntat landsbyn med 150 stolar för att öka trivseln och få fler till att uppehålla sig i byn. Kvaliteten på väntan har betydelse för den upplevda resetiden som kan vara upp till 10 ggr längre* än den verkliga tiden om kvaliteten är dålig. *Källa: Resenärernas önskemål och behov SOU 2003:67

21 Temastation Arbetsplatser Stationshållare: Jesper Borgström Ökad flexibilitet Hur ser framtidens arbetsplatser ut och hur kan de hjälpa till med social hållbarhet? Idéer som kom fram handlade framför allt om en ökad flexibilitet, både för de anställda och hur lokalerna används. Genom att ge mer möjlighet till flextid och att arbeta hemifrån skulle det vara möjligt att minska antalet skrivbord och således spara ytor som kan användas till andra funktioner. Det skulle kunna ges större möjligheter till nya möten och innovation och skapa mer effektiva byggnader som skulle kunna ha olika funktioner under dygnets olika timmar. Till exempel skulle det kunna vara kontor på dagtid och show room på kvällarna. Genom en ökad flexibilitet och ökat samarbete mellan olika arbetsgivare skulle det även kunna bli möjligt att ha större valmöjlighet kring var man jobbar - företag på olika orter kan hyra ut/dela arbetsplatser för att underlätta för sina anställda. Där skulle det kunna bli möjligt att bo kvar även om man byter jobb som egentligen ligger på annan ort eller i annan kommun. Förskola och arbetsplats Nästa steg skulle kunna vara att förskola och arbetsplats knyts samman mer. Det skulle kunna finnas ett förtursystem så det skulle kunna bli lättare för föräldrar att få en dagisplats till sina barn i närhet av arbetsplatsen. Beter Benutten Beter Benutten är ett nationellt progrm från Nederländerna där företagen arbetar tillsammans för att minska trängseln. Genom att minska restiden för de anställda i rusningstrafik, t.ex. med kampanjer för elcyklar och flexmöjligheter blir arbetsplatserna mer atraktiva. Detta kan på folkhälsonivå leda till minskat buller, ökad luftkvalitet och främjande av motion genom att man cyklar till arbetsplatsen. Bild: Den integrerade arbetsplatsen I Staffanstorp finns exempel på hur garagen intill villabebyggelse omvandlats till arbetsplatser och offentliga funktioner. 19

22 Öppen station Stationshållare: Ewa Westermark Gemensamt regionalt ansvar Social hållbarhet måste ses i ett helhetsperspektiv, det går inte att lösa enbart genom att arbeta med den enskilda kommunen. Olika kommuner tar olika stort ansvar i Skåne idag. Resultatet blir att det skapas ojämlika förutsättningar för kommunerna att utveckla social hållbar utveckling. Upplevelsen är att skillnaderna mellan kommuners förutsättningar ökar och att det finns "vinnare och förlorare". Analysen av bostadssegregation i Skåne visar hur olika förutsättningarna är mellan kommunerna i Skåne. Idag tävlar kommuner om att locka den mest "attraktiva" befolkningen till sig, tävlar kommunerna också om att skjuta ifrån sig ansvar för de mer utsatta grupperna i samhället. Hur kan en mer rättvis fördelning av ansvar mellan kommuner i Skåne uppnås? Kommunen roll Kommunens roll är som möjliggörare snarare än som utförare. Möjliggörare för sociala möten, nya jobb, frivilliga föreningar med mera. Kommunen skall också möjliggöra för andra aktörer i samhället att verka för en social hållbar framtid men saknar erfarenhet av olika samarbetsformer. Det finns många former för samarbete, men de implementeras inte och det saknas erfarenheter av olika samarbetsmodeller. Det behövs skapas nya modeller för samarbete och medskapande. Kommunen har press på sig att nå resultat på kort tid med tanke på valen vart fjärde år och samtidigt skall kommunerna säkra en långsiktig hållbar utveckling, Hur kan vi bättre föra in och tydliggöra de mer långsiktiga målen i de kortsiktiga projekten? Att mäta det vi bryr oss om Statistik är ett viktigt kommunikationsmedel för att synliggöra problem, tendenser och möjligheter. Idag sköljs vi över av statistik, men det är svårt att sortera vad som är viktigt, relevant och om det är mätmetoder som ger en "sann" bild av verkligheten. En viktig fråga att ställa sig är vad man mäter och om det faktiskt är rätt saker som man mäter? Idag ligger fokus på ekonomisk utveckling men många sociala dimensioner går förlorade. Sociala aspekter som också ger inverkan på det ekonomiska läget. Det är viktigt att koppla statistik till större hållbarhetsmål. Hur kan statistik och mätmetoder bättre synliggöra det vi bryr oss om; människors välbefinnande och livskvalitet? För att uppnå en social hållbar utveckling, behöver kommunerna samarbeta och ta ett gemensamt ansvar för en långsiktig regional utveckling 20 Mötesplats Skåne samlar varje år i augusti företrädare från region, kommun, stat, myndighet, idéburen sektor och näringsliv från hela Skåne. Mötesplats Skåne är en del av Skånes regionala utvecklingsstrategi. Foto: Peter Birch

23 "Föra ut budskapet" "Prioritera långsiktiga interessen" "Våga prova nytt" "Ekonomiskt stöd" Hur kan kommunen bättre stödja andra aktörer i arbetet med social hållbarhet? Stickord från plenumdiskussion under workshopen "Stödja och driva frågor gemensamt" "Tänka nytt och outside the box" "Empowerment" "Medborgardialog - hur involvera?"

24 Social hållbarhet kopplat till fysisk planering Socialt hållbara funktioner och generatorer