0DOSHQPRGHOOI UHOPDUNQDGHQ

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "0DOSHQPRGHOOI UHOPDUNQDGHQ"

Transkript

1 Energimodeller 2000, Chalmers januari DOSHQPRGHOOI UHOPDUNQDGHQ Stefan Jakobsson VTT Automation PB 1301, FIN VTT, Finland Juha Forsström VTT Energi PB 1606, FIN VTT, Finland En linjär deterministisk optimeringsmodell för den nordiska elmarknaden presenteras. I modellen beskrivs ett antal områden med olika konsumtionsoch produktionsstruktur. Elektricitet kan utbytas mellan områdena och med externa områden med beaktande av transmissionsbegränsningar. Värmekraftproduktionen beskrivs som en väntevärdeskurva för marginalkostnader och vattenkraft modelleras med vattenmagasin. Lösning av modellen genererar värden för många storheter, bl. a. marginell produktionskostnad, vilket kan tolkas som ett jämviktspris för en spotmarknad. Modellen kan användas till att prediktera framtida prisutveckling på marknaden med följande antaganden: marknaden är ideal och aktörernas förväntningar på prisutvecklingen lämnas obeaktade. Den största fördelen med en modell av den beskrivna typen är att den kombinerar tillgänglig informationen om framtida produktionskostnader, vattentillgång och elkonsumtion. Under år 2000 kommer vi att utvidga modellen med stokastiska komponenter för att kunna beräkna de prisvariationer som kan uppstå beroende på osäkerhet i ingångsdata. 1. Inledning Prisprognoser för spotmarknaden för elektricitet kan göras på olika lång sikt. Korta prognoser för upp till några veckor kan beräknas med statistiska metoder /1/. På medellång sikt, ett - några år framöver, kan man använda andra medel, som t. ex. ekonometriska metoder. Den norska Samkjöringsmodellen (eller EMPS-modellen) /2, 3/ är ett exempel på en tung modell, med vars hjälp vattenmagasinen kan utnyttjas optimalt och som biprodukt uppstår en prisprognos. Den modell som presenteras här är tänkt som en lättare version på medellång sikt. På den fria elmarknaden försöker aktörerna uppnå maximering av vinsten /3/. Under fullständig konkurrens är detta ekvivalent med att man försöker minimera produktionskostnaderna /5/. Under

2 2 oligopolistiska förhållanden förhåller det sig inte nödvändigtvis så. I det följande har vi dock antagit att konkurrensen är fullständig. 2. Ömodellen I /4/ presenteras en modell för optimal vattenanvändning inom ett isolerat område. Här kallas den modellen en ömodell. Optimalt utnyttjande av vattenmagasin går ut på att använda vattnet då man därigenom kan ersätta värmekraft med så hög marginalkostnad som möjligt. I praktiken sätter dock olika begränsningar hinder i vägen för att konsekvent handla enligt denna strategi, t. ex. vattenmagasinens kapacitet, upprätthållande av minimiflöden, installerad vattenkraftseffekt etc. Eftersom produktionspriset för vattenkraft är konstant och oberoende av när det produceras kan minimeringen av produktionskostnaderna helt enkelt reduceras till att minimera produktionskostnaderna för värmekraft. Dock bör innehållet i vattenmagasinen beaktas, eftersom att enbart minimera värmekraftkostnaden annars leder till att vattenmagasinen körs tomma. I modellen är upplösningen i tid en vecka och planeringshorisonten K veckor. Man bör alltså ge vatteninnehållet ett värde [värde/energienhet] vid veckan K. minc = K k = 1 värmekraftkostnad k λ bassänginnehåll K (1) Begränsningarna i denna modell är följande: (i) konsumtion = värmekraftproduktion + vattenkraftproduktion; (ii) magasindynamik eller innehåll nästa vecka = innehåll nu + tillflöde - avtappning; (iii) fasta gränser för magasinfyllnad och (iv) fasta gränser för vattenproduktion (eller avtappning). Begränsningarna (i)-(iv) gäller separat för varje vecka. Om värdefunktionen (1) är linjär så är detta en LP-modell som kan lösas med standardmetoder. Marginalpriset för elproduktion uppstår som dualen till ekvation (i), dvs. förändringen i produktionskostnad för en förändring i lasten på en energienhet. Detta kan under givna villkor betraktas som spotmarknadspriset. 3. Flerområdesmodellen Ovan givna modell kunde tänkas fungera bra t. ex. för Island, som saknar transmissionsförbindelser till yttervärlden. På den nordiska elmarknaden är läget dock ett annat. Där finns transmissionsförbindelser både inbördes mellan länderna och med externa områden som Tyskland och Ryssland. För att uppnå en realistisk beskrivning av Norden bör modellen modifieras för att tillåta fler områden och överföringsförbindelser inbördes mellan dessa och mellan dessa och omvärlden. Värdefunktionen (1) modifieras så att den innehåller separat värmeproduktionskostnad för varje modellerat område subtraherat med värdet av exporten till och adderat med värdet av importen från externa områden. Varje område har också ett eget vattenmagasin. Begränsningarna (i)-(iv) gäller för varje separat område. Lastekvation (i) bör modifieras för att omfatta import/export mellan modellerade områden och yttervärlden och inbördes mellan områdena. Nya begränsningar som tillkommer är (v) att export från a till b = import till b från a. Degenererade lösningar kan undvikas

3 3 genom att göra importen till t. ex. 99,99 % av exporten. Dessutom skall allt utbyte begränsas till gällande transmissionskapacitet. Utbytet med externa områden måste också energibegränsas. Modellerna ovan karakteriseras av att lasten är jämnt fördelad över veckans 168 timmar. Härav följer en viss tröghet, som gör att priset är rätt konstant över året. Samma gäller också andra storheter än priset. En mer realistisk modell erhålls om lasten approximeras med en varaktighetskurva i tre steg: hög-, mellan- och låglast (H, M och L-perioder). Stegen beräknas som medellasten per område under ett fritt valbart antal timmar i veckan. Timmarna väljs så att den sammanlagda lasten över alla modellerade områden är högst, lägst eller där emellan i den aggregerade varaktighetskurvan. 4. Modellelement Lasten ges i indata uppdelad på fem olika konsumentkategorier: hushåll, elvärme, servicesektor, industri (en- eller tvåskiftesindustri) samt processindustri (kontinuerlig drift). För var och en av dessa kategorier anges sammanlagd konsumtion under ett år (GWh). Med hjälp av en samling indexserier /6/ sprids denna last först ut över årets veckor och därefter över veckans timmar. Genom att timvis summera lasten för de fem kategorierna erhålls lasten timme för timme i varje område. Figur 1 visar lasten uppdelad på H-, L- och M-perioder under ett år för de fem områdena Finland, Sverige, Norge, Danmark W och Danmark E MWh/h Sverige H Sverige M Sverige L Norge H Norge M Norge L Finland H Finland M Finland L Danmark W H Danmark W M Danmark W L Danmark E H Danmark E M Danmark E L vecka 50 Figur 1. Lasten i Norden under hög-, medel- och lågperioder.

4 4 Värmeproduktionen modelleras som väntevärden för marginalkostnaden med hjälp av s.k. EICkurvor (Expected Incremental Cost) /2,4/. I dessa inkluderas statistisk otillgänglighet genom en rekursiv formel. På förhand planerad avställning kan hanteras genom att införa data om avställningen i utgångsdata för beräkningarna. EIC-kurvorna kan framställas i sådan form, att de krav som ställs för att modellen ska kunna lösas som ett LP-problem uppfylls. Värmeproduktionen är uppdelad i tre kategorier enligt variation i produktionsförmåga över året: konstant (kondenskraft, vindkraft etc.), fjärrvärmekraft och industriell mottryckskraft. De två senare karakteriseras av att variera enligt en indexserie. Exempel på några EIC-kurvor för ett område ges i figur FIM/MWh Vecka 5 Vecka 10 Vecka 15 Vecka 20 Vecka 25 Vecka 30 Vecka 35 Vecka 40 Vecka 45 Vecka MW Figur 2. EIC-kurvor för ett område under några olika veckor. Kurvorna är äkta trappstegskurvor, att det inte ser så ut beror på brister i visualiseringsverktyget. Planerad avställning förskjuter några kurvor vänsterut i figuren. Restvattnet vid planeringshorisonten ges i ömodellen ett värde per energienhet. Vid flera växelverkande vattenrika områden blir modellen dock kraftigt känslig för dessa värden. Därför har i modellen valts att ge möjlighet att alternativt fixera vattennivån i magasinen vid planeringshorisonten, varvid inget restvärde behövs. Vattenkraften har gjorts något mer mångsidig än i ömodellen genom att uppdela den i två parallella grenar. Inflödet går delvis till ett vattenmagasin med tillhörande kraftverk och delvis till ett älvkraftverk utan lagringskapacitet. Hur flödet fördelas mellan grenarna väljs med parametern β [ 0,1]. Hur stor del av den samlade vattenkraftkapaciteten som är placerad i älven resp. efter magasinet kan väljas med parametern α [ 0,1]. Se figur 3. På detta sätt kan de stora skillnaderna mellan de nordiska länderna någorlunda väl modelleras i samma typ av modell. Också vattenspill kan vid behov genereras.

5 5 (1-β)Q Q βq D H (1 α)hmax F S α Hmax S+D+H+F minimiflöde S+H = vattenproduktion Figur 3. Vattenmodellen för ett område. Triangeln är ett vattenmagasin och de svarta rektanglarna kraftverk. Q representerar tillflöde. 5. Räkneresultat År 1998 har någorlunda noggrant modellerats för de nordiska ländernas del. Modellen omfattar fem områden med Danmark uppdelad i en östlig och en västlig sektion MWh/h Sverige Norge Finland Danmark W Danmark E Norge utf. Finland utf. Sverige utf. 0 vecka Figur 4. Genomsnittslast/vecka 1998.

6 Norge Sverige Finland Norge utf. Finland utf. Sverige utf. Figur 5. Vattenproduktion/vecka Figur 4 visar hur genomsnittslasten veckovis fördelats över året och hur Malp beräknar att det bör se ut. Överensstämmelsen är någorlunda god, särskilt för Finlands del. Temperaturavvikelser förklarar åtminstone en del av felet och de finska index som använts verkar beskriva ett mer kontinentalt klimat än vad Norge har GWh Norge L Sverige L Finland L Norge utf. Sverige utf. Finland utf vecka 50 Figur 6. Innehållet i vattenreservoarerna. Vattenproduktionen under 1998 (figur 5) uppvisar också en något så när riktig profil. Felen under början av året förklaras åtminstone delvis med att också lasten uppvisar det största felet under samma tid. Det stora språnget i Sverige då vårfloden sätter in kommer sig troligen av den

7 7 aggregerade vattenmodellen. En uppdelning av Sverige i en nordlig och en sydlig del kunde minska detta fel men kräver ingångsdata som inte är lättillgängliga för utomstående. Figur 6 visar innehållet i vattenmagasinen under Alla avvikelser i vattenkraftproduktionen kumuleras i dessa kurvor. Störst är avvikelsen i Norge, vilket man kan vänta sig. En viktig orsak till felet torde vara inbyggd i den deterministiska beslutsmodellen med fullständig information: genast vid årets början vet man inflödet under alla kommande veckor, liksom också lasten var ett vattenrikt år, så verkan av detta kan vara avsevärd. I värmekraften uppträder tidvis kraftiga skillnader mellan hög- och lågperioder. T.ex. i Sverige nedreglerades kärnkraften av balansskäl under sommaren medan dygnsregleringen torde ha skötts med vattenkraft och utbyte med grannländerna. Malp däremot tvekar inte att köra upp några kärnkraftverk för några timmar och sedan ner igen om det sparar ens ett öre i produktionskostnader. Detta kunde avhjälpas med en mera realistisk modellering av startkostnaderna för värmekraften. Jämförelse av import och export mellan de modellerande områdena bjuder på överraskningar. Baserat på rent ekonomiska överväganden vill Malp kraftigt öka på kraftutbytet mellan länderna jämfört med det verkliga utfallet. För att begränsa utbytet av energi har en tilläggsbegränsning införts modellen. Den sätter en övre gräns för den årliga exporten parvis mellan alla områden. Årsenergin vid import och export anges i tabell 1. I verkligheten Malp exportbegränsad Malp obegränsad Export Import Export Import Export Import Norge Sverige Finland Danmark Danmark E Danmark W Summa Tabell 1. Import och export TWh. Siffrorna i tabell 1 innehåller inte utbytet med externa områden (Tyskland och Ryssland). I fallet med endast transmissionsbegränsningar (inga begränsningar i årsenergin) växer utbytet med drygt 50 procent. Importen till Danmark femfaldigas och t.o.m. Finland blir nettoexportör. I det exportbegränsade fallet har den övre gränsen för exporten från ett område till ett annat satts till det verkliga utfallet under året. Figurerna 5 och 6 beskriver det exportbegränsade fallet. Prisprofilerna avviker kraftigt från det verkliga utfallet, figur 7. Ett utmärkande drag är att priserna är mycket stabila i räknemodellen. Under sensommaren och hösten ligger priserna på NordPool betydligt under marginalpriset för också den billigaste värmekraft. I offentligheten har framförts åsikter att den stora prisvariationen på NordPool kunde bero på att aktörerna är nybörjare i spelet. I fallet då alla begränsningar gällande årsexporten avlägsnas blir priset ännu mera stabilt och lägger sig till största delen på 106,5 FIM/MWh. Sänkningen i total produktionskostnad för värmekraften blir då 1,4 % i jämförelse med det exportbegränsade fallet. Samtidigt får konsumenterna betala 14% mera för sin kraft. Detta är möjligt då vattenkraften kan allokeras med färre begränsningar.

8 8 130 FIM/MWh Norge Sverige Finland Danmark E Danmark W System Stockholm Helsingfors Oslo vecka 50 Figur 7. Genomsnittspriserna 1998 i det energibegränsade fallet. I ett försöka att analysera inverkan av den fullständiga informationen gällande tillflöden och last ersattes lasten med de riktiga siffrorna för 1998 samtidigt som vattenkraftproduktionen påtvingades de förverkligade produktionssiffrorna. De priskurvor som detta gav upphov till, figur 8, visar en mycket bättre överensstämmelse med verkligheten. Priset för Sverige och Norge sammanfaller nästan helt. 130 FIM/MWh vecka Norge Sverige Finland Danmark E Danmark W System Stockholm Helsingfors Oslo Figur 8. Genomsnittspriset vid givna lastvärden och given vattenproduktion.

9 9 6. Analys Räkneresultaten uppvisar kvalitativt hyfsat beteende. Prisen är dock ett undantag. Prisdynamiken är mycket dämpad. Ett antal förklaringsmodeller är följande: Vattenkraften är fortfarande inte detaljerad nog. Den aggregerade modellen ger plötsliga hopp och språng i produktionssiffrorna. Fullständig information gäller i den deterministiska modellen. Detta är en avsevärd skillnad i jämförelse med aktörernas verkliga beslutssituation. Determinism i detta avseende är central i modellen. Å andra siden är det en fördel, då man med lätthet kan göra what-if-körningar, d.v.s. ändra något i ingångsdata och se hur utdata påverkas. Marknadsplatsens natur avviker från den ideala modell som antas i Malp. Varje aktör har sina egna åtaganden och bara överskottskapacitet säljs på spotmarknaden. Detta förvränger i sig inte prisnivån. Dock försöker varje aktör köra sin värmekraft så jämnt som möjligt utan onödiga upp- och nedkörningar. Samproduktionsverken är delvis tvungna att producera, vilket delvis gäller också för vattenkraften. Då ovana med handel över gränserna dessutom föreligger blir skillnaderna mellan ideal och verklighet uppenbar. Malp förutsätter fullständig reglerbarhet för alla produktionsformer och av aktörerna vilja att handla på marknaden. Uppenbarligen kör många kondensverk på dellast samtidigt som vattenkraft finns att tillgå på börsen. Detta leder till ett lågt pris på Nordpool, fastän marginalpriset för hela marknadsområdet, som Malp beräknar, är högre. Dessutom avspeglar sig variationen i vattenåren på marknaden som förväntningar på förändringar i prisnivån. Detta accentuerar ytterligare prisvariationen. Avvikelser från det verkliga prisutfallet ger i sig en indikation om vilka begränsande antaganden som kanske inte är helt realistiska och man får således en uppfattning om var mera detaljerade modeller kunde behövas. Å andra sidan kan man också säga att begränsningar som förs in i det verkliga systemet t.ex. av politiska eller handelsstrategiska överväganden gör ett ingrepp i den enkla beslutsregeln att den mest ekonomiska produktionsformen alltid skall användas. 7. Fortsättningen Version 1.1 av Malp, som är beskriven ovan, använder sig av MS Excel för all input och output. Modellgeneratorn, som läser Excelfilerna med ingångsdata, är skriven i Smalltalk. LP solvern är en modifierad version av en solver, som finns att tillgå som public domain. En körning med en nordisk modell omfattande 52 veckor "från Excel till Excel" tar ca 3 min på en PC (PII, 400 MHz, 96MB, NT4.0). LP-modellen omfattar då ca variabler och 9800 ekvationer. Under år 2000 kommer vi att fortsätta att utveckla Malp. Åtminstone två variabler kommer att göras stokastiska: tillflöde och last. Denna utvidgning gör det möjligt att generera spridningen för alla storheter inklusive prisutfallet. Modellen är tänkt att användas som en komponent i ett beslutsstödsystem där man räknar olika estimat för en kommande prisutveckling. Eftersom modellen kan köras snabbt lämpar den sig även för att räkna osäkerhetsmarginaler som uppstår från variationer i indata. Modellens indata ger klara riktlinjer för vad man måste veta för att kunna räkna fram realistiska prisestimat. En viss försiktighet måste tillämpas i hur man tolkar de resultat man får av modellen, eftersom den med sina

10 10 förenklande antaganden inte kan avbilda de förväntningar på en kommande prisutveckling som är inbyggda i mer kvalitativ information om marknadssituationen. Källor: /1/ Koreneff G., Seppälä A., Lehtonen M., Kekkonen V., Laitinen E., Häkli J., Antila E Electricity spot price forecasting as a part of energy manangement in the de-regulated power market. Proc. of EMPD 98, vol. 1, s /2/ Haugstad A., Mo B., Johannesen A, Wangesteen I: System Modelling in a Hydro-Thermal Electrical System. The Norwegian Electric Power Research Institute, Opublicerat kursmaterial: NORAD, Direktoratet for utviklingshjelp, 22 sidor. /3/ Fosso O., Gjelsvik A, Haugstad A, Mo B, Wangensteen. Generation scheduling in a deregulated system. The Norwegian case. IEEE PES Winter Meeting sidor. /4/ Nilsberth A., Söder L.: Managing Electricity Contracts in a Deregulated Market. DA/DSM DistribuTech 97 conferernce, Amsterdam October , 21 sidor. /5/ Varian, H.R., Microeconomic Analysis, 2nd edition. W.W.Norton & Company. New York /6/ Sähkön käytön kuormitustutkimus Suomen sähkölaitosyhdistys r.y. Julkaisusarja 5/1992. Helsinki 1992.

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Om integration av större mängder vind +sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta gäller framtiden, troligen efter

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Projektuppgift E. Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015

Projektuppgift E. Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Projektuppgift E Denna projektuppgift är uppdelad i fyra uppgifter, som täcker prisbildning på elmarknader,

Läs mer

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick.

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 31 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden

Läs mer

Korttidsplanering av. mängder vindkraft

Korttidsplanering av. mängder vindkraft HUVA-dagen 18 mars, 2010 Korttidsplanering av vatten-värmekraftsystem vid stora mängder vindkraft Lennart Söder Professor, KTH 1 Disposition Om förnybara energislag Generellt om vattenkraftsplanering Transmissionsläget

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Vecka 33 12 aug - 18 aug år 2013, version: A

Vecka 33 12 aug - 18 aug år 2013, version: A Vattensituationen Vecka 33 12 aug - 18 aug år 213 version: A /vecka 7 Tillrinning per vecka (ej spillkorrigerad) Median 1% resp 9% sannolikhet 1 8 4 3 2 4 1 jul sep nov jan mar maj jul sep 2 % 1 9 8 7

Läs mer

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Hur blåser vindarna Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem, KTH Vindkraft

Läs mer

Lägre elpris 2004 jämfört med 2003

Lägre elpris 2004 jämfört med 2003 Lägre elpris 2004 jämfört med 2003 Marknadsmakt eller fundamenta? Bo Andersson Analyschef, Graninge Trading AB Systempris Nord Pool 800 700 600 500 400 300 NOK/MWh 200 100 1996 1997 1998 1999 2000 2001

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-22 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 52 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 3,6 EUR/MWh, vilket var som förväntat. Uppdaterade siffror visar att det

Läs mer

Kraftläget i Sverige. Vecka 18 30 apr - 6 maj år 2012, version: A

Kraftläget i Sverige. Vecka 18 30 apr - 6 maj år 2012, version: A Vecka 18 3 apr - 6 maj år 212, version: A Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad) 1 %, Median och 9 % sannolikhet 196-29 källa: Svensk Energi /vecka 1 9 8 7 Nuvarande period Föregående period

Läs mer

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige -ny marknadsdelning från 1 november 2011 Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige Bakgrund Möjliga konsekvenser av förändringen Vilka förändringar kan tänkas på

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-1 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 49 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 32,3 EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Sammanfattning Rapporten Rörligt eller Fast? presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om jag ska välja rörligt eller fast elavtal.

Läs mer

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Tes om integration av större mängder vind+sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta är tekniskt

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 16

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 16 Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen (Ei). Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 45. Prisfallet brutet och elpriserna vände åter uppåt

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 45. Prisfallet brutet och elpriserna vände åter uppåt Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Instruktioner Studenter måste anlända till kontrollskrivningen inom 45 minuter efter skrivningens start. Ingen

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-1-2 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 4 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Uppdaterade siffror visar att det hydrologiska läget har försämrats med,6 TWh sedan förra veckan och uppgår nu till

Läs mer

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Innehåll Allmänt om budgivningen på spotmarknaden Konkurrensen på den nordiska spotmarknaden

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, 1960-2013. Innevarande period. Föregående period. Max - min, 1960-2013

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, 1960-2013. Innevarande period. Föregående period. Max - min, 1960-2013 Vattensituationen Vecka 7 9 jun - jul år 1, version: A Tillrinningsenergi per vecka /vecka källa: Nord Pool 7 8 7 tillrinningsenergi 1 resp 9% sannolikhet, 19-1 1 aug % 1 9 8 7 % 1 9 8 7 1 Fyllnadsgrad

Läs mer

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, 1960-2013. Innevarande period. Föregående period. Max - min, 1960-2013

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, 1960-2013. Innevarande period. Föregående period. Max - min, 1960-2013 Vattensituationen Vecka 1 7 apr - maj år 15, version: A Tillrinningsenergi per vecka /vecka källa: Nord Pool 7 7 tillrinningsenergi 5 1 resp 9% sannolikhet, 19-1 5 1 jun % 1 9 7 5 % 1 9 7 5 1 Fyllnadsgrad

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-2-9 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 7 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 33,5 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet

Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet Instruktioner Endast de uppgifter som är markerade på det bifogade svarsbladet behöver lösas (på de

Läs mer

Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter?

Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter? Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter? Sammanfattning Rapporten - rörligt eller fast? - presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om

Läs mer

Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt?

Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt? 2013-12-20 Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt? Vi har nu skrivit några månadsbrev om vår tro kring elpriser, utsläppsrätter och elcertifikat. Fokus har oftast legat på kommande kvartal

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter? Sammanfattning Rapporten - Rörligt eller Fast? - presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om

Läs mer

Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar?

Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar? Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar? SEEF Handelshögskolan 18 Februari Gunnar Lundberg Situationsbeskrivning Kärnkraftverk ur drift: 17/12: R1, R2, R3, F2 och O3,

Läs mer

El- och värmeproduktion 2009

El- och värmeproduktion 2009 Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen

Läs mer

Sammanfattning inputs och förutsättningar i Ei:s bedömning av effekt- och energibalansen 2025

Sammanfattning inputs och förutsättningar i Ei:s bedömning av effekt- och energibalansen 2025 Sammanfattning inputs och förutsättningar i Ei:s bedömning av effekt- och energibalansen 2025 Sammanfattning inputs och förutsättningar i Ei:s bedömning av effekt- och energibalansen 2025 Modellbakgrund

Läs mer

Prisbildning på el på den nordiska marknaden

Prisbildning på el på den nordiska marknaden 1 Prisbildning på el på den nordiska marknaden Peter Fritz, Christian Dahlström, Sweco Priset på el bestäms genom en daglig auktion på spotmarknaden Elektricitet är en speciell råvara i det avseendet att

Läs mer

Europas påverkan på Sveriges elnät

Europas påverkan på Sveriges elnät Europas påverkan på Sveriges elnät Värme- och Kraftkonferensen 2013-11-12 Hilda Dahlsten Europas påverkan på Sveriges elnät > Kraftsystemet 2013 > Den nordeuropeiska elmarknadens utveckling > Nyckelfrågor

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-1-5 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 41 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 14,4 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Reducering av elkostnader på returfiber avdelningen

Reducering av elkostnader på returfiber avdelningen Reducering av elkostnader på returfiber avdelningen UMIT Research Lab 12 oktober 2011 Syfte Utveckla metoder för att minimera elkostnader genom att anpassa produktion till fluktuationer i elpriset. Fallstudie:

Läs mer

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin Prisbildning på elmarknader EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin 1 Lärandemål Utföra överslagsberäkningar på elpriser, samt analysera vilka faktorer som har stor betydelse för prisbildningen

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-3-3 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 14 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 25,9 EUR/MWh, vilket var högre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 5. Relativt varmt väder pressade ner spotpriserna med 17-20 procent.

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 5. Relativt varmt väder pressade ner spotpriserna med 17-20 procent. Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

Hydrologiskt läge i Sverige och Norge

Hydrologiskt läge i Sverige och Norge 213-11-25 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 48 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Uppdaterade siffror visar att det hydrologiska läget har förbättrats med 3,2 TWh sedan föregående rapport och

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 22, 2014. Prisskillnader mellan elområdena på den nordiska marknaden fortsätter att vara stora

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 22, 2014. Prisskillnader mellan elområdena på den nordiska marknaden fortsätter att vara stora Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-1-6 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 41 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 34, EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-9-7 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 37 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 16,3 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 40. Mycket låga spotpriser i Sverige

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 40. Mycket låga spotpriser i Sverige Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 13

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 13 Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen (Ei). Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 35. Utjämnande prisrörelser i elspot

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 35. Utjämnande prisrörelser i elspot Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 40. Sjunkande elpriser under veckan som gick

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 40. Sjunkande elpriser under veckan som gick Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Moditys pristro kort, medel och lång sikt Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst

Läs mer

Tentamen 11 juni 2015, 8:00 12:00, Q21

Tentamen 11 juni 2015, 8:00 12:00, Q21 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 205 Tentamen juni 205, 8:00 2:00, Q2 Instruktioner Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet. Det är valfritt

Läs mer

El- och värmeproduktion 2013

El- och värmeproduktion 2013 Energi 2014 El och värmeproduktion 2013 Andelen av fossila bränslen ökade inom el och värmeproduktionen år 2013 År 2013 producerades 68,3 TWh el i Finland. Produktionen ökade med en procent från året innan.

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE Nr 1-, uppdaterad: 5 november 1 Svensk Energi ger ut Kraftläget i Norden Ett förtydligande är att Island inte är med i denna sammanställning. De nordiska uppgifterna har Nord Pool som källa och de svenska

Läs mer

Vattenkraft-historia-idagframtid

Vattenkraft-historia-idagframtid Vattenkraft-historia-idagframtid Mikael Sundby, Vattenfall Inledning Vattenkraftshistoria historia Hur används hydrologiska prognoser av ett kraftföretag? Kraftsystemet idag Avregleringen Vad bestämmer

Läs mer

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 15

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 15 Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen (Ei). Varje vecka rapporterar vi om den ns utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ ELMARKNADEN vecka

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Elmarknadsmodeller i praktiken. Björn Klasman Marknadsövervakning

Elmarknadsmodeller i praktiken. Björn Klasman Marknadsövervakning Elmarknadsmodeller i praktiken Björn Klasman Marknadsövervakning Energimarknaderna behöver spelregler vi ser till att de följs Ei är en tillsynsmyndighet för el-, naturgas- och fjärrvärmemarknaden Vi medverkar

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter! Klimatförändringen?! Förändrat produktionssystem?! Vattendirektivet? Vattenkraften i

Läs mer

1 Duala problem vid linjär optimering

1 Duala problem vid linjär optimering Krister Svanberg, april 2012 1 Duala problem vid linjär optimering Detta kapitel handlar om två centrala teoretiska resultat för LP, nämligen dualitetssatsen och komplementaritetssatsen. Först måste vi

Läs mer

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin Kurs i vattenkrafthydrologi december 2012 - Vattenreglering Emma Wikner - Statkraft Karin Larsson - Vattenregleringsföretagen Storsjön med utsikt över Frösön Definition MB 11 kap 5 : Med vattenreglering

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 38. Låga elpriser i hela Norden under veckan

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 38. Låga elpriser i hela Norden under veckan Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Poäng på tentan Astri Muren 090421 Fråga 1 / dugga 1: max 10 p Fråga 2 / dugga 2: max 10 p Fråga 3 / seminarierna: max 10 p Fråga 4

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Vattenkraft-historia-idagframtid

Vattenkraft-historia-idagframtid Vattenkraft-historia-idagframtid Mikael Sundby, Vattenfall Inledning Vattenkraftshistoria historia Hur används hydrologiska prognoser av ett kraftföretag? Kraftsystemet idag Avregleringen Vad bestämmer

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2010 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi steg med 8,8 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. Vecka 11

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. Vecka 11 LÄGET PÅ ELMARKNADEN Läget på elmarknaden är ett nyhetsbrev Energimarknadsinspektionen (Ei). Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden Ansvarig för detta veckobrev

Läs mer

Vindkraften från verksamhetsidkarnas synvinkel. Anders Stenberg, Anni Mikkonen Finska Vindkraftföreningen r.f. Helsingfors, 25.10.

Vindkraften från verksamhetsidkarnas synvinkel. Anders Stenberg, Anni Mikkonen Finska Vindkraftföreningen r.f. Helsingfors, 25.10. Vindkraften från verksamhetsidkarnas synvinkel Anders Stenberg, Anni Mikkonen Finska Vindkraftföreningen r.f. Helsingfors, 25.10.2011 Finska Vindkraftföreningen r.f. Föreningen grundades 1988 Samarbete

Läs mer

SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset

SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset SolEl-seminarium den 10 november 2010 Christer Bergerland, Manager R&D, Sweden - New Business Fortum Power & Heat, ESD 1 Organisationen för den

Läs mer

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1 17 FACIT TILL TENTAMEN, 3/4, 211 Delkurs 1 FRÅGA 1 I. c.(x) 38,25 euro. II. b.(x) Om MC < ATC så sjunker ATC. III. c.(x) 1/3 av skattebördan bärs av konsumenterna och resten av producenterna. 1 3Q = 1

Läs mer

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Instruktioner Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet.

Läs mer

Elmarknadsrapport Q3-14

Elmarknadsrapport Q3-14 Svängiga väderprognoser Under veckan som gått har vi haft mycket osäkra prognoser som svängt varannan dag. Orsaken till detta är att vi inte har haft något stabilt högtryck över södra Europa vilket har

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad) Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad) 1 %, Median och 9 % sannolikhet 196-213 TWh/vecka 7 6 5 4 3 Innevarande period Föregående period 1 resp 9% sannolikhet, 196-213 2 1 okt dec feb apr jun

Läs mer

Förvärv av vindkraftverk

Förvärv av vindkraftverk KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Handläggare Datum 2015-04-28 Diarienummer KSN-2014-1682 Kommunstyrelsen Förvärv av vindkraftverk Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastlägga

Läs mer

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen Höga elpriser Yvonne Fredriksson GD Energimarknadsinspektionen Energiledargruppen Stockholm onsdag den 23 februari 2011 Agenda EI:s uppdrag Marknadsprissättning på Nord Pool Prisutvecklingen på Nord Pool

Läs mer

Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet

Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2015-03-30 Dnr: 14/02808 SAKEN Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014

Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014 1(5) Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014 Sammanfattning Vi fick inga besked om det kommande arbetet med PO-förordningen (543/2011), annat än att det kommer nästa

Läs mer

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går Företagen i västra och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går dit. Svenska företags uppfattning om EU:s inre marknad Företagen

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund Reform för lägre elkostnader för konsumenter Framtagen av Villaägarnas Riksförbund Inledning Villaägarnas Riksförbund har utvecklat ett par förslag som sänker kostnaderna för konsumtion av el utan att

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Tentamen i 2C1118 Systemplanering, 12 mars 2007, 8:00 13:00, D31-D34

Tentamen i 2C1118 Systemplanering, 12 mars 2007, 8:00 13:00, D31-D34 Tentamen i 2C1118 Systemplanering, 12 mars 2007, 8:00 13:00, D31-D34 Tillåtna hjälpmedel Vid denna tentamen får följande hjälpmedel användas: Miniräknare utan information med anknytning till kursen. En

Läs mer