Marknadsmakt i vattenkraftvärmekraftsystem. Elforsk rapport 06:87

Transkript

1 Marknadsmakt i vattenkraftvärmekraftsystem Elforsk rapport 06:87 Karl-Axel Edin December 2006

2 Marknadsmakt i vattenkraftvärmekraftsystem Elforsk rapport 06:87 Karl-Axel Edin December 2006

3

4 Förord Trots att vi har haft en avreglerad elmarknad i Sverige i mer än tio år behöver vi fortfarande öka vår förståelse kring hur avreglerade elmarknader verkligen fungerar och hur vi ska lösa de problem som kan uppstå. Inom Market Design-programmet bedrivs ett brett forskningsarbete som på ett eller annat sätt syftar till att öka effektiviteten på elmarknaden. En fråga som ständigt är aktuell är om konkurrensen mellan de olika elproducenterna verkligen fungerar som det var tänkt. Många menar att koncentrationen i producentledet, samägande kring kärnkraften och olika typer av inträdeshinder innebär att elpriset är högre än det skulle behöva vara. I denna rapport analyseras olika metoder för att (ex ante) analysera vilka potentiella möjligheter kraftproducenter har till prispåverkan (utövande av marknadsmakt) och (ex post) upptäcka prispåverkan genom analys av spotpriserna och andra observerbara faktorer på marknaden. Elforsk ägs av den svenska elbranschen. Företagets affärsidé är att bedriva forskning och utveckling i linje med ägarföretagens intressen och att genomföra dessa forskningsprojekt tillsammans med andra parter på marknaden. Market Design-programmet initierades år 2000 i syfte att fördjupa kunskaperna kring hur avreglerade elmarknader fungerar. Programmet finansieras av Svensk Energi, EBL-Kompetanse i Norge och Energimyndigheten i Sverige. Mer information om programmet, våra rapporter och aktuella evenemang hittar du på programmets hemsida Stockholm, december 2006 Peter Fritz Programsekreterare Market Design Elforsk AB

5 Sammanfattning Konkurrensregleringen i Sverige och andra länder baseras på modeller för marknadsmakt. En utgångspunkt är att det är företagsstrukturen som avgör vilken marknadsmakt producenterna har. Ju färre oberoende producenter desto större är marknadsmakten. En konkurrensmodell som ofta används är den s k Cournotmodellen. Denna är emellertid inte tillämplig på el-marknaden i Norden eftersom prisbildningen här sker på NordPools spotmarknad som är en auktionsmarknad, med andra egenskaper än en auktionsmarknad. För elmarknaden gäller generellt att Cournotmodellen ger större marknadsmakt än en auktionsmarknad för en viss företagsstruktur. Huvudsyftet med projektet har varit att utveckla en modell för en auktionsmarknad (som NordPool) i ett vattenkraft-värmekraftsystem för att kunna se hur marknadsmakt fungerar på en elmarknad som den nordiska. Man kan säga att det gäller att modellera hur kraftproducenterna i ett vattenkraft-värmekraftsystem skall agera på NordPool för att maximera sina framtida vinster genom att utnyttja sina vattenmagasin optimalt. Existerande modeller, som samkörningsmodellen, utgår inte från vinstmaximering utan från att framtida nettokostnader för värmekraftproduktionen skall minimeras. En annan modell för marknadsmakt är teorin om contestable markets (utmaningsmodellen). Den går ut på att producenter medvetet håller nere priserna för att förhindra att nya producenter skall etablera sig och ta hand om eventuella övervinster. I denna modell blir det jämvikt när priserna är just så höga att företagen får normal avkastning på sina investeringar. Inga övervinster uppstår. Det innebär att i det långa loppet spelar det liten roll hur många producenter det finns. För elmarknaden innebär denna modell att priset kommer att ligga strax över marginalkostnaden eftersom det är tillräckligt för att producenterna skall täcka både sina rörliga kostnader och sina kapitalkostnader. Jämfört med många andra marknader är elmarknaden mycket contestable. Det är som regel lätt även för små producenter att etablera sig och få tillgång till marknaden. En naturlig fråga är därför i vilken grad lättheten för nya producenter att etablera sig på el-marknaden håller nere elpriset. Detta är den andra fråga som analyseras i projektet, dock inte så ingående. Projektet har varit framgångsrikt i den meningen att en användbar modell har utvecklats. Med modellen kan man se hur företagskoncentrationen påverkar spotpriset. Genom att jämföra modellens prognos med den verkliga prisutvecklingen kan man se om producenterna agerar i enlighet med modellen, dvs om man maximerar sina vinster på det sätt som modellen förutsätter. Det visar sig då att modellen stämmer dåligt med verkligheten. Modellen ger för höga priser och mycket större prissvängningar över året. Det gäller även vid företagskoncentrationer där inget företag har större marknadsandel än 10 procent. Det innebär att den gängse modellen, att företagsstrukturen avgör konkurrensförhållandena, som ligger till grund för konkurrensregleringen stämmer dåligt med verkligheten.

6 På den nordiska elmarknaden ligger spotpriset som regel ganska nära marginalkostnaden. Detta skulle kunna stödja den andra konkurrensmodellen om contestable markets, vilket innebär att företagsstrukturen har liten betydelse för den nordiska elmarknaden.

7 Innehåll 1 Inledning 1 2 Resultat Ren vattenkraft Rena värmekraftproducenter Integrerade vatten- och värmekraftproducenter Slutsats Test på den nordiska marknaden Modell verklighet Konkurrens på ett djupare plan Slutord 15

8 1 Inledning Syftet med studien är att utveckla en modell för en auktionsmarknad (som NordPool) i ett vattenkraft-värmekraftsystem. I NordPool-systemet går auktionen till så att producenter och konsumenter lämnar bud om till vilket pris man är beredd att sälja respektive att köpa kraft för en viss timme nästa dag. NordPool sammanställer sedan buden och beräknar det pris (spotpris) för vilket de sammanlagda säljbuden är lika med de sammanlagda köpbuden. Detta illustreras i följande figur, som visar de hur de sammanlagda säljbuden och de sammanlagda köpbuden ser ut i det intressanta området där spotpriset ligger. Spotpriset är i krysset mellan sälj- och köpkurvan. SEK/MWh Köp/sälj kurvor Köpbud 240 Spotpris Säljbud MWh Figur 1: Exempel på budkurvor. I detta exempel är spotpriset 180 SEK/MWh och de sammanlagda leveranserna MWh för den aktuella timmen. Studien handlar om att beräkna hur en elproducent eller en elkonsument skall utforma den budkurva de lämnar till auktionscentralen (NordPool) om man vill maximera sin vinst. Det lägsta pris som en producent kan sälja till sin marginalkostnad. Detta är också det pris man får i konkurrensmodeller där det finns många konkurrerande producenter och konsumenter (perfekt konkurrens). Då är den enskilde producentens optimala budkurva lika med marginalkostnaden för produktion. Motsvarande gäller för den enskilde konsumentens optimala budkurva. Med ett fåtal producenter eller konsumenter avviker den optimala budkurvan från marginalkostnadskurvan. För en producent kommer den att ligga över marginalkostnadskurvan och för en konsument under konsumentens marginalkostnadskurva. Om det är få företag beror det enskilda företagets optimala budkurva inte bara på dess egen marginalkostnad utan också på de andra elproducenternas marginalkostnad. Med marknadsmakt menas att producenter bjuder enligt sin optimala budkurva istället för enligt sin 1

9 marginalkostnad. I princip kan också konsumenter utöva marknadsmakt. Skillnaden mellan optimal budkurva och marginalkostnad illustreras i följande diagram där konsumenterna antas bjuda sina marginalkostnader och producenter utnyttjar sin marknadsmakt genom att bjuda över sina marginalkostnader. Optimal producentbudkurva Budkurva Spotpris kr/mwh 100 Budkurva för konsument 50 Marginalkostnad kvantitet (GWh) Figur 2: Exempel på optimal aggregerad producentbudkurva Att beräkna den optimala budkurvan är mer komplicerat i ett vattenkraftsystem än i ett värmekraftsystem. Medan en producent som enbart har värmekraft i princip bara behöver maximera sin vinst för den aktuella timmen måste en producent med vattenkraft tänka på att maximera sin vinst inte bara för tillfället utan hela sin framtida vinst eftersom man kan välja mellan att producera idag eller spara vatten för att producera senare. Ytterligare en skillnad är att en producent med bara värmekraft oftast direkt vet sin marginalkostnad för den aktuella timmen. En producent som har vattenkraft vet däremot inte direkt sin marginalkostnad. För vattenkraft är marginalkostnaden lika med vad vattnet i magasinen är värt om man istället för att producera idag spara på vattnet för att producera vid ett senare tillfälle. Om exempelvis priset om fyra veckor som högst beräknas bli 250 kr/mwh är det detta pris som är marginalkostnaden för vattenkraft. Det är bara om priset den kommande dagen är större än 250 kr som vattenkraftproducenten skall sälja. Ett villkor för detta är dock att magasinen inte är mer fyllda än att man kan spara vatten under den kommande månaden. För att ett vattenkraftföretag skall kunna veta sin marginalkostnad måste det alltså veta hur elpriset utvecklas i framtiden. Detta är i princip möjligt om man vet hur elkonsumtionen, bränslepriser mm kommer att utvecklas i framtiden och vet hur elproducenter och konsumenter kommer att lägga sina budkurvor. De modeller av den nordiska elmarknaden, exempelvis Samkörningsmodellen, som används idag av kraftföretagen, utgår från att producenter och konsumenter lägger sina bud enligt sina marginalkostnader. 2

10 Den föreliggande Elforskstudien gör samma antaganden med den skillnaden att producenterna lägger sina optimala budkurvor (som maximerar deras framtida vinster) och inte sina marginalkostnadskurvor. Den modell som utvecklas i studien innehåller alltså två delar: Beräkning av optimala budkurvor för värmekraft- och vattenkraftproducenter. Beräkning av den framtida prisutvecklingen om alla producenter lägger sina optimala budkurvor. Eftersom de optimala budkurvorna för vattenkraftföretag beror på de framtida elpriserna måste de två delarna behandlas samtidigt. 3

11 2 Resultat I studien härleds de ekvationer som bestämmer de optimala budkurvorna för elproducenter beroende på varje värmekraftproducents marginalkostnadskurva och varje vattenkraftproducents magasinskapacitet och vattenkrafteffekt. Vidare härleds de ekvationer som bestämmer prisets utveckling över tiden. Att lösa ekvationerna generellt är komplicerat. Studien har därför begränsats till några typfall som är relativt enkla att lösa. Elförbrukning och vattentillrinning är desamma i alla exempel och visas i följande figur. Året är indelat 100 delar (omkring ½ vecka). Elförbrukning och vattentillrinning i typfallet 100 Elförbrukning Vattentillrinning GW time Figur 3: Elförbrukning i typfallet. Marginalkostnaden för värmekraft är kvadratisk, dvs marginalkostnaden ökar med kvadraten på produktionen, i alla typexemplen. 2.1 Ren vattenkraft Det första typfallet gäller ett kraftsystem med ett stort antal rena värmekraftproducenter som bjuder sina marginalkostnader och fix (prisoberoende) elkonsumtion. Det är några få identiska vattenkraftproducenter som var och en utformar sin budkurva så att man maximerar sin framtida vinst. Det första ett vattenkraftföretag då gör är att beräkna sin (marginella) vattenvärdekurva för sitt vattenmagasin beroende på hur mycket man har i magasinet. Den kan se ut så här. 4

12 200 Vattenvärde kr/mwh 100 Pris Magasinsfyllnad TWh Figur 4: Det marginella vattenvärdet visar hur mycket en MWh är värd beroende på hur mycket som finns i magasinet. Om magasinsfyllnaden är 40 TWh och priset är 90 kr/mwh skall man sälja så mycket att vattenvärdet för det som finns kvar i magasinet efter försäljningen är 90 kr. Enligt figuren skall man sälja 10 TWh så att magasinet minskar från 40 till 30 TWh. Vattenvärdet för den aktuella magasinsfyllnaden avgör vilken budkurva vattenkraftföretaget skall lägga. Eftersom försäljning av vattenkraft innebär att man rör sig åt vänster på vattenvärdeskurvan blir budkurvan en spegelbild av vattenvärdeskurvan. Ju brantare vattenvärdeskurvan är till vänster om den aktuella magasinsfyllnaden, desto brantare skall budkurvan vara. Budkurvan begränsas av att en vattenkraftproducent inte kan bjuda mer av sin generatorkapacitet eller mer än vad som finns i vattenmagasinet. Om vattenkraftföretaget skall maximera sin vinst skall emellertid den optimala budkurvan ligga över den vad som motsvarar vattenvärdeskurvan. Enligt den modell som utvecklats i Elforskprojektet kommer den optimala budkurvan att vara brantare än vattenvärdeskurvan. Detta illustreras i följande figur som gäller ett fall med fem identiska vattenkraftproducenter. 5

13 Budkurvor med 5 vattenkraftföretag 300 Spotpis 200 Pris Konsumtionsbud 100 Vattenkraftbud Vattenkraftsbud enligt vattenvärde Värmekraftbud Kombinerad konsumtions- och vattenkraftbud GWh Figur 5: Exempel på optimal vattenkraftbudkurva med fem vattenkraftproducenter. Den tunna blå linjen motsvarar vattenvärdeskurvan. Den optimala vattenkraftbudkurvan är lite brantare än vattenvärdeskurvan. Den röda linjen är värmekraftens budkurva som i detta fall är lika med värmekraftens marginalkostnad. Den gröna kurvan är den kurva man får om man kombinerar vattenkraft- och konsumtionskurvan. Spotpriset ligger i krysset mellan denna och värmekraftsbudkurvan. I figuren ser man att den optimala vattenkraftbudkurvan är lite brantare än vattenvärdeskurvan. Om det är många vattenkraftproducenter (perfekt konkurrens) blir enligt modellen vattenkraftbudkurvan lika med vattenvärdeskurvan. Ju färre vattenkraftproducenter desto brantare är budkurvan. När väl budkurvorna är beräknade för alla veckor framåt 1 kan modellen beräkna hur spotpriset utvecklas over tiden. Resultatet visas i följande figur för fallet med fem vattenkraftsproducenter. 1 Modellen räknar 3 år framåt. 6

14 Fem vattenkraftproducenter time Magasin Pris Pris Perf. konkurrens Figur 6: Prisutveckling med fem vattenkraftproducenter (grön tjock linje). Den tunna gröna linjen visar priset om producenterna bjuder sina marginalkostnader (perfekt konkurrens). Av figuren framgår att priset blir ganska lika med vad man får med perfekt konkurrens. Priset blir lite högre under vinterhalvåret och lite lägre under sommarhalvåret. Genomsnittspriset under året är nästan exakt lika med vad man får med perfekt konkurrens. Den extra vinst vattenkraftföretagen gör genom att optimera sina budkurvor är att man säljer lite mer på vintern när priset är högt. Om antalet vattenkraftföretag är mindre än fem förstärks priseffekten, men även med bara tre vattenkraftföretag blir höjningen av medelpriset över året mycket liten. Priseffekten består i att priset på vintern blir högre och priset på sommaren lägre. Den allmänna slutsatsen är att rena vattenkraftproducenter bara i liten grad kan använda sin marknadsmakt för att driva upp prisnivån. Om vattenkraftproducenterna håller tillbaka produktionen under vinterhalvåret för att driva upp priset måste man producera desto mer på sommarhalvåret, eftersom vattentillrinningen bestämmer den totala produktionen under året. Effekten av att ha ett fåtal vattenkraftproducenter är framförallt att prisskillnaden mellan vinter och sommar förstärks med bara liten höjning av medelpriset under året. 2.2 Rena värmekraftproducenter Det andra typfallet som behandlas i Elforskstudien är att det finns många vattenkraftproducenter som bjuder sina marginalkostnader och att elförbrukningen är fix, oberoende av priset. Följande figur visar ett exempel på aggregerad optimal budkurva för värmekraft i detta typfall med 10 lika värmekraftproducenter. 7

15 Budkurva med 10 värmekraftproducenter 300 Spotpris 200 Pris 100 Konsumtionsbud Vattenkraftbud Värmekraftbud Marginalkostnad för värmekraft Kombinerad konsumtions- och vattenkraftbud Kvantitet (GWh) Figur 7: Exempel på budkurva med 10 lika värmekraftproducenter. I prisområdet kr/mwh finns konkurrerande bud från vattenkraft. I det prisområdet ligger den optimala budkurvan (tjock röd linje) för värmekraft nära värmekraftens marginalkostnad (tunn röd linje). Under priset 110 och över priset 220 finns ingen konkurrens från vattenkraft. I dessa områden ligger den optimala budkurvan klart högre än marginalkostnaden. I figuren ser man hur konkurrensen fungerar. I prisområdet kr/mwh där det finns konkurrerande bud från vattenkraft ligger den optimala budkurvan för värmekraft nära värmekraftens marginalkostnad. Här är det nära perfekt konkurrens. I prisområdet under 110 och prisområdet över 220, där det inte finns konkurrens från vattenkraft, ligger däremot den optimala budkurvan klart högre än marginalkostnaden. Om man utgår från att värmekraftproducenterna bjuder denna optimala budkurva kan man beräkna hur spotpriset utvecklas. Det visas i nästa figur tillsammans med vattenmagasinen i med 25 lika värmekraftproducenter 2. 2 Att antalet satts till 25 beror på att de numeriska beräkningarna är osäkra om man har få producenter. 8

16 Pris med 25 värmekraftproducenter tid Magasin Magasin Perf. konkurrens Pris Pris Perf. konkurrens Figur 8: Prisutveckling och magasinsutveckling med 25 lika värmekraftproducenter. De tunna linjerna visar resultatet om man många värmekraftproducenter (perfekt konkurrens). (Krusningarna på den gröna kurvan beror på bristande precision i de numeriska beräkningarna.) Figuren visar att prisprofilen över året blir mycket annorlunda jämfört med det föregående typfallet och jämfört med fallet med perfekt konkurrens (tunna linjer). Priset blir mycket högre på våren fram till vårfloden, då det sjunker kraftigt till en nivå som ligger under det man får med perfekt konkurrens. Genomsnittspriset över året blir också högre än i fallet med kostnadsminimering, men bara lite i detta fall med 25 värmekraftproducenter. Generellt sett gäller i detta typfall med få värmekraftproducenter att prissvinget över året blir större ju färre värmekraftproducenter det finns. Effekten av att ha få värmekraftproducenter blir ungefär densamma som om man begränsar vattenmagasinskapaciteten. I extremfallet med några få värmekraftproducenter närmar sig priskurvan den man får i ett värmekraftsystem utan vattenmagasin där vattentillrinningen går direkt till att producera kraft. I figuren kan man se detta genom att vattenkraftproducenterna inte fullt ut kan utnyttja sin magasinskapacitet. Graden av prispåverkan av värmekraftproducenter beror i hög grad på vilken magasinskapacitet som finns tillgänglig. Med stor magasinskapacitet kan prispåverkan bli liten även med bara ett fåtal värmekraftproducenter. Med liten magasinskapacitet kan prispåverkan bli stor även men många värmekraftproducenter. 2.3 Integrerade vatten- och värmekraftproducenter I det sista typfallet har elproducenterna både vattenkraft och värmekraft. Återigen antas att det finns ett antal identiska producenter och att elförbrukningen är oberoende av priset. I följande figur visas exempel på aggregerad optimal budkurva för de integrerade vatten- värmekraftföretagen. 9

17 Budkurva med 7 vatten-värmekraftproducenter 300 Spotpris 200 Pris Kvantitet (GWh) Konsumtionsbud Produktionsbud Marginalkostnad Figur 9: Exempel på aggregerad producentbudkurva med 7 lika producenter. Marginalkostnadskurvan (tunn röd linje) motsvarar värmekraftens marginalkostnad upp till ungefär 60 GWh. Därefter visar den tunna linjen vattenkraftens marginalkostnad (vattenvärdet). Vid runt 120 GWh tar vattenkraften slut och då visar den tunna linjen marginalkostnaden för den värmekraft som måste till när all vattenkraft är utnyttjad. Budkurvan är kraftigt förskjuten uppåt i förhållande till marginalkostnadskurvan utom runt knäet. Liksom i det första typfallet med rena vattenkraftproducenter beror budkurvan på hur mycket vatten som finns i magasinen. Figuren visar en situation när magasinen är nästan tomma. Vi ser att budkurvan är kraftigt förskjuten uppåt i förhållande till marginalkostnadskurvan. Som regel ligger elförbrukningen i den flackare delen av producentbudkurvan, dock inte i figuren ovan. Nästa figur visar exempel på utvecklingen av pris och magasinsfyllnad i detta typfall där antalet producenter är satt till

18 25 vatten-värmekraftproucenter tid Magasin Magasin Perf. konkurrens Pris Pris Perf. konkurrens Figur 10: Utveckling av pris och magasin med 25 identiska integrerade vattenvärmekraftproducenter. Liksom i närmast föregående typfall blir prisprofilen över året ganska annorlunda jämfört med fallet med kostnadsminimering (perfekt konkurrens). I detta typfall når emellertid priset sin botten när magasinen blivit fulla. I föregående fall med rena värmekraftproducenter nådde priset botten när magasinen blev tomma. Genomsnittspriset över året är något högre än med kostnadsminimering, men inte alls så utpräglat som när det gäller prisprofilen över året. En annan skillnad i förhållande till fallet med kostnadsminimering är att magasinen är fulla under en lägre period på året, som man ser i magasinskurvans platta topp. 2.4 Slutsats En allmän slutsats av studien är att i ett vatten-värmekraftsystem med rena vattenkraftproducenter spelar det inte så stor roll om det finns få eller många vattenkraftproducenter. Detta har särskild relevans för den nordiska marknaden eftersom en stor del av vattenkraftproduktionen finns i rena eller nästan rena vattenkraftföretag (de norska). En annan slutsats, som inte direkt framgår av de typfall som redovisas i den här översikten, är att vattenmagasinskapaciteten och vattenkraftverkens produktionskapacitet har stor betydelse för konkurrensförhållanden. Ju större kapacitet desto mindre marknadsmakt kan producenterna utöva. Ytterligare en slutsats av studien är att marknadsmakt i värmekraftproduktion framförallt visar sig genom ökat prissving över året och i mindre grad genom högre genomsnittligt spotpris över året. 11

19 3 Test på den nordiska marknaden I Elforskstudien tillämpas modellen också på den nordiska marknaden för att se om elproducenterna agerar på det sätt som modellen förutsätter. Någon mera exakt simulering har inte varit möjlig inom ramen för studien på grund av att det är beräkningsmässigt komplicerat. Istället har det mycket förenklade antagande gjorts att det finns en antal lika elproducenter som har lika andel i det nordiska produktionssystemet. Produktionssystemet är alltså relativt väl representerat, däremot inte fördelningen av produktionsresurser mellan producenterna. Som jämförelsebas har använts en används en modell (PoMo modellen) av den nordiska elmarknaden som utgår från perfekt konkurrens där producenterna bjuder sina marginalkostnader. Detta är liktydigt med att de totala framtida kostnaderna för värmekraft minimeras, vilket är utgångspunkten för flera av de modeller, exempelvis Samkörningsmodellen, som idag används av de nordiska elproducenterna. 3.1 Modell verklighet Följande figur visar den genomsnittliga faktiska prisprofilen under och den prisprofil som PoMo modellen ger. Prisjämförelse: Modell-Verklighet Modell: Pris=Marginakostnadt Medelpris week Figur 11: Genomsnittlig prisprofil för jämfört med den prisprofil som PoMo-modellen ger om man utgår från att priset är lika marginalkostnaden. 12

20 Enligt figuren är den verkliga prisbildningen ganska nära den man får om producenterna bjuder sina marginalkostnader. Andra modeller av den nordiska elmarknaden ger liknande resultat. I nästa figur visas prisprofilen om man antar att elproducenterna istället för sina marginalkostnader bjuder de optimala budkurvorna enligt den modell som utvecklats i studien. Det antas att det finns 20 lika integrerade vattenvärmekraftproducenter. Prisjämförelse: Optimala bud-marginalkostndsbud Optimala bud Verklig tidsprofil week Figur 12: Om producenter lägger sina optimala bud skulle man få den här prisprofilen över året. Figuren visar att prisprofilen skulle bli mycket olik den faktiska om elproducenterna skulle utforma sina bud enligt modellen. En möjlig förklaring till skillnaden är att den antagna producentstrukturen med 20 lika producenter är fel. I verkligheten ligger en stor del av vattenkraftproduktionen i rena vattenkraftföretag. Kärnkraften ligger till stor del hos producenter som inte har annan värmekraft. En stor del av kol- och oljekraften, som för det mesta ligger på marginalen, ligger hos danska producenter utan annan kraft. Vidare ägs en ganska stor del av produktionen, speciellt i Finland, av elkonsumenter som inte har intresse av att driva upp priset. Det återstår att pröva modellen med mer realistiska antagande om den nordiska elmarknaden. En sådan mer realistisk representation av producentstrukturen skulle troligen ge mindre prissving över året än i figuren. Det är trots detta sannolikt att modellen även med mer realistiska antaganden skulle ge betydligt större prissving än i verkligheten. Detta skulle innebära att producenterna inte mekaniskt utformar sina bud så att man maximerar sina framtida vinster på det sätt som modellen utgår från. 13

21 3.2 Konkurrens på ett djupare plan Studien avslutas med en diskussion om vad detta i så fall kan bero på. Den konkurrensmodell som ligger till grund för beräkningarna av optimala budkurvor är statisk i den meningen att produktionsstrukturen är given och inte påverkas priset. Det finns en kompletterade konkurrensmodell som kallas contestable market (utmaningsbar marknad) där det inte bara är antalet producenter som avgör konkurrensen utan också möjligheten för nya producenter att etablera sig. Det finns flera exempel på att konkurrensen fungerar även med få företag. Ett är marknaden för civila trafikplan med Boeing och Airbus. Ett liknande är mikrodatormarknaden med Intel och AMD. Till och med på marknader med bara en producent kan konkurrensen fungera, exempelvis Microsoft, om än det kanske inte är perfekt konkurrens. Denna contestable market -modell kan prövas också på elmarknaden. Om priset systematiskt skulle överstiga marginalkostnaden och skapa övervinster hos de etablerade elproducenterna skulle det vara läge för nya aktörer att investera för att kunna vara med och dela på övervinsterna. Till skillnad från många andra marknader är det ganska lätt för nya aktörer att etablera sig på elmarknaden. Det behövs ingen produktutveckling eftersom den produkt man säljer, elektricitet, inte har några kvalitetsskillnader. Det behövs heller inga dyrbar utvecklingsverksamhet för produktionstekniken eftersom själva kraftverken kan köpas färdiga. En nackdel för en ny elproducent jämfört med en etablerad kan dock vara det är dyrare att bygga ett kraftverk på en ny plats jämfört med att bygga på en etablerad plats som gamla producenter har kan göra. Det kan också vara dyrare för ett nytt företag att skaffa sig statliga tillstånd än det är för de etablerade. Ytterligare en viktig faktor är att när de etablerade producenterna sätter sina priser skall d räkna med möjligheten att större elförbrukare bygger egna kraftverk om priset blir för högt. Initiativet till det nya femte kärnkraftverket som nu byggs i Finland kom från finsk skogsindustri som representerar en stor konsumentgrupp. På elmarknaden finns alltså flera återhållande faktorer som gör att de etablerade elproducenterna inte mekaniskt kommer att utforma sina bud för att maximera sin vinst på det sätt som modellen förutsätter. En annan möjlig förklaring till att de nordiska elproducenterna inte verkar utnyttja sin marknadsmakt är att man traditionellt sedan lång tid före avregleringen planerade sin produktion utgick från att kraftproducenterna kunde köpa kraft av varandra till marginalkostnad. Detta verkar ha fortsatt efter avregleringen. I så fall skulle detta kunna förklara varför det verkliga priset nära följer marginalkostnaden. Ytterligare en möjlig förklaring är politiska och opinionsmässiga hänsyn. Elproducenterna håller tillbaka sin marknadsmakt för att undvika att allmänna opinionen pressar regeringen att ingripa. Vidare finns en intern kontroll genom de regler som NordPool har för vad som är tillåtet i budgivningen som kan verka återhållande för elproducenterna. 14

22 4 Slutord En realistisk modell av elmarknaden måste beakta flera faktorer. Frågan om hur producenterna skall utforma sina bud för att maximera sin framtida vinst, som Elforskstudien fokuserat på, är en viktig faktor. Allmänt kan sägas att konkurrensen på den nordiska elmarknaden har förutsättningar att fungera förhållandevis bra på grund av den stora andelen vattenkraft och den stora magasinskapaciteten. Att en ganska stor del av produktionen ägs av konsumenter bidrar också till att främja konkurrensen. Frågan om hur contestable elmarknaden är behöver dock analyseras vidare. I det sammanhanget är en viktig delfråga hur politiska restriktioner och opinionsstyrt motstånd att bygga nya kraftverk påverkar möjligheter att upprätthålla konkurrensen och för nya producenter att etablera sig. Möjligheten att utöva marknadsmakt är store ju mindre produktionskapacitet det finns i förhållande till elförbrukningen. 15