ETT ÅR I FONDEN. -en presentation av verksamheten i Kulturfonden för Sverige och Finland

Transkript

1 1 ETT ÅR I FONDEN -en presentation av verksamheten i Kulturfonden för Sverige och Finland

2 2 ETT ÅR I FONDEN en presentation av verksamheten i Kulturfonden för Sverige och Finland 2016 Kulturfonden för Sverige och Finland Förord s. 3 Syfte s. 4 Styrelse s. 5 Fondens verksamhet s. 5 Ansökningstider s. 6 Sakkunnigbehandling av ansökningarna s. 6 Projektkontoret Tandem s. 7 Fondens förtjänstmedaljer s. 7 Hanaholmen kulturcentrum för Sverige och Finland s. 8 Fondens projektverksamhet s. 9 Svenska nu s. 9 Addeto s. 10 Tandem Leadership s. 11 Globsol s. 13 HanaAcademy s. 14 Finska nu s. 15 Nya nätverk för tankesmedjor s. 16 Seminarieverksamhet s. 17 Winter Afternoon s. 17 Hanating s. 17 Sverigekunskaper s. 18 Organdonationer s. 19 Aktivitetsbidrag / Finland s. 20 Aktivitetsbidrag / Sverige s. 21 Vistelsestipendium / Finland s. 22 Vistelsestipendium / Sverige s. 23 Ekonomi s. 24 BILDKÄLLOR Mikael Sjöberg s. 3 (Chris Heister) Johannes Jansson s. 3 (Jan-Erik Enestam) Ulrika Melin s. 7 Heike Kanerva s. 7 Karl Vilhjalmsson s. 8 Karl Vilhjalmsson s. 8 Henrik Huldén s. 9 Urpo Uusitalo s. 11 Urpo Uusitalo s. 12 Jonas Eriksson s. 13 Maria Viitanen s. 14 Michelle Smid Ekström s. 15 Hannes Victorzon s. 17 Privat foto s. 18 Maria Putaansuu s. 19 Maria Putaansuu s. 19 Robert Seger / Moment s. 20 Linnéa Puranen s. 21 Privat foto s. 22 Privat foto s. 23 REDAKTÖR Jeanette Björkqvist s. 9, 13-14, 16-23

3 3 Förord År 2017 fyller Finland som självständig stat 100 år. För Kulturfonden för Sverige och Finland är hundraårsjubileet en viktig möjlighet att uppmärksamma frågor som berör relationen mellan grannländerna. Under dessa 100 år har fonden varit verksam i nästan 60 år. Arbetet med de officiella planerna för jubileet har pågått under en längre tid. Även fonden har under de senaste åren tillsammans med olika aktörer diskuterat hur 2017 kan uppmärksammas. Ett exempel är ett forskningsprojekt som fonden redan under 2014 var med och finansierade initialt. Det handlar om demokratins drivkrafter i Sverige och Finland under åren Med fondens bidrag till en förprojektering har det sedan utvecklats till ett fristående projekt mellan Helsingfors och Jyväskylä universitet i Finland samt Södertörns högskola i Sverige. Forskningsprojektet är tänkt som en bilateral markering i samband med Finlands 100-års jubileum För fonden innebär 2017 också att fondens operativa enhet i Finland, Hanaholmen kulturcentrum för Sverige och Finland, öppnar i ny skepnad. Den länge planerade grundreparationen av det 40-åriga kulturcentret har varit en central fråga i fondstyrelsens arbete under de senaste åren, och i slutet av hösten 2015 stängdes Hanaholmen för renovering. När det förnyade Hanaholmen öppnar under senvåren 2017 har förutsättningarna för en modern programverksamhet som förverkligar fondens syften avsevärt förbättrats. Under de senaste verksamhetsåren har fonden utvecklat en bra mix mellan egna projekt, samarbetsprojekt med andra aktörer samt bidrags- och stipendieverksamhet. I detta arbete är Hanaholmen i Finland samt fondens projektkontor Tandem och Finlandsinstitutet i Stockholm viktiga aktörer. En allt mer central satsning i verksamheten är att fokusera på den yngre generationen. För fondens del sker detta bland annat i projekten Tandem Leadership, Globsol och Svenska nu. I denna skrift beskrivs dessa tre projekt och andra aktiviteter närmare. Det gäller även utdelningen av bidrag och stipendier som är kärnan i fondens verksamhet. Härtill redovisas fondens administration och ekonomi i sammandrag. Skriften utgör fondens samlade årsberättelse för 2015, men innehållet kan även ses som presentation av fondens verksamhet i allmänhet. För fondens särskilda verksamhet i respektive land hänvisas till utskottens egna specifika årsberättelser. Fondens verksamhet görs inte av sig själv och vi vill därför tacka alla som har sökt om bidrag, deltagit i våra aktiviteter och projekt samt alla samarbetspartners och medfinansiärer. Ett stort tack till alla för inspel, support och medverkan. Chris Heister Jan-Erik Enestam Chris Heister Landshövding Ordförande för fondens svenska utskott Jan-Erik Enestam Minister Ordförande för fondens finländska utskott

4 4 KULTURFONDEN FÖR SVERIGE OCH FINLAND har främjat kulturutbytet mellan länderna i över 50 år. Syfte Kulturfonden för Sverige och Finland har till ändamål att främja de kulturella förbindelserna mellan dessa länder genom att i form av bidrag ur fondkapitalets avkastning understödja strävanden att öka kännedom om och kontakten mellan de båda ländernas kultur, näringsliv och folk. Kulturfonden för Sverige och Finland är den största bilaterala fonden i Norden och ger stöd till samarbete mellan dessa länder inom kultur-, samhälls- och näringsliv. Fonden tillkom 1960 efter beslut av regeringarna i Sverige och Finland. Då avsattes en del av de räntelikvider som Finland skulle erlägga på sin statsskuld sedan krigsåren till en fond för kultursamarbete mellan de båda länderna. Av fondens ursprungliga kapital placerades hälften i vartdera landet. Fonden delar ut aktivitetsbidrag och vistelsestipendier. Därutöver initierar och driver fonden egen projektverksamhet. Fonden är huvudman för Hanaholmen kulturcentrum för Sverige och Finland och stiftande medlem i Stiftelsen Finlands Kulturinstitut i Sverige.

5 5 Styrelse Fondens arbete leds av en styrelse som består av sex ledamöter, tre från Sverige och tre från Finland. Styrelsen utses av respektive lands regering. Ledamöterna väljs för en period om tre kalenderår och för varje ledamot väljs en personlig suppleant. Regeringarna i Sverige och Finland utser också en av ledamöterna från vartdera landet att fungera vartannat år som ordförande och vartannat år som vice ordförande. Under år 2015 var minister Jan-Erik Enestam, Finland, ordförande och landshövding Chris Heister, Sverige, vice ordförande för hela fonden. Fonden arbetar med två utskott, ett i Finland och ett i Sverige. Styrelse 2015 SVERIGE Chris Heister, landshövding, ordförande/sverige (suppleant: Gunilla Sandin, bibliotekschef) Jarmo Lainio, professor (suppleant: Pär Lager, CEO) Nina Lundström, f.d. riksdagsledamot (suppleant: Martin Hårdstedt, professor) FINLAND Jan-Erik Enestam, minister, ordförande/finland (suppleant: Marjo Matikainen-Kallström, civilingenjör, emba) Maarit Feldt-Ranta, riksdagsledamot (suppleant: Silvia Modig, riksdagsledamot) Tytti Isohookana-Asunmaa, pol. dr (suppleant: Maria Tolppanen, riksdagsledamot) Fondens verksamhet Fonden genomför sitt grunduppdrag genom två huvudspår. Bidragsverksamhet Fonden beviljar aktivitetsbidrag för projekt som främjar samarbete mellan Sverige och Finland inom bl.a. kultur, språk, media, forskning och utbildning. Bidrag ur fonden kan sökas av enskilda personer, organisationer och föreningar med verksamhet inom fondens intresseområde, d.v.s. som främjar de kulturella förbindelserna mellan Sverige och Finland. Fonden beviljar också vistelsestipendier till Sverige/Finland i samband med studiebesök, forskningsverksamhet eller projekt i anslutning till kulturutbyte mellan länderna. Egna projekt Fonden bedriver också i samarbete med andra aktörer egen verksamhet som t.ex. nätverket Svenska nu, Tandem Leadership, Addeto, ungdomsforumet Globsol och HanaAcademy. Utöver dessa bedriver fonden även andra projekt som t.ex. lärarfortbildningar. Mer information om dessa finns att läsa på fondens hemsida.

6 6 Ansökningstider Sista ansökningsdag för AKTIVITETSBIDRAG och VISTELSESTIPENDIER är: den 1 oktober året före nyttjandeåret. Alla sökanden får skriftligt beslut i november/december. den 1 februari för projekt under innevarande kalenderår. Alla sökanden får skriftligt beslut i april/maj. Webbansökan öppnar ca fyra veckor innan sista ansökningsdatum. Sakkunnigbehandling av ansökningarna Styrelsen utser en sakkunnigdelegation med uppgift att ge utlåtanden över inkomna bidragsoch stipendieansökningar. Delegationens medlemmar/finland Riitta Heinämaa, ordförande (mobilitets- och nätverksstöd) Gunborg Gayer (litteratur, media och språk, skola, utbildning) Markku Löytönen (vetenskap) Kaarlo Hildén (musik) Hanna Hemilä (scenkonst, film) Kai Kartio (bildkonst) Delegationens medlemmar/sverige Bengt Lindroth, ordförande (mobilitets- och nätverksstöd och delar av vetenskap, media) Peter Luthersson (litteratur, media) Antti Ylikiiskilä (språk, skola, utbildning och vetenskap) Björn W. Stålne (musik) Birgitta Englin (scenkonst, film) Sara Sandström Nilsson (bildkonst)

7 7 Vid Projektkontoret Tandem arbetar Mats Wallenius, Jessica Melin Hirschfeldt och Anni Heikka. Projektkontoret Tandem Det första många tänker på när de hör ordet tandem är förmodligen en tandemcykel. Men betydelsen av ordet är även en helhet skapad av samverkande enheter som arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål. I vårt fall syftar tandem på det bilaterala arbetet mellan Sverige och Finland och de möjligheter som ett samarbete mot ett gemensamt mål skapar. Projektkontoret Tandem startades 2010 av fondens svenska utskott. Syftet var att ta tillvara på det ökade bilaterala intresse som skapades under Märkesåret Tandems projekt kompletterar fondens traditionella verksamhet och drivs till största delen av extern finansiering. Från att ha startat i mindre skala, har Tandems verksamhet nu vuxit till ett betydande inslag i fondens verksamhet. Till Tandems projektportfölj hör bland annat ledarskapsprogrammet Tandem Leadership och kunskapsportalen Addeto. Tandem arbetar proaktivt genom att initiera projekt utifrån efterfrågan och arbetar huvudsakligen med projekt som berör en målgrupp som inte redan har en koppling till det bilaterala samarbetet. Fondens förtjänstmedaljer Fondens förtjänstmedalj är instiftad 2010 då Kulturfonden för Sverige och Finland firade sitt 50-årsjubileum. Medaljen är framtagen i samråd med Sveriges statsheraldiker Henrik Klackenberg och den är utformad av Riksarkivets heraldiske konstnär Vladimir A Sagerlund. Medaljens framsida består av ländernas riksvapen/statsemblem (tre kronor och lejonet) med en kringliggande björklövskrans. Färgerna på medaljens band har valts utgående från respektive lands heraldiska färger. Det svenska riksvapnet innehåller färgerna blått och guld och det finländska rött, guld och en smula silver/vitt. Medaljen är i oxiderat äkta silver. År 2015 delade fonden ut förtjänstmedaljer till följande personer: Minister Christoffer Taxell, F.d. teaterchef Irma Kario, Hanaholmens tidigare receptionist Rolf Ruskelin, Professor Dan Brändström, Professor Joakim Palme

8 8 Hanaholmen fyllde 40 år Vid jubileumsseminariet i augusti deltog bl.a. från vänster Hanaholmens direktionsmedlem och professor Dan Brändström, president Tarja Halonen, ordförande för Kulturfonden för Sverige och Finland och minister Jan-Erik Enestam, ordförande för Hanaholmens direktion och vice häradshövding Kimmo Sasi samt president Martti Ahtisaari och Eeva Ahtisaari. Hanaholmen kulturcentrum för Sverige och Finland Kulturfonden för Sverige och Finland är huvudman för Hanaholmen kulturcentrum för Sverige och Finland. Hanaholmen är ett unikt forum för samarbete mellan Sverige och Finland och dess uppgift är att främja samarbetet mellan Sverige och Finland inom bl.a. utbildning, näringsliv och kultur. Under år 2015 påverkades Hanaholmens verksamhet av förberedelserna för en verksamhet i exil, när fastigheten i Esbo, som finska staten ställer till fondens förfogande som kulturcentrum, ska genomgå en grundlig reparation och ombyggnad. Under den tid arbetet pågår erbjuder Hanaholmen inga kommersiella tjänster, och Hanaholmens programpersonal och administration är i likhet med fondens personal inhyrd i mindre utrymmen på Ludvigsgatan i centrum av Helsingfors. Flytten skedde i november 2015, och enligt planerna ska huset i Esbo vara klart för inflyttning i april år 2017, samtidigt som republiken Finland har inlett sitt 100-årsjubileum. Hanaholmen kulturcentrum för Sverige och Finland har ett brett nordiskt nätverk, och under perioden i exil är programverksamheten förlagd till ett stort antal orter i Finland men också i Sverige. Kulturfonden för Sverige och Finland är grunden för Hanaholmens verksamhet och Hanaholmen administrerar också tre övriga nordiska fonder. Genom fonderna stöds den samnordiska verksamheten. Vid Hanaholmens 40-årsfest samlades Hanaholmens tidigare direktörer Pär Stenbäck ( ), Ann Sandelin ( ), Anna-Maija Marttinen ( ) och Hanaholmens nuvarande vd Gunvor Kronman (2003-). Alla har även lett fondens verksamhet i Finland.

9 9 Fondens projektverksamhet Svenska nu interaktiv och prisbelönt brobyggare Det hyllade nätverket Svenska nu fortsatte bygga broar mellan språkgrupperna. Under det nionde verksamhetsåret erbjöds mångsidiga språk- och kulturprogram, workshoppar, artist- och nordbobesök till totalt elever och lärare runt om i Finland. Bland annat fortsatte utvecklingen av olika verksamhetsformer på olika sociala medier, liksom de framgångsrika arrangemangen med svenska språk- och kulturprogram i skolorna. Genom olika former av scenkonstsamarbete erbjöds elever en teaterupplevelse på svenska och under hösten startade också ett nytt treårigt projekt i musikskapande, Dream Academy Norden. Likaså inleddes en ny kampanj för gymnasister och yrkesutbildningens elever i årskurs 1 där den som vill får en gratis årsprenumeration av LL-Bladet. Trots att en stor del av artiklarna kan läsas gratis på nätet skickades den trycka tidningen hem till 450 elever. För lärarna erbjöds fortsättningsvis fortbildning och möjlighet till sammankomster. Bland dem fanns svensklärarnas sommarkurs i augusti då de nya läroplansgrunderna var uppe till diskussion. Temat diskuterades också på höstfortbildningsdagen i november. Syftet med Svenska nu är att på både lokalt och nationellt plan föra samman nyckelpersoner inom skolvärlden, som kan bidra till en positiv attityd till svenskan, svenskundervisning och ökade kontakter med Sverige. Nätverket samarbetar med Utbildningsstyrelsen, Svensklärare i Finland rf, Språklärarförbundet i Finland rf och andra aktörer inom språk, kultur och utbildning. I språkprojektet Dream Academy Norden sammanförs finska och svenska ungdomar för att göra popmusik tillsammans. På bilden elever från Gymnasiet Spyken i Lund.

10 10 Lärarcitat 2015 Elevcitat 2015 Med hjälp av er så hör vi svenska även mitt i Mellersta Finlands skogar. Ett jättestort tack! Fortsätt på samma sätt. Allt program som ni arrangerat har varit utmärkt. Vi tyckte jättemycket om Jesse. Det var säkert en tung dag för honom därför att det var så många workshops. Vi ville att hela högstadiet skulle kunna delta i det här. Det var överraskande hur bra allt gick t.ex. med sjuorna som hade lärt sig svenska bara en kort tid! Teater Taimine var riktigt underhållande och man fick många nya idéer och tankar. On kiva kun oppilaat pääsevät tekemään jotain ja hoksaavat ymmärtävänsä kun puhuja on oikeasti äidinkieleltään ruotsinkielinen. Tosi kiva tunti! Olisi todella hauskaa jos vierailijoita olisi useammin! Kenneth var trevligt! Hän sai kaikki uskaltamaan sanomaan jotakin ja osallistumaan. Toivon vastaavia vierailuja lisää! Se oli todella opettava ja hauska kokemus. Kiva ja hyvä tapa oppia ruotsia (suklaakurssi). Tää Tie Your Camel oli todella hyvä! Se käsitteli ajankohtaisia asioita. Nautin todella paljon tämän esityksen katselemisesta. En olisi edes tahtonut lähteä pois salista. Jatkakaa samaan malliin! Erkki är bäst! Sänder Erkki en Kram! Jag gillade bokmässan mycket! Det var roligt att lyssna på författarnas intervjuer. Addeto Kunskapsportalen Addeto.com gör vägen framkomligare för de forskare, studerande, skribenter och allmänintresserade som letar efter kunskap om Sverige och Finland. På Addeto publiceras löpande nyheter från forsknings- och högskoleområden såsom samhällsvetenskap, humaniora, språk, ekonomi och kulturvetenskap. Det samlade materialet är framför allt inriktat på att hjälpa besökaren hitta forskningsresultat och publikationer som lämpar sig för jämförelser mellan våra båda länder. Vad är likheterna, vad är skillnaderna? Den vetgirige hittar allt från historiskt material till dagsaktuell forskning om politik, samhällsliv och kultur. I Addetos nyhetsarkiv finns bland annat artiklar om pågående forskning, jämförelser mellan ländernas politiska partier och intervjuer med unga, lovande forskare. Materialet publiceras både på svenska och på finska. Kopplat till Addeto finns en digitaliserad databas, där relevant material från 50 svenska och finländska universitet och högskolor finns tillgängligt. I dagsläget rymmer databasen närmare 4000 rapporter, avhandlingar och dokument. I databasen finns också länkar och hänvisningar till arkiv, institutioner och seminarieverksamheter där ännu mer information finns att hämta. Addeto initierades och drivs av Tandem. Projektet genomförs med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse, Svenska kulturfonden och Kungliga Vitterhetsakademien.

11 11 Deltagarna i Tandem Leadership 2015 utanför Rosersbergs slott i Sverige. Tandem Leadership Behovet av att förnya och förstärka de nätverk som sträcker sig över Bottniska viken gäller även på beslutsfattarnivå. Förr uppstod ofta samarbete mellan företagare, politiker och samhällsledare av sig självt. Det gav samarbetet en stabil grund och var till konkret hjälp för båda länderna under de svåra decennierna när kalla kriget mellan öst och väst påverkade Norden och resten av världen. Ledarskapsprogrammet Tandem Leadership, som initierades av projektkontoret Tandem och drivs i samarbete med Hanaholmen, förenar dessa traditioner från forna tider. Ett tecken på att det starka bilaterala samarbetet fortsätter är det faktum att Tandem Leadership stöds av släkterna Wallenberg från Sverige och Erkko från Finland. Programmets huvudsakliga mål är att skapa bilaterala och sektoröverskridande nätverk mellan ländernas kommande ledare. Varje år handplockas tio unga ledare från de båda länderna för att under ett år diskutera, nätverka och arbeta tillsammans under tre stycken tvådagarsträffar. Deltagarna, som redan nu är ledande i sin sektor eller förutspås bli det i framtiden, kommer primärt från näringsliv, politik och akademi, men även från media och den offentliga sektorn: Det är minst lika viktigt att överskrida sektorer som att överskrida gränser. En svensk företagare förstår kanske en finländsk företagare bättre än en svensk akademiker eller politiker. Le-

12 12 darskapsprogrammet Tandem Leadership raserar många barriärer både mellan länderna och mellan olika sektorer, säger programmets moderator Maria Wetterstrand. Hon har själv gedigen erfarenhet av bilateralt samarbete och hon bor både i Finland och i Sverige. Programmet erbjuder framstående talare som via sina egna upplevelser förmedlar en komparativ bilateral synvinkel på det aktuella ämnet. Bland talarna 2015 fanns bland annat tidigare statsminister Göran Persson, tidigare utvecklingsminister Pekka Haavisto och CEO, Ann Wahlroos-Jaakkola. Utöver de ordinarie träffarna för 2015-årsdeltagare anordnades även en stor alumniträff i Stockholm dit samtliga årskullars deltagare bjöds in. Den välbesökta träffen hade stort fokus på att skapa nya nätverk mellan de olika årskullarna, men bjöd även bland annat på en diskussion med Ardalan Shekarabi, civilminister och tillika tidigare Tandem Leadership deltagare. Shekarabi talar gärna om sina positiva erfarenheter av Tandem Leadership, hur det har ändrat hans syn och ökat hans intresse för grannlandet samt understött hans arbete med Finland i hans nuvarande roll. Tandem deltagaren Nina Rawal tillsammans med Sveriges f.d. statsminister Göran Persson.

13 13 Workshopsarbete i full gång under Globsol Globsol mötesarena för engagerade unga Årets Globsol tog avstamp i den högaktuella frågan om radikalisering bland unga. Under en novemberhelg benade deltagarna i ungdomsforumet under ledning av kunniga föreläsare bland annat ut vad radikalisering är, skillnaderna mellan religiös och politisk radikalisering, samt diskuterade vilken roll nätets sociala medier har i radikaliseringsprocesserna. Bland de inbokade talarna fanns Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism i Sverige, som tvingades avboka sitt deltagande på grund av de tragiska terrordåden i Paris den 13 november. Parisdåden innebar samtidigt en brutal konkretisering av hur radikalisering i sin mest extrema form kan ta sig uttryck. Globsol, som står för global solidaritet, är ett forum för unga i åldern Idén är att sammanföra engagerade svenska och finländska unga i ett forum där de kan nätverka, påverka och arbeta med aktuella frågor i workshops, samt genom föreläsningar och diskussioner. Globsol strävar också efter att öka de ungas kunskap och förståelse för globala frågor och ge dem en möjlighet att arbeta tillsammans för internationell solidaritet. Forumet är politiskt obundet och öppet för alla. Årets helgseminarium med rubriken Ungas radikalisering ordnades för elfte gången.

14 14 HanaAcademy kompetenshöjande nätverk Under fem år har HanaAcademy stadigt vuxit och nådde under året rekordmånga experter inom utbildning och forskning i Sverige och Finland. Fokus låg särskilt på teman och satsningar som avhandlade högskolornas samverkan med samhället och demokrati, samt samhällsutveckling. Under de seminarier och möten som ordnades steg också frågan om hur man ska hantera radikaliseringsfrågor inom lärarutbildningen upp och det temat kommer också delvis att prägla följande års agenda. Allmänt har spännvidden för de teman experterna samlas kring blivit allt bredare. De tre temaområden som årets evenemang ordnades kring var den utbildnings- och forskningspolitiska debatten, skolutvecklingen och lärarfortbildningen samt mobiliteten och studentsamarbetet. HanaAcademy etablerades av fonden och Hanaholmen 2010 och arbetar aktivt för att främja bilateralt samarbete och kunskapsbyte inom högre utbildning och forskning. Bland projektets målsättningar finns att skapa långsiktiga nätverk mellan aktörer och personer inom utbildning och forskning i Sverige och Finland, samt skapa meningsfull verksamhet som svarar på de samarbetsbehov aktörerna i de båda länderna uttrycker. Likaså strävar HanaAcademy efter att främja samverkan mellan högskolesektorn och samhället genom att sammanföra nyckelpersoner från högskolor, utbildning och forskning, myndigheter samt intresseorganisationer till gemensamma samtal, evenemang och fortbildning. HanaAcademy Utbildnings- och forskningspolitisk debatt lärosätena och samhället i växelverkan Bilaterala konferenser, seminarier, expertforum och rundabordssamtal Studentsamarbete och mobilitet Nordic Case Competition för studenter Studentkårerna möts Informationsdagar om studentmobilitet i Norden Skolutveckling och lärarfortbildning -mot en bättre skola Bilateral kompetensutveckling och benchlearning inom lärarutbildning, och -fortbildnining: nätverk, kurser, workshops, seminarier och konferenser Case Competition 2015 i hållbar stadsplanering var en fantastisk gemensam resa. Deltagarna och arrangörerna utanför Hanaholmen efter att ha utvecklat planer för Otnäs strandrutter samt det närliggande campusområdet.

15 15 Föreställningen Jakten på den försvunna solen i full gång. Finska nu Lyckad satsning på förskolorna Under åren genomförde Tandem Finska nu som finansierades med medel från fonden samt utbildningsdepartementet i Sverige och undervisnings- och kulturministeriet i Finland. Syftet med Finska nu var att genom förmedling av finskspråkig kultur öka intresset kring det finska språket hos yngre barn, men även hos förskolepersonal, barnens föräldrar, syskon och kompisar m.fl. som sekundära målgrupper. Projektet omfattade tre delar där förskoleprojektet Siksi/Därför utgjorde ca 80 % av Finska nu. Förskoleprojektet riktade sig till barn i åldern 3 5 år, deras föräldrar och förskolans personal. Det har bestått av tvåspråkig teater, pedagogiskt material, information och utbildning i form av filmer, kalender, pussel mm. De andra två delprojekten har varit popkulturportalen SheriffiX för ungdomar och unga vuxna och nätskolan Flerspråk/Pratkvarnen gällande modersmålsundervisning för elever i grundskolan, företrädesvis högstadiet. Förskoleprojektet omfattade teaterprogrammen Sagoväskan och Jakten på den försvunna solen. De spelades totalt 516 gånger i 39 olika kommuner, av vilka 38 var finska förvaltningsområden. Programmen spelades av de tvåspråkiga skådespelarna Emil Sandberg och Sannamari Patjas. Projektet nådde ca barn och cirka 1

16 pedagoger och övrig personal på förskolorna. Härtill kommer barnens föräldrar. Programmen var interaktiva och krävde även att pedagogerna delvis deltog. Teatern gav, förutom möjlighet för barnen att lära sig lite finska, en chans för de barn med finsk bakgrund att visa sig stolta och kunniga. Tillsammans med projektet Svenska nu i Finland arrangerades också inom ramen för Finska nu en kurs för sverigefinska förskolepedagoger. Kursen fokuserade på språkbadsmetodik och drama som redskap i arbetet med flerspråkighet i förskolan. Feedbacken från kursen var mycket positiv och visade att pedagogerna har ett stort behov av fortbildning och information om den finländska språkbadsmetodiken, vilken har en stor potential att utnyttjas även i den svenska förskoleverksamheten. Den ursprungliga idén om ett tvåspråkigt projekt ute på förskolorna och utifrån deras förutsättningar var lyckad och efterfrågad. Konceptet, upplägget och erfarenheterna av resultatet för Finska nu kan med fördel användas på andra språk i framtiden. Detta gäller såväl utformningen av verksamheten som upplägget för det förberedande och uppföljande materialet. Allt som allt har projektet uppfyllt sitt syfte och uppsatta måltal. Efter projekttidens slut har Uusi Teatteri fått allt material och kommer att spela teaterprogrammen i eget regi i framtiden. Portalen SheriffiX kommer att fortleva i regi av Kulturföreningen Sheriffi. Flerspråk/pratkvarnen, som arrangerades som ett sidoprojekt av en annan aktör, kommer att fortsätta att utvecklas. Behovet och teknikutvecklingen talar för att det projektet har en god framtid. Nya nätverk för tankesmedjor Under åren drev Tandem och Hanaholmen tillsammans ett projekt med syftet att utöka samarbetet mellan svenska och finländska tankesmedjor. Tankesmedjorna har under de senare åren blivit viktiga aktörer och policypåverkare i de båda länderna. Projektet har bestått av fyra sammankomster med särskilda fokusområden och en dokumentation av de mest centrala tankesmedjorna i respektive land. Från varje land har fem sex tankesmedjor deltagit, totalt ett 30-tal deltagare. Tematiken för träffarna har varit följande: Hur skall framtidens välfärd finansieras? (2011), Populism i Norden och yttrandefrihetens pris (2012), Sveriges och Finlands relationer till USA (2013) samt Europe and its challenges Sverige och Finland i en föränderlig värld (2015). Förutom huvudtemat har man under mötena ägnat sig åt dagsaktuella politiska frågor i Sverige och Finland. Det sista mötet hölls i början av 2015 på Rosersbergs slott utanför Sigtuna och huvudtalare var dåvarande EU-kommissionär Olli Rehn. Mötena arrangerades i samarbete med tankesmedjorna Magma, Demos, Timbro och Arena Idé. Projektet har varit mycket lyckat och det har lett till flera olika samarbeten mellan smedjorna, allt från gemensamma seminarier till böcker och andra publikationer. Deltagarna har också uttryckt att träffarna har gett dem större förståelse för samhällsfrågorna i det andra landet och ökat deras kunskap och intresse.

17 17 Estlands ambassadör Margus Laidre, Mexikos ambassadör Norma Bertha Pensado Moreno och Nederländernas ambassadör Hendrik Swarttouw diskuterar den nordiska modellen under ledning av protokollchef och tillika Hanaholmens vice ordförande Maimo Henriksson. Seminarieverksamhet Winter Afternoon forum över statsgränserna Kan den nordiska modellen exporteras? Så löd frågeställningen då det i början av mars var dags att samla hundratalet av de diplomater och utländska representanter, som är stationerade i Finland, till årets öppna diskussionsforum. Pär Nuder, Sveriges tidigare finansminister, och Olli Kangas, finländsk professor i socialpolitik, inledde med att resonera kring vad de nordiska välfärdssamhällenas framgångssaga egentligen baserar sig på. Globalt har de nordiska samhällena vunnit erkännande bland annat för sina värdegrunder och kunskaper i konfliktlösning. Frågor som därför diskuterades var om den nordiska förmågan till konfliktlösning och fredsuppbyggande arbete är något som övriga nationer kunde lära sig någonting av. Winter Afternoon har under åren formats till ett viktigt årligt forum för diplomater och anställda vid utländska beskickningar i Finland, där deltagarna erbjuds en möjlighet till att diskutera aktuella frågor mellan Sverige och Finland. Hanating gemensamt intresse för försvars- och säkerhetspolitik Ekonomisk krigföring, cyberattacker och informationsoperationer utgör några av de moderna gränslösa angreppsformerna, som rör sig i en gråzon mellan det militära och det civila där syftet är att vilseleda och påverka motståndaren. Utmaningarna som möter världen i det som kommit att kallas hybridkrigföring enar likt traditionell försvarsoch säkerhetspolitik i högsta grad Sverige och Finland, och därför fokuserade den andra uppsättningen av Ha-

18 18 nating på just detta tema. Inför en publik på över tvåhundra personer från olika sektorer benade bland andra Sveriges inrikesminister Anders Ygeman tillsammans med tidigare finländska försvarsministern Carl Haglund i början av november ut sina respektive länders perspektiv. Tillsammans med andra kvalificerade inlägg kring tematiken sökte man också svar på hur samarbetet och utmaningarna kan se ut i dag. Eftersom hybridkrigföring inte känner några nationsgränser kunde seminariet bland annat dra slutsatserna om att också möjligheterna till samarbete är oändliga. Försvars- och säkerhetspolitik har, tillsammans med det bilaterala samarbetet, funnits på den svensk-finländska agendan i ett tiotal år. De snabba förändringarna inom geopolitiken, speciellt med tanke på Natodebatten i Sverige och Finland som intensifierats efter Ukrainakrisen, har hittat en konstruktiv kanal i Hanating. Syftet med de årliga sammankomsterna är att vara en mötesarena där sakkunniga får föra en allmän debatt om det bilaterala försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet. Försvarsutskottens bilaterala möte har resulterat i ett närmare parlamentariskt samarbete mellan länderna. Hanating arrangerades i samarbete med Hanaholmen och Folk och Försvar. Sverigekunskaper fortbildning för lärare Under året arrangerades flera fortbildningsseminarier för lärare, studerande och personal inom utbildningssektorn. I juni samlades svensklärare i Stockholm för att diskutera den svenska skolans situation i dag. På agendan fanns bland annat professor Hans Albin Larssons kritiska tolkning av hur friskolorna inverkat på den omdiskuterade svenska skolans utveckling. I oktober samlades det svensk-finländska nätverket för lärarutbildare för tredje gången till ett seminarium om digitaliseringens utmaningar för lärarutbildningen och yrket. I november var likvärdigheten i den svenska och finländska utbildningen temat för två seminarier med rubriken Skola, samhälle och likvärdigheten i utbildningen, som ordnades både i Björneborg och på Hanaholmen. Fortbildningen, som hålls för lärare i grundskola och gymnasium, annan personal inom undervisning och lärarstuderande, har som mål att uppdatera och fördjupa deltagarnas kunskaper om Sverige, den svenska kulturen och det svenska samhället. Seminarierna har arrangerats tillsammans med Hanaholmen, Svenska nu, Regionförvaltningscentralen i sydvästra Finland, Finlandsinstitutet i Stockholm, universiteten i Uleåborg och Göteborg, samt Högskolan i Jönköping. Fondens styrelsemedlem pol. dr Tytti Isohookana-Asunmaa med deltagare på fondens fortbildningsseminarium som arrangerades i oktober 2015 för lärarutbildare i Sverige och Finland.

19 19 Peter Carstedt från den svenska organisationen MOD - Mer organdonation i diskussion kring nuläget och framtiden för organdonationer i Norden. Organdonationer nordiska perspektiv på livräddande tema Patienter som dör i donationskön och problem med att identifiera potentiella donatorer. Oklar lagstiftning och svårigheter att få anhöriga i känslomässigt stressande situationer att svara ja eller nej på frågor om möjliga organdonationer. Det fanns en lång lista med både befintliga problem och konkreta slutsatser när över sextio sakkunniga från fyra nordiska länder i oktober för första gången samlades till ett seminarium om nuläget och framtiden för organdonationer i Norden. I inlägg och genom arbete i workshoppar kartlades bland annat hur läget i de olika länderna ser ut och vilka utmaningar man har, både nationellt och gemensamt. Bland deltagarna rådde det enighet om att den livsavgörande frågan om organdonationer är viktig att diskutera ur ett nordiskt perspektiv och om att alla länder i framtiden tillsammans i ännu högre grad behöver främja organdonationer, också genom lagstiftningsreformer. Diskussionerna och konklusionerna under seminariet dokumenterades av den svenska journalisten och författaren Agneta Lagercrantz. Seminariet arrangerades av Kulturfonden för Sverige och Finland, social- och hälsovårdsministeriet, Finland, MOD Mer organdonation, Sverige, Socialstyrelsen, Sverige och Hanaholmen kulturcentrum för Sverige och Finland. Finlands familje- och omsorgsminister Juha Rehulas hälsning till deltagarna under det nordiska seminariet om organdonation på Hanaholmen hösten 2015.

20 20 Fondens bidragsverksamhet AKTIVITETSBIDRAG / FINLAND På turné med högaktuellt tema Esbo stadsteater har under de senaste tio åren koordinerat ett bilateralt svensk-finländskt teatersamarbete, som under årens lopp tagits emot i välfyllda salonger. Årets stöd användes till att i samarbete med Sveriges ambassad i Helsingfors föra ut svenska Teater Galeasens pjäs Vår klass till Esbo, Tammerfors, Åbo, Vasa och Kuopio. Teaterchefen Joachim Thibblin understryker fondens avgörande betydelse för teatersamarbetet. Joachim Thibblin Ni har turnerat med Vår klass, en uppmärksammad svensk pjäs som berättar om en liten polsk by där invånarna består av katoliker och judar. Smärtpunkten äger rum den 10 juli 1941 då den ena halvan av befolkningen mördar den andra. Varför just denna pjäs och hur aktuell är den i dag? Ur språklig synvinkel är turnéerna i högsta grad motiverade, men det viktigaste är självfallet innehållet. Vår klass kändes självklar efter att jag sett den i Stockholm. Tematiken kändes skrämmande relevant i dag samtidigt som reflektionen över det historiska kändes lika viktig. Vi behöver underlag för mer diskussion i Finland och om vi genom teatern kan väcka frågorna är jag nöjd. Har mottagandet förändrats under de tio år ert samarbete funnits? Under alla år har det i princip gått väldigt bra. Salongerna har varit välfyllda och mottagande gott. Samarbetet med Riksteatern och de övriga svenska teatrarna har gått bra, vi har lärt oss mycket av varandra och under åren har det varit överraskande få kulturkrockar. Den årliga utmaningen har varit att hitta rätt pjäs. I början var det viktigt att pjäserna skulle representera specifikt svenska dramatiker men under senare år har vi sökt bland alla tänkbara teatrar. Hur ser du på fondens roll i att främja kulturprojekt över landsgränserna? Fondens roll har varit helt avgörande, särskilt efter att vi utökade och breddade teatersamarbetet mellan länderna genom projektet Scen utan gränser. Under året har det talats mycket om effektivitet och självbärande verksamhet och också kultursektorn har blivit måltavla för nedskärningar. Hur ser du på pressen mot teatervärlden? Lagändringar och inbesparingar kan få tuffa följder inom kultursektorn. Utvecklingsprojekt uteblir lätt eftersom kärnverksamheten måste ses över då pengarna minskar. Detsamma gäller vårt unika teatersamarbete mellan Finland och Sverige. Vi har samarbetat i över tio år och byggt upp värdefulla nätverk. Otaliga samarbetsprojekt har förverkligats mellan Riksteatern, finska teatrar och övriga teatrar i Sverige, i hög grad tack vare den säkra återkommande verksamhet som stått för en ryggrad och kontinuitet i det bilaterala teatersamarbetet.

21 21 AKTIVITETSBIDRAG / SVERIGE Sverigefinska Pirjos tur att höras Nidbilden av sverigefinska Jarmo känner de flesta till, både i Sverige och Finland. Men vem var den sverigefinska kvinnan, och hur ser hennes historia ut? De här är några av frågorna som drivit Majula Drammeh och Lina Puranen, kvinnorna bakom monologföreställningen om Pirjo, som började ta form under året. Majula Drammeh och Lina Puranen Som barn till sverigefinska mammor vill de bland annat belysa hur den första generationens invandrarkvinnor i all tysthet skapade sig en plats i det svenska samhället, ofta via klassiska arbetsklassyrken så som sjuksköterskor, förskolelärare, storkökskokerskor Varför är det viktigt att berätta Pirjos historia? Den sverigefinska kvinnans historia är berättelsen om en kvinna som lämnat allt för att komma till Sverige och som i dag, många år senare har förvandlats till en kvinna i mängden. Hennes utanförskap och kamp, men också hennes gemenskap, har format oss till dem vi är i dag. Vi saknar invandrarkvinnors berättelser överlag, inte enbart inom konsten utan också i nyheter och andra medier. Hur har de här kvinnorna klarat sig? Nu när vi är vuxna kvinnor med våra egna erfarenheter och kunskaper om hur det är att växa upp med föräldrar från ett annat land har vi börjat se oss omkring och lyssna på de historier som sverigefinska kvinnor sitter på. Berättelser om deras känsla av utanförskap, kamp för en plats i samhället, men också härliga minnen om att hitta gemenskap med andra ger oss bilden av historier som ännu inte berättats. När det handlar om sverigefinnarnas historia hör vi ofta historier om de fabriksarbetande männen, som aldrig lärde sig svenska och som drömmer om ett hus i de finska skogarna. Bilden av den finska mannen har blivit en stereotyp som är tacksam att skämta om och som i medier och folkmun har blivit till en stereotypisk bild av finnar ur ett allt som oftast humoristiskt perspektiv. Men hur ser Pirjos drömmar och erfarenheter ut? Det vill vi berätta via autentiska monologer. Vad kan vi lära oss av Pirjos historier? Vi tror att många invandrarkvinnor har en del gemensamt. Kanske kan man börja prata om och dela deras öden om vi börjar med att belysa våra egna mammors och andra sverigefinska kvinnors berättelser av invandring, samt belysa hur det påverkar och formar kommande generationer.

22 22 VISTELSESTIPENDIUM / FINLAND Konstnärer som tidiga brobyggare Emilia Karppinen, doktorand i allmän historia vid Åbo universitet, besökte under året Landsarkivet i Göteborg för att lära sig mer om konstnärsparet Eva Mannerheim-Sparre och Louis Sparre. Hon kom bland annat fram till att de båda var aktiva brevskrivare, med ett stort internationellt nätverk. I sin avhandling kartlägger Karppinen det nationsöverskridande samarbetet inom stadsplaneringen i början av 1900-talet. Emilia Karppinen Hur såg förhållandet mellan svenska och finländska experter ut i början av 1900-talet? De hade täta kontakter. Stadsplaneringen var en ganska ny bransch i början av 1900-talet och därför blev internationella kontakter viktiga. Många av dem som höll kontakt över landsgränserna var svenskspråkiga och relationerna gällde inte bara professionella saker, utan det handlade också om personliga kontakter och släktrelationer. Vilken betydelse hade Eva Mannerheim-Sparre och Louis Sparre i det här sammanhanget? Eva och Louis Sparre hörde till de transnationella nätverken som var viktiga länkar mellan internationella konstnärer och experter. Louis Sparre hade en betydande roll inom stadsplanering, men var också viktig för att han kände människor från olika branscher i många länder. Ett konkret exempel är då Sparres goda vän, arkitekten Eliel Saarinen, hade flyttat till USA år Saarinen var ingen flitig brevskrivare, men han korresponderade med Sparre och de fungerade båda som länkar till amerikanska konstnärer. På ett mer konkret plan var Sparre betydelsefull inom stadsplaneringen skrev han Det gamla Borgå. Ett försvar af en gammal stads traditioner, som tydligast knyter Sparre till stadsplaneringen. Planen, som bevarade Gamla Borgå, befästes år Vilka var de intressantaste fynden du gjorde i Göteborg? Att Louis och Eva Sparre var väldigt aktiva brevskrivare och att de hade breda internationella nätverk inom både konst, politik och ekonomi. I Sparres dagbok från 1925 framgår det exempelvis att han rest till USA och under resan träffade han också Eliel Saarinen och Akseli Gallen-Kallela. Ett annat intressant fynd var Louis Sparres livslånga intresse för min hemstad Borgå, som han korresponderade om ännu på 1940-talet.

23 23 VISTELSESTIPENDIUM / SVERIGE Möten viktiga för små kretsar Under de tre oktoberdagar Jenny Lindblad, socialantropolog och doktorand vid Kungliga Tekniska högskolan, besökte Helsingfors lät hon sig bland annat imponeras av den välfungerande kollektivtrafiken, som delvis också varit föremål för hennes forskning hemma i Sverige. Rubriken för den årliga konferensen där hon närvarade var Landscapes, sociality and materiality och utöver att skapa nätverk med finländska antropologkolleger ledde hon en paneldebatt som sökte svar på frågor om hur infrastrukturer i dagens städer ger förutsättningar för rörelse och förflyttning. Hur framstod Helsingfors som stad för dig? Jag var imponerad av kollektivtrafiken, som fungerade väldigt bra. Dagarna tillbringade vi runt universitetet men en kväll fick vi som deltog i konferensen, som Antropologiska Sällskapet i Finland ordnade, också bekanta oss med en studentlokal som hade bastu och en uteterrass som substitut för bad i en sjö. Jenny Lindblad Varför är det viktigt att knyta kontakter mellan Sverige och Finland? Antropologin är en relativt liten värld inom Sverige, och det är berikande att möta kollegor från andra institutioner. Som nyligen utexaminerad (från Socialantropologiska institutionen vid Stockholms universitet) tycker jag också det är bra att få kännedom om närliggande antropologiska sammanhang, exempelvis för utbyte inom studierna och som doktorand. Din magisteruppsats handlar om de fysiska tunnelbanespärrarna i Stockholms kollektivtrafik. Finns det något Helsingfors och Stockholm kan lära sig av varandra på just det området? Det skulle vara spännande att ta del av en liknande studie från Helsingfors metro, där det inte finns några spärrar utan resenären validerar sin biljett i en stolpe intill nedgångarna. Hur påverkar det här möten mellan människor i tunnelbanestationer? Antropologin intresserar sig ju för hur vi människor ordnar och förstår vår tillvaro, och samtidigt som vi har mycket gemensamt som invånare i Stockholm och Helsingfors kan någonting så vardagligt som tunnelbanespärrar i den ena staden vara något ovanligt i den andra. Jag tror att fortsatta möten över nationsgränserna kan bidra till idéer om gemensamma forskningsprojekt kring hur våra sätt att ordna våra städer påverkar hur människor kan leva tillsammans.

24 24 Fondkapitalets värde och avkastning Vid utgången av år 2015 uppgick fondkapitalet till bokföringsvärdet 38,6 milj. (2014: 35,6 milj. ). De mot fondkapitalet svarande tillgångarna har ett marknadsvärde på 56,5 milj. (2014: 54,3 milj. ). Avkastningen för år 2015 var 2,0 milj. (2014: 1,7 milj. ). Fondens projektoch seminarieverksamhet 2015 Egen finansiering: Svenska nu Addeto Tandem Leadership Globsol HanaAcademy Finska nu Nya nätverk för tankesmedjor Winter Afternoon Hanating Sverigekunskaper fortbildning för lärare Seminarium om organdonationer Kulturpolitisk dialog mellan Sverige och Finland Finland 100 år Fonden avsatte sammanlagt ca för projekt- och seminarieverksamhet år Den projektverksamhet som Kulturfonden för Sverige och Finland, inklusive dess projektkontor Tandem i Sverige, drev tillsammans med Hanaholmen kulturcentrum för Sverige och Finland under år 2015 mottog extern finansiering om sammanlagt ca 1,1 milj.. Den totala omfattningen av fondens projektverksamhet var följaktligen ca 1,3 milj.. Därutöver har fondens avkastning använts för att möjliggöra en bred bilateral verksamhet (Hanaholmen, projektkontoret Tandem, Finlandsinstitutet).

25 25 Fondens bidragsverksamhet Antal ansökningar Beviljade Inkomna 2013 Aktivitetsbidrag Vistelsestipendier Aktivitetsbidrag Vistelsestipendier Aktivitetsbidrag Vistelsestipendier Aktivitetsbidrag och vistelsestipendier / övriga orter i Sverige (euro): Beviljade Mobilitets- och nätverksstöd Litteratur, media Språk, skola, utbildning Vetenskap Musik Scenkonst, film Bildkonst Sammanlagt Vistelser (dygn) Beviljade Mobilitets- och nätverksstöd Litteratur, media Språk, skola, utbildning Vetenskap Musik Scenkonst, film Bildkonst Sammanlagt 722

26 Kontakt SEKRETARIATET I FINLAND Kulturfonden för Sverige och Finland Ludvigsgatan Helsingfors, Finland +358 (0) fonderna@hanaholmen.fi Fonddirektör Gunvor Kronman +358 (0) gunvor.kronman@hanaholmen.fi Administrativ chef Satumari Hagelberg +358 (0) satumari.hagelberg@hanaholmen.fi SEKRETARIATET I SVERIGE Kulturfonden för Sverige och Finland Riddargatan 13 D Stockholm, Sverige +46 (0) sverige@kulturfonden.net Fonddirektör Mats Wallenius +46 (0) mats@kulturfonden.net Projektchef Jessica Melin Hirschfeldt +46 (0) jessica@kulturfonden.net Fondkoordinator/projektledare Joel Isaksson +46 (0) joel@kulturfonden.net