Professor STEN OLAF HANSSEN Norges Tekniska- och Naturvetenskapliga Universitet, Trondheim

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Professor STEN OLAF HANSSEN Norges Tekniska- och Naturvetenskapliga Universitet, Trondheim"

Transkript

1 UTELUFTSINTAG PLACERING, UTFORMNING, INSPEKTION OCH RENGÖRING Professor STEN OLAF HANSSEN Norges Tekniska- och Naturvetenskapliga Universitet, Trondheim INLEDNING God luftkvalitet inomhus är avgörande för hälsa, trivsel och välbefinnande. Arbetsprestation och produktivitet kan också påverkas negativt om luftkvaliteten är otillräcklig. För att försäkra oss om att vi ska få tillfredsställande miljö installerar vi därför mer eller mindre avancerade ventilations- och klimatanläggningar. Rent tekniskt har vi många valmöjligheter, beroende på byggnadens komplexitet och läge. Vanliga principer är självdragsventilation, frånluftsventilation, balanserad mekanisk ventilation, luftkonditionering och olika varianter av hybridlösningar. Det uppstår ofta häftiga diskussioner om vad som är det bästa alternativet. Gemensamt för alla lösningar är emellertid att resultatet aldrig blir bättre än kompetensen hos projektören och kvaliteten på de tekniska komponenterna i den färdiga anläggningen. I diskussionen om man ska välja naturlig eller mekanisk ventilation har man tappat fokus på det egentliga problemet. Det finns ingen ventilation som är onaturlig, däremot kan man ventilera på många olika sätt. Man har alltid som mål att uppnå ett bra inneklimat, och de centrala uppgifterna är att avlägsna föroreningar och reglera temperaturen. ANSI/ASHRAE 2001 definierar ventilation som: Ventilation is the process of supplying or removing air by natural (including infiltration) or mechanical means, to or from a space, for the purpose of controlling air contaminant level, humidity, or temperature within the space. Valet av ventilationssystem är därför i första hand ett val som bestäms av byggnadens placering, uteluftens kvalitet samt hur huset ska användas och användarens behov. Det viktigaste är alltjämt att den 316 E

2 lösning man väljer har en kvalitet som är tillräckligt hög, att installationen utförs korrekt och att service och underhåll inte blir eftersatt. För att klara de viktigaste och största utmaningarna måste vi därför i mycket större utsträckning: fokusera på luftkvalitet inte på luftkvantitet. inse att problemet inte är ventilationen, utan föroreningarna ventilationen är en del av lösningen. acceptera att också den bästa ventilationsanläggning med tiden reduceras till driftpersonalens kompetensnivå. En viktig men ofta undervärderad komponent i de flesta anläggningar är luftintaget. Tillsammans med luftfiltret ska detta förhindra att luftföroreningar tar sig in i våra klimatanläggningar. Vi måste till LUFTINTAG EN VIKTIG KOMPONENT BILD 1. Exempel på olika utformningar av luftintag för icke-industriella offentliga och kommersiella byggnader, varav några är utformade och placerade i strid mot alla instruktioner och rekommendationer. E 317

3 exempel förhindra att allt möjligt skräp i form av löv och insekter, men också vägdamm, avgaser och förbränningsprodukter kommer in i de tekniska anläggningarna. Detsamma gäller för andra typer av luftföroreningar vi kan finna i uteluften, till exempel pollen, mögelsvampar och mikroorganismer, men också organiska och oorganiska material av mer svårbestämbart ursprung. Allt detta kan i rimlig utsträckning avlägsnas från luften genom ändamålsenlig utformning och placering av luftintaget med efterföljande god luftfiltrering. Beroende på byggnadstyp och anläggningsstorlek varierar utformningen av luftintag från enkla luftspalter ovanför fönster till stora och centralt placerade enheter i form av integrerade fasadelement och luftintagstorn. I fortsättningen kommer vi att fokusera på större byggnader som skolor, kontor och andra icke-industriella offentliga eller kommersiella byggnader. De vanligaste typerna av luftintag är: intagsgaller på vägg/jalusigaller. svanhalsar, lamellhuvar, ventilationshuvar för både tak- och markmontering. kombinerade intags- och utloppshuvar som blåser ut avluft och tar in uteluft från undersidan. låda på vägg. liggande intagsgaller i marknivå. Placeringen av luftintag finns emellertid sällan med i arkitektens första utkast. Detta medför av och till lite märkliga luftströmningstekniska lösningar eftersom det nästan alltid krävs kompromisser vid utformning av luftintag. VVS-ingenjören önskar låg hastighet vid intaget för att undvika att nederbörd och föroreningar kommer in i luftintaget. Detta kan resultera i ett intagsgaller med stor yta och en dominerande placering på fasaden, vilket kan medföra en försämring av husets arkitektur. Ett stort och korrekt placerat luftintag är emellertid inte i sig en garanti mot problem, eftersom utformningen av intagssektionen nedströms intaget kommer att påverka luftströmningen genom gallret. Vid ofördelaktig utformning av den del som finns innanför luftintaget kan resultatet bli ojämn hastighetsfördelning över luftintaget, och mätningar på många byggnader har dessvärre visat att det är vanligt med sådana ojämna hastighetsprofiler. Detta är ett problem som uppstår framförallt med rektangulära och smala luftintag samt 318 E

4 med luftintagstorn. En låg och jämn lufthastighet helst under 1 1,5 m/s är ofta avgörande för att man ska kunna uppnå ett gott resultat vad det gäller luftintag. Bild 2 och 3 är bra exempel på hur ett i utgångsläget bra placerat luftintag kan ge en mycket ojämn hastighetsfördelning över gallret, eftersom man inte har tagit hänsyn till tryckfördelningen över intaget. Följden blir att regn och snö lätt sugs in i systemet. Uteluftsintag Avluftsutsläpp BILD 2. Lågstadieskola i Trondheim Norge, på en höjd i utkanten av staden, med en del växtlighet och träd nära byggnaden. Regn och snö som faller på uteluftsintaget kan lätt sugas in i ventilationssystemet. Foto: Olav Struksnes, Project thesis 2002, EPT-NTNU. Fukt, regn och snö som kommer in genom luftintaget kan orsaka korrosion och driftstörningar. Det kan också leda till försämrad kvalitet på ventilationsluften om fukt blir kvar i filter och andra komponenter. Bristfällig rengöring kombinerat med fri fukt inne i ventilationsanläggningen är en grogrund för både hygieniska och estetiska problem. Vi har tyvärr också fått indikationer på att mikrobiell aktivitet kombinerad med vanligt förekommande luftföroreningar kan leda till allvarliga problem i våra ibland komplicerade byggnader och tekniska anläggningar. Vid andra tillfällen är det uppenbart att bristfällig insikt och förståelse är orsaken till att det uppstår problem med luftintagen något som åskådliggörs tydligt i bild 4 och 5. Luftintag inbyggda i taket eller nere på marknivå är redan från början dömda att bli ett misslyckande när det gäller problem med fukt och föroreningar. Bild 4 är från en lågstadieskola som består av två fristående byggnader. Luftintagen är som synes i det närmaste infällda i taket och E 319

5 Lufthastighet 0,5 2 m/s Lufthastighet 4 6 m/s Lufthastighet m/s Tydliga tecken på korrosion (brun) inuti intagstrumman. Pilen visar dräneringens placering, och en vattenpöl syns tydligt på golvet dräneringen befinner sig inte i lägsta punkten. Ramar för grovfilter finns, men inga filter är installerade. BILD 3. Uteluftsintaget till den lågstadieskola i Trondheim, Norge, som visas i bild 2. Foto: Olav Struksnes, Project thesis 2002, EPT-NTNU. utformade på ett sådant sätt att de är väldigt effektiva när det gäller att samla snö och andra föroreningar, till exempel löv, insekter och fågelspillning. Placeringen gör dem mycket svårtillgängliga för inspektion och rengöring. Bild 5 visar en friliggande skola med naturen som närmaste granne. Här är istället problemet att luftintaget är placerat i marknivå och nära huskroppen, något som medför att alla sorters föroreningar lätt faller ner i luftintaget. Därtill kommer den trånga betongkulverten med sin ojämna yta att försvåra både inspektion och rengöring. Avisning av flygplan under vintertid är både nödvändigt och ett bekant fenomen i de delar av världen där man har minusgrader men det borde inte vara nödvändigt på luftintag i nya och moderna skolor. Det borde i vilket fall som helst göras med mer avancerade verktyg än kvastskaft (se bild 6). 320 E

6 BILD 4. Lågstadieskola i Trondheim, Norge, i utkanten av staden, med en del växtlighet och träd nära byggnaden. Foto: Olav Struksnes, Project thesis 2002, EPT- NTNU. Ett annat och ofta förekommande problem är att uteluftsintag placeras alltför nära avluftsutloppet, vilket leder till ökad risk för kortslutning mellan intagsluft och avluft. Ett exempel på detta visas på bild 7. Här är också avluftsutsläppet placerat så nära takets yta att ett kraftigt snöfall lätt kan sätta igen öppningen, samtidigt som den relativt varma frånluften på vintern kan smälta eventuell snö som ligger på taket. Detta kan tillsammans med föroreningar på takytan utgöra en bra förutsättning för uppkomst av oönskad mikrobiell tillväxt. BILD 5. Lågstadieskola i Trondheim i Norge. Lantlig miljö med skog och växtlighet i närheten. Foto: Olav Struksnes, Project thesis 2002, EPT-NTNU. E 321

7 BILD 6. Avisning av luftintaget till en skolbyggnad i Trondheim i Norge, byggår 2004, bilderna tagna fredag 6 januari till söndag 8 januari Uteluftsintag Avluft BILD 7. Olämplig placering av uteluftsintag i förhållande till avluftsutlopp. Stor risk för kortslutning och oönskad mikrobiell tillväxt på takytan - mikrober som i nästa steg kan komma in i luftintaget. Foto: M.Sc. Frode Frydenlund, SINTEF Energy Research, 2007, Trondheim. LUFTINTAG OCH HÄLSOPROBLEM Fukt i luftintaget, förorenade tekniska komponenter samt smutsiga kanaler och luftvägar är antagligen ett underskattat problem när vi talar om luftkvalitet och hälsofaror. Kombinationen av fukt, damm och organiska material lägger grunden för uppkomst av både svamp och bakterier. Mögelsvamp är speciellt misstänkt både för att kunna ge allergier och inte minst för att förvärra problemen för dem som redan har blivit överkänsliga. Därutöver är luftintag med pollengenererande växter och träd i närheten en riskfaktor, om luftfilter med 322 E

8 pollen i tillåts bli våta så att vattenlösliga allergener fritt transporteras vidare via ventilationsanläggningen till lokaler där människor vistas. Också enskilda bakterietyper speciellt Legionellabakterier kan utgöra en hälsorisk om luftintaget finns i närheten av till exempel ett smittat kyltorn eller en skrubber. Aerosoler i form av små vattendroppar som innehåller Legionellabakterier kan under olyckliga omständigheter spridas till uteluften från den förorenade anläggningen och hålla sig svävande i luften under relativt lång tid. Därefter kan de sugas in i ventilationsanläggningen tillsammans med uteluften, och detta kan i värsta fall utgöra en allvarlig hälsorisk speciellt för personer med nedsatt immunförsvar. Därför är det nödvändigt att också arkitekter och projekterande VVS-ingenjörer har en viss insikt i mikrobiologi samt grundläggande kunskaper om möjliga konsekvenser för hälsa och trivsel om människor exponeras för skadliga mikroorganismer. Bakterier delas normalt in i Gram-positiva och Gram-negativa bakterier. Det är de Gram-positiva som är vanligast förekommande i vår omgivning. Dessa har mycket stor motståndskraft mot till exempel torka och värme och är en mycket viktig del av hudens infektionsförsvar. De Gram-negativa bakterierna däremot hör hemma i vatten, och dör snabbt vid uttorkning. Därför är det inte vanligt med Gramnegativa bakterier i uteluften och därmed inte heller i luftintag. Om de återfinns i tilluften från en ventilationsanläggning, kan det finnas en fuktkälla inne i anläggningen. Svampar kan indelas i grupperna jästsvampar och mögelsvampar. Det är först och främst mögelsvampar som finns i uteluften. Bakterier och svampar skiljer sig åt storleksmässigt: bakterier är cirka 0,5 mikrometer i diameter och kan delas in i runda (s.k. kocker) och avlånga (s.k. stavar eller baciller). jästsvamparnas storlek är 2 5 mikrometer. mögelsvamparnas storlek är mikrometer. Fysiska faktorer som fuktighet, temperatur, ljus (UV) och phvärde kan alla vara av betydelse för vilka mikrober som finns. Tillgången på organiskt material kan vara avgörande för överlevnad och därmed påverka mängden mikrober i miljön. Sammansättningen av mikrober i en viss miljö bestäms i slutändan av den inbördes konkurrensen mellan mikroberna där antagonism (ömsesidig försvagning) E 323

9 eller symbios är avgörande faktorer. Mot bakgrund av detta är det lätt att förstå hur viktigt det är att undvika fri fukt eller kondens i klimatsystemets komponenter och kanaler. Tillsammans med invändig isolering med fri (ej täckt) mineralull är risken för problem överhängande. Utan fri fukt minskar risken för problem väsentligt, och det är här som vikten av ett torrt luftintag kommer in i bilden. Mikrobsammansättningen och möjligheten för livskraftiga sporer att kunna bildas är avgörande för om floran upplevs som naturlig eller besvärande för de människor som uppehåller sig i lokalen. Ett antal mögelsvampsorter misstänks vara orsaken till andningsbesvär hos personer som befinner sig i innemiljöer där mikroorganismerna kan finnas. Detta gäller särskilt mögelsvamparna Alternaria, Aspergillus, Aureobasidium, Cladosporium, Fusarium, Mucor, Paecilomyces, Penecillium och Phoma. En central frågeställning är om mikroorganismer kan anpassa sig till miljön i en ventilationsanläggning och ändra karaktär så att de kan växa vid kroppstemperatur. Detta kan göra att svampar som normalt är ofarliga i naturen kan ändra sig och bli hälsovådliga i ventilationsanläggningar. Denna problemställning har mikrobiologer forskat på under många år [ISIAQ GuidelineTFI-1996]. Vid några tillfällen kan kanalsystemet fungera som effektiv spridningsväg för föroreningar som genereras långt från vistelselokalen. Returluftsystem är välkända första klassens problemskapare med hänsyn till både luftföroreningar och möjlig smittspridning. Vi har sett klara exempel på att ett problem som har uppstått på ett ställe i systemet har blivit förstärkt inne i kanalsystemet [Hays, S. M., Gobbell, R. and Ganick, N. R.]. Ett typiskt exempel på smittspridning via luftintag och spridning genom kanalsystemet är de omtalade Legionella-arterna som bland annat ger upphov till Legionärsjukan och Pontiacfeber. Legionärsjukan är en speciellt allvarlig typ av bakteriell lunginflammation som fick sitt namn efter att sjukdomen bröt ut och bakterien identifierats på en kongress för de amerikanska legionärerna (krigsveteranerna) i Philadelphia i juli av 182 fall hade dödlig utgång. Sjukdomen orsakas av bakterien Legionella pneumophila. Denna bakterie är vanlig i klimatanläggningar, kyltornssumpar och varmvattenanläggningar (temperatur < 55 C), i stort sett på alla ställen där det finns vatten. Smittan sprids med vattendroppar i form av aerosoler. Vem som blir sjuk verkar vara beroende av ålder, kön, generellt 324 E

10 hälsotillstånd och i vilken utsträckning man exponerats för bakterien. Speciellt utsatta är äldre och medelålders män med nedsatt immunförsvar och andra personer med dåligt immunsystem. Pontiacfeber förorsakas av en speciell sorts Legionellabakterie (LB) och utvecklar sig som en influensaliknande och kortvarig sjukdom med symptom som feber, frossa och huvudvärk. Inkubationstiden är mellan 4 och 66 timmar (36 48 timmar den vanligaste). Medicinsk behandling är inte nödvändig eftersom sjukdomen går över av sig själv oftast inom loppet av 2 5 dagar. Det är okänt om det finns fall av Pontiacfeber som lett till döden. I motsats till Legionärsjukan kan en stor del av dem som utsatts för smitta (aerosoler som innehåller LB) bli sjuka över 90% har rapporterats. Pontiacfeber blev först känt efter ett epidemiskt utbrott bland besökare och anställda vid County Health Department i Pontiac i USA Epidemiska utbrott har efter detta ofta ägt rum över hela världen. Förutom kyltorn, skrubbers, evaporativa kondensorer och luftfuktare är varmt tappvatten, duschanläggningar samt inomhusfontäner kända som andra möjliga risk- och exponeringskällor. Med utgångspunkt i detta skulle man kunna tro att utformning och placering av luftintag var ett ämne som togs på allvar med andra ord: att man projekterade och beräknade komponenten vid varje separat tillfälle, för att förhindra att fri fukt (snö och vatten) kommer in i anläggningar och installationer. Vid alltför många byggen är det tyvärr inte så. Detta trots att det i många år har getts både nationella och internationella rekommendationer och instruktioner om placering av luftintag på fasader, baserat på kunskaper om tryckförlust och rekommenderad hastighetsfördelning över luftintag. Oavsett om man använder sig av enkla manuella beräkningar eller avancerade CFD-simuleringar (Computational Fluid Dynamics), kan vi visa att det alltjämt finns skillnad, ibland stor skillnad, mellan teori och praktik. När luftintag ska projekteras och dimensioneras ska man därför åtminstone bedöma följande: biltrafik och vägdamm. industriföroreningar. växtlighet (naturlig och planterad). placering av avluftsutsläpp i egen byggnad och grannbyggnad. avstånd till kyltorn. E 325

11 nederbörd (regn och snö). den vanligaste vindriktningen. inspektions- och rengöringsmöjligheter. vilket material som används. förhållanden runt själva luftintaget. placering i förhållande till avgaser från byggnadens egen eldningsanläggning. behov av ståltrådsnät framför själva intagsgallret där underkylt regn kan frysa fast. FÖRESKRIFTER FÖR UTFORMNING OCH PLACERING AV LUFTINTAG Utifrån erfarenhet, insikt och kunskap har vi i många år haft tydliga och bra rekommendationer för vad man ska ta hänsyn till när det gäller placering av luftintag. Bild 8 visar två exempel på detta: till vänster en mer än 20 år gammal finsk rekommendation, medan det i tabellen till höger ges nyare numeriska värden från ett arbetsförslag i samband med utarbetningen av ett förslag till CEN-standard E E B A E A C A B Location of openings, recommended distances Category A B C D (examples) m m m m EHA EHA EHA EHA Key: A = minimum distance above windows which can be opened B = minimum distance from windows, which can be opened, at the same level or above C = minimum distances from grades, paving etc D = minimum distance from adjacent building lot BILD 8. Exempel på arrangemang av uteluftsintag och avluftsöppningar i en byggnad, hämtat ur finska byggnormen 1987 (till vänster), och ur CEN Working Draft pren 13779, februari 2002 (till höger). I ventilationsstandarden EN 13779:2004 kan vi nu (2007) hämta följande konkreta och tydliga instruktioner och rekommendationer: No air intake should be located closer than 8 metres of horizontal distance from a garbage collection point, a frequently used parking area for three or more cars, driveways, loading areas, sewer vents, chimney heads and other similar polluting sources. Special attention should be paid to the location and shape of openings in the vicinity of evaporative cooling systems in order to minimise the risk of spreading of impurities into supply air. No air 326 E

12 intake openings should be placed in the main wind directions from evaporative cooling systems. In addition, good maintenance of cooling tower systems is important. No air intake should be positioned on a facade exposed to a busy street. Where this is the only possible location, the opening should be positioned as high above the ground as possible. No air intake should be positioned where a back-flow of exhaust air or a disturbance from other pollutants or smelling emissions is expected. No air intake should be positioned just above the ground. For example, a distance at least 1,5 times the maximum expected thickness of snow between the bottom of the intake and the ground is recommended. On top of the building or when the concentrations on both sides of the building are similar, the intake should be arranged on the windward side of the building. The air intake opening adjacent to unshaded places, roofs or walls should be arranged or protected so that the air will not be excessively heated by the sun in summer. Wherever the risk of penetration of water in any form (snow, rain, mist, etc.) or dust (including leafs) into the system is apparent, an unprotected opening should be dimensioned for a maximum air velocity in the opening of 2 m s 1 (see also EN 13030). The height of the bottom of an air intake opening over a roof or deck should be at least 1,5 times the maximum yearly expected thickness of snow. The distance can be lower if the formation of a layer of snow is precluded by means of, for example, a snow shield. Consideration should be given to the possibility for cleaning. Utifrån dessa generella rekommendationer bör det vara ganska klart vad man ska ta hänsyn till, och vi har både manuella beräkningsprocedurer och CFD-simuleringar som kan användas för utformning och placering samtidigt som man kan se följden av de olika valen. Oavsett utformningen av luftintag måste intagsarean vara stor nog för att tryckfallet över gallren inte ska bli för stort. Det är också viktigt att mängden intagen luft är jämt fördelad över hela intagsytan. För att kunna åstadkomma detta måste man ta hänsyn till ett antal principer [Berner, Skistad og Hanssen, 2007]. UTFORMNING AV LUFTINTAG E 327

13 Bild 9 visar exempel på avlånga intag med kanalanslutning i ena änden. I de fall intaget utformas som på bild 9 kommer intagshastigheten nära kanalen att vara större än intagshastigheten i den andra änden av intagsgallren. Det är praktiskt att göra intagskamrarna med ett fyrkantigt tvärsnitt, men man måste kontrollera att den resulterande snedfördelningen av lufthastigheten håller sig inom acceptabla gränser. BILD 9. Avlånga luftintag med kanalanslutning i ena änden. Illustration: Luftinntak, Draft report SINTEF Energy Research 2007 [Berner, Skistad og Hanssen, 2007]. Graden av ojämn luftfördelning är avhängig kanaltvärsnittets area i förhållande till gallerarean samt tryckfallet över gallren. Orsaken till denna snedfördelning är att lufthastigheten inne i kammaren parallellt med gallret blir så stor att det statiska trycket avtar märkbart. När det statiska trycket innanför gallret avtar, ökar inströmningshastigheten i denna del av gallret, som bild 10 visar. Därför är det viktigt att sörja för att förhållandet mellan högsta och lägsta lufthastighet in genom gallret (u 2 /u 1 ) inte överstiger en viss nivå. För att tillgodose detta krav får lufthastigheten (den längsgående hastigheten på baksidan av intagsgallret) inte överstiga en viss gräns, u Lmax. Den maximala hastigheten ges av: u Lmax = [( u 1 )2 u 2 2 p 1 ] 1 (1) 328 E

14 u u L u 1 u 2 BILD 10. Hastigheten bakom gallret är högst närmast intagskanalen. Illustration: Luftinntak, Draft report SINTEF Energy Research 2007 [Berner, Skistad og Hanssen, 2007]. Där: u Lmax = maximal längsgående hastighet bakom intagsgallret (m/s) u 1 = lufthastighet över intagsgallret längst ifrån kanalanslutningen (m/s) u 2 = lufthastighet över intagsgallret närmast kanalanslutningen (m/s) p 1 = tryckfall över intagsgallret i änden av gallret (Pa) = uteluftens densitet (kg/m 3 ) OBS: u 1 och u 2 är bruttohastigheter, dvs., flöde/gallerarea Följande exempel visar en beräkning enligt denna metod. Låt oss anta att vi ska dimensionera ett ytterväggsgaller för ett luftintag på m 3 /h. Luftintagets höjd är begränsad till 1,2 meter. H = 1,2 m q = m 3 /h L = 7,2 m BILD 11. Luftintaget i exemplet. Illustration: Luftinntak, Draft report SINTEF Energy Research 2007 (Berner, Skistad og Hanssen, 2007). E 329

15 Vi ska använda ett galler med samma karaktäristik som i bild Tryckfall [Pa] ,3 Brutto intagshastighet [m/s] (luftflöde/brutto gallerarea) BILD 12. Karaktäristik för ytterväggsgallret. Vi väljer en intagslängd på 7,2 meter. Detta ger följande värden: Längd L 7,2 m Höjd H 1,2 m Bruttoarea A 8,64 m 2 Luftflöde Q m 3 /h 19,4 m 3 /s Intagshastighet (brutto) u 0 2,3 m/s Tryckfall p 1 27 Pa m 3 /h u L 100% 150% BILD 13. Förutsättningarna i beräkningsexemplet. Illustration: Luftinntak, Draft report SINTEF Energy Research 2007 [Berner, Skistad og Hanssen, 2007]. 330 E

16 Vi önskar en högsta intagshastighet som inte ska vara mer än 50% högre än den lägsta intagshastigheten. Med detta krav ska den längsgående hastigheten på insidan av gallret inte överstiga: u 2 27Pa Lmax = [1,5 2 1] = 7,35 m/s (2) 1,25 kg/m 3 Tvärsnittet i kanalen bakom gallret ska då vara minst cirka: 19,4 m 3 /s A min = = 2,64 m 2 (3) 7,35 m/s Om kanalhöjden är densamma som gallerhöjden, dvs. 1,2 meter, blir kanalens bredd: 2,64 m 2 B= =2,2 m (4) 1,2 m Luftintaget kommer då att se ut som på bild 14. Här har vi ritat intagskanalen för en kanalhastighet på 8 m/s och gjort en övergång mellan intagskanalen och plenumkammaren innanför gallret. 1,6 m 2,2 m 1,5 m 2,0 m 1,2 m 7,2 m BILD 14. Luftintaget med de beräknade dimensionerna. Illustration: Luftinntak, Draft report SINTEF Energy Research 2007 [Berner, Skistad og Hanssen, 2007]. Den lösning som redovisas i bild 14 ger alltså en snedfördelning av lufthastigheten över gallret, men inom acceptabla gränser. Ett sätt att helt undvika en snedfördelning är att fasa av utrymmet innanför E 331

17 intagsgallret. Avfasningen ska gå från intagskanalen ut till änden av gallret. Överst i bild 15 visas ett intagsgaller med kanalanslutning i ena änden. När gallret kan gå åt bägge håll från kanalanslutningen kan avfasningen göras som på den undre bilden. BILD 15. Intag med avfasat utrymme bakom intagsgallret. Illustration: Luftinntak, Draft report SINTEF Energy Research 2007 [Berner, Skistad og Hanssen]. I bild 16 visas hur luftintaget ska utformas då man önskar fasa av luftintaget. Övriga data enligt exemplet ovan. Nu accepterar vi en maximal hastighet i plenumkammaren på 6 m/s, men vi kräver att hastigheten in genom intagsgallret ska vara densamma över hela gallret. Vi kan självfallet göra mer avancerade beräkningar med hjälp av CFD-simuleringar (Computational Fluid Dynamics). Ett ofta använt beräkningsprogram i dessa sammanhang är Fluent Air Pak (http:// Bild 17 visar två exempel på beräkning av hastighetsfördelningen genom ett luftintagstorn (till vänster) och två rektangulära luftintag på en fasad (till höger). Röd färg indikerar hög hastighet. Man kan se att den övre delen av tornet nästan inte har någon intagsfunktion. Luftflödet genom det väggmonterade luftintaget till höger i bilden är i båda fallen 7,5 m 3 /s och arean är 3 m 2. Detta betyder att medellufthastigheten i båda fallen blir 2,5 m/s. I dessa fall ser vi också konsekvensen av kanalens utformning och rikt- 332 E

18 1,6 m 1,5 m 2,7 m 1,2 m 7,2 m BILD 16. Luftintaget med avfasad utformning. Illustration: Luftinntak, Draft report SINTEF Energy Research 2007 [Berner, Skistad og Hanssen, 2007]. ningsändring efter luftintaget. Röd färg anger också här hög hastighet. Man kan tydligt se att det kvadratiska intaget har betydligt jämnare hastighetsfördelning än det rektangulära. Man kan också se att kanalutformningen efter intaget har betydelse för hastighetsfördelningen över luftintaget. Velocity m/s Velocity m/s (1,5 2 m) (1 3 m) BILD 17. Luftrörelser omkring och i luftintag kan beräknas med hjälp av beräkningsverktyg som Computational Fluid Dynamics (Fluent AirPak). Röd hög hastighet, blågrön låg hastighet. Illustration: Vänster: A.S. Wide, Degernes, Norge. Höger: Frode Frydenlund, SINTEF Energy Research, Trondheim, Norway. E 333

19 Bild 18 visar ett exempel på CFD-simulering av hastighetsfördelning genom ett existerande luftintagstorn tillsammans med foto taget i kulverten under intaget. Utfällning i form av snö och skräp överensstämmer väl med konsekvenserna av den beräknade hastighetsbilden. Velocity m/s 11,27 10,14 9,02 7,89 6,76 5,63 4,51 3,38 2,25 1,13 0,00 BILD 18. Strömningsteknisk simulering av luftintag där färgkoderna till vänster anger hastighetsfördelningen. Bilden till höger är ett foto som tagits nere i kulverten en vinterdag. Betydande mängder snö sugs in och ackumuleras i intagsdelen. AVSLUTANDE KOMMENTARER Vi har haft störst fokus på allmän fuktproblematik i byggen, medan fukt i ventilationsanläggningar närmast har ignorerats. Detta är paradoxalt med tanke på att ventilationsanläggningen ska förse byggnaden med frisk luft. Ventilationsanläggningar är emellertid ofta stängda utrymmen med låg status och allmänhetens intresse för dessa är lågt, samtidigt som få eller ingen av byggnadens användare har någon uppfattning om hur det är eller borde vara. Fukt, smuts och värme är inte skadliga i sig, men i kombination skapar de förutsättning för tillväxt av skadliga mikroorganismer och avgivning av kemiska ämnen från fuktskadade material, vilket i sin tur kan utgöra en hälsorisk. Av dessa tre faktorer har fukt en särställning, eftersom just fukt är en förutsättning för mögelväxt [Bryn.I. et al., 2006]. I detta sammanhang är luftintaget en ofta dåligt uppmärksammad del av ventilations- och klimatanläggningen. Här kan fri fukt i form av dimma, regn eller snö komma in i anläggningen om det inte läggs 334 E

20 tillräcklig vikt vid att motverka fuktinträngning. Dessvärre ser vi alltför många exempel på att anläggningar som i utgångsläget borde vara lämpade för att leverera ventilationsluft av hög kvalitet inte når upp till målet på grund av att förutsättningarna redan från början förstörs av dåligt utformade eller felplacerade luftintag. Detta är en allvarlig paradox när vi vet att det i många år har funnits kunskap om denna problematik. Därför finns det all anledning att hävda att orsaken till många av de problem som kommer igen år efter år är brist på kompetens inte brist på föreskrifter. Med kompetens menas i detta sammanhang summan av kunskap, insikt, inställning och beteende. Om arkitekter, byggingenjörer och VVS-ingenjörer inte tillsammans diskuterar luftintagens utformning och placering innan ritningsunderlaget är färdigt så är allt förlorat. Då riskerar vi att få resultat som de i bild 19 och 20. Bild 19 visar ett intagstorn som inte är utformat i enlighet med vare sig sunt förnuft eller någon av de BILD 19. Luftintag i lättillgänglig höjd inbjuder till att kasta ner skräp. Det gör inte saken bättre att diverse rester från byggnationen fortfarande finns kvar. Foto: M.Sc. Frode Frydenlund, EPT-SEfAS. E 335

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,

Läs mer

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor Vad kan man göra när besvär i kontor misstänks bero på dålig ventilation? Pär Fjällström, Erica Bloom, Bengt Christensson,

Läs mer

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Vägledning om ventilation - luftkvalitet Vägledning om ventilation - luftkvalitet Innehåll: Inomhusmiljön i skolor är viktig och varför Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial AR om ventilation och kompletterande vägledning Ventilation luftkvalitet

Läs mer

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat

Läs mer

BioZone Scientific International Inc. Luftrening i ventilationssystem

BioZone Scientific International Inc. Luftrening i ventilationssystem BioZone Scientific International Inc. Luftrening i ventilationssystem 2/21/2007 Ger ditt ventilationssystem bättre eller sämre inohusmiljö? Vanliga Problem i Ventilationssystem Ventilationssystem förmodas

Läs mer

Värt att veta om mögel

Värt att veta om mögel Värt att veta om mögel Anna-Sara Claeson Institutionen för psykologi Umeå universitet Seminarium om inomhusmiljö och hälsa, Umeå 28 februari 2013 Allmänt om mikroorganismer Vad? Mögel, jäst, rötsvamp,

Läs mer

Ventilationsdon av hög kvalitet med enkelt inställbara luftflöden

Ventilationsdon av hög kvalitet med enkelt inställbara luftflöden Ventilationsdon av hög kvalitet med enkelt inställbara luftflöden 1 Uteluften tas in genom en rund eller rektangulär kanal till VENTPLUS. 3 Den kalla, renade luften faller till botten bakom radiatorn.

Läs mer

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark Stall och ventilation för hästar Anders Ehrlemark Bostäder och lokaler för människor Stora utrymmen per person Viktigt med termisk komfort Obetydlig värmeavgivning från människorna ger uppvärmningsbehov

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

ALD. Ljuddämpande ytterväggsgaller

ALD. Ljuddämpande ytterväggsgaller Ljuddämpande ytterväggsgaller ALD Snabbfakta Mycket bra ljuddämpning Ett robust galler som tål svåra klimatförhållanden Kan fås i ett antal olika material Allmänt ALD-gallret reducerar effektivt buller

Läs mer

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft Innemiljö och hälsa Antalet allergiker och astmatiker har ökat stort under de senaste decennierna och innemiljön antas vara en av orsakerna till utvecklingen. Varför känns luften instängd och dålig? Dålig

Läs mer

Installationsanvisningar för BIOROCK 2011

Installationsanvisningar för BIOROCK 2011 Installationsanvisningar för 2011 LÄS NOGA HELA MANUALEN INNAN INSTALLATION AB Evergreen Solutions West 08 4100 77 27 031 744 07 37 040 630 29 66 Innehåll Det viktigaste kom ihåg inför din installation:...

Läs mer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer Svenska normer och krav för bostadsventilation Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer för byggande. Avsikten med detta dokument är att ge en kortfattad översikt och inblick i överväganden

Läs mer

DOMEKT REGO RECU P. Aggregatmanual

DOMEKT REGO RECU P. Aggregatmanual DOMEKT REGO RECU P Aggregatmanual SE Innehåll Säkerhetsföreskrifter...3 Transport...4 Kort beskrivning av aggregatet...5 Installation...7 Underhåll...8 Teknisk information...9 Ordernyckel...10 2 Säkerhetsföreskrifter

Läs mer

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 1 Genom att arbeta objektivt samt integrera erfarenhet och den senaste kunskapen skapar AK-konsult Indoor Air AB förutsättningar för en god innemiljö

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva namn på alla blad du lämnar in. 2015-03-19. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Viktigt! Glöm inte att skriva namn på alla blad du lämnar in. 2015-03-19. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Installationsteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41B18I Byggnadsingenjör, åk 2 BI2 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2015-03-19

Läs mer

IEA Task 41 Solar Energy and Architecture IEA SHC Solar Cooling and Heating programme

IEA Task 41 Solar Energy and Architecture IEA SHC Solar Cooling and Heating programme IEA Task 41 Solar Energy and Architecture IEA SHC Solar Cooling and Heating programme A.Criteria for Architectural Integration Riktlinjer för tillverkare av solceller och solfångare Riktlinjer för stadsplanering

Läs mer

Varför ventilerar vi?

Varför ventilerar vi? Varför ventilerar vi? Tillsätta syre och ren luft Tillsätta eller bortföra fukt Värma eller kyla Föra bort föroreningar (emissioner) gaser,rök, partiklar mm Föra bort överskottsvärme produktion, solinstrålning

Läs mer

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Nordic Address Meeting Odense 3.-4. June 2010 Asko Pekkarinen Anna Kujala Facts about Kokkola Fakta om Karleby Population:

Läs mer

trygg i arbetet Mögeldamm och tröskdammlunga

trygg i arbetet Mögeldamm och tröskdammlunga trygg i arbetet Mögeldamm och tröskdammlunga I ladugårdar, svinhus, hönshus och andra produktionsbyggnader finns det alltid litet damm i luften. Allt damm kan innebära hälsorisker och vissa typer av damm

Läs mer

Periodisk hälsoskyddstillsyn Grundskolor & Gymnasier

Periodisk hälsoskyddstillsyn Grundskolor & Gymnasier SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 1/2004 Periodisk hälsoskyddstillsyn Grundskolor & Gymnasier MILJÖKONTORET MARS 2004 Projektet utfört av: Charlotta Hedberg Postadress Solna Stad 171 86 Solna E-post miljokontoret@solna.se

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader.

Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader. Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader.se 9 1 Upphandling Procurement Alla projekt kommer att upphandlas

Läs mer

Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet.

Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet. Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet. 41 77 01 JAPE VENTGOLV 2013 När bekymren är som värst, eller när bara misstankarna finns där. Har du fukt i betongplattan? Känner du av lukt och emissioner?

Läs mer

Ventilation med återvinning för alla självdragsfastigheter

Ventilation med återvinning för alla självdragsfastigheter Clean-Air24 FTX Minska värmekostnaden Ventilation med återvinning för alla självdragsfastigheter Det enda systemet med återvinning som kan installeras i befintligt kanalsystem Inga rör och aggregat som

Läs mer

SWEGON HOME SOLUTIONS

SWEGON HOME SOLUTIONS INTELLIGENT INOMHUSKLIMAT FÖR MÄNNISKOR OCH HEM SOM GARANTERAR FRISK OCH HÄLSOSAM LUFT Luft har en väldigt stor betydelse för hur vi mår. Den kan påverka vår sömn, vår koncentrationsförmåga och vår hälsa.

Läs mer

Ventilation. För boende i äldre byggnader

Ventilation. För boende i äldre byggnader Ventilation För boende i äldre byggnader Luften i gamla hus Du kan själv påverka Luften kommer in I många gamla byggnader sköter de boende själva genom otätheter luft och ventilation. Det styrs med fläktar,

Läs mer

Lycka till! Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen V15-4 41B05C Bygg, Af bygg. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Lycka till! Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen V15-4 41B05C Bygg, Af bygg. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Innemiljö Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamen V15-4 41B05C Bygg, Af bygg 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2015-06-01 Tid: 09.00-13.00

Läs mer

Granab Ventilationssystem för effektiv undergolvventilation. Tillförlitligt system till låg totalkostnad för skolor, allmänna lokaler och bostäder.

Granab Ventilationssystem för effektiv undergolvventilation. Tillförlitligt system till låg totalkostnad för skolor, allmänna lokaler och bostäder. Granab Ventilationssystem för effektiv undergolvventilation. Tillförlitligt system till låg totalkostnad för skolor, allmänna lokaler och bostäder. GRANAB Undergolvventilationssystem i kombination med

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 finns regler om bland annat städning, ventilation

Läs mer

Simulering av soldrivet torkskåp

Simulering av soldrivet torkskåp Simulering av soldrivet torkskåp Ivana Bogojevic och Jonna Persson INTRODUKTION Soltork drivna med enbart solenergi börjar bli ett populärt redskap i utvecklingsländer, då investeringskostnader är låga

Läs mer

Ventilationens betydelse för f inneklimatet. Allergikommitten 2007 05 28 Stadshallen i Lund

Ventilationens betydelse för f inneklimatet. Allergikommitten 2007 05 28 Stadshallen i Lund Ventilationens betydelse för f inneklimatet Allergikommitten 2007 05 28 Stadshallen i Lund Lite om Lundafastigheter i Lund Vi förvaltar f skolor, daghem, fritidshem, bibliotek, badanläggningar, stadshallar

Läs mer

Granab Golvregelsystem med effektiv undergolvsventilation

Granab Golvregelsystem med effektiv undergolvsventilation Granab Golvregelsystem med effektiv undergolvsventilation GRANAB tillverkar golvregelsystem för bostäder, kontor, skolor och offentliga lokaler. Granab Golvregelsystem är monterat i mer än 4 500 000 m2

Läs mer

Säby gård, Häststall 2015-04-28

Säby gård, Häststall 2015-04-28 Säby gård, Häststall 2015-04-28 Provtagningar gällande mögelpåväxt i stallbyggnad Relita Avfuktning AB Växel huvudkontor: 018-10 94 25 E:post: avfuktning@relita.se Libro Ringväg 18 www.relita.se 752 28

Läs mer

VENTPLUS. Ventilationsdon av hög kvalitet med enkelt inställbara luftflöden. Box 45 330 33 Hillerstorp Telefon +46 370 254 00 Fax +46 370 253 00

VENTPLUS. Ventilationsdon av hög kvalitet med enkelt inställbara luftflöden. Box 45 330 33 Hillerstorp Telefon +46 370 254 00 Fax +46 370 253 00 Ventilationsdon av hög kvalitet med enkelt inställbara luftflöden 1. Uteluften tas in genom en rund eller rektangulär kanal till VENTPLUS. 4. Luften värms upp av radiatorn, stiger uppåt och vidare in i

Läs mer

Drift och skötsel av fläktsystem inklusive återvinning.

Drift och skötsel av fläktsystem inklusive återvinning. Dokumentet sparas i er HSB pärm. november 2011 Om ni saknar en sådan pärm vänligen kontakta vice värden (VV). Drift och skötsel av fläktsystem inklusive återvinning. Bakgrund Fläktsystemet ovanför spisen

Läs mer

Plåt och kondens FUKT RELATIV FUKTIGHET. 2015-04-16 Utgåva 2

Plåt och kondens FUKT RELATIV FUKTIGHET. 2015-04-16 Utgåva 2 2015-04-16 Utgåva 2 Plåt och kondens FUKT Den luft vi andas innehåller alltid en större eller mindre mängd osynlig fukt s.k. vattenånga. Ju högre luftens temperatur är, desto mer vattenånga kan den innehålla.

Läs mer

OCCUPATIONAL RF EXPOSURE FROM BASE STATION ANTENNAS ON ROOF-TOPS AND BUILDINGS

OCCUPATIONAL RF EXPOSURE FROM BASE STATION ANTENNAS ON ROOF-TOPS AND BUILDINGS OCCUPATIONAL RF EXPOSURE FROM BASE STATION ANTENNAS ON ROOF-TOPS AND BUILDINGS Kjell Hansson Mild 1,2, Eduardo Figueroa Karlström 1, Lennart Hamberg 3 and Christer Törnevik 3 1. National Institute of Working

Läs mer

LUFTKONDITIONERING VÄRMEPUMP Manual Trådlös Fjärrkontroll Typ MR-CH01

LUFTKONDITIONERING VÄRMEPUMP Manual Trådlös Fjärrkontroll Typ MR-CH01 LUFTKONDITIONERING VÄRMEPUMP Manual Trådlös Fjärrkontroll Typ MR-CH01 MR-CH01 D99272R1-2011-12-20 - DB98-29971A(1) 1(14) Med reservation för ändring Innehåll Tr å d l ö s f j ä r r k o n t r o l l - Kn

Läs mer

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Referenstest av utvändig isolering på 1½-plans hus Bakgrund Monier har lång internationell erfarenhet av att arbeta med olika metoder för att isolera tak.

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation FoHMFS 2014:18 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Information och Instruktion bastutunna

Information och Instruktion bastutunna Information och Instruktion bastutunna Underlag för bastu Bastun står stadigt på limträkonsoler som är 150 breda och med en tjocklek på ca10cm. Undertill på dessa konsoler sitter det tryckimpregnerade

Läs mer

Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande

Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande 1 .. Inledning En del faktorer som påverkar inomhusluften i skolor Hur är skolornas inomhusmiljö? Forskning om vikten av god

Läs mer

Frisk luft från. Lösningar mot radon. ger friska hus med ren luft inomhus. www.ostberg.com

Frisk luft från. Lösningar mot radon. ger friska hus med ren luft inomhus. www.ostberg.com Frisk luft från Lösningar mot radon ger friska hus med ren luft inomhus www.ostberg.com EN STRÅLANDE FRAMTID MED REN LUFT INOMHUS Radon är en hälsofara. Bor eller verkar man i en fastighet med höga radonhalter

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten 2011-11-29 Birgitta Sturesson Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar 2011 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör)

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör) STORSEMINARIET 1 uppgift SS1.1 A 320 g block oscillates with an amplitude of 15 cm at the end of a spring, k =6Nm -1.Attimet = 0, the displacement x = 7.5 cm and the velocity is positive, v > 0. Write

Läs mer

CamCleaner luftrenare. CamCleaner luftrenare. Camfil Farr - clean air solutions

CamCleaner luftrenare. CamCleaner luftrenare. Camfil Farr - clean air solutions CamCleaner luftrenare Camfil Farr Produkt broschyr CamCleaner luftrenare Camfil Farr - clean air solutions När du en gång andats riktigt ren luft, vill du inte andas något annat. På arbetsplatser idag

Läs mer

Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 20 Oktober 2015 VENTILATION

Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 20 Oktober 2015 VENTILATION Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 20 Oktober 2015 VENTILATION Ventilation 1. Hur fungerar ventilation FT, S? 2. Vanliga problem med respektive system. 3. Vad händer med byggnader när det byts värmekälla

Läs mer

SOFTFLO. Så här ventilerar vi skolor hälsosamt FRISK LUFT - FRISK ARE LIV

SOFTFLO. Så här ventilerar vi skolor hälsosamt FRISK LUFT - FRISK ARE LIV SOFTFLO Så här ventilerar vi skolor hälsosamt FRISK LUFT - FRISK ARE LIV Miljoner färre sjukdagar & miljoner färre dagar för vård av sjukt barn. En enkel åtgärd är allt som behövs Mekanisk ventilation

Läs mer

SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare

SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare Sammanställning av enkätsvar redovisad vid SWESIAQ:s/VVS-tekniska föreningens innemiljökonferens: Innemiljö 2008 Anders Lundin, miljöinspektör Arbets- och miljömedicin,

Läs mer

Ventilationssystem och partikelavskiljning. Tekn. Lic. Svein H. Ruud SP Energiteknik Borås

Ventilationssystem och partikelavskiljning. Tekn. Lic. Svein H. Ruud SP Energiteknik Borås Ventilationssystem och partikelavskiljning Tekn. Lic. Svein H. Ruud SP Energiteknik Borås Reduktion av internt genererade partiklar Sker normalt endast genom utspädning av genererade partiklar med renare

Läs mer

Varifrån kommer fukten?

Varifrån kommer fukten? Fukt Fukt är det naturligaste vi har runt omkring oss och en grundförutsättning för vår existens och vårt välbefinnande. Fukt finns i luften, på marken, i material och ledningar. Fukt förekommer i 3 olika

Läs mer

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet

Läs mer

Statsagronom Gösta Gustafsson, Lantbrukets Byggnadsteknik (LBT), SLU, Alnarp

Statsagronom Gösta Gustafsson, Lantbrukets Byggnadsteknik (LBT), SLU, Alnarp System för användning av solenergi för spannmålstorkning Statsagronom Gösta Gustafsson, Lantbrukets Byggnadsteknik (LBT), SLU, Alnarp På årsbasis varierar solinstrålningen mellan 900-1000 kwh per m 2 horisontell

Läs mer

Mekanisk ventilation i mjölkstallar Lågenergisystem

Mekanisk ventilation i mjölkstallar Lågenergisystem Mekanisk ventilation i mjölkstallar Lågenergisystem Climate for Growth Klimat för tillväxt DeLaval erbjuder dig en komplett ventilationslösning. Allt från utformningen av systemet, montage och uppstart

Läs mer

MONTAGEANVISNING, DRIFT- OCH SKÖTSELANVISNING TILL RGS SERIEN

MONTAGEANVISNING, DRIFT- OCH SKÖTSELANVISNING TILL RGS SERIEN 5 ANVISNING FÖR FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL MED FELSÖKNINGSSCHEMA Rätt utfört underhåll av tekniska installationer är en förutsättning för att dessa skall få en lång och besvärsfri teknisk livslängd. Den första

Läs mer

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fukt kan medverka till problem Tillväxt av mikroorganismer Kemisk nedbrytning av

Läs mer

Fuktanalys av husgrund

Fuktanalys av husgrund Fuktanalys av husgrund Datum: 2011-07-01 Tid: 09.00 Besiktningsman: Thomas Lundin, Carl-Magnus Johansson Uppdragsgivare: Namn: Företag: Tel: Email: Person-/Org.nr: Fakturaadress (om annan): Problembeskrivning:

Läs mer

Olika typer av fuktrelaterade miljöproblem i byggnader Växt av mögel/bakterier på ytor (kondens, köldbryggor, låg ventilation och hög fuktbelastning)

Olika typer av fuktrelaterade miljöproblem i byggnader Växt av mögel/bakterier på ytor (kondens, köldbryggor, låg ventilation och hög fuktbelastning) Mätmetoder för fukt, mögel och mikrobiella komponenter i innemiljön Docent Dan Norbäck (dan.norback@medsci.uu.se) Olika typer av fuktrelaterade miljöproblem i byggnader Växt av mögel/bakterier på ytor

Läs mer

Egenkontroll skolor Verksamhet Verksamhetens namn

Egenkontroll skolor Verksamhet Verksamhetens namn Miljö- och byggnadskontoret Egenkontroll skolor Verksamhet Verksamhetens namn Enkät egenkontroll Skickas till Miljö- byggnadskontoret 191 86 Sollentuna Fastighetsbeteckning Besöksadress Postnummer Ort

Läs mer

En text kan som du förstår inte bestå av ett antal slumpvis hoprafsade meningar:

En text kan som du förstår inte bestå av ett antal slumpvis hoprafsade meningar: Textbyggnad Det är helt grundläggande för läsarens förståelse av en text hur den byggs upp för att hänga ihop logiskt och tydligt. Här tas grunderna till detta upp. En text kan som du förstår inte bestå

Läs mer

Nallebjörnens förskola Lidingö

Nallebjörnens förskola Lidingö Nallebjörnens förskola Lidingö Förenklad rapportering 2010-02-08 Ordernr: 18495 AK-konsult Indoor Air AB Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader Postadress 163 29 Spånga Besöksadress Stormbyvägen 2-4

Läs mer

Solar angles Solar height h, Azimuth (bearing) a

Solar angles Solar height h, Azimuth (bearing) a AEBF1: L5 Sun and climate F5: Solar angles and climatic pre-conditions Why do we have so little sun during the winter? Architectural design regarding the outdoor climate Solar paths Solar angles Solar

Läs mer

Legionellafall i Landskrona stad år 2002-2008

Legionellafall i Landskrona stad år 2002-2008 1(5) Miljöförvaltningen Legionellafall i Landskrona stad år 2002-2008 Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2009:11 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(5) Sammanfattning Legionellabakterier

Läs mer

Environmental benefits CO 2

Environmental benefits CO 2 Environmental benefits CO 2 14 12 g/kwh 10 8 6 4 2 Aux 2,7% Aux 0,1% OPS EU Energy mix OPS Wind power -50% 0 NOx SO2 PM*10 CO2/100-100% Source: Entec, Shore-side electricity report (2005), Wind power statistics

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

Toppklimat för småhus

Toppklimat för småhus VENTILATION SVALKA SKÖTSEL INSTALLATION TEKNIK Toppklimat för småhus VÄRME Värme Ventilation Luftkonditionering Värme Med hjälp av en värmepump återvinns värme och energi från den luft som ventileras bort

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Skolenkät - - Elever år och äldre nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Enkäten är ett led i att ta fram underlag för göra en miljövärdering av den skola du går i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden

Läs mer

Om kloranisoler och luftanalyser

Om kloranisoler och luftanalyser Om kloranisoler och luftanalyser Johnny C. Lorentzen Med dr & docent Adjungerad lektor Arbetsmiljötoxikologi, IMM, KI johnny.lorentzen@ki.se Utbildningsansvarig & innemiljökonsult Eurofins Pegasuslab AB

Läs mer

04/03/2011. Ventilerade kläder. Ventilerade kläder. Värmeförluster vid olika luftflöden: skillnad med betingelse utan flöde i torr tillstånd

04/03/2011. Ventilerade kläder. Ventilerade kläder. Värmeförluster vid olika luftflöden: skillnad med betingelse utan flöde i torr tillstånd Ventilerade kläder Ventilerade kläder Kalev Kuklane Användning av luftgenomsläppliga kläder Öka möjligheter för ventilation (designlösningar) Aktiv ventilation Ventilation i skyddsklädsel (t.ex. CBRN)

Läs mer

Checklista för lokaler för vård och annat omhändertagande

Checklista för lokaler för vård och annat omhändertagande Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Fastighetsbeteckning:... Datum:... :n Sida 1 av 5 Checklista för lokaler för vård och annat omhändertagande Verksamhetens namn:.. Besöksadress:

Läs mer

Torpargrund och krypgrund

Torpargrund och krypgrund Torpargrund och krypgrund GRUNDEN TÄTADES MED SNÖ PÅ VINTERN Gammal och ny torpargrund Torpargrund i nybyggda hus är inte detsamma som traditionell torpargrund. Det enda som ny torpargrund har gemensamt

Läs mer

Air/Luft Installationernas roll. Johnny Andersson, Ramböll 2008-04

Air/Luft Installationernas roll. Johnny Andersson, Ramböll 2008-04 Air/Luft Installationernas roll Johnny Andersson, Ramböll 2008-04 04-0202 Byggnaden som system Duncan: Ett vackert läge detta slottet har; och luften känns mot våra tjusta sinnen smeksam och mild (Shakespeare,

Läs mer

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö Min inomhusmiljö 13640001 Syftet med denna enkätundersökning är att fånga upp de boendes upplevelse av inomhusmiljön och ge en sammanfattande värdering av innemiljön i fastigheten. Närmare uppgifter om

Läs mer

Föreläsare Michael Ventorp, SLU och HIR Värd för visning Jägersros anläggningschef Inge Persson

Föreläsare Michael Ventorp, SLU och HIR Värd för visning Jägersros anläggningschef Inge Persson Kurs i stallbyggnation och stallmiljö för häst Måndagen den 26 mars 2012 på Jägersro Föreläsare Michael Ventorp, SLU och HIR Värd för visning Jägersros anläggningschef Inge Persson Kursen är delfinansierad

Läs mer

Fukt inomhusmiljö FTF 130211

Fukt inomhusmiljö FTF 130211 Fukt inomhusmiljö FTF 130211 PROGRAM: 09.00 09.30 Kaffe/Inledning 09.30 12.30 Fuktiga byggnader, AK-Konsult Fukt i luft Fukt i material Fukttransport Fuktskador 12.30 13.30 Lunch 13.30 14.15 Lennart Larsson:

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Riskhantering. med exempel från Siemens

Riskhantering. med exempel från Siemens Riskhantering med exempel från Siemens Gunnel Sundberg Riskhantering Riskidentifiering Riskvärdering Riskåtgärdsplanering Riskbemötande 1 Siemens Industrial Turbomachinery AB R&D, sales, design, manufacturing,

Läs mer

DRIFT OCH SKÖTSEL INSTRUKTION RT 12-60

DRIFT OCH SKÖTSEL INSTRUKTION RT 12-60 DRIFT OCH SKÖTSEL INSTRUKTION RT 12-60 TRÅDLÖS FJÄRRKONTROLL Vid tryck på denna knapp kan följande funktioner väljas: Endast fläkt Kyldrift Avfuktning Värmedrift Automatisk drift (FAN) (COOLING) (DRY)

Läs mer

Produktbeskrivning BioZone 45-360

Produktbeskrivning BioZone 45-360 Produktbeskrivning BioZone 45-360 Problem Vi utsätts i allt högre grad för föroreningar som är skadliga för vår hälsa. Dessa föroreningar kan delas in i tre grupper: biologiska föroreningar, giftiga gaser

Läs mer

Technical description with installation and maintenance instructions

Technical description with installation and maintenance instructions www.euronom.se Technical description with installation and maintenance instructions VPS 300 / 500 BXU 0710-102 EXOTANK VPS 300/500 BXU Technical description Installation and maintenance instructions Installation...2

Läs mer

Användarmanual till GS-luftsolfångare

Användarmanual till GS-luftsolfångare GS solvärmeventilation 1 Användarmanual till GS-luftsolfångare Innehåll: Solcellspanel med solceller och ventilator Värmeregulator Plaströr diameter 100 mm, längd 63 cm, inkl. dragring) Flänsmontering

Läs mer

lindab villaventilation Lättare och luftigare familjeliv Villaventilation säkrar ett sunt inneklimat

lindab villaventilation Lättare och luftigare familjeliv Villaventilation säkrar ett sunt inneklimat Lättare och luftigare familjeliv Villaventilation säkrar ett sunt inneklimat 2 Frisk och ren luft kan man inte ta för givet Luftlinjen till ett gott inneklimat Det finns många goda skäl till att få installerat

Läs mer

B R U K S A N V I S N I N G. Dammsugare Artikelnummer 9015-1151 (lila), 9015-1152 (grön)

B R U K S A N V I S N I N G. Dammsugare Artikelnummer 9015-1151 (lila), 9015-1152 (grön) B R U K S A N V I S N I N G Dammsugare Artikelnummer 9015-1151 (lila), 9015-1152 (grön) 1 Dammsugare Artikelnummer 9015-1151 (lila), 9015-1152 (grön) SÄKERHETSFÖRESKRIFTER BRUKSANVISNING Läs bruksanvisningen

Läs mer

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM 1 Vatten är grunden för liv & mögel Vatten är grunden för allt liv. Därför söker vi människor efter dessa dyra droppar i öknar och på Mars. Men ibland

Läs mer

SwemaMan 7 Bruksanvisning vers 1.00 MB20140521

SwemaMan 7 Bruksanvisning vers 1.00 MB20140521 SwemaMan 7 Bruksanvisning vers 1.00 MB20140521 OBS! Innan du börjar mäta med ditt nya instrument läs kapitel 6. Grundinställningar (Set). Vid leverans är k2-faktor aktiv. SWEMA AB Pepparvägen 27 123 56

Läs mer

Funktion All ventilationsluft i bostaden går via aggregatet och luftväxlingen i bostaden kan därmed alltid regleras efter det aktuella behovet.

Funktion All ventilationsluft i bostaden går via aggregatet och luftväxlingen i bostaden kan därmed alltid regleras efter det aktuella behovet. INSTRUKTION FÖR DRIFT & SKÖTSEL AV MINIMASTER I RADHUSEN JANUARI 2012 Till Systemet Minimaster finns bara i våra radhus, i punkthusen är det ett annat system. Minimastern är konstruerad att ge en balanserad

Läs mer

Inomhusmiljön i skola och förskola

Inomhusmiljön i skola och förskola Inomhusmiljön i skola och förskola Greta Smedje Är miljön i skolan dålig? I skolan finns samma problem som i andra byggnader, t.ex. fukt och emission av kemiska ämnen, t.ex. från byggnadsoch inredningsmaterial

Läs mer

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Arne Elmroth Professor em. Byggnadsfysik, LTH Lunds Universitet Några Begrepp Lufttäthet- Förhindrar luft att tränga igenom byggnadsskalet Vindtäthet- Förhindrar

Läs mer

Innehåll. Allmänt 1. Handhavande 2. Underhållsanvisning 2. Installation 3. Inställningar 7. Projektering 8. Elschema 9

Innehåll. Allmänt 1. Handhavande 2. Underhållsanvisning 2. Installation 3. Inställningar 7. Projektering 8. Elschema 9 Innehåll Allmänt 1 Handhavande 2 Underhållsanvisning 2 Installation 3 Inställningar 7 Projektering 8 Elschema 9 Komponenter och tekniska data 10 CZ12037 PB2 Allmänt Tilluftaggregatet ComfortZone T12 är

Läs mer

Användarhandbok Luftkonditionering Breeze www.trygghandel.se 0771-222030

Användarhandbok Luftkonditionering Breeze www.trygghandel.se 0771-222030 2008-07-08. Sida 1 av 14 Användarhandbok Luftkonditionering Breeze 2008-07-08. Sida 2 av 14 Förord Gratulerar till ditt val av Luftkonditionering Denna manual är generell för fler modeller av luftkonditioneringar,

Läs mer

Handbok för källarprodukter. Hitta lösningen för din källare

Handbok för källarprodukter. Hitta lösningen för din källare Hitta lösningen för din källare Vers. 03/2015 Innehåll: Allmän information om avfuktning av källare med SolarVenti Avfuktning av källaren 3 SolarVentis källarpaneler 3 En SolarVenti källarsats 3 Varför

Läs mer

Easy-Vent ROT. Dragfri ventilation för äldre bostäder

Easy-Vent ROT. Dragfri ventilation för äldre bostäder Easy-Vent ROT Dragfri ventilation för äldre bostäder Luftdonet Easy-Vent ROT monteras i anslutning till befintlig radiator och tillför bostaden skönt tempererad friskluft. Med våra smarta modeller behöver

Läs mer

Vindsutrymmen Allmänna råd

Vindsutrymmen Allmänna råd Vindsutrymmen Allmänna råd Vindsbjälklaget upptar vanligen en stor yta i byggnaden och där finns ofta plats att lägga ett tjockt isolerskikt. Det är ett bra sätt att minska byggnadens energianvändning,

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2014-12-03 137 1 (7) Datum: 2014-12-03 Dnr: 2013.Ma0072 Sida: 1 (7)

Läs mer

FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ

FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ Bostadsenkät lgh nr FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus/det bostadsområde du bor i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden

Läs mer

LINC 23. Tvättställsblandare/Basin Mixer. inr.se 130226A

LINC 23. Tvättställsblandare/Basin Mixer. inr.se 130226A LINC 23 Tvättställsblandare/Basin Mixer 130226A inr.se S Användande och skötsel Manualen är en del av produkten. Bevara den under hela produktens livscykel. Vi rekommenderar att noggrant läsa igenom manualen

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Materialspecifikation för Paroc Lösull

Materialspecifikation för Paroc Lösull 2009-02-12 Materialspecifikation för Paroc Lösull Produkt Tillverkningsort Säckvikt λ D Densitet λ D Densitet kg mw/ C kg/m 3 mw/ C kg/m 3 PAROC BLT 1* Hässleholm 15 ± 1 44 28 41 33 PAROC BLT 3 H-holm/Hällekis/

Läs mer