Ruta 0.1: Vilka länder i Afrika söder om Sahara är instabila?
|
|
- Helena Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Krisen medförde den värsta globala nedgången sedan Den ekonomiska och finansiella krisen har slagit mot EU:s och andra industriländers budgetar och skapat väldiga överhängande skulder, arbetslöshet och sociala problem. Det hela har varit särskilt förödande för de instabila länderna, särskilt i Afrika söder om Sahara, som först verkade vara skyddade genom att de ekonomiskt inte är så integrerade med resten av världen. Den svåra socioekonomiska situationen i Afrika söder om Sahara gör att ett förnyat åtagande behövs, men samtidigt kan EU:s bekymmer för sina egna sociala problem göra att uppmärksamhet och pengar tas från EU:s biståndspolitik. EU måste emellertid behålla och förmodligen stärka sitt engagemang i Afrika söder om Sahara och undvika att biståndspolitiken blir otillräcklig. Det är på sin plats med en omprövning av EU:s utvecklingspolitik gentemot de instabila länderna i Afrika söder om Sahara, och det är detta som är syftet med Europeisk rapport om utveckling 2009 (ERD 2009). I Europeisk rapport om utveckling 2009 analyseras instabiliteten och dess kostnader och kännetecken (avsnitt 1), de instabila ländernas förmåga att hantera negativa chocker som finanskrisen (avsnitt 2) och EU:s aktuella engagemang i instabila länder samt möjligheten för EU att med sin utvecklingspolitik hjälpa nationella intressenter att stärka motståndskraften (avsnitt 3). Fokus ligger på Afrika söder om Sahara, eftersom den regionen verkar släpa särskilt mycket efter på området statskonsolidering. Stiliserade fakta överlever alla teoretiska tvister om hur man definierar och mäter instabilitet: länderna i Afrika söder om Sahara utgör alltid majoriteten av gruppen av instabila stater (ruta 0.1) 1. Ruta 0.1: Vilka länder i Afrika söder om Sahara är instabila? Det finns många klassificeringar och rangordningar över statsinstabilitet. Bild i ruta 1 visar den operativa lista över instabila länder i Afrika söder om Sahara som används i denna rapport: Tabell 0.1: Länder i Afrika söder om Sahara som är i instabila situationer Ekvatorialguinea Nigeria Angola Burundi Eritrea Rwanda Kamerun Etiopien São Tomé och Príncipe Centralafrikanska republiken Gambia Sierra Leone Tchad Guinea Somalia Komorerna Guinea-Bissau Sudan Demokratiska rep. Kongo Kenya Togo Rep. Kongo Liberia Uganda Elfenbenskusten Mauretanien Zimbabwe Djibouti Niger Listan har tagits fram av OECD (2009) men har inte officiellt intygats av OECD. Den är resultatet av en sammanställning av de två lägsta kvintilerna i Världsbankens CPIAbedömning för 2007, Brookings index för 2008 över svaga stater i utvecklingsvärlden samt Carleton Universitys indikatorer för länders utrikespolitik för I ERD 2009 används denna lista för operationella syften, men den bekräftas inte eftersom vi menar att definitionen i sig är dynamisk (se kapitel 1). De mänskliga och ekonomiska kostnaderna för instabilitet kräver att man justerar utvecklingsmodeller, strategier och åtgärder för att bygga upp samhällenas motståndskraft d.v.s. öka möjligheten för ett socioekonomiskt system att anpassa sig och hantera chocker och ändrade förhållanden utan att det går ut över människors 1 Exempelvis ligger 29 av de 49 länder som OECD identifierat som instabila (2009) i Afrika söder om Sahara. 2
3 förmågor. I en värld där globala chocker blir allt allvarligare och påverkar fler människor, är det grundläggande för ett lands väg mot utveckling att ett socioekonomiskt system återhämtar sig. Detta bör vara ett centralt mål för nationella utvecklingsstrategier och därmed också för utvecklingsbiståndet. De instabila länderna i Afrika söder om Sahara har mycket gemensamt de har alla allvarliga strukturella problem och dysfunktionella institutioner men de skiljer sig också åt i många avseenden (ruta 0.2). För dem är en nödsituation regel och inte undantag. När de försöker motverka chocker saknar de ofta ett långtidsperspektiv för sina val, och omedelbara behov stör de långsiktiga målen. EU kan hjälpa de här länderna att hålla sig på vägen bort från instabilitet, mot motståndskraft och hållbar tillväxt. Med det syftet behöver EU ett flexibelt, långsiktigt arbetssätt för sina åtaganden, och nya metoder för att styra biståndet så att det blir effektivare. Man bör göra trovärdiga, långsiktiga politiska och budgetära åtaganden, som inte kommer i vägen för den nationella suveränitetsprincipen. Genom dessa åtaganden bör de instabila länderna kunna vidga tidshorisonterna i sin politik. Att gå från prioritetsområden till specifika föreskrifter och riktlinjer för ingripande kräver en djupt rotad kunskap på området, så att man kan ta hänsyn till den anmärkningsvärda heterogeniteten vad gäller historia, kultur, ekonomisk situation och politik i de instabila länderna i Afrika söder om Sahara. Detaljerade beskrivningar av politiska strategier kan bara formuleras genom att man matchar politiska expertutlåtanden mot kännedom om det lokala sammanhanget 2. EU:s komparativa fördelar: att utveckla humankapital och socialt kapital och stödja institutionell utveckling EU:s och medlemsstaternas utvecklingsbistånd har stor potential. För de flesta instabila länderna i Afrika söder om Sahara är Europa den främsta givaren, handelspartnern och utländska investeringskällan och en betydande destination för migranter. EU är också ett viktigt politiskt, diplomatiskt och ekonomiskt block. Trots detta får Europa inte glömma att instabilitet ofta har sina rötter i kolonisering och avkolonisering, och att den förstärks ytterligare av det ansvarslösa uppträdandet från utländska företag och den hemliga och brottsliga sexhandeln till och från Europa. EU bör fortsätta engagera sig i instabila länder, respektera det inhemska ägandet, gå längre än ren institutionsbyggnad, helt utnyttja sin komparativa fördel och koncentrera sina insatser på att utveckla humankapital och socialt kapital, samt stödja institutionell utveckling lokalt och regionalt. Till skillnad från de flesta biståndsorganisationerna 3 har EU en uppsättning potentiella strategier som sträcker sig långt bortom ekonomiskt bistånd och innefattar handel, jordbruk, fiske, säkerhet, migration, klimatförändringar, miljö, globaliseringens sociala dimension, sysselsättning, forskning och utveckling, informationssamhället, energi och förvaltning 4. EU har dessutom en historia av institutionell utveckling inom mycket olika samhällen, som kännetecknas av institutioner med olika rötter, tradition och historia. Under sin egen utvidgningshistoria har EU fått hantera problem både med övergång från militärdiktatur till demokrati (t.ex. Grekland, Portugal och Spanien på 1970-talet) och GTZ (2008) undersöker sex landsstudier och understryker de geografiska skillnaderna och den olika inriktningen på styrfaser och utveckling: synsättet gör ingen skada, känslighet för sammanhang och noggrann kännedom om landet är alltid oumbärligt vid all strategisk utveckling (s. 12). Biståndsorganisationer och internationella institutioner har ett mycket mer begränsat antal åtgärder att använda, och de är ofta inskränkta till kortsiktiga hjälpinsatser och p.g.a. deras institutionella plikter till ett enda särskilt område. Se bakgrundsstudien av Paul Collier (2009a) i Volym 1B om den här punkten. Se EU:s rapport om konsekvent politik för utveckling, som identifierar 12 aktuella strategiska områden. 3
4 med att integrera länder som helt nyligen gått över till marknadsprinciper. Sådana erfarenheter har gett mycket användbar kunskap för att hantera instabilitet. Potentialen för Europas åtgärder bör emellertid inte överskattas. Världsordningen har blivit mer multipolär och nyuppkomna politiska och ekonomiska centrum har anslutit sig till de äldsta aktörerna. Konfigurationen mellan USA, Kina och EU har blivit avgörande i det internationella systemet. Utöver de stora internationella organisationerna har andra länder engagerat sig i instabila stater, såväl USA som länderna i Östasien och Gulfländerna. I synnerhet Kina har byggt upp infrastrukturer, investerat i mark och ökat sin soft power i de flesta instabila länderna. Dessutom kan EU:s initiativ att ta sig an statsinstabiliteten med t.ex. bistånd till stats- och fredsbyggnad uppfattas som påträngande och inte politiskt neutralt av partnerländerna. De kan, eventuellt oavsiktligt, också påverka processer och dynamik som egentligen är interna. Slutligen kan internt motstånd och motsättningar inom EU försvaga engagemanget i utvecklingspolitiken. Den åldrande befolkningen, den väldiga skulden som ackumulerats genom krisen samt EU:s utvidgning kan också försämra motivationen till att avsätta offentliga resurser till internationellt utvecklingssamarbete. Ruta 0.2: Gemensamma drag hos instabila länder och betydande skillnader Instabila länder kan inte mobilisera sina egna resurser eller göra några stora vinster på beskattning i statskassan. De statliga vinsterna i instabila länder i Afrika söder om Sahara, bidrag borträknat, uppgår sällan till mer än 20 % av BNP. Skatterna ligger någonstans mellan 6 och 13 % av BNP, så utrymmet är mycket begränsat för att tillhandahålla offentliga varor och tjänster. Låg mänsklig utveckling. Den låga offentliga investeringen i mänsklig utveckling återspeglas i dåligt fungerande utbildnings- och sjukvårdssystem. Även om många instabila stater har minskat sina militära omkostnader, har den nedgången inte motsvarats av någon höjning av sjukvård och utbildning. Låg befolkningstäthet. De flesta instabila länder kännetecknas av en genomsnittligt mycket låg befolkningstäthet: 15 av 29 länder har färre än 40 invånare per kvadratkilometer, medan befolkningstätheten i stabila länder ligger på omkring 84. Befolkningen är ung och ökande (i skarp kontrast till befolkningspyramiden för EU). I dessa länder bor också större delen av befolkningen på landsbygden. Bild i ruta 0.1: Befolkningspyramid i instabila länder i Afrika söder om Sahara Kvinnor Män
5 Bild i ruta 0.2: Befolkningspyramid i EU Kvinnor Female MänMale Källa: U.S. Census Bureau International Data Base (IDB) Svag och dålig infrastruktur. Instabila länder har bara 8 meter asfalterad väg per kvadratkilometer, stabila har 18. Transportkostnader i instabila länder (särskilt för handel inom Afrika) är mer än dubbelt så höga jämfört med Sydostasien. Det tar ca 116 dagar att flytta en container från en fabrik i Centralafrikanska republiken till närmaste hamn. Samma transaktion tar fem dagar från Köpenhamn. Den mest direkta flygförbindelsen mellan Tchad och Niger går via Frankrike mer än km. Det finns bara ett flyg i veckan från Bangui i Centralafrikanska republiken till Europa. Antalet mobila linjer per invånare är hälften så stort som i stabila länder, trots en stor ökning nyligen. Koncentrerade exporter. Exportdiversifieringsindex är mindre än hälften av det i stabila länder, vilket avslöjar en mycket hög grad av koncentration. Med få undantag exporterar instabila länder huvudsakligen primärprodukter: 2006 stod primärprodukterna för i genomsnitt 80 %, varav 30 % bränslen, och i vissa länder som Angola, Tchad, Republiken Kongo och Ekvatorialguinea var siffrorna över 90 %. Hög risk för väpnade konfliktutbrott. 73 % av människorna i de länder som utgör Bottenmiljarden, en benämning på listan över instabila länder, har nyligen upplevt eller är just nu med om ett inbördeskrig. Risken för nytt inbördeskrig i dessa länder under en femårsperiod är också väldigt hög en på sex 5. Men... Avvikande tillväxt. Instabila länder växte med ca 4 % om året mellan 2000 och Resursrika instabila länder växte dock med 6,3 % och nådde toppar på 10 % 2002 och 8,5 % 2004, medan instabila länder med mindre resurser växte med 2,3 %. Inkomster. Realinkomsten, som 2008 var i genomsnitt 600 dollar i de instabila länderna i Afrika söder om Sahara, varierar mellan 100 dollar för Demokratiska republiken Kongo och dollar för Ekvatorialguinea. Förväntad livslängd. I São Tomé och Príncipe har människorna vid födseln en förväntad livslängd på över 65 år, precis som genomsnittet för utvecklingsländerna, men medborgarna i Sierra Leone och Zimbabwe har en förväntad livslängd på något över 40 år. Flödet av FDI (utländska direktinvesteringar) går bara till resursrika länder. Mer än 70 % av alla inkommande utländska investeringar till instabila länder i Afrika söder om Sahara gick till bara fem länder: Angola, Tchad, Ekvatorialguinea, Nigeria och Sudan, som alla är väl försedda med naturresurser. Utländska reserver knappa eller tillräckliga. Vissa instabila länder har mycket låga valutareserver (täcker mindre än 90 dagars import). I april 2009 hade Etiopien, Guinea och Zimbabwe inte reserver för mer än en månads importer, medan oljeexportländer hade för ett halvår. Utlandsskuld. Oljeexportländerna har tyglat sin utlandsskuld, och indikationerna på 5 Collier
6 skuldbördor är till stor del under kontroll. Exempelvis har förhållandet mellan skuld och bruttonationalprodukt och den totala skulden för export av varor och tjänster förbättrats avsevärt i Angola och Sudan sedan Instabila länder med dåliga resurser, som Guinea- Bissau och Liberia, har fortfarande en stor skuldbörda som underminerar deras framtida utveckling. 1 Mot en bättre EU-respons på instabilitet En granskning av EU:s nuvarande synsätt på instabila förhållanden (kapitel 8) avslöjar att framsteg garanteras enligt flera riktlinjer. Den första och mer allmänna riktlinjen för förbättring utgörs av behovet av att minska den genomförandeklyfta som skapar en skiljelinje mellan den teoretiska politiska ramen och hur specifika ingripanden utformas på området. Detta utgör en grundläggande utmaning, eftersom effekten av en politisk strategi märks på hur den genomförs. Sådana genomföranden måste också skräddarsys noga, eftersom principer om att en storlek passar alla inte går ihop med de instabila staternas behov. Vidare och mer specifikt behövs framsteg: För att uppnå en stabil förståelse av det lokala sammanhanget så att man kan utforma effektiva ingripanden som präglas av en sådan förståelse 6. För att utforska hur ägandeprincipen bör tillämpas när man hanterar länder med inkapabla eller illegitima statsinstitutioner, något som gör finansiellt stöd till ett särskilt utmanande alternativ, och en situation som är genomträngande i de flesta instabila länder. Även i länder med demokratiska institutioner är ofta de styrandes legitimitet kortlivad, så att det blir mycket svårt att införa långsiktiga strategier med stöd i budgeten såvida inte övervakningen är noggrann. För att undvika att EU:s strategier som helhet slår slint och olika strategier indirekt ger motsatt effekt på instabila stater. Den horisontella dimensionen av en konsekvent politik måste åtföljas av bättre strävan efter även vertikal konsekvens, för att åstadkomma en bättre koordination inom de europeiska gemenskaperna samt mellan dem och EU:s medlemsstater, som ofta är ovilliga att förlora sin protagonistroll. Genom sådan koordination kan EU agera med en enda röst, så att EU:s utvecklingspolitik blir lättare att förklara och förstå för mottagarna. För att göra EU:s handelspolitik mer lyhörd för de instabila staterna i Afrika söder om Sahara och deras specifika behov, och se till att bilaterala avtal inte skadar den regionala eller multilaterala integrationsprocessen. I Världshandelsorganisationens regler finns visst utrymme för undantag för utvecklingsländer och särskilt för de minst utvecklade länderna, men det finns inget villkor för instabila stater eller instabila situationer. Detta är ett område där framstegen kunde vara betydande. För att övergå från responsiva till förebyggande ingripanden, så att länder i instabila situationer inte åker längre ner i en spiral som allt mer urholkar kapaciteten och legitimiteten hos deras statsinstitutioner. En sådan övergång kan kräva att man intar ett synsätt på instabilitet som är regionalt, eftersom 6 I efterkonfliktssituationer kan sammanhanget förändras mycket snabbt och åtskilliga utmaningar måste angripas samtidigt. Här är det nödvändigt med en flexibel blandning (GTZ, 2008, s. 22). 6
7 grannlandseffekterna kan vara ödesdigra för statsbyggnad och social sammanhållning 7. För att bättre förstå hur sambandet mellan säkerhet och utveckling kan hanteras ordentligt. Fred och säkerhet är bland de viktigaste problemen för det strategiska partnerskapet mellan EU och Afrikanska unionen. Man har gjort ett antal positiva erfarenheter, men i andra fall har säkerhetsåtgärder stört de utvecklingsstrategier som redan satts in. Att minska klyftan kräver att man omprövar prioritetsområden, koncentrerar insatserna på ett fåtal områden som är väl definierade och överenskomna, förenklar förfarandena, samt i de situationer där statsinstitutionerna är särskilt inkapabla eller ovilliga att utföra sina plikter, hittar rätt organisation eller partner för att införa strategierna 8. Detta problem gäller inte bara att införa politiska strategier utan också bygga upp förtroende mellan mottagare och givare, och att dra lärdom av de politiska erfarenheterna. Även om framstegen är synliga och EU:s politiska dokument nu ger en mer omfattande politisk vägledning, är vägen fortfarande lång till att omsätta åtagandena i praktiken. Finansiella redskap och förfaranden kan ha blivit enklare och mer flexibla, men de är fortfarande för komplicerade, ohanterliga, omständliga och ovänliga för mottagarna. Ruta 0.3: Hur krisen har slagit mot instabila stater i Afrika söder om Sahara Instabila stater som inte är så integrerade i den globala ekonomin besparades först de direkta effekterna av finanskrisen, men de har drabbats av den efterföljande globala recessionen och handelskollapsen. Ekonomi- och finanskrisen kom på toppen av en period med höga och flyktiga priser på livsmedel och olja. Dessa toppar i mitten av 2008 satte de instabila länderna i Afrika söder om Sahara, med deras livsmedel- och oljeimport, under stor påfrestning. Deras utländska valutareserver blev uttömda och de fick svårt att betala för importer och bibehålla tillväxten. Boomen och kraschen bidrog till instabiliteten och avskräckte från investeringar i långsiktig produktionskapacitet. De flesta instabila länder i Afrika söder om Sahara har nästan samtidigt drabbats av olje-, livsmedel- och finanschocker. Den reala BNP-tillväxten för 2009 uppskattades nyligen till 1,5 %, jämfört med 5,5 % i oktober Med dessa siffror skulle 2009 bli det första året på ett årtionde då de mest instabila länderna i Afrika söder om Sahara registrerat en negativ tillväxt av real BNP per capita, och det är ett hot mot framstegen mot millenniemålen och den politiska stabiliteten. Långsammare tillväxt hotar inte alltid att stoppa den mänskliga utvecklingen, men den leder till motgångar. I synnerhet nedskärningar av utbildning och sjukvård får allvarliga långtgående konsekvenser. Instabila länder i Afrika söder om Sahara har små inrikes banksystem och tunna eller obefintliga aktiemarknader. Med den låga finansiella utvecklingen i regionen och de instabila ländernas begränsade kopplingar till det globala finanssystemet, finns de främsta överföringsvägarna för krisen i ekonomins reala sektorer. De är utsatta för krisen huvudsakligen genom handel: de minskade exportförtjänsterna åtföljs av en negativ effekt för handelsvillkoren, som förstärks av att de instabila afrikanska länderna är alltför beroende av handelsvaruexport och att deras exporter polariseras. Handeln kollapsade 2009 och länderna i Afrika söder om Sahara påverkas mer än andra av en sådan utveckling, p.g.a. nedskärningar i handelsfinanserna (sådana nedskärningar drabbar sannolikt de minst pålitliga) och karaktären på exportutbudet. De instabila länderna är också utsatta genom det lägre inflödet av FDI, p.g.a. inställningen vänta och se bland investerare i osäkra 7 8 Många historiska erfarenheter av att hantera instabilitet, bl.a. från Balkan, har visat på behovet av ett regionalt synsätt. Se Collier (2009b), ruta 9.5 i kapitel 9 och GTZ (2008) om lärdomar som dragits på området. 7
8 situationer, (eventuellt) lägre inkommande bistånd och mindre penningöverföringar från utflyttare. Överföringar inom Afrika är särskilt aktuellt, eftersom migranter från instabila länder inte har råd att migrera till länder med hög inkomst och därför flyttar någonstans i närheten. Dessvärre är de främsta destinationsmarknaderna för migranter från instabila länder, Nigeria och Sydafrika, just de enda länder i Afrika söder om Sahara som har påverkats direkt av krisen. Instabila länder har drabbats hårt, men påverkan är mycket heterogen mellan länderna, och därför är inte alltid instabila länder mer sårbara. Det som är mycket sämre är förmågan att återhämta sig från chocker. Bild 0.1: Motståndskraft för instabila länder i Afrika söder om Sahara Stabilt Instabilt utan uppgifter Hög motståndskraft Medelhög motståndskraft Låg motståndskraft 8
9 Bild 0.2: Sårbarhet i instabila länder i Afrika söder om Sahara Stabilt Instabilt utan uppgifter Låg sårbarhet Medelhög sårbarhet Hög sårbarhet 2 Sätta upp prioritetsområden Genom att bygga på tidigare erfarenheter, lära sig av tidigare misstag, anpassa sig till snabbt föränderliga sammanhang och samtidigt respektera den nationella suveräniteten, måste EU sätta upp sina egna prioritetsområden för ingripanden. Analyserna i ERD 2009 menar att det finns fem prioritetsområden som bör prägla EU:s långsiktiga engagemang i instabila stater i Afrika söder om Sahara, med målet att öka motståndskraften: 1. Stödja statsbyggnad och social sammanhållning. Den grundläggande målsättningen med utländskt engagemang i instabila länder är att bidra till den endogena statsbyggnadsprocessen 9. EU har fastställt denna kärnfråga i Europeisk konsensus för utveckling 10, och dess engagemang i de instabila länderna i Afrika söder om Sahara måste alltså vara inriktat på detta långsiktiga mål. Ett sådant engagemang är komplicerat, beroende på att man inte kan ha en extern (europeisk) syn på dessa processer. Statsbyggnadsprocessen för instabila länder i Afrika söder om Sahara kommer inte att likna motsvarande process i Europa under 1800-talet. På samma sätt kommer inte den sociala sammanhållningen att vara densamma bland etniciteter och religioner vars olikheter går hundratals år tillbaka. Att ha kännedom om det lokala sammanhanget är avgörande för det utländska engagemanget i instabila länder det är nödvändigt för att identifiera vilka aktörer som kan driva fram förändringarna och leda dessa länder ut ur instabiliteten, eventuellt med olika metoder. Förändringsaktörerna måste stärkas, särskilt när det gäller att uppmuntra kvinnors deltagande i statsbyggnaden, men för att strategin att främja demokrati ska lyckas är det också 9 10 Se OECD/DAC Se Europaparlamentet, rådet, kommissionen
10 viktigt att försvaga de eventuella motståndskrafterna och stödja ledarnas ansträngningar att återuppbygga ett nytt socialt förtroende mellan staten och medborgarna, och mellan olika fraktioner och etniska grupper som riskerar att hamna i konflikt. Om vissa grupper utsätts för diskriminering och utesluts från politisk representation, blir det mer sannolikt med konflikter och svårare att komma ur instabiliteten. 2. Övervinna uppdelningen mellan kortsiktiga behov och långsiktig motståndskraft. För att få över de instabila ländernas uppmärksamhet från brådskande kortsiktiga behov till ett mer långvarigt perspektiv, kan EU införa en försäkringsmekanism för att skydda de instabila länderna från flyktiga exportvinster. Med en (mer) stabil vinst kan instabila länder grundlägga sin inrikespolitik och stärka de konkurrensmässiga fördelar de kan ha på lång sikt. 3. Förstärka humankapital och socialt kapital. Att investera i utbildning för medborgarna i instabila länder, försöka minska könsklyftorna och bygga upp ett socialt kapital är de bästa sätten att uppnå varaktig tillväxt och utveckling och öka motståndskraften. Instabila och konfliktpåverkade länder lider av störningar i det allmänna utbildningsväsendet, något som minskar antalet inskrivningar i skolorna och ökar siffrorna för analfabetism bland vuxna. Finansieringen måste vara tillräcklig inte bara för grundskoleutbildning utan också för universitetsutbildning, och den måste riktas in på jämställdhet och stimulera lokal kunskap och förnyelse. Att målinrikta åtgärderna för ungdomar kan också vara viktigt, för att minska dragningskraften hos illegal verksamhet som trafficking eller smuggling. Det gäller särskilt i instabila länder i efterkonfliktssituationer. 4. Stödja bättre regionalt styre, däribland regionala integrationsprocesser. Med regionala handelsavtal kan afrikanska länder erhålla omfattande stordriftsfördelar med större regionala marknader och därmed öka sin inrikes konkurrenskraft, höja sin annuitetskvot och följaktligen dra till sig FDI, vilket i sin tur leder till tekniska övergångar och tillväxt. Genom handelsavtal kan dessa ekonomier också slå samman sina resurser för att gemensamt ombesörja ett stort antal infrastrukturprojekt, utnyttja sina stordriftsfördelar och internalisera de regionala effekterna av sina investeringar. Vidare kan också små afrikanska länder förhandla mer effektivt i ekonomiska frågor med andra handelsblock eller stora privata partners. Ur en institutionell synvinkel kan regionala avtal också åstadkomma åtagandemekanismer om att lägga upp strategier och reformer. De kan bidra till att bygga upp åtaganderedskap som kan vara särskilt relevanta för stater med svag förmåga till inrikes åtaganden. I ett sådant sammanhang kan regionala integrationsåtaganden användas som redskap för att bygga upp institutioner. Att gå in i ett handelsblock med starka klubbstadgar kan hjälpa till att förankra demokratiska reformer och bygga upp trovärdigheten i medlemsländerna. 5. Främja säkerhet och utveckling i regionen. Att agera för säkerhet och utveckling kräver en mångfacetterad strategi. En långsiktig insats behövs för att förvandla Europas politiska kultur, från neutral och inåtvänd till involverad i globalt styre. Att koppla samman EU:s globala ansvar med det egna välbefinnandet för medborgarna i Europa är därför mycket viktigt. EU:s politiska ledning bör inse att EU:s åtgärder på alla områden, från jordbruk och fiske till handel, forskning och utveckling, kan påverka säkerheten och att säkerhetsinitiativ på samma sätt kan påverka utveckling och handel. EU bör ändra sitt linjära synsätt, som bygger på socialt ingenjörskap och är inriktat på de tillgängliga redskapen, till ett mer flexibelt och strategiskt synsätt som erkänner att många givares målsättningar och strategier är omtvistade och politiska. Den ökade tillflykten till redskap för att hantera civila och militära kriser är ett tillfälle att inte bara uppmuntra gemensam planering (militär, civil och för bistånd/utveckling) utan också tänka mer strategiskt. Det är också en möjlighet att belöna risktagande från EU:s personal, något som ofta är nödvändigt i instabila situationer. Att ignorera trängande säkerhetsproblem är kontraproduktivt: man kan uppnå mycket om en befolknings trygghetsbehov tas på 10
11 allvar, istället för att man inför en mall som funnits tidigare. Det är ett första steg mot ett genuint lokalt ägande, som även omfattar sätt att övervinna könsrelaterat våld. Sammantaget skulle overksamhet få mycket höga kostnader för både givare och mottagare. För instabila länder återspeglas kostnaderna i den dåliga mänskliga utveckling och brist på trygghet som har samband med ihållande utvecklingsklyftor: kostnaden för att inte uppnå motståndskraft. För Europa, som geografiskt ligger nära Afrika och dess problem med explosiv befolkningsökning, illegal människohandel, smuggling, sjöröveri, könsrelaterat våld och miljöhot, kan den negativa överskottseffekten bli omfattande. Därför bör EU:s åtgärder omprövas. EU har inte råd att slösa pengar eller vara ineffektiva. För att nå en effektiv utvecklingspolitik som påverkar, är det avgörande att EU: Agerar med en röst och definierar politiska strategier med en röst. Diskussioner bland EU-medlemmarna och med den europeiska gemenskapen kan vara öppna och livliga, men när en viss politik gemensamt har definierats och godkänts bör EU hålla fast vid den. Engagerar sig i långsiktiga strategier och undviker att byta målsättningar och viktiga intresseområden. De specifika problemen för länder i instabila situationer är nämligen i huvudsak strukturella och ihärdiga, och ett tydligt kännetecken för instabilitet är oförmågan att följa långsiktiga mål. Upprättar rätt delegation som inför strategierna. Att delegera är mycket viktigt eftersom givare och mottagare ofta inte är i rätt läge för att införa eller övervaka program, p.g.a. behovet av att hantera lokala komplikationer. I sådana situationer kan det vara lämpligt att skilja på de olika styrningsfunktionerna: formulering av politiska strategier ska skiljas från specifik penningfördelning och övervakning, och det sistnämnda utförs av oberoende organ. Erkänner att statsbyggnad och social sammanhållning i länderna i Afrika söder om Sahara är en lång utvecklingsprocess, som hela tiden tar sig nya, olika och oförutsägbara former på nationell och regional nivå. Sådana processer kräver konstant uppmärksamhet och rätt institutionellt stöd på området. Att ta alla dessa aspekter i åtanke kan också visa på vårt behov av att fördjupa vår förståelse på många områden. Ett sådant område är vad ihållande ojämlikhet innebär i instabila situationer, ett annat är behovet av sociala säkerhetsnät och sociala organisationer för att bygga upp motståndskraften. 11
Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark
Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.
Läs merBILAGOR. till. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 28.5.2014 COM(2014) 319 final ANNEXES 1 to 7 BILAGOR till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om förhindrande av att handeln med vissa viktiga mediciner
Läs merFör delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.
Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser
Läs mer- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -
Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,
Läs merTal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik
Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 15.6.2001 KOM(2001) 306 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om fastställande av korrigeringskoefficienter som skall tillämpas från och med den 1 på löner
Läs merSomalia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i
Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Somalia 2013 2017 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.018 Resultatstrategi
Läs merVår rödgröna biståndspolitik
2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 2011/2019(BUD) 5.5.2011 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28 (PE462.791v01-00) Mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2012 (2011/2019(BUD)) AM\866542.doc
Läs merHur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?
RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.
Läs merVässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter
Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för utveckling 29.4.2015 2014/2204(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ebolakrisen: långsiktiga lärdomar och hur hälso- och sjukvårdssystemen i utvecklingsländer kan stärkas
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljö- och energidepartementet 2016-04-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 87 Meddelande från
Läs merPolicy Fastställd 1 december 2012
Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,
Läs merI/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s
Läs merEkologiskt fotavtryck
-, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen
Läs merKriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål
Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål 1. Utgångspunkter Kriterierna bygger på Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd,
Läs merÖppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker
Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska
Läs merSvensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet
PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår
Läs merVad vill Moderaterna med EU
Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande
Läs merSTRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun
STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,
Läs merTal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"
SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 13 november 2015 (OR. fr)
Conseil UE Europeiska unionens råd Bryssel den 13 november 2015 (OR. fr) PUBLIC 13798/15 LIMITE COAFR 322 CFSP/PESC 728 CSDP/PSDC 591 COHAFA 101 COHOM 106 POLMIL 96 I/A-PUNKTSNOT från: till: Ärende: Kommittén
Läs merUganda. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i
Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Uganda 2014 2018 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2014 Artikelnr: UD 14.039 Regeringsbeslut
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor PRELIMINÄR VERSION 5 december 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottet för sysselsättning
Läs merBUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom
BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt
Läs mer100 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - 57 Schlussakte schwedisch (Normativer Teil) 1 von 11 SLUTAKT. AF/ACP/CE/2005/sv 1
100 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - 57 Schlussakte schwedisch (Normativer Teil) 1 von 11 SLUTAKT AF/ACP/CE/2005/sv 1 2 von 11 100 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - 57 Schlussakte schwedisch
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till
Läs merRe-produktiv välfärdsstat. Joakim Palme UCLS och Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet
Re-produktiv välfärdsstat Joakim Palme UCLS och Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet Två genomgripande processer medför fundamentalt förändrade förutsättningar för det svenska välfärdssystemet
Läs merFör delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016.
Europeiska unionens råd Bryssel den 20 juni 2016 (OR. en) 10400/16 COEST 166 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 20 juni 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 10172/1/16 REV 1 Ärende:
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling och samarbete FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för utveckling och samarbete
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för utveckling och samarbete PRELIMINÄR VERSION 2003/2078(INI) 22 augusti 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling och samarbete till utskottet för
Läs merTillsammans för en rättvisare värld
Tillsammans för en rättvisare värld 2 Inledning Den värld vi lever i är inte rättvis. Miljoner människor lider av fattigdom, sjukdomar, krig och konflikter. Mänskliga rättigheter kränks och för många är
Läs merFÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT
GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:
Läs mermed beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,
29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram
Läs merVarför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?
Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos
Läs merFolkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs merVägledning för läsaren
OECD Regions at a Glance Summary in Swedish OECD:s regionsöversikt Sammanfattning på svenska Varför regionsöversikt? Vägledning för läsaren På senare år har regionala utvecklingsfrågor återvänt till många
Läs merRapport om Europeiska rådets möte Göteborg
63((&+ 0V0DUJRW:DOOVWU P Miljökommissionär Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg Yttrande inför Europaparlamentet på kommissionens vägnar ledamot av kommissionen Strasbourg den 3 juli 2001 +HUUIUXWDOPDQSUHPLlUPLQLVWHUlUDGHOHGDP
Läs merEftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014
Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:
Läs merI detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.
Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka
Läs merRegeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.
Regeringsbeslut III:1 2014-02-13 UF2014/9980/UD/SP Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för mänsklig säkerhet
Läs merRegeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.
Regeringsbeslut III:3 2014-05-15 UF2014/32092/UD/USTYR Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för ekonomiskt
Läs mer6 Sammanfattning. Problemet
6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik
Läs merSammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015).
Sammanfattning År 2015 var mer än 1,5 miljoner personer, eller över 16 procent av den totala befolkningen som bodde i Sverige, födda utomlands. Därutöver hade mer än 700 000 personer födda i Sverige minst
Läs merVALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015
VALUTA FEBRUARI 2015 3.40 3.30 3.20 3.10 3.00 2.90 2.80 2.70 BRASILIANSKA REAL MOT SVENSKA KRONAN BRL/SE K 0.17 0.16 0.15 0.14 0.13 0.12 0.11 0.10 INDISKA RUPIE MOT SVENSKA KRONAN INR/SE + 9,2% K + 16,3%
Läs merMedgivande för Riksbanken att delta i Internationella valutafondens (IMF) finansieringslösning till förmån för fattiga länder
Finansutskottets betänkande 2012/13:FiU14 Medgivande för Riksbanken att delta i Internationella valutafondens (IMF) finansieringslösning till förmån för fattiga länder Sammanfattning Utskottet behandlar
Läs merYTTRANDE. SV Förenade i mångfalden SV 2012/2136(INI) 23.1.2013. från utskottet för utveckling. till utskottet för utrikesfrågor
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 23.1.2013 2012/2136(INI) YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för utrikesfrågor över den finansiella och ekonomiska krisens följder
Läs merSverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län
Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.
Läs mer0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ
63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU
Läs merUTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 29.1.2015 B8-0000/2014 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om 2014
Läs merEtt hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument
Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa
Läs merSammanfattning. Introduktion: politiska förhållanden och sammanhållningsmålen. Sammanhållningspolitikens bidrag till tillväxt i EU
Introduktion: politiska förhållanden och sammanhållningsmålen Den ekonomiska tillväxten i EU har minskat markant sedan den senaste sammanhållningsrapporten publicerades för tre år sedan. Detta har lett
Läs merGEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN. Sammanträdeshandling. Utskottet för sociala frågor och miljö
GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Sammanträdeshandling AVS EU/100.012/B/2007/SLUTLIG VERSION 8.3.2007 BETÄNKANDE om migration av utbildad arbetskraft och dess effekter på den nationella utvecklingen
Läs merMedgivande för Riksbanken att delta i Internationella valutafondens (IMF) finansieringslösning till förmån för låginkomstländer
Finansutskottets betänkande 2012/13:FiU41 Medgivande för Riksbanken att delta i Internationella valutafondens (IMF) finansieringslösning till förmån för låginkomstländer Sammanfattning Utskottet behandlar
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till
SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 24.9.2008 SEK(2008) 2487 KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Åtföljande dokument till Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om förenkling
Läs mer106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"
106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211
Läs merSverige i den globala ekonomin nu och i framtiden
Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper
Läs merMånadsanalys Augusti 2012
Månadsanalys Augusti 2012 Positiv trend på aktiemarknaden efter uttalanden från ECB-chefen ÅRETS ANDRA RAPPORTSÄSONG är i stort sett avklarad och de svenska bolagens rapporter kan sammanfattas som stabila.
Läs merAtt lyckas med affärer i Afrika
Att lyckas med affärer i Afrika Peter Stein Stein Brothers AB Presentationens innehåll 1. Stora linjer i Afrikas ekonomiska utveckling 2. Sveriges handel med Afrika 3. Att lyckas med affärer i Afrika 4.
Läs merRÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID
RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID SAMMANFATTNING Vi bedömer att den korta boräntan (tre månader) bottnar på 2,75 procent i slutet av nästa år för att därefter successivt stiga
Läs merRekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.5.2016 COM(2016) 338 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram 2016 med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter
Läs merRiksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel
ANFÖRANDE DATUM: 2011-05-18 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31
Läs merFramtidsutredningen om stadens ekonomiska utveckling på lång sikt Rapport från stadsledningskontoret
PM 2005 RI (Dnr 119-1789/2005) Framtidsutredningen om stadens ekonomiska utveckling på lång sikt Rapport från stadsledningskontoret Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Stadsledningskontorets
Läs merKonstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015.
Konstnärsnämndens styrelse Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. 1. Bakgrund Internationalisering och globalisering är några av de viktigaste
Läs merYttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020
Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas
Läs merFör delegationerna bifogas kommissionens dokument SEK(2010) 1290 slutlig.
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 3 november 2010 (4.11) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2010/0306 (NLE) 15770/10 ADD 2 ATO 63 ENV 742 FÖLJENOT från: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska
Läs merADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU
Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 09.03.2001 KOM(2001) 128 slutlig 2001/0064 (ACC) VOLYM I Förslag till RÅDETS BESLUT om gemenskapens ståndpunkt i associeringsrådet beträffande Republiken
Läs merGLOBALA FAKTA OM LÄSFÖRMÅGA
10 GLOBALA FAKTA OM I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö A B C D E F G H 1. Det finns ungefär 800 miljoner vuxna som inte kan läsa i världen 1 KÖNSFÖRDELNINGEN BLAND VUXNA ANALFABETER ANDELEN ANALFABETER
Läs merSvensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1
Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet
Läs merBarnens Rättigheter Manifest
Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,
Läs merPolicy för internationellt arbete
1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen
Läs merKVINNORNAS EUROPA S-kvinnors kandidater Europaparlamentsvalet 7 juni 2009
KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors kandidater Europaparlamentsvalet 7 juni 2009 Kvinnornas Europa S-kvinnors kandidater Den 7 juni 2009 är det val till Europaparlamentet. Det är ett viktigt val och vår chans
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2010:1161 Utkom från trycket den
Läs merÅtgärder för att möta flyktingkrisen 11 P M NOVEMBER 2015
Åtgärder för att möta flyktingkrisen 11 P M NOVEMBER 2015 PM: Åtgärder för att möta flyktingkrisen Det pågår en humanitär kris i världen. Krig, förtryck, islamistiska terrorgrupper samt förföljelse av
Läs merResolution R.2. Kollektivavtal
EPSU:s 7:e congress, 14-17 juni 2004, Stockholm Europeiska Federationen för offentliganställdas Förbund rue Royale, 45 1000 Brussels Tel. : 32 2 250 10 80 Fax : 32 2 250 10 99 E-mail : epsu@epsu.org Website:
Läs merNya aktörer på världsmarknaden
Nya aktörer på världsmarknaden Global marknadsöversikt för jordbruksprodukter en kortversion Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina Länderna är idag stora producenter inom livsmedelsproduktionen
Läs merSLUTAKT. AF/ACP/CE/2005/sv 1
SLUTAKT AF/ACP/CE/2005/sv 1 AF/ACP/CE/2005/sv 2 De befullmäktigade för: HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG, REPUBLIKEN TJECKIENS PRESIDENT, HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS
Läs merSTOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR
STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR Stockholm maj 2016 Sammanfattning Ekonomiska bedömningar av ett brittiskt utträde ur EU, så kallad brexit, har hittills fokuserat
Läs merDelårsrapport. januari september 2014
Delårsrapport januari september 2014 VIKING MALT ÄR EN AV EKN:S KUNDER. DE PRODUCERAR OCH EXPORTERAR MALT FRÄMST TILL NORRA EUROPA MEN ÄVEN TILL SYDAMERIKA, AFRIKA, JAPAN OCH RYSSLAND. Perioden i korthet
Läs merÖversikten i sammandrag
OECD-FAO Agricultural Outlook 2009 Summary in Swedish OECD-FAO:s jordbruksöversikt 2009 Sammanfattning på svenska Översikten i sammandrag De makroekonomiska villkor som bildar underlaget för den här halvtidsrapporten
Läs merYTTRANDE. SV Förenade i mångfalden SV 2011/2019(BUD) 26.5.2011. från utskottet för utveckling. till budgetutskottet
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 26.5.2011 2011/2019(BUD) YTTRANDE från utskottet för utveckling till budgetutskottet över mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2012
Läs merHögskolenivå. Kapitel 5
Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer
Läs merBARNSOLDATER I VÄRLDEN
BARNSOLDATER I VÄRLDEN Definitionen och förekomsten av barnsoldater Till kategorin barnsoldater räknas minderåriga barn som avsiktligt rekryteras, tränas och används i militära styrkor. Det kan även handla
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL
#4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter
Läs merInternationell policy 2011-2020 för Södertälje kommun
Internationell policy 2011-2020 för Södertälje kommun Inriktning Grunden i Södertälje kommuns internationella arbete är denna policy som är antagen av kommunfullmäktige. Internationella policyn anger de
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk Arbetsmarknadsdepartementet 2013-08-14 Dokumentbeteckning KOM (2013) 471 Förslag till
Läs merEffekter av den finanspolitiska åtstramningen
Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet
Läs merMaktsalongen Verksamhetsplan 2015
Bilaga 5 Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Maktsalongen är en organisation som arbetar med jämställdhet i det unga civilsamhället. 2015 är organisationens fjärde år och organisationen växer med raketfart.
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN
#4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM27. Förslag till förordning för Europeiska fiskerifonden 2007-2013. Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Förslag till förordning för Europeiska fiskerifonden 2007-2013 Jordbruksdepartementet 2004-11-15 Dokumentbeteckning KOM(2004) 497 Förslag till rådets förordning om Europeiska
Läs mer1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000
Koldioxidindex 2015 Trendbrott mellan klimatutsläpp och tillväxt November 1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000 3% Den minskningstakt av koldioxidinstensitet som länder åtagit sig
Läs merRYSSLAND OCH CENTRALASIEN
RYSSLAND OCH CENTRALASIEN Sedan 2014 har krisen i Ukraina och Rysslands olagliga annektering av Krim lett till nya ramar för de bilaterala relationerna mellan EU och Ryssland. Under senare år har den oroande
Läs mer