1. Sjukvård 1.1 Kostnader för läkarbesök vid inträffad Ewa Söderberg skada på rörelsefunktion/apparat 1.2 Framtida utveckling av onkologin Jan Sjödin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Sjukvård 1.1 Kostnader för läkarbesök vid inträffad Ewa Söderberg skada på rörelsefunktion/apparat 1.2 Framtida utveckling av onkologin Jan Sjödin"

Transkript

1 MOTIONER FÖREDRAGANDE 1. Sjukvård 1.1 Kostnader för läkarbesök vid inträffad Ewa Söderberg skada på rörelsefunktion/apparat 1.2 Framtida utveckling av onkologin Jan Sjödin 2. Äldrevård - omsorg 2.1 Näringsrik mat på vårdhemmen Gun Olofsson 2.2 Terapi och sysselsättning för äldreboende Jan Johansson 2.3 Funktionshindrades rätt Monica Fahlén 3. Socialförsäkring - Pensioner 3.1 Arbete/sysselsättning Kerstin Kristiansson-Karlstedt 3.2 Orättvisa minskade pensioner Elisabet Lassen 3.3 Bättre tandvårdsförsäkring Susanne Eberstein 3.4 Lika pensioner för alla Kerstin Kristiansson-Karlstedt 4. Rättsfrågor 4.1 Övergrepp-våldtäkter Susanne Eberstein 4.2 Användande av mobiltelefoner Anders Mikaelsson 4.3 Provision på läkemedel Göran Norlander 4.4 Oberoende patientnämnd Susanne Eberstein 4.5 Straffskärpning våld mot barn Susanne Eberstein 4.6 Utökat stöd för kvinnojourerna Ewa Lindstrand 4.7 Låt andra utreda polisens ev. brott Susanne Eberstein 4.8 Vapen och hörselskador Hans Stenberg 5. Demokratifrågor 5.1 Ålder på listorna Anita Bdioui 5.2 Politiska representanter Elvy Söderström 5.3 Demokrati och ideologi i vårt parti Kaisa Hautala 5.4 Ett demokratiskt Europa Ingvar Wiklund 5.5 Ers. landstingsfullmäktige Jan Sjödin 5.6 Åter till 3 åriga mandatperioder Elvy Söderström 5.7 Folkbildningsinsats elektroniskt medborgareinflytande Kerstin Kristiansson-Karlstedt 6. Arbetsmarknad 6.1 Försäkringsvillkor inom privatanställdas område Roger Johansson 6.2 Sjukvårdspersonalens arbetsmiljö Benny Eriksson 6.3 Uppsägning på egen begäran Roger Johansson 7. Infrastruktur Kommunikationer - Energi 7.1 Bristfälliga vägar och järnvägar Hans Stenberg 7.2 Kommunikationsmöjligheter från inlandet och glesbygden Hans Stenberg 7.3 Effektfrågan och strömavbrott Carl-Erik Mähler

2 8. Utbildningsfrågor 8.1 Mat till alla i skolan Elisabet Lassen 8.2 Stöd vid inlärande Agneta Lundberg 8.3 Körkortsutbildning i skolan Agneta Lundberg 9. Kultur 9.1 Tillgodogörande av kultur Kerstin Nygren 10. Jämställdhet 10.1 Åldersgränser Anita Bdioui 11. Organisationsfrågor 11.1 Kongresser två gånger per år Ingemar Nilsson 11.2 Uppföljning av distrikskongressbeslut Elvy Söderström 11.3 Medlemsavgifter Ingemar Nilsson 11.4 Medlemsavgifter Ingemar Nilsson 12. Fördelningspolitik - sker 12.1 Rådslag om sker och och ekonomisk politik Ewa Lindstrand 12.2 Sk på alkohol Monica Fahlén 12.3 Verkliga inkomster skall beskas Elvy Söderström 13. Internationellt 13.1 Israel Palestinakonflikten Elvy Söderström 14. Miljö 14.1 Tomglaspant systembolaget Sten-Ove Danielsson 15. Regionalpolitik 15.1 Förändra transportstödet Jan Johansson 15.2 Norrland och elitidrott Benny Eriksson 15.3 Förenkla EU-ansökningarna Ingvar Wiklund 15.4 Riskkapital Carl-Erik Mähler 16. Försäkringar 16.1 Försäkring för den offentliga sektorn Sten-Ove Danielsson

3 1. Sjukvård 1.1 Minskade kostnader för läkarbesök vid inträffad skada på röreslefunktioner/apparaten Man bör kunna ge sjukgymnaster möjlighet sjukskriva eller friskskriva patienter som har skada eller haft skada på rörelseorgan. Detta dels för avlasta läkarna, dels för sjukgymnasterna har särskilda kunskaper om just den stora gruppen långtidssjukskrivna med skada eller sjukdom i rörelseorganen. Problemet är vi behöver öka kvaliteten i sjukskrivningarna för dessa skadade. Erfarenheten och kunskapen om dessa skador har inte hög prioritet i dagens grundläggande läkarutbildning. Därför så kommer många patienter bli sjukskrivna under lång tid för de inte kan komma till ortoped kompetens på en gång utan är hänvisade ofta till primärvården eller till akutmottagningen på sjukhusen. Många skickas hem med mediciner med förhoppning de skall bli återställda. Ordinationer utfärdade av underläkare i primärjour på akutmottagningen. Att kunna ha en dygnet runt kompetens inom ortopedi inom ett litet sjukhus är svårt uppfylla. Man kan möjligtvis komma i besittning av denna hjälp via kostsamma stafettläkare. Men detta kan inte vara en bra lösning när sjukgymnast med spetskompetens finns i de flesta sjukvårdsförvaltningarna i landet. Den viktiga telemedicinen kan utgöra länken mellan gymnasten och överläkaren som kan befinna sig på annat ställe i sin tjänst. Detta skulle bespara sjukvården och samhället stora kostnader eftersom patienten inte behöver konsultera olika specialistnivåer inom sjukvården. Man kan också se positiva samhällseffekter genom sjukskrivningstiden kunde förkortas eftersom diagnostisering och åtgärder kunde omedelbart starta. Den som gjort diagnosen och åtgärdsförslaget skulle också kunna följa patienten bättre genom rehabilitering utförs av den sjukgymnast som redan känner den skadade och vilken skada denna har. Denne person skulle också kunna genom personlig kännedom utfärda friskskivningen snabbare. Detta innebär inte beredskap för operativt ingrepp vid rörelseskador skulle försämras eftersom detta är en akut kirurgisk åtgärd för stabilisera viktiga cirkulatoriska skador och även ortopediskt åtgärda akut skada, och som skall utföras av ortoped i första hand. Det ena är fler läkare borde förstå sjukskrivningar kan utfärdas av personal med spetskompetens. Men också denna åtgärd genom sjukgymnast ger ortopedin mera tid för de allvarliga skadorna och inte det man kallar för lätt skada på rörelse apparaten. Om patienten har krafter kvar så förvärras snarast situationen av denne inte får kompetens redan vid mottagningen av sakkunniga på ortopedi, utan får rekommendationen vara i hemmet och medicinera av läkare, som i sämsta fall kan vara under utbildning och schemalagd tjänstgöring på akutmottagningen. Det är oerhört viktigt ändra på detta för på så sätt kunna göra besparingar utan kvaliteten försämras. Jag föreslår därför: Socialstyrelsen måste ändra på sitt sätt se på läkarnas roll inom sjukvården. Det finns andra sätt både diagnostisera och åtgärda skada eller sjukdom av annan formell yrkesgrupp inom sjukvården. Det är inte alla gånger fördelar med läkare har denna funktion om de inte har en specialist utbildning. Men denna åtgärd inte på något sätt skall förändra ortopedläkarens roll när allvarliga skador inträffat. Det måste skapas tydliga gränsdragningar mellan dessa föreslagna åtgärder för uppnå maximal säkerhet för patienten. Sollefteå den 12 november 2002 / Leif Leding

4 Motionen behandlad vid Trästa-Skärvsta S-förenings medlemsmöte den 18 nov 2002 som beslutat med tillstyrkan överlämna den till Socialdemokratiska partidistriktet. Ordf. Lennart Frost Sekr. Britt Marie Person Sollefteå arbetarekommuns yttrande över motionen. Delar i motionen sammanfaller med den inriktning som landstinget antagit vad gäller de s.k. tillgänglighetsmedlen. En del där var se över organisationen av mottagningsverksamheten för nedbringa väntetiden till specialistläkarbesök, exempelvis genom en första bedömning av en annan yrkesgrupp. Sjukgymnasterna har redan idag ett långtgående behandlingsansvar. Det finns idag inget remisskrav till sjukgymnast vilket innebär sjukgymnast fastställer åtgärder och påbörjar behandling under eget ansvar. Om sjukgymnast däremot anser patientens besvär är speciella överlämnar sjukgymnasten frågan till ansvarig läkare. Det innebär sjukgymnasterna inte behandlar symptom som är oklara. Relationen och ansvaret mellan sjukgymnast och läkare är mycket klara varför sjuk- och friskskrivningar inte sällan sker genom direkt kontakt mellan vårdgivarna. Konstaterar också detta arbetssätt finns inom andra områden inom sjukvården ex. psykiatrin där patienten behandlas av den personalkategori som har spetskunskapen i aktuell behandlingssituation. Även inom länet har olika arbeten inom primärvården inneburit arbetsuppgifter omfördelas mellan läkare och sjukgymnaster för öka tillgängligheten, vilket finns presenterat i redovisningen av genombrottsprojekten. Vad gäller motionärens förslag finner vi skäl uppmärksamma socialstyrelsen på problematiken kring olika yrkesgruppers kompetenser inom hälso- och sjukvården och hur man på bästa sätt skall kunna minska onödigt långa sjukskrivningar. Med hänvisning till ovanstående föreslår styrelsen representantskapet besluta; anta motionen som arbetarekommunens egen och insända densamma till partidistriktet årskongress. Representantskapet beslutande vid mötet anta motionen som arbetarekommunens egen och insända densamma till partidistriktets årskongress Distriktsstyrelsens yttrande över motion 1.1 Föredragande: Ewa Söderberg Distriktsstyrelsen anser precis som i Sollefteå arbetarkommuns yttrande delar i motionen sammanfaller med det arbete som redan pågår i landstinget Västernorrland. Genombrott är en modell för kontinuerligt förbättringsarbete som har sin förebild i Breakthrough series model utarbetat av the Institute for health Care Improvement (IHI) i Boston av statistikern Tom Nolan och läkaren Donald Berwick. Modellen bygger på aktivitet och lärande hos deltagarna. Att sätta upp mätbara mål och systematiskt testa förändringar i liten skala samt notera vad som händer. Det är bara de förändringar som leder till förbättringar som testas i stor skala och därefter sprids i organisationen.

5 En del i förbättringsarbetet fokuserar på få ett effektivare omhändertagande enligt den s.k. EON-principen (Effektivare Omhändertagande Nivå) Det innebär man inom vården koncentrerar sig på lösa problemet som patienten kommer in med och inte i första hand ser vilken vårdpersonal patienten möter, istället ser man till patienten får sitt vårdbehov tillgodosett. Genom ett gott samarbete mellan exempelvis sjukgymnaster och läkare på en vårdcentral finna den bästa och snabbaste lösningen för en patient. Relationen och ansvaret mellan sjukgymnast och läkare är mycket klara varför sjuk- och friskskrivningar inte sällan sker genom direkt kontakt mellan dessa vårdgivare. I landstinget Västernorrland har jobbat eller jobbar just nu, ett 40-tal olika vårdsteam med olika genombrottsprojekt. Man har gjort vårdprogram för enklare åkommor, så patienten erhåller vård på rätt vårdnivå och avlastar läkarna. 50 % av patienterna går idag direkt till sjukgymnast för behandling, utan först besöka en läkare. Distriktsstyrelsen kan instämma i Sollefteå Arbetarekommuns yttrande om det kan finnas skäl uppmärksamma socialstyrelsen på problematiken kring olika yrkesgruppers kompetenser inom hälso- och sjukvården - men anser inte det är önskvärt ytterligare yrkesgrupper får möjlighet sjuk- och friskskriva patienter. Distriktsstyrelsen tror mer på ett gott samarbete mellan olika kompetenser i vården bättre gynnar den enskilde individen. Med hänvisning till ovanstående föreslår distriktsstyrelsen kongressen besluta; avslå motionen 1.2 Framtida utveckling av onkologin och den palliativa vården inom Landstinget Västernorrland. I denna motion med inriktning mot Kramfors/Sollefteå Sjukvårdsförvaltning samt hur den skulle kunna bedrivas för övrigt i länet. Cancersjukdomar ökar i vår värld med en omfning som är mycket oroande. Samtidigt som även forskningen kring cancer gör stora framsteg. Det som oroar motionären är man mer och mer minskar på resurser och möjligheter inom de små sjukvårdsområdena i vårt land bedriva en god vård av svårt sjuka, och då inte enbart cancervården. Med tanke på vad denna svåra sjukdom som ex. cancer innebär för patienter och deras anhöriga så är det av stort vikt man kan vid sitt hemsjukhus både behandlas och efterbehandlas för sjukdomen. Att vid speciellt svåra sjukdomstillstånd har möjlighet få komma till regions/universitetssjukhus för specialist vård. Men så snart som patienters tillstånd medger, återvända till sitt hemsjukhus. Detta för närheten till anhöriga fyller en mycket stor och viktig funktion i läknings- och återhämtningsfasen genom den dagliga kontakt som kan ske. Anhöriga får möjlighet vara nära sina kära och även vän som insjuknat. Också eventuella positiva utvecklingen av sjukdomen kan påverkas socialt om den sjuke får besök av kära och nära. En negativ sjukdomsbild kan ge den drabbade ett stort behov av närhet till anhöriga och vänner. Traumat för den drabbade är svårt. Man måste också beakta möjligheten till kommunikationer mellan inlandet och centralorterna minskar idag. Detta orsakar det blir svårare och svårare komma till det lokala sjukhuset och även till de stora länssjukhusen eller till universitetssjukhusen utanför länet. Det drabbar anhöriga genom stora kostnader med resa och ev. mat och logi.

6 Efterbehandling och omvårdnad av patienten bör ske inom en speciellt inrättad vårdenhet som idag benämns onkologiavdelning. Att därigenom känna på denna vårdavdelning som gärna kan vara en lokal/huskropp utanför själva sjukhuset är till fördel för patienten och ger en större trygghet genom den spetskompetens som därigenom skapas bland personalen. Personal som redan vid initialskedet av sjukdomen börjat bli personligt bekant med patienten. Att även vid livets slutskede erbjudas den bästa tänkbara omvårdnaden både för den sjuke liksom omvårdnaden av anhöriga. Att även kuratorsverksamheten ges större möjligheter till hjälp för den sjuke liksom hjälp till anhöriga genom det förtroende som kunnat byggas under sjukdomstiden. Denna speciella vårdform gäller också för andra svåra sjukdomar och tillstånd, inte enbart cancer. Denna vårdform kallas för palliativ vård. Vad är då palliativ vård? Aktiv helhetsvård av personer med sjukdomar där bot inte längre är vänta. Målet är bästa möjliga livskvalitet för både patient och anhöriga, tillgodose de fysiska lika väl som de psykiska, sociala och andliga behoven. Den palliativa vården sådan som den bedrivs av läkare betecknas som palliativ medicin och har smärt- och symtomkontroll som en viktig beståndsdel. Många aspekter av den palliativa vården kan också tillämpas under det tidiga sjukdomsförloppet och i samband med den kurativa behandlingen av tumörsjukdomar. Tidigare riktade sig den palliativa vården enbart till cancerpatienter och deras familjer men omfar nu även vård av patienter med t.ex. aids, motorneuronsjukdomar (tilltagande muskelsvaghet) och andra nedbrytande neurologiska sjukdomar. Dessa tillstånd kännetecknas av föränderliga fysiska symtom, ökad psykosocial smärta och en relativt kort terminal fas. Palliativ vård betraktar döden som en naturlig process. Den varken påskyndar eller fördröjer döden. Den erbjuder stöd för patienten leva så aktivt som möjligt intill döden och ger samtidigt stöd åt anhöriga, både under patientens sjukdomstid och under deras egen sorgbearbetningsperiod. Den palliativa vården har växt fram ur hospisrörelsen. En av dess främsta företrädare i Sverige är geriatrikern Barbro Beck-Friis. Jag föreslår därför: vårt parti bör aktivt verka för svårt sjuka och ibland i livets slutskede skall erbjudas ovan möjlighet till palliativ vård inom Kramfors/Sollefteå Sjukvårdsförvaltning. Samma möjlighet skall erbjudas för samtliga boende i vårt län. Låt inte besparingshysteri drabba svårt sjuka och deras anhöriga. Låt de drabbade få möjlighet till en viktig social kontakt med kära och nära. Ge möjlighet till anhöriga kunna besöka sina sjuka anhöriga trots de försämrade kommunikationerna i glesbygden. Låt den sjuke känna en omvårdnad av sin sjukdom genom kompetens och erfarenhet från personal som har kunskap om cancersjukdomar. Att palliativ vård skall erbjudas den svårt sjuke i livets slutskede och då inom Sollefteå centralort och inte ett antal mil utanför sjukhusets kunskap och erfarenhet. Sollefteå den 12 november 2002 / Leif Leding Motionen behandlad vid Trästa-Skärvsta S-förenings medlemsmöte den 18 nov 2002 som beslutat med tillstyrkan överlämna den till Socialdemokratiska Partidistriktet. Ordf. Lennart Frost Sekr. Britt Marie Persson

7 Sollefteå arbetarekommuns styrelses yttrande över motionen. Ett viktigt område som tas upp! Palliativ vård avser i första hand ett förhållningssätt mot patienten. Ett svårt område som kräver stor mognad hos de vårdande. I första hand gäller det ha tillgång till kompetens inom detta område samt denna kunskap sprids. Palliativ vård kan bedrivas på många olika platser: eget ordinärt boende, särskilt boende samt inom landstingets slutna vård. Även speciella institutioner hospice kan finnas drivna av landsting, kommuner, frivilliga organisationer etc. Patienter i palliativ vård behöver ett lugnare tempo omkring sig samt personal som kan klara arbete med existentiella frågor med i vårdarbetet. Om möjligt bör man därför försöka vårda palliativa patienter inom särskilda enheter/avdelningar gärna på sjukhus eller f.d. sjukhem där en lugnare mera hemlik och rogivande miljö kan ordnas. Inom länet har frågan om ett lokalt hospice varit uppe på dagordningen i landstinget, länets kommuner som samarbetsorganet KOLA-gruppen. Där har man uttalat sig positivt för den planerade verksamheten med ett hospice i Sundsvall. Beslut har tagits av såväl Sundsvalls kommun som Landstinget Västernorrland om gå in som medfinansiärer i Projekt Hospice Sundsvall, dock under förutsättning regeringen far ett positivt besked om bidrag till verksamheten. Liknande verksamhet borde vara önskvärd inom Kramfors/Sollefteå. Ett hem för vård i livets slutskede skulle ses som ett viktigt komplement till den övriga medicinska vården och till de satsningar som sker i kommunen på avancerad sjukvård i hemmen. Hospiceverksamhet ger ökade möjligheter för skapa god vård i livets slutskede såväl i eget boende, vid sjukhus eller vid särskilda hospice. En kartläggning av hur den palliativa vården i dag verkligen klaras av inom sjukvårdsförvaltningarna samt kommunerna kan vara ett sätt se på de ansträngningar som gjorts för ge en bättre vård vid livets slutskede. Vilka kompetenser finns i dag? Hur förs denna kunskap ut? Vilken uppföljning görs ur patientperspektivet, anhörigperspektivet, personalperspektivet? Hur tillgodoses den hemlika, rogivande miljön för de som får sin slutliga palliativa vård inom sjukhusen? Hur fungerar smärtlindringen? Hur tacklas de existentiella frågorna? Med hänvisning till detta föreslår styrelsen representantskapet besluta; bifalla motionen och insända den till partidistriktets årskongress Sollefteå arbetarekommuns representantskap beslutade vid möte anta motionen som arbetarekommunens egen och insända densamma till partidistriktets årskongress Distriktsstyrelsens yttrande över motion 1.2. Föredragande: Jan Sjödin Motionen tar upp en mycket viktig och aktuell fråga nät det gäller palliativ vård i vårt län. Först vill jag understryka vi idag bedriver en bra palliativ vård i vårt län. Distriktsstyrelsen instämmer i Sollefteå arbetarekommuns yttrande. Distriktsstyrelsen överlämnar motionen till landstingsgruppen för i den framtida planeringen när gäller utveckling av olika vårdformer arbeta för de intentioner som tas upp i motion 1:2.

8 Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta; bifalla motionen samt översända motionen med dess yttrande till den till den socialdemokratiska landstingsgruppen 2. Äldrevård omsorg 2.1 Får de äldre på vårdhemmen i sig tillräckligt med näring via den mat som serveras? Återigen så klappar vi politiker oss för bröstet och gläder oss vi kommit i ram eller givit direktiv till besparingsåtgärder för vård o omsorg, utan se vilka konsekvenser detta medför för boende och personal under vård o omsorgen i landet. Det är skrämmande se hur vi inom det beslutande skeendena även skurit ned på kvalitén för mat och dryck. Många äldre är missnöjd med maten idag genom kvalitén är försämrad. Försämrad genom ansvariga för ekonomin anser maten till de gamla kan vi spara pengar på. Spara pengar för kommunen men belasta istället sjukvården när problem uppstår för den boende, med förstoppning, undernäring eller i värsta fall, matvägran. Är detta en åtgärd som skall applåderas? Nej. En fullvärdig och väl sammans kost är en grundläggande förutsättning för bibehålla eller förbättra hälsan och för uppnå en ökad livskvalité. Ett bristfälligt näringsintag leder efter hand till undernäring/malnutrition. Hos gruppen sjuka äldre kan undernäring vara en stark bidragande orsak till allvarliga komplikationer och ökat behov av sjukhusvård. En studie som genomförts i Sverige visade efter sju dagars registrering av konsumerad mat och dryck som genomfördes med hjälp av ett validerat och reliabilitetstestat kostregistreringsinstrument visade majoriteten av de boende hade ett för lågt energi- och näringsintag. Mer än hälften av de boende hade ett för lågt energiintag och var därmed klart i riskzonen för utveckla undernäring. En tredjedel av de boende var dessutom klart underviktiga. I kostintagsstudien ingår totalt 78 boende/vårdtagare, 65 kvinnor och 13 män, med en medelålder på 85 år. Deltagarfrekvensen var 96 %. Denna studie genomfördes i Skåne men är med största sannolikhet lika aktuell i vår del av landet. Resultaten av studien visar åter igen upp bristande nutritionsrutiner inom äldreomsorgen och pekar på den stora betydelsen av måltidsverksamheten inom äldreomsorgen bör utformas, formuleras och kvalitetssäkras i enlighet med näringsrekommendationerna som finns för äldre. Det måste finnas annat göra besparning inom. Jag föreslår därför: Kvalitén på mat måste förbättras så speciellt de äldre skall erhålla en näringsrik kost som också följer krav på anpassad mat till äldre. Vi kan inte kräva de ska acceptera wookgryta, pizza samt ett antal andra främmande maträtter. Att man inte i beredningen av matportion ser till mat, grönsaker och övriga smaksättningstillbehör inte rörs ihop i en enda röra. Att de äldre får möjlighet tugga och inte äta mat som är mosad. Tuggbehovet är viktigt. Denna kvalitetsförbättring är ett led i minska onödiga sjukvårdskostnader för bl.a. vård o omsorgen, men också ge vårdtagarna en bättre och mer anpassad diet som är raktiv se på när den skall serveras och intagas. Bristen på sjukvårdspersonal kan göra de äldre inte får den hjälp de behöver med äta. Personer som till exempel har dålig tandstatus eller hjärtsvikt kan behöva ungefär en till en och en halv timme för äta upp sin måltid. Om de äldre inte får tillräckligt med näring

9 finns en risk de hamnar i en ond cirkel, där de blir svagare och svagare. Till slut kan de vara så svaga de svälter ihjäl. Likaså måste arbetsschemat för de anställda inom vården och hemtjänsten utformas så det finns tid vara hos ensamma som bor i sina hem, vid måltidsintag. Idag är hemtjänstens tid hos de äldre i hemmen så starkt begränsad det inte finns tid se de äter upp sin mat och ofta då även mediciner. Likaså skall personalbemanningen vara så tilltagen så en viktig social kontakt kan ske under måltidsintaget. Detta handlar om omvårdnad och omtanke. Sollefteå den 12 november 2002 / Leif Leding Motionen behandlad vid Trästa-Skärvsta S-förenings medlemsmöte den 18 nov 2002 som beslutat med tillstyrkan överlämna den till Socialdemokratiska Partidistriktet. Ordf. Lennart Frost Sekr. Britt Marie Persson Trästa-Skärvsta s-förenings yttrande över motionen. Motionären tar här upp en mängd viktiga faktorer för åstadkomma en förbättring av olika brister inom vård- och omsorgsverksamheten. Förhållanden som till stor del beror på bristande resurser, framförallt på personalsidan. Eftersom förhållanden inom denna sektor är bristfälliga på många håll av vårt land torde det vara nödvändigt med ökade statliga insatser för kunna få en förbättring till stånd. Med hänsyn till de vallöften socialdemokraterna gav inför årets val bör en kraftig resursförstärkning beslutas med det snaraste. Vi föreslår därför länets S-riksdagsgupp tar ett samlat grepp över hela vårdsektorn och genom motioner till Riksdagen föreslår en kraftig resursförstärkning till vården. Ovanstående yttrande har antagits vid möte med Trästa-Skärvsta s-förening den 18 november Sollefteå arbetarekommuns styrelse tillstyrkte Trästa-Skärvsta s-förenings yttrande vid sitt sammanträde Sollefteå arbetarekommuns styrelse föreslår representantskapet besluta; bifalla motionen Representantskapet beslutade vid möte anta motionen som arbetarekommunens egen och insända den till partidistriktets årskongress Distriktsstyrelsens yttrande över motion 2.1 Föredragande; Gun Olofsson Motionären tar upp en mycket viktig fråga. Jag har mött många människor som är engagerade i detta ämne och som noga följer matsedeln i massmedia varje vecka på den mat som serveras i de särskilda boendena. Synpunkter på maten kommer också in till de berörda så matkvaliteten därmed kan förbättras.

10 Socialstyrelsen och Länsstyrelsen har båda tillsynen över Socialnämndens olika verksamheter. Det innebär om det förekommer brister i någon verksamhet så skickar tillsynsmyndigheten en rapport i vilken man kräver rutiner eller annat åtgärdas. Regeringen har också givit Länsstyrelsen nya resurser i form av kunna anställa äldreombud för ännu mer förstärka och ta tillvara de äldres rättigheter i samhället. Till sist vill jag hålla med motionären det behövs mer resurser till vården. Problemet är inte bara ett ekonomiskt problem utan framförallt ett rekryteringsproblem. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta; anse motionen besvarad 2.2 Terapi och sysselsättning för äldre boende vid sjukhem eller annat boendeform men under vård o omsorgens ansvar. Besparings hysterin, neddragningar av personal mm. som pågår runt om i vårt land i kommuner och landsting kommer generera ökande kostnader för sjukvården genom de senildementa och juvenildementa, funktionshindrade m.fl blir understimuleras av verksamheten under sin vardag. Terapi avdelning samt den personal som var verksam där är snart historia. Detta gör de boende understimuleras under dagen. Det finns inte längre terapilokal eller verksamhet där man kunde träffas, göra lättare arbeten, få kunnig hjälp beroende av sitt handikapp. Vi kan alla minnas och se den glädje som fanns i många som var beroende av vård o omsorg när de skulle få komma till terapin. En smörkniv, liten bricka, väva som någon fick göra blev till stor glädje för många. Att med sina händer skapa är viktigt. Eller lyssna till någon som läste ur en bok eller tidning gav stimulans. I Äldreuppdraget har också framkommit det finns en påtaglig risk för behov och insatser av mer social karaktär lågprioriteras. Detta har på sina håll lett fram till en äldreomsorg där behoven av mänskliga kontakter, fysisk och psykisk stimulans och aktiviteter kommit på undantag. Detta genererar ökande kostnader för sjukhusvård, ökande medicinska insatser vid boendet mm. Uppföljning av vården och omsorgen till äldre är bristfällig. Sett ifrån den enskildes, närståendes, personalens och ledningens perspektiv behövs bättre information om hur hjälpbehoven ser ut, vilka insatser som ges, vilken kvalitet insatserna har och vilka resultat som uppnås. Inriktningen bör vara dessa uppgifter ska kunna beskrivas för vårdprocesser som omfar flera vård- och omsorgsgivare. Det krävs ett nationellt utvecklingsstöd för få till stånd en tillförlitlig och allsidig lokal verksamhetsuppföljning som även kan vara grund för nationell uppföljning. Att kvalitetssäkra detta område skulle ge ansvariga för verksamheterna och deras politiker ett bra verktyg i sitt arbete. Jag föreslår därför: Ökande anslag till terapi och stimulerande åtgärder behövs. Vi kan inte stillatigande se hur dessa personer blir understimulerade i sin vardag. Vi kan hellre inte acceptera mediciner skall kompensera denna understimulering. Vi måste också öka kraven på kompetens för de som skall arbeta med terapi och utvecklande sociala åtgärder.

11 Kvalitetssäkring av denna verksamhet om den finns kvar, bör ske så effektiva åtgärder mycket snart kan påbörjas inom vård o omsorg. Sollefteå den 12 november 2002/Leif Leding Motionen behandlad vid Trästa-Skärvsta S-förenings medlemsmöte den 18 nov 2002 som beslutat med tillstyrkan överlämna den till Socialdemokratiska Partidistriktet. Ordf. Lennart Frost Sekr. Britt Marie Persson Trästa-Skärvsta s-förenings yttrande över motionen Motionären tar här upp en mängd viktiga faktorer för åstadkomma en förbättring av olika brister inom vård- och omsorgsverksamheten. Förhållanden som till stor del beror på bristande resurser, framförallt på personalsidan. Eftersom förhållanden inom denna sektor är bristfälliga på många håll av vårt land torde det vara nödvändigt med ökade statliga insatser för kunna få en förbättring till stånd. Med hänsyn till de vallöften socialdemokraterna gav inför årets val bör en kraftig resursförstärkning beslutas med det snaraste. Vi föreslår därför länets S-riksdagsgupp tar ett samlat grepp över hela vårdsektorn och genom motioner till Riksdagen föreslår en kraftig resursförstärkning till vården. Ovanstående yttrande har antagits vid möte med Trästa-Skärvsta s-förening den 18 november Sollefteå arbetarekommuns styrelse föreslår representantskapet besluta: bifalla motionen. Representantskapet beslutade vid möte anta motionen som arbetarekommunens egen och insända den till partidistriktets årskongress Distriktsstyrelsens yttrande över motion 2.2 Föredragande; Jan Johansson I motionen tar motionären upp frågan om den understimulans som kan finnas inom vården p.g.a. indragningar av terapiverksamhet. I likhet med vad som anförts i yttrandet från Trästa-Skärvsta s-förening kan man konstatera resurser till denna sektor har minskat under de senaste åren, till övervägande del beroende på ökade kostnader för vård och omsorg i stort. Konsekvensbeskrivning av denna verksamhet skulle påvisa dess viktiga betydelse för den enskilde vårdtagaren, samt påvisa de stora ansvar som åligger kommuner och landsting. Regeringen har nu påbörjat diskussioner angående vårdens kvalité och folkhälsan. Därmed är förhoppning mera pengar tilldelas kommuner och landsting så ovan angivna problem kan lösas, då kan också den kvalitetssäkring som motionären efterfrågar garanteras av den ansvariga vårdgivaren.

12 Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta; bifalla motionen samt distriktskongressen ger länets riksdagsledamöter i uppdrag arbeta för de i motionen anförda synpunkterna 2.3 Funktionshindrade och äldre boendes rätt till komma ut i det fria någon gång under veckan. Återigen så klappar vi politiker oss för bröstet och gläder oss vi kommit i ram eller givit direktiv till besparingsåtgärder för vård o omsorg, utan se vilka konsekvenser detta medför för boende och personal under vård o omsorgen i landet. Många av dessa funktionshindrade och äldre har under året inte givits möjlighet till få komma ut, någon eller några timmar i det fria. Det finns inte tid för personalen utföra denna viktiga sociala åtgärd. De ungdomar vi tidigare kunde se vara ute och promenera, dra rullstol mm ser vi inte längre eftersom man inte har råd anställa denna billiga arbetskraft under sommaren. Man kommer då hamna utanför ram. Aj Aj, får personalen höra från ledningen. Istället så får de funktionshindrade och äldre sitta i en s.k. pensionärskuvös (inglasad balkong) istället och bara titta ut. Det har också kommit rapporter man på grund av underbemanning glömt bort någon sitter på dessa balkonger i mycket stark värme och bestrålning från solen. Vätskebrist och andra följder har framkommit i de rapporter som skrivits. Sedan kompenseras understimuleringen av medicinska åtgärder. Jag föreslår därför: Innan beslut om fördelning av budget sker bör det ske konsekvensstudier av besparingsåtgärderna så de inte genererar ökande kostnader för kommuner och landsting. Uppföljning av vården och omsorgen till äldre är bristfällig och bör förbättras. Sett ifrån den enskildes, närståendes, personalens och ledningens perspektiv behövs bättre information om hur hjälpbehoven ser ut, vilka insatser som ges, vilken kvalitet insatserna har och vilka resultat som uppnås. Inriktningen bör vara dessa uppgifter ska kunna beskrivas för vårdprocesser som omfar flera vård- och omsorgsgivare. Det krävs ett nationellt utvecklingsstöd för få till stånd en tillförlitlig och allsidig lokal verksamhetsuppföljning som även kan vara grund för nationell uppföljning. Och ger då även ett verktyg i budgetprocessen i det beslutande politiska arbetet. Sollefteå den 12 november 2002 / Leif Leding Motionen behandlad vid Trästa-Skärvsta S-förenings medlemsmöte den 18 nov 2002 som beslutat med tillstyrkan överlämna den till Socialdemokratiska Partidistriktet. Ordf. Lennart Frost Sekr. Britt Marie Persson Trästa-Skärvsta s-förenings yttrande över motionen Motionären tar här upp en mängd viktiga faktorer för åstadkomma en förbättring av olika brister inom vård- och omsorgsverksamheten. Förhållanden som till stor del beror på bristande resurser, framförallt på personalsidan. Eftersom förhållanden inom denna sektor är bristfälliga på många håll av vårt land torde det vara nödvändigt med ökade statliga insatser för kunna få en förbättring till stånd.

13 Med hänsyn till de vallöften socialdemokraterna gav inför årets val bör en kraftig resursförstärkning beslutas med det snaraste. Vi föreslår därför länets S-riksdagsgupp tar ett samlat grepp över hela vårdsektorn och genom motioner till Riksdagen föreslår en kraftig resursförstärkning till vården. Ovanstående yttrande har antagits vid möte med Trästa-Skärvsta s-förening den 18 november Sollefteå arbetarekommuns styrelse föreslår representantskapet besluta; bifalla motionen Representantskapet beslutade vid möte anta motionen som arbetarekommunens egen och insända densamma till partidistriktet årskongress Distriktsstyrelsens yttrande över motion 2.3 Föredragande: Monica Fahlén Motionären tar upp viktiga problem för framförallt äldre och funktionshindrade. Varje sådant exempel som motionären beskriver är självklart tragedier för den enskilde, som t.ex. bli kvarglömd på en balkong och drabbas av vätskebrist till följd av detta. Frågan är om detta beror på politiska beslut eller olyckliga omständigheter. De förslag som styrelsen uppfar motionären har är: - Innan beslut om fördelning av budget sker bör det ske konsekvensstudier av besparingsåtgärderna så de inte genererar ökade kostnader för kommuner och landsting. - Det krävs ett nationellt utvecklingsstöd för få till stånd en tillförlitlig och allsidig lokal verksamhetsuppföljning som även kan vara grund för nationell uppföljning. Dessa båda förslag kan utläsas ur en lång -sats som dessutom innehåller synpunkter om bristfällig uppföljning. När det gäller konsekvensstudier är det självklart så kommuner och landsting ska göra detta. Vi som är förtroendevalda kommun och landstingspolitiker ska verka för detta på respektive arena. Som exempel kan här nämnas i Landstinget Västernorrland införs fr.o.m ett nytt arbetssätt där hälso- och sjukvårdsdelegationen (HSD) kommer välja ut några områden per år och titta på hälsoförhållanden i befolkningen och utifrån detta behov av hälso- och sjukvård och utförda uppföljningar och utvärderingar göra nödvändiga prioriteringar. Detta arbetssätt införs för undvika just det som motionären inleder sin motion med, nämligen vi som politiker bara ska agera utifrån vi ska komma i ram. Att hålla sig inom ramen är naturligtvis också viktigt och ansvaret för detta kommer ligga på Landstingsstyrelsens arbetsutskott (LSAu). I Landstingsstyrelsen sammanvägs sedan behoven med de ramar som finns, och beslut som är bra för både befolkningen och ekonomin kan tas.

14 När det gäller nationellt utvecklingsstöd till lokal verksamhetsuppföljning så har socialdemokratiska partikongressen i november 2001 beslutat i de politiska riktlinjerna skriva in hälso- och sjukvården åren framöver ska få en växande andel av våra gemensamma resurser. Styrelsen förutsätter alla förtroendevalda socialdemokrater i både kommun, landsting och riksdag agerar utifrån det partiprogram och de politiska riktlinjer som antogs på den senaste partikongressen. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta; anse motionen besvarad 3. Socialförsäkring - Pensioner 3.1 Arbete/sysselsättning för en ökad gemenskap i samhälle och samhällsliv. Denna motion handlar om gemenskapen som ett arbete innebär, även en gemenskap i samhället och samhällslivet. Antalet människor som är sjukskrivna eller förtidspensionerade ökar. Det leder på sikt ofta till en känsla av stå utanför gemenskapen som arbetslivet innebär. Som sjukskriven eller förtidspensionerad känner man sig inte alltid sysslolös, då man många gånger försöker hitta på andra uppgifter fylla sin tid med. Uppgifterna leder dock inte till en gemenskap med andra. Många sjukskrivna och förtidspensionerade har resurser som skulle kunna möjliggöra ett forts deltagande i arbetsliv och gemenskap med andra. Det kan gälla många olika områden och många olika arbetsuppgifter, som idag kanske inte finns tid eller resurser till utföra. Vilka områden i samhällslivet kunde komma ifråga för sjukskrivna och förtidspensionerade? Vid en inventering inom vård och omsorg, barnomsorg, skola, föreningsliv m.m. skulle en mängd värdefulla uppgifter komma fram. Sådana uppgifter som idag inte utförs av någon, men som skulle vara mycket värdefulla om de blev gjorda. Och många av dessa uppgifter kunde mer än väl passa för människor med begränsad arbetsförmåga, av vilka många idag är sjukskrivna eller förtidspensionerade. Det skulle även kunna gälla uppgifter på egna arbetsplatsen. Det kan gälla besökstjänst, högläsning för gamla eller handikappade, föreningsarbete, kamratstöd i skolan, sagoberättare på dagis o s v. Det finns mängder med uppgifter som skulle avsevärt höja kvaliteten och även vara meningsfulla för den som utförde dem. Alla människor har en uppgift i samhället. Det bör vara lika självklart som alla har rätt till ett arbete, och känna sig behövd. Den som är frisk kan arbeta heltid, andra kan arbeta mindre del av dagen. Svårare eller lättare uppgifter. Denna motion föreslår; distriktskongressen uppmanar länets riksdagsledamöter och andra verka i motionens anda. Sollefteå den 10 november 2002 / Eva Persson Trästa-Skärvsta S-förening har vid medlemsmöte tillstyrkt denna motion.

15 Sollefteå arbetarekommuns yttrande över motionen. Sedan mitten av 1990-talet har riksdagen bestämt arbetslinjen skall gälla i arbetslivet. Detta innebär alla medborgares arbetsförmåga skall tas tillvara. I samband med detta skärptes även reglerna för beviljande av förtidspension och det blev möjligt kunna beviljas fjärdedels, halv, tre fjärdedels och hel förtidspension. Några av anledningarna till detta var bromsa kostnadsutvecklingen samt man skulle ges möjlighet kunna fortsätta arbeta på deltid om man fick minskad arbetsförmåga på grund av sjukdom. Det har därefter även införts möjlighet under vissa förutsättningen kunna få behålla sin förtidspension under 3 månader för prova på lämpligt arbete samt därefter få ha sin förtidspension vilande under högst 3 år när man prövar återgå i arbete. Om återgång i arbete inte lyckas kan man återfå sin förtidspension utan medicinsk prövning. Även detta en del i arbetslinjen för kunna återgå i förvärvsarbete till någon del. Under de senaste åren har det även införts en ändring i lagen om allmän försäkring. Detta för personer som har beviljats hel förtidspension inte skall bli pacificerade. Ändringen innebär arbetsförmågan inte behöver vara helt neds men neds med sju åttondelar. Genom detta kan personer med hel förtidspension utföra en mindre del betalt arbete och trots detta behålla sin hela förtidspension. Från och med den 1 januari, 2003 kommer förtidspensioneringen förändras. Då införs aktivitetsersättning för personer i åldern mellan 19 och 30 år. Som framgår av namnet innebär ersättningen personerna under tiden de uppbär ersättningen skall erbjudas delta i aktiviteter av olika slag. Man kommer också kunna få ersättning för vissa kostnader som man har för aktiviteten. Förutom kunna delta i aktiviteter skall man kunna få arbetslivsinriktad rehabilitering. Detta blir aktuellt när hälsotillståndet/funktionsförmågan har förbättrats så det kan bli fråga om återgång i arbete. För personer i åldern mellan 30 och 65 år införs sjukersättning. Den som beviljats hel sjukersättning kan som tidigare använda en liten del av sin restarbetsförmåga (en åttondel) till utföra en mindre del avlönat arbete. Dessutom finns möjligheten till vilande ersättning kvar. För ytterligare motverka man blir helt utslagen från arbetslivet, och därmed riskera isolering, föreslog regeringen i samband med regerings- förklaringen, partiell sjukskrivning skulle bli regel i stället för som nu hel sjukskrivning. Som en bieffekt av detta beräknades även kostnaderna för sjukpenning kunna bli lägre. Nivåerna för sjukpenning är de samma som för aktivitetsersättning och sjukersättning, dvs. fjärdedels, halv, tre fjärdedels och hel. När det är fråga om sjukpenning kan den som är till exempel helt sjukskriven inte utföra något avlönat arbete och samtidigt fortsätta och uppbära hel sjukpenning. Sjukpenningen grundas på inkomstbortfallsprincipen. För man skall kunna få hel sjukpenning måste arbetsförmågan vara fullständigt neds. Som framgår av ovanstående har det genomförts en rad åtgärder för både underlätta återgång i arbete och även göra det möjligt för personer med hel förtidspension kunna delta i samhällslivet och även kunna uppbära en mindre ersättning för detta utan det påverkar pensionen.

16 Det är emellertid inte helt utan problem i ökad omfning stimulera till frivilligtarbete i samhället för förtidspensionerade och sjukskrivna. Hur ser till exempel fackföreningsrörelsen på vissa typer av "arbetsuppgifter" övertas av frivilligarbetare? När blir ett ökat frivilligt deltagande/arbete av sådan omfning det kan jämställas med arbete och på så sätt skall påverka storleken på en tidigare beviljad pension? Det är inte tillfredsställande ett ökande antal personer blir sjukskrivna och även förtidspensionerade. Det måste vara samhällets uppgift i första hand underlätta för personer med olika arbetshandikapp kunna återgå/bibehålla ett förvärvsarbete så man kan försörja sig själv och även delta i arbetets gemenskap. Med detta som utgångspunkt måste våra gemensamma resurser i först hand satsas på förändra arbetslivets villkor så många fler personer kan vara kvar på arbetsmarknaden. Med hänsyn till de förslag till åtgärder mot ohälsan som regeringen presenterat i samband med regeringsförklaringen och de ovan uppräknade förändringarna anser vi regeringen är fullt medveten om problemen och gör allt som är möjligt för alla skall kunna delta i arbetslivet och dess gemenskap. Med anledning av ovanstående föreslår Sollefteå arbetarekommuns styrelse motionen avslås och insända den till distriktskongressen som enskild. Sollefteå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sitt möte i enlighet med styrelsens förslag; avslå motionen och insända den till distriktets årskongress som enskild Distriktsstyrelsens yttrande över motionerna 3.1 Föredragande: Kerstin Kristiansson-Karlström I motionen föreslås sjukskrivna och förtidspensionärer ska kunna utföra frivilliga arbetsuppgifter. Arbetet är grunden för vår välfärd och människors möjlighet till egen försörjning. Därför har arbetslinjen alltid varit utgångspunkten för socialdemokratisk politik. Sollefteå arbetarekommun redogör i sitt motionsutlåtande utförligt för olika aspekter i detta, för regelverket och för regeringens arbete för pressa ner ohälsan i arbetet. Som motionären skriver, vill alla människor känna sig behövda. Dessutom finns det mängder av uppgifter inom offentlig sektor som skulle behöva den kvalitetshöjning som mer personal innebär. Därför kan frivilligt arbete innebära ett värdefullt bidrag, inte minst inom äldreomsorgen. Men, vården, omsorgen och annan offentlig service får inte vara beroende av frivillig arbetskraft. Det är viktigt alla landets kommuner och landsting kan erbjuda likvärdig service av hög kvalitet till sina medborgare. Till det krävs det resurser i form av statsbidrag, men också solidaritet mellan landets tillväxt- och utflyttningsområden. Distriktsstyrelsen föreslår kongressen besluta; avslå motionen

17 3.2 Orättvisan med minskade pensioner för gifta, visavi sambor Om en person med pension gifter sig så minskas dennes folkpension omedelbart med ett antal kronor. Sänkningen går för en låginkomsttagare med t.ex. en folkpension på kr per år ned till ca kr. En minskning på närmare kr Om båda är pensionärer blir effekten fördubblad. Denna sänkning sker oavsett om kontrahenterna redan varit sambor i decennier. Enda skillnaden är alltså den ena parten byter efternamn. En sänkning på 10 a kronor per år kanske tycks vara en spottstyver för den som ligger på en årslön av kr eller mer, men medför för genomsnittspensionären den utbetalade pensionen inkl. ATP per månad sjunker från redan ofbart låga till strax över kr. Dvs. en "lönesänkning" på nästan 10%. Låter som utopi i dessa dagar med pensioner uppåt per månad för vissa samhällsgrupper. Och detta är helt okänt för den stora allmänheten, så brevet från försäkringskassan en vecka efter bröllopet kommer som en kalldusch för de nygifta. Om de istället hade forts leva i synd som sambor, hade ej någon sänkning skett! Resultatet har i flera förekommande fall blivit så man tvingats omgående skilja sig för kunna ha en forts dräglig standard och återgå till leva tillsammans som sambor. Detta är ju möjligt om båda kontrahenterna har en ateistisk livsåskådning, men kan medföra svåra samvetskval och slitningar om någon av parterna verkligen tror på Bibelns ord "äktenskapet är av Gud instiftat" och endast döden har rätt bryta det förbundet Jag yrkar därför; våra Riksdagsmän / kvinnor uppdras arbeta för en lagändring tar bort denna orättvisa BeÅ Wass, Fagerviks S-förening Fagerviks S-förening: beslutar motionen ska antas som deras egen. Timrå arbetarekommuns yttrande över motionen. Nuvarande system innehåller en orättvisa därför föreslår Timrå arbetarekommuns styrelse besluta; anta motionen som sin egen överlämna motionen till distriktskongressen för beslut, samt yrka bifall till motionen Timrå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sitt möte den bifalla motionen Distriktsstyrelsens yttrande över motion 3.2 Föredragande; Elisabet Lassen Motionären pekar i sin motion på de konsekvenser som ett giftermål kan få för en person med folkpension (garantipension) och beskriver hur olika situationer påverkar pensionens storlek. Förhållandet som beskrivs är i vissa fall korrekt, dock inte i alla. Det är inte heller någon nyhet.

18 På detta sätt har pensionssystemet fungerat sedan 1960-talet. Även i det tidigare pensions systemet med folkpension och pensionstillskott gjorde man skillnad mellan gifta och sambor. Till saken hör också det finns flera definitioner av sambo. De sammanboende som tidigare varit gifta med varann, har eller har haft gemensamma barn, jämställs med gifta, nu liksom tidigare. Fr.o.m gäller ett nytt pensionssystem där folkpension och pensionstillskott erss av garantipension. Även här skiljer sig pensionsförmånerna åt mellan gifta/ sammanboende enligt socialförsäkringens normer och övriga sambor. Ensamstående erhåller 2.13 prisbasbelopp, gifta Motivet för ha olika nivåer i garantipensionen, som är en rättighet, inte en intjänad fonderad pension som t ex. inkomstpension, premiepension eller tjänstepension, är man där tar hänsyn till levnadsomkostnader. Omkostnaderna för två personer i gemensamt hushåll tillsammans antas vara lägre än för en ensamstående i eget hushåll. Återstår frågan om synen på sambobegreppet. Det är ställt utom all tvivel lagstiftaren, d.v.s. riksdagen, medvetet valt göra skillnad på gifta och sammanboende. Detta kommer klart till uttryck i t.ex. ärvdabalken där ingåendet av äktenskap ges tydlig rättsverkan. På samma sätt måste man se tillkomsten av sambolagen. Motiven till detta är flera. Ett ex. är de mycket svåra definitionsproblem som uppstår: när ska ett samboförhållande anses ha ingåtts? Detta skulle kunna leda till avsevärda problem ur rättssäkerhetssynpunkt. Distriktsstyrelsen delar den uppfningen och finner därför inte skäl driva kravet på ändringar av reglerna i detta avseende, inte heller vad gäller garantipensionen. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta; avslå motionen 3.3 Bättre Tandvårdsförsäkring Friskare tänder ett måste för hela kroppen ska må bra. Detta har jag funderat på länge. Det bör vara en självklar sak tänderna tillhör kroppen. En god munvård ger friskare människor. ( Varför finns det så mycket magproblem?). Varför tittar vi inte mera på detta. Många människor har i dag dåliga tänder på grund av den kostnad som många inte har råd med i dag. Jag vet personer i dag som måste lägga upp en avbetalningsplan för klara detta. Många har redan som barn med sig dåliga tänder i ryggsäcken, det i sin tur betyder en livslång kostnad. Jag vill man tittar på detta. I sjukförsäkringen bör även tänderna ha sin plats alla helst när vi uppmanas äta mera råa grönsaker och hårt bröd. Men vi ska ha något tugga med också. Att teckna en försäkring liknande gruppliven vore kanske en lösning för framtiden. Därför yrkar jag; våra riksdagsledamöter får i uppdrag verka för en lösning av frågan Britt-Inger Bergqvist, ordf. Sörberge s-förening. Jag skickar den som min egen med stöd av S föreningarna Sörberge, Fagervik, Bergeforsen.

19 Timrå arbetarekommuns yttrande över motionen. Denna fråga har tagits upp under flera kongresser, där man ställt sig positiv till motionens anda, och beslutat våra riksdagsledamöter ska arbeta i denna riktning i den takt ekonomin tillåter. Alla ungdomar under arton år har fri tandvård. De mellan 18 och 65 betalar ca 70% av verklig kostnad. Kostnaden kan variera över landet beroende av taxan respektive landsting beslutat om. För pensionärer gäller detta: -tandvårdsförsäkringen förstärktes år 2001 med 100 miljoner kronor, år 2002 med 300 miljoner kronor och år 2003 med ytterligare 300 miljoner kronor, d v s totalt med 700 miljoner kronor. Dessa pengar används främst för insatser för äldre. År 2001 avskaffades karensbeloppet för helproteser och den 1 april 2002 karensbeloppet för delproteser. Den 1 juli 2002 genomfördes ett högkostnadsskydd på kronor omfande implantat, broar och bryggor. Ädelmetaller och bastandvård ingår ej. Högkostnadsskyddet gäller från det år man fyller 65 år. Även en viss förbättring av örsäkringen när det gäller bastandvård för äldre genomförs den 1 juli Visst finns det mycket kvar göra, men denna fråga måste vägas mot andra behov som finns i samhället. Vi tycker man lite grand slår in öppna dörrar. Timrå arbetarekommuns styrelse föreslår med hänvisning till ovanstående rep.skapet; avslå motionen Timrå arbetarekommuns rep.skap beslutade vid sitt möte den bifalla motionen Distriktsstyrelsens yttrande över motion 3.3 Föredragande; Susanne Eberstein Precis som motionären påpekar är tänderna oerhört viktiga för vår hälsa. Därför arbetar vi oförtrutet vidare för förbättra tandvårdsstödet och öka tandvårdens tillgänglighet. Vissa förbättringar är redan beslutade och andra kommer när ekonomiskt utrymme finns. Eftersom arbetet pågår är motionärens önskemål tillgodosedda. Distriktsstyrelsen föreslår distriktkongressen besluta; anse motionen besvarad 3.4 Lika pension för alla På ålderns höst är vi alla lika, oavsett tidigare syssla eller inkomst. Då kommer ensamheten och krämporna obönhörligt till de allra flesta. Vad som också är lika är kostnaderna för boende, läkemedel, mat, kläder, omsorg etc. Tyckas kan väl har man bott bättre under sin levnad så ska man få fortsätta med detta även under ålderns höst. Ja, det kan man säkert för då har man säkert hunnit samla i ladorna. Men det mesta handlar för varje åldring, varje dag om ha ett drägligt liv de sista åren, vilket säkert de flesta av oss unnar varandra. Nu är det tråkigt nog så mer parten av arbetarna i Sverige inte har så mycket sparat så det räcker till för de fördyrade kostnaderna som dålig hälsa etc. innebär.

20 Av mänskliga och humanitära själ finns det anledning införa ett pensionssystem som är lika för alla och som räcker till ett bra liv på ålderns höst. Ålderspensionen bör således baseras på en nivå som gör det möjligt för alla pensionärer känna sig trygga och lugna då vi som människor bäst behöver det. Det har vi alla gjort oss förtjänta av efter ett liv av olika vedermödor. Därför yrkar vi; pensionen läggs på en nivå som gör varje pensionär klarar sina egna kostnader utifrån en bra levnadsstandard. Timrå arbetarkommun tar motionen som sin egen och skickar vidare till distriktskongressen för Socialdemokraterna i Västernorrland distriktskongressen tar motionen som sin egen och ger våra riksdagsledamöter i uppdrag verka i motionens anda. Timrå Handels S-förening i Timrå Pirjo Pirttilä, Dan Nyström, Conny Eriksson, J-C. Jonsson. Timrå arbetarekommuns yttrande över motionen. Det införs ett nytt pensionssystem från 1 januari 2003 där avsikten är inte skjuta kostnader för pensioner på framtida generationer, systemet ska vara kostnadsneutralt. Det har också införts en maxtaxa inom äldreomsorgen med ett förbehållsbelopp som gör alla är garanterade en grundnivå som måste ses som godtagbar. Med hänvisning till ovanstående beslutar Timrå arbetarekommuns styrelse föreslå rep.skapet; avslå motionen Timrå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sitt möte den bifalla motionen Distriktsstyrelsens yttrande över motion 3.4 Föredragande; Kerstin Kristiansson-Karlstedt I motionen föreslås pensionen läggs på en nivå som gör varje pensionär klarar sina egna kostnader utifrån en bra levnadsstandard. I Sverige finns omkring 1,5 miljoner ålderspensionärer och skillnaderna i deras levnadsförhållanden är stora. Medan flertalet pensionärer har trygga ekonomiska förhållanden, finns det många med betydligt sämre villkor. Gemensamt för många av dessa är, de tillhör arbetarklassen och de flesta är kvinnor. Under 1990-talet har den disponibla inkomsten för pensionärer ökat, medan de yngre generationerna har fått vidkännas inkomstförsämringar. Under 90-talets ekonomiska kris vidtog den socialdemokratiska regeringen olika åtgärder för skydda de sämst ställda pensionärerna. Ålderspensionärernas ekonomiska standard motsvarade 1991 ca 85 procent av standarden för övriga hushåll, men hade de ungefär samma standard som genomsnittet för alla hushåll. Nu när statens ekonomi är i balans igen, har riksdagen kunnat besluta om flera förbättringar i pensionärers levnadsstandard. Pensionen har räknats upp och bostadstillägget för pensionärer har höjs till 91 procent av bostadskostnaden. Äldreförsörjningsstöd infördes i år för äldre som helt saknar eller har låg pension för alla pensionärer ska ha skälig levnadsstandard.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Riksdagspartiernas svar på Canceralliansens frågor

Riksdagspartiernas svar på Canceralliansens frågor Riksdagspartiernas svar på Canceralliansens frågor 4. Instämmer Ditt parti i Canceralliansens krav att alla cancerpatienter skall ha rätt att få en skriftlig behandlingsplan med bestämda datum för fortsatta

Läs mer

Rådslag. Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland

Rådslag. Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland Rådslag Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland Socialdemokraterna, LO och Kommunal i Östergötland inbjuder till rådslag om hälso- och sjukvården. Förord En god hälsa är det allra viktigaste i livet

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER Presentation vid Pensionsnätverksträff 10 maj 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER 1 UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar

Läs mer

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Skilda världar Det finns en lång tradition av att separera tandvård från övrig hälso- och sjukvård i Sverige Olika ekonomiska förutsättningar

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010 s valprogram 2006 2010 Trygghet och tillit är viktiga delar för ett väl fungerande samhälle. För att man ska må bra måste man ha tillgång till samhällets resurser och till sjukvårdens kompetens. Låt oss

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade B 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal Uppdaterad januari 2014

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal mars 2009 2 (10) Innehåll

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Beställare Vård Särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal November 2005 Innehåll Inledning...3

Läs mer

Motion 2013:24 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att starta en rullande röntgen

Motion 2013:24 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att starta en rullande röntgen Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-12-03 LS 1310-1342 Landstingsstyrelsen Motion 2013:24 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om starta en rullande röntgen Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre VEM KAN FÅ HJÄLP? Socialtjänstlagen ger Dig rätt till hjälp i hemmet, äldreboende, dagverksamhet och annat bistånd om Du inte själv kan tillgodose Dina

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14.

Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14. Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14. Hälsa är en mänsklig rättighet ingen handelsvara. Den svenska modellen för välfärd i

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Pensionsåldersutredningen. Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson

Pensionsåldersutredningen. Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar antalet arbetade timmar

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Tandvård för äldre och funktionshindrade Från landsting till kommun Tandvårdsförsäkringen 1974 gav patienter på s k långvårdskliniker kostnadsfri

Läs mer

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet Konferens Rätt i sjukförsäkringen 2011-08-24 Mötet i regleringen En försäkrad

Läs mer

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2013-05-29 Protokollsutdrag

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2003:78 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 1998:12 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om flexibel pensionsålder för landstingspersonal Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet

Läs mer

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de 1 Tack för ordet Trygve! Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de nordiska länderna när det gäller grön omsorg. Jag är också imponerad av Norges vision Inn

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:12 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:34 av Margaretha Herthelius m fl (fp) om att öka möjligheten för anställda att orka arbeta kvar längre Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne

Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne 2005-04-12 Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne Dessa riktlinjer föreslås komplettera cirkulär 1998:209, Svenska kommunförbundet/landstingsförbundet och ligga till grund för lokala överenskommelser,

Läs mer

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-08-19 LS 1312-1544 Landstingsstyrelsen Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar

Läs mer

Om äldre människors rättigheter

Om äldre människors rättigheter Om äldre människors rättigheter Äldre människor är som alla andra människor Olika varandra med olika behov, erfarenheter, traditioner, intressen och smak. Men äldre kan vara mer sårbara än yngre. Sjukdom

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

ETT JÄMSTÄLLT SKÅNE ÄR MÖJLIGT

ETT JÄMSTÄLLT SKÅNE ÄR MÖJLIGT ETT JÄMSTÄLLT SKÅNE ÄR MÖJLIGT S-KVINNOR I SKÅNE 2014 1 Tillsammans kan vi skapa en bättre framtid. Den viktigaste lärdomen av socialdemokratins historia är just denna: samhället går att förändra Med dessa

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 19 april 2012 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm 26 juni 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans.

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans Umeå kommun Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans för vuxna Vår vision är att gemensamt skapa det bästa och självklara

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Melleruds kommun Socialförvaltningen 1

Melleruds kommun Socialförvaltningen 1 Melleruds kommun Socialförvaltningen 1 Allmänt Riktlinjer för avgifter i vård och omsorg Melleruds kommun fr.o.m. Avgifter för hemtjänst, dagverksamhet och bostad i särskilt boende regleras i 8 kap socialtjänstlagen

Läs mer

2013-02-12 Dnr 63643/2012 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd Katrin Westlund katrin.westlund@socialstyrelsen.se

2013-02-12 Dnr 63643/2012 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd Katrin Westlund katrin.westlund@socialstyrelsen.se 2013-02-12 Dnr 63643/2012 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd katrin.westlund@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Remiss nya föreskrifter om förebyggande och behandling av undernäring Socialstyrelsen

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Motion nr 183 Trippelskrapet. PRO Valla-Fridhem - Linköping, Östergötland. Område: PRO:s organisation Underområde: Trippelskrapet. Motivering.

Motion nr 183 Trippelskrapet. PRO Valla-Fridhem - Linköping, Östergötland. Område: PRO:s organisation Underområde: Trippelskrapet. Motivering. Motion nr 183 Trippelskrapet PRO Valla-Fridhem - Linköping, Östergötland ID510 som pensionärer tycker vi att prenumerationen på (abonnemanget) på Trippelskrapets lotter är för dyr. Nu kostar det 200:-/mån

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013 Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

1 4 *03-04 0 00 1 3 *

1 4 *03-04 0 00 1 3 * Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1312-1605 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 4 *03-04 0 00 1 3 * Yttrande över delbetänkandet Pensionärers och förtroendevaldas

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre

Socialstyrelsens författningssamling. Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre SOSFS 2011:12 (S) Allmänna råd Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7 Anvisningar N 2013-01-01 Landstingets tandvårdsstöd Nödvändig tandvård (N-tandvård) Sidan 1 av 7 Tandvårdsgruppen Anvisningar för landstingets tandvårdsstöd avseende nödvändig tandvård till vissa äldre

Läs mer

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun falun.se/omvårdnadsförvaltningen Trygghet Inflytande Gott bemötande Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun Innehåll Anvisning av lägenhet...5 Att ansöka om och få lägenhet...4 Att bo i vård- och

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Svar från Västra Götalandsregionen:

Svar från Västra Götalandsregionen: Svar från Västra Götalandsregionen: Miljöpartiet de gröna i Västra Götalandsregionen Miljöpartiet arbetar för ett mer jämlikt utbud av rehabilitering än vad som tidigare varit fallet. Det historiska utbudet

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer