Rådslag. Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland

Transkript

1 Rådslag Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland Socialdemokraterna, LO och Kommunal i Östergötland inbjuder till rådslag om hälso- och sjukvården.

2

3 Förord En god hälsa är det allra viktigaste i livet därför är hälso- och sjukvården den politiska fråga som ligger många allra närmast om hjärtat. Att känna trygghet och att veta att det finns en fungerande hälso- och sjukvård när jag som bäst behöver den. Rådslaget är början på det arbete som under våren 2006 kommer att leda till ett nytt hälso- och sjukvårdspolitiskt program för socialdemokraterna i Östergötland. Rådslaget skall skapa diskussion och ge ny kunskap. Det presenterar mycket fakta men ger också upphov till många frågor. Använd det gärna som studiecirkel. Ta hjälp av ABF och dina lokala hälso- och sjukvårdspolitiker. Vi vill också ha del av dina synpunkter. Det är viktigt att alla synpunkter kommer fram när vi skall inleda arbetet med ett nytt hälso- och sjukvårdspolitiskt program. Synpunkterna ska vara partidistriktet tillhanda senast den 7 oktober Välkommen att delta i rådslaget. Materialet finns också att hämta på Ta kontakt med din lokala ABF-avdelning, s-förening eller arbetarekommun så hjälper de till att ordna studiecirklar. Fram till 7 oktober 2005 tar vi emot synpunkter och förslag skicka dem med e-post till: info@ostergotland.sap.se, per fax till eller per post till Socialdemokraterna Östergötland, Box 3094, Norrköping. Du kan också ringa oss på telefon Berndt Sköldestig Ordförande Socialdemokraterna Östergötland Anna-Lena Sörenson Ordförande i programgruppen för framtagande av ett nytt hälso- och sjukvårdspolitiskt program 3

4 1.Vad händer med hälso- och sjukvården i Sverige? Socialdemokratisk välfärdspolitik har under en lång period varit mycket framgångsrik. Under snart hundra år har svenskens hälsa successivt blivit bättre. Även i en internationell jämförelse har svenskarna ett bra hälsotillstånd. Exempel på det är att medellivslängden är bland den högsta jämfört med andra utvecklade industriländer och att Sverige tillsammans med Finland har världens lägsta spädbarnsdödlighet. Under samma tidsperiod har Sverige utvecklat en effektiv sjukvård med hög kvalité. Vårdcentraler har byggts ut över hela Sverige för att möta människors grundläggande behov av vård och i varje län finns det sjukhus som kan ge kvalificerad hälso- och sjukvård. Trots den positiva utvecklingen är möjligheten till en god hälsa ojämnt fördelad. Klass, kön och etnisk tillhörighet påverkar möjligheten att få en bra hälsa. Vi ser även nya utmaningar i att förebygga och motverka den ökande psykiska ohälsan. Denna nya ohälsa ställer ökade krav på hälso- och sjukvårdens begränsade resurser. Sådana krav har bland annat lett till en diskussion om prioriteringar i hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvården kan göra allt mer Det senaste årtiondet har präglats av snabba medicinska framsteg, nya och bättre läkemedel har utvecklats. Effektivare behandlingsmetoder innebär att de allra äldsta i högre utsträckning än tidigare opereras. Ny teknik innebär att fler och fler behandlas i öppenvård för besvär som tidigare krävde sjukhusvård. Denna utveckling innebär en bättre hälsa för allt fler. Liv kan räddas där det inte tidigare var möjligt och många kan bli helt återställda där man tidigare var dömd till kroniska besvär. Ett exempel på det är behandling av cancersjukdomar. 4

5 Tidig upptäckt och förbättrade behandlingar har medfört att överlevnaden i cancersjukdomar stadigt förbättrats. Den förväntade återstående livslängden för personer som diagnostiserats för cancer är idag sju år längre än på 1960-talet. Samtidigt innebär många nya metoder och läkemedel ökade kostnader. Allt fler behov av hälso- och sjukvård skall tillgodoses. Exempel på det är att under 90-talet mer än fördubblades kostnaderna för läkemedel. Exempel: Fler starroperationer men längre köer Antalet starroperationer i Sverige mer än fördubblades mellan 1990 och 2002, från till operationer per år. Samtidigt har antalet personer som väntar på behandling ökat från till mellan 1990 och Det beror dels på att befolkningen blir äldre och fler människor får starr, men framförallt beror det på ökade möjligheter att diagnostisera och behandla allt fler, framförallt äldre personer. I Östergötland är dock köerna korta. Det beror på att gränserna för när man har rätt till en operation är tydligare här än i övriga landet. Diskussionsfrågor Inom många områden är köerna idag borta i Östergötland. Så ser det inte ut överallt. Hur ska vi korta köerna och hur ska vi undvika att köer till vården bildas? Är detta överhuvudtaget önskvärt? 5

6 De medicinska landvinningarna har medfört ökad kunskap men också lett till ökade förväntningar på hälso- och sjukvården. Allt fler medborgare ställer höga och ofta berättigade krav. Det innebär att trots att allt större resurser förs över till hälso- och sjukvården ökar gapet mellan vad som kan göras och de resurser som faktiskt finns till förfogande för att behandla, lindra och bota. Samtidigt växer behoven av hälso- och sjukvård snabbt även bland grupper som saknar resurser eller förmåga att göra sina röster hörda. Denna nya ohälsa tar sig till exempel ofta uttryck i ökad psykisk ohälsa. Det har bland annat tydliggjorts i en kartläggning som landstinget i Östergötland gjorde 2002, vilken visade att allt fler östgötar upplever psykisk ohälsa. Inom många områden var det framförallt unga kvinnor som upplevde psykiska besvär. De upplever oftare än andra besvär med till exempel depressioner, panikångest, tvångstankar och ätstörningar. Hälso- och sjukvården har även andra utmaningar. En lyckad välfärdspolitik har medfört att allt fler svenskar blir allt äldre. Många kan idag leva länge med en hög livskvalité. När fler blir äldre kommer fler att drabbas av de sjukdomar som hör åldrandet till. Dessa kommer successivt att ta en allt större del av hälso- och sjukvården i anspråk. Med sådana utmaningar kommer det att bli allt tydligare att en solidarisk hälso- och sjukvårdspolitiks uppgift blir att styra de tillgängliga resurserna mot de som har de största behoven. 6

7 Exempel: Den demografiska utvecklingen och ökade vårdbehov Enligt SCB kommer antalet personer över 65 år att stiga med mellan 2002 och Fram till 2050 är ökningen ca Om hälsan hos befolkningen och ambitionen hos hälsooch sjukvården är oförändrade innebär det att hälso- och sjukvården kommer kosta 7 % mer 2012 och ca 30 % mer Diskussionsfrågor Vilka tror du är de största framtida utmaningarna för hälso- och sjukvården? Om resurserna inte räcker till allt, hur ska vi finansiera framtidens sjukvård? 2. Vad vill vi med hälso- och sjukvården? Socialdemokratins uppdrag Vad socialdemokraterna vill med hälso- och sjukvården formuleras ytterst av den socialdemokratiska partikongressen. I socialdemokraternas partiprogram från 2001 står under avsnittet om välfärdspolitik att: En politik för jämlikhet handlar om att rättvist och solidariskt finansiera varandras välfärd, De skatter som finansierar välfärden skall tas ut efter bärkraft, och de välfärdtjänster som skapas ska fördelas efter behov. 7

8 Det förhållningssättet har fått genomslag i riksdagen och finns också i den hälso- och sjukvårdslag som riksdagen har antagit. Där står: Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården Socialdemokraterna i Östergötlands hälso- och sjukvårdspolitiska program från 2002 uttrycker samma solidaritetstanke på ett liknande sätt. Där står: Socialdemokraterna vill föra en politik som grundas i tanken om allas lika värde. En politik som garanterar allas rätt till en god hälsa och till en vård som ges på lika villkor utifrån behov. Socialdemokratins uppdrag så som det formulerats av kongresser och partimedlemmar är med andra ord att var och en skall ha rätt till en bra hälso- och sjukvård efter behov. Diskussionsfrågor Vilken information behöver politiker och anställda inom sjukvården för att kunna ta beslut om var de största behoven finns och vilka som har dem? Kan socialdemokratins visioner om hälso- och sjukvården sammanfattas i andra ord? 8

9 3. Socialdemokratins utmaningar - En solidarisk hälso- och sjukvård Den socialdemokratiska hälso- och sjukvårdspolitiken syftar till att alla skall få vård på lika villkor utifrån behov. För att styra hälso- och sjukvårdens resurser till dem som har de största behoven behövs prioriteringar. Med prioritering menas sätta före. Det innebär i praktiken att något som man finner mer angeläget sätts före något annat som känns mindre angeläget. Att prioritera innebär alltså att man värnar behov och skyddar verksamheter som anses angelägna. Ett exempel på en prioritering kan gälla turordningen på en väntelista för en viss utredning eller behandling. Prioriteringar inom hälso- och sjukvården har förekommit i alla tider. Det nya är öppenheten. Tidigare skedde prioriteringar av enskilda i det dolda utan systematik, nu sker det öppet. För att ändra på det beslutade Riksdagen 1997 hur prioriteringar skall ske i hälso- och sjukvården. Utifrån den etiska plattform som där beskrivs åläggs landstingen att arbeta med prioriteringar. Beslutet från 1997 innebär att alla beslut om prioriteringar skall utgå från människovärdesprincipen, som innebär att alla människor har samma värde oberoende av ålder, kön eller ställning i samhället, behovs- och solidaritetsprincipen, som säger att den som har störst behov går först och kostnads- och effektivitetsprincipen som hävdar att man bör eftersträva en rimlig relation mellan kostnad och effekt på hälsa och livskvalitet. I Östergötland har den socialdemokratiska distriktskongressen velat prioritera, lyfta fram, östgötar med flera sjukdomar, så kallade multisjuka och unga med psykiska sjukdomar. Medicinskt ansvariga skall fatta beslut beträffande prioriteringar mellan enskilda patienter och patientgrupper. 9

10 Exempel: I Östergötland finns inga svarta listor I Östergötland har hälso- och sjukvårdsnämnden huvudansvaret för att alla östgötar får en bra hälso- och sjukvård efter behov. Det innebär också att nämnden har ansvar att göra nödvändiga val mellan olika behov av hälso- och sjukvård. Ökad psykisk ohälsa har medfört att nämnden har beslutat att överföra 25 miljoner för behandling av psykisk ohälsa. Å andra sidan har nämnden beslutat att landstinget inte längre skall operera ljumskbråck och gallsten där patienten inte har några symptom. Nämndens beslut är inte ett förbud utan ett stöd och en rekommendation för vårdpersonal som dagligen, både nu och tidigare, gör prioriteringar i sitt arbete. Diskussionsfrågor Enligt vilka principer tycker du att resurser inom hälso- och sjukvården skall fördelas? Krävs prioriteringar för att genomföra en god hälso- och sjukvård åt alla efter behov? Bör prioriteringar ske öppet? Vad händer om politiker inte fattar beslut om prioriteringar? Finns det något alternativ till prioritering när resurserna är begränsade? 10

11 Hushållning med våra gemensamma resurser. I en hälso- och sjukvård där behoven av vård alltid är större än de samlade resurserna ställs stora krav på en effektiv organisation. De gemensamma resurserna måste användas så effektivt som möjligt. På så sätt får vi en smart organiserad vård där de med behov av vård får sina behov tillgodosedda på kort tid. Genom nya medicinska metoder förbättras vården, men det ställer också nya krav på hälso- och sjukvårdens organisation. Det kan bland annat innebära att det krävs mer specialiserad personal och ökade investeringar i ny medicinsk teknik. Sådan specialisering ställer ofta krav på samordning och centralisering så att investeringar skall kunna användas så effektivt som möjligt. Vårdens kvalité höjs men hamnar längre från många människor rent geografiskt. Exempel: I Östergötland har vi en sjukvård på tre sjukhus I Östergötland finns inte längre tre sjukhus med lokala upptagningsområden. Sjukhusen skall fortfarande tillsammans med andra vårdformer serva lokalbefolkningens basala behov av hälso- och sjukvård men har också länsuppdrag. De tre gemensamt ägda sjukhusen är specialiserade och skall serva alla östgötar. Vrinnevisjukhuset är specialiserat mot kirurgi, lasarettet i Motala mot ortopedi och universitetssjukhuset i Linköping mot komplicerade akutfall (trauman) och högspecialiserad vård. Exempel: Länssamverkan kan ge kortare köer Ett problem inom hälso- och sjukvården i Östergötland har varit mycket långa väntetider för flera kvinnosjukdomar. Sommaren 2002 fick 42 % av de patienter som hade livmodersframfall vänta längre än ett år på operation. Hösten 2003 bildades barn- och kvinnocentrum i Östergötland. Dagkirurgi för hela länet koncentrerades till lasarettet i Motala. Hösten 2004 fanns ingen framfallspatient som väntat längre än ett år och ca 90 % av alla patienter opereras numera inom tre månader. 11

12 Diskussionsfrågor Vilka positiva effekter tror du skapas med en ökad länssamverkan? Finns det några nackdelar med länssamverkan? Vilken betydelse har det om den skattefinansierade vården bedrivs i privat eller offentlig regi? En smart hälso- och sjukvård är också en sjukvård med korta köer och tydliga besked. Idag får många vänta på besked och behandling allt för länge, vilket leder till otrygghet. Därför har regeringen beslutat att en behandlingsgaranti skall införas. I Östergötland driver socialdemokraterna kravet att du ska ha rätt till en tid. Det kan till exempel innebära att när du lämnar vårdcentralen har du med dig en lapp med en tid för operation. I en smart hälso- och sjukvård ges vård på rätt nivå. På så sätt används alla personalgruppers kompetens mest effektivt. Stat, kommuner och landsting har ett ansvar för att alla medarbetare skall vara rustade att möta även framtidens behov. Därför är en satsning på kompetens och vidareutbildning viktig för att säkra vårdens kvalité även i framtiden. 12

13 Exempel: Sjuksköterskeledd infektionsmottagning vid Skäggetorps vårdcentral Vårdcentralen i Skäggetorp erbjuder varje förmiddag en särskild mottagning hos distriktssköterska för bedömning av vissa akuta tillstånd. Tanken är att utnyttja kompetensen hos de som har rätt att skriva ut recept så långt som möjligt. Läkarbemanningen har på så sätt kunnat avlastas från exempelvis lättare infektioner och tid kunnat frigöras för de patienter som verkligen har behov av läkarkompetens. Många gånger har patienten genom denna mottagning kunnat få en snabbare tid än vad som annars skulle ha varit fallet. Exempel: Tid direkt Tid direkt innebär att en patient vid ett besök på vårdcentral direkt efter bedömning kan få en tid för till exempel operation hos specialist. Just nu fungerar Tid direkt inom ortopedin för flera diagnoser. Tanken är att Tid direkt successivt skall utvidgas och omfatta fler åkommor. Diskussionsfrågor Vad är positivt och vad är negativt med att införa en nationell behandlingsgaranti? Hur kan patienten göras delaktig och känna att denne blir tillräckligt informerad om sin vård och behandling? Finns det andra förslag på att organisera vården på andra sätt likt exemplet i Skäggetorp? 13

14 En trygg hälso- och sjukvård En av hälso- och sjukvårdens viktigaste uppgift är att skapa trygghet. Människor ska veta att man får en bra vård och blir väl omhändertagen om man blir sjuk. En äldre befolkning och ökad ohälsa i form av till exempel psykiska problem ställer nya och ökade krav. Människor som ofta har flera sjukdomar har behov av en kontinuerlig vård som präglas av trygghet och närhet. Ny medicinsk teknik i kombination med en kvalificerad omvårdnad möjliggör också att i hemmet eller på vårdcentralen ge sådan vård som tidigare endast kunde ges på sjukhus. Därför har närsjukvården utvecklats. Den skall kunna möta besvär som är vanligt förekommande (exempelvis förkylning) eller är ofta förekommande (exempelvis kroniska tillstånd) nära patienten. Det kan ske till exempel på vårdcentralen eller i hemmet. Så kan många människor med behov av långvariga medicinska insatser garanteras en vård av hög kvalité i en trygg och nära miljö. Många patienter har flera olika behov av vård och omsorg. Det kräver samverkan inom hälso- och sjukvården men också mellan hälso- och sjukvården och andra offentliga organisationer till exempel försäkringskassan och kommunerna. En god omvårdnad kräver en kunnig och engagerad personal. Landsting och kommuner måste, för att möta framtidens behov av hälso- och sjukvård, utveckla och satsa på de som har kompetens om vad en god omvårdnad innebär. 14

15 Exempel: Hemsjukvårdens hus I Linköping finns ett hemsjukvårdens hus. Tanken med det är att kunna bedriva hemsjukvård i samverkan med vårdcentraler, sjukhuskliniker och kommunens särskilda boenden. Så skapas hållbara vårdkedjor som utifrån patientens behov erbjuder god vård på rätt vårdnivå. Exempel på vård som kan erbjudas i hemmet är olika former av katetervård, läkemedel exempelvis antibiotika, cytostatika och blodransfusion, diagnostik, kontroll och behandling för exempelvis syrgasbehandling, trombosbehandling, avancerad sårvård, omvårdnad och stöd vid till exempel avancerad cancersjukdom samt avancerad omvårdnad de sista dygnen vid livets slut Diskussionsfrågor Vilken typ av åtgärd kan man kräva skall finnas i varje länsdel? Vad kan utvecklingen av närsjukvården på sikt få för konsekvenser för våra tre sjukhus? Hur värderar vi närhet (trygghet), kontinuitet? Kan vi acceptera en lägre kvalitetsnivå och ökade kostnader (avgiftshöjningar) för att vinna närhet? Hur skall landstinget agera för att kunna möta kravet på mer omvårdnadsinsatser? 15

16 Information Mer information och material finns att hämta på Välkommen att skicka in dina/era synpunkter på adress: alternativt per fax: , eller under adress: Socialdemokraterna Östergötland, Box 3094, Norrköping Synpunkter ska vara oss tillhanda senast den 7 oktober För att vi ska kunna följa upp rådslagsarbetet, ange hur många som deltagit i rådslaget. För hjälp med studiecirklar kontakta din ABF avdelning 16

17

18

19

20 i Östergötland