-NYTT. NR en webtidning för TTS medlemmar

Transkript

1 -NYTT NR en webtidning för TTS medlemmar

2 Här kommer nästa nummer av Webtidningen TTS-NYTT. Du som inte har uppgett eller inte har mail får den som utskriven kopia per post - därav det primitiva utförandet. Tidningen trycks alltså inte utan vi skickar den som utskrift från skrivaren. Därför har inte heller bilder den kvaliteten som vi skulle fått om vi tryckte den. Hoppas ni har överseende med det. Om du får den per post och har mail, meddela gärna vår kassör Gun-Brith din mailadress på gb.asell@gmail.com Den här gången har vi fått material från flera medlemmar vilket vi är mycket glada över. Vi hoppas det kommer mer från ännu fler av er till nästa nummer som vi tänkte få ut till midsommar. (sista manusdag 1 juni) Berättelser och gärna bilder, det gör ju tidningen roligare. Samtliga uppfödare av vår ras kommer att bjudas in till uppfödarintervju, men för att komma igång har vi valt att börja med att presentera de som ingår i styrelsen. Vi hoppas våren är på gång på allvar nu och att ni alla får en skön vår med mycket skoj tillsammans med era 4-benta vänner! Anki Slevin för styrelsen.

3 JAG OCH VÅRA TIBBAR Jag köpte min första hund som blev en Tibbetansk Terier Jag hämtade henne maj Då var Cindra 8veckor. Nu fyller Cindra 11år i mars Hon är pigg och alert. Åren med Cindra har varit helt underbara och roliga. Så roliga att vi bestämde att vi ville ha ytterligare en Tibbe i oktober föddes Mira. Hon var så efterlängtad. Vi hämtade henne direkt efter nyår 2007, då hon var 9 veckor. Att vara tibbeägare är det roligaste vi vet. De är med oss överallt. Båda så otroligt lydiga och välbalanserade. Båda älskar människor och hundar. Våra dagar handlar mycket om hund. Varje morgon blir det en skogspromenad på c:a 2timmar. När vi återvänder hem blir det alltid en hel del Tibbebus på vår tomt. Sedan intas första måltiden. Efter den blir det en välbehövlig skönhetssömn. Vid går vi nästa promenad på c:a 1,5timma. Ytterligare ett par kortare kisspromenader innan natten, då ingen av hundarna vill göra ifrån sig på vår tomt. Vi är medlemmar i SHK:s hundklubb där vi tränar och tävlar i lydnad, agility, spårar. I vår kommer vi att lägga fokus på Rallylydnad agility och spår. Det viktigaste är att hunden har en ordentlig vardagslydnad. Det är i vardagen allt ska fungera. Liv och dödregler är ett MÅSTE och det måste hunden förstå. T ex att aldrig hoppa ur bilen förrän de fått kommandot varsågod. Att de kommer på inkallning och att man kan bryta sin hund om den vill äta något som ligger på marken, som kan vara farligt. Hur jag fått mina hundar till att kunna bryta vid farliga situationer? Jag har efter genomgående valpkurs fortsatt med vardagslydnadkurs. Jag går på kurs för att få redskap hur jag kan jobba vidare med mina hundar. Mitt mål är att mina hundar ska lyda mej för att de älskar och litar på mej som sin ledare. Jag vill inte att de ska lyda mig för att de är

4 rädda för mig. Allt går ut på samarbete mellan ledare och hund. Att aldrig vara hård men konsekvent i vilka mål du vill uppnå med din tibbe. Hunden vill alltid vara till lags. Gör den fel..bli INTE ARG. Tänk efter och du ska upptäcka att det är DU som visat fel. Hunden vill alltid att ledaren ska vara nöjd. Efter genomgående vardagslydnad blir det alltid kursfinal. Hunden ska kunna hälsa fint, gå fint i koppel, sitta kvar + ligga kvar, hoppa över hinder och komma på inkallning. Mira tog 60 poäng av 60 möjliga och kom etta vid denna kursfinal. Cindra vann sin kursfinal i vardagslydnad för 9 år sedan. När hunden klarat av vardagslydnaden är det dags (om man vill) att gå över till tävlingslydnad blev Cindra klubbmästare i Västerås i lydnad. I somras vann hon lydnad i Borlänge Många tävlingar har vi varit med på och vunnit en hel del priser genom åren, men för mig är det viktigaste att vi har kul tillsammans allt annat är BONUS. För att få hundarna att vilja jobba krävs massor av kärlek, tålamod och mängder av humor. Jag har alltid ett belöningsord, mitt är BRA som förstärks med en gobit. 1. Ha ögonkontakt med hunden. När den tittar på dig, säg: BRA vänligt. 2. Le mot din hund ta fram en gobit. 3. Upprepa BRA och ge samtidigt gobiten till din hund.

5 Kommunikation mellan hund och ledare VIKTIGT. Tänk alltid att det är vi människor som är hundens flockledare. Det är vi som bestämmer morgonvanorna. När hunden ska äta. Gå på promenad. När det ringer på dörren. Om hunden ska vara still vid förares sida. Om hunden ska vara okopplad/kopplad. Om hunden får hälsa på folk och andra hundar. Att träna och jobba med hund är så kul och ger så oändligt mycket tillbaka. Agility är fartfyllt och superkul. Kravet på vår hundklubb är att man har en ordentlig vardagslydnad på sin hund. Att den kan vara lös på banan utan att springa ifrån eller springa till andra hundar. De allra flesta hundar älskar agility något som vi ska lägga fokus på under våren. Vi ska också träna rallylydnad och spåra personsök. Vi ser fram emot av kul i vår med massor av frisk luft i spårskogen på agilitybanan och rallylydnadsbanan. Superstolt matte till de underbara tibbarna Cinder och Mira

6 Pälsvård på Tibetansk Terrier Så här gör jag när jag sköter mina hundars päls: Börja med att fukta pälsen med ett bra antistat-utredningsspray och borsta ut eventuella tovor ur pälsen. Sen är det dags för ett skönt bad, schamponera in hela hunden med ett passande schampo, med mjuka rörelser, gnugga aldrig in det i pälsen. Använd sen ett balsam, låt dra en stund och skölj av det noga. Torka med en handduk, genom att krama pälsen torr gnugga inte. Alla verktyg ska vara på plats där hunden torkas. Antistatspray, borstar, kammar, sax,

7 Spraya först in antistatspray i pälsen och blås med fönen från hunden mot topparna, hjälp till med fingrarna och borsta under tiden från hunden mot dig och till sidan. Dela upp pälsen bit för bit i en bena och ta lite i taget tills allt är torrt och borsta och kamma samtidigt bort små tovor som kan finnas kvar i pälsen. Klipp klorna och dra päls ur öronen. Gör en rak och snygg bena från svans till nos.

8 Spraya över med antistat och borsta ner pälsen. Tofsar gör att hunden kan se och lägger inte sin lugg i maten. Nu är Elliot klar! Lena Oredsson Brightly s kennel Få hunden att apportera för lydnadsklass 1. I lydnadsklass 1 finns det ingår en apportering där hunden på kommando ska gripa och hålla en apportbock av trä. I lydnadsklass 2 ska apportbocken kastas och hunden ska sedan på kommando apport hämta apportbocken och komma in med den i klass 3 och elit ska hunden dessutom apportera över hinder och ta apporter av metall. Att läre en envis tibbe detta är inte alltid det lättaste, min tibbe vägrade ta saker i munnen, det var alldeles för äckligt. Det finns många metoder för att lära in detta, en metod säger att man ska nypa hunden i örat, stoppa in föremålet i munnen och ge hunden ett nyp (obehag) varje gång den vill släppa. Likaså finns det metoder där man klämmer åt munnen på hunden och gör så den inte kan spotta. Detta är inga snälla metoder anser jag, träningen ska ju faktiskt vara kul, och hunden ska vilja apportera för att det är kul! En metod som är väldigt snäll mot hunden och schysst är metoden jag använder. Min metod är en variant av shaping, shaping innebär att man stegvis belönar ett beteende. Det första vi bör lära hunden är att gripa apportbocken. Tänk på att lägga upp en plan för träningen och försök träna korta men intensiva pass, och avbryt när det går som bäst och ha inte för bråttom, men stanna inte heller kvar på samma steg för länge.

9 Steg 1 Introducera apportbocken för hunden, belöna när hunden luktar på apportbocken, på så vis skapar du ett intresse för hunden. Enklaste sättet att belöna på är att klicka i precis den stund hunden gör rätt och sedan ge belöning t.ex. Godis. Ha tålamod, det kan ta tid. Om hunden inte intresserar sig för apporten alls kan du själv leka med den, utan att titta på hunden. Skapa en konkurrans lek där hunden måste kämpa för det som även du tycker är kul, skapa ett samspel. Apporten kan även dras med golvet för att skapa en jakt-lek. Steg 2- Förstår hunden att den första steget gör du det svårarare genom att klicka när hunden luktar och dessutom öppnar munnen mot föremålet. Gör den inte detta självmant kan du återigen skapa ett intresse för att jaga och följa föremålet och sedan belöna när hunden griper. Steg 3- Hunden griper troligtvis föremålet nu och spottar sedan ut det igen, du måste här vänta ut hunden tills den håller längre, allternativt kan man klappa hunden under hakan och göra själva gripandet och hållandet av föremålet till något bekvämt. Först kanske hunden håller apporten en sekund, två sekunder och slutligen kanske tio eller ännu längre tid. Här brukar jag stå framför hunden eller sitta så att jag ska hinna se om den är påväg att spotta ut och hinna klicka INNAN den spottar, vi vill ju inte belöna att det är rätt. Jag ökar hela tiden sekundrarna hunden måste hålla. Steg 4 - Hunden ska nu associera själva tagandet av apportbocken med ett kommando apport, jag säger sätter föremålet framför nosen och tillåter inte att hunden tar det genom att avlägsna föremålet vid försök att ta det. Jag kommenderar apport och endast då får hunden ta apportbocken. Observera att hunden måste tycka det är kul att hålla apporten för att detta ska fungera. Återigen kan ma vara tvungen att få bygga upp ett intresse genom lek. Jag upprepar tills hunden förstår kommandot. Steg 5 - Jag lär hunden att den inte ska släppa förrän jag säger ordet loss, jag ser till att kommendera loss innan hunden släpper. Släpper den innan kommando ges får den ingen belöning. Vid förutsättning att hunden kan hålla apporten länge och har ett bra grepp kan jag peta lite på föremålet och belöna om den håller kvar, hunden ska lära sig att inte släppa även om mina händer kommer mot föremålet. Endast loss ska få den att släppa. Vissa hundar kan tugga, och detta belönas inte, antingen har jag utebliven belöning vid detta felbeteende eller så kampar jag med hunden och drar emot, så hunden lär sig att den måste hålla ordentligt för att inte tappa föremålet. Vissa hunder vill dock inte kampa, och då får man istället vara lite hårdare och visa att det är fel genom att grymta lite med rösten när den tuggar och istället bli överdrivet glad och ge superbelöning när den håller fint. Steg 6 - Jag slutar sitta framför hunden och ställer mig bredvid och räcker fram, vissa hundar kan bli osäkra och här får jag vara extra tydlig med vad jag vill och kanske till och med göra apportbocken lite roligare så att hunden ska vilja gripa den. Det klara tävlingsmomentet ser ut på följande sätt; Föraren står med hunden på sin vänstra sida där den ska sitta i fotposition. Apportbocken introduceras framför hunden, hunden ska ta apporten på kommando, föraren ska ta apportbocken igen och på kommando släpper hunden. Låter inte så svårt, men för hundar utan intresse kan det bli svårt. Jag lär även mina hundar hålla andra saker än apportbockar, de får lära sig apportera allt från flaskor till pennor. Jag tränar även detta i olika miljöer för att undvika att hunden låser sig och jag tränar med olika apportbockar och olika storlekar. På tävling används ej din egna apportbbock. Min hund tycker detta är riktigt kul, och shaping gör verkligen så att hunden får tänka själv och allt bygger på positiv förstärkning av rätt beteenden. Just denna metod kanske inte är rätt för dig och din hund, våga testa och använd din fantasi om ni kör fast. Lycka till/ Sandra Norén och Tyke (Lokattens Kudos Hero).

10 Hur man kommer på att man ska gå till hundkiropraktorn Vår Tibbekille Kenzo var vår första hund. Han var en glad och sprallig Tibbe. Som tibbar för det mesta alltid är. När han var liten valp blev han attackerad av 2 st olika stora hundar vid 2 olika tillfällen. Bägge gångerna så har stackars Kenzo kastats högt i luften och landat långt bort i diket och dessutom med en arg och elak hund över sig som fortsatt detta otäcka beteende tills räddningen hunnit fram. Båda gångerna så åkte vi till veterinären för att kolla så inget var skadat på honom. Det enda som vi trodde skadades var hans psyke. Veterinären hittade inga invändiga eller utvändiga skador. Det gick ett år och vi skaffade ytterligare en tibbe. Och då började vi fundera lite smått över deras olika gångstilar. Den lilla nya hade en mjuk flytande gång medan Kenzo gick stelt och knyckigt. Sedan märkte vi även att Kenzo var mer aggressiv och otroligt lättirriterad. Högg gärna efter oss och var grinig då man råkade ta i honom på fel ställen. Och dessvärre så visste ju inte vi vad som var fel eller rätt ställe att klappa på då vi inte förstod varför. Oftast ville inte Kenzo vara med oss i soffan eller i direkt närhet. Han låg nästan alltid på behörigt avstånd på golvet. Så där 1 meter eller 2 ifrån oss. Vi tyckte det var så tråkigt att han aldrig ville vara riktigt nära. Men han valde att alltid vara i samma rum men på avstånd. När vi sedan fick ett litet barnbarn som kröp runt på golvet så blev saker och ting värre. Kenzo var aggressiv och högg efter barnbarnet medan Ofelia bara tog det lugnt och var riktigt pålitlig i kontakten med barnbarnet. Det gick så långt att vi funderade på att göra oss av med honom då hans dåliga humör och huggande efter barn och barnbarn började bli för allvarligt. Dottern och svärsonen vägrade att ha Kenzo i samma rum när de kom på besök. Situationen började bli ohållbar med Kenzo. Men så fick jag en dag höra av en god vän som har tibbar, att hon varit hos en hundkiropraktor för att hennes ena tibbe gick stelt och inte hade något flyt i stegen. Då började jag höra mig för bland andra vänner som också hade erfarenheter från hundar med ryggskott. Det var då jag fick veta att har hunden ont i ryggen så får den ju självklart ett sämre humör. Tänk själv att alltid gå med ryggskott. Vi nappade på detta, för vi hade bestämt att vi kan inte göra oss av med Kenzo innan vi verkligen gjort allt som fanns att göra för att få ordning på honom. Fick så ett telefonnummer och ringde och bokade en tid. Mycket oroliga och fundersamma kom vi fram till denna fantastiska kvinna som lugnt och metodiskt gick igenom hela Kenzo. Bit för bit kollades ryggen av och återställdes. Det slutade med att hon förklarade att Kenzo hade rejäla ryggskott på 5 olika ställen. Och de måste han ha haft under en längre tid sa hon. Inte konstigt att han varit arg och sur! Han måste haft fruktansvärt ont. Nu gällde det att ha 3 dagars total vila då vi bar honom upp och ned för trappor. Och sedan blev det 3 veckor med endast korta koppelpromenader. Efter ytterligare några veckor var det så dags för ett återbesök hos hundkiropraktorn. Det visade sig att Kenzo nu BARA hade ryggskott på 3 ställen. Och så blev det samma visa igen. Lyfta honom upp och ner de första 3 dygnen. Och sedan 3 veckor med koppelpromenader. Men denna gång tror jag han själv var lite klokare och medveten om att vi gjorde detta för honom. Nu började vi även se en enorm förändring av hans humör. Från den sura lynniga hunden så blev han enormt kelig och glad. Han slutade att bitas och kunde helt plötsligt också umgås med ett barnbarn som for fram på golvet. Inget bitande, huggande eller morrande på barnbarnet utan Kenzo tog det lugnt och kollade av och sedan gick han själv ifrån det som han såg som en jobbig situation. Tiden gick och han kändes riktigt bra men vi beslutade oss för att göra ytterligare ett återbesök till hundkiropraktorn. Trots allt hade han haft 3 ryggskott.

11 Vid detta besök gick hon igenom hans rygg och vi fick det glada beskedet att det var helt felfritt! Kenzo blev helt friskskriven! Glada och nöjda åkte vi hemåt igen. Med facit i hand så inser vi att de 2 gånger som han blev attackerad som valp satte hårda spår på honom och skadade honom mer än veterinären kunde se. Men nu så har hela hans temperament ändrats så han har blivit den han vill vara, jättekramig och kelig som fullkomligt älskar att vara med oss överallt, alltifrån soffan till skogsturerna. Och han har inte morrat på länge och han har ett helt fantastiskt mjukt rörelsemönster med flyt i stegen. Att se honom skutta i hög snö är en fantastisk syn då han är så otroligt mycket smidigare och rörligare nu än tidigare vintrar. Så har du en hund som är lite surare och argare än vad som ska vara, ta en funderare och kolla hundens rygg. Det kan ju vara så att den lider av ryggskott och vem mår bra då? Kenzo och Kim Fagerberg Järvtegen Ett UTOMORDENTLIGT tips för att få valpen rumsren: Rulla ihop en tidning HÅRT. Ha den alltid i samma rum som du och valpen befinner er. När valpen kissar inne, ta upp tidningen och SLÅ DIG SJÄLV I HUVUDET med den. Och säg högt till dig själv: "Fy! Nu har jag glömt att gå ut med min valp!!!" Upprepa tills valpen är HELT rumsren... Det brukar gå ganska snabbt med denna metod.

12 UPPFÖDARINTERVJU Anki Sjöberg Thanee's kennel När skaffade du din första Tibetanska Terrier? 1974, jag skulle fylla 13, och hade tjatat o tjatat o tjatat. Vilken var din första tibbe? Ting-E-Lings Thanee, en sobel tik från Greta Lindevall i Vallentuna Hur kommer det sig att det blev just den rasen? Jag ville ha bearded collie, men det tyckte mina föräldrar var för stort; då såg jag en bild av två tibbevalpar, och resten är historia! Det var stort att som tolvåring ringa och tinga sin första valp, minns det som igår Hur kommer det sig att du började med uppfödning? Första kullen var 1976 efter Thanee, och då var det väl mest för att det var roligt, men sedan köpte jag Semlan, Lhinacre Italian Icecream, av Liane Wendt som jag kände sedan länge, och med ett brinnande intresse för rasen var det naturligt att börja föda upp. När startade du din kennel? 1991 när Semlan hade sin första kull Vad heter den och varför? Thanee s, efter min första tibbe Vem/vilka har påverkat din uppfödning? Nära vänner inom rasen, främst Liane(kennel Lhinacre) och Inger Johannessen(kennel Schaka-Ta), men även vänner med andra raser faktiskt! När du parar en tik hur väljer du rätt hanhund? Jag vill gärna ha en hane som kompletterar tiken på bästa vis exteriört, och dessutom en glad och trevlig filur, för temperamentet är jätteviktigt. När du har en valpkull hur tar du ut bästa valpen? Jag vill ha valpen som visar sig själv! Det brukar innebära att den är välbalanserad exteriört och att den har en skön attityd. Man kan ställa upp nästan vilken valp som helst så att den ser korrekt ut, men finns inte det när den är au naturel så... Vad ger du dina hundar för mat? Iams, men det börjar bli svårt att få tag på så jag står inför ett foderbyte. När tilläggsmatas dina valpar och vad ger du dom? Börjar med nötfärs och äggula vid tre veckor, och blandar så småningom i valpfoder. Hur många kullar har du haft? Åtta, står förhoppningsvis inför den nionde nu. Hur många hundar har du exporterat? Fem Hur många hundar har du importerat? En, en glad och galen holländska! Vad anser du vara de viktigaste som uppfödare att bevara i ditt avelsarbete? Det jag tycker är en sann tibbe! Jag vill bevara det rastypiska huvudet och uttrycket, det välvinklade bakstället som ger den fantastiska vigheten, och jag vill behålla det temperament tibbarna har idag. De var inte lika öppna på sjuttiotalet Det är vad jag vill, men det blir inte alltid som man tänkt sig Jag vill dessutom bevara tibben som en frisk ras, och det utesluter mag- och hudproblem mm. När började du ställa ut? Lite smått i slutet av sjuttiotalet, men mer på riktigt ca tio år senare.

13 Tränar du dina hundar med andra aktiviteter? Jag har alltid mycket idéer om aktiviteter, men från ord till handling Väver in lite grundlydnad och kul övningar i våra promenader. Hur ofta badar du dina hundar? Var tionde till fjortonde dag. Varierar med årstid, ev fällning osv Vilka redskap använder du till dina hundar? Borste o kam, inget annat. Borstar av märket LePooch och #1AllSystem, samt Spratts metallkam. Har du några speciella trix? Ska man i så fall avslöja dem...? Skämt åsido, som hundfrisör kan jag inte låta bli att plocka ur päls ibland på de unga hundarna med stora pälsar. Det är inte kul att betala dyra anm.avgifter för en tibbe som fullkomligen drunknar i päls! Har du några tips till dom som vill visa sin hund på utställning? Försök ta utställning för vad det är, och inte på blodigt allvar. Då behåller hunden glädjen i ringen och visar sig så mycket trevligare. Jag visar gärna på fri hand om möjligt. Hur tränar du dina valpar för utställning och vid vilken ålder? Samtliga valpar tränas korta stunder på bord från kanske fem veckors ålder, inte bara med tanke på utställning. Att visa sig gående o stående på ett snyggt sätt väver jag in under vardagen helt enkelt. Vilken Tibetansk Terrier skulle du vilja äga? Jag kan inte komma på någon specifik. Visst har jag sett flera jättesnygga tibbar genom åren, men därifrån till att vilja äga dem, det handlar ju bara om utseende. Skulle nog hellre vilja äga Björne, en av mina tidigare hanar, en gång till. En oerhört trevlig hund på alla tänkbara vis! Eller varför inte Cola som jag nyligen fick låta somna in.. Vilken färg föredrar du? Bryr mig inte om färg, det avgör inte valet av valp. Är det någon framgång i utställningsringen som du speciellt minns? Första, och hittills enda, gången jag stod BIR på en ras-special. Det var 1996 tror jag, i Ransäter, med Thanee s Beach Bum, som jag hade anmält enbart för att få ihop en uppfödargrupp Och såklart BIS-4 i Hässleholm förra året med Thanee s Check Out For Me!

14 Hundus Idiotus Är du drabbad? Efter en lång tid av forskning har man nu kommit fram till att hundägandet är en form av sjukdom. Sjukdomsförloppet är oftast väldigt snabbt och något botemedel har man ännu inte hittat. Det finns många kännetecken, en del av dem kan du läsa om här. Hundägandet, på latin, hundus idiotus är en sjukdom med ett långdraget förlopp. Det kan drabba alla, oavsett kön, ålder, eller tidigare status i samhället. Tendenser tyder på att den i vissa fall är ärftlig. Långtidsstudier har visat att tillfrisknandesprocenten är så gott som obefintlig. Första symtomet är en oftast dold önskan efter en egen hund. Sjukdomen slår ut på allvar när patienten har skaffat egen hund. Då ses de drabbade ute i vilket väder som helst, t o m i hagel och drivis, under bästa sändningstid i TV, vandrande omkring ute på gatorna likt zombies med sina hundar. Ett annat symtom som är väldigt vanligt, är att personen ses springa omkring ensam i skogen med ett tomt koppel, samt med en ansiktsfärg växlande från högröd till blåaktig nyans, vilt skrikande: "Kooom hiiiiit!" Erfarenheter säger att man inte bör försöka få kontakt med den något hysteriska hundägaren, då detta är helt meningslöst i lägen som ovan beskrivits. Annars ses hundägaren oftast stående i gatukorsningar och på trottoarer i nära samspråk med andra hundägare, trots att de bevisligen aldrig tidigare träffats eller presenterats. På shoppingrundor köper patienten oftast morötter och hamburgare i plast (med inbyggd pip) för att slå in i vackert omslagspapper och under stort hemlighetsmakeri spara till t ex jul. Då tas paketen fram under högtidliga former för att föräras till en - begripligt nog - oförstående hund. Stor tid och möda läggs alltså ofta ner på presenter vid jul och vid hundens födelsedag och ev namnsdag. I ett senare stadium ändras sjukdomen till att bl a omfatta sömnsvårigheter samt en mer lättsinnig inställning till pengar. Tidigt på morgnarna, företrädelsevis lördags- och söndagsmorgnar, ses de packa sina bilar fulla med matsäck, kaffetermos, stora bagar, bur/ar, små hopfällbara tältstolar, hundfilt, hund/ar, sömniga ungar samt en motsträvig livspartner. Efter varierande antal timmars bilkörning tillbringas ofta dagen enligt följande: - De sitter på de medtagna stolarna i flera timmar, intensivt tittande på andra patienter som springer omkring. - Därefter springer de själva ett par varv och får då olikfärgade plastband som de ibland visar glädje, ibland sorg över. Uppskattat värde på plastbanden är ca öre, uppskattade utgifter under en sådan dag är ca kr. Det finns även andra allvarliga symtom, som t ex när patienten ses springa omkring i skog och mark med ett långt snöre mellan sig och sin hund (vilket verkar som ett bättre sätt än att springa med ett tomt koppel). Om hunden någon gång stannar vid en pinne kan stor glädje och tillfredsställelse ses hos patienten. Behandling: När ovan beskrivna symtom känns igen, finns det ingen tvekan om att sjukdomen fått sitt fäste och behandling kan vara resultatlös. För största möjliga chans att bota en person som drabbats av hundägande bör samtalsterapi sättas in redan vid första symptomet. På senare år har sjukpension blivit allt vanligare. Officiell diagnos är ryggrelaterad, men den motsägs av hundägarens stora kapacitet att bila till utställningar, bada och föna flera hundar på samma kväll, springa med hundar i utställningsringar, plocka hundskit, släpa och bära. Inofficiell diagnos är "Vill stanna hemma hos hundarna".

15 Ordbok för hundar Bad: Detta är en process där människorna blöter ner golv, väggar och sig själva. Du kan hjälpa dem genom att skaka dig mycket och ofta. Cyklar: Tvåhjuliga motionsmaskiner, uppfunna för att vi hundar ska kunna hålla vikten på ett effektivt sätt. För att uppnå maximal effekt bör du gömma dig bakom en buske och sedan störta fram, skälla högt och springa bredvid den några meter. Efter detta brukar människan svänga och falla ner i buskarna, varpå du kan strutta iväg och invänta nästa motionspass. Dregla: Är vad du gör då dina människor har mat och du inte har det. För att göra detta på rätt sätt, måste du sitta så nära dem du bara kan, se ledsen ut och låta dreglet droppa ner på mattan, eller ännu bättre, i deras knän. Dövhet: Detta är en sjukdom som drabbar hundar då deras människor vill att de ska komma in, men vi vill stanna ute. Ett vanligt symptom är ett meningslöst stirrande på människan, och sedan springa i den motsatta riktningen. Hundsäng: Vilken mjuk och ren yta som helst. Exempel är de vita sängkläderna i gästrummet eller de nyuppuffade kuddarna i vardagsrummets soffa. Koppel: En rem som fästs i ditt halsband, som gör det möjligt att föra din människa dit du vill att han/hon ska gå. Soffa: Är för hundar vad servetter är för människor. När du har ätit färdigt är det artigt att springa fram och tillbaka framför soffan och torka rent dina morrhår. Soppåsen: En behållare som dina människor har under diskbänken för att testa dig. Du måste försöka få upp skåpdörren och sedan är det fritt fram. Om du gör detta helt korrekt belönas du med margarinpaket att slita sönder, köttben att tugga på och mögliga brödbitar att gräva ner i rabatten. Papperskorg: Detta är en hundleksak fylld med papper, kuvert, äppelskrottar och gamla godisförpackningar. Om du är uttråkad, vänd papperskorgen upp-och-ner och sprid samtliga papper över hela huset eller lägenheten tills din människa kommer hem. Åska: Detta är en signal om att världen är på väg att gå under. Människor brukar konstigt nog behålla sitt lugn under dessa åskväder, så det är av största vikt att varna dem genom att darra okontrollerat, flämta och flåsa, rulla med ögonen och följa dem i hälarna.

16 Kommunicera med hundar på hundars vis, så kan du bli den självskrivne ledaren i flocken. "Give the dog the right information and it will make the right decision... for itself." - Jan Fennell Linus var en tibetansk terrier med stort självförtroende och en enorm stark vilja. Han valde vilka han ville umgås med. Han gjorde som jag ville när han tjänade på det, följde mej överallt, gick för det mesta lös, gick bra med andra hundar så länge de fann sej i att han var ledaren. KORT SAGT EN TYPISK TIBBE!! Han visade dock ibland vad vi tycker är ett oacceptabelt beteende, han vaktade väldigt mycket och kunde nypa besökare om de kom in utan att resten av familjen hade observerat att det var någon på väg in. Att bestraffa honom och försöka ta honom med våld gjorde honom förbannad. Han hade försvarat mig med sitt eget liv om det hade behövts. När jag skaffade tibbe nummer två och tre, två kull-bröder, så tog Linus sitt ledarskap på ännu mer allvar och utmanade mej om vem av oss två som bestämde över de nya flockmedlemmarna. Speciellt vid ett tillfälle demonstrerade han väldigt tydligt att han tyckte att det var han och inte jag som ledde promenaden. En dag hade jag lite bråttom när jag gick min dagliga runda med alla tre hundarna lösa i skogen så efter ca en tredjedel av vägen bestämde jag mej för att vända och gå tillbaka istället för att gå runt hela vägen. Jag kallade på valparna när jag vände, Linus behövde jag inte säga något till för han följde mej bra. Valparna kom efter mej men då kom Linus och slog omkull dom och talade om för dom att de skulle följa honom och inte mej. Jag trodde inte det var sant det jag såg utan kallade på valparna igen och de tittade på mej och på Linus och kom skuttande till mej igen, omigen sprang Linus ifatt dom och talade om att de skulle följa honom och inte mej. Det hela slutade den gången med att jag fick koppla Linus för att få med mej hundarna åt det håll som jag bestämt. Linus var anledningen till att jag började läsa massor om att fostra hundar och så fastnade jag i Jan Fennells böcker. Hon beskriver hur man kan kommunicera med hundar på hundars vis. Det lät enkelt och jag försökte på alla sätt att följa hennes råd men jag fick det inte till att fungera till 100 procent, och när mina två valpar blev stora och började gå i avel så brast det för Linus och han försökte på sitt vis att återställa ordningen i sin flock, vår familj (Linus ansåg att han var aphla-hanen och ingen annan än han skulle para). Det slutade med att han försökte ta livet av en av de andra hanarna mer än en gång och till sist fick jag avliva Linus. Detta var ett mycket hårt slag för mig för Linus var trots allt en mycket speciell hund och vi hade många finna stunder tillsammans som jag aldrig kommer att glömma. Jag blir fortfarande, efter ett antal år, gråtfärdig när jag tänker på vad jag gjorde med Linus. Jag kunde inte skaka av mig frågan om jag hade tagit rätt beslut, men alla andra, både hundfolk och övriga försäkrade mig om att det var det enda rätta att göra efter vad han hade gjort. Efter många om och men anmälde jag mej till en kurs som Jan Fennell höll i Danmark och äntligen fick jag svar på vad jag hade gjort för fel i uppfostran/hanteringen av Linus. Efter första kursen blev jag inbjuden av Jan Fennell att gå ytterligare en kurs i England för att certifiera mej och bli Dog Listener och kunna hjälpa andra hundägare med sina hundar. Som ni säkert förstår har jag kommit till insikten att jag inte hade behövt avliva Linus om jag hade haft den kunskapen jag har idag. Detta att vara certifierad Dog Listener och kunna hjälpa andra är ett sätt att kompensera för misstaget jag gjorde med Linus. Nu behöver man inte ha en Linus för att intressera sej för Jan Fennell och hennes metod Amichien Bonding. Vi kanske bara vill få vår hund att sluta: -Dra i koppel -Skälla ut besökare -Hoppa på besökare -Äta dåligt - Vara orolig i bilen -Göra utfall mot mötande hundar -Ignorera inkallning -Vara orolig när den är ensam hemma Listan kan göras lång över saker som man vill ska fungera på ett bättre sätt.

17 potentiell fara och efter separation. Hundarna kan inte lära sej svenska men vi kan lära oss deras språk. Amichien Bonding lär oss att kommunicera med hundarna på ett sätt de förstår. Vi måste lyssna på, lära av och respektera våra hundar. Kommunicera med hundar på hundars vis och du kan bli den självskrivne ledaren i flocken. Ledarens uppgift är att se till att flocken har mat och skydda flocken från potentiell fara. Det är framförallt vid fyra olika situationer som vi måste hävda vårt ledarskap för att hunden ska kunna lita på att vi är den ultimata ledaren för honom. Det är i samband med maten, promenaden (jakten), Vi är en organisation som är world wide med dog listeners och alla är utbildade av Jan Fennell och hennes son Tony Knight. Vi utbildar hundägare genom hemkonsultationer av två skäl: - Både du och din hund känner er trygga och agerar naturligt i en miljö som är väl känd för er - Du och din hund får maximal uppmärksamhet och du ser exakt hur din hund reagerar på metoden När du sedan tillämpar Amichien Bonding får du en bekymmerfriare vardag tillsammans med din hund. Hunden blir gladare, lugnare och mindre stressad. Hunden kan ägna sej åt att njuta av livet i sin flock och vara säker på att någon tar hand om honom. Du behöver aldrig använda tvång eller några andra hjälpmedel för att få hunden att uppföra sej. Låter detta intressant eller om du har frågor är du välkommen att ta kontakt med mej. marina@tibetanskterrier.se Marina C Andersson Chilu s Linus Foto: Happy Dog hundfoton

18 DET VAR EN GÅNG... Det var en gång en tibetansk terrier som föddes för 11 år sedan hos Gunilla Klang i Lödöse. Hundens fina namn var Kyangs Ug Mig Kan, som betyder "att ha sådana ögon". Familjen som köpte henne kallade henne Mika. Mikas matte och husse och småmattar hade många familjeråd innan Mika-valpen skulle hämtas. De bestämde att hon inte skulle få vara i soffan eller i sängarna. Korgen skulle vara i köket. Så hämtades Mika en solig dag i november och efter några dagar stod korgen i sängkammaren och hon fick vara i både soffan och sängarna. För så är det med dessa tibbar, det bara blir som de vill ha det. Nåväl tiden gick och matte och Mika gick på kurser. Valpkurs och vardagslydnad. Alldeles för lätt tyckte Mika. De prövade agility. Skittråkigt tyckte Mika. Lydnad var kul i början men inte så rolig eftersom matte var så tyst. Men så hände det Rallylydnaden kom och Mika och matte var med från första början. De betade av kurs efter kurs och det var jättekul tyckte båda två. Mika blev väldigt duktig och de började tävla. Först var Rallylydnad en inofficiell sport. De tävlade och blev uppklassade, tävlade ännu mer och hamnade i nästa klass. Klasserna heter Nybörjare, Fortsättning, Avancerad och Mästarklass blev Rallylydnad en officiell klass och alla ekipage fick börja om från nybörjarklass. Lätt som en plätt forcerade matte och Mika de två första klasserna. De var alltid godkända. 100 p kan man få och från 70 p är man godkänd. Mika och matte pendlade mellan 85 och 98 p. Att det går så bra beror på regelbunden träning, bra belöningar och att båda har så roligt tillsammans. När de nu är uppe i avancerad klass ska de stanna där ett tag och finslipa alla "skyltar". För allt blir svårare ju högre upp man kommer och bedömningen är sträng. Mika och matte älskar varandra och har så himla kul tillsammans och dom tänker minsann hålla på med Rally så länge det bara går. Monica Lindh

19 Hundens egna regler Skällande Eftersom du är en hund så förväntas det av dig att du ska skälla. Så skäll - mycket! Dina ägare kommer att vara tacksamma, för att du skyddar deras hus. Särskilt mitt i natten när de sover djupt i sina sängar. Det finns inget som får en människa att känna sig tryggare än att höra ditt beskyddande skällande, vov, vov, VOV... Slickande Drick alltid MYCKET vatten från din skål alldeles innan du slickar din människa. De föredrar rena tungor. Var sedan redo på att gå och hämta en handduk till dem. Dörrar Området precis innanför dörren är till för att användas som sovplats för hunden. Tuggande Bidrag till modeindustrins överlevnad: Tugga på en sko! Självservering Står din människa vid den utdragbara skärbrädan och gör mackor bara till sig själv? Vänta tills hon vänder sig bort för att ställa in smöret i kylen. Då reser du dig upp och skickar med framtassarna in skärbrädan under arbetsbänken - och smörgåsarna trillar ner på golvet. Voilà! Är du snabb nu, så har du ett extra mellanmål. Hörsel En god hörsel är A och O för den hund som vill ha alla chanser att njuta av livets goda dvs mat. Lär dig att på avstånd urskilja ljudet av en öppnad kylskåpsdörr, tablettaskar, godispåsar, det försiktiga prasslet av staniolpappret kring en chokladkaka mm. Ju mer selektiv hörsel på detta område, desto fler godbitar kommer det att vankas dig. Besökare När det kommer gäster till huset ska du snabbt fastställa vem som är mest rädd för hundar. Sätt kurs mot den personen, storma fram genom rummet och skäll högt och ljudligt. Om personen trillar av stolen och ner på golvet, gråtande och snyftande, kan du börja slicka personens ansikte och morra milt för att vänja den vid gulliga hundar som dig och visa hur mycket du egentligen bryr dig om honom/henne. Sniffandets konst Människor gillar att bli sniffade på. Överallt. Det är din plikt att tillmötesgå dem. Etikett vid matbordet Sitt alltid under matbordet, särskilt när dina människor har gäster, så att du kan städa upp all mat som trillar på golvet. Ett ökat tryck med nosen i besökarens knä brukar löna sig i form av diskreta godbitar. Detta är också ett perfekt tillfälle att träna på ditt sniffande. Soffor Det är fullt tillåtet att hoppa upp och sova i den nya soffan så fort som dina människor har gått till sängs. Många är de hundar som idogt jobbar på att gräva en grop i soffan. Det är svårt - inte så många lyckas - men ge inte upp! Kul är i alla fall att gömma kex och tuggben under dynorna. Tidningar Använd tidningen som ligger nedanför brevinkastet om det plötsligt trycker på, innan dina människor har vaknat på morgonen. Det är därför den ligger där. Lek Om du skulle tappa tassfästet när du springer efter en boll eller något annat som dina människor har kastat till dig, är det helt okej att använda blomsterrabatten som madrass för att lindra fallet. Det är också väldigt skönt att ta en tupplur efteråt mitt i den mjuka rabatten. Gropar Istället för att gräva en stor grop mitt i trädgården, och göra din människa upprörd, gräv flera små hål över hela gräsmattan, så att det inte märks så mycket. Om du fixar till liten jordhög vid varje hål, så tror de att det är sorkar. Det finns aldrig nog med gropar i jorden. Sträva dagligen efter att dra ditt strå till lasset när det gäller detta.

20 Promenader: När du går ut med din människa, uträtta aldrig dina behov på din egen gräsmatta. Katter När du jagar katter ska du se till så att du inte riktigt får tag på dem. Det skulle förstöra allt det roliga. Affären Gå gärna med till kiosken eller tobaksaffären. Har du skött dina kort väl, blir damen som jobbar där förtjust över ditt besök och har som rutin att bjuda på något gott. Kanske har du lärt din människa att det är gott med en glass i sommarvärmen? Men ställ aldrig någonsin upp på att bli bunden utanför affären! Skäll, lev djävulen och bit av kopplet - tänk på att det finns idioter som stjäl hundar. Är du tillräckligt jobbig då, så blir du garanterat lämnad hemma i fortsättningen. Du vet att du är en hundmänniska när... Du har fler hundsängar, tuggleksaker, halsband, koppel, selar och hundburar än du har hundar. Du träffar andra människor med hund och minns hundarnas namn efter 30 sekunder, men lär dig inte hundägarens namn förrän du träffat dem flera gånger, om ens då. Du inte tvekar ett ögonblick när det gäller att dela en glasstrut med din hund. Dina föräldrar ger upp tanken på barnbarn och börjar tala om dina hundar som "dina ungar" eller "dina barn ". (Bonus: De börjar kalla dem "sina hundbarn".) 90% av din tid uppkopplad på Internet har hundanknytning. Du har SKK som startsida och checkar vad för nytt som dyker upp när du skriver in din hundras i sökmotorn, läser maillinglistor, kollar hemsidor och diskussionssajter etc. Du har hundratals bilder av dina hundar på skrivbordet på jobbet, i plånboken och så vidare, men inte ett enda av din familj eller dig själv. Ingen arbetskompis vill åka i din bil eftersom de vet att deras kläder kommer att bli täckta av hundhår. Du stoppar handen i fickan för att hitta småpengar - och tappar hundgodis och svarta plastpåsar överallt. (Bonus: Du har gjort det här på en finare inrättning.) Du har haft långa och ingående diskussioner med dina vänner om bästa sättet att klippa hundens klor, men har inte själv fått manikyr eller pedikyr i hela ditt liv. Böcker och filmer är helt förstörda för dig om detaljer med hundanknytning är felaktiga.

21 TTS GULDTIBBEUTSTÄLLNING Lördagen den 17 maj 2012 Munkfors brukshundsklubb Domare: Gunilla Albrigtsen Bedömningen börjar klockan 10:00 (inga PM skickas ut). Utställningen är utomhus på gräs och det finns gott om plats för våra tält. Anmälan skickas till Gunilla Karlström, Lundagårdsgatan 20 A, Forshaga Om du anmäler via mail, se till att du får en bekräftelse att det kommit fram. Anmälningsblankett finns att ladda hem på TTS hemsida. Anmälningsavgiften insättes på TTS pg Hunden anmäls i : Valpklass: 4-6 månader 120:- Valpklass: 6-9 månader 120:- Juniorklass: 9-15 mån. 170:- Unghundsklass: mån. 170:- Vuxenklass 1: 2-3 år 170:- Vuxenklass 2: 3-5 år 170:- Vuxenklass 3: 5-8 år 170:- Veteranklass 8-10 år 120:- Seniorklass 10 år & äldre 70:- Efter 3:dje anmälda hund med full avgift (170:-) från samma registrerade ägare halveras avgifter fr.o.m. 4:de hunden. Ange Munkfors på inbetalningen. Sista anmälnings- och betalningsdag 17 april Det finns boende nära utställningsplatsen, på Munkfors konferenscenter. Information Jane Edvinsson janeedvinsson@hotmail.com

22 SLUT FÖR DEN HÄR GÅNGEN!!! Glöm inte skriva ner din berättelse och skicka till oss!!