Folkhälsovetenskap, avancerad nivå, Preventionsvetenskap, 15 högskolepoäng Public Health Sciences, Prevention Science, Second Level, 15 Credits

Transkript

1 1(6) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Folkhälsovetenskap, avancerad nivå, Preventionsvetenskap, 15 högskolepoäng Public Health Sciences, Prevention Science, Second Level, 15 Credits Kurskod: FH2003 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Folkhälsovetenskap Högskolepoäng: 15 Ämnesgrupp (SCB): Folkhälsovetenskap Utbildningsnivå: Avancerad nivå Fördjupning: A1N Inrättad: Senast ändrad: Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2014 Beslutad av: Prefekt Mål Mål för utbildning på avancerad nivå Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. (1 kap. 9 högskolelagen) Kursens mål Denna inledande kurs ger en bred introduktion till den vetenskapliga disciplinen preventionsvetenskap (eng. Prevention Science). Kursen ger en grundlig orientering i den aktuella teoribildningen inom området samt dess historiska utveckling. Dessutom ges den studerande en redogörelse för de olika preventionsnivåerna - individ, familj, skola, fritid, och det större samhället - samt hur den aktuella kunskapen om risk- och skyddande förhållanden är kopplade till preventionsinsatser på dessa olika nivåer. Interaktionseffekter och synergier belyses i exemplifieringar av s.k. multimodala program. Kopplingen mellan grundforskning och tillämpad preventionsverksamhet klarläggs. Kursen ger dessutom en introduktion till viktiga metodologiska och konceptuella överväganden för att kunna kritiskt granska vetenskapliga rapporter. Kunskap och förståelse Den studerande ska efter avslutad kurs -ha fördjupade kunskaper om moderna teorier och strategier för förebyggande insatser på en samhällsgrupp- (familj, skola fritid) och individnivå. -förstå och kunna skilja på distinktionen preventionsbehandling. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska den studerande -kunna identifiera styrkor och svagheter i olika undersökningsdesigner inom preventionsforskningen. -känna till viktiga skydds- och riskfaktorer på samhälls-, grupp- och individnivå, som är relevanta för prevention ur ett utvecklingsperspektiv. -ha förmågan att resonera om preventiva implikationer av grundforskningsresultat. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgången kurs har den studerande en god förmåga att -utifrån ett reflekterande och kritiskt förhållningssätt dra rimliga slutsatser av empiriska studier inom preventionsområdet. -kunna värdera, bedöma och resonera om preventiva insatser utifrån ett etiskt, kulturellt och ett

2 2(6) genusperspektiv. -utifrån metodologiska och konceptuella överväganden kritiskt granska vetenskapliga teorier och empiriska studier. Kursens huvudsakliga innehåll Kursen ger -en grundlig orientering i teorier, metoder och empirisk forskning inom preventionsvetenskap. -en bakgrund till preventionsvetenskapens historia och dess terminologi samt rådande paradigm. -en introduktion till de huvudsakliga nivåerna för förebyggande arbete: individuell-, grupp- och samhällelig nivå. -en orientering i forskning om risk- och skyddsfaktorer ur ett utvecklingsperspektiv. -fördjupad kunskap om hur parallella insatser i multimodala program kan samverka och förstärka programeffekter. -fördjupad kunskap om kopplingen mellan utvecklingspsykologisk grundforskning och konkreta preventiva tillämpningar. -en introduktion till metodologiska och konceptuella överväganden som är relevant för preventionsvetenskapen. Studieformer Undervisningen bedrivs huvudsakligen på distans genom självständiga studier och projektarbeten i grupp (on line). Vid första och sista kurstillfället träffas studerande och lärare på Örebro universitet, såvida inte annat har bestämts i förväg. För kommunikation på distans kommer kommunikationsverktyget Blackboard att spela en central roll. De studerande förutsätts därför ha tillgång till en internetuppkopplad dator. Alla föreläsningar läggs ut på Blackboard. Det är obligatorisk närvaro på de seminarier och föreläsningar som hålls vid Örebro universitet i början av kursen. Kursen examineras genom att inom föreskriven tid sända in tre självständigt författade PM till examinator via Blackboard. Kursens slutbetyg är en sammanvägning av den studerandes kvalitet på de tre delexaminationerna. För att bli godkänd krävs att man har lämnat in de tre delexaminationerna i tid och att de håller en tillräcklig nivå utifrån kunskap och förståelse, färdighet, förmåga, värderingsförmåga samt förhållningssätt enligt ovan. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer PM 1, 5 högskolepoäng. (Provkod: 0100) Skriftlig inlämningsuppgift. PM 2, 5 högskolepoäng. (Provkod: 0200) Skriftlig inlämningsuppgift. PM 3, 5 högskolepoäng. (Provkod: 0300) Skriftlig inlämningsuppgift. För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut , dnr CF /2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). PM 1 Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

3 3(6) PM 2 Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). PM 3 Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Särskild behörighet och andra villkor Examen på grundnivå som omfattar minst 180 högskolepoäng, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom något av huvudområdena psykologi, folkhälsovetenskap, omvårdnadsvetenskap, handikappvetenskap, socialt arbete, statskunskap, sociologi, pedagogik, specialpedagogik, företagsekonomi eller motsvarande. Dessutom krävs Engelska kurs B/Engelska kurs 6. För ytterligare information se universitetets antagningsordning. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden. Övriga föreskrifter Undervisningsspråket är engelska. För betyget Väl Godkänd (VG) på kursen krävs betyget VG på samtliga tre PM. Kurslitteratur och övriga läromedel Obligatorisk litteratur Berkman, L. & Kawachi, I (2000) A historical framework for social epidemiology New York: Oxford, 10 sidor, In L. Berkman and I. Kawachi (Eds.), Social epidemiology (pp. 3-12) Botvin, Gilbert. J., Griffin, Kenneth. W. Diaz, Tracy., & Ifill-Williams, Michelle (2001) Drug abuse prevention among minority adolescents: Posttest and one-year follow-up of a school-based preventive intervention. Prevention Science 13 sidor, 2, 1-13, Brown, C. Hendricks., & Liao, Jason (1997) Principles for designing randomized preventive trials in mental health: An emerging developmental epidemiology paradigm. American Journal of Community Psychology 38 sidor, 27, Castro, Felipe. Gonzales., Barrera, Manuel., Jr., & Martinez, Charles. R., Jr. (2004) The Cultural Adaptation of Prevention Interventions: Resolving Tensions Between Fidelity and Fit. Prevention Science, 5 5 sidor, Catalano, Richard. J., Hawkins, David. J., Berglund, Lisa., Pollard, John. A., & Arthur, Michael. W (2002) Prevention Science and Positive youth Development: Competitive or Cooperative Frameworks? Journal of Adolescent Health, 31(Supplement) 10 sidor, Cicchetti, Dante., & Hinshaw, Stephen.P (2002) Editorial: Prevention and intervention science: Contributions to developmental theory. Development and Psychopathology, 14(4) 5 sidor, Conduct Problems Prevention Research Group (2000)

4 4(6) Merging universal and indicated prevention programs: The Fast Track model. Addictive Behaviors, sidor, Cowen, Emory, L. (2000) Psychological wellness: Some hopes for the future. In D. Cicchetti, J. Rappaport, I. N. Sandler, & R. P. Weissberg (Eds.) Washington, DC: Child Welfare League of America Press, 27 sidor, The promotion of wellness in children and adolescents (pp ) Damon, William (2004) What is positive youth development? Annals of the American Academy of Political and Social Science 12 sidor, 591, Davis, Caroline. H., MacKinnon, David. P., Schultz, Amy., & Sandler, Irwin (2003) Cumulative risk and population attributable fraction in prevention. Journal of Clinical Child and Adolescent Psychology, 32(2) 8 sidor, Dishion, Thomas.J., & Patterson, Gerald.R (1999) Model Building in Developmental Psychopathology: A pragmatic approach to understanding and intervention. Journal of Clinical Child Psychology, sidor, Domitrovich, Celene. E., & Greenberg, Mark. T. (2000) The study of implementation: Current findings from effective programs that prevent mental disorders in school-aged children. Journal of Educational and Psychological Consultation, sidor, Eddy, J.Mark., Dishion, Thomas. J., & Stoolmiller, Michael (1998) The analysis of intervention change in children and families: Methodological and conceptual issues embedded in intervention studies. Journal of Abnormal Child Psychology, sidor, Eliott, Delbert. S. & Mihalic, Sharon (2004) Issues in disseminating and replicating effective prevention programs. Prevention Science 7 sidor, 5, Ferrer-Wreder, Laura., Stattin, Håkan., Lorente, Carolyn, Cass., Tubman., Jonathan, & Adamson, Lena (2004) Successful Prevention and Youth Development Programs 339 sidor, Kluwer Academic/Plenum Publishers (this book is translated to Swedish) Gottfredson, D. C., & Gottfredson, G. D (2002) Quality of school based prevention programs: Results from a national survey. Journal of Research in Crime and Delinquency, sidor, 3-35 Hawkins, David, J (1996) Delinquency and Crime: Current Theories Cambridge: Cambridge University Press 330 sidor Hawkins, J. David., VanHorn, M. Lee., & Arthur, Michael. W (2004) Community variation in risk and protective factors and substance use outcomes. Prevention Science, 5 8 sidor, Haynes, Norris. M., & Comer, James. P (1996) Integrating schools, families, and communities through successful school reform: The school development program. School Psychology Review, 25 6 sidor, Jessor, Richard (1998) New perspectives on adolescent risk behavior New York: Cambridge University Press 564 sidor Johnson, K., Hays, Center, H, & Daley, C (2004) Building capacity and sustainable prevention interventions: A sustainability-planning model.

5 5(6) Evaluation and Program Planning, 27(2) 15 sidor, Kam, Chi-Ming, Greenberg, Mark. T, & Walls, Carla. T (2003) Examining the role of implementation quality in school-based prevention using the Paths curriculum. Prevention Science, 4(1) 9 sidor, Kellam, Sheppard. G., Koretz, Doreen., Moscicki, Eve. K (1999) Core elements of developmental epidemiologically based prevention research. American Journal of Community Psychology, sidor, Kraemer, Helena. Chmura., Kazdin, Alan., Offord, David., Kessler, Ronald. C (1997) Coming to terms with the terms of risk. Archives of General Psychiatry, 54 7 sidor, Kumpfer, Karol. L., Alvarado, Rose., Smith, Paula., & Bellamy, Nikki (2002) Cultural sensitivity and adaptation in family-based prevention interventions. Prevention Science, 3 6 sidor, MacKinnon, David. P., Taborga, Marcia. P., Morgan-Lopez, Antonion. A. (2002) Mediation designs for tobacco prevention research. Drug and Alcohol Dependence, 68(Suppl1) 15 sidor, Mrazek, Patricia, J. & Haggerty, Robert, J. (1994) Reducing risks for mental disorders: Frontiers for preventive intervention research Washington, D.C.: National Academy Press 27 sidor Nutbeam, Don., & Harris, Elisabeth (2004) Theory In A Nutshell, A practical Guide To Health Promotion Theories, Macgraw-Hill 96 sidor Offord, David. R (2000) Selection of levels of prevention. Addictive Behaviors, sidor, Patton, Michael, Quinn (1997) Utilization focused evaluation: The new century text Thousand Oaks: Sage 312 sidor, (Chapters 1 & 2) Perry, Cheryl. L., Williams, Carolyn.L., Komro, Kelli A., Veblen-Mortenson, Sara., Forster, Jean L., Bernstein-Lachter, Randi., Pratt, Lara. K., Dudovitz, Bonnie., Munson, Karen. A.Farbakhsh, Kian (2000) Project Northland high school interventions: Community action to reduce adolescent alcohol use. Health Education and Behavior,27 21 sidor, Susser, Mervyn (1995) The tribulations of trials. American Journal of Public Health, 85 3 sidor, Walker-Barnes, Chanequa. J (2003) Developmental Epidemiology: The perfect partner for clinical practice. Journal of Clinical Child and Adolescent Psychology, 32 5 sidor, Weissberg, Roger. P., & Greenberg, Mark. T (1998) School and community competence-enhancement and prevention programs New York: Wiley, 78 sidor, In W. Damon (Series Ed.), I. E. Sigel, & K. A. Renninger (Vol. Eds.), Handbook of child psychology: Vol 4. Child psychology in practice (5th ed., pp ) Weissberg, Roger.P., Kumpfer. Karol.L., & Seligman, Martin.E.P. (2003) Prevention that works for children and youth: An introduction. American Psychologist, 58 8 sidor, Yoshikawa, Hirokazu., & Shinn, Marybeth (2002) Facilitating change: Where and how should community psychology intervene?

6 6(6) New York: Plenum, 17 sidor, In T.A. Revenson, A. D'Augelli, A. S.E. French, D. Hughes, D. Livert, E. Seidman, M. Shinn, & Yoshikawa, H. (Editors). A quarter century of community psychology (pp ) Tillägg och kommentarer till litteraturlistan Artiklar och andra publikationer, omfattande ca 150 sidor, kan läggas till som obligatorisk litteratur. Articles and other materials, about 150 pages, will be added as obligatory literature.