Handlingar till Utbildningsnämndens sammanträde den 12 april 2016

Transkript

1 Handlingar till Utbildningsnämndens sammanträde den 12 april 2016

2 Ärende 1

3 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Emilia Kihlstrand Utredare Utbildningskontoret emilia.kihlstrand@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning UN 16/0060 Utbildningsnämnden Utredning om rätten till fritidshemsplacering och skolskjuts Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner Utbildningskontorets utredning med förslag till ändring av bedömning när det gäller rätt till fritidshemsplacering i kombination med skolskjuts i Upplands-Bro kommun. Sammanfattning Utbildningskontoret har utrett möjligheten att bevilja skolskjuts trots att eleven deltar i fritidshemsverksamhet och att därmed ändra kommunens riktlinjer och handläggning i dessa frågor. Beslutsunderlag 1. Utbildningskontorets utredning om rätten till fritidshemsplacering och skolskjuts 21 mars Utbildningskontorets tjänsteskrivelse den 24 mars UBK1005, v2.0, Ärendet Elever i grundskolan och motsvarande skolformer har enligt skollagen rätt till skolskjuts till och från skolverksamheten. Däremot har elever inte rätt till skolskjuts till och från fritidshemmet. Utbildningskontorets interna riktlinjer har tidigare inte följts när det gäller att avslå skolskjuts för elever som är inskrivna i fritidshemmet. Under läsåret 2015/16 har Utbildningskontoret utrett möjligheten att elever fortsatt ska kunna ha rätt till både fritidshemsplacering och skolskjuts. Elever får alltså vara på fritidshemmet om de vill och nyttja skolskjutsen till och från skolan (inte fritidshemmet) de dagar de behöver det. Möjlighet att få skolskjuts på morgonen eller eftermiddagen och kombinera det med en placering i fritidshem kommer därmed bli möjlig. Skolskjuts för elever med fritidshemsplacering förutsätter vanligen resor med skolbuss och endast i undantagsfall med taxi. Utbildningskontoret bedömer att kostnaderna inte kommer att öka i och med denna nya rättighet för eleverna, eftersom att det i praktiken gått till på detta sätt tidigare. Ändringen innebär snarare ett förtydligande och inte en kostnad. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

4 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (2) 3/24/2016 UN 16/0060 Barnperspektiv Förslaget till beslut är utarbetat med hänsyn till barnens bästa. En ökad rättssäkerhet för elever är av vikt för en god utbildning. Utbildningskontoret Kaj Söder Utbildningschef Jesper Sjögren Stabschef Bilagor 1. Utbildningskontorets utredning om rätten till fritidshemsplacering och skolskjuts 21 mars Beslut sänds till Akt

5 Utredning om rätten till fritidshemsplacering och skolskjuts /

6 Utredning om rätten till fritidshemsplacering och skolskjuts Bakgrund Elever i grundskolan och motsvarande skolformer har rätt till skolskjuts till och från skolverksamheten. Däremot har elever inte rätt till skolskjuts till och från fritidshemmet. Därför har beviljandet av skolskjuts i Upplands-Bro, enligt kommunens riktlinjer, varit avhängigt om eleven haft en fritidshemsplacering eller inte. I praktiken har dock elever beviljats skolskjuts och fritidshem oberoende av varandra, vilket lett till att elever fått skolskjuts till och från fritidshemmet och att handläggningen av ärenden inte skett enligt kommunens interna riktlinjer. På grund av detta har Utbildningskontoret under läsåret 2015/2016 arbetat med ett nytt förslag kring beviljande av skolskjuts och fritidshem, för att höja rättssäkerheten för eleverna. Förslag Utbildningskontorets förslag är att när en elev har rätt till både skolskjuts och fritidshem, enligt skollagens bestämmelser, så kommer elevens föräldrar behöva ange om eleven ska nyttja skolskjuts morgon och/eller eftermiddag. Det innebär att när eleven ska nyttja sin fritidshemsplacering före eller efter skoldagens slut kan eleven inte åka med skolskjutsen till eller från fritidshemmet. Berättigandet till skolskjuts för elever med fritidshemsplacering förutsätter vanligen resor med skolbuss och endast i undantagsfall med taxi, på grund av att kommunens kostnader för skolskjuts annars riskerar att bli orimligt höga. Utbildningskontorets utredning Skolskjuts regleras i skollagens 10 kapitel: 32 Elever i grundskola med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet. Denna rätt gäller dock inte elever som väljer att gå i en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem eller som går i en annan kommuns grundskola med stöd av I de fall då det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen även anordna skolskjuts i dessa fall. Elevens hemkommun ska ombesörja att skolskjuts anordnas. Tillhandahållande av fritidshem regleras i skollagens 14 kapitel: 5 En elev i någon av de skolformer som anges i 3 ska erbjudas utbildning i fritidshemmet i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller 2

7 Utredning om rätten till fritidshemsplacering och skolskjuts studier eller om eleven har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. Det har uppmärksammats att Utbildningskontoret vid flera tillfällen beviljat familjer både skolskjuts och fritidshem. Vad som hittills gällt i Upplands-Bro kommun är att en elev inte kan ha både fritidshemsplacering och rätt till skolskjuts. Under läsåret 2015/16 har Utbildningskontoret utrett möjligheten att elever fortsättningsvis ska kunna ha rätt till både fritidshemsplacering och skolskjuts. Utbildningskontoret förespråkar en lösning som innebär att de dagar som eleven behöver skolskjuts, exempelvis morgonen, kan eleven inte nyttja fritidshemsplatsen på morgonen. Då samma elev behöver nyttja sin fritidshemsplats på eftermiddagen berättigar det inte till skolskjuts hem. Det innebär att eleven blir hämtad av någon eller tar sig hem på egen hand. Elever får alltså vara på fritidshemmet om de vill och nyttja skolskjutsen till och från skolan (inte fritidshemmet) de dagar de behöver det. De dagar eleven ska åka med skolskjuts avgår färdmedlet (buss eller taxi i vissa fall) i nära anslutning (inom 30 min) till skoldagens början eller slut. Utbildningskontoret kommer att informera via kommunens webbplats om att rutinerna och handläggningen av ansökningarna har ändrats. Det innebär inte en försämring mot hur handläggningen har skett idag, utan är en förbättring av handläggningen och en ny rättighet för eleverna. Kostnader Elevpeng betalas ut till skolorna för de barn som är inskrivna i fritidshemmet. Fritidshemmen får 2273 kr/månad för 7-10 åringar och 2745 kr/månad för 6- åringar. Föräldraavgift tas in av kommunen och är högst 875 kr/ månad. Många elever har syskon och då betalar föräldern en lägre avgift. Deltidstaxa tillämpas inte i Upplands-Bro kommun. Ska barnet åka skolskjuts tillkommer denna kostnad för kommunen. Kostnaden för skolbuss (upphandlat bussbolag) är ca 70 kr/elev och dag utifrån totalsumman av kostnad för skolbuss. Denna kostnad gäller utifrån det antal elever som idag åker skolbuss, vilket i dagsläget är 181 elever. Taxikostnaden är ca 150 kr/ tur lite beroende på avståndet mellan hem och skola och om eleverna kan samåka. Det är 100 elever som åker taxi (Resursteamets elever är inte medräknade). Ett fåtal elever åker både taxi och skolbuss. Ovanstående kostnader visar på att skolskjuts med det upphandlade bussbolaget är en lägre kostnad än med taxi. Av detta följer att Utbildningskontoret förespråkar resor med skolbuss och elever inskrivna i fritidshem kommer i första hand att beviljas resor med skolbuss om de anses berättigade skolskjuts. Utbildningskontoret bedömer att kostnaderna inte kommer att öka i och med denna nya rättighet för eleverna, eftersom att det i praktiken gått till på detta sätt tidigare. Ändringen innebär snarare ett förtydligande och inte en kostnad. Inför nästkommande läsår kommer skolskjutsarna även minskas i form av taxi och istället kommer kommunen använda det upphandlade bussbolaget i större 3

8 Utredning om rätten till fritidshemsplacering och skolskjuts utsträckning. Det kommer att leda till minskade kostnader för skolskjutsen generellt. Exempel på behov av skolskjuts och tillgång till fritidshem En fritidshemsplacerad och skolskjutsberättigad elev kommer i och med den här förändringen att behöva ange när fritidshem och skolskjuts ska nyttjas. Det är i och med detta av vikt att Utbildningskontoret informerar om hur många valmöjligheter som erbjuds, så att inte resultatet av valen blir för svåra att hantera administrativt. Det beror dessutom på att personalbemanningen vid fritidshemmet bygger på antalet barn som är inskrivna i fritidshemet en viss termin. Det är därför önskvärt att det inte heller ska vara möjligt att ändra fritidshemstider mer än vid terminsskiften förutom i undantagsfall. Undantag görs exempelvis vid in- och utflytt och byte av skola eller vid andra särskilda bedömningar. Skolskjutsen är beställd för det antal elever som är beviljade den och kan inte heller ändras mer än i undantagsfall annat än vid terminsskiften. Möjlighet att få skolskjuts på morgonen eller eftermiddagen och kombinera det med fritidshem är alltså möjlig. Sammanfattande kommentar: Det här innebär att elever i Upplands-Bro kommun från och med höstterminen 2016 kan beviljas både skolskjuts och fritidshemsplats. Skolskjuts ges dock inte till eller från fritidshemmet, utan endast till och från skolverksamhet. Skolskjuts för elever med fritidshemsplacering förutsätter vanligen resor med skolbuss och endast i undantagsfall med taxi. 4

9 Ärende 2

10 UBK1005, v2.0, TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Emilia Kihlstrand Utbildningskontoret emilia.kihlstrand@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning UN 16/0059 Utbildningsnämnden Ändring av riktlinjer för skolskjuts Förslag till beslut Utbildningsnämnden antar Utbildningskontorets ändring av riktlinjer för skolskjuts i Upplands-Bro kommun. Ändringarna gäller tillsvidare för all skolskjutsverksamhet från och med den 12 april Sammanfattning Utbildningskontoret har bedömt att riktlinjerna för skolskjuts i Upplands-Bro kommun behöver förtydligas. Den främsta anledningen till detta är att avståndet för rätt till skolskjuts för elever i årskurs 7-9 behöver skärpas samt att rätten till skolskjuts för elever inskrivna i fritidshem förtydligas. Beslutsunderlag Utbildningskontorets förslag till ändrade riktlinjer för skolskjuts Utbildningskontorets tjänsteskrivelse den 18 mars 2016 Ärendet Riktlinjerna för skolskjutsverksamheten ska ge vägledning kring de beslut som fattas av Kundcenter och Utbildningskontoret samt ge stöd för skolornas personal i frågor kring skolskjuts. Ändringarna innebär att riktlinjerna blir tydligare gällande avståndet, för bedömningar av rätt till skolskjuts. Avståndet blir nu mer anpassat till elevernas ålder och mognad. Under läsåret 2015/2016 har Utbildningskontorets utredare sett över arbetet med skolskjuts i Upplands-Bro kommun, exempelvis genom att se hur andra kommuner hanterar skolskjuts. Det som kommit fram är att Upplands-Bro kommun kan skärpa reglerna kring avstånd för elever i årskurs 7-9 och sätta en 5-kilomersgräns så som många andra kommuner gjort. Det kommer inte leda till betydande negativa konsekvenser för eleverna. Det innebär däremot kostnadsminskningar för kommunen och på sikt en minskad administrativ börda för kontoret. Exempelvis har cirka 25 elever läsåret 2015/2016 i årskurs 6-8 (nästkommande läsår årskurs 7-9) beviljats skolskjuts med taxi. Av dessa elever kommer cirka hälften avslås rätt till skolskjuts med en skarpare kilometergräns om 5 kilometer, om man endast ser till antalet kilometer och inte andra skäl till behov av skolskjuts. Utbildningskontorets utredare bedömer att elever i årskurs 7-9 kan ta sig till skolan utan skolskjuts om sträckan är Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

11 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (2) 3/18/2016 UN 16/0059 under 5 kilometer och att kommunens kostnader för taxi och de så kallade bomkörningarna kommer troligen att minska. När det gäller rätten till skolskjuts för elever inskrivna i fritidshem så behöver detta förtydligas i riktlinjerna. Även om en elev har behov av en plats på fritidshemmet så ska den kunna åka skolskjuts till och från skolverksamheten, men inte till eller från fritidshemsverksamheten. I förslaget till ändrade riktlinjer för skolskjuts markeras ändringar med gult och text som föreslås tas bort markeras med röd genomstrykning. Riktlinjerna ska finnas tillgängliga för vårdnadshavare och andra intressenter via webbplatsen ( ). Riktlinjerna kompletteras även av ett informationsblad till vårdnadshavare, som skickas ut vid beviljande av skolskjuts. Barnperspektiv Förslaget till beslut är utarbetat med hänsyn till barnens bästa. Utbildningskontoret Kaj Söder Utbildningschef Jesper Sjögren Stabschef Bilagor 1 Utbildningskontorets förslag till ändrade riktlinjer för skolskjuts. Beslut sänds till Akt

12 Riktlinjer för skolskjuts Ändrade riktlinjer för skolskjuts i Upplands - Bro kommun Fastställda av Utbildningsnämnden den 12 april 2016 XX kommun@upplands - bro.se 08/ bro.se

13 Riktlinjer för skolskjuts Skolskjuts enligt skollagen Skolskjuts enligt skollagen Kommuner har enligt skollagen 1 skyldighet att anordna kostnadsfri skolskjuts för elever i grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola när sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller annan särskild omständighet. Skolskjuts ska då anordnas från anvisad hållplats i anslutning till hemmet, till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka. Huvudregeln är att kommunen ska ordna skolskjuts till och från den skola som kommunen har placerat eleven i. Skolskjutsen anordnas i anslutning till skoldagens början och slut. Berättigade till skolskjuts I Upplands-Bro kommun är elever i kommunal förskoleklass, grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola berättigade till skolskjuts om kraven i dessa riktlinjer är uppfyllda ifråga om avstånd, trafikförhållanden, funktionshinder eller om någon annan särskild omständighet anses föreligga. För att en elev ska beviljas skolskjuts krävs att vårdnadshavare lämnar en ansökan om skolskjuts till kommunen (se s. 4) Skolskjuts beviljas normalt till skolan med utgångspunkt från elevens folkbokföringsadress. Rätt till kostnadsfri skolskjuts gäller även vid växelvis boende under förutsättning att avståndskravet är uppfyllt, samt att båda hemmen ligger inom Upplands-Bro kommun. Växelvis boende innebär att eleven har ett varaktigt boende hos båda vårdnadshavarna. Skolskjuts kan, i enlighet med skollagen, beviljas även till annan skola än den som kommunen skulle ha placerat eleven i (inom Upplands-Bro kommun) under förutsättning att sådan skjuts inte medför ekonomiska eller organisatoriska svårigheter för kommunen. Det innebär att en sådan bedömning kan göras utifrån vilka skyldigheter kommunen skulle haft att erbjuda skolskjuts ifall eleven valt att gå i den skola som han eller hon skulle placerats i av kommunen. Skolskjuts beviljas inte heller för färd till eller från fritidshem. Kommunen är även skyldig att svara för kostnader för vissa elevresor 2 för ungdomar med rätt till studiestöd 3 inom gymnasieskola och vuxenutbildning. Skyldigheten sträcker sig längst t.o.m till och med det första halvåret det år då ungdomen fyller 20 år. Elevresor erbjuds i form av busskort med kollektivtrafik (SL). Den administrativa hanteringen av dessa elevresor sker vid gymnasieskolan kap, 32-33, 40 och 11 kap , 39 samt 19 kap , 28, skollagen (2010:800) reglerar kommunernas skyldighet att anordna skolskjuts. 2 Lag (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor. 3 Enligt Studiestödslagen 1999:1395 2

14 Riktlinjer för skolskjuts Skolskjuts enligt skollagen Villkor för skolskjuts/elevresa Avstånd till skola och anvisad hållplats Vilket avstånd mellan skola och anvisad hållplats i anslutning till hemmet som berättigar till skolskjuts varierar för olika åldersgrupper. Avståndsgränserna grundas på en bedömning av vad som anses rimligt för eleven att gå eller cykla. Utbildningsnämnden har antagit avståndsregler för att vara berättigad till skolskjuts. Avståndet mellan skolan och hemmet eller den anvisade hållplatsen ska vara minst: 2 km Elev i förskoleklass - åk 3 3 km Elev i åk km Elev i förskoleklass årskurs 3 3 km Elev i årskurs km Elev i årskurs 7-9 Avståndet mellan hem och skola mäts från tomtinfart eller motsvarande vid hemmet till infarten till skolan, eller hållplatsen vid skolan. Mätning av avstånd görs längs gång- och cykelväg. Kommunens skyldighet att svara för kostnader för elevresor i gymnasieskolan, gäller om avståndet mellan hem och skola är minst 6 km. Trafikförhållanden Elever ska kunna färdas till skolan på ett trafiksäkert sätt. Därför kan skolskjuts i vissa fall beviljas oavsett avstånd med hänsyn till trafikförhållanden och elevens ålder. Bedömning av trafikförhållanden omfattar bland annat vägens utformning, siktförhållanden och hur trafikerad vägen är. Även elevens ålder vägs in vid bedömning av skolvägens säkerhet. Om Utbildningskontoret och vårdnadshavare gör olika bedömning av trafiksäkerhetsförhållanden gäller Utbildningskontorets bedömning vid beslut. Vårdnadshavare förväntas svara för kompletterande skjuts eller annan åtgärd om de bedömer det nödvändigt. Det är vårdnadshavares ansvar att stödja eleven så att den kan klara sin väg till skola eller anvisad hållplats. Elever i förskoleklass och årskurs 1 förutsätts ha tillsyn före och efter skolan, vilket innebär att en vuxen vid behov lämnar eller möter eleven vid skolan respektive den anvisade hållplatsen. Undantag med hänsyn till trafikförhållanden medges därför vanligtvis inte för elever i dessa årskurser. Funktionshinder och annan särskild omständighet En elev kan erhålla skolskjuts oavsett avstånd om det behövs med hänsyn till funktionshinder eller andra särskilda omständigheter. Behovet av skolskjuts och vilken typ av skolskjuts som är nödvändig bedöms årligen med hänsyn till elevens funktionshinder, ålder och utveckling. 3

15 Riktlinjer för skolskjuts Skolskjuts enligt skollagen Särskilda omständigheter kan till exempel vara medicinska, psykosociala eller pedagogiska skäl som bedöms väsentliga för att eleven ska klara sin skolgång på ett bra sätt. Sådana skäl kan även vara tillfälliga eller förekomma under perioder. Dessutom ska vårdnadshavare, om barnet har behov av det, se till att vara hemma eller lämna/möta vid den anvisade hållplatsen. Beslut om skolskjuts utifrån särskilda omständigheter grundas på utredning eller annan sakkunnig bedömning. I underlaget ingår alltid ett yttrande från rektor. Kommunen svarar inte för skolskjuts vid kortvariga funktionshinder, t.ex. exempelvis benskador. Dessa fall är försäkringsärenden. Vårdnadshavare kan då vända sig till försäkringsbolag för att klarlägga hur eventuell skjuts till skolan ska ordnas. Skolskjutstid och väntetider Elever ska oftast inte behöva lämna hemmet före kl och ska som regel komma hem inom en timme efter skolskjutsens avfärd från skolan. Av praktiska och ekonomiska skäl kan vissa avsteg från denna inriktning vara nödvändiga i enstaka fall. Kommunens skyldighet att anordna skolskjuts innebär inte att skjuts måste anpassas till varje elevs undervisningstid. Viss väntetid för eleverna är acceptabel och ibland nödvändig för att möjliggöra samordning av skolskjuts för elever med olika skoltid. Väntetiden i skolan ska normalt inte överstiga 30 minuter på morgonen och 30 minuter på eftermiddagen. Under väntetiden vid skolan ska tillsyn ordnas för elever till och med årskurs 3. Tillsyn ordnas vid behov också för större grupper av äldre elever. Under väntetider ska eleverna kunna vända sig till en vuxen på skolan. Tillgång till lokal inomhus ska finnas vid behov. Övrigt Typer av skolskjuts Skolskjuts kan beviljas på olika sätt beroende på elevens förutsättningar och var bostaden finns. När så är möjligt beviljas elever terminskort för resor med ordinarie kollektivtrafik (SL). När kollektivtrafik inte finns tillgänglig sker skolskjuts antingen med skolbuss eller med skolbil (taxi). Medåkning Av planerings- och säkerhetsmässiga skäl får elever utan beviljad skolskjuts inte åka med i skolbuss/skolbil. Undantag från denna regel medges ej. I mån av plats kan inskolning i skolskjutsen ske tillsammans med vårdnadshavare/ansvarig vuxen efter särskilt beslut av Kundcenter/Utbildningskontoret. Fritidshem Den elev som är inskriven i fritidshemsverksamhet kan beviljas skolskjuts till och/eller från skolverksamheten om eleven i övrigt uppfyller kraven för rätt till 4

16 Riktlinjer för skolskjuts Skolskjuts enligt skollagen skolskjuts. En elev som är inskriven i fritidshem beviljas dock inte skolskjuts till eller från fritidshemmet. Ansökan och beslut Ansökan om skolskjuts görs på särskild blankett 4. Beslut i skolskjutsärenden fattas av ansvarig tjänsteman vid Kundcenter/Utbildningskontoret på delegation av Utbildningsnämnden i Upplands-Bro kommun. Beslutet om skolskjuts fattas för högst ett läsår i taget. Skolskjutsbeslut som rör elev i särskola eller med placering på grund av andra särskilda omständigheter, fattas efter samråd med Resursteamet inom Upplands-Bro kommun. Om elevens folkbokföringsadress ändras under pågående läsår ska en ny ansökan lämnas. Det kan medföra att rätten till skolskjuts förändras under pågående läsår. Beslut om resor för gymnasieelever handläggs av den skola eleven går i. Elever som är berättigade till ersättning för elevresor tilldelas som regel SL-kort från sin skola. Skolor med annan huvudman (fristående skolor och kommunala skolor i andra kommuner) debiterar sedan Upplands-Bro kommun. Stulet eller borttappat busskort ersätts inte. Överklagande Vårdnadshavare har rätt att överklaga beslut om skolskjuts. Ett överklagande skickas till den myndighet som fattat beslutet, dvs det vill säga Upplands-Bro kommun, som prövar om överklagande kommit in i rätt tid (inom tre veckor efter att beslutet mottagits). I överklagandet ska vårdnadshavaren ange vilket beslut som överklagas, hur vårdnadshavaren anser att beslutet borde vara, samt på vilka grunder beslutet anses felaktigt. Om vårdnadshavaren i överklagandet lämnar nya uppgifter kan kommunen göra en ny bedömning i ärendet. Överklaganden som inkommit inom rätt tid men där kommunen inte finner grund för omprövning av sitt beslut, skickas vidare till Förvaltningsrätten i Stockholms län. (mer information om överklagandeprocessen via: Ansvarsfördelning Vårdnadshavare har ansvar för: Att ansöka om skolskjuts via e-tjänst ( eller på särskild blankett ställd till Kundcenter. Ansökan ska förnyas inför varje läsår. För att kunna garantera en lämplig skolskjuts för de enskilda eleverna ska ansökan inför varje hösttermin lämnas senast den 31 maj. Att via e-tjänst (eller på särskild blankett) ansöka om skolskjuts vid växelvis boende. 4 Kan göras via e-tjänst, eller på blankett som skrivs ut - se Blankett i pappersform fås via kommunens kundcenter , eller från den enskilda skolan. 5

17 Riktlinjer för skolskjuts Skolskjuts enligt skollagen Att senast tre veckor innan en adressändring börjar gälla (t.ex. vid ändrad folkbokföringsadress under pågående läsår) lämna ny ansökan. Att i ansökan lämna information om eleven har särskilda förutsättningar, till exempel om eleven har en funktionsnedsättning som påverkar skolskjutsen, eller har behov av bälteskudde/ bilbarnstol. Eleven på vägen från hemmet till dess eleven stigit på skolskjutsen på morgonen, liksom från anvisad hållplats till hemmet på eftermiddagen. Att elev kommer i tid till skolskjuts på morgonen. Om elev kommer för sent till skolskjutsen är det vårdnadshavares ansvar att eleven kommer till skolan. Kommunen ersätter inte kostnader för extra skolskjuts. Vårdnadshavare kan aldrig boka/ beställa skolskjuts direkt hos skolskjutsutförare. Att barn förbereds och tränas för att klara sin skolväg på ett säkert sätt. För att uppleva trygghet i samband med resor till skolan kan elever t.ex. behöva vuxens sällskap till anvisad hållplats. Att snarast meddela skolskjutsutföraren om elev som åker skolbil/taxi är sjuk eller ledig (avboka skjutsen). 5 Vårdnadshavare ska snarast meddela när skolskjuts ska återupptas efter sjukdom/ ledighet. Observera att om vårdnadshavare vid upprepade tillfällen låter bli att meddela tillfälliga avbokningar av skolbil (taxi) kan ersättningsanspråk bli aktuellt. Det kan även innebära att beslutet om rätten till skolskjuts kan komma att omprövas. Att elev inte medför skrymmande bagage eller föremål som kan vålla skada i skolskjutsen. Om skrymmande bagage vid särskilda tillfällen måste medföras för viss undervisning ska information om detta lämnas av vårdnadshavaren till föraren senast dagen innan (gäller skolbil och skolbuss). Chauffören kan av säkerhets- och/eller utrymmesskäl neka att ta med skrymmande packning också vid enstaka tillfällen. Möjligheterna att bevilja transport av skrymmande packning är mycket begränsad, särskilt när det gäller transport med skolbil/taxi. För kollektiva färdmedel gäller SL:s regler om bagage. Att ge skolan och skolskjutsutföraren (gäller skolbil/taxi) 6 besked om eleven får lämnas vid skolan och vid anvisad hållplats utan att en vuxen tar emot. Om sådan ansvarsförbindelse inte lämnats kommer skolskjutsutföraren endast lämna eleven vid anvisad hållplats om en känd vuxen tar emot eleven. Annars körs eleven tillbaka till skolan. Att respektera överenskomna tider för lämning när eleven skjutsas till skolan av vårdandshavaren vårdnadshavaren själv. Så länge är vårdnadshavaren också ansvarig för elevens tillsyn. Att eleven åker den skolskjutstur som närmast ansluter till elevens skoltider vid hemfärd från skolan. Elev/familj kan inte fritt välja vilken tur eleven åker med olika dagar, eftersom det då finns risk för platsbrist. Om en elev inte ska åka med den ordinarie skolskjutsen svarar vårdnadshavare för elevens hemtransport. Skolan har ansvar för: Att ta hänsyn till behovet av ett rationellt fungerande skolskjutssystem när schema för läsåret läggs. Att meddela Kundcenter /Utbildningskontoret och aktuella skolskjutsutförare om preliminär schemaläggning för kommande läsår senast vid midsommar. 5 Kontakta Taxi020. För elev som åker skolbuss är sådan kontakt med bussbolaget inte nödvändig eftersom skolbussen följer sin tur och tidtabell. 6 För elever som åker skolbuss övergår ansvar för eleven från kommunen/utföraren till vårdnadshavare när eleven lämnas vid den anvisade hållplatsen enligt tidtabell. 6

18 Riktlinjer för skolskjuts Skolskjuts enligt skollagen Att alla bokningsändringar (även specifika bokningar för resurselever) anmäls till Kundcenter, som förmedlar informationen till skolskjutsutföraren. Tillfälliga ändringar ska som regel anmälas till bolaget senast fem arbetsdagar innan ändringen ska genomföras. Skolan ska därför meddela Kundcenter i god tid. Att göra särskilda bokningar för resurselever som beviljats skolskjuts till/från fritidshem under lov. Ordinarie skolskjutsbeställningar avbokas under lov. Vårdnadshavare ska informeras. Att det t.o.m. till och med årskurs 3 alltid finns en vuxen närvarande under elevers väntetid vid skolan. För större grupper av äldre elever kan vuxennärvaro också krävas. Lokal ska finnas där elever vid behov kan invänta skolskjuts. Ordningen vid av- och påstigning, i den omfattning som behövs för god trafiksäkerhet. Att meddela vårdnadshavare när skolskjuts är mer än 30 minuter försenad. (Skolan ska få besked om förseningar från skolskjutsutföraren). Att ha rutiner för åtgärder från skolans personal i en situation med utebliven skolskjuts. Elever och vårdnadshavare ska informeras om åtgärder i en sådan situation. Ordna hemtransport för elev som kommer för sent till skolskjuts på grund av undervisningen. Att meddela vårdnadshavare om elev som beviljats skolskjuts blir sjuk under skoltid. Tillsyn ska ordnas för eleven i väntan på att vårdnadshavare/vuxen hämtar eleven eller ordinarie skolskjutstur lämnar skolan. Skolan ska inte boka extra skolskjuts. Kundcenter/Utbildningskontoret har ansvar för: Att behandla samtliga ansökningar om skolskjuts. Beslut fattas och meddelas vårdnadshavare senast två veckor innan beslutet ska börja gälla. Nyansökningar under pågående läsår handläggs inom 10 arbetsdagar. Alla beställningar av skolskjuts, såväl permanenta beställningar som tillfälliga ändringar (t ex exempelvis i samband med studiedag). Permanenta bokningar ska lämnas till skolskjutsutföraren senast tre veckor innan de ska träda ikraft. Tillfälliga ändringar ska som regel anmälas senast fem arbetsdagar innan ändringen ska genomföras. Att i samverkan med skolskjutsutförare besluta om de olika turernas färdväg. Att lokalisering och utformning av anvisade hållplatser görs så trafiksäkert som möjligt. Beslut ska föregås av samverkan med utförare och andra berörda myndigheter. Tillsyn av elev från det att eleven stiger på skolskjutsen på morgonen fram tills eleven kliver av skolskjutsen vid den anvisade hållplatsen efter skolans slut. Under transport utförs tillsynsansvaret av skolskjutsutföraren. Att förse skolskjutsutförare med listor över de elever som är berättigade till skolskjuts. Listor ska innehålla uppgift om elevernas namn och adress. För elever som ska åka skolbuss ska listorna sorteras per skolskjutstur. Skolskjutsutföraren har ansvar för: Att säkerställa hög kvalitet när det gäller punktlighet, tillgänglighet, trafiksäkerhet och bemötande mellan elever/chaufför. Det innebär bl.a. att lämna information om tider för skolskjutsturerna till skolan i god tid, ha hög säkerhetsnivå på fordon och annan utrustning, att fordon är skyltade enligt 7

19 Riktlinjer för skolskjuts Skolskjuts enligt skollagen föreskrift och att personalen har utbildning och kompetens för resor med barn och unga. Att säkerställa chaufförers lämplighet för arbete med barn genom utdrag ur Polisens belastningsregister. Att resor för olika elever samordnas i så hög grad som möjligt. Väntetiden för elever ska dock normalt inte överstiga 30 minuter. Att förarna ges grundläggande information om funktionsnedsättningar. Att meddela skolan och/eller vårdnadshavare om skolskjutsen är försenad med mer än 30 minuter. Att föraren hämtar eller lämnar eleven vid överenskommen tid. Vid skolskjuts med skolbil (taxi) ska eleven överlämnas till behörig personal eller vårdnadshavare/vuxen, om inte annat uttryckligen har överenskommits. Att eleverna undervisas om vad de ska iaktta för att undvika olyckor i samband med skolskjutsning 7. Uppträdande Störande beteende under skolskjuts Under skolskjuts påverkar elevens uppträdande och beteende trafiksäkerheten. Det är därför av stor vikt att elever följer de ordningsregler som finns och chaufförens instruktioner. Om en elev uppträder på ett sätt som innebär trafikfara och inte följer chaufförens tillsägelse ska skolskjutsutföraren skriftligt rapportera händelsen till Kundcenter. Kundcenter kontaktar skolans rektor som ska informera vårdnadshavare. Eleven ska varnas för att om det säkerhetsstörande beteendet upprepas kan han/hon komma att stängas av från skolskjutsen under en period om två veckor. Vårdnadshavare har under avstängningsperioden ansvar för att eleven kommer till skolan. 7 Enligt skolskjutsförordningen (1970:340) är detta ett ansvar för den beslutande nämnden, vilket i praktiken genomförs av utföraren. 8

20 Ärende 3

21 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Emilia Kihlstrand Utredare Utbildningskontoret emilia.kihlstrand@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning UN 16/0061 Utbildningsnämnden Ändring av godkännande förskolan Fjärilen Förslag till beslut Utbildningskontorets förslag på ändring av godkännande för förskolan Fjärilen gällande antal barn och lokaler antas. Sammanfattning Den fristående förskolan Fjärilens lokaler har förändrats, därför behöver godkännandet för Mubarak Utbildning AB ändras. I och med att två förskoleavdelningar kan öppna på Fjärilsstigen 4 bedömer Utbildningskontorets utredare, med underlag från Bygg- och miljöavdelningen, att förskolan Fjärilen kan ta emot 38 barn fördelat på två avdelningar. Det gäller under förutsättning att Mubarak Utbildning AB av Bygg- och miljönämnden bedöms kunna bedriva verksamhet i lokalerna samt att de i övrigt följer de krav som ställs gällande personaltäthet och att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och i övrigt erbjuds en god miljö. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ansökan Mubarak Utbildning AB 15 oktober 2014 Svar på åtgärder från Mubarak Utbildning AB till Bygg- och miljöavdelningen februari 2016 Utbildningskontorets tjänsteskrivelse den 24 mars 2016 UBK1005, v2.0, Ärendet Den 21 oktober 2014 (UN 63) fick Mubarak Utbildning AB godkännande av Utbildningsnämnden att starta förskolan Fjärilen i Upplands-Bro kommun. I beslutet angavs att verksamheten skulle bedrivas i lokaler på två adresser vid fullt utbyggd verksamhet. I och med att hyreskontraktet sagts upp på Finnstastigen 56 och lokalen på Fjärilsstigen 4 nu utökats och renoverats behöver godkännandet för Mubarak Utbildning AB ändras. Utbildningskontorets förslag på ändring av godkännande grundar sig på en samlad bedömning, inklusive antalet kvadratmeter i lokalerna samt att Mubarak Utbildning AB angett att man eftersträvar en personaltäthet på 5 barn/pedagog. Hittills har en förskoleavdelning för 20 barn bedrivits på Fjärilsstigen 4 sedan februari I och med att Mubarak Utbildning AB nu hyr och har renoverat Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

22 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (3) 3/24/2016 UN 16/0061 den andra delen av byggnaden krävs en ändring av antalet barn i godkännandet, som i grundbeslutet var 65 barn fördelat på två adresser. I och med att två förskoleavdelningar nu kan öppna på Fjärilsstigen 4 bedömer Utbildningskontorets utredare, med underlag från Bygg- och miljöavdelningen, att förskolan Fjärilen kan ta emot 38 barn fördelat på två avdelningar under förutsättning att Mubarak Utbildning AB av Bygg- och miljönämnden bedöms kunna bedriva verksamhet i lokalerna. I dagsläget saknas bevis på OVKkontroll och radonmätning på den renoverade delen av Fjärilsstigen 4. Förskolan Fjärilens totala yta, exklusive toaletter men inklusive ateljé och blivande personalrum är 322 kvadratmeter. Enligt Bygg- och miljöavdelningens utredare ska utrymmen så som personalutrymme, kök, förråd och städutrymme undantas den faktiska barnytan, som upptar 37 kvm. Den totala barnytan är alltså =285 kvadratmeter. Det innebär en yta om 7,5 kvadratmeter per barn (beräknat på 38 barn), som svarar mot Bygg- och miljöavdelningens råd. I handläggningen har Utbildningskontorets utredare varit i kontakt med Byggoch miljöavdelningen i och med att förskolan Fjärilen fått krav på åtgärder enligt deras bedömning. Den 23 februari deltog Utbildningskontorets utredare Emilia Kihlstrand vid den uppföljning som genomfördes, i syfte att följa upp de svar (se bilaga 1) som inkommit från förskolan Fjärilen. Utbildningskontoret fick på så sätt en uppfattning om renoveringen av förskolan och hur de åtgärdat de synpunkter som Bygg- och miljöavdelningen haft vid tillsyn. Utredaren fick ett gott intryck av lokaler och verksamhet, vilket vägts in i bedömningen kring det antal barn förskolan Fjärilen nu ges godkännande för. Förskolan planerar att öppna den nyrenoverade avdelningen i mars 2016 och att där ha en småbarnsavdelning. Från den 1 mars kommer förskolan att ha drygt 30 barn. Förskolan har cirka 20 barn i kö, både inom och utom kommunen. En ny förskollärare har anställts, som arbetar en dag i veckan och från och med den 1 juni 2016 kommer att arbeta heltid. Förskolan strävar efter en personaltäthet på 5 barn/pedagog. Barnperspektiv Förslaget till beslut är utarbetat med hänsyn till barnens bästa. Att barngrupperna i förskolan har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö är en förutsättning för att barn ska kunna erbjudas en god utbildning.

23 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 3 (3) 3/24/2016 UN 16/0061 Utbildningskontoret Kaj Söder Utbildningschef Jesper Sjögren Stabschef Bilagor 1 Svar på åtgärder från Mubarak Utbildning AB till Bygg- och miljöavdelningen februari 2016 Beslut sänds till Förskolan Fjärilen Akt

24 Mubarak Förskolor AB Svar till tjänsteskrivelse dnr 15/ Efter miljöavdelningens besök har nedan stående åtgärder vidtagit samt har planer att rätta till resterande punkter som miljöavdelningen i Upplands-Bro kommun påpekat. Egenkontroll I enlighet med förordningen (1998:901) är ett egenkontrollprogram upprättad där det framgår tydligt olika rutiner samt ansvarsfördelning för olika arbetsuppgifter. Syftet med egenkontroll är att förebygga hälsoskadliga aktiviteter samt upprätthålla en väl fungerande arbetsmiljö för barnen, personal och övriga besökande. Förskolechefen fick uppdrag att planera, genomföra och följa upp kontinuerligt den förebyggande och hälsofrämjande arbetsmiljöarbeten på förskolan Fjärilen. Utemiljö Sedan Miljöavdelningen varit i vid Fjärilen har förskolan iordningsställde en fullutrustad och inhängd utegård som är bland annan utrustad med olika lekutrustning som pedagogerna tillsammans med barnen valde ut. Utrustningen som pedagoger och barnen själva varit med att tar fram är bland följande Kompisgunga.

25 Mubarak Förskolor AB

26 Mubarak Förskolor AB Ovanstående lekutrustningen är bara ett urval av de utrusningarna. Förskolans utegård kommer att medföra att mer utevistelse vilket gagnar barnen rörelse och hälsa. I närheten av förskolan finns både gröna naturområden och allmänna lekplatser där barnen vistas frekvent. Lokalanvändning och lokalytan Lokalytan är utökad i och med den nya avdelningen. Nya avdelningen som ska tas i bruk är lika stor som den befintliga lokalen dock den nya lokalen har vi tagit bort kontor ytan, tvåförrådsytor samt köket vilket bidrar till mer barn yta. Den planerade antalbarn i lokalen ska vara maximalt 40 barn. Hygienutrymmen I sambandet med ordningsställning i andra avdelningen utökar vi antaltoaletter till 5 styckena där en för kökspersonal, en för personalen och tre barntoaletter. Skötbordet kommer att installeras i större toalettutrymmen i sambandet med

27 Mubarak Förskolor AB invigning av den nya lokalen. Duschkabinen kommer att avvecklas och dessa utrymmen kommer att användas som städutrymme med utslagsvask. Utrymmen har alltid varit låsbar. Städning Städavtal finns mellan företagen Mubarak Förskolor AB och HM Service. Städrutiner för daglig och veckostädningen finns och välkända för både de som utför städningen och personalen. Städrutinerna finns uppslagna i förskolan Kemikalier förteckning finns där olika kemikalier listas gällande mängd, användning samt risker. Specifika städrutiner är upprättad och förankrat i personalen. Väggarna kommer att spacklas och måls om senaste vid sommarledigheterna barnantalet. Golvytorna ska byttas ut i sambandet med målningen. Entré är nu utformad i enlighet med trestegsmetoden. Ventilation och Temperatur Det ventilationsaggregat som fanns vid tillsynsbesöket var relativt nytt inköpt och installerat månadsskiftet dec/januari 2014/2015. Den försörjer lokalen med både till och frånluft. Detta ventilationsaggregat är servat nu med filterbyten, mätning av ljudnivån samt justering av ljudet. En ny och med större kapacitet ventilationsaggregat är installerad och den försörjer både den befintliga lokalen som miljöavdelningen inspekterade samt den lokalen. Kapacitetsökningen av ventilationen ger ökad flexibilitet och bättre luftkvalitet i lokalen. OVK intyget är uppsatt i lokalen. Varje utrymme i lokalen där barn vistas finns nu temperaturmätaren så att personalen kan se om temperaturen är lägre än 20 grader. Vidare flera dörrar och fönster mot ateljé är tätade vilket förbättrar inomhustemperaturen. En genomgång av element och underhåll är genomförd av fastighetsägaren. Radon Radonmätningen är påbörjat från och med den 17/ och skall på gå fram till den 17/ därefter skall resultatet skickas till miljöavdelningen senaste den 29/

28 Ärende 4

29 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sara Lauri Utredare Utbildningskontoret sara.lauri@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning UN 16/0063 Utbildningsnämnden Nya ansökningshandlingar för att starta fristående förskola Förslag till beslut Utbildningsnämnden ersätter riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för fristående förskola och pedagogisk omsorg med Utbildningskontorets nya ansökningshandlingar med tillhörande informationsblad för att starta fristående förskola. Sammanfattning Utbildningskontoret har tagit fram nya ansökningshandlingar för att starta fristående förskola i Upplands-Bro kommun samt ett tillhörande informationsblad för att bättre stämma överens med kommunens organsation och grafiska profil. De nya ansökningshandlingarna med tillhörande informationsblad ersätter riktlinjerna för godkännande och rätt till bidrag för fristående förskola och pedagogisk omsorg som fastställdes av dåvarande Bildningsnämnden den 13 september Beslutsunderlag Utbildningskontorets tjänsteskrivelse den 24 mars 2016 Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för fristående förskola och pedagogisk omsorg, Bildningsnämnden den 13 september 2011, 52 Ansökan om godkännande för fristående förskola Information inför ansökan om att starta fristående verksamhet UBK1005, v2.0, Ärendet Utbildningskontorets nya ansökningshandlingar föreslås ersätta nuvarande ansökan och riktlinjer, då dessa dokument inte längre stämmer överens med kommunens organisation och grafiska profil. Exempelvis hänvisas sökanden till Bildningsförvaltningen och kommunens vision saknas. I förslaget föreslår kontoret att de tidigare riktlinjerna tas bort och ersätts med ett kortare informationsblad. Den nya ansökan täcker in kraven för att starta en fristående förskola och därför bedömer kontoret att ytterligare dokument med riktlinjer inte behövs. Vid ansökan om rätt till bidrag för pedagogisk omsorg används ansökan om att starta fristående förskola i tillämpliga delar. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

30 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (2) 3/24/2016 UN 16/0063 Ansökningshandlingarna med tillhörande informationsblad kommer att publiceras på kommunens webbplats. Barnperspektiv Förslaget till beslut är utarbetat med hänsyn till barnens bästa. Att fristående verksamheter i Upplands-Bro kommun håller en god kvalitet bidrar till en bättre utbildning för alla barn i kommunen. Utbildningskontoret Kaj Söder Utbildningschef Jesper Sjögren Stabschef Bilagor 1. Ansökan om godkännande för fristående förskola 2. Information inför ansökan om att starta fristående verksamhet Beslut sänds till Akt

31 Utbildningskontoret Ansökan om godkännande för fristående förskola Enligt 2 kap. 5 skollagen

32 Ange planerat startdatum Ange antal platser Förändring av nuvarande godkännande JA/NEJ Fullständigt ifylld ansökan om att godkännas för att bedriva fristående förskola ska tillsammans med bilagor lämnas till Utbildningskontoret. Utbildningskontoret strävar efter att handläggningstiden ska vara högst fyra månader efter det att en komplett ansökan inkommit. Om sökande bedöms ha de förutsättningar som krävs för att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen enligt 2 kap. 5 skollagen beslutar Utbildningsnämnden om godkännande för att bedriva fristående förskola. Prövningen innebär bedömning av ansökningshandlingar, intervju med sökanden samt referenstagning vid behov. Vid handläggningen kan upplysningar om ekonomisk status inhämtas. Beslutet om godkännande upphör i regel om huvudmannen inte startat inom två år. UNDERTECKNANDE Genom underskriften försäkrar du på heder och samvete att uppgifterna i ansökan och därtill bifogade handlingar är sanna. Ort och datum Underskrift av firmatecknare/behörig förträdare för sökande Namnförtydligande Kontaktperson NAMNUPPGIFTER Sökandens namn (namn på t.ex. fysisk person, aktiebolag, förening) Telefonnummer Sökandens utdelningsadress Postnummer Ort Sökandens e-postadress Webbadress Organisationsform Organisationsnummer OMBUD OM SÅDANT FINNS (fullmakt att företräda sökanden ska bifogas ansökan) Under handläggningstiden kommer Utbildningskontorets kontakter att ske med ombudet. Vid ett byte av ombud ska en ny fullmakt skickas in. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

33 Ombudets namn Telefonnummer Utdelningsadress Postnummer Ort ÖVRIGA UPPGIFTER OM HUVUDMAN Är sökande huvudman för andra företag? Ja Nej Om Ja, redovisa vilka företag huvudmannen ingår i. Driver sökande eller styrelseledamot/vd annan förskoleverksamhet? Om Ja, i vilken kommun? Har sökanden eller styrelseledamot/vd tidigare drivit förskoleverksamhet? Om Ja, i vilken kommun? Ja Ja Nej Nej Beskriv verksamhetsidé, värdegrund, öppenhetskrav, måltider och daglig utevistelse Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utveckling. Varje fristående förskola ska vara öppen för alla barn som ska erbjudas förskola (1 kap. 5, 8 kap. 2, 18 och 19 skollagen, Förskolans läroplan Lpfö 98 avsnitt 2.1 och 2.2). Beskriv konkret vilken verksamhet som ska bedrivas för att stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg utifrån förskolans läroplan Beskriv hur förskolan ska arbeta med värdegrundsfrågor utifrån mål och riktlinjer i läroplanen Beskriv hur öppenhetskravet ska tillgodoses Beskriv hur villkoren avseende varierade och näringsriktiga måltider ska uppfyllas Beskriv hur villkoren avseende daglig utevistelse ska uppfyllas Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

34 Lokal, utrustning och utemiljö Lokaler och utrustning ska finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas (2 kap. 35 skollagen). Huvudmannen ska se till att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö (8 kap. 8 skollagen). En förutsättning för att godkännas som huvudman är att förskolan kommer att ha ändamålsenliga lokaler för sin verksamhet. Detta innebär att även om lokalfrågan inte är löst vid ansökningstillfället ska ett eller flera lokalalternativ presenteras. Lokalerna bedöms utifrån skollagens krav på ändamålsenlighet men kan inte godkännas om det finns brister i förhållande till annan lagstiftning. Arbetsmiljöansvaret och ansvaret för barnens säkerhet vilar på huvudmannen. Huvudmannen ska visa att lokalerna, utrustningen och utemiljön är godkänd och anmäld till Bygg- och miljöavdelningen och att det finns rutiner för egenkontroll enligt miljöbalken samt för brandskydd. Jämför Bygg- och miljöavdelningens vägledning Starta skola, förskola eller annan undervisningslokal. Utbildningskontoret har tillsynsansvar och kommer att granska lokalerna inför verksamhetsstart. Beskriv hur villkoren för ändamålsenliga lokaler, inklusive utemiljön och dess utrustning ska uppfyllas ANGE UPPGIFTER OM FÖRSKOLANS LOKAL OM SÅDAN FINNS VID ANSÖKNINGSTILLFÄLLET Förskolans namn Mobilnummer Förskolans utdelningsadress Postnummer Ort E-postadress Webbadress Huvudmannens ansvar för utbildningen Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i lagen, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar (2 kap. 8 skollagen). Beskriv hur villkoren ska uppfyllas Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

35 Förskolechef Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef som särskilt ska verka för att utbildningen utvecklas. Som förskolechef får endast den anställas som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt. Förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i skollagen och andra författningar (2 kap skollagen). Beskriv hur villkoren ska uppfyllas Personal Huvudmannen ska för undervisningen använda förskollärare som har en utbildning som är avsedd för den undervisning den ska bedriva. Utöver förskollärare får det i undervisningen finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens utveckling och lärande främjas (2 kap skollagen). I ansökan om godkännande ska planerad personalorganisation, personalens utbildningsnivå och fördelning anges samt hur vikariefrågan ska lösas. Beskriv hur villkoren ska uppfyllas: Ange antal barn per årsarbetare i barngrupp (förskollärare, barnskötare, pedagog). Uppgifterna ska stå i överensstämmelse med det angivna antalet tjänster i budgeten: Ange antal årsarbetare vad gäller förskollärare: Ange antal årsarbetare vad gäller övrig personal i barngruppen: Registerkontroll av personal Innan beslut om anställning av personal ska registerutdrag ur belastningsregistret lämnas in. Utdraget ska vara högst ett år gammalt. Huvudmannen ansvarar för att registerutdrag lämnas av all personal som erbjuds anställning inom verksamheten 2 kap skollagen. Beskriv hur villkoren ska uppfyllas: Tystnadsplikt Den som är eller har varit verksam inom en fristående förskola omfattas av tystnadsplikt (29 kap. 14 skollagen). Huvudmannen ansvarar för att all personal har kunskap om innebörden av tystnadsplikt. Detta gäller även för frivilliga som utan ersättning utför sysslor i verksamheten. Beskriv hur villkoren ska uppfyllas: Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

36 Anmälningsplikt Huvudmannen ansvarar för att all personal i verksamheten har kunskap om sin skyldighet att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa, 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453). Det innebär att misstanke om vanvård, övergrepp och andra brister och försummelser ska anmälas. Beskriv hur villkoren ska uppfyllas. Barngruppens sammansättning Barngrupperna ska ha en lämplig sammansättning och storlek (8 kap. 8 skollagen). Ta vägledning av Skolverkets Allmänna råd för förskolan. Beskriv hur villkoren ska uppfyllas. Särskilt stöd Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. Om det framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd ska förskolechefen se till att barnet ges sådant stöd (8 kap. 9 skollagen). Beskriv hur villkoren ska uppfyllas. Av beskrivningen ska det framgå hur barnets behov av stöd identifieras och utreds. Barnsäkerhet Förskolan ska erbjuda barnen en trygg omsorg (8 kap. 2 skollagen). Huvudmannen är ansvarig för barnens säkerhet. Huvudmannen ansvarar för att rutiner för barnsäkerhet, utflykter, utevistelse, brand, kriser och katastrofer finns och är uppdaterade och att dessa är kända av personalen. Rutinerna bör vara dokumenterade. Beskriv hur villkoren ska uppfyllas Kompetensutveckling Huvudmannen ska se till att personalen vid förskolan ges möjligheter till kompetensutveckling. Huvudmannen ska se till att all personal vid förskolan har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för verksamheten (2 kap 34 skollagen). Beskriv hur villkoren ska uppfyllas: Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

37 Systematiskt kvalitetsarbete Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara de mål som finns för utbildningen i skollag och andra föreskrifter. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras (4 kap. 3-7 skollagen). Beskriv hur villkoren ska uppfyllas: Rutiner för klagomålshantering Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på ett sådant sätt att de blir kända för dem som vill lämna klagomål. Av informationen bör det även framgå att den som vill lämna klagomål kan vända sig till Utbildningskontoret i Upplands-Bro kommun. (4 kap. 7-8 skollagen). Beskriv hur villkoren ska uppfyllas: Språk Svenska ska vara huvudspråk i verksamheten. Var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska (4, 6, 14 och 15 språklagen 2009:600, Förskolans läroplan Lpfö 98 avsnitt 1 och 2,2). Beskriv hur villkoren ska uppfyllas: Modersmål Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål (8 kap. 10 skollagen, Förskolans läroplan Lpfö 98 avsnitt 1 och 2,2). Beskriv hur villkoren ska uppfyllas: Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

38 Åtgärder mot kränkande behandling och diskriminering Huvudman eller personal får inte utsätta ett barn för kränkande behandling. Huvudmannen ansvarar för att genom målinriktat arbete motverka kränkande behandling av barn. Vidare ska åtgärder genomföras för att förebygga och förhindra att barn utsätts för kränkande behandling. (6 kap skollagen). Enligt diskrimineringslagen (2008:567) ska det varje år upprättas en likabehandlingsplan. Beskriv hur villkoren ska uppfyllas: Barns inflytande I all utbildning ska barnets bästa vara utgångspunkt. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad (1 kap. 10 skollagen). Barn ska ges inflytande över utbildningen och ska informeras om vad som gäller i fråga om inflytande och samråd (4 kap. 9 och 14 skollagen, Förskolans läroplan Lpfö 98 avsnitt 1 och 2.3). Beskriv hur villkoren ska uppfyllas: Vårdnadshavares inflytande och samverkan med hemmet Barns vårdnadshavare ska erbjudas möjlighet till inflytande i förskolan. Vid varje förskolenhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd. Förskolechefen ansvarar för att det finns forum för samråd och för att informationsoch samrådsskyldigheten fullgörs. Förskolans arbete med barnen ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen (4 kap skollagen, Förskolans läroplan Lpfö98 avsnitt 2.4). Beskriv hur villkoren ska uppfyllas: Samverkan För att underlätta övergång mellan skolformer ska rutiner finnas för samverkan mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem (Förskolans läroplan Lpfö 98 avsnitt 2.5). Beskriv hur villkoren ska uppfyllas: Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

39 Utbildningskontorets tillämpningsföreskrifter I Upplands-Bro kommuns tillämpningsföreskrifter Regler och taxor för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Upplands-Bro kommun finns gällande regler för bland annat erbjudande av plats, öppettider, maxtaxa och föräldraavgifter beskrivna. Det förväntas att förskolan ingår i kommunens gemensamma kö. Sökanden har tagit del av tillämpningsföreskrifterna: ja/nej Sökanden avser att ingå I gemensam kö: ja/nej Bilagor - Checklista Relevanta bilagor krävs för att påbörja utredningen. Bilagor Registerutdrag från Skatteverket ska ges in av enskild firma. Av utdraget ska visa att sökande är godkänd för F-skatt Bilaga nummer Registreringsbevis från Bolagsverket respektive Länsstyrelsen eller Kammarkollegiet för AB, HB, KB, ekonomisk förening respektive stiftelse eller trossamfund. För AB och enskild firma ska det framgå att förskoleverksamhet ska bedrivas. Föreningens stadgar för ekonomisk/ideell förening samt för trossamfund. Bolagsavtal ska ges in för HB och KB. Det ska framgå att förskoleverksamhet ska bedrivas. Personbevis ska ges in för enskild firma. Stiftelseförordnande ska ges in för stiftelse. Ekonomisk kalkyl för första verksamhetsåret. Förskolans regler för intagning och plats samt för uppsägning. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

40 Nedanstående bilagor krävs där lokal finns angiven i ansökan, i annat fall ska bilagor ges in i god tid inför en etableringskontroll Bilagor Hyreskontrakt/överenskommelse för hyra/försäljning av lokal Skalenliga ritningar, m 2, där verksamhetsdisposition anges Bygglov för förskola Godkännande från auktoriserad brandkonsult Barnsäkerhetsrond, protokoll från genomförd rond före verksamhetsstart Kopia på anmälan till Bygg- och miljöavdelningen för godkännande av lokal Kopia på anmälan till Bygg- och miljönämnden för hantering av livsmedel Bilaga nummer Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

41 Utbildningskontoret Information inför ansökan om att starta fristående verksamhet I Upplands-Bro kommun hanterar Utbildningskontoret godkännande, beslut om rätt till bidrag och tillsyn av fristående förskolor, vissa fristående fritidshem samt pedagogisk omsorg. Komplett ifylld ansökan ska skickas till Utbildningsnämnden som beslutar i ovanstående ärenden. Vad krävs? Enligt skollagens 2 kap. 5 får enskilda bedriva förskola efter godkännande av den kommun som verksamheten ska bedrivas i. Godkännande ska lämnas om den enskilde bedöms ha förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen. Med föreskrifter avses samtliga bestämmelser i lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter som gäller för de avsedda. Enligt skollagens 25 kapitel kan pedagogisk omsorg erbjudas istället för förskola eller fritidshem. Huvudmannen för pedagogisk omsorg kan ansöka om rätt till bidrag. Vid ansökan om rätt till bidrag för pedagogisk omsorg används ansökan om att starta fristående förskola i tillämpliga delar. För att godkännas som huvudman ska Utbildningskontorets utredning visa att den sökande bedöms ha förutsättningar att ta ansvar för att utbildningen genomförs i enlighet med kraven som ställs i skollagen. Innan du ansöker om godkännande och/eller rätt till bidrag bör du ta del av skollagens bestämmelser samt övriga lagar och förordningar som gäller för verksamheten. Skollagen och förskolans läroplan hittar du på Skolverkets webbplats: Miljöbalken ställer särskilda krav på lokaler. Bygg- och miljöavdelningen har i sin vägledning Starta skola, förskola eller annan undervisningslokal sammanfattat hur miljöbalken, livsmedelslagstiftningen och olika föreskrifter styr utformningen av lokaler samt de råd som Bygg- och miljöavdelningen arbetar efter. För förskola krävs även bygglov för lokalen. Se mer på kommunens webbplats.

42 Tänk på: En fullständig ansökan om godkännande eller rätt till bidrag ska vara inskickad till Utbildningsnämnden minst fyra månader innan önskat startdatum. Utbildningskontoret rekommenderar att du inte skickar ansökan förrän samtliga efterfrågade uppgifter är redovisade och alla handlingar kan bifogas. Godkännande eller rätt till bidrag upphör om huvudmannen inte startat verksamheten inom två år efter beslut. Efter två år sker en bedömning i varje enskilt fall av verksamhetens förutsättningar. Vid väsentliga förändringar såsom till exempel ny huvudman, byte av lokal eller förändring av antalet platser krävs i regel en ny ansökan. I Upplands-Bro kommuns tillämpningsföreskrifter Regler och taxor för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Upplands-Bro kommun finns gällande regler för bland annat erbjudande av plats, öppettider, maxtaxa och föräldraavgifter beskrivna. Det förväntas även att en förskola ingår i kommunens gemensamma kö. Tillsyn Upplands-Bro kommun utövar tillsyn över de fristående verksamheterna som godkänts eller förklarats rätt till bidrag i Utbildningsnämnden. Med tillsyn avses en självständig granskning som har till syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta fel som upptäckts vid granskningen. Tillsynen regleras i skollagens 26 kap. 2 och 4. Frågor? Ta gärna kontakt med Utbildningskontorets utredare. Telefon Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

43 Ärende 5

44 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Sara Lauri Utredare Utbildningskontoret sara.lauri@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning UN 15/0280 Utbildningsnämnden Redovisning av vidtagna åtgärder efter Skolinspektionens regelbundna tillsyn i Upplands-Bro kommun Förslag till beslut Utbildningsnämnden tar del av de redovisade åtgärderna efter Skolinspektionens regelbundna tillsyn i Upplands-Bro kommun. Sammanfattning Skolinspektionen genomförde regelbunden tillsyn i Upplands-Bro kommun hösten Samtliga skolformer har granskats på huvudmannanivå och tre skolor har fått tillsynsbesök. Upplands-Bro kommun har mottagit tio tillsynsbeslut, ett beslut per skolform och ett per granskad skola. I nio av tio beslut förelägger Skolinspektionen Upplands-Bro kommun att rätta till de brister som Skolinspektionen konstaterat inom olika områden, så att kommunen uppfyller kraven i skolförfattningarna. I de bifogade redovisningarna åtgärdas respektive påtalad brist. Redovisningarna har skickats in till Skolinspektionen den 23 mars Beslutsunderlag Utbildningskontorets tjänsteskrivelse den 24 mars 2016 Redovisningsbilagor av vidtagna åtgärder UBK1005, v2.0, Ärendet Under hösten 2015 genomförde Skolinspektionen regelbunden tillsyn i Upplands-Bro kommun. Senast Skolinspektionen granskade kommunen var Samtliga skolformer har granskats på huvudmannanivå och tre skolor har fått tillsynsbesök: Ekhammarskolans grundsärskola Tjustaskolan förskoleklass och grundskola Upplands-Brogymnasiet Upplands-Bro kommun har mottagit tio tillsynsbeslut, ett beslut per skolform och ett per granskad skola. I nio av tio beslut förelägger Skolinspektionen Upplands-Bro kommun att rätta till de brister som Skolinspektionen konstaterat inom olika områden, så att kommunen uppfyller kraven i skolförfattningarna. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

45 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (3) 3/24/2016 UN 15/0280 Då Upplands-Bro inte har någon gymnasiesärskola i kommunal regi innehåller ett av besluten inga förelägganden. De flesta av de påtalade bristerna rör området Utveckling av utbildningen. Det vill säga, att kommunen ska se till att ett systematiskt kvalitetsarbete sker enligt skollagens krav inom de olika skolformerna och de granskade skolorna. Se bifogad sammanställning för samtliga områden i bilaga 1. Ett föreläggande är förenat med vite om kr och rör systematiskt kvalitetsarbete i grundsärskolan. Kommunen, som huvudman, ska senast den 2 maj 2016 vidta åtgärder så att bristerna avhjälps. Om bristerna inte åtgärdas kan vitet utdömas. Åtgärder som ska genomföras: Följa upp och sammanställa måluppfyllelse och resultat i förhållande till de nationella målen. Utifrån ett huvudmannaperspektiv analysera vad som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen för verksamheten. Identifiera utvecklingsområden och besluta vilka insatser som ska genomföras för att de nationella målen ska uppfyllas. Dokumentera kvalitetsarbetet. Upplands-Bro kommun har den 23 mars 2016 skickat in redovisningsformulär för vidtagna åtgärder med anledning av påtalade brister i regelbunden tillsyn för följande beslut: Dnr :4058 Beslut för förskola Dnr :4057 Beslut för fritidshem Dnr :4055 Beslut för grundsärskola Dnr :4053 Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr :4054 Beslut för gymnasieskola Dnr :4059 Beslut för vuxenutbildning Dnr :4050 Beslut för förskoleklass grundskola, Tjustaskolan Dnr :4051 Beslut för grundsärskola, Ekhammarskolan Dnr :4858 Beslut för gymnasieskola, Upplands-Brogymnasiet Barnperspektiv Utbildningskontorets förslag till beslut är utarbetat med hänsyn till barnens bästa. Att Utbildningskontoret åtgärdar de brister som Skolinspektionen konstaterat leder till att kraven i skolförfattningarna uppfylls och därmed till en bättre utbildning för alla barn och elever.

46 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 3 (3) 3/24/2016 UN 15/0280 Utbildningskontoret Kaj Söder Utbildningschef Jesper Sjögren Stabschef Bilagor 1. Sammanställning av åtgärder efter Skolinspektionens tillsynsbeslut 2. Dnr :4058 Förskola 3. Dnr :4053/ :4057 Förskoleklass, grundskola, fritidshem 4. Dnr :4055 Grundsärskola huvudman med vite 5. Dnr :4054 Gymnasieskola 6. Dnr :4059 Vuxenutbildning 7. Dnr :4050 Tjustaskolan 8. Dnr :4051 Ekhammarskolans grundsärskola 9. Dnr :4858 Upplands-Brogymnasiet Beslut sänds till Akt

47 1 (8) Utbildningskontoret Sara Lauri Kvalificerad utredare Utbildningsstaben Datum Vår beteckning UN 15/0280, tidigare Dnr 2015:6127 Sammanställning av Skolinspektionens tillsynsbeslut Skolform Område Föreläggande senast Förskola Förutsättningar för utbildningen i förskolan Brist Upplands-Bro uppfyller inte författningskraven avseende att: Kommunen erbjuder förskoleplats i enlighet med författningarna. 8 kap. 3-7, 14 skollagen. Åtgärder Erbjud förskoleplats inom fyra månader från det att ansökan har kommit in till huvudmannen. Ansvar MLW Utveckling av utbildningen i förskolan Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. 4 kap. 3, 6 skollagen. Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. 4 kap. 3, 6-7 skollagen. På huvudmannanivå analysera vad som påverkar och orsakar resultat och måluppfyllelse samt dokumentera detta. Utifrån analysen planera och genomföra förbättringsåtgärder. Dokumentera planeringen och de beslutade utvecklingsåtgärderna. MLW Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

48 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (8) UN 15/0280, tidigare Dnr 2015:6127 Skolform Område Föreläggande senast Förskoleklass och grundskola Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Brist Upplands-Bro uppfyller inte författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att grundskolan har tillgång till personal med sådan kompetens, så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. 2 kap. 29 skollagen. Åtgärder Säkerställa att eleverna i grundskolan har tillgång till personal med sådan kompetens, så att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Ansvar GH Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. 4 kap. 3, 6 skollagen. Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. 4 kap. 3, 6 skollagen. Följa upp måluppfyllelsen i grundskolan i relation till de nationella målen. Analysera vad som orsakar och påverkar måluppfyllelsen i grundskolan. Dokumentera uppföljning och analys. GH Fritidshem Utveckling av utbildningen i fritidshemmet Inriktningen för huvudmannens kvalitetsarbete är att de nationella mål och krav som anges i styrdokumenten uppfylls. 4 kap. 3, 5 skollagen. Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. 4 kap. 3, 6 skollagen. Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade Följa upp måluppfyllelsen i fritidshemmen i relation till de nationella målen. Analysera vad som orsakar och påverkar måluppfyllelsen i fritidshemmen. Planera för genomförande av åtgärder och genomföra dessa. Dokumentera uppföljningen, analyser och de GH

49 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 3 (8) UN 15/0280, tidigare Dnr 2015:6127 åtgärderna. 4 kap. 3, 6 skollagen. beslutade åtgärderna. Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. 4 kap. 3, 6-7 skollagen. Skolform Område Föreläggande senast Grundsärskola Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Föreläggande vid vite Brist Upplands-Bro uppfyller inte författningskraven avseende att: Inriktningen för huvudmannens kvalitetsarbete är att de nationella mål och krav som anges i styrdokumenten uppfylls. 4 kap. 3,5 skollagen. Åtgärder Följa upp och sammanställa måluppfyllelse och resultat i förhållande till de nationella målen. Ansvar GH Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. 4 kap. 3, 6 skollagen. Utifrån ett huvudmannaperspektiv analysera vad som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen för verksamheten. Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. 4 kap. 3, 6 skollagen. Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. 4 kap. 3, 6-7 skollagen. Identifiera utvecklingsområden och besluta vilka insatser som ska genomföras för att de nationella målen ska uppfyllas. Dokumentera kvalitetsarbetet.

50 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 4 (8) UN 15/0280, tidigare Dnr 2015:6127 Skolform Område Föreläggande senast Gymnasieskola Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna. Brist Upplands-Bro uppfyller inte författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det vid gymnasieskolenheterna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. 9 kap. 9 gymnasieförordningen. Åtgärder Säkerställa att elever får studiehandledning på sitt modersmål, om eleverna behöver det. Ansvar UP Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. 4 kap. 3, 6 skollagen. Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. 4 kap. 3, 6 skollagen. Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. 4 kap. 3, 6-7 skollagen. På huvudmannanivå följa upp resultat, analysera vad som påverkar och orsakar resultat och måluppfyllelse samt dokumentera detta. Utifrån analysen planera och genomföra förbättringsåtgärder samt dokumentera planeringen och de beslutade utvecklingsåtgärderna. KS Gymnasiesärskola Med anledning av att Upplands-Bro kommun inte bedriver någon verksamhet inom gymnasiesärskolan finns det inga resultat att redovisa. Vuxenutbildning Utveckling av vuxenutbildningen vid skolenheterna Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. 4 kap. 3, 6 skollagen. Utifrån en analys av det som framkommer i På huvudmannanivå följa upp resultat, analysera vad som påverkar och orsakar resultat och måluppfyllelse samt dokumentera detta. KS

51 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 5 (8) UN 15/0280, tidigare Dnr 2015:6127 uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. 4 kap. 3, 6 skollagen. Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. 4 kap. 3, 6-7 skollagen. Utifrån analysen planera och genomföra förbättringsåtgärder samt dokumentera planeringen och de beslutade utvecklingsåtgärderna. Enhet Område Föreläggande senast Ekhammarskolan grundsärskola Styrning och utveckling av verksamheten. Brist Upplands-Bro uppfyller inte författningskraven avseende att: Rektorn följer upp skolenhetens resultat samt trygghet och studiero. Uppföljningen genomförs i relation till de nationella målen och dokumenteras. (1 kap. 4, 4 kap. 4-6 och 5 kap. 3 skollagen; Läroplan för grundsärskolan 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar.) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar rektorn om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 4-7 skollagen; Läroplan för grundsärskolan 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Rektorn planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 4-7 Åtgärder Rektor följer upp skolenhetens kunskapsresultat samt trygghet och studiero. Uppföljningen genomförs i relation till de nationella målen och dokumenteras. Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar rektorn om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. Rektor planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. Ansvar LH

52 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 6 (8) UN 15/0280, tidigare Dnr 2015:6127 skollagen: Läroplan för grundsärskolan 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektors ansvar) Enhet Område Föreläggande senast Tjustaskolan Förskoleklass och grundskola Extra anpassningar och särskilt stöd Brist Upplands-Bro uppfyller inte författningskraven avseende att: Ansvariga på skolan utreder elevens behov av särskilt stöd skyndsamt, om det visar sig att det stöd som getts i form av extra anpassningar inte är tillräckligt för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. 3 kap. 8 skollagen När det gäller särskilt stöd följs insatta åtgärder upp och utvärderas. 3 kap. 9 skollagen. Åtgärder Skyndsamt utreda elevers behov av särskilt stöd så att alla elever har möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Vid utredningen samråda med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt. Följa upp insatta åtgärder och utvärdera dem. Ansvar HD Förutsättningar för lärande och trygghet Elevhälsan används främst förebyggande och hälsofrämjande, för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. 2 kap. 25 skollagen. Organisera elevhälsan så att den ges förutsättningar att främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande. HD Den studie- och yrkesorienterade verksamheten tillgodoser elevernas behov av vägledning inför elevernas val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet. (2 kap. 29 skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektors ansvar.) Tillgodose elevernas behov av vägledning inför deras val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet. Styrning och utveckling av Rektorn följer upp skolenhetens resultat samt trygghet och studiero. Uppföljningen genomförs i Följa upp kunskapsresultaten. HD

53 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 7 (8) UN 15/0280, tidigare Dnr 2015:6127 verksamheten relation till de nationella målen och dokumenteras. (1 kap. 4, 4 kap. 4-6 och 5 kap. 3 skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar.) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar rektorn om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 4-7 skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar.) Analysera vad som påverkar och orsakar resultat och måluppfyllelse. Planera för förbättringsåtgärder och genomföra dem. Dokumentera uppföljning, analys samt förbättringsåtgärder. Rektorn planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 4-7 skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar.) Enhet Område Föreläggande senast Upplands- Brogymnasiet Undervisning och lärande Brist Upplands-Bro uppfyller inte författningskraven avseende att: Lärarna ser till att eleverna får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. (Lgy 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande.) Åtgärder Ge eleverna reellt inflytande på undervisningens innehåll. Ansvar UP Extra anpassningar och Ansvariga på skolan utreder elevens behov av särskilt stöd skyndsamt, om det visar sig att det stöd som getts i form av extra anpassningar inte är tillräckligt Utred elevers behov av särskilt stöd skyndsamt. UP

54 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 8 (8) UN 15/0280, tidigare Dnr 2015:6127 särskilt stöd för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. 3 kap. 8 skollagen. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Utbildningen utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. 5 kap. 3 skollagen. Utforma utbildningen så att elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av studiero. UP Styrning och utveckling av verksamheten Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar rektorn om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 4-7 skollagen; Lgy 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.6 Rektorns ansvar.) Utifrån en analys av verksamhetens resultat besluta om åtgärder i syfte att utveckla verksamheten. UP OBS! Till varje föreläggande finns även en särskild redovisningsmall för hur åtgärderna som kan avhjälpa bristen genomförs. Se respektive skolform/enhets redovisningsmall. Förkortningar: KS Kaj Söder MLW Marie Lindvall Wahlberg GH Göran Håkansson LH Lena Hjukström HD Hans Degárdh UP Ulf Peterson Utbildningschef Verksamhetschef förskola Verksamhetschef grundskola Rektor Ekhammarskolan grundsärskola och grundskola Rektor Tjustaskolan Rektor Upplands-Brogymnasiet

55 Dnr :4058 Redovisningsformulär för vidtagna åtgärder med anledning av påtalade brister i regelbunden tillsyn i förskolorna, i Upplands-Bro kommun/hos huvudman gällande garantitiden. Område: Förutsättningar för utbildningen i förskolan Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

56 1. Ange tydligt vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa respektive påtalad brist. Ange följande: a. vad som har gjorts för att avhjälpa bristerna och hur det har gjorts. b. vem eller vilka (person/funktion) som är ansvariga för genomförande av åtgärderna samt vilka personer och grupper som involverats i arbetet. c. när arbetet inleddes och avslutades. Den 28 december 2015 fick huvudmannen information om skolinspektionens tillsynsbeslut gällande brister att åtgärda: Kommunen erbjuder inte förskoleplats i enlighet med författningarna. 8 kap. 3-7, 14 skollagen. Uppdrag från Utbildningschef Kaj Söder tilldelades Verksamhetschef Förskola Marie Lindvall Wahlberg den 12 januari Den 13 januari 2016 arbetade verksamhetschef tillsammans med samtliga förskolechefer med frågan. Även kontorets placeringsassistenter involverades och tillfrågades och förslag till effektivisering av placeringsrutinen. Förslaget som togs fram lämnas till Kaj Söder. Förslaget innebär att kommunen kommer erbjuda placeringsdatum till vårdnadshavare inom 3 månader (istället för som tidigare inom 4 månader) från det datum vårdnadshavaren ställt sig i kö. Det innebär att under månad 4 kommer placeringen träda i kraft och inskolning påbörjas och därmed kommer vårdnadshavare ha kunnat beredas plats inom garantitiden. 2. Beskriv hur ni har utvärderat och försäkrat er om att åtgärderna för respektive brist gett avsett resultat. Beskriv följande: a. vem (person/funktion) som har ansvarat för denna utvärdering, b. vilka metoder som har använts för att utvärdera åtgärderna, hur ev. urval av exempelvis personal och elever gått till och, om relevant, ev. bortfall (bifoga ev. enkäter eller motsvarande). Verksamhetschef ansvarar för att utvärdering sker regelbundet, månadsvis på uppföljningsmöten i samarbete med placeringsassistenter och förskolechefer. Kommunens placeringssystem kommer att användas för att ta ut placeringslistor, vilket assistenterna gör, och dessa går igenom på de systematiskt inbokade uppföljningsmötena. 3. Beskriv resultatet av vidtagna åtgärder för varje påtalad brist utifrån den utvärdering som gjorts (bifoga ev. resultatsammanställningar eller motsvarande). Resultat kommer att kunna redovisas först när nya placeringar har gjorts enligt det framtagna ovan beskrivna förslaget. 4. Om någon brist inte fullt ut är avhjälpt, beskriv följande: a. vad åtgärderna hittills har resulterat i b. det fortsatta arbetet c. när ni bedömer att bristen kommer att vara avhjälpt. d. hur ni kommer att utvärdera och försäkra er om att åtgärderna ger avsett resultat. A) Regelbundna avstämningsmöten hålls med placeringsansvariga samt

57 Verksamhetschef förskola Nya körutiner (se beskrivning ovan) har tagits fram tillsammans med förskolechefer Utökning av lokaler för att bättre möte behoven av garantiplacering. B) Vi följer de nya rutinerna C) Hösten 2016 D) Enligt punkten A 5. Övriga upplysningar till Skolinspektionen.

58 Dnr :4058 Redovisningsformulär för vidtagna åtgärder med anledning av påtalade brister i det systematiska kvalitetsarbetet i förskolorna, i Upplands-Bro kommun. Område: Utveckling av utbildningen i förskolan Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

59 1. Ange tydligt vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa respektive påtalad brist. Ange följande: a. vad som har gjorts för att avhjälpa bristerna och hur det har gjorts. b. vem eller vilka (person/funktion) som är ansvariga för genomförande av åtgärderna samt vilka personer och grupper som involverats i arbetet. c. när arbetet inleddes och avslutades. Den 28 december 2015 fick huvudmannen information om skolinspektionens tillsynsbeslut gällande brister att åtgärda: Brist kring: Utveckling av utbildningen i förskolan. Under hösten 2015 har ett arbete påbörjats kring att utveckla och förbättra det systematiska kvalitetsarbetet generellt inom utbildningskontorets verksamheter. 2 nya verksamhetschefer har tillträdde i augusti 2015 och har arbetat tillsammans med utbildningschefen, staben samt med förskolechefer och rektorer med att ta fram en ny mall för dokumentation och analys kring måluppfyllelse i syfte att möjliggöra en förbättrad analys på huvudmannanivå av vad som påverkar och orsakar olika resultat och måluppfyllelse i verksamheten. Utifrån analysen kan huvudmanen på ett bättre sätt tillsammans med cheferna i verksamheten planera och genomföra förbättringsåtgärder. Det nya verktyget skapar även en systematisk dokumentation av både planeringen, uppföljning och utvärdering samt de beslutade utvecklingsåtgärderna. I denna redovisning används SKA som en förkortning på systematiskt kvalitetsarbete. Den 20 januari 2016 har samtliga enheter gjort sin rapportering av pågående systematiskt kvalitetsarbete i det gemensamma digitala verktyget Stratsys. Därmed startar arbetet med SKA-plan, Årshjul och Huvudmannens plan (aktivitetslistan). Då detta är ett delvis nytt arbetssätt kommer även detta utvärderas, följas upp under året för att kunna arbeta med ständiga förbättringar utifrån vad vi upptäcker i form av såväl brister som framgångsfaktorer. Halvårs utvärdering kan ske i oktober 2016 efter att sammanställningen gjorts av resultaten samt en utvärdering av helårsprocessen kan ske den 20 januari 2017 när en ny samanställning görs och en helhet kan analyseras. Enheternas SKA-planer kommer finnas tillgängliga för vårdnadshavare bland annat på enheternas hemsidor från och med oktober Beskriv hur ni har utvärderat och försäkrat er om att åtgärderna för respektive brist gett avsett resultat. Beskriv följande: a. vem (person/funktion) som har ansvarat för denna utvärdering, b. vilka metoder som har använts för att utvärdera åtgärderna, hur ev. urval av exempelvis personal och elever gått till och, om relevant, ev. bortfall (bifoga ev. enkäter eller motsvarande). Åtgärd: På huvudmannanivå analysera vad som påverkar och orsakar resultat och måluppfyllelse samt dokumentera detta. Utifrån analysen planera och genomföra förbättringsåtgärder. Dokumentera planeringen och de beslutade utvecklingsåtgärderna.

60 Syftet med utvärdering i de kommunala förskolorna i Upplands-Bro är att få kunskap om förskolornas kvalitet, bestående av varje enhets organisation, innehåll och genomförande. Denna utvärdering ska svara på frågan: Hur väl lyckas vi med uppdraget i styrdokumenten? Det vill säga hur förskolorna arbetar med att ge varje barn bästa möjliga förutsättning för utveckling och lärande utifrån deras förmåga. På huvudmannanivå innebär detta att resultat av enheternas systematiska kvalitetsarbete samlas in för att ge möjlighet till analys om vad som leder mot ökad måluppfyllelse och vad som inte gör det, för att under vägen kunna vidta lämpliga utvecklings- och förbättringsåtgärder men även att lära av det som visar sig framgångsrikt i verksamheterna. Styrkor och utvecklingsområden som är enhetsspecifika lyfts fram i analysen, men även de gemensamma utvecklingsområdena blir synliggjorda i sammanställningen av varje förskolechefs systematiska SKA-plan och utgör grunden för ett kollegialt lärande och utbyte. A) Verksamhetschef ansvarar för att utvärdering/uppföljning/analys och eventuella nya åtgärder sker regelbundet på uppföljningsmöten i samarbete med förskolecheferna enligt bifogat årshjul. Till årshjulet hör en aktivitetslista kallad Huvudmannens plan. Den förtydligar vem som har ansvar för vad i det systematiska kvalitetsarbetet. Även den bifogas. B) Dokumentation sker löpande i den utarbetade SKA-planen i Stratsys (det digitala verktyg som samtliga verksamheter använder sig av). Enhetschef dokumenterar löpande resultat och verksamhetschef sammanställer, analyserar och planerar för nya förbättrings- och utvecklingsåtgärder utifrån detta i samråd med förskolecheferna. Detta sker vid 2 fastställda tillfällen per år. Däremellan görs inplanerade kvalitetsdialoger utifrån läroplansmålen, varje enhets prioriterade områden. Verksamhetschefen gör sin analys av varje enhets SKA-plan och ger feedback till förskolecheferna utifrån detta. Sammanställningar och kvalitetsdialog leder till att dels synliggöra gemensamma utvecklingsområden för att öka likvärdigheten mellan enheterna och dels till förskolechefens revideringar av SKA-planen i form av nya åtgärder för att ytterligare utveckla verksamheten. Barnhälsokonferenser införs från och med våren 2016, två gånger per år, för att säkerställa att verksamheten uppfyller varje barns rätt till lärande och utveckling utifrån sin förmåga. Barngruppernas storklek och sammansättning lyfts i samband med detta och även i samband med nya placeringar löpande under året. Andelen förskollärare följs upp via KOLL (digitalt system), sjukfrånvaro, personalomsättning samt kränkningar sammanställs och analyseras även de på huvudmannanivå 2 gånger per år. Medarbetarenkät samt enkät för vårdnadsvarare lyfts in som en del av analysen då resultaten av dessa finns tillgängliga, dock beaktas att såväl medarbetares som vårdnadshavares nöjdhet med sin förskola inte alltid är ett mått på hur väl verksamheten arbetar med måluppfyllelsen i läroplanen. Barnskyddsrond genomförs årligen utifrån Husmodellen (verktyg från Diskrimineringsombudsmannen).

61 3. Beskriv resultatet av vidtagna åtgärder för varje påtalad brist utifrån den utvärdering som gjorts (bifoga ev. resultatsammanställningar eller motsvarande). Resultat kommer att kunna redovisas först när första sammanställningen och analysen av SKA-planen är genomförd, enligt det ovan beskrivna. En första analys av förskolornas SKA-planearbete har gjorts och ligger tillgrund för fortsatta åtgärder, uppföljningar och analys av måluppfyllelse i relation till strävansmålen. 4. Om någon brist inte fullt ut är avhjälpt, beskriv följande: a. vad åtgärderna hittills har resulterat i b. det fortsatta arbetet c. när ni bedömer att bristen kommer att vara avhjälpt. d. hur ni kommer att utvärdera och försäkra er om att åtgärderna ger avsett resultat. A) En utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet har skett gemensamt där nya förbättrade verktyg tagits fram för att bättre kunna skapa en systematisk dokumentation av både planeringen, uppföljning och utvärdering samt de beslutade utvecklingsåtgärderna. Ett närmare samarbete mellan Verksamhetschef förskola (VC) och förskolechefer (FC) har blivit ett ytterligare resultat. Detta möjliggör för huvudman att bättre analysera och följa upp verksamheten och vidta åtgärder som gagnar utvecklingen och ökar måluppfyllelsen. B) Vi följer vår plan enligt bifogade bilagor. C) Det pedagogiska året avslutas med revidering av SKA-planerna i januari 2017 fram till dess kommer dokumenten att revideras och förbättras utifrån feedback från medarbetare och chefer. D) Genom sammanställningar av det systematiska kvalitetsarbetet enligt bifogade bilagor. 5. Övriga upplysningar till Skolinspektionen. Bifogat detta svar finns bilagor 1-3.

62 Bilaga 1. Systematiskt kvalitetsarbete Förskolans läroplan - Verksamhetschef förskola(vc) och Förskolechef(F) Verksamhetsbesök ledningsgrupp (VC Barnhälsokonferens en sammanställning, verksamhetens förmåga i fokus (F + VC) Nov Dec Jan Kvalitativ analys av den tidigare av höstterminen 20 jan (F) in i verksamhetsberättelsen? Revidering av SKA-planen-20 jan (F) Sammanställning kränkningar,tillbud, andel behöriga, personalomsättning, sjukfrånvaro(vc) Feb Kvalitetsdialog Kollegialt lärande (VC och F) Lönesamtal Medarbetarenkät 2016 Medarbetarsamtal (VC) Okt Mar Barnhälsokonferens en sammanställning, verksamhetens förmåga i fokus (F + VC) Barngruppernas sammansättning och barn i behov av stöd. Sammanställning (VC) Kvalitetsdialog Kollegialt lärande (VC och F) Återkoppling på SKA-plan och plan för likabehandling (VC) Barnskyddsrond (F) Sep Apr Verksamhetsbesök - identifierade områden (VC) Aug Maj Kvalitativ analys av det tidigare läsåret - 20 aug (R) Revidering av SKA-planen-20 aug (R) SKA-planen läggs ut på hemsidan (R) Resultatprofil läggs ut på skolans hemsida (R) Plan för likabehandling läggs ut på skolans hemsida (R) Jul Jun Uppföljning & Analys (F) Kvalitativ analys av resultat utifrån SL och Lpfö (F) Sammanställning av kränkningar, tillbud, andel behöriga, personalomsättning, sjukfrånvaro(vc)

63 Bilaga 2 Resultatuppföljning Förskolan Följer upp-sammanställer Förväntning av staben Finns på Analys och åtgärder (SKA-plan) Januari Februari KOLL - rektor/ förskolechef reviderar 30/1 KU Enl rutin Huvudmannens rekryteringstrategi inför sommaren Sammanställning kränkningar,tillbud, andel behöriga, personalomsättning, sjukfrånvaro VC förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling (FC) FC/VC Hemsidan senast Kumulativ berättelse G:\Bildningsförvaltningen\Bifadmin\Statistik\Resultatsammanställning -PP Information till Nämnd Förskola Verksamhetsbesök - Uppföljning SKA plan & priorietrade områden VC förskola Revideringa av SKA plan - Nya åtgärder utifrån analys på Förskola Lönesamtal enhets nivå och huvudmanna nivå Mars Markör - enkätundersökning KU G:\Bildningsförvaltningen\Bifadmin\Statistik\Resultatsammanställning -PP Ja Förskola Barnhälsokonferens/Verksamhetens förmåga att tillgodose ( FC) VC förskola Ja Förskola Barngruppernas storlek och sammansätting (FC) VC förskola Ja April Verksamhetsbesök - identifierade utvecklingsområden VC Grundskola och VC förskola Maj Utvärdering av resultatet i Markör KU och rektor/förskolechef Enl rutin senast Juni Förskola Sammanställning kränkningar,tillbud, andel behöriga, personalomsättning, sjukfrånvaro VC förskola senast Augusti Förskola SKA- Plan på Försoklans hemsida + Plan mot diskriminering o Kränkande bhandling FC Hemsidan senast September Barnskyddsrond utifrån Husmodellen, DO s verktyg FC KOLL - rektor/förskolechef reviderar 30/9 KU Enl rutin KOLL Huvudmannens rekryteringsstrategi inför våren Förskola Återkoppling SKA-Plan FC och VC förskola Förskola Kvalitetsdialog/kollegialt lärande konferens 2 dagar FC och VC förskola Oktober Samtliga Medarbetarenkät Senast Förskola Barnhälsokonferens/Verksamhetens förmåga att tillgodose ( FC) VC förskola Ja Förskola Barngruppernas storlek och sammansätting (FC) VC förskola Ja November-dec Förskola Verksamhetsbesök - Uppföljning SKA plan & priorietrade områden VC förskola Senast KU= Kvalificerad utredare FC= Förskolechef

64 Bilaga 3. Gemensam återkoppling på de första SKA-planerna för verksamhetsområde förskola. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Idag används det postmoderna perspektivet på kunskap där kommunikation och perspektivtagande ingår som viktiga begrepp. Särskild vikt läggs i förskolans reviderade läroplan på Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt hans medieringsteori som ger en ny syn på hur förhållandet mellan människor i lärande ser ut. Enligt Vygotskij (1999) behövs det en aktiv och dynamisk miljö där handling och arbete är två centrala begrepp och där en av de viktigaste faktorerna är hur den sociala miljön är organiserad. Vygotskij menar att individer utvecklas och kommer vidare i sitt inre tänkande genom att vara i sammanhang tillsammans med andra mer erfarna individer. Detta kallar han för den proximala utvecklingszonen. Strandberg (2006) beskriver utvecklingszonen som ett rum för samarbete. Vi vet inte på förhand vad som kan komma att utvecklas i ett möte, det beror på situationen och individerna i den. Språket blir enligt denna teori ett redskap (artefakt) för tänkandet. Svensk läroplan, i Skola för bildning Statens offentliga utredning (SOU 1992:94), uppmanar oss att praktisera en pedagogik som bygger på Vygotskijs idéer. Trageton (2005) samt Strandberg (2006) menar att våra styrdokument i förskola och skola är baserade på den sociokulturella synen. Så här skriver en förskolechef: Vår definition på undervisning är, Lärande processer som sker i planerade aktiviteter utifrån barnens intressen och nyfikenhet, tillsammans med medvetna pedagoger. Lärandet sker hela dagen och i samspel pedagog- barn, barn-barn. Allt som händer och allas kunskaper/erfarenheter kan användas till ett ökat lärande om pedagogerna är närvarande och medvetna i sitt arbetssätt. Mediering Mediering är ett centralt begrepp inom det sociokulturella perspektivet. Begreppet förklarar samverkan mellan människor och de kulturella redskap artefakter so a nniskor anva nder fo r att fo rsta o agera i o va rlden ediering kan ses so n keln till gotski s tankar et beskriver det som utspelar sig mellan den lärande och det begrepp som ska läras och det som underlättar inlärning. Till skillnad från andra teorier frångick alltså Vygotskij att lärande och utveckling var en individuell process. Processen är inte enkel och passiv, där individen tar in allt från sin omgivning, utan är en fråga om hur mentala processer utvecklas från en social samverkan till individuella medvetenhetsfunktioner. Processen kallar Vygotskij för internalisering. Internalisering som process är inte bara att överta/bemästra någonting utan också att appropriera att göra något till sitt eget. Mediering ur ett utve klingsps kologiskt perspektiv inneba r att na gon sub ekt fo r edlar ed a lp av till e e pel spra ket artefakt sin redan befintliga kunskap till na gon ob ekt so inte ar kunskapen innan ediering ur gotski s perspektiv innebär att både den som har kunskapen (subjekt) och den som ska tillägna sig ny kunskap (subjekt) tillsammans med hjälp av språket (artefakten) tillsammans utforskar det ämne (objekt) man vill lära sig mer om. I det senare fallet är det alltså ämnet som utforskas som är objektet. Kunskapssynen Vygotskij synliggör med modellen är att helt ny kunskap kan uppstå i utforskandet och individerna skapar det nya tillsammans.

65 Det är enligt Vygotskij (1999) och Säljö (2000) just genom att kommunicera med andra som vi människor kan tillägna oss nya sätt att tänka, resonera och handla. En viktig faktor är förmågan att kunna anta en annans perspektiv och samtidigt kunna hålla fast vid sitt eget perspektiv. En förskolechef skriver: I enheten har vi organiserat den pedagogiska miljön så att barns inflytande möjliggörs. Det handlar om fysisk miljö, förhållningsätt och organisation i samverkan. I den fysiska miljön finns tillgänglighet och utmaningar utifrån barnens behov och intressen både som grupp och som individer. Barn möts som kompetenta med det förhållningssätt vi valt. De får föra sin talan och blir lyssnade på med nyfikenhet och respekt. Olika former av samråd sker löpande med barnen även med de yngsta. Det kräver lyhördhet från oss vuxna. Vi diskuterar ständigt demokratibegreppet och barns inflytande för att hålla det levande. Perspektivtagande Just denna perspektivtagning är enligt Mead (1976) grund för en gynnsam kommunikation då den gör det möjligt att förutse den andres respons på sina egna handlingar och ord. Perspektivtagning enligt Bråten (1989) har stor betydelse och utgör en förutsättning för lyckad kommunikation mellan individer. Enligt detta synsätt har den andre stor betydelse för en persons utveckling och växande, eftersom en person i mötet med den andre försöker sätta sig in i och förstå den andres perspektiv och utifrån det anpassar sitt eget beteende. Det egna perspektivet är enligt Arnér & Tellgren (2006) det naturliga för varje individ. Andras perspektiv måste man välja att ta vilket enligt författarna kan vara utmanande och även svårt att hålla fast vid. Om man vill se samspel mellan vuxna i förskolan som något meningsskapande och relationellt så innebär det att man ser alla individer på förskolan som en del av det sociala samspelet. Von Wright (2000) menar att det finns något inom människan som skapar ett sökande efter meningsfulla handlingar. Utifrån detta blir reflektion och kommunikation viktiga grundstenar. Genom att problematisera kring den egna verksamheten och kring sig själv i möte med andra kan nya sätt att tänka och handla uppstå. Perspektiven kan vidgas om vi förhåller oss öppna till andras tankar och teorier. Så här beskriver en förskolechef sin verksamhet: I lärmiljön har barnen tillgång till många olika sorters material, intressanta uttrycksmedel och mötesplatser för att det kollektiva lärandet ska kunna ske. Kunskap skapas genom dialog mellan olika parter, det förutsätter samspel där parterna utbyter tankar och idéer och på så vis kan få syn på andras perspektiv och därmed lära sig något nytt. Ledning Enligt Skolverket (2013) krävs det en tydlighet om vad som ska göras för att utveckla varje förskola samt en tydlig ansvarsfördelning för att lyckas. För att detta ska vara möjligt krävs det enligt dem en ständigt pågående kommunikation mellan pedagogerna och förskolechefen. Enligt Tompkins & Wanca-Thibault (2001) handlar kommunikation på individnivå om förmåga att lyssna, ge feedback, dela med sig, övertyga, instruera och motivera. Förskolecheferna har formulerat sina ledningsfilosofier i SKA-Planen. De beskriver sin vision av den arbetsplats och förskola de vill skapa med medarbetarna som medskapare. Det är ett relationellt arbete där det är viktigt att alla kommer till tals och involveras i beslut som rör dem. Medarbetarna har frihet under ansvar och uppmuntras att komma med egna lösningar. Deras kompetens lyfts fram och används i en lärande kultur vilket tillsammans skapar en känsla av tillhörighet, kompetens och autonomi.

66 En förskolechef beskriver sin ledningsfilosofi så här: Som förskolechef vill jag bygga mitt ledarskap på ett kommunikativt och transparent förhållningssätt. Med nära och förtroendefulla relationer. Mina kompetenta och engagerade medarbetare är medskapare i vårt arbete med att nå strävansmålen i läroplanen och att skapa en trygg förskola, som vilar på en tydlig värdegrund. En annan förskolechef skriver: Jag vill i mitt ledarskap fokusera på att: Bygga relationer Skapa förutsättningar för kollegialt lärande Se och utveckla både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön Satsa på kompetensutveckling utifrån medarbetarnas och verksamhetens behov Ett ledarskap som kan kopplas till forskning, SDT Self Determination Theory. (Deci & Ryan, 2004). En motivations teori som visat sig vara framgångsrik för att öka och bygga motivation. Vetenskaplig grund Self-determination theory - Fokuserar på individens grad av självbestämmande och själv-motivation. Upplands-Bro s kommunala förskolor En sammanställning/analys Samtliga förskolechefer beskriver sin enhet utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Pedagogerna är medforskande och tillsammans utgår de från barnets intressen, tankar och teorier. Detta blir själva fundamentet till verksamheten. Förhållningsättet med både barnet och pedagogen som subjekt där man tillsammans utforskar och upptäcker är återkommande i samtliga beskrivningar, något som direkt kan kopplas till Vygotskij och hans medierings teori. Den är en central del av den reviderade läroplanens intentioner, det vill säga medforskande istället för förmedlande vuxna. Barnens förändrade kunnande dokumenteras löpande i form av pedagogisk dokumentation. Barnen är delaktiga i reflektioner kring sitt eget lärande och utveckling. Detta arbete följs upp i SKA-planen.

67 Reflektion är ett viktigt verktyg och något som förskolecheferna lägger omfattande och stor vikt vid i sin organisation för utveckling och lärande samt i sitt systematiska kvalitetsarbete. Utvecklingsbehov identifieras utifrån reflektioner på flera nivåer. Barn, vårdnadshavare, medarbetare och ledning är alla aktiva medskapare i detta arbete helt i enlighet med såväl läroplan som andra nationella styrdokument. Även här finns en relevant koppling till de utvecklingsbehov som har identifierats inom förskolan nationellt, och förskolechefernas val av organisation, metod och arbetssätt. Detta arbete följs upp i SKA-planen. För att bättre kunna anpassa verksamheten har man frångått åldershomogena grupper till mer åldersnära grupper för att på detta sätt ha en större flexibilitet. Dels för att hålla 4 månaders garantitid för vårdnadshavare men även för att öka möjligheten att anpassas för barn i behov av särskilt stöd med hänsyn till barngruppernas storlek och sammansättning. Detta arbete följs upp av förskolechef samt sammanställs av verksamhetschef. e pedagogiska lär il öerna är under utve kling o b gger på det ko petenta barnet Miljöerna ska vara självinstruerande och tydliga för alla barn. Miljöerna ska öka möjligheten till mötesplatser mellan barn-barn och mellan barn vuxna. Det är en lärande miljö som möjliggör möten i den proximala utvecklingszonen som i sin tur, med pedagogernas hjälp, ökar utveckling och lärande kring alla av läroplanens strävans mål. Digitala verktyg ingår som en del av detta utvecklingsarbete. Arbetet med lärmiljöerna följs upp i SKA-planen. Varje enhet arbetar mot en så giftfri miljö som möjligt helt utifrån kommunens intentioner och samtliga förskolor arbetar med Grön flagg för att ge barnen en miljö- och hälsomedveten start i livet. Detta arbete följs upp i SKA-planen. Forskning visar att stress slår ut det logiska tänkandet (Neo Cortex). Trygghet är alltså en förutsättning för lärande. Därför arbetar samtliga förskolor mycket medvetet med att skapa en trygg bas för alla barn, utifrån anknytningsteori, där varje barn har flera personer som de har knutit an till och kan vända sig till när de behöver. Samarbetet i vardagen med vårdnadshavarna, kring varje barn, är central. Varje förskola har sin egen Plan mot diskriminering och kränkande behandling där man levandegör ett förhållningsätt där målet är att varje barn och vuxen ska känna sig respekterad samt att det finns en tydlig rutin för hur man hanterar eventuell diskriminering eller kränkning. Det interkulturella förhållningssättet som är ett utvecklingsområde i förskolorna ökar gradvis medvetenheten kring dessa frågor hos så väl barn som medarbetare. Detta arbete följs upp i SKA-planen. Samtliga chefer lyfter att förskolorna inom enheten har kommit olika långt inom de olika områdena. Arbetet med att öka likvärdigheten pågår även inom varje enhet. Gemensamma problemområden/ utvecklingsområden som lyfts i SKA-planerna är: Problemområde: Det nära pedagogiska ledarskapet. Med medarbetare är det svårt att hinna vara nära även i vardagen på förskolorna och förskolecheferna upplever att de leder genom andra. Likvärdigheten inom enheterna behöver prioriteras. En del av förskolechefernas tid läggs på rent administrativa sysslor som någon annan bättre lämpad person skulle kunna göra om organisationen utvecklades Utvecklingsområde: Arbeta vidare med att utveckla organisationen så den bättre matchar verkligheten, lära av varandra och av omvärlden. Utveckla ledarskapet utifrån forskning kring vad som gör att en ledare kan implementera den kultur hen önskar i in organisation. Arbeta med Scheins embedding mechanisms (Se beskrivning sist i detta dokument). Arbeta med att utveckla ett Coachande förhållningssätt/ledarskap för att ytterligare stärka förskolechefen i sin roll i arbetet med hög motiverade medarbetare.

68 Resultatet av ledningsfilosofin behöver följas upp och formuleras SMART. Detta behöver utvecklas i SKA-planen hos samtliga chefer. Problemområde: Barngruppernas storlek och sammansättning i förhållande till att organisera kring enskilda barn kopplat till kompetens kring arbete med barn i behov av särskilt stöd för ökad trygghet, trivsel, utveckling och lärande för alla barn. Utvecklingsområde: Öka kompentens hos medarbetare genom att dels via SIS-medel höja lägsta nivån inom området barn i behov av särskilt stöd med fokus på förhållningsätt och strategier utifrån forskning och beprövad erfarenhet och dels genom att skapa piloter i varje förskole område som kan handleda arbetslagen i vardagen samt vara behjälpliga med att arbeta med SPSMs tillgänglighetsverktyg så varje förskola får sin handlingsplan. Problemområde: Det interkulturella förhållningsättet Utvecklingsområde: Utveckla arbetet med att levandegöra Plan mot diskriminering och kränkande behandling och arbeta med diskrimineringsgrunderna. Särskilt fokus på kön och etnicitet. Problemområde: Hur vi synliggör barns förändrade kunnande kopplat till måluppfyllelse i relation till läroplansmålen Utvecklingsområde: Arbeta vidare med och utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation och Barnhälsokonferenser, dvs hur väl verksamheten når målen med att ge varje barn maximal möjlighet till utveckling och lärande utifrån deras förmåga. Problemområde: Garantitid/lokalbrist Utvecklingsområde: Arbetet med att öka flexibiliteten i balans med målet att minska andelen barn i grupperna fortsätter, hur skapar vi bra förutsättningar för förskolechefernas uppdrag kring barngruppernas storlek och sammansättning. Fortsätta att lära av varandra. Driva frågan vidare. Samtliga av dessa svårigheter blir utvecklingsområden för verksamhetsområdet under 2016/17. Verksamhetschefens uppdrag är att öka likvärdigheten mellan förskolorna och en ökad samsyn kring ovan nämnda områden synliggör behovet av ett gemensamt arbete kring dessa frågor initierat av huvudmannen utifrån sammanställningen av förskolornas SKA-planer. S ein s odell över organisationskulturer ar etablerat sig so grunden ino forskningen o organisationskulturer. Modellen har tre nivåer. Schein menade att kulturer kan uppfattas på olika nivåer, och att dessa nivåer kan jämföras med ett isberg. Delen som är ovanför vattnet är artefakterna. Det är sådana saker man lätt kan observera men kanske inte förstår fullt ut såvida man inte frågar någon som är bekant med kulturen. Nästa nivå ligger just under vattenytan och är normer och värderingar. Värderingar, normer och principer kan oftast identifieras genom att t.ex. använda sig av frågeformulär, men kan vara svåra få en uppfattning om genom enbart observation. Nästa nivå är botten på isberget som inte kan observeras. Det är de grundläggande uppfattningarna och antagandena. De börjar oftast som värderingar men tas sen för givet och är väldigt svåra att få grepp om för en outsider. Ledarens grundantaganden om hur saker ska vara och göras påverkar resultatet och Schein tar upp olika tekniker genom vilka ledningen kan lära organisationsmedlemmarna hur de ska uppfatta situationer, tänka, känna och bete sig.

69 Primary Embedding Mechanisms 1. What leaders pay attention to, measure, and control on a regular basis 2. How leaders react to critical incidents and organizational crises 3. How leaders allocate resources 4. Deliberate role modelling, teaching, and coaching 5. How leaders allocate rewards and status 6. How leaders recruit, select, promote, and excommunicate

70 Dnr :4053 Redovisningsformulär för vidtagna åtgärder med anledning av påtalade brister i regelbunden tillsyn i Upplands-Bro kommun Detta formulär kan användas som stöd för er när ni redovisar hur ni har avhjälpt de brister som Skolinspektionen har påtalat i samband med den regelbundna tillsynen. Bristerna kan ha olika uppföljningsdatum. Om ni också ska redovisa vidtagna åtgärder med anledning av andra brister vid ett senare datum, använd gärna samma mall. Redovisningen av vidtagna åtgärder ska fastställas av huvudmannen. Område: Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

71 1. Ange tydligt vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa respektive påtalad brist. Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Upplands-Bro kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att grundskolan har tillgång till personal med sådan kompetens, så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildningsoch yrkesverksamhet kan tillgodoses. (2 kap. 29 skollagen) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. - Säkerställa att eleverna i grundskolan har tillgång till personal med sådan kompetens, så att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildningsoch yrkesverksamhet kan tillgodoses. a. Inför hösten 2016 kommer antalet Studie- och yrkesvägledare inom grundskolan att utökas från 2 till 3 tjänster. Bakgrunden är främst att vi behöver säkerställa att alla elever inom grundskolan och grundsärskolans alla åldrar får vägledning i en högre grad inför framtida studier och/eller yrkesval. Till detta tillkommer att vi nu vidtar åtgärder för att Studie- och yrkesvägledarna till hösten 2016 får en annan närhet till såväl eleverna som pedagogerna vid våra skolor. Tre rektorer blir nu istället personalansvariga för egen SYV. Respektive personalansvarig rektor, tillsammans med egen SYV, förväntas planera, genomföra och utvärdera tillsammans med de övriga rektorerna inom området det s.k. vägledningsarbetet för alla årskurserna inom området. Det sistnämnda framgår i dokumentet, Förslag till riktlinjer för Studie- och yrkesvägledning i Upplands-Bro kommun, bilaga 1. b. Ansvarig för genomförandet har varit verksamhetschef grundskolan, stabschef och tillsammans med samtliga kommunala rektorer. Till det har naturligvis även våra nuvarande studie- och yrkesvägledare varit med i framtagandet av nya rutiner och riktlinjer som skall säkerställa kraven i (2 kap. 29 i skollagen). Vi har haft en längre process där alla ovanstående parter har regelbundet sammanträffats under hösten 2015 och våren Arbetet inleddes december 2015 och avslutas i juni Verksamhetchef grundskola har därutöver tillsammans med rektorerna varit på konferens under en halvdag för att reflektera, samtala och konkretiserat innebörden av det som ryms i de allmänna råden för studie- och yrkesvägledning. Utfallet av den halvdagens

72 konferens inryms nu i, Förslag till riktlinjer för Studie- och yrkesvägledning i Upplands-Bro kommun. 2. Beskriv hur ni har utvärderat och försäkrat er om att åtgärderna för respektive brist gett avsett resultat. Beskriv följande: a. vem (person/funktion) som har ansvarat för denna utvärdering, b. vilka metoder som har använts för att utvärdera åtgärderna, hur ev. urval av exempelvis personal och elever gått till och, om relevant, ev. bortfall (bifoga ev. enkäter eller motsvarande). a. Utvärdering av nya rutiner och riktlinjer kan i nuläget inte genomföras. Första tillfället för utvärdering blir istället i samband med att respektive rektor skall lämna en analys samt beskriva förnyade åtgärder (LGR11 del 1-3) för verksamhetchefen grundskola januari b. Ansvarig för den kommande utvärderingen i januari 2017 är rektor vid respektive skola. Kommande utvärdering förväntas naturligtvis ske i samråd med SYV samt skolans elever. 3. Beskriv resultatet av vidtagna åtgärder för varje påtalad brist utifrån den utvärdering som gjorts (bifoga ev. resultatsammanställningar eller motsvarande). Se ovan punkt Om någon brist inte fullt ut är avhjälpt, beskriv följande: a. vad åtgärderna hittills har resulterat i b. det fortsatta arbetet c. när ni bedömer att bristen kommer att vara avhjälpt. d. hur ni kommer att utvärdera och försäkra er om att åtgärderna ger avsett resultat. a+b - Se ovan punkt 2. c. Den påtalade bristen kommer att vara avhjälpt inför skolstarten i augusti d. Utvärdering kommer att ske i januari Bilaga 1. Förslag till Riktlinjer studie- och yrkesvägledning i Upplands-Bro kommun

73 Bilaga 1. Riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Upplands-Bro

74 Riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Upplands-Bro Innehåll Innehåll 1 Bakgrund Syfte med strategin Vad säger styrdokumenten Vad är studie- och yrkesvägledning Det kommunala aktivitetsansvaret Förutsättningar Upplands-Bro kommuns utbildningsenheter Studie- och yrkesvägledningsorganisation Samverkan mellan skola och arbetsliv Yrkesambassadörer Ung företagssamhet Vägledningsarbetet i Upplands-Bro Förskola Grundskola och grundsärskola Gymnasieskolan Vuxenutbildningen och SFI Särskild utbildning för vuxna Ansvar och roller i arbetet Huvudman Näringslivsstaben Skolledare/Förskolechef Studie- och yrkesvägledare Lärare, fritids- och förskolepersonal Annan personal Yrkesambassadörer Systematiskt kvalitetsarbete Bilaga 1 Aktivitetsplan

75 Riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Upplands-Bro Bakgrund 1 Bakgrund Att göra val inför framtiden är en ständigt pågående process. Elevens studieoch yrkesval har stor betydelse för hur livet kommer att utvecklas. Studie- och yrkesvägledning är en rättighet för eleven och skolan har ett viktigt och omfattande uppdrag att stödja eleverna i att göra väl underbyggda val. 1 En förutsättning för att barn, elever och studerande ska kunna göra väl underbyggda framtidsval, är att verksamheten i för-, grund och gymnasieskolan samt vuxenutbildningen på olika sätt bidrar till att de utvecklar förståelse för sig själva och sin omvärld. Vi människor lär och utvecklas på olika sätt och vi tror att alla kan och vill lära sig. Det gäller att hitta den bästa ingången for varje individs lärande. Varje barn, elev och studerande ska uppleva att de har lyckats och blivit uppmärksammade under sin tid i skolan. Jag duger, jag kan och jag vill, är känslor och upplevelser som varje individ ska bära med sig. 1.1 Syfte med strategin Innehållet i "Studie- och vägledningsstrategi för Upplands-Bro kommun" ligger till grund för samtliga skolformers arbete inom området, och vänder sig till alla som jobbar inom Utbildningskontoret i Upplands-Bro oavsett yrkeskategori. Det är ett vägledande dokument som tydliggör vikten av samverkan mellan skola/omvärld och klargör vårt gemensamma ansvar för studie- och yrkesvägledningsarbetet. Riktlinjerna ska vara till stöd för varje skolforms konkreta arbete, klargöra uppdrag och förväntade insatser. Avsikten är att systematisera vägledningsarbetet, få likvärdig studie- och yrkesvägledning samt en "gemensam bas" på de skolor där Upplands-Bro kommun är huvudman. Strategin bygger på Skolverkets Allmänna råd för studie- och yrkesvägledning, vilket säkerställer att innehåll i skollag och nationella styrdokument tas i beaktande. 1.2 Vad säger styrdokumenten Skolverkets Allmänna råd med kommentarer - Arbete med studie och yrkesvägledning är framtagna för att fungera som stöd för huvudmän, rektorer och övrig skolpersonal vid planering och genomförande av vägledningsverksamheten i skola och vuxenutbildning. Syftet är att studie- och yrkesvägledningen ska bli likvärdig och av hög kvalitet. I detta sammanhang är det viktigt att förtydliga att de allmänna råden är en sammanställning av skrivningar i olika styrdokument och grundar sig på bestämmelser i skollagen (2010:800) läroplanerna och förordningen om vuxenutbildning (2011:1 108). 1 Förord Skolverkets Allmänna Råd Arbete med studie- och yrkesvägledning SKOLFS 2013:180 3

76 Riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Upplands-Bro Bakgrund Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning. 2 Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. 3 För att säkerstalla att elevernas behov av studie- och yrkesvägledning kan tillgodoses behöver huvudmannen analysera behoven, sätta upp mål och planera för studie- och yrkesvägledningen Vad är studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledningen syftar till att utrusta barn, elever och studerande med de begrepp, erfarenheter och färdigheter som behövs för att de ska kunna fatta beslut om sitt studie- och yrkesval. Det är en utvecklingsprocess som pågår hela livet. Studie- och yrkesvägledning syftar till att göra individen medveten om sig själv, sin omvärld och sina valalternativ. Detta är en förutsättning för att kunna fatta beslut om studie och yrkesval, ett val som ska kunna sägas vara väl underbyggt. Syftet med studie- och yrkesvägledning är att ge eleverna förutsättningar att hantera frågor som rör val av studier och yrken. Mångfalden av både yrken och utbildningar gör att eleverna kan uppleva det som komplicerat att överblicka sina olika möjligheter. En ständigt pågående samhällsutveckling och snabba förändringar på arbetsmarknaden bidrar ytterligare till svårigheter att förutse villkoren i arbetslivet. Studie- och yrkesvägledning är en viktig del i det livslånga lärandet och ett stöd i en individs ständigt pågående karriärprocess Det kommunala aktivitetsansvaret Aktivitetsansvaret (som tidigare kallades informationsansvar) gäller för ungdomar som inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. En elev har fullföljt ett nationellt program om han eller hon har fått ett examensbevis. Elever som inte har fått examensbevis utan endast ett studiebevis ingår alltså i kommunens ansvar. Elever som går på något av introduktionsprogrammen ingår även i kommunens aktivitetsansvar då ett introduktionsprogram inte är ett nationellt program eller motsvarar ett sådant. 6 Det är elevens hemkommun som har aktivitetsansvaret. Med hemkommun menas den kommun där eleven är folkbokförd. 2 Skollagen 2 kap Skollagen 4 kap. 3 4 Skolinspektionens kvalitetsgranskningsrapport : Sid.11 Skolverkets Allmänna Råd Arbete med studie- och yrkesvägledning SKOLFS 2013:180 6 Skolverkets webbinformation om det kommunala aktivitetsansvaret. 4

77 Riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Upplands-Bro Bakgrund Aktivitetsansvaret innebär att kommunen ska: hålla sig informerad om vilka som omfattas av ansvaret vid behov bidra med insatser för att unga ska starta eller återuppta sina studier och fullfölja sin utbildning dokumentera och föra register över de unga som omfattas rapportera in dokumenterade uppgifter till SCB Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den unga att påbörja eller återuppta en utbildning. Kommunens skyldighet regleras i skollagens 29 kapitel 9. Det finns även en förordning som styr vilka uppgifter som kommunen får behandla i sitt register över ungdomarna. 7 7 Förordning (2006:39) om register och dokumentation vid fullgörandet av kommunens aktivitetsansvar för ungdomar 5

78 Riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Upplands-Bro Förutsättningar Upplands-Bro kommuns utbildningsenheter 2 Förutsättningar Upplands-Bro kommuns utbildningsenheter 2.1 Studie- och yrkesvägledningsorganisation Vägledning är hela skolans ansvar. Ambitionen är att alla barn, elever och studerande inom Utbildningskontorets verksamheter under sin skoltid får med sig kunskap och kompetens för att kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval. Förutsättningar för en väl fungerande och likvärdig studie- och yrkesvägledning i Upplands-Bro kommun innebär att det finns en fungerande organisation för vägledning genom hela skolan där elever och lärare kan få det professionella stöd som krävs. Studie- och yrkesvägledarorganisationens uppdrag är att bidra till att barn, elever och studerande har tillgång till detta stöd. Viktigt är samverkan och kontinuerliga möten mellan studie- och yrkesvägledarna där uppföljning och samarbete sker. Arbetsledning sker för grundskolans områden av rektor på den högstadieskola som finns i området. De övriga av gymnasiets respektive vuxenutbildningens rektorer. 2.2 Samverkan mellan skola och arbetsliv Ett välfungerande samarbete mellan skola och arbetsliv leder inte bara till långsiktig vinst i ökad sysselsättning. Genom att lärandet sker i ett sammanhang där arbetslivet blir en naturlig del blir eleverna dessutom motiverade och skapar en lust och drivkraft till ett fortsatt lärande och högre måluppfyllelse. Genom att eleverna presenteras för det lokala arbetslivet får de även en positiv bild av sin hemkommun vilket i sin tur bidrar till en fortsatt utveckling av kommunen och dess verksamhet. 6

79 Riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Upplands-Bro Förutsättningar Upplands-Bro kommuns utbildningsenheter Under läsåret 2014/2015 har 100 lärare i Upplands-Bro kommun deltagit i ett pilotprojekt tillsammans med Skolverket, Arbetsförmedlingen och Mälardalens högskola. Syftet med projektet var: Att utveckla lektioner med koppling skola-arbetsliv för årskurs 1-9 i alla ämnen. Att öka kunskapen om arbetsmarknaden. Att utveckla samarbete för skola-arbetsliv mellan lärare, studie- och yrkesvägledare och rektor på skolan. Att skolans personal utvecklar lektioner i alla ämnen från årskurs 1-9, som ska stärka eleverna att kunna göra väl underbyggda val för fortsatta studier och arbete. En förutsättning för att lärare i Upplands-Bro ska kunna arbeta med att utveckla samarbetet mellan näringsliv och skola är en naturlig mötesplats där man kan hitta vägar för att skapa nätverk och kontakter. Den virtuella mötesplatsen är tänkt att bli den knutpunkt som behövs för samarbetet. Våren 2015 lanserades den och har lett till ett ökat samarbete mellan skola och arbetsliv. Studie- och yrkesvägledarna har ett gemensamt ansvar tillsammans med Utbildningsstaben för att stötta skolans personal i samarbetet mellan skola och arbetsliv. 2.3 Yrkesambassadörer I Upplands-Bro kommun utvecklar vi samarbetet mellan skola och arbetsliv och samarbetar med utvalda yrkesambassadörer. Syftet är att öka kunskapen om arbetsmarknaden för kommunens elever. Som yrkesambassadör kan man till exempel berätta om sitt yrke och företag, anordna studiebesök eller ta emot praktikanter. Att få ett nätverk med många yrkesambassadörer leder till ett ökat utbyte mellan skola och arbetsliv som både bidrar till ökad kännedom om kommunens företag och arbetsliv samtidigt som det bidrar till att hjälpa dagens unga att fundera på sitt framtida yrkesval. 2.4 Ung företagssamhet Upplands-Bro samarbetar med organisationen Ung Företagsamhet för att ge barn och ungdomar i kommunens skolor möjlighet att utveckla sina idéer, uppfinningar och affärsplaner. Med hjälp av handledare får skolungdomar rådgivning i sitt arbete med att starta, driva och avveckla företag. Andelen ungdomar som väljer att starta UFföretag i Upplands-Bro uppgår till ungefär 30 procent, vilket är över genomsnittet. På Upplands-Brogymnasiet ges elever på samhällsprogrammet, handels- och administrationsprogrammet, teknik- och naturvetenskapsprogrammet möjligheten att driva UF-företag i samarbete med Ung företagsamhet. 7

80 Riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Upplands-Bro Vägledningsarbetet i Upplands-Bro 3 Vägledningsarbetet i Upplands-Bro 3.1 Förskola I förskolan handlar vägledningsarbetet främst om att skapa insikter och förståelse för sig själv och sin omvärld. Genom positiva upplevelser ska barnen inspireras till att utforska omvärlden för att skapa nyfikenhet och framtidstro. 3.2 Grundskola och grundsärskola I dessa skolformer ligger tonvikten på att ge eleverna valkompetens genom att arbeta utifrån de tre parametrarna: Vem är jag? Vad vill jag? Var ska jag? Detta görs bland annat genom att medvetandegöra det egna jaget och stärka elevernas vilja att lära och elevernas tillit till den egna förmågan 8, visa på framtidsmöjligheter både när det gäller yrken och utbildning samt ge eleverna tillgång till nätverk, inblick i och egna konkreta erfarenheter av arbetslivet. 3.3 Gymnasieskolan Gymnasieskolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna, arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. 9 Det ska tydliggöras att yrkesområden förändras i takt med samhällsförändringar och teknisk utveckling vilket medför behov av fortsatt personlig utveckling i yrkeslivet. Nätverksbyggandet är inriktat på högskola, universitet och yrkesliv med konkreta kontakter för både elever och lärare. Avsikten är att ge fördjupade kunskaper och erfarenheter av arbets- och samhällsliv, som ska komma undervisningen inom alla ämnen tillgodo. Yrkesutbildningarna ska ha ett nära samarbete med sina respektive branscher. 3.4 Vuxenutbildningen och SFI Dessa utbildningar "ska samverka med verksamheter som hör till arbetslivet, yrkeshögskolan, folkhögskola och universitet och högskola samt med samhället i övrigt. Det är särskilt viktigt att vuxenutbildningen samarbetar med arbetslivet när det gäller yrkesutbildning. 10 Även här ska eleverna utveckla självkännedom, få information om aktuella och förväntade kompetensbehov samt kännedom om arbetslivets och arbetsmarknadens villkor för att förstå behovet av personlig utveckling i yrkeslivet. Vuxenutbildning och Utbildning i svenska för invandrare ska använda sig av individernas tidigare erfarenheter inom yrkesliv och studier, och ges möjlighet att få sina kompetenser och kunskaper validerade. 8 Lgr Lgy Läroplan för vuxenutbildningen

81 Riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Upplands-Bro Vägledningsarbetet i Upplands-Bro 3.5 Särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning för elever inom särskild utbildning för vuxna ska främja elevens personliga utveckling, samt möjliggöra att denne utvecklar kunskaper och kompetens för att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet. 9

82 Riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Upplands-Bro Ansvar och roller i arbetet 4 Ansvar och roller i arbetet 4.1 Huvudman Huvudman på förvaltningsnivå ansvarar för att ange riktlinjer, mål och syfte med studie- och yrkesvägledningens hela verksamhet samt att det görs en årlig uppföljning och utvärdering. Riktlinjerna för arbetet specificeras i detta dokument. Huvudmannen ska också stötta verksamheterna genom att lansera och skaffa yrkesambassadörer, anordna nätverksdagar samt att samarbeta med Arbetsförmedlingen. 4.2 Näringslivsstaben Näringslivsstaben samordnar kontakterna med det lokala näringslivet i kommunen. Genom ett flertal näringslivsforum, som exempelvis näringslivsrådet och näringslivsfrukostar, erbjuds möjlighet att diskutera och stärka samarbetet mellan skolorna och näringslivet. Näringslivsstaben arrangerar även aktiviteter för att ytterligare stärka kopplingen skola-näringsliv. Två återkommande aktiviteter är Entreprenörsdagen och Innovation Camp på Upplands-Brogymnasiet. 4.3 Rektor/förskolechef På varje kommunal förskola och skola ansvarar skolledaren/förskolechefen för att ett systematiskt studie- och yrkesvägledningsarbete finns. Arbetet beskrivs och analyseras i det systematiska kvalitetsarbetet (SKA-plan). 4.4 Studie- och yrkesvägledare Studie- och yrkesvägledarens uppdrag är att bidra till att barnet, eleven och den studerande gör väl underbyggda val, avseende pågående och framtida studier och yrken genom vägledning, undervisning och information. Vidare ska studieoch yrkesvägledaren vara till stöd för den övriga personalen och medverka till att vägledning, studie- och yrkeskännedom kopplas ihop med den vanliga undervisningen. 4.5 Lärare, fritids- och förskolepersonal Läraren ska i varje ämne bidra till att informations- och vägledningsinsatser kopplas samman med undervisningen. Vidare ska läraren verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö. 4.6 Annan personal All personal i skolan kan på olika sätt bidra och aktivt delta i arbetet med skolans studie- och yrkesvägledning för att ge eleverna utökade kunskaper och erfarenheter för framtida studier och yrkesliv. 10

83 Riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Upplands-Bro Ansvar och roller i arbetet 4.7 Yrkesambassadörer Som yrkesambassadör representerar man sitt yrke och anmäler sig på kommunens hemsida genom att fylla i ett formulär där man anger vad man kan göra för att samarbeta med skolan. Som yrkesambassadör kan man till exempel berätta om sitt yrke och företag, anordna studiebesök eller ta emot praktikanter. Detta leder till ett utbyte mellan skola och arbetsliv som både bidrar till ökad kännedom om sitt företag och yrke samtidigt som yrkesambassadören hjälper dagens unga att fundera på sitt framtida yrkesval. 11

84 Riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Upplands-Bro Systematiskt kvalitetsarbete 5 Systematiskt kvalitetsarbete Utbildningskontorets verksamheter kommer att följa upp arbetet med studieoch yrkesvägledning i sina SKA-planer (Plan för systematiskt kvalitetsarbete). Kvalitetsmålen är: Tillgång finns till personal med sådan kompetens så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Enheterna tillgodoser varje elevs behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet. Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. I Skolverkets allmänna råd understryks att skolledare, lärare och studie- och yrkesvägledare har ett gemensamt ansvar för studie- och yrkesvägledning, men med olika roller. Figur 1 Skolans studie- och yrkesvägledning kan genom undervisning, vägledningssamtal och informationsinsatser tillgodose barnen/elevernas behov av vägledning. Elever som står inför en valsituation behöver ofta stöd i att bearbeta olika valalternativ. De behöver få möjlighet att ställa de olika alternativen i relation till sina egna preferenser, förutsättningar och eventuella egna personliga mål. Det är viktigt att den processen påbörjas och synliggörs i så god tid som möjligt Sid 13. Skolverkets Allmänna Råd Arbete med studie- och yrkesvägledning SKOLFS 2013:180 12

85 Riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Upplands-Bro Bilaga 1 Aktivitetsplan 6 Bilaga 1 Aktivitetsplan Utbildningskontoret har tagit fram denna aktivitetsplan som en del i att systematisera studie- och yrkesvägledningen. Genom att ge exempel, som kan vidareutvecklas eller ersättas av egna förslag ska den vara till stöd för vägledningsarbetet på den på den egna förskolan eller skolan. Avsikten är att ge barn, elever och studerande valkompetens genom insikt, utsikt och framsikt samt likvärdig studie- och yrkesvägledning. Förskolan Förskolans mål Moment/ Aktiviteter för att uppnå målen Exempel på aktiviteter Här handlar det om att tydligöra genusperspektiv och att träna barnen i självkännedom. Tema- lär känna sig själv Måla, skapa självporträtt/presentera sig själv Bjud in olika yrkesgrupper/föräldrar som berättar om sina yrken. Studiebesök på arbetsplatser Studie- och yrkesvägledaren är konsultativ resurs för arbetslagen. Grund- och grundsärskolan åk 1-3 Skolans mål 12 är att varje elev Moment/ Aktiviteter för att uppnå målen Exempel på aktiviteter Ansvar Arbetslagen Genomförs av 13 Kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden Har inblick i närsamhället och dess arbete, förenings, - och kulturliv Få kännedom om den demokratiska beslutsprocessen, och acceptera genomförda val exempelvis klassråd/elevråd/skolråd Tema lär känna dig själv Arbeta med frågor om varför vi utbildar oss och går i skolan. Lekar mot olika yrken Söka information Göra collage om vad var och en vill ha i sin framtid och diskutera hur vägen dit ska se ut. Vad behöver man tänka på i skolan? Göra studiebesök i närmiljön exempelvis brandstation, bondgård, föreningslivet. Bjuda in föreläsare/föräldrar som berättar om sitt yrke/intresse Prata om förmågor och kunskaper man behöver ha för att kunna utföra olika yrken, sporter etc. Besök på gymnasieskola Lärare, SYV, elevhälsan Lärare, SYV, Bitr. rektor 12 Lgr11 och Lgrsär11, kap. 2.6 Skolan och omvärlden 13 Ansvaret har skolans rektor 13

86 Riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Upplands-Bro Bilaga 1 Aktivitetsplan Skolans mål 12 är att varje elev Har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder Moment/ Aktiviteter för att uppnå målen Exempel på aktiviteter Skriva/ rita ett brev till sig själv som öppnas i framtiden om exempelvis 3-6 år. Tankar om framtiden, hur ser samhället ut, hur lever jag, vad jobbar jag med etc.? Genomförs av 13 Lärare, SYV, Bitr. rektor Studie- och yrkesvägledaren är konsultativ resurs för arbetslagen. Viktigt att rektor för varje skola anger riktmärken/mål för sin verksamhet angående studie- och yrkesvägledning ledningsdeklaration i SKA-plan Grund- och grundsärskolan åk 4-6 Skolans mål 14 är att varje elev Moment/ Aktiviteter för att uppnå målen Exempel på aktiviteter Genomförs av 15 Kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden Har inblick i närsamhället och dess arbete, förenings, - och kulturliv Få kännedom om sig själv och sina klasskamrater genom arbetet med Plan mot diskriminering och kränkande behandling Få kännedom om funktionsnedsättningar och hur en tillgänglig miljö kan minska betydelsen av dessa Synliggöra för eleven vilka val man gör varje dag, utan att tänka på det. Att inte göra ett val, är också ett val Diskutera traditionella genusmönster och varför det ser ut så, vem bestämmer det? Kontinuerliga samtal med eleven om elevens utveckling, både socialt och pedagogiskt Träna kreativiteten hos eleven, inom ramen för flera ämnen Skriva en berättelse utifrån tankar om sig själv i framtida yrken/ arbetsmarknad Få kännedom om den demokratiska beslutsprocessen, och acceptera genomförda val exempelvis klassråd/elevråd/skolråd Göra studiebesök på arbetsplatser (kan vara på den egna skolan) och i föreningslivet Vid studiebesök diskutera vilka som arbetar på platsen, vilka olika arbetsuppgifter som finns på arbetsplatsen och hur man utbildar sig till yrket Bjuda in föreläsare, göra intervju med föräldrar, närstående, skolpersonal som berättar om sitt yrke/ utbildningsbakgrund Prata om förmågor och kunskaper man behöver ha för att kunna utföra olika yrken, sporter Lärare, SYV, Elevhälsan Lärare, SYV 14 Lgr11 och Lgrsär11, kap. 2.6 Skolan och omvärlden 15 Ansvaret har skolans rektor 14

87 Riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Upplands-Bro Bilaga 1 Aktivitetsplan Skolans mål 14 är att varje elev Har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder Moment/ Aktiviteter för att uppnå målen Exempel på aktiviteter Skriva ett brev till sig själv som öppnas i framtiden om exempelvis 3-6 år. Tankar om framtiden, hur ser samhället ut, vilka yrken finns, vad vill jag själv bli? SYV/lärare ger en grundläggande information om det svenska utbildningssystemet, betygskriterier, meritvärde och antagningsvillkor inför gymnasiet SYV/lärare informerar elever och föräldrar om vikten av kunskaper i språk inför framtida studier, språkval och konsekvenser med avhopp Genomförs av 15 Lärare, SYV Studie- och yrkesvägledaren är konsultativ resurs för arbetslagen. Viktigt att rektor för varje skola anger riktmärken/mål för sin verksamhet angående studie- och yrkesvägledning ledningsdeklaration i SKA-plan 15

88 Riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Upplands-Bro Bilaga 1 Aktivitetsplan Grund- och grundsärskolan åk 7-9 Skolans mål 16 är att varje elev Moment/ Aktiviteter för att uppnå målen Exempel på aktiviteter Genomförs av 17 Kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden Få kännedom om sig själv och sina klasskamrater genom arbetet med Plan mot diskriminering och kränkande behandling Få kännedom om sig själv, sig själv i en grupp, roller i en grupp exempelvis genom värderingsövningar Synliggöra för eleven vilka val man gör varje dag, utan att tänka på det. Att inte göra ett val, är också ett val Inte ge svaret till eleven utan låta eleven pröva sin idé/tanke/lösning. Att ha ett reflekterande samtal efter genomfört arbete Kontinuerliga samtal med eleven om elevens utveckling både socialt och pedagogiskt Träna kreativiteten hos eleven, i flera ämnen med hjälp av exempelvis ELIT Skiva en berättelse utifrån besök i arbetslivet Skriva ett brev till sig själv i åk 7 som öppnas i åk 9. Tankar om framtiden, drömjobb, familjeliv, vad man mår bra av, hur man vill leva sitt liv etc. Få kännedom om den demokratiska beslutsprocessen, och acceptera genomförda val exempelvis klassråd/elevråd/skolråd Jobbskuggning, träna på intervju, studiebesök, mentorskap, prao. Filmer om yrken och gymnasieskola Valkompetens - hur skaffar man sig det? Övergripande kunskap om gymnasieprogrammen, behörighetsregler skillnader mellan högskoleförberedande program och yrkesprogram Yrkeskort - Vem är jag? Lektion kring egenskaper, starka sidor, utvecklingsbara sidor. Vägledningssamtal Lärare, SYV, Elevhälsan 16 Lgr11 och Lgrsär 11, kap. 2.6 Skolan och omvärlden 17 Ansvaret har skolans rektor 16

89 Riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Upplands-Bro Bilaga 1 Aktivitetsplan Skolans mål 16 är att varje elev Moment/ Aktiviteter för att uppnå målen Exempel på aktiviteter Genomförs av 17 Har inblick i närsamhället och dess arbete, förenings, - och kulturliv Göra studiebesök på arbetsplatser, universitet, gymnasium, gymnasiemässor Bjuda in föreläsare som berättar om sitt yrke och vägen till yrken/ utbildningar Prata om förmågor och kunskaper man behöver ha för att kunna utföra olika yrken, sporter etc. Få kännedom om arbetsvillkor, arbetstagarens ansvar och skyldigheter i arbetslivet Praktik på olika gymnasiesärskoleprogram för elever inom målgruppen Lärare, SYV Har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder SYV informerar elever och föräldrar inför valet till gymnasiet Enskilda vägledningssamtal Gruppvägledning utifrån genus tankar, vad är typiskt manliga/kvinnliga yrken och varför? Exempelvis, vilka typiska manliga/kvinnliga yrken fanns det för ca 50 år sedan hur ser det ut idag? Varför? SYV/lärare informerar om betygskriterier, meritvärde och antagningsvillkor inför gymnasiet SYV ger grundläggande information om möjligheten till utbildningar utanför Sverige, att man kan översätta svenska betyg/meritvärde ute i Europa och även utanför Europa SYV organiserar så att eleverna utifrån sina behov av anpassningar får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning. Lärare, SYV Studie- och yrkesvägledaren är konsultativ resurs för arbetslagen. Viktigt att rektor för varje skola anger riktmärken/mål för sin verksamhet angående studie- och yrkesvägledning ledningsdeklaration i SKA-plan Gymnasie- och gymnasiesärskolan Skolans mål 18 är att varje elev: Moment/ Aktiviteter för att uppnå målen Genomförs av Lgy11 och Lgysär13 19 Ansvaret har skolans rektor 17

90 Riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Upplands-Bro Bilaga 1 Aktivitetsplan Skolans mål 18 är att varje elev: Utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering Medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper Moment/ Aktiviteter för att uppnå målen Exempel på aktiviteter I utbildningen ges återkommande information om varför kurserna är viktiga ur elevens perspektiv till exempel att oavslutad kurs kan leda till att kraven för gymnasieexamen inte uppfylls I slutet av varje termin ges information om kurser som kommer samt att de nya undervisande lärarna bjuds in Programintroduktion, information om programmets mål, kurser, betygskriterier samt studie- och yrkesutgångar Portfolio/loggbok/lär plattform: Eleven har alla sina arbeten och betygskraven för kursen/kurserna samlade. Eleven får utifrån detta göra sin egen bedömning av sin prestation och måluppfyllelse Portfolio/Loggbok/lär plattform används som grund för utvärdering under pågående kurs Eleven har möjlighet till samtal/coachande samtal om sina egna mål Värderingsövningar Samtal Gruppvägledning Samverkan med LSS och AF Praktik för gymnasiesärskoleelever med möjlighet till fortsatt arbete efter avslutad skolgång alternativt daglig verksamhet Genomförs av 19 Biträdande rektor/ programansvarig, mentor, undervisande lärare och SYV Mentor, SYV och Elevhälsa Ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha gällande studier och yrken Informationstillfällen: o Yrkeshögskolan o Högskolor/universitet o Bransch o Allmän samhällsfakta exempelvis Skattemyndigheten, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen o Arbetsmarknadsinformation från fackförbund, Arbetsförmedlingen o Utlandsstudier Eleven får tid att fundera och diskutera sina mål och tankar om hur framtiden kan se ut Biträdande rektor/ Programansvarig, lärare och SYV. 18

91 Riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Upplands-Bro Bilaga 1 Aktivitetsplan Skolans mål 18 är att varje elev: Moment/ Aktiviteter för att uppnå målen Genomförs av 19 Är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket Programrådsmoment Studiebesök Lyfta fram nya rön inom ämnet genom exempelvis forskningsresultat Programråd, Biträdande rektor/ Programansvarig, undervisande lärare och SYV Studie- och yrkesvägledaren är konsultativ resurs för arbetslagen. Viktigt att rektor för varje skola anger riktmärken/mål för sin verksamhet angående studie- och yrkesvägledning ledningsdeklaration i SKA-plan 19

92 Dnr :4057, :4053 Redovisningsformulär för vidtagna åtgärder med anledning av påtalade brister i regelbunden tillsyn i Upplands-Bro kommun Detta formulär kan användas som stöd för er när ni redovisar hur ni har avhjälpt de brister som Skolinspektionen har påtalat i samband med den regelbundna tillsynen. Bristerna kan ha olika uppföljningsdatum. Om ni också ska redovisa vidtagna åtgärder med anledning av andra brister vid ett senare datum, använd gärna samma mall. Redovisningen av vidtagna åtgärder ska fastställas av huvudmannen. Område: Utveckling av utbildningen vid skolenheterna och Utveckling av utbildningen i fritidshemmet Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

93 1. Ange tydligt vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa respektive påtalad brist. Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Upplands-Bro kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Inriktningen för huvudmannens kvalitetsarbete är att de nationella mål och krav som anges i styrdokumenten uppfylls. (4 kap. 3,5 skollagen) Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna ska dokumenteras. (4 kap. 3, 6-7 ) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Följa upp måluppfyllelsen i grundskolan/fritidshemmen i relation till de nationella målen. Analysera vad som orsakar och påverkar måluppfyllelsen i grundskolan/fritidshemmen Planera för genomförandet av åtgärder och genomföra dessa Dokumentera uppföljning och analys och de beslutade åtgärderna Under hösten 2015 har ett arbete påbörjats för att utveckla och förbättra det systematiska kvalitetsarbetet generellt inom utbildningskontorets alla skolformer. I denna redovisning används SKA som en förkortning på systematiskt kvalitetsarbete. Ny verksamhetschef för grundskolan tillträdde i augusti 2015 och har arbetat fram en ny struktur och process för att uppfylla kraven på dokumentation och systematik i kvalitetsarbetet. Det gäller såväl på enhetsnivå som på huvudmannanivå. Arbetet har bl.a. skett genom gemensam utbildning med hänvisning till de Allmänna råden för systematiskt kvalitetsarbete (Skolverket), Forskning lyfter skolvardagen (Skolverket) samt Skolans kvalitetsarbete ger möjlighet till förändring (Skolinspektionen). Alla nivåer (Utbildningskontoret och samtliga rektorer) har varit med i framtagandet av den nya strukturen samt utvecklingen i att följa upp, analysera och vidta åtgärder på såväl enhetsnivå som huvudmannanivån. Syftet har bl.a. varit säkerställa kravet

94 på dokumentation samt se till och säkerställa att planering och uppföljning sker vid/av samtliga skolformer. I den medföljande bilaga 1 här går det att utläsa bl.a. hur planering och uppföljning sker under våren 2016 vid samtliga de ingående skolformerna (grundskolan, förskoleklass, fritidshem och grundsärskolan). Dessutom finns nu en planering och beskrivning bilaga 4 (exempel på SKA-plan) av hur såväl rektorer som huvudmannen planerat, dokumenterar, analyserar och vidtar åtgärder i frågor som berör måluppfyllelsen -strävansmålen och kunskapskraven, Den 20 januari 2016 har samtliga enheter dokumentrat (SKA-plan) sin planering och uppföljning av Lgr11 och Lgrsär11. Här i dokumentation ryms alla skolformer, grundskolan, förskoleklass, fritidshemmet och grundsärskolan. Därtill ryms nu i dokumentationen alla läroplanens tre delar, del 1-3. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras i ett gemensamt digitalt verktyg, Stratsys. Det innebär bland annat att det underlättar för respektive skola och alla dess olika skolformer att bedriva i en högre grad ett formativt systematiskt kvalitetsarbete, dvs. rektor förväntas fortlöpnade själv vara den som äger och reviderar egen tidigare planering och utvärdering. Verksamhetschef grundskola följer upp och sammanställer skolornas/grundsärskolans mål- och resultatuppfyllelse vid minst två tillfällen under läsåret. Verksamhetchef grundskola har därtill kartlagt under hösten alla skolors mål- och resultatuppfyllelse från 2011 fram till och med terminsbetygen hösten Se bilaga 2. Det har skett genom uppföljning av olika resultat i gemensamma enkätundersökningar, intervjuer med alla skolors elevråd, rektorernas ledningsgrupper, observation av undervisning i olika klassrum samt uppföljning av frånvaro och betygsresultat samt resultat på Nationella prov. Resultatet har sammanställts och ligger till grund nu för vårt gemensamma skolutvecklingsprogram. Här är några exempel på utvecklingsområden som framkommit i kartläggningen; Utvecklingsområden Samtal med eleverna 1. Eleverna känner mycket stort förtroende för sina lärare 2. Eleverna saknar tillgång på kurator och skolsköterska 3. Vuxna blundar många gånger för kränkningar som förekommer på skolan 4. IT och kopplingen till lärandet är svagt enligt eleverna 5. Formen på elevråd behöver utvecklas - Råbyskolan och Tjustakolan är goda exempel på hur det kan bedrivas på ett bra och meningsfullt sätt. 6. Lärare behöver stöd i frågan om hur och när man utvärderar egen undervisning tillsammans med eleverna 7. Eleverna önskar mer tillgängliga lärare - bygga relationer

95 Utvecklingsområden Skolinspektionen 2015 och vår egen enkät - Elevens ansvar och inflytande 1, Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 2. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår. 3. Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Utvecklingsområden elever med annat modersmål 1. Språkutvecklande arbetssätt inom alla ämnen 2. Studiehandledning i den omfattning som är nödvändig - framför allt gäller det de ensamkommande pojkarna med tidigare förkunskaper från skolan 3. Fördela asylsökande och ensamkommande på fler skolor än vad som idag är fallet 4. Betyg och bedömning inom ämnet modersmål - något akut måste göras. Syftet med kartläggningen har varit att undersöka i vilken grad skolorna har vidtagit åtgärder med bakgrund av bl.a. den tillsyn som gjordes av Skolinspektionen 2011 av samtliga våra grundskolor. Vidare har syftet med kartläggning att få fram såväl respektive skolas negativa avvikelser som huvudmannens gemensamma negativa avvikelser i förhållande mål- och resultatuppfyllelse. Samtliga rektorer har få tagit del av såväl eget underlag som huvudmannens gemensamma brister i förhållande till mål- och resultatuppfyllse. Underlaget presenterades för rektorerna och Utbildningsnämndens ledamöter i samband med vårt framtagande av ett skolutvecklingsprogram den 26 jan Skolutvecklingsprogrammets innehåll beslutas senare under våren 2016 av Utbildningsnämnden. I samband med verksamhetschefens uppföljning och sammanställning samlas alla rektorer tillsammans med den förstnämnde i form av en kvalitetsdialog. Det innebär att verksamhetschef för grundskolan tillsammans med rektorerna analyserar och kommer fram till gemensamma åtgärder för att förbättra mål- och resultatuppfyllelsen för samtliga gemensamma skolformer. Med åtgärder kan exempelvis menas, utbildningsinsatser/kompetensutveckling för personal vid fritidshemmet. Här inbegrips naturligtvis även grundsärskolan. Kvalitetsdialogen sker årligen under fyra dagar, uppdelat vid två tillfällen, februari samt september månad. Kvalitetsdialogen har som syfte att lyfta gemensamma brister samt bidra till ett kollegialt lärande rektorerna emellan. I samband med verksamhetschef grundskolas kvalitetsdialog tillsammans med rektorerna, kan också utbildningschef samt chef resursteamet bjudas in. Som avslutning på kvalitetsdialogen summerar verksamhetchef för grundskolan såväl den gemensamma analysen samt vilka gemensamma åtgärder som planeras för att förbättra mål- och resultatuppfyllelsen. Analys och åtgärder redovisas av verksamhetchef för grundskolan slutligen för utbildningsnämnden vid två tillfällen årligen.

96 Enheternas dokumentation av planering, analys och planerade förnyade åtgärder (SKA-plan) kommer finnas tillgängliga för vårdnadshavare bland annat på enheternas hemsidor från och med oktober Vidare kommer varje skolas årliga summativa mål- och resultatuppfyllelse att tillgå på alla skolors hemsidor genom den s.k. resultatprofilen. På samtliga skolors hemsidor finns nu även respektives skolas plan för likabehandling att tillgå för bl.a. vårdnadshavarna. För att ytterligare förstärka och stödja enheternas systematiska kvalitetsarbete är och kommer i fortsättningen verksamhetschef grundskola dessutom att regelbundet följa upp och ta in uppgifter enligt med följande bilaga 3 (aktivitetslista). Årliga enkäter genomförs från och med läsår 16/17 även i förskoleklass. Tidigare har enkäter endast genomförts i årskurs 3, 5, och Beskriv hur ni har utvärderat och försäkrat er om att åtgärderna för respektive brist gett avsett resultat. Beskriv följande: a. vem (person/funktion) som har ansvarat för denna utvärdering, b. vilka metoder som har använts för att utvärdera åtgärderna, hur ev. urval av exempelvis personal och elever gått till och, om relevant, ev. bortfall (bifoga ev. enkäter eller motsvarande). a. Utvärdering av nya rutiner och riktlinjer kan i nuläget inte genomföras. Första tillfället för utvärdering blir istället i samband med att respektive rektor ska lämna en analys samt beskriva förnyade åtgärder (Lgr11 del 1-3 och Lgrsär11 del 1-3) för verksamhetchefen grundskola i augusti Planering, uppföljning och förnyade åtgärder har före hösten 2015 inte funnits på ett systematiskt sätt på huvudmannanivån när det fritidshemmet och grundsärskolan. Men eftersom det från och med 20 januari 2016 finns en planering av dessa verksamheter anser huvudmannen att bristerna nu är åtgärdade. Vilka åtgärder eller aktiviteter som exempelvis ryms inom fritidshemmet finns med som exempel här som bilaga 4. Aktiviteter/åtgärderna finns beskrivna i tabellerna i SKA-planen. b. Ansvarig för den kommande utvärderingen sker i augusti Det sker i den s.k. SKA-planen. Verksamhetschef grundskola genomför därefter enskilt samtal med respektive rektor för att säkerställa att det finns en adekvat planering för att öka måluppfyllelsen samt att rektor vidtar åtgärder där det brister. Det sistnämnda gäller för alla skoformerna. 3. Beskriv resultatet av vidtagna åtgärder för varje påtalad brist utifrån den utvärdering som gjorts (bifoga ev. resultatsammanställningar eller motsvarande).

97 Se ovan punkt Om någon brist inte fullt ut är avhjälpt, beskriv följande: a. vad åtgärderna hittills har resulterat i b. det fortsatta arbetet c. när ni bedömer att bristen kommer att vara avhjälpt. d. hur ni kommer att utvärdera och försäkra er om att åtgärderna ger avsett resultat. a. Huvudmannen anser att bristerna är avhjälpta. b. Utvärdering sker senast 20 augusti Se även bilaga 1 4.

98 Bilaga 1. Systematiskt kvalitetsarbete Lgr11 och Lgrsär11 - Verksamhetschef grundskola (VC) och rektor (R) Kvalitativ analys av den tidigare av höstterminen 20 jan (R) Revidering av SKA-planen-20 jan (R) Sammanställning av betyg, frånvaro, skolplikt och kränkningar (VC) Verksamhetsbesök - skolans elevråd (VC) Verksamhetsbesök ledningsgrupp mots. (VC) Dec Jan Nov Feb Kvalitetsdialog Kollegialt lärande (VC och R) Medarbetarenkät 2016 Medarbetarsamtal (VC) Okt Mar Markör elev (förskolan, åk 3,5 och 8) samt vårdnadshavare (VC) Kvalitetsdialog Kollegialt lärande (VC och R) Återkoppling på SKA-plan och plan för likabehandling (VC) Sep Apr Verksamhetsbesök (VC)- Fritidshemmet/förskoleklassen/grundsärskolan Aug Maj Kvalitativ analys av det tidigare läsåret - 20 aug (R) Revidering av SKA-planen-20 aug (R) SKA-planen läggs ut på hemsidan (R) Resultatprofil läggs ut på skolans hemsida (R) Plan för likabehandling läggs ut på skolans hemsida (R) Jul Jun Uppföljning & Analys Markör (R) Kvalitativ analys av LGR 11 och L-plan särskolan (R) Sammanställning av Nationella prov, betyg, frånvaro, skolplikt och kränkningar (VC)

99 Bilaga 3. Resultatuppföljning Grundskolan och grundsärskolan Följer upp-sammanställer Finns på Analys och åtgärder (SKA-plan) Januari Terminsbetyg 6-9 -sammanställning (PP) VC G:\Bildningsförvaltningen\Bifadmin\Statistik\Resultatsammanställning -PP Skolpliktsbevakning - sammanställning -hösten KU och VC G:\Bildningsförvaltningen\Bifadmin\Statistik\Resultatsammanställning -PP Frånvaro och närvaro på skolorna -sammanställning - hösten KU G:\Bildningsförvaltningen\Bifadmin\Statistik\Resultatsammanställning -PP Andel elever som enligt rapport till rektor riskerar att ej nå kunskapskraven för E Rektor och KU Ställa resultatet i förhållande till bl.a. resursteamets insatser Uppföljning av antal fall av kränkande särbehandling - hösten KU G:\Bildningsförvaltningen\Bifadmin\Statistik\Resultatsammanställning -PP KU och VC grundskola KOLL - rektor reviderar 30/1 KU Huvudmannens rekryteringstrategi inför sommaren Anmälan och sammanställning på elever som inte bedöms uppnå kunskapsmålen rektors rapport till VC G:\Bildningsförvaltningen\Bifadmin\Statistik\Resultatsammanställning -PP Kvalitativ analys av höstterminen (LGR 11 och särskolans läroplan) Rektor senast Februari Kumulativ berättelse VC grundskola (PP) G:\Bildningsförvaltningen\Bifadmin\Statistik\Resultatsammanställning -PP Internat 2 dagar Kvalitetsdialog - kollegialt lärande (VC och R) VC grundskola Mars Markör - enkätundersökning KU G:\Bildningsförvaltningen\Bifadmin\Statistik\Resultatsammanställning -PP Ja April Maj Juni Augusti September Verksamhetsbesök - identifierade utvecklingsområden VC Utvärdering av resultatet i Markör KU och rektor senast Slutbetyg 6-9 -sammanställning (PP) VC G:\Bildningsförvaltningen\Bifadmin\Statistik\Resultatsammanställning -PP Se augusti Nationella prov (PP) VC G:\Bildningsförvaltningen\Bifadmin\Statistik\Resultatsammanställning -PP Se augusti Skolpliktsbevakning - sammanställning -våren KU och VC G:\Bildningsförvaltningen\Bifadmin\Statistik\Resultatsammanställning -PP Se augusti Frånvaro och närvaro på skolorna -sammanställning (PP) - våren KU G:\Bildningsförvaltningen\Bifadmin\Statistik\Resultatsammanställning -PP Se augusti Uppföljning av antal kränkande särbehandling - våren KU och VC grundskola G:\Bildningsförvaltningen\Bifadmin\Statistik\Resultatsammanställning -PP Se augusti Kvalitativ analys av det tidigare läsåret rektor Stratsys senast Revidering av SKA-planen rektor Stratsys senast SKA-planen läggs ut på hemsidan rektor Hemsidan 01-sep Resultatprofil på skolans hemsida KU (sammanställer) rektor lägger ut Hemsidan 01-sep Plan för likabehandling läggs ut på skolans hemsida rektor Hemsidan 01-sep Kumulativ berättelse VC grundskola (PP) G:\Bildningsförvaltningen\Bifadmin\Statistik\Resultatsammanställning -PP Internat 2 dagar Kvalitetsdialog Kollegialt lärande (VC och R) Återkoppling på SKA-plan och plan för likabehandling VC grundskola KOLL - rektor reviderar 30/9 KU KOLL Huvudmannens rekryteringsstrategi inför våren Oktober Medarbetarenkät 2016 Medarbetarsamtal (VC och rektor) November-dec Verksamhetsbesök - skolans elevråd VC Minneanteckningar Verksamhetsbesök ledningsgrupp motsv. VC Minneanteckningar VC=verksamhetschef grundskola KU= Kvalificerad utredare

100 Bilaga 4. SKA-plan grundskola Bergaskolan 2016

101 1 Tillämpning Planen för det systematiska kvalitetarbetet (SKA-plan) ger uttryck för hur enheten planerar och utvärderar i relation till läroplanen. Rektor omprövar på eget initiativ SKA-planen utifrån olika former av interna/externa utvärderingar. SKA-planen bildar en helhet som skildrar såväl enhetens planering som utvärdering. SKA-planen förväntas att tillgå på respektive skolas hemsida. SKA-planens innehåll för läsåret 2015/2016 finnas tillgängligt i verksamhetsstödet Stratsys senast: 20 jan 2016 Utvärdering av SKA-planen förväntas senast vara genomförd vid minst två tillfällen: 20 augusti 2016 samt 20 jan 2017 Bergaskolan, SKA-plan grundskola 2(22)

102 2 Systematik och dokumentation i skollagen Enhetsnivå 4 Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen utreda och se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Centrala begrepp Uppföljning står för en fortlöpande insamling av exempelvis information om elevernas kunskapsresultat. Med uppföljning kan också menas andra former av kvalitativa uppföljningar och som regelbundet sker på skolan Utvärdering innebär en granskning och värdering av elevernas kunskapsresultat, det vill säga en fördjupad analys för att förstå och kunna förklara resultat i förhållande till målen i verksamheten och därigenom få underlag för åtgärder. Åtgärdsarbete omfattar det system skolan har för att utforma åtgärder, utifrån utvärdering av kunskapsresultat och i syfte att förbättra resultaten på skolan. Åtgärdsarbetet vid den egna skolan bör så långt det vara möjlig alltid vila på vetenskaplighet och beprövad erfarenhet. Kvalitén på arbetet med uppföljning, utvärdering och åtgärdsarbete på varje enskild skola bedöms utifrån två aspekter, dels i vilken mån rektorn tar det övergripande ansvaret för arbetet dels i vilken mån arbetet kännetecknas av systematik Bergaskolan, SKA-plan grundskola 3(22)

103 3 Grundläggande information om skolan Anvisning Fyll i tabellerna och beskriv organisationen personaltätheten medarbetarnas behörighet (hämtas från KOLL) vilken fortbildning som kommer att genomföras för personal (termin och/eller läsår) och hur behovet framkommit Bergaskolan är en F-5 skola VT-16 med ca 280 elever. Under HT-16 sker en omarganisation till att vara en F-6 skola. Ca hälften av skolans elever är nyanlända eller har en utländsk bakgrund. Sammansättningen av elever är av blandad socioekonomisk tillhörighet. Verksamheten är organiserad i 4 arbetslag F-2 och 3-5 VT 16. Inför HT-16 planeras en förändring i denna struktur till att anpassas till läroplanen att istället vara F-3 och 4-6.Varje arbetslag leds av en arbetslags ledare med ett delegerat arbetsmiljöansvar för arbetslagets elever och personal. De tre fritidshemmen är integrerade i verksamheten varav ett även har en öppen verksamhet för åk 4-5. Skolan har ett elevhälsoteam bestående av rektor,biträdande rektor,2 speciallärare, kurator,skolsköterska och psykolog. Skolan har för närvarande en karriärstjänst som består av en förstelärare i IKT/idrott. Skolan är cerifierad med Grön Flagg sedan De flesta lärare är behöriga, några slutför sin examen under vårterminen.. Under ht-15 så har alla klasslärare genomfört Läslyftet. Under VT-16 fortsätter denna fortbildning. Från och med HT-16 ska vi ha åk 6 på skolan och sätta betyg. För detta planerar vi att genomföra kompetensutveckling vt-16 för lärare i bedömning och betyg. På fritidshemmen finns en fritidspedagog i varje arbetslag som har högskoleutbildning men ej fritidspedagogutbildning. Biträdande rektor har aspirant -och skolledarutbildning.rektor har rektorsutbildning. Två SvA lärare med behörighet i ämnet. Båda speciallärarna är behöriga. 3.1 Personal Heltidstjänster (per den 15 oktober resp läsår) Läsår Totalt antal personal Rektor / Bitr. rektor Lärare Lärare m. leg (%) Övrig personal Antal elever per lärare Studie och yrkesvägl ed Antal elever per syv 15/ / , / , Kvalitativ utvärdering Anvisning Beskriv resultatet av tidigare planerade åtgärder. Ska vara ifylld senast 20 augusti Bergaskolan, SKA-plan grundskola 4(22)

104 resp. 20 januari. 3.2 Elever Elevantal Antal elever i kommunens grundskolor per den 15 oktober Skola Försk ole klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Bergaskolan Broskolan Brunnaskolan Ekhammarskolan Finnstaskolan Hagnässkolan Härneviskolan Lillsjöskolan Råbyskolan Tjustaskolan Totalt ant elever Läsår Antal elever totalt Antal elever med annat modersmål Antal elever som deltar i modersmålsund. Antal elever med studiehandledning Antal elever som följer kursplanen i Sva Antal asylsökande/ ensamkommande elever 15/ / / Kvalitativ utvärdering Anvisning Beskriv resultatet av tidigare planerade åtgärder. Ska vara ifylld senast 20 augusti resp. 20 januari. Bergaskolan, SKA-plan grundskola 5(22)

105 4 Rektors ledningsdeklaration Anvisning Rektors ansvar kap 2.8 "Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven" Beskriv hur du avser att gestalta de olika delarna i kap. 2.8 Bergaskolan "Den bästa skolan" som genom ett hälsofrämjande arbetssätt ger eleverna optimala förutsättningar i sin utveckling och i sitt lärande.' Skolans verksamhet ska vila på vetenskaplig grund och inriktas mot de nationella målen. Vi ska använda lärares olika behörighet och fortsätta att utveckla vår verksamhet genom ett ämneslärarskap.för att ge eleverna en kvalitetssäkrad undervisning. Vi ska utveckla ämneskompetenserna genom att återskapa ämnesgrupper lokalt och ämnesnätverk centralt. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Resultat och måluppfyllelse ska analyseras och följas upp systematiskt på individ -och grupp nivå vid varje kvartal på klasskonferenser och vid medarbetarsamtal. På pedagogiska konferenser med alla lärare. Inför organisationsförändringen F-6 HT-16 behöver lärare fortbildas i bedömning och betygsättning. Skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas, Elevers möjligheter till delaktighet och inflytande i utbildningen ska öka. Elevernas kunskap om kunskapskraven ska öka. Eleverna ska medverka i matråd, miljöråd och vid fysiska arbetsmiljöronder. Elevernas skolmiljö Eleverna ska ges möjlighet till varierande arbetssätt och utifrån behov erbjudas kompensatoriska hjälpmedel och lärverktyg tex dator Ipad inlästa läromedel m m.skolan har en förstelärare i IKT. Vi behöver revidera vår IKT-plan och arbeta med en implementering av den. Eleverna ska ha tillgång till skolbibliotek. Nyanlända elever ska erbjudas studiehandledning utifrån behov och utökad timplan i SvA. Nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling ska gälla, enkäter genomförs varje termin. Alla anmälningar ska utredas. Alla grupper ska ha arbetssätt och metoder för att arbeta med trygghet och studiero Bergaskolan, SKA-plan grundskola 6(22)

106 Varje år i mars-maj arbetar vi med utvärdering och revidering av skolans Likabehandlingsplan med personal, i föräldrasamråd och i klass -och elevråd. Eleverna ska vara delaktiga och ta ansvar för den fysiska miljön genom att varje klass har rutiner och arbetssätt för det. Eleverna ska vara aktiva i arbetet med "Grön Flagg" och arbetet med "hållbar utveckling". Vi sopsorterar avfall och återanvänder material i undervisning och fritidhemsverksamhet.eleverna ska få kunskaper om kretslopp och miljömärkningar. Vi ska under året arbeta med Fairtrade då skolan har en utbildad ambassadör. Vi ska öka elevers nyfikenhet och lust till att lära genom tex "Grey of the day". Undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver, Genom att vi har arbetat fram tydligare rutiner för elevhälsans arbete ska vi under året fokusera mera på att utveckla det förebyggande arbetet så att EHT även arbetar direkt mot arbetslagen. Genom att vi ökar kunskapen hos lärare om kompensatoriska lärverktyg så att alla elever som behöver erbjuds det. Vi behöver fortsätta arbeta med att utveckla kunskaperna om anpassningar och stöd till elever. Vi behöver öka kunskapen om att anpassa och utmana högpresterande och särbegåvade elever. Vi behöver utveckla vår kompetens i mottagande och integrering av nyanlända elever.genom fortsatt deltagande i Läslyftet VT-16 och genom att ett språkutvecklande arbetssätt används som metod i alla klasser/grupper. Alla elever i F-klass ska kartläggas språkligt och i matematik. De svagaste eleverna ska få intensivträning i matematik (TIM)och läsning i mindre undervisningsgrupper som en del av vår lågstadiesatsning. Samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas -arbetet med SYV ska organiseras som vägledning för eleverna tog vi fram en handlingsplan för arbetet med SYV.Under 2016 planerar vi att arbeta med temaveckor i vårt årshjul. Vi ska utveckla arbetet till att skapa den "röda tråden" i undervisning och i fritidsverksamheten. Vår plan för det systematiska kvalitetsarbetet beskriver vårt arbete med att utveckla vår verksamhet. Utvärdering av vår SKA-plan sker två gånger per år den 20 augusti och 20 januari. Förändringar som ska åtgärdas När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig Utveckla arbetet med SYV i undervisningen pedagogiska konferenser i april på gemensam utvärdering i augusti SYV grupp/rektor Utveckla kunskap om och användandet av IKT hos lärare och elever. Inkludera även fritidshemmet VT-16 IKT gruppen revidering av skolans IKT-plan utifrån LIKA-utvärderingen. På pedagogiska konferenser FörstelärareIKT/rektor Nyanlända -arbeta fram en ny plan för mottagande, kartläggning ioch integrering VT-16 SvA lärare reviderar skolans befintliga handlingsplan för mottagande av nyanlända elever. Presenteras på pedagogisk konferens augusti 2016 med SvA lärare/lärare på en på pedagogisk konferens SVA lärare/rektor Bergaskolan, SKA-plan grundskola 7(22)

107 Förändringar som ska åtgärdas Elevhälsan-förebyggande arbete. Öka kunskapen om anpassningar och stöd. Grön Flagg Betyg och bedömningkompetensutveckling för lärare När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig mars 2016 i EHT februari 2016 VT-16 på flera pedagogiska konferenser VT-16 inför åk 6. Kompetensutveckling för lärare i bedömning och betyg. Extern föreläsare. genom utvärdering i aretslagen och i EHT på APT med alla personal och i elevråd med elever VT-16 genom arbetsgrupp inför ÅK6. Med alla lärare på pedagogisk konferens i juni. EHT/rektor Arbetsgrupp Grön Flagg miljöråd arbetsgrupp inför åk6 /lärare/rektor. Kvalitativ utvärdering Anvisning Beskriv resultatet av tidigare planerade åtgärder. Nya åtgärder fylls på i tabellen ovan. Ska vara ifylld senast 20 augusti resp. 20 januari. Bergaskolan, SKA-plan grundskola 8(22)

108 5 Skolans värdegrund och uppdrag Anvisning Beskriv med utgångspunkt av Lgr 11, Läroplan för grundsärskolan 2011, och Allmänna råd för fritidshem, skolans önskade utveckling och arbete utifrån skolans värdegrund och uppdrag inom förskoleklass/ grundskola/fritidshem. Versamhetsområd e (förskoleklass/ grundskola/ fritidshem) Förändringar som ska åtgärdas När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig Skola/fritidshem vi behöver öka elevers möjlighet till delaktighet och inflytande i utbildning och i verksamheten VT-17 enkät centralt enkät UTV5 fritidshemmet rektor/lärare Skola/fritidshem skolans verksamhet ska vila på vetenskaplig grund på pedagogiska konferenser genom utveckling av ämnesgrupper ht-16 genom ämnesansvariga och på pedagogiska konferenser för skola/fritidshem fritidspedagoger/äm nesansvariga/rektor och biträdande rektor Skola/fritidshem elever ska få det stöd de behöver i sin utveckling.fortsatt utveckling av det förebyggande EHT:s förebyggande arbete och arbete med anpassningar och stöd. Revidera skolans plan för mottagande av nyanlända elever.fortsatt arbete med utökad timplan i SvA för nyanlända elever. Kartläggning av elevers kunskaper i svenska och matematik i förskoleklasser. Tidig insats i svenska och matematik i åk 1 till alla elever som behöver. på klasskonferenser, speciallärarmöten, elevhälsoteamet vid två inplanerade arbetsdagar varje termin. Fortbildning på pedagogiska konferenser. terminsvis rektor/specialläre/sv Alärare Skola /fritidshem SYV i arbetslagen och på pedagogisk konferens VT-16 erfarenhetsutbyte på pedagogisk konferens SYV-grupp/rektor Kvalitativ utvärdering Anvisning Beskriv resultatet av tidigare planerade åtgärder. Nya åtgärder fylls på i tabellen Bergaskolan, SKA-plan grundskola 9(22)

109 ovan. Ska vara ifylld senast 20 augusti resp. 20 januari. Vi har under flera år i samband med skolstart under två veckor fokuserat på att arbeta gruppstärkande i alla klasser.detta kan vi se har gett resultat så att starten numera är mindre konfliktfylld och eleverna är mera positiva. Bergaskolan, SKA-plan grundskola 10(22)

110 6 Kvalitetsområden 6.1 Normer och värden Anvisning Beskriv med utgångspunkt utifrån Lgr 11 och allmänna råd för fritidshem, skolans önskade utveckling och arbete utifrån målområdet normer och värden. Versamhetsområd e (förskoleklass/ grundskola/ fritidshem) Förändringar som ska åtgärdas När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig Skola och fritidshem Gruppstärkande arbete i samband med läsårsstarten. Varje klass/grupp ska ha metoder och arbetssätt för att arbeta gruppstärkande. HT-16 enkät till eleverna trygghetsgruppen Fritidshem pojkars och flickors lika förutsättningar, fortbildning kring genus.temaarbete Genus pedagogisk konferens HT-16 UTV5 för eleverna bitr rektor/rektor Fritidshem Personal på fritidshemmen ska aktivt arbeta för att alla elever behandlas lika.fritidshemmen upprättar en arbetsplan för gruppstärkande arbete i samband med skolstart. Planen presenteras för föräldrar. terminsvis på pedagogisk konferens för fritidshem fritidspedagoger / bitr rektor Skola motverka korridorvandring bland eleverna kvartalsvis, vid klasskonferenser och vid terminsslut skriftligen till rektor terminsvis skriftligen och muntligen vid klasskonferenser varje termin rektor Fritidshem dokumentera elevernas sociala utveckling på fritidshemmet vid utvecklingssamtalen tillsammans med lärare vid utvärderingsdag fritidshemspersonal Grundskola/fritidshe m Flickor och pojkar ska känna att de får samma VT-17 Central enkät rektor/lärare/friidspe dagoger Bergaskolan, SKA-plan grundskola 11(22)

111 Versamhetsområd e (förskoleklass/ grundskola/ fritidshem) Förändringar som ska åtgärdas När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig förutsättningar i skolan. Fritidshemmen planerar att arbeta med tema Genus.Kompetensut veckling för personalen behövs. Kvalitativ utvärdering Anvisning Beskriv resultatet av tidigare planerade åtgärder. Nya åtgärder fylls på i tabellen ovan. Ska vara ifylld senast 20 augusti resp. 20 januari. 6.2 Kunskaper Anvisning Beskriv med utgångspunkt av Lgr 11 och allmänna råd för fritidshem, skolans önskade utveckling och arbete utifrån skolans värdegrund och uppdrag inom förskoleklass/ grundskola/fritidshem. Utgå gärna från tidigare resultat. Fokusera på negativa avvikelser - ex. betygsresultat, nationella prov, enkätundersökning och egen utvärdering av förskoleklass och fritidshemmet. Bergaskolan, SKA-plan grundskola 12(22)

112 Vi kan i den senaste enkäten se att elevernas lust och nyfikenhet att lära har sjunkit. Vi behöver arbeta för att få tillbaka lusten igen. Flera lärare har börjat arbeta utifrån Grej of the day villket har skapat stort intresse hos eleverna. Detta arbete ska under året spridas så att flera lärare använder metoden. Versamhetsområd e (förskoleklass/ grundskola/ fritidshem) Förändringar som ska åtgärdas När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig Grundskola Grundskola Öka elevernas lust att lära genomföra bland annat "Grej of the day "lektioner Fortsatt arbete med att förtydliga kunskapskraven för eleverna december 2016 Elevenkät UTV5 rektor/lärare ht-16 elevenkät UTV5 lärare Grundskola/förskole klass/fritidshem Öka måluppfyllelsen i matematik. Fokus på de områden i NP som vi har lägst resultat. Kartläggning av matematikkunskaper i F-klass. TIM för de elever som behöver. Kartläggning av VT-16 och VT-17 Vd analys av NP speciallärare och rektor och på pedagogisk konferens med alla lärare. Efter genomförd kartläggning av matematikundervisni ngen vid speciallärare matmatik/rektor/lärar e Bergaskolan, SKA-plan grundskola 13(22)

113 Versamhetsområd e (förskoleklass/ grundskola/ fritidshem) Förändringar som ska åtgärdas När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig undervisningen i matematik. Uppföljning av fortbildningsinsatsen Matematiklyftet. medarbetarsamtal och vid klasskonferenser.fö r åk 6 uppföljning av NP november Enkät till eleverna UTV 5 HT- 16 Grundskola/förskol eklass/fritidshem Öka måluppfyllelsen hos eleverna i Svenska.Fortsatt kompetensutveckli ng genom Läslyftet VT-16 Vid analys av NP Vt-16 och VT-17 för åk 6 november 2016 Kvalitativ utvärdering Anvisning Beskriv resultatet av tidigare planerade åtgärder. Nya åtgärder fylls på i tabellen ovan. Ska vara ifylld senast 20 augusti resp. 20 januari. 6.3 Elevernas ansvar och inflytande Anvisning Beskriv med utgångspunkt av Lgr 11 och allmänna råd för fritidshem, skolans önskade utveckling och arbete utifrån skolans värdegrund och uppdrag inom förskoleklass/ grundskola/fritidshem. Utgå gärrna från tidigare resultat i skolenkäten (Markör). Redovisa terminsvis ogiltig frånvaro. Ange antal frånvarotillfällen könsvis. Ange också antal frånvarotimmar könsvis. Ange även antal hemmasittare. Frånvarostatistiken kan med fördel klippas in från Skola 24 i tabellform. Varje klass har klassråd på schemat och elever ingår i skolans elevråd,matråd, miljöråd och medverkar vid fysiska skyddsronder. ogiltig frånvaro HT-15 pojkar = 3 st, flickor= 5 st. VT-15 pojkar = 6 st, flickor 0 6 st Bergaskolan, SKA-plan grundskola 14(22)

114 Versamhetsområd e (förskoleklass/ grundskola/ fritidshem) Förändringar som ska åtgärdas När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig Grundskola/förskole klass Grundskola/fritidshe m/föskoleklass möjlighet för all elever att välja arbetssätt och metoder. Alla elever ska utifrån behov ges möjlighet att använda kompensatoriska hjälpmedel. Eleverna ska vara delaktiga och ta ansvar för den fysiska miljön genom att varje klass/grupp har rutiner och arbetssätt för det Ht-16 vid klasskonferens rektor/lärare november -16 på APT rektor/lärare Grundskola/fritidshe m/förskoleklass utveckla arbetet md Grön Flagg och ta fram en ny handlingsplan juni-16 på gemensam kompetensutvecklin gsdag för personal rektor/arbetsgruppe n för Grön Flagg Grundskola/fritidsh em/förskoleklass Återinföra elevframträdande för eleverna för att stärka självkänsla och ge möjlighet att framträda framför en grupp. jan-2016 Vid gemensam utväderingsdag Aktivitetsgrupp/lär are Kvalitativ utvärdering Anvisning Beskriv resultatet av tidigare planerade åtgärder. Nya åtgärder fylls på i tabellen ovan. Ska vara ifylld senast 20 augusti resp. 20 januari. 6.4 Skola och hem Anvisning Beskriv med utgångspunkt av Lgr 11 och allmänna råd för fritidshem, skolans önskade utveckling och arbete utifrån skolans värdegrund och uppdrag inom förskoleklass/ grundskola/fritidshem. Utgå gärrna från tidigare resultat i skolenkäten (Markör). Skolan har ett föräldrasamråd med 1-2 föräldrarepresentanter från varje klass. Möten är varannan månad tillsammans med rektor,biträdande rektor och personal. Föräldrarepresentant finns även i skolans matråd. De flesta klasser har fått igång användandet av lärportalen som informationskanal till föräldrar. Versamhetsområd e (förskoleklass/ grundskola/ fritidshem) Förändringar som ska åtgärdas När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig Bergaskolan, SKA-plan grundskola 15(22)

115 Versamhetsområd e (förskoleklass/ grundskola/ fritidshem) Förändringar som ska åtgärdas När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig Grundskola Grundskola alla klasser ska avända lärportalen för informationsbrev till föräldrar. alla klasscheman ska finnas i lärportalen juni-16 utvärderas i UTV5 IKT-gruppen juni-16 utvärderas i UTV5 IKT-gruppen Kvalitativ utvärdering Anvisning Beskriv resultatet av tidigare planerade åtgärder. Nya åtgärder fylls på i tabellen ovan. Ska vara ifylld senast 20 augusti resp. 20 januari. 6.5 Övergång och samverkan Anvisning Beskriv med utgångspunkt av Lgr 11 och allmänna råd för fritidshem, skolans önskade utveckling och arbete utifrån skolans värdegrund och uppdrag inom förskoleklass/ grundskola/fritidshem. Utgå gärrna från tidigare resultat i skolenkäten (Markör). Förskollärarna har samarbete med förskolan genom sk kedjeträffar. Dessa leds av skolans biträdande rektor tillsamman med ledningspersoner från förskolor och skolor i Tibble-Kungsängenområdet. Vid övergång från förskolan till skolan genomförs överlämningsmöten för grupperna från förskollärare till biträdande rektor på skolan. I viss fall även enskilda samtal med föräldarar.förskolans barn gör 3 skolbesök inför skolstarten under vårterminen. Förskoleklassernas sammansättning planeras gemensamt mellan förskola och skola. Vid interna övergångar mellan stadierna och vid lärarbyten träffar mottagande lärare eleverna vid något eller några tillfällen.vid övergång till högstadiet och skolbyte gör eleverna några skolbesök. Fritidshemsavdelningarna samverkar i gemensam verksamhetsplanering och genom att samarbeta morgon och kväll med eleverna på en avdelning. Versamhetsområd e (förskoleklass/ grundskola/ fritidshem) Förändringar som ska åtgärdas När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig Förskoleklass/friidsh em utveckla kommuniktionen mellan förskola och förskoleklass vid övergång HT-16 kedjeträff/pedagogis k konferens för fritidshem bitr rektor/förskolechef Fritidshem Förbättra informaionen mellan HT-16 pedagogisk konferens arbetslagsledare/bitr rektor Bergaskolan, SKA-plan grundskola 16(22)

116 Versamhetsområd e (förskoleklass/ grundskola/ fritidshem) Förändringar som ska åtgärdas När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig personal om eleverna vid överlämningar i samband med sammanslagning kvällar Kvalitativ utvärdering Anvisning Beskriv resultatet av tidigare planerade åtgärder. Nya åtgärder fylls på i tabellen ovan. Ska vara ifylld senast 20 augusti resp. 20 januari. 6.6 Skolan och omvärlden Anvisning Beskriv med utgångspunkt av Lgr 11 och allmänna råd för fritidshem, skolans önskade utveckling och arbete utifrån skolans värdegrund och uppdrag inom förskoleklass/ grundskola/fritidshem. Beskriv också hur skolan tillgodoser varje elevs behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet tog vi fram en handlingsplan för arbetet med SYV då några lärare gått Skolverkets SYV-utbildning Flera klasser hade under 2015 besök av föräldrar mfl som berättade om sina yrken för eleverna. Under 2016 planerar vi att arbeta med temaveckor SYV och det ingår i vårt årshjul. Vi ska också utveckla arbetet till att skapa den "röda tråden" i undervisning och i fritidsverksamheten. Versamhetsområd e (förskoleklass/ grundskola/ fritidshem) Förändringar som ska åtgärdas När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig Grundskola/fritidshe m/förskoleklass Grundskola/fritidshe m Fritidshem alla klasser ska få besök av s k yrkesambassadörer/ grupper varje klass/grupp ska ha SYV som en naturlig del i planeringen av undervisning och verksamhet Planera in SYV i leken på november 2016 Enkät UTV5 Lärare/fritidspedgog er november 2016 Enkät Utv5 SYV-gruppen/rekto november 2016 Enkät UTV5 SYV-gruppen och fritidspedagoger Bergaskolan, SKA-plan grundskola 17(22)

117 Versamhetsområd e (förskoleklass/ grundskola/ fritidshem) Förändringar som ska åtgärdas När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig fritidshemmen Grundskola/fritidsh em/förskoleklass november-2016 enkät UTV5 samarbete med grundskolans SYVhandledare SYVgruppen/rektor Kvalitativ utvärdering Anvisning Beskriv resultatet av tidigare planerade åtgärder. Nya åtgärder fylls på i tabellen ovan. Ska vara ifylld senast 20 augusti resp. 20 januari. 6.7 Bedömning och betyg Anvisning Beskriv med utgångspunkt av Lgr 11 och allmänna råd för fritidshem, skolans önskade utveckling och arbete utifrån skolans värdegrund och uppdrag inom förskoleklass/ grundskola/fritidshem. Beakta här även förhållandet mellan pojkar och flickor. Beskriv hur skolan jobbar med att minska en eventuell diskreptans mellan betygsresultat och nationella prov. (åk 6-9) Vi har haft mycket lite av diskussioner kring bedömning, det mesta har varit i samband med de NP för åk 3 och i ämnesnätverket för matematik.detta är ett prioriterat utvecklingsområde för skolan 2016 då vi kommer att genomgå en organisationsförändring ht-16 så att vi har åk 6.Lärarna behöver kompetensutveckling i bedömning och betygsättning. Då det kommer kunskapskrav för åk 1 ht-16 behöver förskollärare och lärare i de yngre åldrarna ha bedömningsdiskussioner och planering gemensamt. Samrättning internt kring NP för lärare i åk 1-3, Sva lärare och speciallärare Versamhetsområd e (förskoleklass/ grundskola/ fritidshem) Förändringar som ska åtgärdas När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig Grundskola/förskole klass Kompetensutvecklin g bedömning åk 1 svenska pedagogisk konferens vt-16 pedagogisk konferens ht-16 rektor Grundskola Samrättning av NP internt för lärare i åk1-3, speciallärare och SvA-lärare juni-16 pedagogisk konferens med alla lärare rektor/speciallärare/ SvAlärare Grundskola Förberedelse för NP åk 6 dec-16 på pedagogisk konferens rektor Bergaskolan, SKA-plan grundskola 18(22)

118 Kvalitativ utvärdering Anvisning Beskriv resultatet av tidigare planerade åtgärder. Nya åtgärder fylls på i tabellen ovan. Ska vara ifylld senast 20 augusti resp. 20 januari. Bergaskolan, SKA-plan grundskola 19(22)

119 7 Elevhälsoprocess vid skolan Anvisning Beskriv hur ni arbetar: förebyggande och befrämjande på skolan för att upptäcka behov av särskilt stöd för att kartlägga och utreda behov såväl elever som personal för att åtgärda och följa upp för att utvärdera, analysera och förbättra Vi kartlägger varje termin elevernas psykosociala miljö genom samtal och genom enkäter. Vi har utarbetat tydliga rutiner kring säskilt stöd för eleverna.varje klasslärare gör en pedagogisk kartläggning av eleven. Speciallärare gör klassrumsobservationer med fokus på anpassningar och stöd. Elevhälsoteamet har regelbundna möten för genomgång av elevärenden. Mötesstrukturen för EHT har förändrats så att vi har fasta punkter som SIP och anmälningar till socialtjänsten på agendan. Varje termin har EHT halva arbetsdagar för att arbeta med det förebyggande arbetet. Alla elever i förskoleklass kartläggs i svenska och matematik. Tidiga insatser görs för de elever som behöver genom TIM(tidig intensiv matematik i samarbete med vårdnadshavare och TIL ( intensivträning i läsning) Utvärdering av stödet sker i samband med ÅP,klasskonferenser och i speciallärargruppen med rektor. Läsår Antal elever med beslutad anpassad studiegång Antal elever med åtgärdsprogram 15/ / /14 1 Versamhetsområd e (förskoleklass/ grundskola/ fritidshem) Förändringar som ska åtgärdas När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig Fritidshem/förskolekl ass utveckla arbetet med att skriva ÅP för elever i förskoleklass och på fritidshemmen så att alla registreras i PODB. HT-16 på pedagogisk konferens fritidshem och klasskonferens för förskoleklass förskollärare/friidspe dagoger/bitr rektor Grundskola/förskole klass/fritidshem Utveckla EHT:S föebyggande direkt HT-2016 Enkät till arbetslagen genom EHT Bergaskolan, SKA-plan grundskola 20(22)

120 Versamhetsområd e (förskoleklass/ grundskola/ fritidshem) Förändringar som ska åtgärdas När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig mot arbetslagen. EHT medverkar vid arbetslagsmöten UTV 5 Grundskola/förskole klass Alla elever utifrån behov ska erbjudas kompensatoriska lärverktyg och hjälpmedel. Kompetens inom området hos personalen ska öka. Oktober 2016 Vid medarbetarsamtal och vid klasskonferens lärare/förstelärare IKT/rektor Grundskola/fritidsh em Forsatt arbete med att relationsskapande till eleverna.uppföljnin g av utbildning HT- 15 som gavs av Resursteamets psykolog och kurator HT-16 Enkät till eleverna kring psykosocial trivsel rektor/trygghetsgu pp Kvalitativ utvärdering Anvisning Beskriv resultatet av tidigare planerade åtgärder. Nya åtgärder fylls på i tabellen ovan. Ska vara ifylld senast 20 augusti resp. 20 januari. Efter att vi utarbetade tydligare rutiner för utredning om särskilt stöd och särskild undervisning av speciallärare har antalet elever minskat som ges denna undervisning. Fortbildningsinsatser för elevassistenter och personal kring anpassningar och stöd gjordes under 2015.Antalet elever som inte får behovet av stöd tillgodosett inom ordinarie undervisning har minskat de senaste åren. De elever som har stort behov av särskilt stöd har istället fått möjlighet till ett utökat stöd. Även fritidshemmen är alltmer delaktiga i ÅP för elevernas sociala utveckling. Bergaskolan, SKA-plan grundskola 21(22)

121 8 Synpunkter och klagomål Anvisning Synpunkts- och klagomålshantering enligt kommunens riktlinjer. Beskriv hur skolan arbetar med inkomna synpunker och klagomål. Beskriv nuläge / resultat Klagomål framförs vanligtvis direkt till berörd personal. I det fall synpunkter/klagomål kommer direkt till rektor remitteras det till berörd personal i verksamheten. Klagomål framförs både muntligt och skriftligen via mail. Under året har inget klagomål inkommit formellt via kommunens centrala blankett. Klagomålet har hanterats genom samtal med berörd personal och genom samtal där bitr rektor och rektor medverkat. Dokumentation görs. Vi följer också upp de flesta inkomna skolinspektionsanmälningar med all personal. Versamhetsområd e (förskoleklass/ grundskola/ fritidshem) Förändringar som ska åtgärdas När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig Grundskola/fritidshe m/förskoleklass tydligare information till vårdnadshavare i samband vid första föräldramötet vid läsårstart. Tydligare information på hemsidan med länk till kommunens blankett. dec-2016 i arbetslagen arbetslagsledare/rek tor Kvalitativ utvärdering Anvisning Beskriv resultatet av tidigare planerade åtgärder. Nya åtgärder fylls på i tabellen ovan. Ska vara ifylld senast 20 augusti resp. 20 januari. Bergaskolan, SKA-plan grundskola 22(22)

122 Dnr :4055 Redovisningsformulär för vidtagna åtgärder med anledning av påtalade brister i regelbunden tillsyn i Upplands-Bro kommun Detta formulär kan användas som stöd för er när ni redovisar hur ni har avhjälpt de brister som Skolinspektionen har påtalat i samband med den regelbundna tillsynen. Bristerna kan ha olika uppföljningsdatum. Om ni också ska redovisa vidtagna åtgärder med anledning av andra brister vid ett senare datum, använd gärna samma mall. Redovisningen av vidtagna åtgärder ska fastställas av huvudmannen. Område: Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Grundsärskola Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

123 1. Ange tydligt vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa respektive påtalad brist. Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Upplands-Bro kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Inriktningen för huvudmannens kvalitetsarbete är att de nationella mål och krav som anges i styrdokumenten uppfylls. (4 kap. 3,5 skollagen) Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna ska dokumenteras. (4 kap. 3, 6-7 ) Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10, 27 skollagen Upplands-Bro kommun att vid vite om kronor senast den 2 maj vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Följa upp och sammanställa måluppfyllelse och resultat i förhållande till de nationella målen. Utifrån ett huvudmannaperspektiv analysera vad som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen för verksamheten. Identifiera utvecklingsområden och besluta vilka insatser som ska genomföras för att de nationella målen ska uppfyllas. Dokumentera kvalitetsarbetet. I denna redovisning används SKA som en förkortning på systematiskt kvalitetsarbete. Under hösten 2015 har verksamhetchef grundskola tillsammans med rektor för grundsärskolan utvecklat och förbättrat det systematiska kvalitetsarbetet för att gemensamt planera, följa upp och vidta förnyade åtgärder vid grundsärskolan. Arbetet har bl.a. skett genom gemensam utbildning med hänvisning till de Allmänna råden för systematiskt kvalitetsarbete (Skolverket), Forskning lyfter skolvardagen (Skolverket) samt Skolans kvalitetsarbete ger möjlighet till förändring (Skolinspektionen). Syftet har bl.a. varit säkerställa kravet på dokumentation samt se till och säkerställa att planering och uppföljning också sker vid grundsärskolan. I den medföljande bilaga 1 (SKA-plan för Ekhammarskolans grundsärskola) och bilaga 2 (process

124 verksamhetschef grundskola och rektor för grundsärskolan) går det att utläsa hur planering och uppföljning sker av grundsärskolan. Det systematiskta kvalitetsarbetet dokumenteras nu i ett gemensamt digitala verktyg, Stratsys. Det innebär bl.a. att det underlättar för rektor tillsammans med lärarna vid grundsärskolan att bedriva i en högre grad ett formativt systematiskt kvalitetsarbete. Rektor förväntas fortlöpnade vara den som äger och reviderar egen tidigare planering och utvärdering. Verksamhetschef för grundskolan tillsammans med rektor för grundsärskolan, genomför tillsammans årligen två gånger en gemensam bedömning av måluppfyllelsen vid grundsärskolan. Det sker inom ramen för den s.k. kvalitetsdialogen. Som avslutning på kvalitetsdialogen summerar verksamhetchef för grundskolan och rektor såväl den gemensamma analysen samt vilka gemensamma åtgärder som planeras för att förbättra mål- och resultatuppfyllelsen. Resultatet av måluppfyllelsen redovisas dessutom för utbildningsnämnden vid två tillfällen under läsåret. Grundsärskolans dokumentation av planering, analys och planerade förnyade åtgärder (SKA-plan) kommer dessutom att finnas tillgänglig för vårdnadshavarna på skolans hemsida från och med oktober Avslutningsvis kommer huvudmannen att årligen genomföra enkätundersökning tillsammans med föräldrarna vid grundsärskolan. Den första enkätundersökningen kommer att genomföras hösten Beskriv hur ni har utvärderat och försäkrat er om att åtgärderna för respektive brist gett avsett resultat. Beskriv följande: a. vem (person/funktion) som har ansvarat för denna utvärdering, b. vilka metoder som har använts för att utvärdera åtgärderna, hur ev. urval av exempelvis personal och elever gått till och, om relevant, ev. bortfall (bifoga ev. enkäter eller motsvarande). a. Utvärdering av nya rutiner och riktlinjer kan i nuläget inte genomföras. Första tillfället för utvärdering blir istället i samband med att rektor för grundsärskolan skall lämna en analys samt beskriva förnyade åtgärder (Lgrsär11 del 1-3) för verksamhetchefen grundskola i augusti Planering, uppföljning och förnyade åtgärder har före hösten 2015 inte funnits på ett systematiskt sätt på huvudmannanivån när det gäller grundsärskolan. Men som tidigare beskrivits, det är nu åtgärdat.

125 b. Ansvarig för den kommande utvärderingen i augusti 2016 är rektor för grundsärskolan. Det sker i den s.k. SKA-planen. 3. Beskriv resultatet av vidtagna åtgärder för varje påtalad brist utifrån den utvärdering som gjorts (bifoga ev. resultatsammanställningar eller motsvarande). Se ovan punkt Om någon brist inte fullt ut är avhjälpt, beskriv följande: a. vad åtgärderna hittills har resulterat i b. det fortsatta arbetet c. när ni bedömer att bristen kommer att vara avhjälpt. d. hur ni kommer att utvärdera och försäkra er om att åtgärderna ger avsett resultat. a. Huvudmannen anser att bristerna är avhjälpta. Huvudmannen menar att rektor för grundsärskolan vidtagit de åtgärder som skolinspektionen påpekat tidigare varit bristande. b. Utvärdering av grundsärskolan verksamhet sker första gången under perioden juni-augusti Se även bilaga 1 2.

126 Bilaga 1. SKA-plan grundsärskola Ekhammarskolan 2016

127 Innehållsförteckning 1 Tillämpning Systematik och dokumentation i skollagen Grundläggande information om skolan Personal Elever Rektors ledningsdeklaration Skolans värdegrund och uppdrag Kvalitetsområden Normer och värden Övergång och samverkan Kunskaper Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Skolan och omvärlden Bedömning och betyg Elevhälsoprocess vid skolan Synpunkter och klagomål Bilagor Bilaga 1: Årshjul: Systematiskt kvalitetsarbete Bilaga 2: Organisationsskiss Ekhammarskolan, SKA-plan grundsärskola 2(15)

128 1 Tillämpning Planen för det systematiska kvalitetarbetet (SKA-plan) ger uttryck för hur enheten planerar och utvärderar i relation till läroplanen. Rektor omprövar på eget initiativ SKA-planen utifrån olika former av interna/externa utvärderingar. SKA-planen bildar en helhet som skildrar såväl enhetens planering som utvärdering. SKA-planen förväntas att tillgå på respektive skolas hemsida. SKA-planens innehåll för läsåret 2015/2016 finnas tillgängligt i verksamhetsstödet Stratsys senast: 20 jan 2016 Utvärdering av SKA-planen förväntas senast vara genomförd vid minst två tillfällen: 20 augusti 2016 samt 20 jan 2017 Ekhammarskolan, SKA-plan grundsärskola 3(15)

129 2 Systematik och dokumentation i skollagen Enhetsnivå 4 Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen utreda och se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Centrala begrepp Uppföljning står för en fortlöpande insamling av exempelvis information om elevernas kunskapsresultat. Med uppföljning kan också menas andra former av kvalitativa uppföljningar och som regelbundet sker på skolan Utvärdering innebär en granskning och värdering av elevernas kunskapsresultat, det vill säga en fördjupad analys för att förstå och kunna förklara resultat i förhållande till målen i verksamheten och därigenom få underlag för åtgärder. Åtgärdsarbete omfattar det system skolan har för att utforma åtgärder, utifrån utvärdering av kunskapsresultat och i syfte att förbättra resultaten på skolan. Åtgärdsarbetet vid den egna skolan bör så långt det vara möjlig alltid vila på vetenskaplighet och beprövad erfarenhet. Kvalitén på arbetet med uppföljning, utvärdering och åtgärdsarbete på varje enskild skola bedöms utifrån två aspekter, dels i vilken mån rektorn tar det övergripande ansvaret för arbetet dels i vilken mån arbetet kännetecknas av systematik Ekhammarskolan, SKA-plan grundsärskola 4(15)

130 3 Grundläggande information om skolan Grundsärskolan är en del av Ekhammarskolan med Lena Hjukström som rektor. Från och med 23 nov 2015 finns en biträdande rektor, Ann-Sophie Backlund, med särskilt ansvar för grundsärskolan och mellanstadiet på Ekhammarskolan. Grundsärskolan är organiserad som tre olika klasser och ett fritidshem enligt följande: Grundsärskola inriktning ämnen: En klass för åk 1-5 där ansvarsläraren är behörig för att undervisa i grundsärskola och i de ämnen som hon har. Grundsärskola inriktning ämnen: En klass för åk 6-9 där ansvarsläraren är behörig för att undervisa i grundsärskola i bild och hemkunskap. Lärare från grundskolan undervisar i ma/no och sv/so. Dessa är inte behöriga att undervisa i grundsärskolan. Dock gäller ännu undantagsregeln. Grundsärskola inriktning ämnesområden: En klass för åk 6-9. Just nu går alla i elever i gruppen i åk 8. Ansvarsläraren är behörig för inriktning ämnesområden i grundsärskolan. I verksamheten jobbar även sju elevassistenter i olika sysselsättningsgrad. De stöttar eleverna under skoldagen och bedriver fritidsverksamhet för eleverna på eftermiddagarna och lov. Grundsärskolans elever har tillgång till ett välsorterat skolbibliotek och skolans bibliotekarie samarbetar nära med undervisande lärare. Bibliotekarien är utbildad skolbibliotekarie och har ca 60% av sin tjänst i biblioteket. När vi tar emot nya elever på hösten ingår besök på biblioteket som en del i första veckan och en bok ska lånas. Biblioteket är öppet hela skoldagen alla dagar i veckan och det är välbesökt av eleverna. Grundsärskolan i Upplands-Bro kommun har kommit samman till en enhet from hösten Personal och elever känner inte varandra och hösten 2015 har gått åt till att iordningställa lokaler och lära känna varandra. Genom medarbetarsamtalen har det framkommit att personalen har olika sätt att arbeta med och bedöma kunskapskraven. Det finns ett tydligt behov av kompetensutveckling och diskussioner kring ökad samsyn och likvärdig bedömning. Biträdande rektor har därför kontaktat Specialpedagogiska skolmyndigheten för att få hjälp och stöd i dessa frågor. Biträdande rektor och personal har träffat SPSM och gjort en gemensam plan för fortbildning kring samsyn vid betygsättning och bedömning under hela Biträdande rektor kommer också delta i ett rektorsnätverk för skolledare i Grundsärskolan som SPSM driver. 3.1 Personal Två av Grundsärskolans lärare kommer att gå en fortbildning som heter Bedömning i grundsärskolan och anordnas av Lärarfortbildningar. Syftet med att personalen går denna fortbildning är att skapa en ökad samsyn inom Grundsärskolan vad gäller hur elevernas kunskaper ska bedömas mot kunskapskraven. Ekhammarskolan, SKA-plan grundsärskola 5(15)

131 Personal Heltidstjänster (per den 15 oktober resp läsår) Läsår Totalt antal personal Rektor / Bitr. rektor Lärare Lärare m. leg (%) Övrig personal Antal elever per lärare Studie och yrkesvägl ed Antal elever per syv 15/ , ,25 1,14 0, /15 8 0,20 5,84 0,51 2,15 1,0 0, / ,20 7,7 0,39 2,35 1,17 0, Elever Läsår Totalt antal barn per 15 oktober Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 Antal barn med annat modersmål Antal barn med modermåls undervisnin g Antal barn med studiehandl edning Antal elever som följer kursplanen i Sva 15/ o 0 14/ / Ekhammarskolan, SKA-plan grundsärskola 6(15)

132 4 Rektors ledningsdeklaration Ekhammarskolans viktigaste uppgift är lärande, och de elever som går i grundsärskolan ska erbjudas de insatser som krävs för att var och en ska utvecklas i riktning mot de mål som finns beskrivna i läroplanen. Det är följaktligen vår uppgift att se till att alla våra elever upplever trygghet, trivsel och lust till lärande i skolan. Detta arbete ska utgå ifrån identifierade framgångsfaktorer såsom höga förväntningar på varje elevs vilja och möjlighet att lära och ta ansvar, samt individuella anpassningar såväl studiemässigt som socialt, utifrån varje elevs förutsättningar och behov. Den mångfald som elevernas olika bakgrunder, åldrar, intressen och erfarenheter representerar är en tillgång för skolan och erbjuder unika möjligheter att utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. En annan tillgång är vårdnadshavarnas stora kunskap om sina barn. Denna kompetens ska vi ta till vara och respektera genom att ta initiativ till tät samverkan mellan elev, vårdnadshavare och skolans personal. Arbetslaget utgör grunden i den lärande organisationen vid vår skola. I arbetslaget samarbetar pedagoger med olika kompetenser och erfarenheter för att tillsammans planera, genomföra och utvärdera undervisningen. I detta arbete ska vi stötta, lära av och utmana varandra för att pröva och utveckla arbetssätt och arbetsformer som gynnar elevernas utveckling. Skolledningen följer upp och inhämtar kunskap om lärarnas undervisning genom lektionsbesök med fokus på en eller flera aktiviteter beskrivna i verksamhetsplanen, men även genom att ta del av elevernas utvärdering av undervisningen. De goda exempel som identifieras lyfts fram på gemensamma pedagogiska konferenser i syfte att lära av varandra. För att de olika delarna av verksamheten som alla är lika viktiga - ska fungera som en helhet är det viktigt att skolledningen verkar för att all personal känner till och arbetar i riktning mot våra gemensamma mål. Detta förutsätter ett demokratiskt ledarskap där alla medarbetare ges inflytande och möjlighet att påverka. De arbetssätt vi använder ska präglas av ett öppet och tillåtande klimat där rätt till delaktighet och inflytande och möjlighet att uttrycka sina åsikter är centralt. Möjlighet till diskussion och kritiskt ifrågasättande ska genomsyra all undervisning och övrig verksamhet på skolan. Som ett verktyg för att systematiskt förbättra kvalitetten i verksamheten ska grundsärskolans uppnådda resultat regelbundet sammanställas och analyseras. Utvärderingar genomförs i arbetslaget i juni och i januari, och i samband med detta formuleras mål och aktiviteter för att nå ökad måluppfyllelse. Exempel på mål och resultat som följs upp är betyg, trygghet/trivsel och ansvar/inflytande. Prioriterade utvecklingsområden detta läsår är: - Systematiskt kvalitetsarbete - Betyg och bedömning Ekhammarskolan, SKA-plan grundsärskola 7(15)

133 När ska det följas upp Utvärdering i SVG/APT i mars: Avstämning mot resultat på kommungemensam medarbetarenkät. Ansvarig: Rektor Ekhammarskolan, SKA-plan grundsärskola 8(15)

134 5 Skolans värdegrund och uppdrag Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Ekhammarskolan, SKA-plan grundsärskola 9(15)

135 6 Kvalitetsområden 6.1 Normer och värden Mål Alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Aktiviteter Konstant tillgänglighet av vuxna, även under raster, till och från skolskjutsen. Tydlig struktur av veckan, dagen, lektionspass och arbetssätt. Vi jobbar med olika typer metoder för att utveckla elevernas medvetenhet om sig själva, kamrater och olika relationer, både i grupp och enskilt Enskilda arbetsrum för de elever som behöver detta alt. skärmar mellan bänkarna. Kontinuerliga enskilda samtal med elever om trivsel, trygghet, vänskap mm. Vi har klassråd och elevråd. Pedagog från grundsärskolan sitter med likabehandlingsgruppen. Läraren beslutar sittplatser och gruppindelningar. Tydliga ordningsregler. När ska det följas upp Utvärdering i likabehandlingsgrupp och arbetslag i maj-juni: Uppföljning av antalet anmälningar av kränkande behandling. Ansvarig: Rektor 6.2 Övergång och samverkan Mål Aktiviteter För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv har Ekhammarskolan en väl genomarbetad modell för överföring av information vid nyinskrivningar, grupp/klassbyten och stadieövergångar. Vid nyinskrivningar arbetar vi efter en särskild mottagande plan som vi reviderar och förbättrar med jämna mellanrum. Tätt samarbete och dialog mellan pedagogerna i de olika stadierna på grundsärskolan genom måndagsmöten, arbetslagsmöten och fritidsmöten. När ska det följas upp Utvärderas av elevhälsoteam och arbetslag i oktober. Ansvarig: Rektor Ekhammarskolan, SKA-plan grundsärskola 10(15)

136 6.3 Kunskaper Mål: Aktiviteter Alla elever ska efter genomgången grundsärskola ha betyg i alla ämnen. Alla elever som läser efter ämnesområden ska efter genomgången grundsärskola ha uppfyllt kunskapskraven i varje ämnesområde, vi strävar också efter att de som har förutsättningar uppfyller de särskilda kunskapskraven eller får betyg i grundsärskolan. Olika ämnesområden samordnas utifrån en holistisk kunskapssyn: ex Tema Jorden (so,no,bild, hemkunskap),tema Hälsa (id, so, bild, hemkunskap). Sex- och samlevnadsundervisning sker i samarbete med arbetslag, skolsköterska och ungdomsmottagning åk 6 och åk 9. Vi använder olika bedömningsmaterial för att följa elevernas kunskapsutveckling. Tillsammans med Prim-gruppen utvecklar vi ett bedömningsmaterial i matematik för grundsärskolan. Tillsammans med specialpedagogiska skolmyndigheten kommer vi göra en plan för fortsatt kompetensutveckling kring att få en ökad samsyn kring vad kunskapskraven betyder. Vi har påbörjat ett samarbete med SPSM för att utveckla vår kompetens vad gäller extra anpassningar och särskilt stöd i grundsärskolan. IUP på varje elev i infomentor i samband med utvecklingssamtal 2 ggr/läsår. Individanpassad undervisning, arbetsmaterial, litteratur m.m Löpande kommunikation och dialog med vårdnadshavare om elevernas utveckling. Tätt samarbete och dialog mellan pedagogerna i de olika stadierna på grundsärskolan genom möten i olika konstellationer. Biträdande rektor ska delta i ett rektorsnätverk för grundsärskolor i SPSMs regi. När ska det följas upp Utvärdering i arbetslaget i juni: Avstämning mot bedömning i lärplattformen och betygsresultat. Ansvarig:Rektor 6.4 Elevernas ansvar och inflytande Mål Aktiviteter Elevernas åsikter och idéer tas till vara och påverkar utformningen av Ekhammarskolans verksamhet. Elever från grundsärskolan är med i elevrådet. Ekhammarskolan, SKA-plan grundsärskola 11(15)

137 Klassråd 1 gång/veckan. Vi deltar i elevrådet. Vi inför under VT-16 ett nytt material som heter Mina mål. Materialet syftar till att tydliggöra kunskapskraven på ett enkelt sätt och öka elevernas förmåga till självskattning av egna arbetsprestationer. Eleverna får kontinuerlig möjlighet att påverka i vilken ordning vi läser olika ämnesområden. Vi har infört schemalagd planeringstid för fritids (jan-16). Vi jobbar för att elevernas åsikter ska komma till uttryck på olika sätt både i undervisning och fritidsverksamhet. När ska det följas upp Utvärdering i arbetslag i juni: Avstämning mot Ekhammarskolans enkäter (UTV). Ansvarig: Rektor 6.5 Skola och hem Mål Aktiviteter Vi har ett tätt samarbete med elevernas vårdnadshavare för att tillsammans utveckla grundsärskolans innehåll och verksamhet. Föräldramöten 2 ggr/läsår: information om verksamhetens organisation, mål, arbetssätt och utvecklingsarbete. Öppet hus och vernissage. Veckobrev. IDAGboken/Kontaktböcker. Skolrådsrepresentanter. Löpande kommunikation med vårdnadshavare om elevernas utveckling. När ska det följas upp Utvärdering i skolråd (april) och arbetslag (juni). Ansvarig: Rektor 6.6 Skolan och omvärlden Mål Varje elev får träna sin självkännedom och får insikt i varför man arbetar. ges möjlighet att göra medvetna studie- och yrkesval som inte begränsas av kön Ekhammarskolan, SKA-plan grundsärskola 12(15)

138 eller av social eller kulturell bakgrund. ges möjlighet att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv samt andra verksamheter som kan berika lärandemiljön. Aktiviteter Studievägledare bjuds in på särskilda möten eller/och på utvecklingssamtal i åk 9 tillsammans med föräldrar samt ibland med resursteamet. Elever får besöka aktuella skolor med personal samt göra praktik på gymnasieskolors IV-program under 1-2 veckor, antingen med eller utan personal från grundsärskolan. Elever erbjuds göra en prao-period i åk 8 efter sina egna förutsättningar och önskemål. Skolan ger kontinuerliga möjligheter att besöka arbetsplatser i kommunen såsom brandkår, tandläkare, biliotek, post etc som en del i samhällsorienterande ämnen. Skolan erbjuder möjlighet till kulturella upplevelser som bio, teater, konserter etc. kontinuerligt under skolåret. När ska det följas upp Utvärderas av SYV och arbetslag i juni. Ansvarig: Rektor 6.7 Bedömning och betyg Mål Aktiviteter Eleverna utvecklar ett större ansvar för sina studier utifrån ålder, mognad och förmåga. Eleverna får regelbundna läxor och hemuppgifter att sköta utifrån egen förmåga. Utvecklingssamtal 1 gång/termin där elev utifrån sina egna förutsättningar får ta del av vad som krävs för att nå ett visst mål. Att tydliggöra kunskapskraven för eleverna med hjälp av bilder, symboler och konkreta exempel. När ska det följas upp Utvärdering i arbetslag i juni. Ansvarig: Rektor Ekhammarskolan, SKA-plan grundsärskola 13(15)

139 7 Elevhälsoprocess vid skolan Mål: Varje elev ska få det stöd som hen behöver för att utvecklas i riktning mot de mål som finns beskrivna i läroplanen. Elevstödsmöten genomförs regelbundet i varje arbetslag i syfte att uppmärksamma elever som riskerar att inte uppfylla kunskapskraven eller som har andra behov av stöd i sin utveckling. Här fattas beslut om eventuella extra anpassningar av undervisningen, och vid behov även pedagogiska utredningar. När en utredning startar anmäls detta till rektor/elevhälsoteamet som kan fatta beslut om särskilt stöd vilket beskrivs i åtgärdsprogram. Särskilt stöd ges såväl enskilt som i mindre grupp eller inom ordinarie undervisningskontext. Uppföljning av elevstödsinsatser sker på arbetslagens elevstödsmöten och på elevhälsans möten. När det gäller utvecklingsbedömningar och elevers eventuella placering i grundsärskola så har vi ett bra samarbete med kommunens resursteam och deras psykologer. När eleverna är placerade i grundsärskolan har vi även samarbete med habiliteringen, BUP, autismcenter och andra externa aktörer där både eleverna och familjerna får mycket stöd och råd. Internt i kommunen samarbetar vi även med socialtjänstens LSS-enhet. För ett effektivare elevstödsarbete genomförs följande vt-16: - Förtydligad arbetsgång/ansvarsfördelning vid elevstödsmöten. - Dokumentation av extra anpassningar. - Kartläggning av specinsatser. - Kompetensutvecklingsarbete tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten kring att förtydliga vad som är "extra anpassningar" och vad som är "särskilt stöd" i grundsärskolan. När ska det följas upp Utvärdering i elevhälsoteamet i juni. Ansvarig: Rektor Ekhammarskolan, SKA-plan grundsärskola 14(15)

140 8 Synpunkter och klagomål Vår utgångspunkt är att vår kommunikation och information ska vara öppen, ärlig, aktuell och korrekt. Vi ser värdet i dialog och välkomnar därför synpunkter och/eller klagomål på vår verksamhet. Synpunkter/klagomål som rör undervisningens/fritidsverksamhetens innehåll, planering och utförande samt uppföljning lämnas i första hand till ansvarig lärare/fritidspedagog, i andra hand till biträdande rektor och i tredje hand till rektor. Synpunkter/klagomål som rör enskild elev lämnas i första hand till ansvarslärare, i andra hand till biträdande rektor och i tredje hand till rektor. Synpunkter/klagomål som rör skolans lokaler lämnas till skolans intendent. Synpunkter/klagomål som rör administrativa rutiner lämnas till skolans expedition. Synpunkter/klagomål som rör skolans övergripande verksamhet lämnas till rektor. Vid skarpa klagomål där skolan anses ha brustit mot rådande lagar eller praxis hänvisar rektor vidare till huvudmannen (via hemsidan eller mail) samt synliggör rätten och möjligheten att kontakta Skolinspektionen. Vi använder e-post i huvudsak för korta och enkla frågor/svar samt för entydig information. För ämnen som kräver ett mer klargörande resonemang föredrar vi personliga möten alternativt telefonkontakt. Personalen följer upp och utreder i förekommande fall samt återkopplar sedan till den som framfört synpunkten/klagomålet. I de fall som rutiner måste ändras eller förtydligas som en följd av klagomålet uppmärksammas kollegiet. Ibland utmynnar klagomålet i ett möte mellan skolans personal och den/de berörda. Syftena med mötena är att förstå den andres perspektiv och hitta framgångsrika strategier för förbättringar. Skolledare dokumenterar inkomna klagomål, och sammanställer i slutet av läsår som underlag för att identifiera eventuella utvecklingsområden. Under ht-15 registrerades 8 inkomna klagomål från vårdnadshavare. Dessa klagomål handlade om de i vårdnadshavarnas ögon bristande möjligheterna till integrering för elever åk 1-5, och om de försenade planerna gällande byggandet av ny grundsärskola. Dessa klagomål är vidarebefordrade till huvudman. Ekhammarskolan, SKA-plan grundsärskola 15(15)

141 Bilaga 2. Systematiskt kvalitetsarbete Lgr11 och Lgrsär11 - Verksamhetschef grundskola (VC) och rektor (R) Kvalitativ analys av den tidigare av höstterminen 20 jan (R) Revidering av SKA-planen-20 jan (R) Sammanställning av betyg, frånvaro, skolplikt och kränkningar (VC) Verksamhetsbesök - skolans elevråd (VC) Verksamhetsbesök ledningsgrupp mots. (VC) Dec Jan Nov Feb Kvalitetsdialog Kollegialt lärande (VC och R) Medarbetarenkät 2016 Medarbetarsamtal (VC) Okt Mar Markör elev (förskolan, åk 3,5 och 8) samt vårdnadshavare (VC) Kvalitetsdialog Kollegialt lärande (VC och R) Återkoppling på SKA-plan och plan för likabehandling (VC) Sep Apr Verksamhetsbesök (VC)- Fritidshemmet/förskoleklassen/grundsärskolan Aug Maj Kvalitativ analys av det tidigare läsåret - 20 aug (R) Revidering av SKA-planen-20 aug (R) SKA-planen läggs ut på hemsidan (R) Resultatprofil läggs ut på skolans hemsida (R) Plan för likabehandling läggs ut på skolans hemsida (R) Jul Jun Uppföljning & Analys Markör (R) Kvalitativ analys av LGR 11 och L-plan särskolan (R) Sammanställning av Nationella prov, betyg, frånvaro, skolplikt och kränkningar (VC)

142 Dnr :4054 Redovisningsformulär för vidtagna åtgärder med anledning av påtalade brister i regelbunden tillsyn i Upplands Bro kommun Detta formulär kan användas som stöd för er när ni redovisar hur ni har avhjälpt de brister som Skolinspektionen har påtalat i samband med den regelbundna tillsynen. Bristerna kan ha olika uppföljningsdatum. Om ni också ska redovisa vidtagna åtgärder med anledning av andra brister vid ett senare datum, använd gärna samma mall. Redovisningen av vidtagna åtgärder ska fastställas av huvudmannen. Område: Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

143 1. Ange tydligt vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa respektive påtalad brist. Ange följande: a. vad som har gjorts för att avhjälpa bristerna och hur det har gjorts. b. vem eller vilka (person/funktion) som är ansvariga för genomförande av åtgärderna samt vilka personer och grupper som involverats i arbetet. c. när arbetet inleddes och avslutades. Nu har alla mentorer på Upplands-Brogymnasiet fått information om att de ansvarar för att anmäla till sin skolledare om det framkommer, bland lärare som undervisar i deras klass, att eleven behöver handledning på sitt modersmål för att klara sina studier. Det skrivs ett åtgärdsprogram om handledningen behövs mer än tre månader. Biträdande rektorer och uppdragsledare fattar beslut om när studiehandleding ska sättas in. Resursteamet centralt i kommunen ansvarar för att personal kommer till vår skola efter beställning från skolan. Rektor vid Upplands- Brogymnasiet ansvarar. Arbete inleddes 12 januari 2016 och kommer att vara säkerställt augusti Beskriv hur ni har utvärderat och försäkrat er om att åtgärderna för respektive brist gett avsett resultat. Beskriv följande: a. vem (person/funktion) som har ansvarat för denna utvärdering, b. vilka metoder som har använts för att utvärdera åtgärderna, hur ev. urval av exempelvis personal och elever gått till och, om relevant, ev. bortfall (bifoga ev. enkäter eller motsvarande). Gymnasieskolans rektor ansvarar för att en utvärdering görs i maj. Då kommer beslutsfattarna och eleverna att få svara på frågor. 3. Beskriv resultatet av vidtagna åtgärder för varje påtalad brist utifrån den utvärdering som gjorts (bifoga ev. resultatsammanställningar eller motsvarande). Vi har ännu inte gjort någon utvärdering 4. Om någon brist inte fullt ut är avhjälpt, beskriv följande: a. vad åtgärderna hittills har resulterat i b. det fortsatta arbetet c. när ni bedömer att bristen kommer att vara avhjälpt. d. hur ni kommer att utvärdera och försäkra er om att åtgärderna ger avsett resultat. Nu har alla elever fått studiehandledning utom några enstaka i språk där kommunen inte har tillgång till lärare. Vi ska följa upp vilka språk det är och samråda med Resursteamet, centralt i kommunen, som ansvarar för att skaffa fram lärare till kommunens skolor. 5. Övriga upplysningar till Skolinspektionen.

144 Dnr :4054 Redovisningsformulär för vidtagna åtgärder med anledning av påtalade brister i regelbunden tillsyn i gymnasieskolan i Upplands- Bro kommun. Detta formulär kan användas som stöd för er när ni redovisar hur ni har avhjälpt de brister som Skolinspektionen har påtalat i samband med den regelbundna tillsynen. Bristerna kan ha olika uppföljningsdatum. Om ni också ska redovisa vidtagna åtgärder med anledning av andra brister vid ett senare datum, använd gärna samma mall. Redovisningen av vidtagna åtgärder ska fastställas av huvudmannen. Område: Utveckling av utbildningen vid skolenheterna. Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

145 1. Ange tydligt vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa respektive påtalad brist. Ange följande: a. vad som har gjorts för att avhjälpa bristerna och hur det har gjorts. b. vem eller vilka (person/funktion) som är ansvariga för genomförande av åtgärderna samt vilka personer och grupper som involverats i arbetet. c. när arbetet inleddes och avslutades. Brister: - Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. 4 kap. 3, 6 skollagen. - Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. 4 kap. 3, 6 skollagen. - Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. 4 kap. 3, 6-7 skollagen. Åtgärder: På huvudmannanivå följa upp resultat, analysera vad som påverkar och orsakar resultat och måluppfyllelse samt dokumentera detta. Utifrån analysen planera och genomföra förbättringsåtgärder samt dokumentera planeringen och de beslutade utvecklingsåtgärderna. I denna redovisning används SKA som en förkortning på systematiskt kvalitetsarbete. a) En ny struktur för det systematiska arbetet har skapats. Det utgår från styrdokumenten och skolans uppdrag och innebär att varje verksamhet löpande tar fasta på olika kvalitativa data som betygsresultat, enkätresultat etc. och analyserar och dokumenterar detta för att vidta nya relevanta åtgärder. Dokumentationen sker i ett digitalt verktyg där resultaten redovisas, sammanfattning av analysen redovisas och nya åtgärder redovisas. Vid nästa tillfälle följs dessutom vidtagna åtgärder upp. b) Då kommunen bara har en gymnasieskola i egen regi blir det systematiska kvalitetsarbetet på enheten i stort detsamma som huvudmannens arbete. Dokumentationen och analysen som görs på enheten blir också huvudmannens dokumentation och analys. Rektor ansvarar för att dokumentation sker löpande och att analys och nya åtgärder vidtas. Rektor ansvarar för och planerar för nya förbättrings- och utvecklingsåtgärder och dokumenterar dessa. Detta sker vid två fastställda tillfällen per år. Rektor rapportera då till utbildningschef som ansvarar för att nämnden informeras. c) Arbetet har inletts i januari 2016, och pågår. 2. Beskriv hur ni har utvärderat och försäkrat er om att åtgärderna för respektive brist gett avsett resultat. Beskriv följande: a. vem (person/funktion) som har ansvarat för denna utvärdering,

146 b. vilka metoder som har använts för att utvärdera åtgärderna, hur ev. urval av exempelvis personal och elever gått till och, om relevant, ev. bortfall (bifoga ev. enkäter eller motsvarande). a) Eftersom det nya systematiska kvalitetsarbetet har påbörjats i januari 2016, så kan inga resultat ännu ses. Rektor ansvarar för utvärderingen och rapporterar till utbildningschefen två gånger/år. b) Dokumentation sker löpande i den utarbetade SKA-planen i Stratsys (det digitala verktyg som samtliga verksamheter använder sig av) 3. Beskriv resultatet av vidtagna åtgärder för varje påtalad brist utifrån den utvärdering som gjorts (bifoga ev. resultatsammanställningar eller motsvarande). Eftersom det nya systematiska kvalitetsarbetet har påbörjats i januari 2016, så kan inga resultat ännu ses. 4. Om någon brist inte fullt ut är avhjälpt, beskriv följande: a. vad åtgärderna hittills har resulterat i b. det fortsatta arbetet c. när ni bedömer att bristen kommer att vara avhjälpt. d. hur ni kommer att utvärdera och försäkra er om att åtgärderna ger avsett resultat. Eftersom det nya systematiska kvalitetsarbetet har påbörjats i januari 2016, så kan inga resultat ännu ses. 5. Övriga upplysningar till Skolinspektionen. I redovisning för Upplands-Brogymnasiet, finns skolans SKA-plan bilagd.

147 Dnr :4059 Redovisningsformulär för vidtagna åtgärder med anledning av påtalade brister i regelbunden tillsyn vid Vuxenutbildningen i Upplands-Bro kommun. Detta formulär kan användas som stöd för er när ni redovisar hur ni har avhjälpt de brister som Skolinspektionen har påtalat i samband med den regelbundna tillsynen. Bristerna kan ha olika uppföljningsdatum. Om ni också ska redovisa vidtagna åtgärder med anledning av andra brister vid ett senare datum, använd gärna samma mall. Redovisningen av vidtagna åtgärder ska fastställas av huvudmannen. Område: Utveckling av vuxenutbildningen vid skolenheterna Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

148 1. Ange tydligt vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa respektive påtalad brist. Ange följande: a. vad som har gjorts för att avhjälpa bristerna och hur det har gjorts. b. vem eller vilka (person/funktion) som är ansvariga för genomförande av åtgärderna samt vilka personer och grupper som involverats i arbetet. c. när arbetet inleddes och avslutades. Brister: - Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. 4 kap. 3, 6 skollagen. - Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. 4 kap. 3, 6 skollagen. - Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. 4 kap. 3, 6-7 skollagen. Åtgärder: På huvudmannanivå följa upp resultat, analysera vad som påverkar och orsakar resultat och måluppfyllelse samt dokumentera detta. Utifrån analysen planera och genomföra förbättringsåtgärder samt dokumentera planeringen och de beslutade utvecklingsåtgärderna. I denna redovisning används SKA som en förkortning på systematiskt kvalitetsarbete. a) En ny struktur för det systematiska arbetet har skapats. Det utgår från styrdokumenten och skolans uppdrag och innebär att varje verksamhet löpande tar fasta på olika kvalitativa data som betygsresultat, enkätresultat etc. och analyserar och dokumenterar detta för att vidta nya relevanta åtgärder. Dokumentationen sker i ett digitalt verktyg där resultaten redovisas, sammanfattning av analysen redovisas och nya åtgärder redovisas. Vid nästa tillfälle följs dessutom vidtagna åtgärder upp. b) Då kommunen bara har en vuxenutbildningsenhet blir det systematiska kvalitetsarbetet på enheten i stort detsamma som huvudmannens arbete. Dokumentationen och analysen som görs på enheten blir också huvudmannens dokumentation och analys. Rektor ansvarar för att dokumentation sker löpande och att analys och nya åtgärder vidtas. Rektor ansvarar för och planerar för nya förbättrings- och utvecklingsåtgärder och dokumenterar dessa. Detta rapporteras vid två fastställda tillfällen per år. Rektor rapportera då till utbildningschef som ansvarar för att nämnden informeras. c) Arbetet har inletts i januari 2016, och pågår. 2. Beskriv hur ni har utvärderat och försäkrat er om att åtgärderna för respektive brist gett avsett resultat. Beskriv följande: a. vem (person/funktion) som har ansvarat för denna utvärdering,

149 b. vilka metoder som har använts för att utvärdera åtgärderna, hur ev. urval av exempelvis personal och elever gått till och, om relevant, ev. bortfall (bifoga ev. enkäter eller motsvarande). a) Eftersom det nya systematiska kvalitetsarbetet har påbörjats i januari 2016, så kan inga resultat ännu ses. Rektor ansvarar för utvärderingen och rapporterar till utbildningschefen två gånger/år. b) Dokumentation sker löpande i den utarbetade SKA-planen i Stratsys (det digitala verktyg som samtliga verksamheter använder sig av) 3. Beskriv resultatet av vidtagna åtgärder för varje påtalad brist utifrån den utvärdering som gjorts (bifoga ev. resultatsammanställningar eller motsvarande). Eftersom det nya systematiska kvalitetsarbetet har påbörjats i januari 2016, så kan inga resultat ännu ses. 4. Om någon brist inte fullt ut är avhjälpt, beskriv följande: a. vad åtgärderna hittills har resulterat i b. det fortsatta arbetet c. när ni bedömer att bristen kommer att vara avhjälpt. d. hur ni kommer att utvärdera och försäkra er om att åtgärderna ger avsett resultat. Eftersom det nya systematiska kvalitetsarbetet har påbörjats i januari 2016, så kan inga resultat ännu ses. 5. Övriga upplysningar till Skolinspektionen. Se bilaga 1-2.

150 Bilaga 1. Systematiskt kvalitetsarbete Vuxenutbildning 2015

151 Innehållsförteckning 1 Förbättrad skolkvalitet genom ett systematiskt kvalitetsarbete Ansvarsområde Arbetet med systematiskt kvalitetsarbete Områden för det systematiska arbetet Förutsättningar för Utbildningskontorets utbildningsverksamheter Centrala mål för Utbildningskontorets utbildningsverksamheter Fokusområden Behörigheter Handlingsplan för IKT Matematik Utvärdering och analys av verksamheten Skapande skola Karriärtjänst Skola - arbetsliv Lokaler Slutord Vuxenutbildning, Systematiskt kvalitetsarbete 2(10)

152 1 Förbättrad skolkvalitet genom ett systematiskt kvalitetsarbete I skollagens (2010:800) 4 kapitel finns krav på att varje huvudman och förskole- och skolenhet ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i lag och i andra föreskrifter uppfylls. De kommunala verksamheterna har under 2014 anpassat sig efter Skollagen, Kap 4 som anger att huvudmannen systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå och på enhetsnivå ska dokumenteras. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Alla förskole- och skolenheter har en plan för det systematiska kvalitetsarbetet som ligger till grund för uppföljningar, utvärderingar och analyser under skolåret. Dessa sammanställs i juni månad till en samlad lägesbedömning. 1.1 Ansvarsområde Vuxenutbildningen Upplands-Bro innefattar följande: - SFI - Svenska för invandrare - Grundläggande vuxenutbildning - Gymnasial vuxenutbildning, inklusive yrkesutbildningar - Särskild utbildning för vuxna. Köps via andra kommuner - Yrkeshögskola, två utbildningar i egen regi Största delen av verksamheten genomförs i egen kommunal regi. För att komplettera detta utbud köps kurser in företrädelsevis via interkommunala köp. Från och med hösten 2015 har vi upphandlat och tecknat egna avtal med utbildningsanordnare inom gymnasial vuxenutbildning. Vuxenutbildning, Systematiskt kvalitetsarbete 3(10)

153 1.2 Arbetet med systematiskt kvalitetsarbete I skollagen finns krav på att varje huvudman och förskole- och skolenhet ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete där verksamheten kontinuerligt planeras, följs upp och utvecklas i förhållande till de nationella målen. Under 2014 startade vi en process med att vidareutveckla vårt systematiska kvalitetsarbete, och detta har ytterligare fortskridigt Vi har tagit fram ett tydligt kvalitetshjul infört digitala enkäter. Vuxenutbildning, Systematiskt kvalitetsarbete 4(10)

154 2 Områden för det systematiska arbetet Kvalitetsmålen inom varje område syftar till att klarlägga om verksamheten överensstämmer med de nationella styrdokumenten. Syftet är att barn och elever ska kunna lära och utvecklas i enlighet med de nationella målen. Färgmarkering visar bedömning av aktuell status för enheterna: Grön = Förutsättningar för måluppfyllelse goda eller i huvudsak goda Gul = Förutsättningar för arbete mot mål delvis bristfälliga Röd = Tydliga brister i förutsättningar för arbetet mot mål. - = Inte aktuellt för verksamheten 2.1 Förutsättningar för Utbildningskontorets utbildningsverksamheter Område Kvalitetsmål God miljö för lärande Personal (Behörighet, lärarlegitimation, KOLL, rekryteringsanalys, rätt kompetens?) Organisation (Timplan, Schemaläggning, mm) Resurstilldelning Förskolechefer, rektorer, förskollärare, lärare och annan personal vid förskole- och skolenheterna har nödvändiga insikter i skollag, läroplaner och andra föreskrifter som gäller för skolväsendet. Tillgång finns till personal med sådan kompetens så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Personalen har de förutsättningar som krävs för att genomföra utbildningen enligt de nationella styrdokumentens mål, krav och riktlinjer. Lokaler och utrustning finns som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. Varje enhet har tillräckliga resurser för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. God miljö för lärande Vi upplever att vi kan erbjuda en god miljö för lärande. Detta bekräftas av våra studerande via de enkäter och dialogforum vi genomför regelbundet. Personal (Behörighet, lärarlegitimation, KOLL, rekryteringsanalys, rätt kompetens?) Vi upplever att andelen legitimerade lärare är god. För de enstaka som ej ännu är legitimerade finns en tydlig plan när de ska uppnå legitimering i de ämnen de undervisar. Under tiden har dessa lärare stöd av erfarna legitimerade kollegor. Vi upplever svårigheter att rekrytera duktiga och legitimerade lärare inom vissa lärarkategorier. Detta gäller framförallt yrkeslärare och sfi-lärare. Organisation (Timplan, Schemaläggning, mm) Goda förutsättningar generellt. Vi upplever dock att IT, och framförallt mjukvara, är ett problemområde. Lärplattformen och kontohanteringen är inte på något sätt acceptabel. Vi har stora ambitioner vad gäller att arbeta mer med flipped classroom, flexstudier, distansvarianter inom olika kurser bl.a. sfi men detta har i dagsläget varit svårt. Vuxenutbildning, Systematiskt kvalitetsarbete 5(10)

155 Resurstilldelning Resurstilldelningen har varit alltför ojämn för att på ett bra sätt kunna planera en långsiktig verksamhet. Detta pga att de statliga yrkesvux medlen varierat så mycket över tid samt att beslut om dessa kommit väldigt sent. Den kommunala tilldelningen har varit mer jämn, över tid men denna räcker endast till ett basutbud av kurser. 2.2 Centrala mål för Utbildningskontorets utbildningsverksamheter Område Normer och värden Kunskaper och lärande Ansvar och inflytande Samverkan mellan förskola/skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Betyg och bedömning Rektors och förskolechefs ansvar (System för att utvärdera personalens insatser? Kvalitetsmål Våra skolor och fritidshem samt vuxenutbildning uppfyller målen för de kunskaper varje elev ska utveckla. Våra förskolor, skolor och fritidshem samt vuxenutbildningen arbetar enligt de riktlinjer som gäller för arbetet med kunskap, utveckling och lärande? Tillgång finns till personal med sådan kompetens så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Varje förskole-och skolenhet har fungerande rutiner för hur barn och elever ska ges inflytande över utbildningen och ta ansvar för förskole- respektive skolmiljön. Ett fungerande samarbete finns till stöd för barns- och elevers kontinuerliga utveckling och lärande mellan de olika skolformerna och med fritidshemmet? Enheterna tillgodoser varje elevs behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet. Alla elever är informerade om på vilka grunder betyg ges, dvs. ämnenas och kursernas mål och kunskapskrav. Rektor respektive förskolechefs tar ansvar för skolans resultat och att verksamheten systematiskt och kontinuerligt planeras, följs upp, utvärderas och utvecklas i enlighet med de nationella målen. Normer och värden Betyg och bedömning informeras om vid varje kursstart. Inom framförallt SFI finns en viktig uppgift för oss som skola att pedagogiskt förklara vilka normer och värden som råder i Sverige. Detta kan t.ex. vara hur vi ser på kvinnors och mäns lika värde och rättigheter, hierarkier, moral, lagar och regler i Sverige. Kunskaper och lärande Vuxenutbildningen har under perioden arbetat målinriktat med detta område. Eftersom inte alla elever når målen så kan vi inte sätta grönt/full måluppfyllelse. Vi arbetar ständigt mot detta mål genom en mängd olika åtgärder. Ansvar och inflytande Vad gäller elevernas inflytande på utbildningen så har vi bl.a. med gott resultat implementerat ett väl fungerande system med digitala kursenkäter. Elevinflytande är också något som många elever från andra länder inte är van med och Vuxenutbildning, Systematiskt kvalitetsarbete 6(10)

156 vi skolar dom i detta tänk. Samverkan mellan förskola/skola och hem Inte så aktuellt för oss. Övergång och samverkan Vi samverkar till vis del med gymnasiet kring detta. Skolan och omvärlden Vuxenutbildningen har många kontakter utåt mot arbetsliv, näringsliv, Arbetsförmedlingen, Soc/Arbetsmarknadsenheten, branschorganisationer, SKL, KSL, Skolverket mm. Vi förväntas arbeta mycket utåt vilket vi också gör. Rektors och förskolechefs ansvar (System för att utvärdera personalens insatser? Personalens insatser utvärderas kontinuerligt genom analys av måluppfyllelse i de kurser respektive lärare undervisar i. Även elevenkäter och kommentarer i dessa följs upp. Vidare behandlas klagomål från elever och lärare kontaktas för att reda ut ev. missförstånd och kvalitetsbrister. Vi har en organisation med en rektor och två biträdande rektorer, som var och en operativt ansvarar för varsitt arbetslag. Detta gör att varje skolledare har ett begränsat antal lärare att följa upp och stötta. Vuxenutbildning, Systematiskt kvalitetsarbete 7(10)

157 3 Fokusområden Upplands-Bro kommun har på huvudmannanivå identifierat några områden som ska följas upp och analyseras mer i detalj för att skapa förutsättningar för förbättringar. Dessa är kopplade mot enheternas egna utvecklingsområden, men även mot de satsningar och skolutvecklingsarbeten som sker under perioden. 3.1 Behörigheter Det ser relativt bra ut vad det gäller personalens behörigheter. Nu i juni har fyra lärare gått i pension och vi har lyckat bra med att rekrytera ersättare som är behöriga och legitimerade lärare. I det stora hela har vi nästan fullt bemannat med legitimerade lärare, eller lärare som uppfyller kraven men väntar på att få sin legitimation. I något enstaka fall är det lärare som är i kompetensutvecklingsinsats och kommer uppnå bhörighet inom 6-12 månader. 3.2 Handlingsplan för IKT Vi styrs mycket av externa faktorer. Under våren 2015 är det flera saker utanför vår möjlighet till påverkan som inte fungerat som de ska, bl.a. Lärplattformen och elevkontohanteringen. Under våren har vi implementerat skola24 för elevrapportering / närvaro inom SFI. Detta med gott resultat. Datorerna i vår datorsal gamla och kommer inte att fungera länge till. Vi har också nyligen tagit emot ett stort antal Ipads och kommer att framförallt arbeta med dessa inom SFI. Till hösten kommunmedborgare att kunna söka gymnasiala vuxkurser via webbaserad ansökan. Våra utmaningar framöver består i att: * Utveckla användandet av våra Ipads. * Utveckla och implementera webansökan samt instruera sökande i användandet av denna. Även att exponera utbudet hos upphandlade utbildningsanordnare. 3.3 Matematik Under våren har lärarna fått i snitt 4,2 i betyg av eleverna (på en femgradig skala). 90% av eleverna som läst matematik är nöjda med sin utbildning. Siffrorna är snarlika för båda matematiklärarna. Analysen av nationella prov för vårterminen är ännu inte klar ännu men för 2014 var det 62% som klarade det nationella proven och det ser ut att bli Vuxenutbildning, Systematiskt kvalitetsarbete 8(10)

158 något liknande för våren Vi har analyserat våra resultat och kommit fram till att de elever som aktivt deltar i undervisningen klarar sig bra. De som faller ifrån eller bara kommer sporadiskt på lektioner misslyckas. Vår utmaning blir att fånga dessa elever. Vi kommer i höst att ha extratillfällen i matematik under kvällstid för att elever ska kunna få fler tillfällen till lärarledd undervisning. Under 2015 har vi möjliggjort för elever att läsa matematik 1 och matematik 2 på dubbelt så lång tid vilket innebär att eleverna får dubbelt så mycket lärarledd tid. Vi har också utökat vår undervisning på kvällstid för att även elever som arbetar ska kunna studera matematik. 3.4 Utvärdering och analys av verksamheten Kursenkäter görs i samtliga kurser. Återkopplas till de studerande. Kurs- och bedömning kur genomgårs Analys av avbrott, kan bli b 3.5 Skapande skola 3.6 Karriärtjänst Vi har i dagsläget tre förstelärare på Vux och det har funkgerat bra. Dessa förstelärare är tillika arbetslagsledare för sina respektive arbetslag och driver utvecklingen vad gäller pedagogik och metodik. Två nya förstelärartjänster ska inrättas i höst, en har rekryterats externt och en rekryteras internt. 3.7 Skola - arbetsliv Vi har inte formellt deltagit i detta projekt, men har goda kontakter med arbetslivet lokalt och i vissa branscher regionalt. Även goda kontakter med Arbetsförmedlingen för att få bra input. Detta förutsätts av oss då vi behöver ha god inblick i arbetsmarknaden och vilka yrkesutbildningar som kan leda till jobb. Inom de branscher där vi anordnar utbildningar i egen regi har vi direktkontakt med branschens företag. I övrigt deltar rektor på nåringslivsfrukostar och dyligt. 3.8 Lokaler I dagsläget är vi väl anpassade lokalmässigt. Inom överskådlig framtid ser det ok ut. Vuxenutbildning, Systematiskt kvalitetsarbete 9(10)

159 4 Slutord Vuxenutbildningen står inför en intressant framtid. Vi har förbättrat resultaten generellt det senaste året, både vad det gäller studerandenöjdhet och genomströmning. Vuxenutbildning, Systematiskt kvalitetsarbete 10(10)

160 Bilaga 2. Årshjul Lärarnas individuella kvalitetsredovisning samt arbetslagens sammanställning. BRUK, Kvalitetsarbete i praktiken Studerandeenkät P 8-9 Terminsstart. Belys fokuserade måloråden. Likabehandlingsplan och Lokal arbetsplan för kommande år tas fram. Studerandeenkät P6-7 + återkoppling + åtgärder Medarbetarsamtal Studerandeenkät P1-2 + återkoppling + åtgärder Nationella mål Terminsuppstart för personalen där fokuserade målområden diskuteras. Studerandemöte Studerandeenkät P 3-4 Lärarnas individuella kvalitetsredovisning samt arbetslagens sammanställning. Kvalitetsrapport Analys av verksamhet Resultat, jämförelse tidigare år. Diskussioner, genomgång av resultat, Utkast till planering avverksamhet ht. BRUK, Kvalitetsarbete i praktiken

161 Dnr :4050 Redovisningsformulär för vidtagna åtgärder med anledning av påtalade brister i regelbunden tillsyn i Tjustaskolan i Upplands-Bro kommun. Detta formulär kan användas som stöd för er när ni redovisar hur ni har avhjälpt de brister som Skolinspektionen har påtalat i samband med den regelbundna tillsynen. Bristerna kan ha olika uppföljningsdatum. Om ni också ska redovisa vidtagna åtgärder med anledning av andra brister vid ett senare datum, använd gärna samma mall. Redovisningen av vidtagna åtgärder ska fastställas av huvudmannen. Område: Extra anpassningar och särskilt stöd Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

162 1. Ange tydligt vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa respektive påtalad brist. Ange följande: a. vad som har gjorts för att avhjälpa bristerna och hur det har gjorts. b. vem eller vilka (person/funktion) som är ansvariga för genomförande av åtgärderna samt vilka personer och grupper som involverats i arbetet. c. när arbetet inleddes och avslutades. Dnr :4050 Extra anpassningar och särskilt stöd - Skyndsamt utreda elevers behov av särskilt stöd så att alla elever har möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Vid utredning samråda med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt. - - Följa upp insatta åtgärder och utvärdera dem. - Skolan har skapat nya metoder/arbetssätt inom arbetslaget och i samråd med elevhälsan. I samarbetet med elevhälsan har skolan skapat nya rutiner kring anmälan, genomförande och uppföljning. Detta arbete synliggörs i en tydlig ansvarsfördelning mellan elevhälsoteamet och skolan pedagogisk personal. Skolan har genomfört större möteskontinuitet där elevhälsan genomför möten varannan vecka, vilket leder till snabbare ärendehantering. Klassrumsobservationer av rektor, elevhälsan centralt i kommunen och skolkurator genomförs för att skapa en tydlig bild kring elever som är i behov av extra stöd. Dessa insatser leder till bättre förkunskaper kring vilka lämpliga åtgärder som skall vidtas. Skolan har påbörjat ett omfattande arbete med att kartlägga alla elever (DLS-kartläggning), lämnas in på begäran när den är klar och ämnen på skolan för att kunna skapa en kunskapsbank, ett golv för fortsatta åtgärder. Elever med diagnoser har i fått anpassad undervisning i form av tekniska hjälpmedel och läromedel. Skolan har ett nära samarbete med kommunens Skoldatatek. I samråd med vårdnadshavare genomförs uppföljning av ÅP och vid behov revideras dessa. Detta arbete inleddes januari 2016 och kommer att utvärderas kontinuerligt under VT Beskriv hur ni har utvärderat och försäkrat er om att åtgärderna för respektive brist gett avsett resultat. Beskriv följande: a. vem (person/funktion) som har ansvarat för denna utvärdering, b. vilka metoder som har använts för att utvärdera åtgärderna, hur ev. urval av exempelvis personal och elever gått till och, om relevant, ev. bortfall (bifoga ev. enkäter eller motsvarande). Skolan har utvärderat insatta åtgärder på följande sätt: - Vid EHT-möten där utredningar och insatta åtgärder har redovisats av ansvarig personal inom teamet. - Vid neuropsykiatrisk utredning ansvarar skolpsykolog för information/redogörelse, vid pedagogisk kartläggning ansvarar klasslärare och skolkurator för information/redogörelse.

163 - Utvärdering och återkoppling sker inom elevhälsoteamet för att kunna fastställa att insatta åtgärder gav önskvärt resultat. - Åtgärdsprogram följs upp inför nästkommande möte och vid behov revideras i samråd mellan elevhälsan och vårdnadshavare. - Ansvarig inom edlevhälsan redogör varje utredning och dess utfall - Elevvårdkonferenser, där klasslärare med rektor och skolkurator har diskuterat specialpedagogiska insatser och utfallet av dessa. Det kan gälla särskilt stöd av en assistent. - Pedagogiska forum, där skolan diskuterar arbetsformer och hur skolan kan anpassa lärmiljöer i undervisningen för att kunna möta elevens behov. - Elevpedagogiska enkäter, Se bilaga Beskriv resultatet av vidtagna åtgärder för varje påtalad brist utifrån den utvärdering som gjorts (bifoga ev. resultatsammanställningar eller motsvarande). Eftersom ärendehanteringen har blivit kortare kring varje enskilt ärende, har även ett bättre flödesschema skapats kring tidsfaktorn, uppföljning/utvärdering. Detta främst genom ett tydligt flödesschema och tydlig ansvarsfördelning inom arbetslaget och elevhälsan. Varje enskilt EHT-möte har effektiviserats genom att tidigare minnesanteckningar och ny dagordning är inläst inför varje nytt möte. Avsatt pedagogisk tid kring anpassning av lektioner har lett till större kunskap och förståelse hos pedagogerna. Detta har lett till synliga resultat kring elever med behov av extra stöd. Exempel: Lärarna fokuserar mer kring vad eleven tycker är intressant för att kunna skapa glädje och lust i lärandet. Fått större inflytande i hur arbetsdagen läggs upp kring ämnen och dess innehåll. 4. Om någon brist inte fullt ut är avhjälpt, beskriv följande: a. vad åtgärderna hittills har resulterat i b. det fortsatta arbetet c. när ni bedömer att bristen kommer att vara avhjälpt. d. hur ni kommer att utvärdera och försäkra er om att åtgärderna ger avsett resultat. Följande åtgärder kring noterade brister har påbörjats, det fortsatta arbetet kommer att utvärderas och analyseras under våren juni Övriga upplysningar till Skolinspektionen.

164 Dnr :4050 Redovisningsformulär för vidtagna åtgärder med anledning av påtalade brister i regelbunden tillsyn i Tjustaskolan i Upplands-Bro kommun. Detta formulär kan användas som stöd för er när ni redovisar hur ni har avhjälpt de brister som Skolinspektionen har påtalat i samband med den regelbundna tillsynen. Bristerna kan ha olika uppföljningsdatum. Om ni också ska redovisa vidtagna åtgärder med anledning av andra brister vid ett senare datum, använd gärna samma mall. Redovisningen av vidtagna åtgärder ska fastställas av huvudmannen. Område: Förutsättningar för lärande och trygghet Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

165 1. Ange tydligt vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa respektive påtalad brist. Ange följande: a. vad som har gjorts för att avhjälpa bristerna och hur det har gjorts. b. vem eller vilka (person/funktion) som är ansvariga för genomförande av åtgärderna samt vilka personer och grupper som involverats i arbetet. c. när arbetet inleddes och avslutades. Dnr :4050 Område Förutsättningar för lärande och trygghet -Organisera elevhälsan så att den ges förutsättningar att främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande. -Tillgodose elevernas behov av vägledning inför deras val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet a. Skolan har i samråd med elevhälsan skapat nya rutiner kring flödesscheman, struktur och innehåll. I nämnda flödesschema framgår tydligt medarbetarna ansvar och förväntningar på varandra. En tydligare uppföljning och information kring enskilda elevärenden från rektor, där elevhälsans medarbetare har tagit del av protokoll inför varje EHT-möte för uppföljning och diskussion. En större kontinuitet där elevhälsan har möte varannan vecka ger en snabbare ärendehantering. Skolan har skapat ett friutrymme vid varje möte där man diskuterar förebyggande och hälsofrämjande insatser på skolan. Konkret kan det gälla inläst litteratur i arbetslaget som diskuteras på pedagogiska forum. Klassrumsbesök och enskilda samtal med elever genomförs av skolkurator. b. Ansvariga. Rektor är övergripande ansvarig för att genomförandet av åtgärderna verkställs. Elevhälsoteamet har med ett förtydligande fått ansvar utifrån sin egen profession i processarbetet kring varje enskild elev. Se flödesschema, kartläggning inför eventuell neuropsykiatrisk utredning och kartläggning inför eventuell neuropsykiatrisk utredning bilaga 2. Vid behov är klasslärare ansvarig för pedagogisk kartläggning kring enskild elev. c. Uppföljning sker utifrån det datum som protokollet anvisar. Det sker i samråd med elevhälsan, rektor och berörd klasslärare. Vid behov sker det även i samråd med vårdnadshavare. Under läsåret har skolan i samarbete med övriga skolor i Upplands-Bro kommun deltagit i ett pilotprojekt tillsammans med Skolverket, arbetsförmedlingen och Mälardalens högskola. Syftet var: Att utveckla lektioner med koppling skola-arbetsliv för årskurs 1-9 i alla ämnen. Att öka kunskapen om arbetsmarknaden Att utveckla samarbete för skola-arbetsliv mellan lärare, studie- och yrkesvägledare och rektor på skolan. Att skolans personal utvecklar lektioner i alla ämnen från årskurs 1-9, som skall stärka eleverna att kunna göra väl underbyggda val för fortsatta studier

166 och arbete. 2. Beskriv hur ni har utvärderat och försäkrat er om att åtgärderna för respektive brist gett avsett resultat. Beskriv följande: a. vem (person/funktion) som har ansvarat för denna utvärdering, b. vilka metoder som har använts för att utvärdera åtgärderna, hur ev. urval av exempelvis personal och elever gått till och, om relevant, ev. bortfall (bifoga ev. enkäter eller motsvarande). a. Utvärdering sker inom Elevhälsan vid sittande möte. Ärendets karaktär avgör vem som har ansvar för redogörelse av insatta åtgärder. Därefter sker utvärdering i samråd inom elevhälsan. Vid neuropsykiatrisk utredning ansvar skolspykolog för information/redogörelse, vid pedagogisk kartläggning ansvarar klasslärare och skolkurator för information/redogörelse. b. Utvärdering och återkoppling sker inom elevhälsoteamet för att kunna fastställa att insatta åtgärder gav önskvärt resultat. Åtgärdsprogram följs upp inför nästkommande möte och vid behov revideras i samråd mellan elevhälsan och vårdnadshavare. Pedagogisk personal diskuterar inläst litteratur vid pedagogiska forum som rektor leder. Ansvarig inom elevhälsan redogör varje utredning och dess utfall Reflektionstid vid varje enskilt EHT-möte Elevenkät kring trivsel och elevmedverkan (elevrådet). Skolan har påbörjat ett samverkansarbete med närliggande företag inom skolans geografiska närområde. Arbetet skall leda till klassbesök på företagen men även besök av personal från företag som informerar och stimulerar eleverna till alternativa yrkesval. Besök av vårdnadshavare som har informerat kring sitt yrkesval ute i klasserna. Skolan kommer att få ta del av en studie- och yrkesvägledare. Personen kommer att ansvara för skolans studie och yrkesvägledning genom undervisning, vägledningssamtal och informationsinsatser tillgodose barnens/elevens behov av vägledning. 3. Beskriv resultatet av vidtagna åtgärder för varje påtalad brist utifrån den utvärdering som gjorts (bifoga ev. resultatsammanställningar eller motsvarande). Eftersom ärendehanteringen har blivit kortare kring varje enskilt ärende, har även ett bättre flödesschema skapats kring tidfaktorn, uppföljning/utvärdering. Detta främst genom ett tydligt flödesschema och tydliga förväntningar inom arbetslag och elevhälsan. Varje enskilt EHT-möte har blivit tids effektivare eftersom tidigare minnesanteckningar är väl inlästa inför varje möte. Se bilaga 3 för exempel. Avsatt tid till förebyggande elevhälsa genom att pedagogerna tar del av litteratur att utveckla elevhälsa av Petri Partanen och vägledning för elevhälsan, Skolverket. Kunskapen har

167 medfört positiva pedagogiska diskussioner inom arbetslaget på skolan. Elevrådet lyfter elevärenden som berör elevmedverkan och elevdemokrati, vilket leder till förebyggande elevhälsa. Avsatt reflektionstid inom elevhälsan för att kunna utvärdera och analysera vad som fungerar och vad som behöver utvecklas förebyggande. Resultat av vidtagna åtgärder kommer att kunna utläsas längre fram under VT Synliga resultat i nuläget är intressanta diskussioner mellan eleverna, vårdnadshavare och personal som har informerat kring sina egna yrkesval. Syftet är att väcka lust och nyfikenhet. Ett resultat av vidtagna åtgärder är att samtliga elever har genomfört ett arbete kring hur framtiden kan se ut, vilka yrken har försvunnit och vilka nya yrken har tillkommit. Hur ser närsamhället ut om år? Detta arbete har redovisats i text och bild. 4. Om någon brist inte fullt ut är avhjälpt, beskriv följande: a. vad åtgärderna hittills har resulterat i b. det fortsatta arbetet c. när ni bedömer att bristen kommer att vara avhjälpt. d. hur ni kommer att utvärdera och försäkra er om att åtgärderna ger avsett resultat. Skolan bedömer att följande brister som beskrivs är avhjälpta. Skolan kommer att under Vt-2016 systematiskt följa upp resultaten kring insatta åtgärder. Skolan kommer att i samarbete med SYV-lärare, rektor och pedagogisk personal utveckla det arbete som är påbörjat enligt föreskrifter. 5. Övriga upplysningar till Skolinspektionen.

168 Dnr :4050 Redovisningsformulär för vidtagna åtgärder med anledning av påtalade brister i regelbunden tillsyn i Tjustaskolan i Upplands-Bro kommun. Detta formulär kan användas som stöd för er när ni redovisar hur ni har avhjälpt de brister som Skolinspektionen har påtalat i samband med den regelbundna tillsynen. Bristerna kan ha olika uppföljningsdatum. Om ni också ska redovisa vidtagna åtgärder med anledning av andra brister vid ett senare datum, använd gärna samma mall. Redovisningen av vidtagna åtgärder ska fastställas av huvudmannen. Område: Styrning och utveckling av verksamheten Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

169 1. Ange tydligt vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa respektive påtalad brist. Ange följande: a. vad som har gjorts för att avhjälpa bristerna och hur det har gjorts. b. vem eller vilka (person/funktion) som är ansvariga för genomförande av åtgärderna samt vilka personer och grupper som involverats i arbetet. c. när arbetet inleddes och avslutades. Dnr :4050 Styrning och utveckling av verksamheten Följa upp kunskapsresultaten Analysera vad som påverkar och orsakar resultat och måluppfyllelse Planera för förbättringsåtgärder och genomföra dessa Dokumentera uppföljning, analys samt förbättringsåtgärder 2. Beskriv hur ni har utvärderat och försäkrat er om att åtgärderna för respektive brist gett avsett resultat. Beskriv följande: a. vem (person/funktion) som har ansvarat för denna utvärdering, b. vilka metoder som har använts för att utvärdera åtgärderna, hur ev. urval av exempelvis personal och elever gått till och, om relevant, ev. bortfall (bifoga ev. enkäter eller motsvarande). Skolan har vidtagit följande åtgärder kring de brister som gav förelägganden: 1. Rektor har skapat nya rutiner kring mötesfrekvens och innehåll. Vid pedagogiska forum skall endast kollegialt lärande och skolutveckling diskuteras. Detta skall ske genom inläst på förhand utvalda delar av litteratur som rektor har angivit. Studieron och tryggheten diskuteras i relation till resultat och måluppfyllelse. Rektor genomför stormöten där alla elever med personal deltar kring dessa frågor. Elevrådet tillsammans med rektor har genomfört enkät kring elevinflytande och kunskaper. Se bifogad enkät, bilaga 1. Rektor avsätter tid vid APT-möten för enbart skolutveckling. Där diskuteras sammanställning (av rektor) kring förbättrad skolkvalitet genom ett systematiskt kvalitetsarbete (december 2015). Analys kring vad som påverkar och orsakar resultat och måluppfyllelse diskuteras på APT och i pedagogiskt forum. Dessa diskussioner leder till förbättringsåtgärder. Arbetet skall sedan dokumenteras. Se sammanställning kring förbättrad skolkvalitet, bilaga 4. Rektor har lyft behovet av kompetensutveckling med medarbetare vid medarbetarsamtalen under januari Behovet framkom i den sammanställning som gjordes av rektor kring förbättrad skolkvalitet. Rektor har i samråd med medarbetare diskuterat lämpliga kurser. Pedagogen har sedan ett ansvar att på nästkommande APT redogöra kort kursens innehåll och syfte. Rektor har påbörjat ett arbete där han besöker samtliga klasser (klassrumsobservationer, korta respektive långa) för att kunna göra en adekvat

170 bedömning kring lärprocessen hos respektive pedagog. Återkoppling sker därefter. Rektor med personal ansvarar för att arbetet genomförs. Utvärderingar sker på APT möten där rektor skapar mindre arbetsgrupper för diskussion, sedan redovisning i storgrupp, därefter sammanställning. Utvärdering kan även ske individuellt, utifrån enkätens utformning och innehåll. Utvärdering sker även vid fritidsmöten och pedagogiska forum. Se bifogad enkät bilaga 5. Ansvarig person är den som utses till protokollförare alternativt redovisare, det kan vara lärare. Rektor tar sedan del av utvärderingen. Uppföljning av kunskapsresultaten och analys sker kontinuerligt via brytdatum mellan lärare och elever. Utfallet och utvärdering/analys sker i samråd med kollegor och rektor. När kartläggning (DLS) av samtliga elever är klart (April 2016) lämnas den in på begäran. Lärare i matematik genomför delprov, dessa utvärderas kollegialt. Se sammanställning bilaga 6. Resultat i NP år 3 och 5 har övertid visat höga värden. Analys kring detta arbetar skolan med under VT Framgångsfaktorer som har lyfts fram under reflektionsprocessen är relativt små klasser, läraren hinner möta alla elever på den nivå eleven befinner sig. Lärarna arbetar mer flexibelt, stadieöverskridande än tidigare. Man arbetar mer i team (integrerat) idag, detta leder till bättre kvalitet vid diskussioner kring elevers kunskaper och mål. Skolan har och kommer att genomföra nytt projekt där alla elever i olika grupper samarbetar kring teman. Analys kring kunskapsresultaten sker under maj/juni På begäran skickas dokumentet in. 3. Beskriv resultatet av vidtagna åtgärder för varje påtalad brist utifrån den utvärdering som gjorts (bifoga ev. resultatsammanställningar eller motsvarande). Skolan har skapat ett bättre och tydligare flöde i det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetet leder till större kvalitet i de uppföljningar som genomförs i relation till nationella mål. Rektor och personalen får en bra överblick kring skolans styrkor och kan på ett tydligare sätt fokusera på utvecklingsområden. Detta leder till bättre fokus på de brister som behöver åtgärdas utifrån rektors ansvar Om någon brist inte fullt ut är avhjälpt, beskriv följande: a. vad åtgärderna hittills har resulterat i b. det fortsatta arbetet c. när ni bedömer att bristen kommer att vara avhjälpt. d. hur ni kommer att utvärdera och försäkra er om att åtgärderna ger avsett resultat. Kvalitetsarbetet visar att personalen behöver kompetensutveckling och pedagogiskt stöd från rektor. Detta utifrån elevers ökade behov av extra stöd. Det åtgärdas genom kurser och utbildning, men även genom kollegialt lärande inom skolan och mellan skolor. Rektor besöker klasser och ger lärarna direkt feedback på vad han/hon ser vid besöken för att kunna utveckla sitt lärande. Detta arbete fortskrider och kommer att utvärderas/analyseras under juni-2016

171 5. Övriga upplysningar till Skolinspektionen. Bilagor till samtliga redovisningar 1-7.

172 Bilaga 1. Frågor till elever på Tjustaskolan kring trivsel, elevmedverkan och kunskaper Ringa in det svar som passar på dig. Jag får vara med och bestämma när vi planerar mitt arbete Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår På utvecklingssamtalet deltar jag i planeringen av min kunskapsutveckling Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen för mitt skolarbete Min lärare förklarar varför jag ska kunna det jag arbetar med Min lärare behandlar pojkar och flickor på samma sätt Min lärare tar hänsyn och lyssnar på mina åsikter Jag tycker att jag går i en bra skola Jag skulle kunna rekommendera min skola till en kompis Tack för dina svar! Hans

173 Bilaga 1.

174 Bilaga 2. Flödesschema kartläggning inför eventuell neuropsykiatrisk utredning EHT Oavsett om funderingar kommer från föräldrar, elev, skola eller annan instans (t.ex. logoped) så lyfts frågeställningen vid skolans EHT. Inventering av vad som gjorts (se separat checklista): T.ex. Utvecklingssamtal? Arbete i arbetslaget? Pedagogisk kartläggning? Psykologinsats? Åtgärdprogram? Kontakt med skolsköterska? Tidigare utredningar? Har eleven haft möjlighet till enskilt samtal med någon ur elevhälsan om sin skolsituation? Vad framkom? Rektor utser en ansvarig samordnare i ärendet. Närvarande psykolog ansvarar för att eleven kommer upp på RT:s lista över eventuella NP-utredningar. Beslut om när uppföljning i EHT ska ske. Dokumentation görs enligt överenskommelse för EHT. Om psykologinsats redan gjorts- gå vidare till EHK. Handledning/kartläggning Om läraren inte tidigare haft handledning/blivit intervjuad rörande eleven ska läraren och psykologen träffas att par gånger för att prata om elevens skolsituation. En första telefonkontakt mellan psykolog och lärare bör kunna ske inom en vecka. Tidsplan görs. Läraren informerar samordnaren om tidsplanen. Uppföljande EHT Gemensam bedömning av elevens aktuella skolsituation samt om utredning fortfarande är aktuell. Beslut fattas om huruvida EHK behövs grundat på den gemensamma bedömningen. Beslut om vilka som i så fall ska bjudas in. Finns det anledning att psykologen träffar föräldrarna enskilt innan ett EHK?

175 Bilaga 2. EHK Om föräldrarna är initiativtagare ska de informeras i ett EHK eller via samordnaren eller läraren om vad man kommit fram till. Rektor bjuder in föräldrar, lärare, psykolog och ev andra berörda till EHK och alla får möjlighet att ge sin bild. När alla har givit sin bild delger psykologen sin bedömning av huruvida en np-utredning rekommenderas. Förälder ges möjlighet att önska gå vidare med utredning eller inte. Remiss Om önskan finns att gå vidare med utredning bokas tid hos skolläkare via skolsköterskan. Skolsköterskan inhämtar pedagogisk kartläggning, SNAP-formulär samt psykologens skriftliga bedömning. Skolläkaren gör sammanvägd bedömning om ev remiss och vart den ska skickas. Återkoppling till EHT efter avslutad insats Den som får information om att utredningen är klar anmäler ärendet till kommande EHT för återkoppling till övriga deltagare.

176 Bilaga 2. Checklista inför eventuell neuropsykiatrisk utredning Elevens namn: Mentors namn: Klass: Skola: Ansvarig samordnare: Datum när ärendet aktualiseras: 1. Inventering av vad som hittills gjorts: Utvecklingssamtal ja, datum nej Annan föräldrakontakt ja, datum nej Arbete i arbetslaget ja nej Pedagogisk kartläggning ja nej Psykosocial kartläggning ja nej Psykologinsats ja nej Vad? Vilken psykolog? Andra utredningar ja nej Om ja, vilka:. Kontakt med skolsköterska ja nej Kontakt med kurator ja nej Åtgärdsprogram ja nej Annat:...

177 Bilaga Handledning/intervju av psykolog Planerat startdatum: 3. Datum för uppföljande EHT: Beslut om EHK ja nej Vilka ska bjudas in till EHK?:. Datum för EHK: Behöver psykolog träffa föräldrarna enskilt? Ja nej 4. Återkoppling till EHT efter avslutad insats Datum:..

178 Bilaga 3. EHT-möte, Tjustaskolan, minnesanteckningar Datum: Närvarande: Skolpsykolog, Anne-Sophie Darby Skolkurator, Carola Björnfot Skolsköterska, Hamide Sattari Förstelärare, Liv Kjos rektor, Hans Dégárdh. Klasslärare: Jeanette Lidén Elevens namn: E Klass: 4 Beskrivning av oro kring eleven: E har stora svårigheter med att planera sin egen undervisning i samråd med sin lärare mot gemensamt uppsatta mål. E behöver systematisk vägledning i sitt skolarbete, hitta strategier i sin vardag. Mamma bär på en egen stor oro som överförs på E. E är mycket kontaktsökande och enligt mamma visar E upp en fasad under skoldagen. Enligt mamma mår hon mycket sämre än vad hon uppvisar under skoldagen. Beskriv vad som fungerar: Hjälpmedel som ipads med releventa appa är ett bra pedagogiskt hjälpmedel. Skoldatateket är ett stöd i hur och vad som kan vara bra och lämpligt i hennes skolarbete. Förstelärare har kontakt med Skoldatateket som skyndsamt kommer att besöka skolan kring E:s fortsatta skolarbete. E får stundtals enskild undervisning i klassen. Vidtagna åtgärder: Mamma och E besöker BUP kontinuerligt för samtal. BUP kommer att öppna upp en större utredning kring E, enligt mamma kommer en kartläggning att genomföras kring eventuell diagnos. Därefter utreds alternativ dyslexi. Handlingarna skickas till specialistenheten på Danderyd för bedömning. Mamma avböjer att E går i samtal hos skolkurator. Planerade fortsatta åtgärder:

179 Bilaga 3. Följa upp den information som delges skolan i samråd med vårdnadshavarna. Ny tid till uppföljning kommer att genomföras när mamma har återkopplat till skolan kring utfallet av samtalen med BUP. Uppföljning vid nästa EHT-möte Uppföljning datum: Antecknande namn: Hans Degardh

180 Bilaga 4. Sammanställning kring förbättrad skolkvalitet genom ett systematiskt kvalitetsarbete december 2015 Elevernas språkliga samt matematiska tänkande och förståelse ska utvecklas i skolan Beskriv ditt arbetssätt utifrån målet Egen planering, individanpassat material följt kursplanemålen. Lekfulla övningar dagligen. Både vi pedagoger och många föräldrar ser stora framsteg, barnen övar hemma och visar stolt vad vi jobbar med. Delat in oss i två grupper. En mattegrupp och en svenskagrupp. Vi jobbar utefter kapitel i matteboken, trulleboken. Innan arbetet har vi pedagogiska genomgångar vid samlingen, där barnen får göra lekfulla övningar. Tredimensionell förståelse och matematiska beräkningar ingår i slöjdens moment. Problemlösning och egna idéer på hur konstruktioner kan göras. Eleverna utvecklar sin språkliga förmåga i diskussionen om sina projekt. Lär sig slöjdspecifika ord. Förståelse för matematik börjar växa fram och allt börjar falla på plats. Språket genomsyrar undervisningen. Eleverna är duktiga läsare. Vi pratar matematik/problemlösning genom lekar. Analys Varför ser det ut som det gör? Vilka faktorer tror ni spelade in kring utfallet. Eleverna upplever att det är ett roligt sätt att lära sig matematik. Åldern har stor betydelse för förståelsen inom matematik. Eleverna är intresserade av böcker och läsning. Eleverna läser 20 minuter varje morgon. Uppgifter kopplat till ett tema.

181 Bilaga 4. Då vi har brutit ner det i små steg (kategorier) och genomför det på ett lekfullt sätt blir det bra. Eleverna ska utveckla förståelse för våra gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfattas av dem Beskriv ditt arbetssätt utifrån målet Vi arbetar med värdegrunden och livskunskap kontinuerligt. Vi pratar kontinuerligt om våra värdegrundsfrågor. Ingår i/genomsyrar ämnet och undervisningen. Genom samlingar där varje barn får göra sin röst hörd. Handuppräckningar samt röstningar. Återkommande samtal utifrån situationer som har uppstått. Trygghets och samarbetsövningar. Klassråd, elevråd och värderingsövningar. Hur återspeglas ert arbete med eleverna i elevgruppen? Bättre sammanhållning. Man märker att barnen tar sig tid att lyssna på varandras åsikter. Inser värdet utav att lyssna och förhandla samt rösta i leken. Eleverna tänker till och reflekterar över sin situation, hur de är mot andra. Eleverna vet teoretiskt vad som gäller men har ibland svårt att genomföra det praktiskt. Vi har gemensamma samlingar där alla elever får sin röst hörd. Analys Varför ser det ut som det gör? Vilka faktorer tror ni spelade in som gjorde att det blev bra? Vi är noga med att hela tiden följa upp trivseln/klimatet i elevgruppen. På grund utav att vi pratat om värdet att lyssna på varandra, att alla vill bli hörda.

182 Bilaga 4. Genomförda omröstningar m.m. Skolorna ska vara trygga och främja lust till lärande studier Beskriv på vilket sätt ni har arbetet utifrån målet Stöttar barnen utifrån sina egna förmågor. Se till att lösa konflikter så fort de inträffar. Lekfullhet, positiva barn som utvecklas hela tiden. Arbetar för en lugn och stillsam miljö, så barnen känner sig trygga och bekväma att lära sig. Ser till så barnen använder en god ton samt att de inte bråkar, brottas etc. Barnen ska även veta och förstå att de kan vända samt anförtro sig till oss vuxna om det behövs. Lugn och ro i klassrummet. Eleverna har frihet att sitta i små grupper i eller utanför klassrummet. Frihet under ansvar. Vi strävar efter att ha en pedagogisk miljö i klassrummet/skolan. Eleverna ska känna att skolan är en trivsam och trygg miljö. Analys Varför ser det ut som det gör? Vilka faktorer tror ni spelade in som gjorde att det blev bra? Engagerad personal bidrar till lärorik miljö. Tack vare samlingar där vi samtalar om vikten av att vara en god kompis. Konfliktlösning när konflikter uppstår, vårt sätt att bemöta barn samt andra vuxna, vara en god förebild helt enkelt. Eleverna ska få den hjälp och stöd som de behöver Beskriv på vilket sätt ni har arbetat utifrån målet? Vi arbetar i mindre grupper och med individanpassad undervisning. Det skapar mer arbetsro i klassrummet.

183 Bilaga 4. De elever som har behov av särskilt stöd har inte fått den hjälp de behöver. Två av eleverna har inte klarat sina mål på grund utav detta. För det mesta är deras assistenter med på slöjden. Vi har inga barn med behov av särskilt stöd. Vårterminen arbetade jag ensam med gruppen. Väldigt svårt att sitta och jobba extra med enskilda elever. Individanpassat, det behövs mer insatser resursmaterial. Analys Varför ser det ut som det gör? Vårt uppdrag som lärare. Ekonomi/ liten grupp Vi saknar speciallärare Personalens kompetens ska öka Vilken kompetens har ni fått var och en i arbetslaget? Ej någon utbildning för slöjden. Ingen, deltog på en mattelyftsföreläsning. Jag har ansvar för mattedelen. Har inte direkt fått någon konkret kompetensökning. Utveckling i försteläraruppdraget genom kurser och litteratur/media. Studier vid lärarhögskolan. Information om aktuell forskning. Elevernas och föräldrarnas synpunkter ska beaktas i verksamheten Beskriv på vilket sätt ni har arbetat utifrån uppdraget? Ta till sig kritik och försöka göra det bästa. Försöka ändra (lyssna) på barnen tex. Elevråd. Eleverna får påverka sina slöjdarbeten. Eleverna får även komma med förslag på sina arbeten i slöjden. Elevråd, kostråd för äldre elever år 3-5. Föräldrasamråd och synpunkter från föräldrar vid utvecklingssamtalen.

184 Bilaga 4. Kontinuerlig kontakt med föräldrarna. Information om arbetet i klassen varje vecka. Elevenkäter, utvecklingssamtal, daglig kommunikation i tamburen ger en överblick av elev/föräldrars åsikter. Föräldrar är mycket positiva under ex. utvecklingssamtalen. Info via mail Föräldrar har möjlighet att kunna komma med synpunkter. Analys Varför ser det ut som det gör? Jag tror att föräldrar och elever känner sig trygga. Att vi lyssnar och tar hänsyn till elevers och föräldrars åsikter. Det är alltid lätt för föräldrar att nå oss. Elever med behov av särskilt stöd ska tidigt uppmärksammas och få stöd för sin fortsatta utveckling Beskriv på vilket sätt ni har arbetat utifrån uppdraget? Tar hjälp av försteläraren. Vi uppmärksammar tidigt de elever som är i behov av stöd på EHT-tid. Önskar att vi fick mer stöd vid utredning av elever. Vi har inte något barn med särskilt stöd. Men man är med barnen då vi genomför praktiska övningar samt observerar i leken för att snabbt kunna bedöma om någon skulle behöva särskilt stöd. Elever med behov av extra stöd har var sin ipads med relevant programvara. Föräldrar har möjlighet att ladda ner träningsprogram på hemdatorn. Analys Varför ser det ut som det gör? Skolan tillhandahöll IPads och relevant programvara från Skoldatateket. Skolan ska skapa förutsättningar för att verksamheten ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Beskriv på vilket sätt ni har arbetat utifrån uppdraget?

185 Bilaga 4. Att undervisningen bygger på planering utifrån läroplanen som i sin tur bygger på vetenskaplig grund. Vi för pedagogiska diskussioner när vi har pedagogiskt forum. Vi arbetar för att nå målen enligt Lgr.11 Analys Varför ser det ut som det gör? Läroplanen styr till stor del undervisningen. Lyfta fram elevernas tankar och funderingar. All personal ska delta i kompetens utveckling för att nå ökad måluppfyllelse i verksamheterna. Beskriv på vilket sätt ni har arbetat utifrån uppdraget? Ingen kompetensutbildning denna termin. Har ännu inte deltagit i någon kompetensutbildning. Personalen har på olika sätt tagit del av kompetens utveckling, både på individ/gemensam nivå. Slöjdträffar med kollegor från andra skolor. Ingen kompetensutveckling. Analys Varför ser det ut som det gör? Skolan ska utveckla den pedagogiska verksamheten med hjälp av moderna ITverktyg, speciellt den pedagogiska dokumentationen. Beskriv på vilket sätt ni har arbetat utifrån uppdraget? IPads Brev och annan information till föräldrar skickas via mail. Dokumentation sköts elektroniskt via eget dokumentationssystem. Hembrev via skolans hemsida. Arbetar ännu inte på detta sätt då vi inte har tillgång till en ipads.

186 Bilaga 4. Samarbete med Skoldatateket. Besök i klasserna/arbete i klasserna, olika program. Fotografering av barnens slöjdalster, sparas i loggboken. Eleverna använder ibland nätet för att söka bilder/inspiration. Omdömen med hjälp av IT-program. Vi använder projektorn med storbild för att se pedagogiska program via internet. Analys Varför ser det ut som det gör? Vi gick en kort utbildning om interaktiva tavlan för flera år sedan, tyvärr saknas sedan tid att prova, testa och leka själv, så vi använder den inte idag. Vi saknar IT-lösningar för slöjden. Med IPads skulle detta arbete kunna utvecklas mer. För att vi inte har tillgång till IT-verktyg. Berätta och beskriv goda exempel från er verksamhet. Morgonsamlingar där barnen får vara delaktiga i genomgångar samt övningar kring olika jobb. Sammansvetsande lekar så som Kung och drottning. Arbete med vår gemensamma värdegrund. Temaarbete under HT-2015 i åldersblandade grupper. Friluvsdagar (hälsa). Stormöten/elevråd. Hans

187 Bilaga 4.

188 Bilaga 5. Analys av fritidsenkäter 2015/2016 Utfallet av utvärderingarna visar att både Elver och vårdnadshavare är nöjda med fritidsverksamheten. Vad beror det på? Enligt vår gemensamma uppfattning är det inte någon enskild faktor utan flertalet faktorer ligger till grund för detta resultat. Efter muntlig diskussion har vi kommit fram till ett antal punkter som vi tror och känner har varit med och påverkat. Även då vi har två separata avdelningar (Sörgården och Norrgården) så är det ändå vissa faktorer som råder för båda avdelningarna. SAMTLIGA barn har uppgett att dom känner sig trygga när dom är på fritids, vilket genererar att vi upplever dom båda grupperna som en stabil och sammansvetsad skara. Det här tror vi är den viktigaste faktorn för att skapa och lägga fokus på innehållet i verksamheten mer än att lösa konflikter och skapa ordning. Antalet barn förhållande till vuxna gör att vi får en bra överblick och en god relation till varje individ. Reglerna är tydliga och vi pratar dagligen om eget ansvar och värdegrundsfrågor. Barnen har svarat att dom är nöjda med aktivitetsutbudet, så som Gy- Salen, Dungen (Norrgården), filmvisning, utevistelse när vädret lockar, skapande/pyssel och projektarbeten som är en förläggning av skolans dagliga arbete. Vi kommer fortsättningsvis jobba lyhört för att ta till oss barnens önskemål gällande inköp av material. Då vi har möjligheten att vistats i flertalet rum skapas förutsättningar för olika aktiviter dvs, att vi kan ha olika lekar igång samtidigt och barnen är duktiga på driva sin lek utan att kliva in på någonannans lekyta. Dessa nämnda faktorer samantaget tror vi skapar helheten för en fungerande verksamhet. Mvh: Sörgården (Eddie Pia) och Norrgården (Annika Minna)

189 Bilaga 5. Utfallet? Framåt vad kan vi göra för att utvecklas? Utbildningar och kurser som vi skulle vilja ha i framtiden. -beställa pyssel.

190 Bilaga 6. Matematikprov åk 5 Den 8/3, efter sportlovet genomfördes ett oförberett prov i matematik i åk 5. Det handlade om de fyra räknesätten samt bråk. Provet innehöll ex. multiplikation med 11 och12, räkna division med minnessiffra, att veta när de olika räknesätten ska användas, lösa uppgifter med flera uträkningar, läsa och skriva bråk, storleksordna bråk, skriva bråk med tiondelar eller hundradelar som decimaltal. Klassen arbetade med dessa moment innan sportlovet. Syftet med provet var att se hur eleverna tagit in kunskapen och hur mycket de kom ihåg. Vi hade inte repeterat momenten efter lovet. Jag blev positivt överraskad då provet visade ett mycket gott resultat. Maxpoäng för provet var 18 poäng. Klassens medelvärde hamnade på 16 poäng. 18 poäng 2 elever 17 poäng 4 elever 16 poäng 5 elever 15 poäng 1 elev 14 poäng 3 elever Maud Forsström Klasslärare åk 5

191 Bilaga 7. SKA-plan grundskola Tjustaskolan 2016

192 1 Tillämpning Planen för det systematiska kvalitetarbetet (SKA-plan) ger uttryck för hur enheten planerar och utvärderar i relation till läroplanen. Rektor omprövar på eget initiativ SKA-planen utifrån olika former av interna/externa utvärderingar. SKA-planen bildar en helhet som skildrar såväl enhetens planering som utvärdering. SKA-planen förväntas att tillgå på respektive skolas hemsida. SKA-planens innehåll för läsåret 2015/2016 finnas tillgängligt i verksamhetsstödet Stratsys senast: 20 jan 2016 Utvärdering av SKA-planen förväntas senast vara genomförd vid minst två tillfällen: 20 augusti 2016 samt 20 jan 2017 Tjustaskolan, SKA-plan grundskola 2(24)

193 2 Systematik och dokumentation i skollagen Enhetsnivå 4 Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen utreda och se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Centrala begrepp Uppföljning står för en fortlöpande insamling av exempelvis information om elevernas kunskapsresultat. Med uppföljning kan också menas andra former av kvalitativa uppföljningar och som regelbundet sker på skolan Utvärdering innebär en granskning och värdering av elevernas kunskapsresultat, det vill säga en fördjupad analys för att förstå och kunna förklara resultat i förhållande till målen i verksamheten och därigenom få underlag för åtgärder. Åtgärdsarbete omfattar det system skolan har för att utforma åtgärder, utifrån utvärdering av kunskapsresultat och i syfte att förbättra resultaten på skolan. Åtgärdsarbetet vid den egna skolan bör så långt det vara möjlig alltid vila på vetenskaplighet och beprövad erfarenhet. Kvalitén på arbetet med uppföljning, utvärdering och åtgärdsarbete på varje enskild skola bedöms utifrån två aspekter, dels i vilken mån rektorn tar det övergripande ansvaret för arbetet dels i vilken mån arbetet kännetecknas av systematik Tjustaskolan, SKA-plan grundskola 3(24)

194 3 Grundläggande information om skolan Anvisning Fyll i tabellerna och beskriv organisationen personaltätheten medarbetarnas behörighet (hämtas från KOLL) vilken fortbildning som kommer att genomföras för personal (termin och/eller läsår) och hur behovet framkommit Organisationen på Tjustaskolan ser ut på följande sätt: Ett arbetslag där samtliga lärare och övriga pedagoger ingår. Två fritidshem, fördelat på yngre respektive äldre elever. En förskoleklass Elevhälsan där resursteamet, rektor och förstelärare ingår. Personaltätheten är mycket god och medarbetarnas behörighet hög, 80% Se KOLL. I dagsläget ännu högre behörighet. Fortbildning: Assistenter har genomgått fortbildning i kommunens regi, vilket har varit mycket uppskattat. Ny personal kommer att ta del av nämnda fortbildning. Eftersom vi arbetar intensivt kring läsförståelse på hela skolan är lågstadiesatsningen en naturlig del av vårt arbete. Personal kommer dessutom att delta i kursen, "elever med svag teoretisk begåvning". Deltagande i matematiknätverket och deltagande i spec.lärar nätverket inom kommunen. Skolan saknar speciallärare men i förstelärarens uppdragsordning ligger fokus på elever med extra behov av stöd och hur skolan kan arbeta förebyggande och hälsofrämjande kring dessa frågor. 3.1 Personal 15/16 Organisationen ser ut på följande sätt: Åldersblandat i år 1-2, 3-4. år 5 är en traditionell klass. Detta för att kunna möta det fluktuerade elevantalet på skolan. Förskoleklass med 20 barn fördelat på två personal. Fritidsverksamhet, en avdelning för yngre barn (elevantal) inskrivna och en avdelning för äldre elever (elevantal) inskrivna. Personaltätheten är god på skolan där man tar vara på individuella kompetenser stadieövergripande. Detta genom att arbeta åldersblandat och i projektform med övriga klasser på skolan. Behörigheten är mycket hög, samtliga lärare har behörighet med något marginellt undantag. Vi har fokuserat på utbildning av fritidspersonal och assistenter. Detta för att utveckla kvalitetsarbetet i verksamheten och få personalen mer trygga i sin medarbetarroll mot Tjustaskolan, SKA-plan grundskola 4(24)

195 barn, elever och övriga på skolan. Behovet har funnits utifrån diskussioner på möten, hur man på ett professionellt sätt möter elever i behov av extra stöd och i samal med vårdnadshavare. Elevassistent har gått på av kommunen planerad utbildning kring utagerande elever, utbildningen var mycket uppskattad. Skolan har arbetat med ett genomgripande projekt som har inkluderat all undervisning under hösten Projektet genomfördes under 10 veckor och har utvärderats. Skolan har och arbetar omfattande kring värdegrundsfrågor för att kunna uppnå en trygg och trivsam skolgång. En föräldragrupp har bildats med rektor för att kunna binda ihop skolans arbete med vårdnadshavarnas tankar och förväntningar. Heltidstjänster (per den 15 oktober resp läsår) Läsår Totalt antal personal Rektor / Bitr. rektor Lärare Lärare m. leg (%) Övrig personal Antal elever per lärare Studie och yrkesvägl ed Antal elever per syv 15/16 11, % inom ramen för 11,30 tjänster ingår 4,10 tjänst / % / % Kvalitativ utvärdering Anvisning Beskriv resultatet av tidigare planerade åtgärder. Ska vara ifylld senast 20 augusti resp. 20 januari. Skolan utvärderade resultatet av höstens verksamhet i december Enkätverktyget UTV skickades hem till samtliga vårdnadshavare, även utvärdering av fritidsverksamheten genomfördes med utskicket. Skolan lät samtliga elever utvärdera sin skolgång under december och resultaten av samtliga enkäter sammanställde rektor inför skolstarten Vid upptaktsdagarna arbetade vi med analys av den sammanställning som är genomförd. Vi har kunnat ringa in fokusområden där utfallet har varit mycket positivt men även områden där vi måste diskutera orsaken till utfallet. Övergripande kan vi notera att höstens planerade åtgärder har givit goda resultat. Det kan skolan utläsa genom tydligare flödesschema kring uppföljning, utvärdering och analys. Rektor avsätter tid vid APT- möten för enbart skolutvecklingsfrågor. Där diskuteras sammanställning (av rektor) kring förbättrad skolkvalitet genom ett systematiskt (bättre födesschema) kvalitetsarbete. Analys kring vad som påverkar och orsakar resultat och måluppfyllelse diskuteras på APT och i pedagogiska forum. dessa diskussioner leder till ett bra underlag kring förbättringsåtgärder. Allt dokumenteras. 3.2 Elever Skolan elevantalet har flukturerat under de sista arbetsåren. Detta har medfört vissa organisationsförändringar inom och mellan årskurser. Lärarens roll har utvecklats till att Tjustaskolan, SKA-plan grundskola 5(24)

196 man arbetar mer flexibelt mellan årskurserna idag. Skolan har schemalagt undervisningen så att pedagogerna arbetar ämnesspecifikt inom åldergrupperna. Man tar vara på pedagogens personliga kompetens och riktar kompetensen där den är som högst vilket leder till önskad utveckling för varje enskild elev i relation till kunskapsmålen. Vid vår utvärdering i december 2015 kunde vi utläsa ett positivt resultat utifrån organisation och insatta åtgärder. Vi kommer att analysera resultaten under feb-mars Elevantal Antal elever i kommunens grundskolor per den 15 oktober Skola Bergaskolan Broskolan Brunnaskolan Ekhammarskolan Finnstaskolan Hagnässkolan Härneviskolan Lillsjöskolan Råbyskolan Försk ole klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Tjustaskolan Totalt ant elever 84 Läsår Antal elever totalt Antal elever med annat modersmål Antal elever som deltar i modersmålsund. Antal elever med studiehandledning Antal elever som följer kursplanen i Sva Antal asylsökande/ ensamkommande elever 15/ / / Kvalitativ utvärdering Anvisning Beskriv resultatet av tidigare planerade åtgärder. Ska vara ifylld senast 20 augusti resp. 20 januari. Modersmålsundervisningen fungerar när lärarna är på plats. Brister är är följande: Lärarna meddelar inte vid frånvaro och jag som rektor har svårt att få kontakt med ansvarig när ändringar sker i schemat. Övrigt: Som jag har beskrivit i tidigare flöde, har skolans planerade åtgärder kring organisation och elever givit ett bra utfall. Vi kommer att utveckla ytterligare vårt arbete Tjustaskolan, SKA-plan grundskola 6(24)

197 kring "gemensamt temaarbete" som schemaläggs inom hela skolan. Vårt arbete kring elevhälsan skall utvecklas och bli mer förtydligande kring förebyggande och hälsofrämjande i arbetsprocessen. Detta arbete har påbörjats av rektor i samråd med elevhälsan. Tjustaskolan, SKA-plan grundskola 7(24)

198 4 Rektors ledningsdeklaration Anvisning Rektors ansvar kap 2.8 "Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven" Beskriv hur du avser att gestalta de olika delarna i kap. 2.8 Skolan har ett års-hjul där man systematiskt följer upp elevernas resultat i relation till de nationella målen. Sedan hösten 2015 har samtliga elever genomgått en DLS test där man kartlägger elevens kunskapsnivå kring skriv och läsförståelse. Denna "bas" blir en god grund för skolans fortsatta arbete. Rektor genomför klasskonferenser med klasslärare och skolkurator där man synliggör elever med behov av extra stöd, ämnesinriktat och socialt. I nära samarbete med skoldatateket och resurspersoner från resurscentrum kartläggs elever och följs upp med en handlingsplan. Personal från resursteamet handleder lärare och vid behov gör klassrumsobservationer. Klassläraren rapporterar till rektor via treveckorskontroller om någon elev befaras att inte uppnå uppsatta mål inom perioden. Detta sker via den omdömesblankett som finns för varje elev och via inbjudan av rektor till EHT-möte. NP i år 3 genomförs och utvärderas. Resultaten har varit mycket goda de sista åren, utvärdering och analys kommer att genomföras under våren Rektor avsätter tid vid APT-möten för enbart skolutveckling. Där diskuteras sammanställning (av rektor) kring förbättrad skolkvalitetgenom ett systematiskt kvalitetsarbete (enkät under december 2015). Analys av sammanställning kring vad som har påverkat och orsakat resultat och måluppfyllelse diskuteras på APT och pedagogiskt forum. Dessa diskussioner leder till förbättringsåtgärder. Rektor lyfter behovet av kompetensutveckling med medarbetare vid medarbetarsamtalen men under januari 2016, men även fortlöpande. Behovet framkom i den sammanställning som genomfördes av rektor kring "förbättrad skolkvalitet". Rektor har i samråd med medarbetare diskuterat lämpliga kurser. Pedagogen har ett återkopplande ansvar till övriga kollegor. Rektor genomför klassrumsobservationer, korta respektive långa, beroende på syftet med observationen. Återkoppling till pedagog sker därefter. EHT-möten genomförs frekvent var 14:de dag, där man lyfter elevärenden som klasslärare har "flaggat upp" och informerat rektor. Elever som befaras att inte uppnå målen, upprättas ett åtgärdsprogram alternativt en handlingsplan som utvärderas kontinuerligt. I samarbete med elevhälsan har skolan skapat nya rutiner kring anmälan, genomförande och uppföljning. Detta arbete synliggörs i en tydlig ansvarsfördelning mellan elevhälsoteamet och skolans personal. Se flödesschema kring kartläggning och checklista inför eventuell utredning. Skolan har genomfört större möteskontinuitet där elevhälsan genomför möten med rektor och personal varannan vecka, vilket leder tillsnabbare ärendehantering. Tjustaskolan, SKA-plan grundskola 8(24)

199 Förändringar som ska åtgärdas När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig Kartläggning av samtlia elever kring matematik nivån. Under våren 2016 Bättre analys kring NP Under våren 2016 Flödesschema/kartläggning inom elevhälsan skall åtgärdas. Under våren 2016 Sammanställning av diagnos i matematik och utvärdering. På pedagogiskt forum king utfallet. Inom EHT-teamet och inom personalgruppen vid pedagogiskt forum och APT-möten. Rektor med personal. Rektor med personal. Rektor med elevhälsan oh skolpersonal. Kvalitativ utvärdering Anvisning Beskriv resultatet av tidigare planerade åtgärder. Nya åtgärder fylls på i tabellen ovan. Ska vara ifylld senast 20 augusti resp. 20 januari. Att lägga in utvärdering och analys mer kontinuerligt än tidigare har visat sig vara framgångsrikt. Resultaten från enkäter och dylikt har varit mer aktuella och har kunnat synliggöra behoven mer konkret. Man minimerar elevens behov av stöd i relation till tidsfaktorn. I samråd med elevhälsan har skolan planerat in fler EHT-möten frekvent under vårterminen, detta för att ytterligare höja kvalitetsarbetet och kontinuiteten kring elevhälsans arbete med eleverna. Klasskonferenserna är enligt vår utvärdering bra möten där man går igen samtliga elever i klasserna. Man "flaggar upp" och synliggör elever som kandiderar att lyftas inom elevhälsan. Ett behov som skolan ändå önskar, är att kunna öka elevhälsans närvaro på skolan i form av ökad tjänst för skolkurator. Detta för att skapa ett bra arbetsflöde mellan elevhälsan, skolan och eleven. Tjustaskolan, SKA-plan grundskola 9(24)

200 5 Skolans värdegrund och uppdrag Anvisning Beskriv med utgångspunkt av Lgr 11, Läroplan för grundsärskolan 2011, och Allmänna råd för fritidshem, skolans önskade utveckling och arbete utifrån skolans värdegrund och uppdrag inom förskoleklass/ grundskola/fritidshem. Skolans önskade utveckling och arbete är att skapa arbetsformer, teman som möjliggör ett naturligt samarbete mellan skolan, förskoleklass och fritidhem. Under hösten 2015 genomförde hela skolan ett gemensamt temaarbete (livsstil och hälsa) där alla verksamhetsformer ingick. Detta var genomförbart efter att ha schemalagt dessa temadagar. Arbetet blev mycket uppskattat av både elever och vårdnadshavare. Vi bildade åldersblandade arbetsgrupper där äldre elever hjälpte och instruerade yngre elever. Skolan har lyckats skapa ett "vi begrepp" vilket motverkar negativt beteende och alla känner sig mer delaktiga i värdegrundsarbetet. Under våren 2016 kommer vi att planera in ett nytt tema under en tio-veckors period. Fritidsverksamheten ingår även i den dagliga verksamheten i form av praktiska byggprojekt. Skolan har även satsat på kompetensutveckling (i kommunens regi) för assistenter vilket har varit mycket uppskattat. Utveckla SYV-arbetet på skolan, genom att utveckla ett samarbete mellan skolan och närliggande företag för att stärka elevens förmåga att göra väl underbyggda val vid fortsatta studier. Skolans arbete kring värdegrunden "livsstil och hälsa" skall leda till Grön flaggs miljöcertifikat under innevarande år. Utveckla ytterligare arbetet i samarbete med elevhälsan på skolan, främst kring vårt förebyggande och hälsofrämjande arbete. Skapa ett tydligt arbetsflöde där förväntningar mellan skolan och elevhälsan kan avläsas. Detta kan utläsas i de dokument kring checklista och kartläggning som har utarbetats i samråd mellan skolan och elevhälsan. Skolans arbete skall förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheter och de grundläggande demokratiska värderingar som vårt samhälle vilar på. Skolans projektarbete under våren 2016 kring begreppen natur, miljö och återbruk där alla elever blandas i grupper från samtliga klasser kommer att leda till att begrepp som demokrati och mänskliga värderingar, genus m.m. kommer in som naturliga inslag i arbetet. Utvärdering och analys genomförs under juni Versamhetsområd e (förskoleklass/ grundskola/ fritidshem) Förändringar som ska åtgärdas När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig F-klassen inkluderas bättre med skolarbetet. Schemalägga samaretet. Under våren 2016 På ett pedagogisk forum. Rektor med övrig personal. Utveckla SYVarbetet på skolan genom samarbete med närliggande Schemalägga arbetet. Under våren 2016 Planerad utvärderingsdag kommer att genomföras under rektor med övrig personal. Tjustaskolan, SKA-plan grundskola 10(24)

201 Versamhetsområd e (förskoleklass/ grundskola/ fritidshem) Förändringar som ska åtgärdas När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig företag, lärare och SYV-lärare. Arbetet skall leda till ökad kunskap om arbetsmarknaden men även skapa nyfikenhet. juni-augusti Skolan och elevhälsan. Genom tydlig ansvarsfördelning och förväntningar förbättra det kvalitativa arbetet. Arbetsflödet. Under våren 2016 På EHT-möten och APT- möten. Genom diskussioner på pedagogiska konferenser. Rektor med personal från elevhälsan och skolpersonal. Kvalitativ utvärdering Anvisning Beskriv resultatet av tidigare planerade åtgärder. Nya åtgärder fylls på i tabellen ovan. Ska vara ifylld senast 20 augusti resp. 20 januari. Tidigare planerade åtgärder utvärderades under december månad Skolan genomförde ett projektarbete i samtliga klasser som var kopplat till livsstil och hälsa. Syftet var att skapa en gemenskap på skolan kring våra värdegrundsfrågor. Efter diskussioner kom vi fram till att lämpligast är att tillämpa vår värdegrund rent praktiskt genom att skapa en naturlig arena mellan eleverna i en konkret arbetssituation. Skolans stor-möten som sker var tredje vecka utvärderades under december Syftet var att skapa en god arbetsro på skolan utifrån de regler som skolan har tagit gemensamt med elever (via elevrådet). Dessa möten leds av rektor med inslag av elevmedverkan. Stormöterna har givit avsedd effekt och vi beslutade att fortsätta med dessa under våren En föräldragrupp bildades under våren 2015 för att skapa en naturlig "bro" mellan skolan och vårdnadshavare, syftet var/är att gemensamt arbeta mot en lugn och trivsam skola. Eftersom arbetet föll mycket väl ut beslutade rektor tillsammans med föräldragruppen att arbeta vidare kring nämnda område. Under våren 2016 kommer föräldragruppen och rektor att planera och genomföra aktiviteter mellan skola och vårdnadhavare. Utvärdering av samarbetet sker vid föräldrasamrådet. Tjustaskolan, SKA-plan grundskola 11(24)

202 6 Kvalitetsområden 6.1 Normer och värden Anvisning Beskriv med utgångspunkt utifrån Lgr 11 och allmänna råd för fritidshem, skolans önskade utveckling och arbete utifrån målområdet normer och värden. I skolans uppdrag kring värdegrunden inkluderas arbetet "normer och värden". Detta innebär att skolan arbetar kontinuerligt kring normer och värden utifrån den värdegrund som skolan vilar på Se Lgr11. Följande: Att skolan har ett genustänk vid bedömning av flickor och pojkar. Att eleverna kan lyfta frågor och ha en öppen dialog med pedagogerna. Att man tar hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov. Att skolan är tydlig med förväntningar och mål ut mot elever och föräldrar. Att undervisningen sker i demokratisk ordning och utveckar elevens förmåga att ta ansvar. Att alla tar ansvar och följer gemensamt tagna beslut. Detta arbete sker dagligen i klasserna, vid olika möten, utvecklingssamtal, i kommunikation med alla aktörer som skolan kommer i kontakt med. Arbetet utvärderas och analyseras via elevenkäter under vårterminen Skolans arbete kring projektet natur, miljö och återbruk kommer att inkludera begreppen normer och värden på konkret sätt. Nämligen genom att eleverna bildar åldersblandade grupper där varje arbetsgrupp skall skapa teamkänsla och respekt för varandras förmågor. Arbetet skall utveckla varje elev mot diskussioner kring problemlösning inom gruppen där alla skall komma till tals. Träna att kunna hålla sig till tagna beslut (kollektivt) och visa hänsyn mellan åldrar och kön. Versamhetsområd e (förskoleklass/ grundskola/ fritidshem) Förändringar som ska åtgärdas När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig Skola och fritidshem. Utveckla samarbetet yterliggare. Kvällsmöte under våren Gemensamt på APT Rektor och personal. Utveckla våra stormöten. Innehåll Pedagogiska forum Gemensamt i arbetslag. Rektor med personal. Utveckla kunskaper kring svagt begåvade elever. Utbildning Kvällsmöten under våren. Utvärderingsdagarn a i maj. Rektor med personal. Kvalitativ utvärdering Anvisning Tjustaskolan, SKA-plan grundskola 12(24)

203 Beskriv resultatet av tidigare planerade åtgärder. Nya åtgärder fylls på i tabellen ovan. Ska vara ifylld senast 20 augusti resp. 20 januari. Under december 2015 fick alla elever ta del av en utvärderings-enkät som rektor har sammanställt. I skrivande stund arbetar alla verksamhetsområden med en analys kring utvärdering av sitt eget specifika arbetsområde. Övrigt: Temat "livsstil och hälsa" har givit ett mycket bra kvalitativt resultat. Våra stormöten och vårdnadshavarna delaktighet i skolans arbete har även varit mycket framgångsrikt. Att direkt följa upp händelser och att all personal har en samsyn är mycket viktigt i arbetet. 6.2 Kunskaper Anvisning Beskriv med utgångspunkt av Lgr 11 och allmänna råd för fritidshem, skolans önskade utveckling och arbete utifrån skolans värdegrund och uppdrag inom förskoleklass/ grundskola/fritidshem. Utgå gärna från tidigare resultat. Fokusera på negativa avvikelser - ex. betygsresultat, nationella prov, enkätundersökning och egen utvärdering av förskoleklass och fritidshemmet. Skolan har över tid uppvisat goda kunskaper i NP och i övriga kunskapstester, det gäller övergripande i samtliga klasser. Skolans önskvärda mål är att bibehålla den höga nivån och utveckla arbetet med elever som är i behov av extra stöd. Eftersom skolan är en F-5 skola saknas betyg. Inför hösten 2016 kommer år 6 att införas på skolan. De elever som inte har uppnått lägsta målresultatet i NP har lyfts i elevhälsoteamet. ÅP-program och tekniska hjälpmedel i samarbete med skoldatateket har genomförts. Åtgärderna kommer att utvärderas under juni månad. Ansvariga är rektor, klasslärare och elevhäsan. NP år 3 i matematik 2015 låg andelen som har nått kravnivån mellan % beroende på vilket delområde som genomfördes. NP år 3 i svenska låg andelen som har nått kravnivån mellan % beroende på vilket delområde som genomfördes. Samanställningen delgav att följande delområden skall analysers utifrån resultaten: Skriva: berättande text, Skriva: stavning och interpunktion och Skriva: faktatext. Analys under maj-juni Enkätundersökning från F-klass och fritidshemmet genomfördes under december 2015, sammanställning i januari 2016 och analys kommer att ske under mars-april Vi fortsätter arbetet med att pedagogerna grovplanerar sin undervisning efter styrdokument (se Lgr11) som sedan redovisas till rektor. Därefter planerar läraren undervisningen i samråd med eleverna. Lärare med äldre elever har "brytdatum var tredje vecka" med varje enskild elev för avstämning av måluppfyllelse och utfall. En avvikelse som måste lyftas i personalgruppen är elevens känsla för att inflytande vid planering och genomförande av arbetet inte är hög. Detta har framkommit i flera enkäter. Rektor har lyft frågan i elevrådet kring elevinflytande och eget ansvar vid planering av arbete. En enkät utarbetat av rektor har genomförts under februari Elevernas svar kommer att sammanställas och redovisas på APT. Åtgärder genomförs under våren för analys under utvärderingsdagarna i juni Tjustaskolan, SKA-plan grundskola 13(24)

204 Pedagogerna önskar mer reflektionstid kring sin egen undervisning. Vissa pedagoger genomför treparts-samtal där eleven planerar och genomför samtalet med fullt mandat. Dock kan man notera att detta inte gäller samtliga pedagoger. Rektor genomför klassrumsobservationer (långa respektive korta) utifrån syftet med besöket, därefter sker en återkoppling kring lärprocessen mellan rektor och lärare. Skolan arbetar kring förbättring av analyser utifrån utvärderingar som genomförs i verksamheten. Syftet är att utveckla en tydligare bedömning av resultat, för att kunna planera för kort och långsiktiga åtgärder. Versamhetsområd e (förskoleklass/ grundskola/ fritidshem) Förändringar som ska åtgärdas När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig Kunskaper Utveckla analysarbetet. Under vårterminen2016. Gemensam utvärderingsdag. Rektor med ansvariga pedagoger. Utbildning/kurs kring elever med svag teoretisk begåvning. Skapa kunskap för organisatoriska förändringar. Under vårterminen2016. Gemensamt vid APT Rektor med personal. Kvalitativ utvärdering Anvisning Beskriv resultatet av tidigare planerade åtgärder. Nya åtgärder fylls på i tabellen ovan. Ska vara ifylld senast 20 augusti resp. 20 januari. Resultatet av tidigare åtgärder kring elevernas delaktighet vid planering har utvecklat följande: Eleverna känner att undervisningen är omväxlande, jag lär mig mycket i skolan "citat" och jag trivs i skolan. Skolans arbete stadieöverskridande har bidragit till att man har lärt känna alla pedagoger på skolan, vilket man kan utläsa kring frågan "jag trivs med andra lärare" mycket positivt. Pedagogernas planering med eleverna på individnivå har/är givit gott resultat vid utvärdering kring frågan "vi får vara med och bestämma". 6.3 Elevernas ansvar och inflytande Anvisning Beskriv med utgångspunkt av Lgr 11 och allmänna råd för fritidshem, skolans önskade utveckling och arbete utifrån skolans värdegrund och uppdrag inom förskoleklass/ grundskola/fritidshem. Utgå gärna från tidigare resultat i skolenkäten (Markör). Redovisa terminsvis ogiltig frånvaro. Ange antal frånvarotillfällen könsvis. Ange också antal frånvarotimmar könsvis. Ange även antal hemmasittare. Frånvarostatistiken kan med fördel klippas in från Skola 24 i tabellform. Tjustaskolan, SKA-plan grundskola 14(24)

205 Skolan strävar efter att eleverna skall känna delaktighet i sitt skolarbete. Det skall präglas av ansvar och inflytande. Elevernas svarsindex kring ansvar och inflytande har varit följande: Markör Analys Jag tar ansvar för mitt skolarbete: medelvärde 3,7 (4 är högsta värde) Lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter: medelvärde 3,5 (4 är högsta värde) Jag kan välja olika sätt att arbeta: medelvärde 3,4 (4 är högsta värde) Vi behöver utveckla vårt arbetssätt i klassrummet och bli bättre på att utvärdera lektioner kontinuerligt. Skapa reflektionstid för lärarna i pedagogiska forum, genom kollegialt lärande med rektor. Lyssna mer på eleverna i vad och vilka förväntningar eleverna har på sitt lärande, våga ge eleverna större ansvar i klassrummet. Vad innebär elevinflytande för eleverna, hur kan lärarna möte eleverna där de befinner sig. Lyfta in utvärderingar kring elevinflytande vid pedagogiska diskussioner på ett mer tydligt sätt än tidigare. Rektor har utarbetat en elevenkät kring elevinflytande som har besvarats under januari Sammanställning och analys kommer att genomföras under våren Rektor kommer att besöka samtliga klasser under våren 2016 för att följa upp dessa frågor. Följande forum där elever medverkar: Kostråd, elevråd, klassråd och stormöten Eleverna i de yngre åldrarna skriver i en loggbok varje dag där de får analysera sitt eget lärande genom att formulera frågor kring vad de lär sig och vad de vill lära sig mer om. Äldre elever har veckokontroller (se i tidigare textbeskrivning). Versamhetsområd e (förskoleklass/ grundskola/ fritidshem) Förändringar som ska åtgärdas När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig skola Skapa och förtydliga större delaktighet hos elever. VT-2016 Vid gemensamma utvärderingsdagar. rektor med personal. Fritidshem Skapa och förtydliga elevernas inflytande och delaktighet. VT-2016 Vid gemensamma utvärderingsdagar. rektor med personal Kvalitativ utvärdering Anvisning Beskriv resultatet av tidigare planerade åtgärder. Nya åtgärder fylls på i tabellen ovan. Ska vara ifylld senast 20 augusti resp. 20 januari. Skolan har skapat fler arenor/möten där rektor och personal diskuterar skolans normer Tjustaskolan, SKA-plan grundskola 15(24)

206 och värden i dialog med eleverna. Elevernas synpunkter beaktas och i möjligaste mån verkställs. Enligt enkät (december 2015) kring kunskaper fick följande påståenden mycket höga värden: Jag lär mig mycket i skolan Jag uppmuntrar och stödjer mina kamrater Jag gör mina läxor Jag lyssnar när andra talar Jag är aktiv på lektionerna tycker att undervisningen är omväxlande När jag (rektor) tar upp frågeställningen "hur ser din reflektion och analys ut kring din egen undervisning" blir ett övervägande svar följande: Jag anpassar min undervisning efter elevens behov och synpunkter. Detta stämmer bra överens med elevernas svarsindex. 6.4 Skola och hem Anvisning Beskriv med utgångspunkt av Lgr 11 och allmänna råd för fritidshem, skolans önskade utveckling och arbete utifrån skolans värdegrund och uppdrag inom förskoleklass/ grundskola/fritidshem. Utgå gärna från tidigare resultat i skolenkäten (Markör). Skolan skapade en föräldragrupp med rektor under hösten 2015, syftet var att skapa en bra dialog mellan skola och hemmet. Fokusera på positiva delar i skolans verksamhet för att där göra ett avstamp mot en trevligare skolmiljö. Den digitala dialogen diskuterades och skulle förbättras mellan skolan och hemmet. Föräldrasamrådens innehåll är bra men kan ytterligare förbättras med inslag av externa aktörer som påverkar skolans inre arbete. Eftersom maten är en central fråga för elever och vårdnadshavare bjöd rektor in kostchef vid ett föräldrasamråd. Där kunde man ställa frågor kring maten och få till en bra dialog med berörda parter. Rektor genomförde en gemensam informationskväll där samtliga klass/föräldramöten var samlade inför skolstarten. Skolan genomförde gemensamma trivselkvällar med utomhusaktiviteter med föräldrar. Tidigare tradition kring Nobelfest med rektor och Nobelkommitté (planerande grupp) kvarstod. Enligt skolundersökning 2015 (Markör) ligger skolan i paritet med övriga skolor, vid vissa frågeställningar tydligt över snittet. Versamhetsområd e (förskoleklass/ grundskola/ fritidshem) Förändringar som ska åtgärdas När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig Skolan kommer i samråd med elevrådet lyfta enkätsvaren från Kring inflytande och ansvar. Vt-2016 Gemensamma utvärdringsdagar rektor med personal. Tjustaskolan, SKA-plan grundskola 16(24)

207 Versamhetsområd e (förskoleklass/ grundskola/ fritidshem) Förändringar som ska åtgärdas När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig den enkät som rektor skickade ut i januari Utfallet kommer att diskuteras i elevrådet och på APT. Kvalitativ utvärdering Anvisning Beskriv resultatet av tidigare planerade åtgärder. Nya åtgärder fylls på i tabellen ovan. Ska vara ifylld senast 20 augusti resp. 20 januari. De utvecklingsområden som planerades under hösten 2015 har utvärderats under december Analys och fortsatt arbete sker under våren Föräldragruppen för trevlig skolmiljö Föräldrasamråden Dialogen mellan skola och hem Gemensamma informationskvällar Dessa områden har utvecklats kvalitativt och utvecklas ytterligare kontinuerligt. 6.5 Övergång och samverkan Anvisning Beskriv med utgångspunkt av Lgr 11 och allmänna råd för fritidshem, skolans önskade utveckling och arbete utifrån skolans värdegrund och uppdrag inom förskoleklass/ grundskola/fritidshem. Utgå gärna från tidigare resultat i skolenkäten (Markör). Skolan genomför en informationskväll i januari månad till vårdnadshavare med barn som skall börja i F-klass till hösten Personal med rektor informerar övergripande kring skolans arbete och värdegrund. Verksamhetens innehåll och syftet med olika aktiviteter, kopplat till läroplanen för grundskolan, Förskoleklass. Klasslärare från år 5 har besökt elevernas blivande högstadieskola och klasslärare för en informativ överlämning. Tjustaskolan, SKA-plan grundskola 17(24)

208 Versamhetsområd e (förskoleklass/ grundskola/ fritidshem) Förändringar som ska åtgärdas När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig Kvalitativ utvärdering Anvisning Beskriv resultatet av tidigare planerade åtgärder. Nya åtgärder fylls på i tabellen ovan. Ska vara ifylld senast 20 augusti resp. 20 januari. Tidigare åtgärder vid överlämnandet, dels mellan förskolan till förskoleklass och dels mellan år 5 till år 6 (högstadiet) har fungerat mycket bra. Finns ingenting att ändra på. 6.6 Skolan och omvärlden Anvisning Beskriv med utgångspunkt av Lgr 11 och allmänna råd för fritidshem, skolans önskade utveckling och arbete utifrån skolans värdegrund och uppdrag inom förskoleklass/ grundskola/fritidshem. Beskriv också hur skolan tillgodoser varje elevs behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet. Under läsåret har skolan i samarbete med övriga skolor i Upplands-Bro kommun deltagit i ett pilotprojekt tillsammans med Skolverket, arbetsförmedlingen och Mälardalens högskola. Syftet var: Att utveckla kunskapen om arbetsmarknaden Att utveckla lektioner med koppling skola-arbetsliv för årskurs 1-9 i alla ämnen. Att utveckla samarbetet för skola-arbetsliv mellan lärare, studie-och yrkesvägledare och rektor på skolan. Att skolans personal utvecklar lektioner i alla ämnen, för att stärka eleverna att kunna göra väl underbyggda val för fortsatta studier. Skolan har påbörjat ett samarbete med närliggande företag inom skolans geografiska närområde. Arbetet skall leda till klassbesök på företagen men även besök av personal från företagen som informerar kring och stimulerar eleverna till alternativa yrkesval. Besök av föräldrar ute i klasserna där hon/han har berättat om sitt yrkesval och upplevelser. Dessa besök har varit mycket uppskattade av eleverna. Eleverna har även intervjuat sina egna föräldrar och redovisat arbetet inför klassen. För att kunna utveckla arbetet ytterligare önskas en SYV-lärare, centralt från kommunen riktat mot elever i de lägre åldrarna. Arbetet fortlöper under våren Tjustaskolan, SKA-plan grundskola 18(24)

209 Versamhetsområd e (förskoleklass/ grundskola/ fritidshem) Förändringar som ska åtgärdas När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig Skolan tillsamman med en SYV-lärare. Personal från företag som kopplas in i samarbetet. SYV-lärare, personal och ledning skall utveckla arbetet. Under VT-2016 Gemensamt Rektor,personal och SYV-lärare. Kvalitativ utvärdering Anvisning Beskriv resultatet av tidigare planerade åtgärder. Nya åtgärder fylls på i tabellen ovan. Ska vara ifylld senast 20 augusti resp. 20 januari. Skolans arbete kring SYV-arbete med eleverna har varit både intressant och utvecklande. Dock önskar skolan skyndsamt att en centralt anställd SYV-lärare kontaktar skolan för att gemensamt utveckla ytterligare arbetet på skolan. 6.7 Bedömning och betyg Anvisning Beskriv med utgångspunkt av Lgr 11 och allmänna råd för fritidshem, skolans önskade utveckling och arbete utifrån skolans värdegrund och uppdrag inom förskoleklass/ grundskola/fritidshem. Beakta här även förhållandet mellan pojkar och flickor. Beskriv hur skolan jobbar med att minska en eventuell diskrepans mellan betygsresultat och nationella prov. (åk 6-9) Skolan har över tid uppvisat goda övergripande kunskapsresultat. Detta kan man utläsa från nationella prov år 3 (nuvarande år 4). Data kring resultat finns centralt i kommunen att tillgå. År 5 genomförde matematikprov under vecka 10 där medelvärdet var 16, maxpoäng var 18. Eftersom skolan är med i läslyftet under våren 2016 kommer jag att följa med stort intresse utfallet av insatsen. Den omdömesblankett som skolinspektionen HT-terminen 2015 tog del av kring elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven gav en tydlig bild kring godtagbara kunskaper. Skolan bedömning och önskade utveckling ligger väl i paritet med den planering som genomfördes inför skolstarten Dock har elever med behov av extra stöd ökat både socialt och ämnesadekvat vilket medför större utmaningar. Skolan önskar mer kunskaper, strategier i form av utbildning kring elever som uppträder hotfullt och som är mycket utagerande mot sig själva och mot sin omgivning. Tjustaskolan, SKA-plan grundskola 19(24)

210 Jag (rektor) önskar mer kunskaper men även i vissa fall resursförstärkning i form av mer personal kring mycket utagerande elever. Versamhetsområd e (förskoleklass/ grundskola/ fritidshem) Förändringar som ska åtgärdas När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig Grundskolan/elevhäl san Skapa ett tydligt flödesschema mellan skolan och elevhälsan. Under våren 2016 Gemensamt mellan skolan och elevhälsan. Rektor, förstelärare och elevhälsan. Kvalitativ utvärdering Anvisning Beskriv resultatet av tidigare planerade åtgärder. Nya åtgärder fylls på i tabellen ovan. Ska vara ifylld senast 20 augusti resp. 20 januari. Tidigare planerade åtgärder kring följande: Föräldrasamverkan för en trivsammare skola Förstelärarens uppdragsordning riktat till elever med extra behov Skolans övergripande projektarbete Skolans arbete kring "livsstil och hälsa" Riktad fortbildning till fritidsverksamheten Dessa åtgärder har lett till positiva resultat i vår verksamhet. Tanken är att utveckla vårt arbete ytterligare mot uppsatta mål. Utvärdering kommer att ske under våren Tjustaskolan, SKA-plan grundskola 20(24)

211 7 Elevhälsoprocess vid skolan Anvisning Beskriv hur ni arbetar: förebyggande och befrämjande på skolan för att upptäcka behov av särskilt stöd för att kartlägga och utreda behov såväl elever som personal för att åtgärda och följa upp för att utvärdera, analysera och förbättra Skolan arbetar i nära samarbete med elevhälsan på följande sätt: Skolan har skapat nya rutiner/metoder inom arbetslaget i samråd med elevhälsan. I samarbetet med elevhälsan har skolan skapat rutiner kring anmälan, genomförande och uppföljning. Detta arbete synliggörs i en tydlig ansvarsfördelning mellan elevhälsoteamet och skolans pedagogiska personal. Skolan har genomfört större möteskontinuitet där elevhälsan genomför möten varannan vecka, vilket leder till snabbare ärendehantering. Klassrumsobservationer av rektor genomförs med återkoppling till lärare. Skolkurator i samarbete med elevhälsoteamet arbetar kring elever i i behov av extra stöd. Dessa observationer leder till bättre förkunskaper kring lämpliga åtgärder som skall vidtas. Skolan har påbörjat ett omfattande arbete med att kartlägga alla elever (DLS-kartläggning) och ämnen för att kunna skapa en kunskapsbank, ett golv för fortsatta insatser/åtgärder. Elever med diagnoser har fått anpassad undervisning i form av tekniska hjälpmedel och läromedel. Skolan har ett nära samarbete med kommunens Skoldatatek. I samråd med vårdnadshavare genomförs uppföljning av ÅP och vid behov revideras dessa. Skolan har utvärderat insatta åtgärder på följande sätt: Vid EHT-möten där utredningar och insatta åtgärder har redovisats av ansvarig personal inom teamet Vid neuropsykiatrisk utredning ansvarar skolpsykolog för information/redogörelse, vid pedagogisk kartläggning ansvarar klasslärare och skolkurator för information/redogörelse. Utvärdering och återkoppling sker inom elevhälsoteamet för att kunna fastställa att insatta åtgärder gav önskvärt resultat. Åtgärdsprogram följs upp inför nästkommande möte och vid behov revidera i samråd med elevhälsan och vårdnadshavare. Ansvarig inom elevhälsan redogör för varje utredning och dess utfall. Elevvårdskonferenser, där klasslärare med rektor och skolkurator har diskuterat specialpedagogiska insatser och utfallet av dessa. Det kan gälla särskilt stöd av en assistent. Pedagogiska forum, där skolan diskuterar arbetsformer och hur skolan kan anpassa lärmiljöer i undervisningen för att kunna möta elevens behov på ett bra sätt. Eftersom ärendehanteringen har blivit kortare kring varje enskilt ärende, har även ett Tjustaskolan, SKA-plan grundskola 21(24)

212 bättre flödesschema skapats kring tidsfaktor, uppföljning och utvärdering. Detta främst genom ett tydligt flödesschema och tydlig ansvarsfördelning inom arbetslaget och elevhälsan. Varje enskilt EHT-möte har effektiviserats genom att tidigare minnesanteckningar och ny dagordning är inläst inför varje nytt möte. Avsatt pedagogisk tid kring anpassning av lektioner har lett till större kunskap och förståelse hos pedagogerna. Detta har lett till synliga resultat kring elever med behov av extra stöd. Exempel: Lärarna fokuserar mer på vad eleven tycker är intressant och roligt för att kunna skapa glädje och lust i lärandet. Läsår Antal elever med beslutad anpassad studiegång Antal elever med åtgärdsprogram 15/ / / Skolans fokus på utveckling är att kunna arbeta mer hälsofrämjande och förebyggande i nära samarbete med elevhälsan. Utvärdera åtgärdsprogram och vid behov revidera och avsluta ÅP. Versamhetsområd e (förskoleklass/ grundskola/ fritidshem) Förändringar som ska åtgärdas När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig Skolan och elevhäsan. Tydligt uppdrag mellan skolan och elevhälsan. Under våren 2016 Vid EHT-mötet Rektor och elevhäsan. Kvalitativ utvärdering Anvisning Beskriv resultatet av tidigare planerade åtgärder. Nya åtgärder fylls på i tabellen ovan. Ska vara ifylld senast 20 augusti resp. 20 januari. Skolan har på ett mer omfattande sätt kunnat kartlägga elever genom DLS-test som förstelärare på skolan har genomfört. Skolan har i samråd med elevhälsan utökat EHTmöten frekvent för att kunna uppnå en bättre kontinuitet i arbetet med enskilda elever (ett tydligt flödesschema). Kvalitativa fokusområden är även att arbeta mer hälsofrämjande och förebyggande genom att utveckla arbetet kring uppföljning och analys. Att även mer skyndsamt utreda elever med behov av extra stöd. Tjustaskolan, SKA-plan grundskola 22(24)

213 8 Synpunkter och klagomål Anvisning Synpunkts- och klagomålshantering enligt kommunens riktlinjer. Beskriv hur skolan arbetar med inkomna synpunker och klagomål. Beskriv nuläge / resultat Skolan har en delegationsordning kring klagomålshantering. Ärendets karaktär och innehåll avgör vem som följer upp det enskilda ärendet. Normalt följer klassläraren upp synpunkter från vårdnadshavare i sin egen klass. Vid mer övergripande karaktär kommunicerar rektor med vårdnadshavare. Rektor arkiverar mail som skickas. Vid föräldrasamråd, gemensamma föräldramöten och via skolans hemsida diskuteras och informeras föräldrar kring skolans rutiner. Har man synpunkter på skolans rutiner kommunicerar rektor med berörd/berörda föräldrar. Skolan arbetar kring återkoppling (tidsfaktorn) av ärenden. 2015/16. Vi utvärderar klagomålen på fölande sätt: Vid APT-möten, där vi tittar på innehållet av synpunkter och innehållet av klagomålet. Vi tittar och diskuterar även frekvensen av klagomål. Rektor dokumenterar alla klagomål och mail som kommer. Vid föräldrasamråd sker en genomlysning och utvärdering av senaste tidens klagomål. Versamhetsområd e (förskoleklass/ grundskola/ fritidshem) Förändringar som ska åtgärdas När ska det följas upp Hur ska det utvärderas Ansvarig Skolan i samarbete med vårdnadshavare (föräldrasamrådet). Delar av den fysika miljön. Via kommunfastigheter. Gemensamt Kommunfastigheter Kvalitativ utvärdering Anvisning Beskriv resultatet av tidigare planerade åtgärder. Nya åtgärder fylls på i tabellen ovan. Ska vara ifylld senast 20 augusti resp. 20 januari. Frekvent har klagomålen sjunkit dramatiskt. Rektor har under okt-dec 2015, januari 2016 fått in ett fåtal klagomål och synpunkter på verksamheten. Tjustaskolan, SKA-plan grundskola 23(24)

214 Analysen är följande: Skolan har blivit bättre på att informera föräldrar och snabbare följer upp eventuella synpunkter. Är konsekvent kring gemensamt tagna beslut och för en dialog med elever och föräldrar kontinuerligt. Tjustaskolan, SKA-plan grundskola 24(24)

215 Dnr :4051 Redovisningsformulär för vidtagna åtgärder med anledning av påtalade brister i regelbunden tillsyn i Ekhammarskolans grundsärskola i Upplands-Bro kommun Detta formulär kan användas som stöd för er när ni redovisar hur ni har avhjälpt de brister som Skolinspektionen har påtalat i samband med den regelbundna tillsynen. Bristerna kan ha olika uppföljningsdatum. Om ni också ska redovisa vidtagna åtgärder med anledning av andra brister vid ett senare datum, använd gärna samma mall. Redovisningen av vidtagna åtgärder ska fastställas av huvudmannen. Område: styrning och utveckling av verksamheten Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

216 1. Ange tydligt vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa respektive påtalad brist. Ange följande: a. vad som har gjorts för att avhjälpa bristerna och hur det har gjorts. b. vem eller vilka (person/funktion) som är ansvariga för genomförande av åtgärderna samt vilka personer och grupper som involverats i arbetet. c. när arbetet inleddes och avslutades. Påtalad brist: Rektorn följer upp skolenhetens resultat samt trygghet och studiero. Uppföljningen genomförs i relation till de nationella målen och dokumenteras. I denna redovisning används SKA som en förkortning på systematiskt kvalitetsarbete. a)ett systematiskt kvalitetsarbete där verksamhetens mål och resultat följs upp och utvärderas i syfte att identifiera brister och behov av förbättringsåtgärder har saknats. En plan för det systematiska kvalitetsarbetet är nu upprättad, och bifogas. Bilaga 1. Skolenhetens resultat lå 14/15 visade dock att samtliga elever som avslutade grundsärskolan hade betyg i samtliga ämnen, samt att de elever som läst efter ämnesområden uppfyllt kunskapskraven i varje ämnesområde. Inget fall av kränkningar inträffade lå 14/15. b)ansvariga för uppföljning av grundsärskolans resultat är rektor och ansvariga för aktiviteter/åtgärder genomförs är biträdande rektor för grundsärskolan, arbetslag, elevhälsoteam och likabehandlingsgrupp (se SKA-plan). c) arbetet med att ta fram en plan för det systematiska kvalitetsarbetet startade i december 2015 och avslutades februari Påtalad brist: Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar rektorn om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. a) a) Utifrån behovet av en tydligare styrning och utveckling av verksamheten tillsattes under ht-15 en biträdande rektor med ansvar för att leda och utveckla grundsärskolans verksamhet. Under rektors ledning har biträdande rektor och arbetslaget tagit fram planen för det systematiska kvalitetsarbetet. b) c) b) Rektor har ansvarat för rekrytering och tillsättning av biträdande rektor. d) e) c) Rekrytering inleddes i juni 2015 och ny biträdande rektor tillträdde i november 2015.

217 Påtalad brist: Rektorn planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. Påbörjade/pågående utvecklingsåtgärder vt-16 är: - Framtagande av en plan för det systematiska kvalitetsarbetet. - Biträdande rektor deltar i rektorsmöten vid SPSM för att fördjupa sin kompetens. Fokus: styrdokument och regelverk. - Grundsärskolans personal genomgår en utbildning i bedömning/extra anpassningar/särskilt stöd. Utbildningen anordnas av SPSM och påbörjades i februari och avslutas i december Tillsättning av förstelärare med uppdrag att leda och utveckla arbetet med formativ bedömning och bedömaröverensstämmelse. Ansvarig: Huvudman 2. Beskriv hur ni har utvärderat och försäkrat er om att åtgärderna för respektive brist gett avsett resultat. Beskriv följande: a. vem (person/funktion) som har ansvarat för denna utvärdering, b. vilka metoder som har använts för att utvärdera åtgärderna, hur ev. urval av exempelvis personal och elever gått till och, om relevant, ev. bortfall (bifoga ev. enkäter eller motsvarande). Påtalad brist: Rektorn följer upp skolenhetens resultat samt trygghet och studiero. Uppföljningen genomförs i relation till de nationella målen och dokumenteras. Ett årshjul som beskriver metoder och tider för resultatuppföljning och utvärdering finns bilagt SKA-planen. Påtalad brist: Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar rektorn om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. Analys av resultaten av planerade aktiviteter ska genomföras systematiskt i enlighet med SKA-planen. Påtalad brist: Rektorn planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. Nödvändiga utvecklingsåtgärder identifieras av skolans arbetslag, beslutas av rektor och dokumenteras löpande i SKA-planen (se bilaga 2 Årshjul). 3. Beskriv resultatet av vidtagna åtgärder för varje påtalad brist utifrån den utvärdering som gjorts (bifoga ev. resultatsammanställningar eller motsvarande). En plan för det systematiska kvalitetsarbetet är upprättad och av den framgår vilka aktiviteter som Ekhammarskolans grundsärskola planerar att genomföra för att nå sina mål samt hur resultaten följs upp och utvärderas. SKA-planen synliggör praktiken och kommer att fungera som ett nödvändigt verktyg för utvärdering och utvecklingsarbete.

218 Bilagor 1-3

219 Bilaga 1. SKA-plan grundsärskola Ekhammarskolan 2016

220 Innehållsförteckning 1 Tillämpning Systematik och dokumentation i skollagen Grundläggande information om skolan Personal Elever Rektors ledningsdeklaration Skolans värdegrund och uppdrag Kvalitetsområden Normer och värden Övergång och samverkan Kunskaper Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Skolan och omvärlden Bedömning och betyg Elevhälsoprocess vid skolan Synpunkter och klagomål Bilagor Bilaga 1: Årshjul: Systematiskt kvalitetsarbete Bilaga 2: Organisationsskiss Ekhammarskolan, SKA-plan grundsärskola 2(15)

221 1 Tillämpning Planen för det systematiska kvalitetarbetet (SKA-plan) ger uttryck för hur enheten planerar och utvärderar i relation till läroplanen. Rektor omprövar på eget initiativ SKA-planen utifrån olika former av interna/externa utvärderingar. SKA-planen bildar en helhet som skildrar såväl enhetens planering som utvärdering. SKA-planen förväntas att tillgå på respektive skolas hemsida. SKA-planens innehåll för läsåret 2015/2016 finnas tillgängligt i verksamhetsstödet Stratsys senast: 20 jan 2016 Utvärdering av SKA-planen förväntas senast vara genomförd vid minst två tillfällen: 20 augusti 2016 samt 20 jan 2017 Ekhammarskolan, SKA-plan grundsärskola 3(15)

222 2 Systematik och dokumentation i skollagen Enhetsnivå 4 Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen utreda och se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Centrala begrepp Uppföljning står för en fortlöpande insamling av exempelvis information om elevernas kunskapsresultat. Med uppföljning kan också menas andra former av kvalitativa uppföljningar och som regelbundet sker på skolan Utvärdering innebär en granskning och värdering av elevernas kunskapsresultat, det vill säga en fördjupad analys för att förstå och kunna förklara resultat i förhållande till målen i verksamheten och därigenom få underlag för åtgärder. Åtgärdsarbete omfattar det system skolan har för att utforma åtgärder, utifrån utvärdering av kunskapsresultat och i syfte att förbättra resultaten på skolan. Åtgärdsarbetet vid den egna skolan bör så långt det vara möjlig alltid vila på vetenskaplighet och beprövad erfarenhet. Kvalitén på arbetet med uppföljning, utvärdering och åtgärdsarbete på varje enskild skola bedöms utifrån två aspekter, dels i vilken mån rektorn tar det övergripande ansvaret för arbetet dels i vilken mån arbetet kännetecknas av systematik Ekhammarskolan, SKA-plan grundsärskola 4(15)

223 3 Grundläggande information om skolan Grundsärskolan är en del av Ekhammarskolan med Lena Hjukström som rektor. Från och med 23 nov 2015 finns en biträdande rektor, Ann-Sophie Backlund, med särskilt ansvar för grundsärskolan och mellanstadiet på Ekhammarskolan. Grundsärskolan är organiserad som tre olika klasser och ett fritidshem enligt följande: Grundsärskola inriktning ämnen: En klass för åk 1-5 där ansvarsläraren är behörig för att undervisa i grundsärskola och i de ämnen som hon har. Grundsärskola inriktning ämnen: En klass för åk 6-9 där ansvarsläraren är behörig för att undervisa i grundsärskola i bild och hemkunskap. Lärare från grundskolan undervisar i ma/no och sv/so. Dessa är inte behöriga att undervisa i grundsärskolan. Dock gäller ännu undantagsregeln. Grundsärskola inriktning ämnesområden: En klass för åk 6-9. Just nu går alla i elever i gruppen i åk 8. Ansvarsläraren är behörig för inriktning ämnesområden i grundsärskolan. I verksamheten jobbar även sju elevassistenter i olika sysselsättningsgrad. De stöttar eleverna under skoldagen och bedriver fritidsverksamhet för eleverna på eftermiddagarna och lov. Grundsärskolans elever har tillgång till ett välsorterat skolbibliotek och skolans bibliotekarie samarbetar nära med undervisande lärare. Bibliotekarien är utbildad skolbibliotekarie och har ca 60% av sin tjänst i biblioteket. När vi tar emot nya elever på hösten ingår besök på biblioteket som en del i första veckan och en bok ska lånas. Biblioteket är öppet hela skoldagen alla dagar i veckan och det är välbesökt av eleverna. Grundsärskolan i Upplands-Bro kommun har kommit samman till en enhet from hösten Personal och elever känner inte varandra och hösten 2015 har gått åt till att iordningställa lokaler och lära känna varandra. Genom medarbetarsamtalen har det framkommit att personalen har olika sätt att arbeta med och bedöma kunskapskraven. Det finns ett tydligt behov av kompetensutveckling och diskussioner kring ökad samsyn och likvärdig bedömning. Biträdande rektor har därför kontaktat Specialpedagogiska skolmyndigheten för att få hjälp och stöd i dessa frågor. Biträdande rektor och personal har träffat SPSM och gjort en gemensam plan för fortbildning kring samsyn vid betygsättning och bedömning under hela Biträdande rektor kommer också delta i ett rektorsnätverk för skolledare i Grundsärskolan som SPSM driver. 3.1 Personal Två av Grundsärskolans lärare kommer att gå en fortbildning som heter Bedömning i grundsärskolan och anordnas av Lärarfortbildningar. Syftet med att personalen går denna fortbildning är att skapa en ökad samsyn inom Grundsärskolan vad gäller hur elevernas kunskaper ska bedömas mot kunskapskraven. Ekhammarskolan, SKA-plan grundsärskola 5(15)

224 Personal Heltidstjänster (per den 15 oktober resp läsår) Läsår Totalt antal personal Rektor / Bitr. rektor Lärare Lärare m. leg (%) Övrig personal Antal elever per lärare Studie och yrkesvägl ed Antal elever per syv 15/ , ,25 1,14 0, /15 8 0,20 5,84 0,51 2,15 1,0 0, / ,20 7,7 0,39 2,35 1,17 0, Elever Läsår Totalt antal barn per 15 oktober Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 Antal barn med annat modersmål Antal barn med modermåls undervisnin g Antal barn med studiehandl edning Antal elever som följer kursplanen i Sva 15/ o 0 14/ / Ekhammarskolan, SKA-plan grundsärskola 6(15)

225 4 Rektors ledningsdeklaration Ekhammarskolans viktigaste uppgift är lärande, och de elever som går i grundsärskolan ska erbjudas de insatser som krävs för att var och en ska utvecklas i riktning mot de mål som finns beskrivna i läroplanen. Det är följaktligen vår uppgift att se till att alla våra elever upplever trygghet, trivsel och lust till lärande i skolan. Detta arbete ska utgå ifrån identifierade framgångsfaktorer såsom höga förväntningar på varje elevs vilja och möjlighet att lära och ta ansvar, samt individuella anpassningar såväl studiemässigt som socialt, utifrån varje elevs förutsättningar och behov. Den mångfald som elevernas olika bakgrunder, åldrar, intressen och erfarenheter representerar är en tillgång för skolan och erbjuder unika möjligheter att utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. En annan tillgång är vårdnadshavarnas stora kunskap om sina barn. Denna kompetens ska vi ta till vara och respektera genom att ta initiativ till tät samverkan mellan elev, vårdnadshavare och skolans personal. Arbetslaget utgör grunden i den lärande organisationen vid vår skola. I arbetslaget samarbetar pedagoger med olika kompetenser och erfarenheter för att tillsammans planera, genomföra och utvärdera undervisningen. I detta arbete ska vi stötta, lära av och utmana varandra för att pröva och utveckla arbetssätt och arbetsformer som gynnar elevernas utveckling. Skolledningen följer upp och inhämtar kunskap om lärarnas undervisning genom lektionsbesök med fokus på en eller flera aktiviteter beskrivna i verksamhetsplanen, men även genom att ta del av elevernas utvärdering av undervisningen. De goda exempel som identifieras lyfts fram på gemensamma pedagogiska konferenser i syfte att lära av varandra. För att de olika delarna av verksamheten som alla är lika viktiga - ska fungera som en helhet är det viktigt att skolledningen verkar för att all personal känner till och arbetar i riktning mot våra gemensamma mål. Detta förutsätter ett demokratiskt ledarskap där alla medarbetare ges inflytande och möjlighet att påverka. De arbetssätt vi använder ska präglas av ett öppet och tillåtande klimat där rätt till delaktighet och inflytande och möjlighet att uttrycka sina åsikter är centralt. Möjlighet till diskussion och kritiskt ifrågasättande ska genomsyra all undervisning och övrig verksamhet på skolan. Som ett verktyg för att systematiskt förbättra kvalitetten i verksamheten ska grundsärskolans uppnådda resultat regelbundet sammanställas och analyseras. Utvärderingar genomförs i arbetslaget i juni och i januari, och i samband med detta formuleras mål och aktiviteter för att nå ökad måluppfyllelse. Exempel på mål och resultat som följs upp är betyg, trygghet/trivsel och ansvar/inflytande. Prioriterade utvecklingsområden detta läsår är: - Systematiskt kvalitetsarbete - Betyg och bedömning Ekhammarskolan, SKA-plan grundsärskola 7(15)

226 När ska det följas upp Utvärdering i SVG/APT i mars: Avstämning mot resultat på kommungemensam medarbetarenkät. Ansvarig: Rektor Ekhammarskolan, SKA-plan grundsärskola 8(15)

227 5 Skolans värdegrund och uppdrag Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Ekhammarskolan, SKA-plan grundsärskola 9(15)

228 6 Kvalitetsområden 6.1 Normer och värden Mål Alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Aktiviteter Konstant tillgänglighet av vuxna, även under raster, till och från skolskjutsen. Tydlig struktur av veckan, dagen, lektionspass och arbetssätt. Vi jobbar med olika typer metoder för att utveckla elevernas medvetenhet om sig själva, kamrater och olika relationer, både i grupp och enskilt Enskilda arbetsrum för de elever som behöver detta alt. skärmar mellan bänkarna. Kontinuerliga enskilda samtal med elever om trivsel, trygghet, vänskap mm. Vi har klassråd och elevråd. Pedagog från grundsärskolan sitter med likabehandlingsgruppen. Läraren beslutar sittplatser och gruppindelningar. Tydliga ordningsregler. När ska det följas upp Utvärdering i likabehandlingsgrupp och arbetslag i maj-juni: Uppföljning av antalet anmälningar av kränkande behandling. Ansvarig: Rektor 6.2 Övergång och samverkan Mål Aktiviteter För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv har Ekhammarskolan en väl genomarbetad modell för överföring av information vid nyinskrivningar, grupp/klassbyten och stadieövergångar. Vid nyinskrivningar arbetar vi efter en särskild mottagande plan som vi reviderar och förbättrar med jämna mellanrum. Tätt samarbete och dialog mellan pedagogerna i de olika stadierna på grundsärskolan genom måndagsmöten, arbetslagsmöten och fritidsmöten. När ska det följas upp Utvärderas av elevhälsoteam och arbetslag i oktober. Ansvarig: Rektor Ekhammarskolan, SKA-plan grundsärskola 10(15)

229 6.3 Kunskaper Mål: Aktiviteter Alla elever ska efter genomgången grundsärskola ha betyg i alla ämnen. Alla elever som läser efter ämnesområden ska efter genomgången grundsärskola ha uppfyllt kunskapskraven i varje ämnesområde, vi strävar också efter att de som har förutsättningar uppfyller de särskilda kunskapskraven eller får betyg i grundsärskolan. Olika ämnesområden samordnas utifrån en holistisk kunskapssyn: ex Tema Jorden (so,no,bild, hemkunskap),tema Hälsa (id, so, bild, hemkunskap). Sex- och samlevnadsundervisning sker i samarbete med arbetslag, skolsköterska och ungdomsmottagning åk 6 och åk 9. Vi använder olika bedömningsmaterial för att följa elevernas kunskapsutveckling. Tillsammans med Prim-gruppen utvecklar vi ett bedömningsmaterial i matematik för grundsärskolan. Tillsammans med specialpedagogiska skolmyndigheten kommer vi göra en plan för fortsatt kompetensutveckling kring att få en ökad samsyn kring vad kunskapskraven betyder. Vi har påbörjat ett samarbete med SPSM för att utveckla vår kompetens vad gäller extra anpassningar och särskilt stöd i grundsärskolan. IUP på varje elev i infomentor i samband med utvecklingssamtal 2 ggr/läsår. Individanpassad undervisning, arbetsmaterial, litteratur m.m Löpande kommunikation och dialog med vårdnadshavare om elevernas utveckling. Tätt samarbete och dialog mellan pedagogerna i de olika stadierna på grundsärskolan genom möten i olika konstellationer. Biträdande rektor ska delta i ett rektorsnätverk för grundsärskolor i SPSMs regi. När ska det följas upp Utvärdering i arbetslaget i juni: Avstämning mot bedömning i lärplattformen och betygsresultat. Ansvarig:Rektor 6.4 Elevernas ansvar och inflytande Mål Aktiviteter Elevernas åsikter och idéer tas till vara och påverkar utformningen av Ekhammarskolans verksamhet. Elever från grundsärskolan är med i elevrådet. Ekhammarskolan, SKA-plan grundsärskola 11(15)

230 Klassråd 1 gång/veckan. Vi deltar i elevrådet. Vi inför under VT-16 ett nytt material som heter Mina mål. Materialet syftar till att tydliggöra kunskapskraven på ett enkelt sätt och öka elevernas förmåga till självskattning av egna arbetsprestationer. Eleverna får kontinuerlig möjlighet att påverka i vilken ordning vi läser olika ämnesområden. Vi har infört schemalagd planeringstid för fritids (jan-16). Vi jobbar för att elevernas åsikter ska komma till uttryck på olika sätt både i undervisning och fritidsverksamhet. När ska det följas upp Utvärdering i arbetslag i juni: Avstämning mot Ekhammarskolans enkäter (UTV). Ansvarig: Rektor 6.5 Skola och hem Mål Aktiviteter Vi har ett tätt samarbete med elevernas vårdnadshavare för att tillsammans utveckla grundsärskolans innehåll och verksamhet. Föräldramöten 2 ggr/läsår: information om verksamhetens organisation, mål, arbetssätt och utvecklingsarbete. Öppet hus och vernissage. Veckobrev. IDAGboken/Kontaktböcker. Skolrådsrepresentanter. Löpande kommunikation med vårdnadshavare om elevernas utveckling. När ska det följas upp Utvärdering i skolråd (april) och arbetslag (juni). Ansvarig: Rektor 6.6 Skolan och omvärlden Mål Varje elev får träna sin självkännedom och får insikt i varför man arbetar. ges möjlighet att göra medvetna studie- och yrkesval som inte begränsas av kön Ekhammarskolan, SKA-plan grundsärskola 12(15)

231 eller av social eller kulturell bakgrund. ges möjlighet att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv samt andra verksamheter som kan berika lärandemiljön. Aktiviteter Studievägledare bjuds in på särskilda möten eller/och på utvecklingssamtal i åk 9 tillsammans med föräldrar samt ibland med resursteamet. Elever får besöka aktuella skolor med personal samt göra praktik på gymnasieskolors IV-program under 1-2 veckor, antingen med eller utan personal från grundsärskolan. Elever erbjuds göra en prao-period i åk 8 efter sina egna förutsättningar och önskemål. Skolan ger kontinuerliga möjligheter att besöka arbetsplatser i kommunen såsom brandkår, tandläkare, biliotek, post etc som en del i samhällsorienterande ämnen. Skolan erbjuder möjlighet till kulturella upplevelser som bio, teater, konserter etc. kontinuerligt under skolåret. När ska det följas upp Utvärderas av SYV och arbetslag i juni. Ansvarig: Rektor 6.7 Bedömning och betyg Mål Aktiviteter Eleverna utvecklar ett större ansvar för sina studier utifrån ålder, mognad och förmåga. Eleverna får regelbundna läxor och hemuppgifter att sköta utifrån egen förmåga. Utvecklingssamtal 1 gång/termin där elev utifrån sina egna förutsättningar får ta del av vad som krävs för att nå ett visst mål. Att tydliggöra kunskapskraven för eleverna med hjälp av bilder, symboler och konkreta exempel. När ska det följas upp Utvärdering i arbetslag i juni. Ansvarig: Rektor Ekhammarskolan, SKA-plan grundsärskola 13(15)

232 7 Elevhälsoprocess vid skolan Mål: Varje elev ska få det stöd som hen behöver för att utvecklas i riktning mot de mål som finns beskrivna i läroplanen. Elevstödsmöten genomförs regelbundet i varje arbetslag i syfte att uppmärksamma elever som riskerar att inte uppfylla kunskapskraven eller som har andra behov av stöd i sin utveckling. Här fattas beslut om eventuella extra anpassningar av undervisningen, och vid behov även pedagogiska utredningar. När en utredning startar anmäls detta till rektor/elevhälsoteamet som kan fatta beslut om särskilt stöd vilket beskrivs i åtgärdsprogram. Särskilt stöd ges såväl enskilt som i mindre grupp eller inom ordinarie undervisningskontext. Uppföljning av elevstödsinsatser sker på arbetslagens elevstödsmöten och på elevhälsans möten. När det gäller utvecklingsbedömningar och elevers eventuella placering i grundsärskola så har vi ett bra samarbete med kommunens resursteam och deras psykologer. När eleverna är placerade i grundsärskolan har vi även samarbete med habiliteringen, BUP, autismcenter och andra externa aktörer där både eleverna och familjerna får mycket stöd och råd. Internt i kommunen samarbetar vi även med socialtjänstens LSS-enhet. För ett effektivare elevstödsarbete genomförs följande vt-16: - Förtydligad arbetsgång/ansvarsfördelning vid elevstödsmöten. - Dokumentation av extra anpassningar. - Kartläggning av specinsatser. - Kompetensutvecklingsarbete tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten kring att förtydliga vad som är "extra anpassningar" och vad som är "särskilt stöd" i grundsärskolan. När ska det följas upp Utvärdering i elevhälsoteamet i juni. Ansvarig: Rektor Ekhammarskolan, SKA-plan grundsärskola 14(15)

233 8 Synpunkter och klagomål Vår utgångspunkt är att vår kommunikation och information ska vara öppen, ärlig, aktuell och korrekt. Vi ser värdet i dialog och välkomnar därför synpunkter och/eller klagomål på vår verksamhet. Synpunkter/klagomål som rör undervisningens/fritidsverksamhetens innehåll, planering och utförande samt uppföljning lämnas i första hand till ansvarig lärare/fritidspedagog, i andra hand till biträdande rektor och i tredje hand till rektor. Synpunkter/klagomål som rör enskild elev lämnas i första hand till ansvarslärare, i andra hand till biträdande rektor och i tredje hand till rektor. Synpunkter/klagomål som rör skolans lokaler lämnas till skolans intendent. Synpunkter/klagomål som rör administrativa rutiner lämnas till skolans expedition. Synpunkter/klagomål som rör skolans övergripande verksamhet lämnas till rektor. Vid skarpa klagomål där skolan anses ha brustit mot rådande lagar eller praxis hänvisar rektor vidare till huvudmannen (via hemsidan eller mail) samt synliggör rätten och möjligheten att kontakta Skolinspektionen. Vi använder e-post i huvudsak för korta och enkla frågor/svar samt för entydig information. För ämnen som kräver ett mer klargörande resonemang föredrar vi personliga möten alternativt telefonkontakt. Personalen följer upp och utreder i förekommande fall samt återkopplar sedan till den som framfört synpunkten/klagomålet. I de fall som rutiner måste ändras eller förtydligas som en följd av klagomålet uppmärksammas kollegiet. Ibland utmynnar klagomålet i ett möte mellan skolans personal och den/de berörda. Syftena med mötena är att förstå den andres perspektiv och hitta framgångsrika strategier för förbättringar. Skolledare dokumenterar inkomna klagomål, och sammanställer i slutet av läsår som underlag för att identifiera eventuella utvecklingsområden. Under ht-15 registrerades 8 inkomna klagomål från vårdnadshavare. Dessa klagomål handlade om de i vårdnadshavarnas ögon bristande möjligheterna till integrering för elever åk 1-5, och om de försenade planerna gällande byggandet av ny grundsärskola. Dessa klagomål är vidarebefordrade till huvudman. Ekhammarskolan, SKA-plan grundsärskola 15(15)

234 Bilaga 2. DEC Betygsättning Resultatsammans tällning JAN Avstämning (SKAplan) Individuella utvecklingssamtal KOLL FEB NOV Elevenkät (trygghet och trivsel) Medarbetarenkät MARS Lönesamtal Lönerevision Brukarundersökning OKT Utvärdering: överlämning inför stadiebyte Medarbetarsamtal/IUP Systematiskt kvalitetsarbete APRIL Elevenkät (trygghet och trivsel) SEPT MAJ Individuella utveckl. samtal Likabehandlingsplan Kompetensutvecklingsplan KOLL AUG JUNI Elevenkät (undervisning) Beslut: Utvecklingsåtgärder (SKA-plan) Resultatdialog JULI Betygsssättning Resultatsammanställning

235 Ekhammarskolan, läsåret Grundsärskola Åk 1-9 Jennifer McIntosh Grundskola Åk Anna-Maria Eriksson Grundskola Åk 6 Monica Lindblad Grundskola Åk 7 Anna Sundelin Grundskola Åk 8 Petra Attermo Grundskola Åk 9 Maria Malmberg Biträdande rektor Grundsärskolan och åk 4-6 Ann-Sophie Backlund Ledningsgrupp Arbetslagsledare Biträdande rektorer Rektor Biträdande rektor Grundskolan åk 7-9 Johan Björnberg Rektor Lena Hjukström

236 Dnr :4858 Redovisningsformulär för vidtagna åtgärder med anledning av påtalade brister i regelbunden tillsyn i Upplands-Brogymnasiet i Upplands Bro kommun Detta formulär kan användas som stöd för er när ni redovisar hur ni har avhjälpt de brister som Skolinspektionen har påtalat i samband med den regelbundna tillsynen. Bristerna kan ha olika uppföljningsdatum. Om ni också ska redovisa vidtagna åtgärder med anledning av andra brister vid ett senare datum, använd gärna samma mall. Redovisningen av vidtagna åtgärder ska fastställas av huvudmannen. Område: Undervisning och lärande Åtgärd: Ge eleverna reellt inflytande på undervisningens innehåll. Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

237 1. Ange tydligt vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa respektive påtalad brist. Ange följande: a. vad som har gjorts för att avhjälpa bristerna och hur det har gjorts. b. vem eller vilka (person/funktion) som är ansvariga för genomförande av åtgärderna samt vilka personer och grupper som involverats i arbetet. c. när arbetet inleddes och avslutades. a. Skolledningen pratar med lärarna om att eleverna måste ges mer inflytande över undervisningen och att lärarna behöver vara tydliga med eleverna så att de förstår vad de kan ha inflytande över och på vilket sätt, samt visa hur eleverna har varit med och påverkat. Lärarna diskuterar i arbets- och ämneslag hur de kan arbeta med ökat elevinflytande. Skolledningen kommer systematisera arbetet med information kring och utvärdering av elevinflytandet på skolan. b. Skolledningen informerar lärarna, lärarna diskuterar i olika grupper och genomför arbetet med eleverna. Skolledningen arbetar fram rutiner för elevinflytande och följer upp de olika åtgärderna genom utvärderingar och diskussioner i juni c. Skolledningen pratar med lärarna vid APT den 11 februari 2016, utvärderas majjuni Det är ett fortlöpande arbete som vi kommer att följa upp även under kommande läsår. 2. Beskriv hur ni har utvärderat och försäkrat er om att åtgärderna för respektive brist gett avsett resultat. Beskriv följande: a. vem (person/funktion) som har ansvarat för denna utvärdering, b. vilka metoder som har använts för att utvärdera åtgärderna, hur ev. urval av exempelvis personal och elever gått till och, om relevant, ev. bortfall (bifoga ev. enkäter eller motsvarande). a. Biträdande rektor ansvarar för att utvärderingarna genomförs. b. Genom elev- och lärarenkäter och diskussioner i ämnes- och arbetslag samt i skolledningen. 3. Beskriv resultatet av vidtagna åtgärder för varje påtalad brist utifrån den utvärdering som gjorts (bifoga ev. resultatsammanställningar eller motsvarande). Vi har ännu inte sett resultatet av vidtagna åtgärder. 4. Om någon brist inte fullt ut är avhjälpt, beskriv följande: a. vad åtgärderna hittills har resulterat i b. det fortsatta arbetet c. när ni bedömer att bristen kommer att vara avhjälpt. d. hur ni kommer att utvärdera och försäkra er om att åtgärderna ger avsett resultat. a. Vi har ännu inte sett resultatet av vidtagna åtgärder. b. Lärarna diskuterar i arbets- och ämneslag hur de kan arbeta med ökat

238 elevinflytande och tydlighet kring detta. Lärarna genomför arbetet med ökat elevinflytande med eleverna. Skolledningen arbetar fram rutiner för elevinflytande. d. Skolledningen följer upp åtgärderna genom utvärderingar och diskussioner i slutet av läsåret 1516 och genom kursutvärderingar och gymnasieantagningens enkät under nästkommande läsår. c. Det här är ett fortgående arbete och vi hoppas se ett första förbättrat resultat i utvärderingar i maj-juni 2016 och sedan under kommande läsår. d. Genom utvärderingar och diskussioner i slutet av detta läsår och i återkommande kursutvärderingar och den nationella enkäten under nästa läsår. 5. Övriga upplysningar till Skolinspektionen.

239 Dnr :4858 Redovisningsformulär för vidtagna åtgärder med anledning av påtalade brister i regelbunden tillsyn i Upplands-Brogymnasiet i Upplands Bro kommun Detta formulär kan användas som stöd för er när ni redovisar hur ni har avhjälpt de brister som Skolinspektionen har påtalat i samband med den regelbundna tillsynen. Bristerna kan ha olika uppföljningsdatum. Om ni också ska redovisa vidtagna åtgärder med anledning av andra brister vid ett senare datum, använd gärna samma mall. Redovisningen av vidtagna åtgärder ska fastställas av huvudmannen. Område: Extra anpassningar och särskilt stöd Åtgärd: Utred elevers behov av särskilt stöd skyndsamt Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

240 1. Ange tydligt vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa respektive påtalad brist. Ange följande: a. vad som har gjorts för att avhjälpa bristerna och hur det har gjorts. b. vem eller vilka (person/funktion) som är ansvariga för genomförande av åtgärderna samt vilka personer och grupper som involverats i arbetet. c. när arbetet inleddes och avslutades. a) Tydliga rutiner är skrivna för när, hur och vem lärare ska informera om att utredning om elevs behov av särskilt stöd behöver genomföras. Riktlinjerna kommuniceras till all personal och vi kommer att informera om detta minst en gång till detta läsår och vid varje ny skolstart för nyanställd personal. Varje enskild skolledare har en dialog med varje lärare som informerat skolledaren om att en elev behöver utredas. b) Rektor är ansvarig c) 7 april kommuniceras rutiner till all personal på pedagogiskt café. Arbetet kommer att principiellt avslutas 18 augusti med all personal. Men informationen kommer alltid att ges till nyanställd personal. 2. Beskriv hur ni har utvärderat och försäkrat er om att åtgärderna för respektive brist gett avsett resultat. Beskriv följande: a. vem (person/funktion) som har ansvarat för denna utvärdering, b. vilka metoder som har använts för att utvärdera åtgärderna, hur ev. urval av exempelvis personal och elever gått till och, om relevant, ev. bortfall (bifoga ev. enkäter eller motsvarande). a. Varje biträdande rektor ansvarar för att följa upp med sin personal om de informerar sin skolledare om när de ser att en elev har svårt att klara målen. Varje biträdande rektor ansvarar för uppföljning av de stödinsatser som gjorts för elever som har svårt att nå målen. b. Avstämning av årets elevärenden görs i respektive ElevStödsGrupp (biträdande rektor, elevhälsa, SYV, speciallärare). Bitr.rektor följer upp i samtal med berörda lärare före sommaren. 3. Beskriv resultatet av vidtagna åtgärder för varje påtalad brist utifrån den utvärdering som gjorts (bifoga ev. resultatsammanställningar eller motsvarande). Ännu inga åtgärder vidtagna förutom informella samtal. 4. Om någon brist inte fullt ut är avhjälpt, beskriv följande: a. vad åtgärderna hittills har resulterat i b. det fortsatta arbetet c. när ni bedömer att bristen kommer att vara avhjälpt. d. hur ni kommer att utvärdera och försäkra er om att åtgärderna ger avsett resultat.

241 a. Ännu inga åtgärder vidtagna förutom informella samtal. Vi har planerat in datum för information och dialog med personalen. b. 7 april sker första formella dialog med all personal. 18 augusti den andra. c. Problemet kommer att vara avhjälpt 7 april. Augusti d. Avstämning i arbetslagen i juni och augusti 2016 om rutinerna för särskilt stöd är tydliga för all personal. 5. Övriga upplysningar till Skolinspektionen.

242 Dnr :4858 Redovisningsformulär för vidtagna åtgärder med anledning av påtalade brister i regelbunden tillsyn i Upplands-Brogymnasiet i Upplands Bro kommun Detta formulär kan användas som stöd för er när ni redovisar hur ni har avhjälpt de brister som Skolinspektionen har påtalat i samband med den regelbundna tillsynen. Bristerna kan ha olika uppföljningsdatum. Om ni också ska redovisa vidtagna åtgärder med anledning av andra brister vid ett senare datum, använd gärna samma mall. Redovisningen av vidtagna åtgärder ska fastställas av huvudmannen. Område: Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Åtgärd: Utforma utbildningen så att elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av studiero. Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

243 1. Ange tydligt vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa respektive påtalad brist. Ange följande: a. vad som har gjorts för att avhjälpa bristerna och hur det har gjorts. b. vem eller vilka (person/funktion) som är ansvariga för genomförande av åtgärderna samt vilka personer och grupper som involverats i arbetet. c. när arbetet inleddes och avslutades. a) Nya gemensamma ordningsregler för användning av bl a mobiler och datorer har tagits fram. Åtgärdstrappan för tillrättavisande av elever som inte sköter sig har reviderats. Även ett studiekontrakt har tagits fram där elever som inte följt ordningsreglerna skriver under tillsammans med vårdnadshavare. Är eleven myndig skriver hen under själv. Skolledningen har informerat alla* klasser om de nya ordningsreglerna och åtgärdstrappan. Ungdomshandledaren fortsätter att finnas och arbeta med elever i gemensamma uppehållsytor. * Några klasser är på APL vilket gör att de får informationen när de är tillbaka i skolan. b) Ansvariga är programansvariga skolledare. I arbetet ingår även mentorer och elevvårdsteamet på skolan. c) Arbetet inleddes under höstterminen 2015 och är pågående. 2. Beskriv hur ni har utvärderat och försäkrat er om att åtgärderna för respektive brist gett avsett resultat. Beskriv följande: a. vem (person/funktion) som har ansvarat för denna utvärdering, b. vilka metoder som har använts för att utvärdera åtgärderna, hur ev. urval av exempelvis personal och elever gått till och, om relevant, ev. bortfall (bifoga ev. enkäter eller motsvarande). a) Skolledningen(rektor och samtliga biträdande rektorer) har ansvar för utvärderingen. Vi har ännu inte fullt ut sett resultatet av vidtagna åtgärder. b) Utvärdering kommer att ske med hjälp av enkät och samtal med personal och elever. Skolledningen gör redan idag dagliga promenader för att skanna av hela skolan minst 1 gång per dag. Vid Arbetsplatsträffar framgår att det redan skett en positiv förändring. 3. Beskriv resultatet av vidtagna åtgärder för varje påtalad brist utifrån den utvärdering som gjorts (bifoga ev. resultatsammanställningar eller motsvarande). Vi har ännu inte fullt ut sett resultatet av vidtagna åtgärder. Resultat kommer att redovisas när utvärdering gjorts vid vårterminens slut Om någon brist inte fullt ut är avhjälpt, beskriv följande: a. vad åtgärderna hittills har resulterat i b. det fortsatta arbetet c. när ni bedömer att bristen kommer att vara avhjälpt.

244 d. hur ni kommer att utvärdera och försäkra er om att åtgärderna ger avsett resultat. a) Lärarna rapporterar att det fortfarande finns elever som använder telefon/dator till annat än skolarbete. Vi har i dagsläget fortfarande klasser som är på APL vilket gör att vi inte kan uttala oss om dessa elever. Vi ser dock att det blivit betydligt lugnare på skolan efter våra åtgärdsplaner börjat användas. b) Fortsatt arbete kommer att ske genom kontinuerlig information till våra elever om våra regler på skolan. Även regelbundna utvärderingar kommer att ske. c) Vi bedömer att våra brister ska vara åtgärdade helt till hösten d) Utvärdering kommer att ske genom enkätundersökning och intervjuer med elever och personal. 5. Övriga upplysningar till Skolinspektionen. Det har gått kort tid sedan inspektionsrapporten nått oss och ett arbete som innebär en attitydförändring hos våra elever som inte sköter sig tar tid, speciellt då vi har elever som gör sin APL. Detta gör att vi bedömer att vidtagna åtgärder ska ge full effekt någon gång under höstterminen 2016.

245 Dnr :4858 Redovisningsformulär för vidtagna åtgärder med anledning av påtalade brister i regelbunden tillsyn i Upplands-Brogymnasiet i Upplands Bro kommun Detta formulär kan användas som stöd för er när ni redovisar hur ni har avhjälpt de brister som Skolinspektionen har påtalat i samband med den regelbundna tillsynen. Bristerna kan ha olika uppföljningsdatum. Om ni också ska redovisa vidtagna åtgärder med anledning av andra brister vid ett senare datum, använd gärna samma mall. Redovisningen av vidtagna åtgärder ska fastställas av huvudmannen. Område: Styrning och utveckling av verksamheten Åtgärd: Utifrån en analys av verksamhetens resultat besluta om åtgärder i syfte att utveckla verksamheten. Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: , Fax: