Innehåll. bakom vansinnet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. bakom vansinnet"

Transkript

1 Innehåll Inte undra på att det blev panik! 7 Psykisk sjukdom och våld hänger det ihop? 11 Insatser mot missbruk bästa botemedlet mot våld 16 Inte fler dödliga vansinnesdåd men kanske ökad grov våldsbrottslighet? 19 Vansinnesdåden som skakade Sverige 21 Rädslan för galningen på gatan 25 Massmediers roll 30 Skilja ond från god gör oss bättre till mods 34 Hellre bydåre än nutida hemlös 35 Tuff press i journalistens värld 39 Vilka konsekvenser får massmediebilden? 42 Känsla av trygghet eller otrygghet 45 Skräckfascination lockar till läsning 54 Psyke, droger och våldsbrott 61 Psykiska sjukdomar = folksjukdomar 62 Flytande gräns kring diagnoser 64 Vad gör en psykiskt sjuk människa till våldsbrottsling? 74 Nytt ljus över arv- och miljöfrågan 87 bakom vansinnet

2 Psykvård förr och nu 95 Besatt av onda andar 96 Effekter av psykiatrireformen 104 Klarar vården våldsamma patienter? 110 Vilken är skillnaden mellan psykiatrisk vård och kriminalvård? 125 Rättens dilemma 137 En unik lagstiftning 141 Vem är ansvarig? 146 Fängelse eller vård 151 Problem med nuvarande lag 161 En ny modell slopa fängelseförbudet 165 Forskningsområden 173 Ordförklaringar 177 Författare 182 Forskare och praktiker som medverkar i boken 184 Bakom vansinnet 5

3 6 bakom vansinnet

4 Inte undra på att det blev panik! AV JESSICA RYDÉN FORSKARE OCH PRAKTIKER Martin Grann psykolog, Kriminalvårdens forskningschef och docent vid Centrum för Våldsprevention, Karolinska Institutet Mikael Rying kriminolog, Brottsförebyggande rådet Bakom vansinnet 7

5 Att ge ut en bok på temat våld och psykisk sjukdom är inte okontroversiellt. Av de cirka 1,8 miljoner svenskar som beräknas ha en psykisk sjukdom kommer ytterst få att begå grova våldsbrott. Inte ens bland de svårast psykiskt sjuka är våld något som hör till vardagen. Bara en av tio schizofrenisjuka som vårdats på sjukhus kommer under en tioårsperiod att dömas för ett våldsbrott. Ändå är det just några få våldsdåd av psykiskt sjuka personer som kommit att vara direkt avgörande för att politikerna valt att satsa på utredning av psykiatrin under de senaste åren. Fyra så kallade vansinnesdåd under 2003 fick enorm uppmärksamhet i medier och förstärkte kopplingen mellan psykisk sjukdom och våld. Hur kunde det bli så? Svaret ligger delvis i tillfälligheter och krass statistik, berättar Mikael Rying, kriminolog vid Brottsförebyggande rådet och expert på dödligt våld. Mellan 1990 och 2004 föll 16 personer i Sverige offer för ett så kallat vansinnesdåd. Sammantaget handlar det om åtta händelser. Den mest extrema utgången fick fänrik Mattias Flinks dödskjutning i centrala Falun, då sju personer dog. Med vansinnesdåd menas här brott med dödlig utgång där gärningsman och offer är okända för varandra, där offret drabbas på offentlig plats utan föregående provokation och där en psykiskt sjuk gärningsman har motiv som är irrationella och kopplade till paranoida vanföreställningar eller liknande. 8 bakom vansinnet

6 Mellan 1990 och 2002 skedde det ett sådant brott i genomsnitt vart tredje år. Ett annat sätt att beskriva det är att det under den perioden skedde fyra vansinnesdåd på allmän plats med sammanlagt elva offer. Så händer något. En tidig höstdag 2003 chockas Sverige. Dåvarande utrikesminister Anna Lindh knivhuggs brutalt till döds på varuhuset nk. Mördaren säger sig ha hört röster som befallt honom att utföra dådet. Dagen efter mördas en liten flicka på en lekplats i Arvika. Gärningsmannen är på permission från en sluten psykiatrisk avdelning. Redan några månader tidigare har två andra vansinnesdåd fått stor uppmärksamhet i medier. En psykotisk man blir bildåren i Gamla Stan som dödar två människor när han lägger gasen i botten på Västerlånggatan. I stockholmsförorten Åkeshov flyr förbipasserande i panik när en psykotisk och drogpåverkad man attackerar dem med ett järnspett och dödar en person. Hälften av vansinnesdåden mellan 1990 och 2004 inträffar alltså under några månader året 2003, sammanfattar Mikael Rying. Inte undra på att det blev panik! Mordet på Anna Lindh blir droppen som får bägaren att rinna över. I den mediala debatten framställs psykiskt sjuka människor som en allvarlig samhällsfara, utsläppta från mentalsjukhusen och lämnade vind för våg. Allmänheten kräver en förklaring. Politikerna måste agera. Resultatet blir att en nationell Bakom vansinnet 9

7

8 psykiatrisamordnare tillsätts. Många välkomnar att den psykiatriska vården ska rustas upp, men menar kritikerna delvis till priset av att psykiskt sjuka framställs som farliga i gemen och därmed riskerar att stigmatiseras. I den här boken vill Vetenskapsrådet ge forskare möjlighet att svara på några av de frågor som uppstått i svallvågorna efter vansinnesdåden. Är psykiskt sjuka människor farligare än andra? Kan man gå säker på gator och torg? Hur påverkas vi av mediers rapportering? Var det en bra idé att stänga mentalsjukhusen? Och var ska de psykiskt sjuka personer som faktiskt begår grova brott placeras inom rättspsykiatrin eller i fängelse? Psykisk sjukdom och våld hänger det ihop? Under 2003 täcktes löpsedlarna av rubriker i stil med Varannan mördare psyksjuk, Järnspettsman löpte amok och Psyksjuk man högg ner flicka på lekplats. Men trots detta är det bara en liten, väl avgränsad grupp personer med svåra psykiska sjukdomar som hamnar i brottsregistret för misshandel eller ibland till och med för mord eller dråp. Oftast har dessa personer vårdats inom den slutna psykiatrin, inte sällan har de så kallade psykossjukdomar. De här personerna är varken representativa för den stora gruppen psykiskt sjuka, eller för vålds- Bakom vansinnet 11

9 brottslingar i allmänhet, säger Martin Grann, Kriminalvårdens forskningschef och docent vid Centrum för Våldsprevention, Karolinska Institutet. Den vanlige våldsbrottslingen är i själva verket långt från schablonbilden av den galne mördaren. Om de mest förekommande våldsbrotten ledde till löpsedlar skulle rubrikerna vara annorlunda: Familjefar på snusen slog sin hustru, Tonårskillar i bråk på krogen och Missbrukare misshandlade rånoffer. Med andra ord är det ofta en ung man, inte sällan alkohol- eller drogpåverkad och med tidigare brott i bagaget som står för merparten av våldsbrotten i samhället. Av de våldsbrott som begicks från 1988 till 2000 stod män mellan 15 och 24 års ålder för av dessa, det vill säga mer än en tredjedel. Detta trots att denna grupp män bara utgör en artondel av befolkningen. Kvinnor utgör mindre än tio procent av dem som döms för våldsbrott. Ingen enskild faktor kan dock förklara varför en människa hotar, misshandlar eller till och med mördar. Att någon tar till våld är nästan alltid ett resultat av ett samspel mellan en individs personlighet, bakgrund och den miljö han eller hon vistas i. Genom att sammanställa resultat från en stor mängd studier av våldsdömda kan forskarna emellertid identifiera så kallade riskfaktorer. Med det menas faktorer i en persons bakgrund eller personlighet som rent statistiskt är vanligare hos en person som begår våldsbrott. Det kan handla om missbruk, när 12 bakom vansinnet

10 någon började begå brott, familjebakgrund, utbildningsnivå, olika diagnoser med mera. Analyser av det här slaget visar att det finns en förhöjd risk för våld i gruppen svårt psykiskt sjuka. Hur stor den riskökningen är kan beskrivas på olika sätt. En del studier följer upp personer som skrivits ut från psykiatriska kliniker. Andra använder nationella databaser och jämför brotts- och patientregister. Martin Grann har tillsammans med den brittiska forskaren Seena Fazel undersökt sambandet mellan våld och psykisk sjukdom. I denna den mest aktuella och mest omfattande studien i världen, har forskarna studerat statistik över en period på tretton år (1988 till 2000). Genom att samköra Brottsförebyggande rådets statistik med Socialstyrelsens register över personer som fått sluten psykiatrisk vård, har de tagit fram uppgifter om hur många av psykiatripatienterna som dömdes för våldsbrott. Som våldsbrott räknade de inte bara mord, dråp och misshandel utan även sexualbrott samt olaga hot och trakasserier. Resultaten jämfördes sedan med hur många som dömts för våldsbrott i befolkningen som helhet. Sammanlagt ingick cirka patienter i studien. Av dessa hade varit inlagda på sjukhus för en psykossjukdom någon gång mellan 1988 och Ser man till befolkningen i sin helhet begicks det då 45,2 våldsbrott per tusen invånare, medan 2,4 våldsbrott per tusen invånare begicks av personer med en Bakom vansinnet 13

11 svår psykisk sjukdom. Utifrån studien kan Martin Grann dra två viktiga slutsatser: Den ena är att det är få våldsbrott generellt som begås av psykossjuka, nämligen ungefär fem procent av brotten, säger Martin Grann. Den andra är att personer med psykossjukdomar dock är överrepresenterade bland personer som döms för våldsbrott. Statistiskt kan man uttrycka det som att två procent av alla svenskar kommer att dömas för ett våldsbrott under en tioårsperiod, men i gruppen psykossjuka personer kommer det att vara tio procent som döms för ett våldsbrott, förklarar Martin Grann. Det sistnämnda faktumet ska dock inte tolkas som att majoriteten av psykossjuka är farliga, säger han. 90 procent av dessa kommer alltså inte att dömas för någon våldshandling. Uppfattningen att gatan har blivit en osäker plats sedan mentalsjukhusen stängde har heller inget stöd i forskningen, menar Martin Grann: En process som skett successivt sedan och 70-talen i hela västvärlden kan inte förklara att det inträffar ett antal vansinnesdåd i Sverige under 2000-talet. Den australiensiske forskaren Paul Mullen har tagit fram resultat som Martin Grann tycker kan överföras på svenska förhållanden. I Australien skedde under 1970-talet en förändring av den psykiatriska vården liknande psykiatrireformen i Sverige. Kroniska schizofrenipatienter flyttade från mental- 14 bakom vansinnet

12 sjukhusens slutna avdelningar till gruppboenden ute i samhället. Genom att jämföra patienter som vårdades för schizofreni en period före respektive efter reformens genomförande 1975, kunde Paul Mullen se om våldet från psykiskt sjuka ökat. Resultaten visar att andelen schizofrena som dömts för våldsbrott inte hade blivit större. Före reformen var 5,3 procent i gruppen schizofrena dömda för våldsbrott. Bland patienter som undersöktes på 1980-talet var det 4,8 procent. Fel diagnos i fokus Benägenheten att fokusera på psykossjukdomar i debatten om våldsdåd, gör att man missar en psykiatrisk diagnos som är mycket vanligare bland dem som tar till våld, förklarar både Martin Grann och Mikael Rying. Det de syftar på kallas antisocial personlighetsstörning. Att personer med den diagnosen inte kommit i fokus i debatten beror på att de inte tillhör de klassiska psykiatripatienterna. Personer med antisocial personlighetsstörning vårdas av tradition sällan inom psykiatrin, säger Martin Grann. De återfinns på landets fängelser, får insatser via socialtjänsten eller vårdas vid så kallade lvm-hem, institutioner för tvångsomhändertagna missbrukare. Att ha en antisocial personlighetsstörning betyder att man har svårt att kontrollera sina impulser. Man kan inte hantera sin aggressivitet och är inte sällan Bakom vansinnet 15

13 okänslig för hur andra drabbas av ens handlingar. Ofta missbrukar man alkohol och narkotika. Vanligt är att man var stökig och visade brist på empati och respekt för andra redan som liten. Ett välkänt fynd inom forskningen är att ju tidigare någon börjat med brott, desto större risk att han eller hon fortsätter den kriminella banan som vuxen. Sambandet mellan våldsbrott och antisocial personlighetsstörning illustreras av statistik över dem som avtjänar ett fängelsestraff, berättar Martin Grann. Hela 46 procent av dessa har en antisocial personlighetsstörning, visar internationell forskning. Även statistiken över dödligt gatuvåld talar sitt tydliga språk, visar Mikael Rying. Av de personer som stod för vållande till annans död, dråp eller mord i det offentliga rummet kunde uppåt hälften diagnostiseras som personlighetsstörda, varav majoriteten hade en antisocial personlighetsstörning. Insatser mot missbruk bästa botemedlet mot våld Den enskilt största riskfaktorn för våld är utan tvekan missbruk. Missbruk skapar en subkultur där våld är vardagsmat. För att finansiera sitt missbruk måste exempelvis en heroinist stjäla för tusentals kronor varje dag, och våldshandlingar är vanliga i samband med rån. Drogerna kan förstärka ett redan 16 bakom vansinnet

14 asocialt beteende eller bidra till att en person tappar hämningarna och blir aggressiv. Belysande är att av de personer som satt i fängelse i Sverige under 2004 var en tredjedel dömda för narkotikabrott och 58 procent var narkotikamissbrukare. 23 procent av alla våldsbrott i Sverige mellan 1988 och 2000 begicks av personer som vårdats på sjukhus för alkohol- eller drogmissbruk, berättar Martin Grann. Betänker man att människor kan leva i åratal med ett avancerat narkotika- eller alkoholmissbruk utan att hamna på en sluten vårdavdelning inom psykiatrin, kan man sluta sig till att det är betydligt fler med missbruksproblem som är inblandade i våldsbrott. Att missbrukare är överrepresenterade bland våldsbrottslingar gäller även i den grupp psykossjuka som genomgått en rättspsykiatrisk undersökning och dömts för våldsbrott. Enligt rapporten Psykiskt störda lagöverträdare från Socialstyrelsen, var i en studie 45 procent av män med schizofreni som begick våldsbrott alkohol- eller drogpåverkade vid brottet. Liknande resultat ger uppgifter om nästan 500 personer skrivna i Stockholm, som genomgått en rättspsykiatrisk utredning åren 2000 och Av dessa hade två tredjedelar antingen en missbruksdiagnos eller hade varit berusade vid gärningstillfället. Även bland de allra grövsta våldsbrottslingarna slår missbrukets betydelse igenom, enligt Martin Grann. Det framkommer inte minst i en studie över Bakom vansinnet 17

15 allt tillgängligt diagnosmaterial för de 2005 personer som dömts för mord eller dråp (eller försök till mord och dråp) mellan 1988 och Ungefär hälften av förövarna hade en personlighetsstörning eller psykisk störning på grund av missbruk, säger Martin Grann. Lite mer än en femtedel var psykossjuka. Bilden bekräftas av Mikael Rying, som i sin forskning följer upp alla fall av dödligt våld i Sverige. Han poängterar att det framför allt är alkoholpåverkade eller alkoholmissbrukare som står för det oprovocerade våldet i det offentliga rummet. Tittar man på det dödliga gatuvåldet, ser man att 63 procent av gärningsmännen druckit alkohol och 40 procent var konstaterade alkoholmissbrukare. Inte fler dödliga vansinnesdåd... Hur är det då med de så kallade vansinnesdåden? Har de verkligen inte ökat? Inte nu igen, var mångas reaktion, när en person som vårdats inom rättspsykiatrin knivhögg en skolpojke i Norrahammar i början av Men trots människors upplevelser av att allt blir värre och värre, så har inte vansinnesdåden blivit vanligare efter 2003, enligt Mikael Rying. Inget talar för att de ökar, säger han. Efter 2003 har jag identifierat högst två vansinnesdåd på offentlig plats. Och det är fortsatt ungefär en person om året som faller offer för den här typen av brott. 18 bakom vansinnet

16 De två fall som Mikael Rying refererar till är mordet på pojken i Norrahammar samt dubbelmordet i Linköping Det sistnämnda fallet är inte uppklarat, men allt tyder på att det är ett mord med irrationellt motiv, enligt Mikael Rying. Därutöver har han noterat två fall under 2006 som visserligen inte skedde på öppen gata, men ändå har karaktären av vansinnesdåd. I juni 2006 knivmördar en tidigare psykiatripatient en kvinna på Öland och överfaller hennes man, i oktober hugger en drogpåverkad och förvirrad man ihjäl en närboende äldre man i Ärla utanför Eskilstuna. Han tror sig vara förföljd av monster. Sedan har det också skett några andra uppmärksammade våldshandlingar från psykiskt sjuka, som inte fått dödlig utgång. Ett exempel är den så kallade Plankmannen som attackerade en man på Hornsgatan i Stockholm med en spikplanka i februari men kanske ökad grov våldsbrottslighet? Även om det dödliga våldet inte blivit vanligare, finns tecken på att våldsbrottsligheten kan ha ökat bland svårt psykiskt sjuka personer. Allt fler bland dem som genomgår en rättspsykiatrisk undersökning står åtalade för grov misshandel. Under åren var 300 av de undersökta åtalade för grov Bakom vansinnet 19

17 misshandel, under åren var det 464, enligt rapporten Våldsbrott och psykisk sjukdom från Socialstyrelsen. I gruppen som helhet hade antalet åtalade för grov misshandel ökat med drygt 50 procent och i gruppen schizofrenipatienter med drygt 70 procent. Dessa fakta kan tolkas på flera sätt, menar Martin Grann. En tolkning är att en allmän ökning av det grova våldet torde återspeglas också i gruppen som genomgår en rättspsykiatrisk undersökning. En annan är att praxis kring rättspsykiatriska undersökningar förändrats över tiden, så att även mindre allvarliga våldsbrott leder till undersökningar. Martin Grann tycker sig också se en tendens till att allt fler personlighetsstörda personer får vad han kallar en slask-psykosdiagnos. Det är psykiskt svårt sjuka personer som inte passar in i någon klassisk psykosdiagnos. Samtidigt är det viktigt att veta att våra diagnostiska system är anpassade framför allt för allmänpsykiatrin. Den lilla gruppen psykiskt sjuka som hamnar i rättspsykiatrin uppvisar ofta komplexa symptombilder inte sällan med flera störningar samtidigt. Sammantaget är det mycket som talar för en faktisk ökning av grovt våld från psykiskt sjuka, resonerar han: I det sammanhanget spelar droger en viktig roll. Sedan Sverige gick med i eu har svenskarnas alkohol- 20 bakom vansinnet

18 konsumtion stigit dramatiskt. Priset på narkotika har sjunkit och tillgången ökat. Även psykiskt sjuka har självklart fått lättare att få tag på billigare och fler droger, något som brukar leda till ökat våld. Oavsett hur man tolkar statistiken gör ett tuffare samhälle med större tillgång på droger att åtminstone de som bor i lite större städer dagligen konfronteras med utslagna människor som mår mycket dåligt. Huruvida dessa kan behäftas med etiketter som psykiskt sjuk, psykiskt störd, missbrukare och/eller bara udda är kanske mindre betydelsefullt för lekmannen. Vansinnesdåden som skakade Sverige Med vansinnesdåd avses som tidigare nämnts brott med dödlig utgång där gärningsman och offer är okända för varandra, där offret drabbas på offentlig plats utan föregående provokation och där en psykiskt sjuk gärningsman har motiv som är irrationella och kopplade till paranoida vanföreställningar eller liknande. Januari 2007 En pojke knivhuggs till döds på väg hem från skolan i Norrahammar utanför Jönköping. Förövaren är en man som nyligen skrivits ut från rättspsykiatrisk vård. Bakom vansinnet 21

19 September 2003 Dåvarande utrikesminister Anna Lindh knivhuggs till döds på varuhuset nk i centrala Stockholm. Mördaren säger sig ha hört röster som befallt honom att utföra dådet. Dagen efter dådet på nk mördas en flicka på en lekplats av en patient på permission från en sluten psykiatrisk avdelning. Maj 2003 En schizofren man dödar två och skadar 16 personer i en vansinnesfärd per bil genom Gamla Stan i Stockholm. En person dödas och flera skadas när en psykotisk man går bärsärkagång med ett järnspett i Stockholmsförorten Åkeshov. I denna uppräkning ingår inte ouppklarade brott. Dubbelmordet i Linköping i oktober 2004 då en åttaårig pojke och en femtiosexårig kvinna hittades knivmördade utomhus räknas inte med, eftersom ingen gärningsman är identifierad. Inte heller räknas brott som inte har haft dödlig utgång, även om de kallats vansinnesdåd i medier. Ett sådant skedde till exempel under 2004, när en person på Södermalm i Stockholm oprovocerat attackeras av en man, beväpnad med en spikplanka. 22 bakom vansinnet

20 Mellan 1990 och 2006 inträffade det också sex brott som man skulle kunna beteckna som vansinnesdåd, men som inte skedde på offentlig plats. Ett exempel är den man som i juni 2006 knivmördar en kvinna och överfaller hennes man i Södvik på Öland. Mannen, som tidigare vårdats inom psykiatrin, har slutat att ta sin medicin och säger sig ha hört röster. Han har ingen relation till paret. Källa: TT, Svenska Dagbladet, Sveriges Radio, Mikael Rying Bakom vansinnet 23

Dödligt våld i Sverige. En pågående studie av samtliga anmälda fall sedan år 1990 Mikael Rying

Dödligt våld i Sverige. En pågående studie av samtliga anmälda fall sedan år 1990 Mikael Rying Dödligt våld i Sverige En pågående studie av samtliga anmälda fall sedan år 1990 Mikael Rying Rapporter om grova våldsbrott Kalla Fall-rapporten 20 förslag till åtgärder Hanteringen av information Behov

Läs mer

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr. Lite olika begrepp Antisocialt beteende = norm- och regelbrytande beteende,

Läs mer

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brott förr och nu Av Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brottslighet Det har funnits brottslighet i vårt samhälle så länge vi kan minnas och förmodligen kommer det även fortsätta så längre fram i tiden. Det

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 1 2014-08-28 Ett tryggare Sverige I Sverige ska människor kunna leva i trygghet, utan att behöva oroa

Läs mer

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Mattias Friström Aktuell brottsstatistik om mäns våld

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Dödligt våld

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Dödligt våld Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Dödligt våld Hela publikationen finns att beställa eller ladda ner på www.bra.se/go/297 Våldsbrott DÖDLIGT VÅLD Mikael Rying Sammanfattning Under

Läs mer

Yttrande över Justitiedepartementets promemoria Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare, S 2007:5

Yttrande över Justitiedepartementets promemoria Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare, S 2007:5 2007-05-07 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Justitiedepartementets promemoria Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare, S 2007:5 Förslagen i promemorian Utredningen har haft i uppdrag

Läs mer

Brottsutvecklingen. KORTA FAKTA OM I SVERIGE

Brottsutvecklingen.  KORTA FAKTA OM I SVERIGE Brottsförebyggande rådet (Brå) är ett centrum för forskning och utveckling inom rättsväsendet. Vi arbetar med att ta fram kunskap om brottsutvecklingen, utvärdera kriminalpolitiska åtgärder och främja

Läs mer

Framtid utan kaos För människor som ingen vill se

Framtid utan kaos För människor som ingen vill se Framtid utan kaos För människor som ingen vill se Längst ner i vårt samhälle hittar vi de som är psykiskt funktionshindrade, och på den absoluta botten hittar vi de som dessutom är utvecklingsstörda -

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Sammanfattande kommentarer

Sammanfattande kommentarer Sammanfattande kommentarer Björn Hibell, Erik Fender, Ulf Guttormsson, Thomas Hvitfeldt Det är ofta svårt att beskriva tillstånd och företeelser som innebär brott mot lagar eller normer. Detta är något

Läs mer

brottsutveckling Lärarhandledningen har tagits fram av fil. dr Jan Andersson och fil. dr Sven Granath för Brottsrummet.se

brottsutveckling Lärarhandledningen har tagits fram av fil. dr Jan Andersson och fil. dr Sven Granath för Brottsrummet.se En lektion om Lärarhandledning brottsutveckling FRÅGA 1: Vilka är de vanligaste brotten? FRÅGA 2: Vilken bild ger massmedia av de vanligaste brotten? FRÅGA 3: Ökar brottsligheten? FRÅGA 4: Begår unga i

Läs mer

Våldsbrott och psykisk sjukdom

Våldsbrott och psykisk sjukdom Våldsbrott och psykisk sjukdom 1 Våldsbrott och psykisk sjukdom Professor Gunnar Kullgren, Umeå Universitet De två aktuella fallen i Åkeshov och Gamla stan som ursprungligen initierat utredningen har lett

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Brott och straff. Ungdomsbrottslingar. Böter eller fängelse. Fängelsestraff

Brott och straff. Ungdomsbrottslingar. Böter eller fängelse. Fängelsestraff Ungdomsbrottslingar Brott och straff Om man begått ett brott, så kommer det att leda till någon påföljd. Hur man blir straffad är en fråga som inte så lite beror på ens ålder. Den dag man fyller 18 år

Läs mer

Pressens bild av offer och gärningsmän vid elva vansinnesdåd mellan 2003-2007

Pressens bild av offer och gärningsmän vid elva vansinnesdåd mellan 2003-2007 Kriminologiska institutionen Pressens bild av offer och gärningsmän vid elva vansinnesdåd mellan 2003-2007 Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Vårterminen 2008 Mikael Svensk Sammanfattning

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Så kan den allvarliga våldsbrottsligheten minskas

Så kan den allvarliga våldsbrottsligheten minskas DN Debatt Så kan den allvarliga våldsbrottsligheten minskas PUBLICERAD 2016-01-03 2014 utsattes 154 000 vuxna för misshandel i Sverige, enligt Brå. Endast 30 procent av fallen anmäldes. Foto: JESSICA GOW

Läs mer

Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar, och samhällsskydd (SOU 2012:17)

Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar, och samhällsskydd (SOU 2012:17) YTTRANDE 1(4) Socialdepartementet Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar, och samhällsskydd (SOU 2012:17) Sammanfattning Utredningen föreslår omvälvande förändringar vars konsekvenser är mycket

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Personer lagförda för brott år 2002

Personer lagförda för brott år 2002 Personer lagförda för brott år 2002 Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik) år 2002. Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna

Läs mer

Personer lagförda för brott år 2000

Personer lagförda för brott år 2000 Personer lagförda för brott år 2000 Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik). Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna följa utvecklingen

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Psykiatrilagsutredning en Ny svensk lagstiftning om psykiatrisk tvångsvård m.m.

Psykiatrilagsutredning en Ny svensk lagstiftning om psykiatrisk tvångsvård m.m. Psykiatrilagsutredning en Ny svensk lagstiftning om psykiatrisk tvångsvård m.m. Trondheim den 14 november 2013 Betänkandet (SOU 2012:17) Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd

Läs mer

Personer lagförda för brott

Personer lagförda för brott Personer lagförda för brott Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik). Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna följa utvecklingen

Läs mer

DEBATT DEBATT DEBATT DEBATT DEBAT. Ansvarsfrågan måste skiljas från påföljdsfrågan

DEBATT DEBATT DEBATT DEBATT DEBAT. Ansvarsfrågan måste skiljas från påföljdsfrågan DEBATT DEBATT DEBATT DEBATT DEBAT Lagstiftningen gällande psykiskt störda lagöverträdare: Ansvarsfrågan måste skiljas från påföljdsfrågan Torbjörn Tännsjö pekar på ett allvarligt missförhållande när han

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott Dir. 2013:30 Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska överväga och

Läs mer

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Eva Mörk*, Anna Sjögren** & Helena Svaleryd* * Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet ** Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

Läs mer

ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR. Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO

ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR. Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO Text: Bo Högstedt Grafisk form: IOGT-NTO:s kommunikationsenhet Tryck: Sandvikens Tryckeri 2010 Inledning Vem vågar

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Yttrande över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd

Yttrande över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd Datum 2012-11-12 Socialdepartementet Yttrande över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd Region Halland har beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet Psykiatrin

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2003-10-16 Dnr 00-5240/2003 1(21) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Utredning av händelserna i Åkeshov och Gamla stan och dess möjliga samband med brister i bemötande och behandling inom den psykiatriska

Läs mer

Ungdomars våld i samhället

Ungdomars våld i samhället Ungdomars våld i samhället Ämne: Ungdomar våld Namn: Natalie Carlberg Handledare: Erik Nilsson Klass: 9 Årtal: 2009 Sida 1 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 INLEDNING...FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE

Läs mer

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden De tysta vittnena Verklighetsbakgrunden Berättelsen i utställningen ligger mycket nära en verklig händelse. Du har säkerligen också läst om liknande fall i pressen artiklar om hur unga flickor, nästan

Läs mer

meddelad i Stockholm den 6 juni 2003 B 4597-01

meddelad i Stockholm den 6 juni 2003 B 4597-01 Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 6 juni 2003 B 4597-01 KLAGANDE 1. I.K. Offentlig försvarare och ombud: advokaten B.I. 2. F.N. Offentlig försvarare och ombud: advokaten

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan. LAG & RÄTT VAD ÄR ETT BROTT? För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Ersättning för kränkning Jag känner mig kränkt! Ersättning för kränkning Ersättning för kränkning 3

Ersättning för kränkning Jag känner mig kränkt! Ersättning för kränkning Ersättning för kränkning 3 Jag känner mig kränkt! Kort historisk översikt Reglerades innan SkL:s tillkomst i 6 kap. 3 1 st. strafflagen. Nuvarande lydelse i 2:3 SkL (ersatte tidigare gällande 1:3 SkL). Kompletterades samtidigt med

Läs mer

Rättigheter och Rättsskipning

Rättigheter och Rättsskipning Rättigheter och Rättsskipning Syfte: Lag och Rätt Att eleverna förstår delar av det svenska rättssystemet och sambandet mellan lagar och de skyldigheter vi medborgare har i vårt demokratiska samhälle.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5april 2007 B 788-07 KLAGANDE KS Ombud och offentlig försvarare: Advokat CS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Rån m.m.

Läs mer

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 3 Kontakter...

Läs mer

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52)

Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52) Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-09-23 Handläggare Erik Nordstrand Telefon: 08-508 43 112 Till Socialnämnden 2016-10-25 Färre i häkte

Läs mer

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g Nuläget för alkoholkonsumtion och skador Narkotikaanvändning och narkotikaskador 19 april 1 Upplägg 1. Hur har alkoholkonsumtionen förändrats och hur ser det ut i ett Europeiskt perspektiv?. Alkoholskadeutvecklingen

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet Utveckling av kriminalitet bland unga personer Märta Wallinius Leg. psykolog, med.dr. Ungdomsåren Omvälvande period Barn vuxen? Förändrade krav ( maturity gap ) Biologiska förändringar (t.ex. hormoner)

Läs mer

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm Disposition Forskningscentrum för ungdomars psykosociala hälsa Anders Tengström Med.Dr, Leg psykolog Ungdomar med missbruksproblem hur ser de ut och hur går det för dem? Hur går det? Samsjuklighet Psykiatriska/

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

ALKOHOL + VÅLD = SANT. Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010

ALKOHOL + VÅLD = SANT. Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010 ALKOHOL + VÅLD = SANT Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010 Text: Peter Moilanen Grafisk form: IOGT-NTO:s kommunikationsenhet Tryck: Sandvikens Tryckeri 2010 Alkohol

Läs mer

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer

Läs mer

Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012

Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012 Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012 Befolkningsmängd, 2011 Totalt Kvinnor Män 11 510 5 712 5 798 Befolkningsmängd efter ålder och kön Totalt Kvinnor Män 0-17

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff.

Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff. Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff. Förövaren. Det finns flera teorier om varför någon blir kriminell. Två vanliga teorier är arv och miljö. Arv

Läs mer

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen.

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen. När klassen arbetar med fallet om hot och våld i kärleksrelationen mellan Claes och Eva, kanske ni funderar kring det straff som Claes dömdes till. Vi har talat med Johan Ström, som är specialist på relationsvåld

Läs mer

Allmänt om rättspsykiatrisk undersökning

Allmänt om rättspsykiatrisk undersökning Allmänt om rättspsykiatrisk undersökning För att en rättspsykiatrisk undersökning över huvud taget skall bli aktuell, måste den som skall undersökas vara misstänkt eller åtalad för brott, och det måste

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

MEDIAS RAPPORTERING OM RÄTTSPSYKIATRI

MEDIAS RAPPORTERING OM RÄTTSPSYKIATRI MEDIAS RAPPORTERING OM RÄTTSPSYKIATRI David Lerdell 27 november 2012 2/23 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Om begreppet "rättspsykiatrisk undersökning"... 3 Begreppet personutredning i brottmål ( 7-undersökning)...

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar

Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar SOPHIAHEMMETS HÖGSKOLA, STOCKHOLM 14 OKTOBER 2015 Stigma Att vara annorlunda Kroppsligt funktionsnedsättning Missbruk Att tillhöra en annan grupp är majoriteten

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Kriminologiska institutionens remissvar på SOU 2014:18 Straffskalorna för allvarliga våldsbrott

Kriminologiska institutionens remissvar på SOU 2014:18 Straffskalorna för allvarliga våldsbrott Kriminologiska institutionens remissvar på SOU 2014:18 Straffskalorna för allvarliga våldsbrott Sammanfattning av Kriminologiska institutionens remissvar Kriminologiska institutionen anser inte argumenteten

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister

Läs mer

Dödligt våld. Sammanfattning. Inledning

Dödligt våld. Sammanfattning. Inledning Dödligt våld Dödligt våld AV LEIF PETERSSON OCH MIKAEL RYING Sammanfattning Under de senaste 30 åren har det årligen skett cirka 100 fall av dödligt våld i form av fullbordade mord, dråp och misshandel

Läs mer

Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)

Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Löner och yrkesvillkor Kungsgatan 28A Box 7825 103 97 Stockholm Vision Direkt 0771 44 00 00 vision@vision.se www.vision.se Fax Datum Sida 1 Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård,

Läs mer

1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 8. LEKTION 8: 17 april Frågor och svar om morddomarna mot Thomas Quick. a. Para ihop frågor och svar!

1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 8. LEKTION 8: 17 april Frågor och svar om morddomarna mot Thomas Quick. a. Para ihop frågor och svar! 1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 8 LEKTION 8: 17 april 2015 1. Frågor och svar om morddomarna mot Thomas Quick a. Para ihop frågor och svar! A. Vem är Thomas Quick? B. Hur många mord har han sagt att

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Kortanalys 5/2015 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 1999 2014

Kortanalys 5/2015 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 1999 2014 Kortanalys 5/215 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 214 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Syfte och frågeställningar... 6 Begränsningar... 6 Utvecklingen av sluten ungdomsvård... 7 Antalet domar

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Eskilstuna kommuns arbete år 2015 2017 Lättläst version av handlingsplan Stopp. 1 Inledning Eskilstuna kommun arbetar för att stoppa mäns våld mot kvinnor. Vi har skrivit hur

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

KS /2012 Remiss av Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)

KS /2012 Remiss av Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.6-0379/2012 SID 1 (6) 2012-06-11 Handläggare: Anna Lindskog Telefon: 08-508 25 156 Till Socialnämnden KS 001-833/2012

Läs mer

BLENDA LITTMARCK: Narkotikamissbruket

BLENDA LITTMARCK: Narkotikamissbruket BLENDA LITTMARCK: Narkotikamissbruket Nya lagar behövs för vård av narkotilwmissbrukare, skriver riksdagsledamoten Blenda Littmarck i sin artikel. Sannolikt skulle även lagstiftningen mot narkotilwlangning

Läs mer

TRYGGHETSAKADEMIN. Professionell vidareutbildning och kompetensutveckling

TRYGGHETSAKADEMIN. Professionell vidareutbildning och kompetensutveckling TRYGGHETSAKADEMIN Professionell vidareutbildning och kompetensutveckling Som ett led i att utveckla det framtida trygghetsarbetet har Stiftelsen Tryggare Sverige bildat Trygghetsakademin. Den bärande tanken

Läs mer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY Aspekt Liveability Utfallsindikatorer Objektiv SO/Li-I-O1 Antal rapporterade överfall som skedde i transportsystemet

Läs mer

Dödligt våld mot kvinnor i nära relationer. BRÅ-rapport 2001:11

Dödligt våld mot kvinnor i nära relationer. BRÅ-rapport 2001:11 Dödligt våld mot kvinnor i nära relationer BRÅ-rapport 2001:11 BRÅ centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (BRÅ) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten

Läs mer

Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott

Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott Lena Lundholm leg psykolog, doktorand Rättsmedicin Uppsala universitet Kriminalvårdens FoU: Stockholmsgruppen Bakgrund Anabola effekter- muskeltillväxt

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott

Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

KRÄNKNINGAR, HOT, MISSHANDEL

KRÄNKNINGAR, HOT, MISSHANDEL Pressrelease från Stoppa Gatuvåldet: 27 april 2009 KRÄNKNINGAR, HOT, MISSHANDEL Det kan inte ha undgått dig att våldet i vårt samhälle ökar. Våldet går nu även ner i åldrarna. Var finns föräldrarna och

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Behöver vi en särskild rättspsykiatri? Torbjörn Tännsjö (Stockholms universitet och Stockholm Centre for Health Care Ethics)

Behöver vi en särskild rättspsykiatri? Torbjörn Tännsjö (Stockholms universitet och Stockholm Centre for Health Care Ethics) Behöver vi en särskild rättspsykiatri? Torbjörn Tännsjö (Stockholms universitet och Stockholm Centre for Health Care Ethics) Tes: Lagstifaren är på rätt spår, vi bör avskaffa rättspsykiatrin Kvalifikation

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Kommittédirektiv En nationell samordnare mot våld i nära relationer Dir. 2012:38 Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Sammanfattning En nationell samordnare ska åstadkomma en kraftsamling

Läs mer

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer