Innehåll. bakom vansinnet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. bakom vansinnet"

Transkript

1 Innehåll Inte undra på att det blev panik! 7 Psykisk sjukdom och våld hänger det ihop? 11 Insatser mot missbruk bästa botemedlet mot våld 16 Inte fler dödliga vansinnesdåd men kanske ökad grov våldsbrottslighet? 19 Vansinnesdåden som skakade Sverige 21 Rädslan för galningen på gatan 25 Massmediers roll 30 Skilja ond från god gör oss bättre till mods 34 Hellre bydåre än nutida hemlös 35 Tuff press i journalistens värld 39 Vilka konsekvenser får massmediebilden? 42 Känsla av trygghet eller otrygghet 45 Skräckfascination lockar till läsning 54 Psyke, droger och våldsbrott 61 Psykiska sjukdomar = folksjukdomar 62 Flytande gräns kring diagnoser 64 Vad gör en psykiskt sjuk människa till våldsbrottsling? 74 Nytt ljus över arv- och miljöfrågan 87 bakom vansinnet

2 Psykvård förr och nu 95 Besatt av onda andar 96 Effekter av psykiatrireformen 104 Klarar vården våldsamma patienter? 110 Vilken är skillnaden mellan psykiatrisk vård och kriminalvård? 125 Rättens dilemma 137 En unik lagstiftning 141 Vem är ansvarig? 146 Fängelse eller vård 151 Problem med nuvarande lag 161 En ny modell slopa fängelseförbudet 165 Forskningsområden 173 Ordförklaringar 177 Författare 182 Forskare och praktiker som medverkar i boken 184 Bakom vansinnet 5

3 6 bakom vansinnet

4 Inte undra på att det blev panik! AV JESSICA RYDÉN FORSKARE OCH PRAKTIKER Martin Grann psykolog, Kriminalvårdens forskningschef och docent vid Centrum för Våldsprevention, Karolinska Institutet Mikael Rying kriminolog, Brottsförebyggande rådet Bakom vansinnet 7

5 Att ge ut en bok på temat våld och psykisk sjukdom är inte okontroversiellt. Av de cirka 1,8 miljoner svenskar som beräknas ha en psykisk sjukdom kommer ytterst få att begå grova våldsbrott. Inte ens bland de svårast psykiskt sjuka är våld något som hör till vardagen. Bara en av tio schizofrenisjuka som vårdats på sjukhus kommer under en tioårsperiod att dömas för ett våldsbrott. Ändå är det just några få våldsdåd av psykiskt sjuka personer som kommit att vara direkt avgörande för att politikerna valt att satsa på utredning av psykiatrin under de senaste åren. Fyra så kallade vansinnesdåd under 2003 fick enorm uppmärksamhet i medier och förstärkte kopplingen mellan psykisk sjukdom och våld. Hur kunde det bli så? Svaret ligger delvis i tillfälligheter och krass statistik, berättar Mikael Rying, kriminolog vid Brottsförebyggande rådet och expert på dödligt våld. Mellan 1990 och 2004 föll 16 personer i Sverige offer för ett så kallat vansinnesdåd. Sammantaget handlar det om åtta händelser. Den mest extrema utgången fick fänrik Mattias Flinks dödskjutning i centrala Falun, då sju personer dog. Med vansinnesdåd menas här brott med dödlig utgång där gärningsman och offer är okända för varandra, där offret drabbas på offentlig plats utan föregående provokation och där en psykiskt sjuk gärningsman har motiv som är irrationella och kopplade till paranoida vanföreställningar eller liknande. 8 bakom vansinnet

6 Mellan 1990 och 2002 skedde det ett sådant brott i genomsnitt vart tredje år. Ett annat sätt att beskriva det är att det under den perioden skedde fyra vansinnesdåd på allmän plats med sammanlagt elva offer. Så händer något. En tidig höstdag 2003 chockas Sverige. Dåvarande utrikesminister Anna Lindh knivhuggs brutalt till döds på varuhuset nk. Mördaren säger sig ha hört röster som befallt honom att utföra dådet. Dagen efter mördas en liten flicka på en lekplats i Arvika. Gärningsmannen är på permission från en sluten psykiatrisk avdelning. Redan några månader tidigare har två andra vansinnesdåd fått stor uppmärksamhet i medier. En psykotisk man blir bildåren i Gamla Stan som dödar två människor när han lägger gasen i botten på Västerlånggatan. I stockholmsförorten Åkeshov flyr förbipasserande i panik när en psykotisk och drogpåverkad man attackerar dem med ett järnspett och dödar en person. Hälften av vansinnesdåden mellan 1990 och 2004 inträffar alltså under några månader året 2003, sammanfattar Mikael Rying. Inte undra på att det blev panik! Mordet på Anna Lindh blir droppen som får bägaren att rinna över. I den mediala debatten framställs psykiskt sjuka människor som en allvarlig samhällsfara, utsläppta från mentalsjukhusen och lämnade vind för våg. Allmänheten kräver en förklaring. Politikerna måste agera. Resultatet blir att en nationell Bakom vansinnet 9

7

8 psykiatrisamordnare tillsätts. Många välkomnar att den psykiatriska vården ska rustas upp, men menar kritikerna delvis till priset av att psykiskt sjuka framställs som farliga i gemen och därmed riskerar att stigmatiseras. I den här boken vill Vetenskapsrådet ge forskare möjlighet att svara på några av de frågor som uppstått i svallvågorna efter vansinnesdåden. Är psykiskt sjuka människor farligare än andra? Kan man gå säker på gator och torg? Hur påverkas vi av mediers rapportering? Var det en bra idé att stänga mentalsjukhusen? Och var ska de psykiskt sjuka personer som faktiskt begår grova brott placeras inom rättspsykiatrin eller i fängelse? Psykisk sjukdom och våld hänger det ihop? Under 2003 täcktes löpsedlarna av rubriker i stil med Varannan mördare psyksjuk, Järnspettsman löpte amok och Psyksjuk man högg ner flicka på lekplats. Men trots detta är det bara en liten, väl avgränsad grupp personer med svåra psykiska sjukdomar som hamnar i brottsregistret för misshandel eller ibland till och med för mord eller dråp. Oftast har dessa personer vårdats inom den slutna psykiatrin, inte sällan har de så kallade psykossjukdomar. De här personerna är varken representativa för den stora gruppen psykiskt sjuka, eller för vålds- Bakom vansinnet 11

9 brottslingar i allmänhet, säger Martin Grann, Kriminalvårdens forskningschef och docent vid Centrum för Våldsprevention, Karolinska Institutet. Den vanlige våldsbrottslingen är i själva verket långt från schablonbilden av den galne mördaren. Om de mest förekommande våldsbrotten ledde till löpsedlar skulle rubrikerna vara annorlunda: Familjefar på snusen slog sin hustru, Tonårskillar i bråk på krogen och Missbrukare misshandlade rånoffer. Med andra ord är det ofta en ung man, inte sällan alkohol- eller drogpåverkad och med tidigare brott i bagaget som står för merparten av våldsbrotten i samhället. Av de våldsbrott som begicks från 1988 till 2000 stod män mellan 15 och 24 års ålder för av dessa, det vill säga mer än en tredjedel. Detta trots att denna grupp män bara utgör en artondel av befolkningen. Kvinnor utgör mindre än tio procent av dem som döms för våldsbrott. Ingen enskild faktor kan dock förklara varför en människa hotar, misshandlar eller till och med mördar. Att någon tar till våld är nästan alltid ett resultat av ett samspel mellan en individs personlighet, bakgrund och den miljö han eller hon vistas i. Genom att sammanställa resultat från en stor mängd studier av våldsdömda kan forskarna emellertid identifiera så kallade riskfaktorer. Med det menas faktorer i en persons bakgrund eller personlighet som rent statistiskt är vanligare hos en person som begår våldsbrott. Det kan handla om missbruk, när 12 bakom vansinnet

10 någon började begå brott, familjebakgrund, utbildningsnivå, olika diagnoser med mera. Analyser av det här slaget visar att det finns en förhöjd risk för våld i gruppen svårt psykiskt sjuka. Hur stor den riskökningen är kan beskrivas på olika sätt. En del studier följer upp personer som skrivits ut från psykiatriska kliniker. Andra använder nationella databaser och jämför brotts- och patientregister. Martin Grann har tillsammans med den brittiska forskaren Seena Fazel undersökt sambandet mellan våld och psykisk sjukdom. I denna den mest aktuella och mest omfattande studien i världen, har forskarna studerat statistik över en period på tretton år (1988 till 2000). Genom att samköra Brottsförebyggande rådets statistik med Socialstyrelsens register över personer som fått sluten psykiatrisk vård, har de tagit fram uppgifter om hur många av psykiatripatienterna som dömdes för våldsbrott. Som våldsbrott räknade de inte bara mord, dråp och misshandel utan även sexualbrott samt olaga hot och trakasserier. Resultaten jämfördes sedan med hur många som dömts för våldsbrott i befolkningen som helhet. Sammanlagt ingick cirka patienter i studien. Av dessa hade varit inlagda på sjukhus för en psykossjukdom någon gång mellan 1988 och Ser man till befolkningen i sin helhet begicks det då 45,2 våldsbrott per tusen invånare, medan 2,4 våldsbrott per tusen invånare begicks av personer med en Bakom vansinnet 13

11 svår psykisk sjukdom. Utifrån studien kan Martin Grann dra två viktiga slutsatser: Den ena är att det är få våldsbrott generellt som begås av psykossjuka, nämligen ungefär fem procent av brotten, säger Martin Grann. Den andra är att personer med psykossjukdomar dock är överrepresenterade bland personer som döms för våldsbrott. Statistiskt kan man uttrycka det som att två procent av alla svenskar kommer att dömas för ett våldsbrott under en tioårsperiod, men i gruppen psykossjuka personer kommer det att vara tio procent som döms för ett våldsbrott, förklarar Martin Grann. Det sistnämnda faktumet ska dock inte tolkas som att majoriteten av psykossjuka är farliga, säger han. 90 procent av dessa kommer alltså inte att dömas för någon våldshandling. Uppfattningen att gatan har blivit en osäker plats sedan mentalsjukhusen stängde har heller inget stöd i forskningen, menar Martin Grann: En process som skett successivt sedan och 70-talen i hela västvärlden kan inte förklara att det inträffar ett antal vansinnesdåd i Sverige under 2000-talet. Den australiensiske forskaren Paul Mullen har tagit fram resultat som Martin Grann tycker kan överföras på svenska förhållanden. I Australien skedde under 1970-talet en förändring av den psykiatriska vården liknande psykiatrireformen i Sverige. Kroniska schizofrenipatienter flyttade från mental- 14 bakom vansinnet

12 sjukhusens slutna avdelningar till gruppboenden ute i samhället. Genom att jämföra patienter som vårdades för schizofreni en period före respektive efter reformens genomförande 1975, kunde Paul Mullen se om våldet från psykiskt sjuka ökat. Resultaten visar att andelen schizofrena som dömts för våldsbrott inte hade blivit större. Före reformen var 5,3 procent i gruppen schizofrena dömda för våldsbrott. Bland patienter som undersöktes på 1980-talet var det 4,8 procent. Fel diagnos i fokus Benägenheten att fokusera på psykossjukdomar i debatten om våldsdåd, gör att man missar en psykiatrisk diagnos som är mycket vanligare bland dem som tar till våld, förklarar både Martin Grann och Mikael Rying. Det de syftar på kallas antisocial personlighetsstörning. Att personer med den diagnosen inte kommit i fokus i debatten beror på att de inte tillhör de klassiska psykiatripatienterna. Personer med antisocial personlighetsstörning vårdas av tradition sällan inom psykiatrin, säger Martin Grann. De återfinns på landets fängelser, får insatser via socialtjänsten eller vårdas vid så kallade lvm-hem, institutioner för tvångsomhändertagna missbrukare. Att ha en antisocial personlighetsstörning betyder att man har svårt att kontrollera sina impulser. Man kan inte hantera sin aggressivitet och är inte sällan Bakom vansinnet 15

13 okänslig för hur andra drabbas av ens handlingar. Ofta missbrukar man alkohol och narkotika. Vanligt är att man var stökig och visade brist på empati och respekt för andra redan som liten. Ett välkänt fynd inom forskningen är att ju tidigare någon börjat med brott, desto större risk att han eller hon fortsätter den kriminella banan som vuxen. Sambandet mellan våldsbrott och antisocial personlighetsstörning illustreras av statistik över dem som avtjänar ett fängelsestraff, berättar Martin Grann. Hela 46 procent av dessa har en antisocial personlighetsstörning, visar internationell forskning. Även statistiken över dödligt gatuvåld talar sitt tydliga språk, visar Mikael Rying. Av de personer som stod för vållande till annans död, dråp eller mord i det offentliga rummet kunde uppåt hälften diagnostiseras som personlighetsstörda, varav majoriteten hade en antisocial personlighetsstörning. Insatser mot missbruk bästa botemedlet mot våld Den enskilt största riskfaktorn för våld är utan tvekan missbruk. Missbruk skapar en subkultur där våld är vardagsmat. För att finansiera sitt missbruk måste exempelvis en heroinist stjäla för tusentals kronor varje dag, och våldshandlingar är vanliga i samband med rån. Drogerna kan förstärka ett redan 16 bakom vansinnet

14 asocialt beteende eller bidra till att en person tappar hämningarna och blir aggressiv. Belysande är att av de personer som satt i fängelse i Sverige under 2004 var en tredjedel dömda för narkotikabrott och 58 procent var narkotikamissbrukare. 23 procent av alla våldsbrott i Sverige mellan 1988 och 2000 begicks av personer som vårdats på sjukhus för alkohol- eller drogmissbruk, berättar Martin Grann. Betänker man att människor kan leva i åratal med ett avancerat narkotika- eller alkoholmissbruk utan att hamna på en sluten vårdavdelning inom psykiatrin, kan man sluta sig till att det är betydligt fler med missbruksproblem som är inblandade i våldsbrott. Att missbrukare är överrepresenterade bland våldsbrottslingar gäller även i den grupp psykossjuka som genomgått en rättspsykiatrisk undersökning och dömts för våldsbrott. Enligt rapporten Psykiskt störda lagöverträdare från Socialstyrelsen, var i en studie 45 procent av män med schizofreni som begick våldsbrott alkohol- eller drogpåverkade vid brottet. Liknande resultat ger uppgifter om nästan 500 personer skrivna i Stockholm, som genomgått en rättspsykiatrisk utredning åren 2000 och Av dessa hade två tredjedelar antingen en missbruksdiagnos eller hade varit berusade vid gärningstillfället. Även bland de allra grövsta våldsbrottslingarna slår missbrukets betydelse igenom, enligt Martin Grann. Det framkommer inte minst i en studie över Bakom vansinnet 17

15 allt tillgängligt diagnosmaterial för de 2005 personer som dömts för mord eller dråp (eller försök till mord och dråp) mellan 1988 och Ungefär hälften av förövarna hade en personlighetsstörning eller psykisk störning på grund av missbruk, säger Martin Grann. Lite mer än en femtedel var psykossjuka. Bilden bekräftas av Mikael Rying, som i sin forskning följer upp alla fall av dödligt våld i Sverige. Han poängterar att det framför allt är alkoholpåverkade eller alkoholmissbrukare som står för det oprovocerade våldet i det offentliga rummet. Tittar man på det dödliga gatuvåldet, ser man att 63 procent av gärningsmännen druckit alkohol och 40 procent var konstaterade alkoholmissbrukare. Inte fler dödliga vansinnesdåd... Hur är det då med de så kallade vansinnesdåden? Har de verkligen inte ökat? Inte nu igen, var mångas reaktion, när en person som vårdats inom rättspsykiatrin knivhögg en skolpojke i Norrahammar i början av Men trots människors upplevelser av att allt blir värre och värre, så har inte vansinnesdåden blivit vanligare efter 2003, enligt Mikael Rying. Inget talar för att de ökar, säger han. Efter 2003 har jag identifierat högst två vansinnesdåd på offentlig plats. Och det är fortsatt ungefär en person om året som faller offer för den här typen av brott. 18 bakom vansinnet

16 De två fall som Mikael Rying refererar till är mordet på pojken i Norrahammar samt dubbelmordet i Linköping Det sistnämnda fallet är inte uppklarat, men allt tyder på att det är ett mord med irrationellt motiv, enligt Mikael Rying. Därutöver har han noterat två fall under 2006 som visserligen inte skedde på öppen gata, men ändå har karaktären av vansinnesdåd. I juni 2006 knivmördar en tidigare psykiatripatient en kvinna på Öland och överfaller hennes man, i oktober hugger en drogpåverkad och förvirrad man ihjäl en närboende äldre man i Ärla utanför Eskilstuna. Han tror sig vara förföljd av monster. Sedan har det också skett några andra uppmärksammade våldshandlingar från psykiskt sjuka, som inte fått dödlig utgång. Ett exempel är den så kallade Plankmannen som attackerade en man på Hornsgatan i Stockholm med en spikplanka i februari men kanske ökad grov våldsbrottslighet? Även om det dödliga våldet inte blivit vanligare, finns tecken på att våldsbrottsligheten kan ha ökat bland svårt psykiskt sjuka personer. Allt fler bland dem som genomgår en rättspsykiatrisk undersökning står åtalade för grov misshandel. Under åren var 300 av de undersökta åtalade för grov Bakom vansinnet 19

17 misshandel, under åren var det 464, enligt rapporten Våldsbrott och psykisk sjukdom från Socialstyrelsen. I gruppen som helhet hade antalet åtalade för grov misshandel ökat med drygt 50 procent och i gruppen schizofrenipatienter med drygt 70 procent. Dessa fakta kan tolkas på flera sätt, menar Martin Grann. En tolkning är att en allmän ökning av det grova våldet torde återspeglas också i gruppen som genomgår en rättspsykiatrisk undersökning. En annan är att praxis kring rättspsykiatriska undersökningar förändrats över tiden, så att även mindre allvarliga våldsbrott leder till undersökningar. Martin Grann tycker sig också se en tendens till att allt fler personlighetsstörda personer får vad han kallar en slask-psykosdiagnos. Det är psykiskt svårt sjuka personer som inte passar in i någon klassisk psykosdiagnos. Samtidigt är det viktigt att veta att våra diagnostiska system är anpassade framför allt för allmänpsykiatrin. Den lilla gruppen psykiskt sjuka som hamnar i rättspsykiatrin uppvisar ofta komplexa symptombilder inte sällan med flera störningar samtidigt. Sammantaget är det mycket som talar för en faktisk ökning av grovt våld från psykiskt sjuka, resonerar han: I det sammanhanget spelar droger en viktig roll. Sedan Sverige gick med i eu har svenskarnas alkohol- 20 bakom vansinnet

18 konsumtion stigit dramatiskt. Priset på narkotika har sjunkit och tillgången ökat. Även psykiskt sjuka har självklart fått lättare att få tag på billigare och fler droger, något som brukar leda till ökat våld. Oavsett hur man tolkar statistiken gör ett tuffare samhälle med större tillgång på droger att åtminstone de som bor i lite större städer dagligen konfronteras med utslagna människor som mår mycket dåligt. Huruvida dessa kan behäftas med etiketter som psykiskt sjuk, psykiskt störd, missbrukare och/eller bara udda är kanske mindre betydelsefullt för lekmannen. Vansinnesdåden som skakade Sverige Med vansinnesdåd avses som tidigare nämnts brott med dödlig utgång där gärningsman och offer är okända för varandra, där offret drabbas på offentlig plats utan föregående provokation och där en psykiskt sjuk gärningsman har motiv som är irrationella och kopplade till paranoida vanföreställningar eller liknande. Januari 2007 En pojke knivhuggs till döds på väg hem från skolan i Norrahammar utanför Jönköping. Förövaren är en man som nyligen skrivits ut från rättspsykiatrisk vård. Bakom vansinnet 21

19 September 2003 Dåvarande utrikesminister Anna Lindh knivhuggs till döds på varuhuset nk i centrala Stockholm. Mördaren säger sig ha hört röster som befallt honom att utföra dådet. Dagen efter dådet på nk mördas en flicka på en lekplats av en patient på permission från en sluten psykiatrisk avdelning. Maj 2003 En schizofren man dödar två och skadar 16 personer i en vansinnesfärd per bil genom Gamla Stan i Stockholm. En person dödas och flera skadas när en psykotisk man går bärsärkagång med ett järnspett i Stockholmsförorten Åkeshov. I denna uppräkning ingår inte ouppklarade brott. Dubbelmordet i Linköping i oktober 2004 då en åttaårig pojke och en femtiosexårig kvinna hittades knivmördade utomhus räknas inte med, eftersom ingen gärningsman är identifierad. Inte heller räknas brott som inte har haft dödlig utgång, även om de kallats vansinnesdåd i medier. Ett sådant skedde till exempel under 2004, när en person på Södermalm i Stockholm oprovocerat attackeras av en man, beväpnad med en spikplanka. 22 bakom vansinnet

20 Mellan 1990 och 2006 inträffade det också sex brott som man skulle kunna beteckna som vansinnesdåd, men som inte skedde på offentlig plats. Ett exempel är den man som i juni 2006 knivmördar en kvinna och överfaller hennes man i Södvik på Öland. Mannen, som tidigare vårdats inom psykiatrin, har slutat att ta sin medicin och säger sig ha hört röster. Han har ingen relation till paret. Källa: TT, Svenska Dagbladet, Sveriges Radio, Mikael Rying Bakom vansinnet 23

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000

Läs mer

brottsutveckling Lärarhandledningen har tagits fram av fil. dr Jan Andersson och fil. dr Sven Granath för Brottsrummet.se

brottsutveckling Lärarhandledningen har tagits fram av fil. dr Jan Andersson och fil. dr Sven Granath för Brottsrummet.se En lektion om Lärarhandledning brottsutveckling FRÅGA 1: Vilka är de vanligaste brotten? FRÅGA 2: Vilken bild ger massmedia av de vanligaste brotten? FRÅGA 3: Ökar brottsligheten? FRÅGA 4: Begår unga i

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g Nuläget för alkoholkonsumtion och skador Narkotikaanvändning och narkotikaskador 19 april 1 Upplägg 1. Hur har alkoholkonsumtionen förändrats och hur ser det ut i ett Europeiskt perspektiv?. Alkoholskadeutvecklingen

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

KRÄNKNINGAR, HOT, MISSHANDEL

KRÄNKNINGAR, HOT, MISSHANDEL Pressrelease från Stoppa Gatuvåldet: 27 april 2009 KRÄNKNINGAR, HOT, MISSHANDEL Det kan inte ha undgått dig att våldet i vårt samhälle ökar. Våldet går nu även ner i åldrarna. Var finns föräldrarna och

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

------------------------------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------------------------------ Till: För kännedom sändlista: ------------------------------------------------------------------------------------------ Överklagan gäller den ofrivilliga avstängningen av Anton Ericsson ur Kalmars substitutionsbehandling.

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

ALKOHOL + VÅLD = SANT. Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010

ALKOHOL + VÅLD = SANT. Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010 ALKOHOL + VÅLD = SANT Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010 Text: Peter Moilanen Grafisk form: IOGT-NTO:s kommunikationsenhet Tryck: Sandvikens Tryckeri 2010 Alkohol

Läs mer

Kortanalys 5/2015 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 1999 2014

Kortanalys 5/2015 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 1999 2014 Kortanalys 5/215 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 214 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Syfte och frågeställningar... 6 Begränsningar... 6 Utvecklingen av sluten ungdomsvård... 7 Antalet domar

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården ANDT-samordnare 2013 05 22 gunborg.brannstrom@skl.se Det här ska jag prata om: - Överenskommelsen mellan SKL och regeringen. - Risk-

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Kevin S. Douglas, Stephen D. Hart, Christopher D. Webster, & Henrik Belfrage Steg 1: Sammanställ relevant bakgrundsinformation Information

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 4 juni 2015 KLAGANDE AA Ombud: Jur. kand. Ingemar Folke Renstiernas gata 40 116 31 Stockholm MOTPART Socialstyrelsen 106 30 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

Ungdomars våld i samhället

Ungdomars våld i samhället Ungdomars våld i samhället Ämne: Ungdomar våld Namn: Natalie Carlberg Handledare: Erik Nilsson Klass: 9 Årtal: 2009 Sida 1 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 INLEDNING...FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE

Läs mer

Utvecklingen av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer RAPPORT 2007:6

Utvecklingen av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer RAPPORT 2007:6 Utvecklingen av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer RAPPORT 2007:6 1 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar

Läs mer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY Aspekt Liveability Utfallsindikatorer Objektiv SO/Li-I-O1 Antal rapporterade överfall som skedde i transportsystemet

Läs mer

Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.psynk.se

Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.psynk.se Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Synkronisera alla insatser för psykisk hälsa! Mera skyddsfaktorer mindre riskfaktorer

Läs mer

Alkohol och våld. Kunskapsöversikt 2014:2

Alkohol och våld. Kunskapsöversikt 2014:2 Kunskapsöversikt 2014:2 Alkohol och våld Alkohol kan vara en stämningshöjare som bidrar till trevligt och givande socialt umgänge. Men alkohol kan också kopplas till misshandel, dråp och andra våldsbrott.

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen Juni 2006 Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN...

Läs mer

DÖDLIGT VÅLD. Sammanfattning. Dödligt våld. Lars Westfelt

DÖDLIGT VÅLD. Sammanfattning. Dödligt våld. Lars Westfelt DÖDLIGT VÅLD Lars Westfelt Sammanfattning Under de senaste 20 åren har det årligen i Sverige skett i genomsnitt 95 fall av dödligt våld i form av mord, dråp och misshandel med dödlig utgång. Antalet har

Läs mer

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Studier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013

Studier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013 Studier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013 1 Enhetlig påföljdsbestämning Vilka skäl kan anföras för att påföljdsbestämningen bör vara enhetlig? Är påföljdsbestämningen i Sveriges

Läs mer

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott Kortanalys Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott en beskrivning utifrån misstankestatistiken och Nationella trygghetsundersökningen Gärningspersoners kön och ålder vid

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

181 kvinnor i Sverige dödats av sina män, pojkvänner och ex-män sedan år 2000. 153 då 181 nu

181 kvinnor i Sverige dödats av sina män, pojkvänner och ex-män sedan år 2000. 153 då 181 nu Publicerad: 2011-03-08 181 kvinnor i Sverige dödats av sina män, pojkvänner och ex-män sedan år 2000 153 då 181 nu För två år sedan var de 153. Förra året 168. Vi lovade att fortsätta räkna och berätta

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars

Läs mer

Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 2008

Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 2008 Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 28 Nedan följer en kort sammanställning av den anmälda brottsligheten i Tyresö kommun. Ett fåtal, men troligtvis de brottstyper som oroar de boende i kommunen, är utvalda.

Läs mer

Rättssamhället och den fysiska tryggheten

Rättssamhället och den fysiska tryggheten Kapitel 5 SD-grundkursen från år 2004 Rättssamhället och den fysiska tryggheten Har brottsligheten ökat eller har den inte ökat? När BRÅ - Brottsförebyggande rådet - fått öknamnet Brottsförnekande rådet,

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

något handlingsprogram mot mobbning inför valet?

något handlingsprogram mot mobbning inför valet? Sammanställning av enkätsvar från riksdagspartierna om mobbning i arbetslivet 1. Har ert parti tagit fram något handlingsprogram mot mobbning inför valet? : Arbetet mot mobbing i olika former är viktigt.

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr Fokus för föreläsningen Introduktion till våld & kriminalitet Faktorer som ökar risk för våld

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

DOM 2013-03-22 Meddelad i Stockholm

DOM 2013-03-22 Meddelad i Stockholm KAMMARRATTEN Avdelning 5 DOM 2013-03-22 Meddelad i Stockholm Sida l (2) Mål nr 1586-13 KLAGANDE Abduqaadir Ahmed Jeelaani, 821201-54 Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Björn Eriksson Advokatfirman

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1

EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1 EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1 Denna order har utfärdats av en behörig rättslig myndighet. Jag begär att nedan nämnda person skall gripas och överlämnas för lagföring eller för verkställighet av ett fängelsestraff

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Kapitelrubrik. Förord

Kapitelrubrik. Förord Förord Kapitelrubrik Rapportserien Brottsutvecklingen har getts ut av Brottsförebyggande rådet (BRÅ) sedan år 1976. I årets rapport beskrivs och analyseras utvecklingen av olika typer av brott, med tonvikt

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

20 frågor om Kriminalvården

20 frågor om Kriminalvården 20 frågor om Kriminalvården Frågor och svar Duveholmsskolan Läsåret 2002-03 Innehållsförteckning HUR MÅNGA FÄNGELSER FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA HÄKTEN FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA FRIVÅRDSENHETER

Läs mer

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline" Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba"

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Författare/Föreläsare, Attitydambassadör & Kursledare! Jouanita Törnström Surahammar, 18 April 2012! Några myter om psykisk ohälsa! Myt: En psykiskt

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Men hur trovärdig är studien egentigen?

Men hur trovärdig är studien egentigen? Men hur trovärdig är studien egentigen? Hur skakig får en utvärdering vara? Sent i våras publicerades rapporten Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers insatser för Våldsutsatta kvinnor

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Samhällskunskap Civics

Samhällskunskap Civics 1 Ämnesprov, läsår 2012/2013 Ersättningsprov Samhällskunskap Civics Delprov A1 Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen.

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

gunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24

gunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24 Förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården - ny överenskommelse med regeringen. Ett utvecklingsarbete inom Kunskap till praktik Drogfokus 2012 10 24 gunborg.brannstrom@skl.se

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten

Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten Gå 4 betala för 3! Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten Våldets mekanismer vad utlöser ett våldsbeteende? Hedersrelaterat våld vart går gränsen för våld i olika kulturer? Missbruksproblematik

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE:

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE: 1 Härnösands gymnasium HANDLINGSPLAN MOT DROGER Upprättad februari 2009 i samverkan mellan skola, polis och socialtjänst. Revideras vartannat år eller vid behov. Skolan ansvarar för att initiera revideringen.

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Våldtäkt eller inte? - det är frågan.

Våldtäkt eller inte? - det är frågan. Våldtäkt eller inte? - det är frågan. När den nya sexualbrottslagen kom för tre år sedan var det många som välkomnade det stärkta skyddet för barn. Det slogs fast att sex med någon som är under 15 år är

Läs mer

Gärningsbeteende och allvarlig psykisk störning gärningsanalys inom den utredande rättspsykiatrin

Gärningsbeteende och allvarlig psykisk störning gärningsanalys inom den utredande rättspsykiatrin Gärningsbeteende och allvarlig psykisk störning gärningsanalys inom den utredande rättspsykiatrin RMV-RAPPORT 2012:1 AV JOAKIM STURUP, DANIEL KARLBERG, BJÖRN FREDRIKSSON OCH MARIANNE KRISTIANSSON RÄTTPSYKIATRISKA

Läs mer

JAG VILL JU BARA HA RESPEKT

JAG VILL JU BARA HA RESPEKT JAG VILL JU BARA HA RESPEKT 1 Jag vill ju bara ha respekt Uppfattningen att fysiskt våld i offentlig miljö bland ungdomar ökar är stark. Uppfattningen att ungdomars benägenhet att både anmäla och vittna

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Ungdomar som placerades på behandlingshem på Island under åren 2000-2007

Ungdomar som placerades på behandlingshem på Island under åren 2000-2007 BARNAVERNDARSTOFA Ungdomar som placerades på behandlingshem på Island under åren 2000-2007 Deras sociala situation och deras inställning till behandlingen år 2012 HÖFÐABORG BORGARTÚNI 21 105 REYKJAVÍK

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Alkohol och andra droger

Alkohol och andra droger Avskrift Missbruk av Alkohol och andra droger på arbetsplatsen Policy och vägledning Missbruk av alkohol och andra droger Missbruksproblem på arbetsplatsen Det finns en tumregel som visar att ca 10 % av

Läs mer

RättspsyK. Grunddata och Nyregistrering av patientärende. Formulär för manuell registrering. Version 6.1. Formulär A

RättspsyK. Grunddata och Nyregistrering av patientärende. Formulär för manuell registrering. Version 6.1. Formulär A RättspsyK Grunddata och Nyregistrering av patientärende Formulär för manuell registrering Version 6.1 Formulär A Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast

Läs mer