Socialdepartementet STOCKHOLM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM"

Transkript

1 Dnr /2003 1(21) Socialdepartementet STOCKHOLM Utredning av händelserna i Åkeshov och Gamla stan och dess möjliga samband med brister i bemötande och behandling inom den psykiatriska vården och socialtjänstens verksamhet (S2003/5291/HS) Regeringen har i beslut den 5 juni 2003 uppdragit åt Socialstyrelsen att utreda om det funnits brister i bemötande och behandling inom den psykiatriska vården och socialtjänstens verksamhet som kan ha haft betydelse för två våldsdåd i Stockholm, där gärningsmännen kan ha lidit av psykisk störning. Enligt regeringsbeslutet skall Socialstyrelsen inom ramen för detta uppdrag inte uttala sig i frågor som rör enskildas ansvar. Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Stockholm har samtidigt öppnat ärenden som ska visa om det finns något samband mellan det psykiatriska omhändertagandet av de två männen och händelserna. Vad som framkommit när det gäller enskild persons kontakter med hälso- och sjukvården och socialtjänsten är inte lämpligt att redovisa av sekretesskäl. Denna utredning har därför inriktats på en genomgång och diskussion av de problem som kan uppkomma inom psykiatrin när det handlar om vuxna med svåra psykiska problem och vilka svårigheter och brister som finns i verksamheten. Gruppen avser personer med psykossjukdom respektive personlighetsstörningar med missbruk. Underlag har hämtats från tidigare uppföljningar, utvärderingar, rapporter, tillsynsaktiviteter m.m. från Socialstyrelsen och från statistik och andra källor. En förteckning finns i bilaga 1. Socialstyrelsen lämnar också förslag till möjliga förbättringsåtgärder. Utredningen har försvårats av att de handlingar som funnits tillgängliga hos ett stort antal vårdgivare och inom socialtjänsten varit svåröverskådliga. Några registeruppgifter finns inte heller som går att använda för kartläggning av den enskildes kontakter med vård eller omsorg. Material har inhämtats från Rikspolisstyrelsen, åklagarmyndigheten i Stockholm och SOCIALSTYRELSEN Telefon växel Fax STOCKHOLM Texttelefon Telegram Socialstyret Besök Rålambsvägen 3 E-post socialstyrelsen@sos.se Org nr Internet Postgiro

2 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2003 2(21) vissa länsstyrelser. Samtal har även förts med företrädare för Riksförbundet för social och mental hälsa och Intresseförbundet för Schizofreni. För att särskilt belysa sambandet mellan våldsbrott och psykisk sjukdom har utlåtande inhämtats från ledamoten av Socialstyrelsens vetenskapliga råd inom ämnesområdet rättspsykiatri, professor Gunnar Kullgren. Utlåtandet bifogas (bilaga 2). Psykisk sjukdom, missbruk och död Människor med svår psykisk sjukdom löper hög risk att dö i förtid. Jämfört med den övriga befolkningen är risken för självmord bland dessa patienter under det närmaste året efter utskrivningen närmare 70 gånger högre bland män och mer än 100 gånger högre bland kvinnor. Det visar analyser från slutenvårds- och dödsorsaksregistren vid Epidemiologiskt Centrum, Socialstyrelsen. Risken för självmord är störst i direkt anslutning till utskrivningen. Missbruk, enskilt eller i kombination med annan psykiatrisk diagnos, kan leda till för tidig död i självmord, olyckor eller allvarliga skador. Personer med psykisk sjukdom och/eller missbruk har också oftare än andra odiagnostiserade kroppsliga sjukdomar, som därmed blir obehandlade. Under det senaste årtiondet har antalet självmord varit tämligen konstant bland män som någon gång vårdats i psykiatrisk slutenvård (där diagnoserna psykos och svårt missbruk dominerar). Hos kvinnor som vårdats i psykiatrisk slutenvård och hos befolkningen i övrigt har däremot självmorden minskat påtagligt under de senaste tio åren. Att risken för död, särskilt självmord, bland de patienter som någon gång erhållit psykiatrisk slutenvård är så hög skall främst ses som ett uttryck för att slutenvården prioriterat patienter som redan när de tas in har mycket hög risk. Dessutom har insatserna i många fall inte räckt till för att förhindra självmord och död i olyckor och sjukdomar. Psykiatrisk hälso- och sjukvård Psykiatrins uppdrag avgränsningar Primärvården har ett basansvar, ett första linjens ansvar, för all hälso- och sjukvård. Det innebär att ansvaret för alla personer med lätta och medelsvåra psykiska störningar ofta återfinns inom primärvården. De patienter

3 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2003 3(21) primärvården inte har resurser och kompetens att diagnostisera och behandla hänvisas till specialistsjukvård inom psykiatrin. Cirka en femtedel av de besökande på primärvårdsmottagningarna har en psykisk störning. De flesta av dessa patienter är okända för psykiatrin. Däremot söker barn och ungdomar med psykiska problem eller störningar bara undantagsvis hjälp i primärvården. Istället har tillströmningen av nya patienter inom barn- och ungdomspsykiatrin fördubblats under det senaste decenniet. Psykiatrin kan inte, och skall inte användas till att lösa alla problem som är förknippade med psykisk ohälsa. När resurserna är begränsade måste psykiatrin prioritera sina insatser till de mest behövande. För detta krävs öppna, tydliga professionella prioriteringar men även prioriteringar på politisk nivå när det gäller fördelning av resurser mellan psykiatrins alla verksamheter, t.ex. allmän psykiatri, rättpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet, missbruksvård och geriatrisk verksamhet. Beslut om personer vars psykiska störning är så uttalad att deras möjlighet till självbestämmande påverkas skall ges högsta prioritet enligt Prioriteringsutredningen (prop. 1996/97:60; rskr. 1996/97:186). I denna grupp ingår de människor som på grund av sin allvarliga psykiska störning vårdas mot sin vilja enligt de psykiatriska tvångslagarna. Samhället har ett särskilt stort ansvar för att denna grupp får tillgång till rätt vård. Psykiatrins utveckling Under slutet av 1960-talet påbörjades utskrivningarna från mentalsjukhusen till andra vård- och boendeformer. Avvecklingen av platserna på mentalsjukhus har alltså inget direkt samband med psykiatrireformen stängningen började nära 30 år före reformen. Samtidigt som denna vårdform avvecklades byggdes det under 70-talet upp en omfattande psykiatrisk öppenvård som stod färdig vid mitten på 80-talet med ca 135 psykiatriska kliniker och med ca 500 decentraliserade öppenvårdsmottagningar. Utvecklingen av vårdplatser inom psykiatrin När stängningen av mentalsjukhusen inleddes i slutet av 1960-talet fanns ca vårdplatser inom psykiatrisk slutenvård, de flesta på mentalsjukhus. År 1991 fanns inom psykiatrin vårdplatser vilket motsvarar en och en halv vårdplats per invånare. Vid psykiatrireformens genomförande var antalet vårdplatser År 2001 hade antalet platser inom psykiatrin i landet minskat ytterligare till (0,6/1 000 invånare), varav ca vårdplatser upptogs av personer dömda till rättspsykiatrisk vård. Regionalt

4 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2003 4(21) har avvecklingen av slutenvårdsplatser haft olika omfattning. I Stockholm minskade antalet vårdplatser från år 1991 till 559 platser år Antalet vårddagar har i Sverige gått ner från 6 miljoner till ca 1,5 miljoner årligen, men under motsvarande tid har antalet vårdtillfällen minskat betydligt mindre (med ca 20 procent). Minskningen av antalet vårddagar beror främst på att vårdtiderna kortats. Medelvårdtiden 1998 var 10 dagar för män och 9 dagar för kvinnor. Psykiatrireformen innebar att de ca personer som vistades inom psykiatrisk heldygnsvård, men som inte hade behov av sådan vård, flyttade till kommunala boendeformer eller privata boenden som kommunen bekostar. Idag har det inrättats sammanlagt ca platser med heldygnsboende för psykiskt funktionshindrade personer som kommunerna ansvarar för.

5 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2003 5(21) Öppenvården I hela landet söker varje år ca tre procent av den vuxna befolkningen till den psykiatriska öppenvården. En ökad efterfrågan verkar finnas inom psykiatrin. Där saknas dock rikstäckande öppenvårdstatistik. Eftersom de aktuella händelserna (Åkeshov och Gamla Stan) inträffade i Stockholms län, redovisas de siffror som finns tillgängliga för detta län. Sammantaget vårdades vuxna personer inom psykiatrisk slutenvård i Stockholms län år 2001, personer inom öppenvården och inom privat verksamhet. Detta innebär att ca sex procent av den vuxna befolkningen sökte psykiatrisk vård under detta år. Mellan 1997 och 2001 ökade antalet personer som sökte psykiatrisk öppenvård inom vuxenpsykiatrin med 32 procent, från till personer. Ökningen var större bland personer mellan 18 och 24 år än i andra åldersgrupper. Resurser inom psykiatrin Landstingsförbundets bokslutsstatistik 2000 redovisar nettokostnader för samtliga huvudmän för verksamheter inom hälso- och sjukvård 1996 till Den andel av sjukvårdskostnaderna som gått till psykiatrisk vård var 12,8 procent år 1996, 9,5 procent år 1998 och 11,4 procent år Den nationella handlingsplanen innebar ett resurstillskott till hela hälso- och sjukvården med 660 miljoner kronor 2001 och 2002, med miljoner kronor 2003 och miljoner kronor Socialstyrelsen följer utvecklingen av primärvårdens respektive psykiatrins andelar av de totala vårdkostnaderna under åren 2001 och Siffrorna för 2002 är ännu inte helt klara men preliminärt har de sammantagna kostnaderna för all hälso- och sjukvård ökat med 10 miljarder (7 procent) och uppgår nu till ca 140 miljarder kronor. Kostnaderna för psykiatrin förefaller följa utvecklingen inom övrig hälso- och sjukvård. Personal inom psykiatrin Antalet specialister i psykiatri har ökat. Rekryteringen av nya specialister förfaller ha varit relativt konstant de senast tio åren. År 2000 fanns psykiatriker inom hälso- och sjukvården. Den 1 november 2001 fanns 236 psykiatriker anslutna till försäkringskassan enligt nationella taxor (i regel privatpraktiker). Cirka tio procent av de specialistbevis för läkare som utfärdas årligen avser specialiteten psykiatri (ca 100 per år mellan 1994 och 2002). Åldersstrukturen för specialister inom psykiatrin är sådan att varje ålderskohort över 55 innehåller ungefär individer. Nettotillskottet är

6 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2003 6(21) alltså hittills större än avgången och motsvarar ca nya specialister årligen. Det finns dock en regional snedfördelning och svårigheter att rekrytera till den offentliga vården. Den regionala fördelningen över landet av psykiatriker i aktiv tjänst per invånare är ojämn (år 2000). Stockholm 29,0 Sydöstra 11,5 Södra 20,0 Västra 17,0 Uppsala/ Örebro 15,4 Norra 11,6 Riket 18,6 Någon uppdelning i offentligt anställda och privat verksamma psykiatriker finns inte idag förutom uppgiften om antalet anslutna till nationella taxor. Andra personalgrupper har också ökat i antal och inom landstingen anges att det 2001 fanns psykologer mot år Gruppen psykoterapeuter ökade under samma period från till Det är svårt att få en samlad bild av alla personalgrupper inom psykiatrin. Det finns ingen separat redovisning av t.ex. antalet sjuksköterskor inom psykiatrin. Den 1 november 2001 fanns inom landstingen 624 överskötare/förste skötare och skötare. Det finns inga säkra källor att tillgå om antalet personer som är verksamma inom motsvarande sektor i privat och kommunal verksamhet. Psykiatrisk tvångsvård Den psykiatriska tvångsvårdslagstiftningen förändrades på ett genomgripande sätt 1992, då lagen om sluten psykiatrisk vård (LSPV) ersattes med två nya lagar: lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV). Syftet med ändringarna var att anpassa lagstiftningen till den utveckling mot starkt begränsad tvångsvård som skett inom psykiatrin under slutet av 1900-talet. Vid den utvärdering som följde strax efter att lagarna trätt i kraft framkom bl.a. att konverteringar från frivillig vård till tvångsvård inte gått ned så mycket som förväntats. Långa permissioner hade heller inte minskat i omfattning, varför lagarna ånyo sågs över.

7 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2003 7(21) Den 1 juli 2000 trädde flera ändringar i lagstiftningen om den psykiatriska tvångsvården i kraft, vilket bland annat innebar en stärkt rättsäkerhet för patienten och ett ökat samhällsskydd. Socialstyrelsen utfärdade föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård (SOSFS 2000:12) i anslutning till ikraftträdandet med bland annat en mall för vad en vårdplan skall innehålla. Den psykiatriska hälso- och sjukvården förändras och med särskilt beaktande av patientsäkerhet och rättssäkerhet följer Socialstyrelsen kontinuerligt upp såväl innehåll som omfattning av den psykiatriska tvångsvården. Socialstyrelsen har i en uppföljning 2002 visat att antalet tvångsvårdade enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård minskat, särskilt bland män. I gengäld har omfattningen av rättspsykiatrisk vård ökat, så att det totala antalet tvångsvårdade förblivit oförändrat sedan 1990-talets mitt.

8 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2003 8(21) Psykiatrireformen och dess konsekvenser Psykiatrireformen en summering Psykiatrireformens målgrupp är personer med långvariga psykiska sjukdomar, i allmänhet psykossjukdomar som schizofreni, och med påtagligt nedsatt social funktionsförmåga på grund av detta. Målgruppen utgör cirka 20 procent av den totala patientpopulationen inom psykiatrin. Målet med reformen var att förbättra dessa personers livssituation och öka deras möjligheter till gemenskap och delaktighet i samhället. Reformen innebar att socialtjänsten fick ansvar för en ökad tillgång till boende, sysselsättning/arbete, rehabilitering och social gemenskap. Vidare skulle främst den psykiatriska öppenvården bistå socialtjänsten med planering och vårdinsatser. Reformens mål skulle genomföras genom kunskap om gruppens storlek och behov samt ökad kompetens från vårdens och socialtjänstens sida att kunna möta individuella behov. Då gällande socialtjänstlag (1980:620) ändrades så att kommunens huvudansvar för att samordna insatser för målgruppen förtydligades. Även personer med psykiska funktionshinder skulle omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). I lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård förtydligades kommunens ansvar för medicinskt färdigbehandlade patienter inom psykiatrisk sluten vård och det infördes en straffavgift för kommunen om man inte tar emot dem som psykiatrin bedömer som medicinskt färdigbehandlade inom denna vård. Vidare infördes skatteväxling för personer och verksamheter som kommunen tog över. Statliga stimulansmedel (totalt mkr) infördes för att bygga ut nya verksamheter, utbilda personal, utveckla försöksverksamheter, bl.a. med personliga ombud samt för att hjälpa personer med svår psykisk störning och missbruk. Uppföljningar av psykiatrireformen Här följer några exempel på resultat från Socialstyrelsens utvärderingar av reformen, främst från slutrapporten (1999:1) Psykiatrin och kommunerna i landet beräknade antalet kända psykiskt funktionshindrade till personer personer mellan 1995 och 1998 som vårdats länge inom psykiatrisk slutenvård bedömdes som medicinskt färdigbehandlade inom denna vård och ansågs kunna få sina psykiatriska vårdbehov tillgodosedda inom den psykiatriska öppenvården personer hade eller hade fått insatser enligt LSS.

9 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2003 9(21) Kommunerna kompenserades med sammantaget en knapp halv miljard kronor via skatteväxlingen för patienter och verksamheter som övertagits från landstingen. Positivt Målgruppens omfattning och huvudsakliga behov ansågs ganska väl identifierade. Stimulansmedlen hade bidragit till bred verksamhetsutveckling det fanns många exempel på goda lösningar för sysselsättning, rehabilitering, boendestöd, utbildning m.m. Framför allt yngre medicinskt färdigbehandlade patienter som flyttade från sluten vård till kommunerna hade ofta fått bättre boende och förbättrad livssituation. Försöksverksamheten med personliga ombud gav mycket gott resultat. Brister Fortfarande fanns ett stort behov (ca personer) av daglig sysselsättning. Behovet av mobila team/boendestödsteam är stort. Samhällets resurser för rehabilitering till arbete av dessa patienter hade minskat. Kommunerna identifierade (1998) sammanlagt nästan personer med psykiska funktionshinder som hade vaneföreställningar/hallucinationer och ett aggressivt beteende och som kommunerna hade problem att klara med befintliga medel och resurser. Hemlöshet kan innebära att risken att begå våldsbrott ökar (se nedan). Socialstyrelsens inventeringar av antalet hemlösa (avsaknad av egen bostad) i Sverige 1993 och 1999 visade att gruppen omfattade ca personer vid båda tillfällena. Av dessa var närmare 700 härbärgesboende och 500 uteliggare. Den andel av de hemlösa som av socialtjänsten bedömdes behöva psykiatrisk vård hade ökat från 17 till 34 procent mellan åren 1993 och Socialstyrelsens utvärdering visade att psykiatrireformen inneburit ett bättre liv för många, men att det fortfarande finns omfattande brister att åtgärda. Socialtjänsten och psykiatrin har haft svårt att få tillstånd samordnade insatser i boenden. Bristen på boendeformer med olika omhändertagandenivå inom socialtjänsten är påtaglig. Många har ännu inte fått sin boendefråga löst enligt reformens intentioner och kan bo under institutionsliknande former, långt från hemkommunen. Många har svårt att få insatser enligt LSS. Samverkan mellan psykiatrin och socialtjänsten fungerar på sina håll dåligt, särskilt i storstäderna. De flesta psykiskt funktionshindrade saknar daglig sysselsättning eller arbete.

10 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (21) Genom personliga ombud har möjligheterna förbättrats för klienterna att få tillgång till insatser. Ombuden har förmedlat kontakt med både socialtjänsten och psykiatrin och behovet av slutenvård för deras klienter har minskat betydligt, samtidigt som deras möjlighet att få insatser enligt LSS har ökat. Idag finns personliga ombud i ca 90 procent av landets kommuner. Utöver den generella situationen för psykiskt funktionshindrade personer har Socialstyrelsen särskilt granskat insatserna för personer med ett samtidigt missbruk. Flera uppföljningsstudier och rapporter visar att denna grupp inte nås av samhällets insatser. Det är en liten grupp till antalet, men med stor risk att försämras och om de inte får rätt insatser. Vräkningsfrekvensen för psykiskt funktionshindrade med missbruk är mångdubbelt (25 gånger) högre än övriga befolkningen. Dessa personer behöver samordnade och långvariga insatser från psykiatrin, beroendevården, kroppssjukvården och socialtjänsten. Utskrivningsrutiner och vårdplanering mellan den psykiatriska sluten- och öppenvården och den kommunala omsorgen uppvisar idag omfattande brister. Personer med svår psykisk störning och ett missbruk kan behandlas I samband med psykiatrireformen avsattes särskilda stimulansmedel under en treårsperiod för att pröva olika samverkansmodeller i tio kommuner. Alkoholproblem var det dominerande missbruket och en omfattande fysisk ohälsa. Mer än hälften (60 procent) hade gjort ett eller flera självmordsförsök. Misshandel och sexuella övergrepp var vanligt förekommande bland kvinnorna. Socialstyrelsen har följt upp efter 1½ år respektive 5 år. Vid det senaste tillfället kunde enbart cirka 42 procent av personerna nås för intervju. Dödligheten var nästan 8 ggr högre än i normalbefolkningen. Uppföljningen visade att samverkan förbättrade klienternas livssituation, missbruket, den psykiska och fysiska hälsan, relationer, minskad kriminalitet. Drygt hälften av de intervjuade hade inga missbruksproblem efter 5 år. Slutenvårdskonsumtionen ökade inledningsvis för att sedan minska och bli mindre än tidigare. Andelen som fått förtidspension/sjukbidrag hade ökat och ingen var bostadslös. Sammantaget kvarstod ändå ett långsiktigt hjälpbehov av bl a daglig verksamhet samt behov av behandling framför allt rörande psykiska problem, alkoholproblem och fysisk hälsa. Personerna inom projekt som haft en längre organisatoriskt förankrad samverkan, förbättrades mer vad gäller sin psykiska hälsa och livskvalitet än personer inom övriga projekt, medan det inte fanns någon skillnad vad gäller missbruket.

11 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (21) Med ett tydligt ansvar och hög grad av tillgänglighet lyckades man hålla en långvarig kontakt med de flesta av patienterna. Trots de positiva resultaten fungerade inte det gemensamma ansvaret för målgruppen helt tillfredsställande. Dessa personer med svår psykisk störning behöver identifieras såväl inom missbruksvården som i psykiatrin och utredning och diagnostik måste göras i samverkan. Långa väntetider för diagnosticering av missbruk och psykisk störning konstaterades i uppföljningen samt att vårdtiderna inom slutenvård var för korta och det fanns för få behandlingshem. Åtgärder måste ges samordnat och samtidigt. Missbrukare med en samtidig psykisk problematik inom socialtjänsten. Skattningar av antalet personer i gruppen är osäkra, mörkertalet är stort och en etablerad kartläggningsmetodik saknas. Lokala studier pekar på att allt ifrån 20 till 80 procent av missbrukarna har psykiska besvär. Ju allvarligare missbruket är desto större är sannolikheten för psykiska besvär. Missbrukare som är hemlösa uppvisar i hög grad allvarliga psykiska problem. Detsamma gäller för de missbrukare som tvångsomhändertas enligt LVM. Sannolikt uppvisar dessa grupper även en svårare psykisk sjukdomsbild än övriga missbrukare. Skattningar försvåras av att t.ex. gemensamma vårdplaner och informationsutbyte mellan psykiatri och socialtjänst ofta saknas. I en studie (Socialstyrelsen 1996) var endast 9 procent kända hos båda vårdgivarna. Psykisk sjukdom, våldsbrott och rättspsykiatrisk vård Våldsbrott hos personer med psykisk sjukdom Professor Gunnar Kullgren har i ett separat utlåtande (bilaga 2) redovisat att risken att begå våldsbrott är särskilt hög i två grupper : personer med psykisk sjukdom av psykotisk typ, där schizofreni är en dominerande diagnos, samt personer med personlighetstörning och samtidigt missbruk. De psykiskt sjukas våldshandlingar har för det mesta samband med sjukdomsepisoder som präglas av förvrängd upplevelse av verkligheten, som att vara förföljd av ting eller människor eller att höra röster som uppmanar till handlingar som är skrämmande för den sjuke själv. I Sverige, liksom i andra länder, begås 10 procent eller färre av samtliga våldsbrott av personer med psykos. Missbruk av alkohol och/eller narkotika hos personer med schizofreni ökar kraftigt risken för återfall i våldsbrott. För gruppen med psykossjukdom har psykiatrin och rättspsykiatrin ett tydligt ansvar. Vid våldsbrott döms dessa oftast till rättspsykiatrisk vård.

12 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (21) Den andra, betydligt större gruppen är personlighetsstörda som begår våldsbrott och ofta har ett antisocialt beteende redan i ungdomsåren. Dessa personer med personlighetsstörningar karakteriseras bl.a. av dålig impulskontroll, aggressivitet och okänslighet för om de skadar andra med sina handlingar. Det finns ofta ett samband med alkohol- och drogmissbruk. Denna grupp dominerar bland personer som begått våldsbrott och dömts till fängelse. Våld i samband med psykiska sjukdomar drabbar oftast personer gärningsmannen känner. Uppgifter fram t o m år 2001 visar att, över en längre tidsperiod, dödligt våld drabbat 1-2 personer per år vilka varit okända av gärningsmannen och där förövaren haft schizofreni. Utveckling över tiden Det framgår av professor Kullgrens utlåtande att utvecklingen fram till år 2001 (senaste året med tillgängliga uppgifter) visade att antalet offer för dödligt våld begånget av personer med schizofreni var konstant detta gäller såväl offer som varit okända av gärningsmannen (ca 1 per år) som totala antalet offer (10 15 per år). Även om inte antalet våldsbrott med dödlig utgång ökat, så har antalet misshandelsfall begångna av personer med schizofreni ökat fram till år Det går inte att säkert avgöra om det senaste årets många uppmärksammade händelser med grova våldsbrott begångna av personer med svår psykisk sjukdom innebär ett definitivt trendbrott. Studier från Australien, där man genomfört förändringar som liknar psykiatrireformen, visar ingen ökning av risken för schizofrena personer att begå våldsbrott efter reformen. Rättspsykiatrisk vård och våldsbrott Socialstyrelsen har i en tidigare uppföljning 1999 av effekterna av rättspsykiatrisk vård undersökt återfall i brottsligt beteende. Av de personer som hade diagnosen schizofreni och som vårdats inom rättspsykiatrin hade 17 procent återfallit i nytt våldsbrott inom ett år efter utskrivningen och 30 procent inom fyra år. I ytterligare en utvärdering av den rättspsykiatriska vården som genomfördes i Socialstyrelsens regi 2002 följdes under 3,5 års tid 665 personer dömda till rättspsykiatrisk vård. Mer än 90 procent av dessa hade dömts för våldsbrott, varav nästan en fjärdedel med dödlig utgång. Uppföljningen visade att redan under pågående vård var brottsligheten hög 5 procent av de intagna begick grövre våldsbrott. Efter utskrivning från den rätts-

13 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (21) psykiatriska vården återföll 10,7 procent i någon form av våldsbrott och 1,6 procent i grova våldsbrott. Riskbedömningar Enligt Socialstyrelsens genomgång av den rättspsykiatriska vården var pågående missbruk den faktor som innebär högrisk för återfall i våldsbrott bland patienter vårdade enligt lagen om rättspsykiatrisk vård. Däremot påverkade vårdformen eller den behandlingsmetod som använts inte om man skulle återfalla i våldsbrott eller inte. Troligen bidrar hemlöshet också till risken för våldsbrott. Enligt en Socialstyrelserapport var en femtedel av 272 personer med schizofreni som var dömda för brott hemlösa vid tidpunkten för brottet. Precisionen i de metoder som finns att förutsäga återfall i våldsbrott är inte särskilt god. Om man utifrån förekomst av missbruk gör en riskbedömning skulle man behöva beröva fyra personer friheten för att förhindra ett våldsbrott efter utskrivning från rättspsykiatrisk vård. De mer sofistikerade skalor som finns för riskbedömning har också begränsad precision. I professor Gunnar Kullgrens utlåtande framhålls dock att förutsättningarna för att göra tillförlitliga riskbedömningar ökat när det gäller personer som dömts för våldsbrott. Däremot är det fortfarande mycket svårt med riskbedömningar hos allmänpsykiatriska patienter som inte tidigare dömts för brott. Övriga iakttagelser i Socialstyrelsens uppföljningar och tillsyn I Socialstyrelsens uppföljning av psykiatrireformen och i Socialstyrelsens tillsynsverksamhet har olika brister för personer i behov av särskilt stöd redovisats. Vårdplanering skall ske i samverkan mellan berörda vårdgivare och individen. Detta är lagreglerat men fungerar inte tillfredsställande. Bland annat saknas regelbunden uppföljning och utvärdering av vårdplanen. Kommunikationen mellan olika vårdgivare och myndigheter sker ofta genom skriftligt remissförfarande. Det brister även i utskrivningsrutiner från sjukhuskliniker, där allt kortare vårdtider försvårat vårdplanering och överföring av patienten till öppenvårdspsykiatri. Samverkan med primärvården innebär att flera led av vårdgivare blir involverade. Det är angeläget att man ser helheten och gör en sammanvägd riskbedömning.

14 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (21) Inom psykiatrin har teamarbetet utvecklats och vid många enheter domineras personalgruppen av andra professioner än läkare. Psykiaterns arbetsuppgifter har förändrats jämfört med tidigare. Denne skall samverka med allt fler aktörer och dessutom på ett annat sätt än tidigare vara konsult, handledare och allmän samtalsparter till sina medarbetare. Därtill finns ett ökande och mycket berättigat krav från anhöriga och patienter på information och delaktighet i vårdplaneringen. När patienter med psykos eller allvarliga personlighetsstörningar och missbruk söker vård krävs extraordinära insatser så att de utifrån sina behov erbjuds rätt vård och blir kvar under vård. De vårdkedjor som finns idag passar inte dessa grupper av patienter. Många har erhållit stora insatser från olika nivåer i samhället, men eftersom insatserna inte samordnats och ett helhetsperspektiv saknas har den totala vård- och omsorgsinsatsen inte varit tillräcklig även om de enskilda verksamheterna arbetat utifrån respektive uppdrag. Tydliga rutiner måste skapas som klart anger vilka ansvarsområden som personalen har inom olika verksamheter. Bara genom ett fördjupat samarbete kan vårdformer utvecklas som klarar av att tillgodose dessa gruppers mycket omfattande behov. Det räcker inte att en vårdenhet förändrar rutiner utan i regel krävs det systemförändringar för att kunna erbjuda en anpassad vård till dessa individers specifika behov. Sammanfattning av Socialstyrelsens tillsyn och utredningar Denna utredning gäller två grupper av personer inom den psykiatriska vården och socialtjänsten: personer med psykos, främst de med diagnosen schizofreni (med eller utan samtidigt missbruk), samt missbrukare med personlighetsstörningar. Dessa grupper har ökad risk att begå våldsbrott. Risken att de begår självmord eller dör i förtid i olyckor eller följdsjukdomar till missbruk är också mycket hög. Några nyckelpunkter om psykiatrins utveckling: Antalet platser i psykiatrisk slutenvård har minskat från ca i slutet av 1960-talet till ca år 2001, varav ca platser finns inom rättspsykiatrisk vård. Antalet vårdtillfällen i slutenvården minskade under åren med ca 20 procent, samtidigt som vårdtiderna kortats dramatiskt. Sammantaget har detta lett till en 75- procentig reduktion av antalet vårddagar inom psykiatrisk slutenvård. Samtidigt som slutenvården reducerats har psykiatrisk öppenvård byggts ut. Antalet läkarspecialister i psykiatri har ökat liksom det

15 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (21) totala antalet psykologer och psykoterapeuter. Allt fler söker psykiatrisk vård, något som är särskilt väl dokumenterat för Stockholms län. Totala antalet tvångsvårdade har varit i stort oförändrat sedan mitten av 1990-talet, men det har skett en förskjutning mot en större andel som av domstol dömts till rättspsykiatrisk vård. Socialstyrelsens många utvärderingar av den psykiatrireform som genomfördes 1995 har visat att reformen innebar ett bättre liv främst för yngre, måttligt svårt funktionshindrade som flyttat ut från institutioner. Bostadsintegreringen för de som tidigare institutionsvårdats har oftast genomförts. Däremot har man inte uppfyllt målen om social integrering och sysselsättning/arbete. En inventering 1998 visade att det fanns nästan 1500 personer med psykotiska symptom och aggressivt beteende som kommunerna hade svårt att klara och där samverkan mellan kommun och landsting fungerade dåligt. Några nyckelpunkter om psykisk sjukdom, missbruk och våldsbrott: I Sverige begås ungefär vart tionde våldsbrott av personer med psykos. Risken för våldsbrott är särskilt stor om dessa personer också har alkohol- och/eller narkotikamissbruk. Oftast drabbas personer som är kända av gärningsmannen. Under det senaste årtiondet har i genomsnitt per år en person som är okänd av gärningsmannen drabbats av dödligt våld begånget av personer med psykos. Antalet offer för misshandel där gärningsmannen haft psykotisk sjukdom har ökat under de senaste åren. Betydligt fler våldsbrott begås av missbrukare med personlighetsstörningar än av personer med psykos. Missbrukare med personlighetsstörningar döms oftast till fängelse. Att bedöma risken för återfall i våldsbrott (eller risken för självmord) är svårt, men möjligheterna att göra tillförlitliga riskbedömningar har ökat. Pågående missbruk är en mycket viktig riskfaktor för återfall. Hemlöshet ökar också risken. Utifrån utredningar och tillsyn konstaterar Socialstyrelsen att den lagreglerade vårdplaneringen inte fungerar tillfredsställande för personer med psykos eller med kombinationen missbruk och personlighetsstörningar. Den vårdorganisation som idag finns passar sällan dessa grupper.

16 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (21) Socialstyrelsens överväganden Enligt regeringsuppdraget Utredning av händelserna i Åkeshov och Gamla stan och dess möjliga samband med brister i bemötande och behandling inom den psykiatriska vården och socialtjänstens verksamhet skall Socialstyrelsen bedöma om bemötande och behandlingar har haft betydelse för den psykiatriska vården och omsorgen. När en tragisk händelse inträffar vill man gärna hitta felet, en yttersta orsak på någon nivå i en organisation eller samhället. Utredningen har utifrån iakttagelser i anslutning till tillsynsärendet konstaterat att verksamheterna sammantaget inte lyckats erbjuda patienterna vård och omsorg i rätt och tillräcklig omfattning. Styrelsens bedömning är att några slutsatser inte kan dras från två enskilda, sinsemellan olika, fall. Däremot går det att med utgångspunkt från olika uppföljningar och utvärderingar samt tillsynserfarenheter dra vissa slutsatser. De personer med psykisk sjukdom av psykotisk typ samt personer med personlighetsstörning och samtidigt missbruk som det handlar om har ofta fått vård av olika slag. I den bemärkelsen har ofta stora resurser avsatts. Det är troligt att mer samordnade och tydligt evidensbaserade insatser skulle kunna ge ett bättre utfall av resurserna. Samtidigt finner Socialstyrelsen det sannolikt att det begränsade antalet slutenvårdsplatser och tillgången till akut vård, förmedlad av specialister, medför risk för att patienter inte får den vård de skulle behöva, särskilt i det akuta skedet. Andra bristområden är långsiktig och systematisk uppföljning av patienter med svåra, kroniska psykiska sjukdomar. Uppsökande verksamhet är också något som borde ske i större utsträckning, eftersom det lika ofta kan röra personer som själva inte söker vård. Sammantaget talar detta för att ytterligare resurser borde tillföras området samtidigt som insatserna bör anpassas bättre till denna grupps behov. En ökad satsning på vården och omsorgen av denna grupp patienter kräver i så fall tydliga och uthålliga prioriteringar, både på statlig, regional och lokal nivå. En viktig fråga i det sammanhanget är om vården och omsorgen av denna grupp skall prioriteras inom psykiatrin, i förhållande till andra bristområden som t.ex. barn- och ungdomspsykiatrin och omsorgen om psykiskt funktionshindrade eller andra delar av hälso- och sjukvården samt socialtjänsten.

17 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (21) Socialstyrelsen och landets samtliga länsstyrelser inledde i januari 2002 en verksamhetstillsyn över kommunernas arbete med psykiatrireformens genomförande. Granskningen omfattar både kommunernas sociala och medicinska insatser. Den består av tre delgranskningar, nämligen kommunernas planering av verksamheten för reformens målgrupp, planeringen av insatser kring enskilda personer samt kvalitet och innehåll i verksamheter för boende och sysselsättning. Syftet är att identifiera kommunernas insatser, när det gäller ett fungerande boende och en meningsfull sysselsättning. Likaså fokuseras på kommunernas ansvar att samverka med psykiatrin så att psykiskt funktionshindrade personer ska kunna erbjudas ett mer samordnat samhällsstöd. Tillsynen över kommunernas planering av verksamheten omfattar samtliga kommuner i landet och redovisas i en delrapport som kommer att finnas tillgänglig på Socialstyrelsens hemsida i slutet av året. Tillsynen över det operativa arbetet kring enskilda och verksamheter för boende, sysselsättning och hälso- och sjukvård har genomförts i ett fyrtiotal kommuner. Granskningen återförs till respektive kommun under hösten där varje länsstyrelse och Socialstyrelsens regionala tillsynenheter pekar på de brister som behöver åtgärdas. Även Socialstyrelsen kommer att följa upp resultaten i sina kontakter med huvudmännen. Hela verksamhetstillsynen med uppföljning av de brister som enligt länsstyrelsernas och Socialstyrelsens regionala tillsynsenheters beslut ska åtgärdas kommer att presenteras på nationell nivå i slutet av Förslag till möjliga förbättringsåtgärder Övergripande frågor Inledningsvis vill Socialstyrelsen framhålla att förutsättningarna för en utveckling och förbättring av vården och omsorgen för personer med svår psykisk sjukdom och störning är mycket olika i olika delar av landet. Så skiftar t. ex. vårdbehovens omfattning och karaktär, tillgången till personal med rätt kompetens, ekonomiska resurser för psykiatrin samt behov av samverkan. Frågan om hur samhället både kan förebygga våldsdåd, förmedla vård och omsorg av bra kvalitet samt iaktta respekt för personliga integriteten är självklart komplicerad och berör alla sektorer i samhället. Det finns därför inga enkla och entydiga eller snabba lösningar på problemen. Socialstyrelsen berör nedan ett antal övergripande frågor, som vi förutsätter kommer att tas upp av den av regeringen utsedde psykiatrisamordnaren.

18 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (21) Samverkan mellan landsting och kommuner är av särskilt stor vikt för personer med dubbeldiagnos. En gemensam nämnd för vården och omsorgen av denna grupp skulle underlätta riktade resurser och insatser utifrån patientens behov utan hänsyn till administrativa gränser. Socialstyrelsen anser därför att denna form bör prövas av huvudmännen. Regeringen bör ta initiativ till att få igång samarbetet. Ett ekonomisk stöd i initialfasen skulle sannolikt påskynda tillkomsten av gemensamma nämnder. I den utsträckning sådana nämnder inrättas kommer Socialstyrelsen att kunna följa upp utfallet. Frågan om organisation m.m. av den högspecialiserade vården är under utredning inom regeringskansliet. Socialstyrelsen förutsätter att även den specialiserade vården av psykiskt sjuka omfattas av övervägandena. Detta är viktigt inte minst med tanke på möjligheterna att locka specialister till området i fortsättningen. Lagstiftningen rörande psykiskt sjukas straffansvar m.m. har behandlats i olika utredningar under de senaste åren. I tvångspsykiatrikommitténs slutbetänkande (SOU 1998:32) - Rättssäkerhet, vårdbehov och samhällsskydd vid psykiatrisk tvångsvård - föreslogs vissa möjligheter till tvångsvård i öppna former. Socialstyrelsen anser att den frågan bör övervägas ytterligare och konstaterar att den för närvarande bereds inom regeringskansliet. Förslag Evidensbaserad vård Den kunskap som idag finns om effektiva metoder och arbetssätt behöver systematiseras. Huvudmännen bör se till att en utveckling sker mot evidensbaserad vård där man följer upp och utvärderar de egna resultaten. Forskning inom området bör därför stimuleras, t.ex. genom vetenskapsrådet eller forskningsområdet arbetsliv och samhälle. Detta är också ett sätt att lättare få personal till området. Socialstyrelsen avser att under 2004 genomföra tillsyn av hur man inom den psykiatriska verksamheten hanterar riskbedömningar att i samverkan med andra myndigheter ta fram en kunskapsöversikt om riskbedömningar att utifrån denna kunskapsöversikt samt de erfarenheter som framkommer genom tillsynsaktiviteterna sammanställa lämplig form av vägledning för den praktiska hanteringen vid riskdömningar

19 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (21) att presentera för sjukvården och socialtjänsten gemensamma nationella riktlinjer för vården av psykiskt sjuka missbrukare. Socialstyrelsen kommer inom ramen för sitt riktlinjearbete för missbruksvård att särskilt beakta samtidig psykiatrisk sjuklighet. I praktiken betyder det att de fem expertgrupper som tillsatts särskilt kommer uppmärksamma studier inom detta fält som underlag för sina kunskapssammanställningar, utifrån vilka riktlinjer ska skrivas. Arbetet pågår och kommer att avslutas år att ta ett initiativ till att i samarbete med experter och huvudmän inrätta kvalitetsregister för rättspsykiatrin i syfte att följa upp kvalitet och resultat i den egna verksamheten. Samverkan Målmedvetna, långsiktiga och samordnade insatser för vård och stöd till personer med psykisk störning och våldsbenägenhet med missbruk bör tillkomma. Landstingen bör få till stånd vårdinsatser som är anpassade till just denna vårdgrupp avseende patienter med psykiskt störning och våld/missbruksproblem. Personalen behöver specialkompetens och tillgång till både akuta och långsiktiga planerade vårdmöjligheter. De vårdkedjor som idag finns är sällan anpassade för missbrukare med psykos eller personlighetsstörningar, vilka kräver mycket kvalificerade och uthålliga insatser. Vården för dessa personer måste organiseras i ett mycket nära samarbete mellan psykiatrin, landstingets missbruksvård och socialtjänsten. Insatserna bör vara långsiktiga och anpassade till denna patientgrupp och inte enbart avse patienter som kommer efter tidsbeställning. Lämplig slutenvård bör finnas tillgänglig och vara knuten till teamet. Slutenvården kan variera i olika grader av omhändertagande och bör inte enbart bli aktuell när patienten själv vill detta. Uppsökande verksamhet från såväl psykiatri som socialtjänst, så långt möjligt i gemensamma team, behöver komma till stånd. En skärpning bör ske, i enlighet med lagstiftningen. Det behövs en samlad och övergripande planering av vården för de gemensamma vårdgrupperna. Detta öppnar förutsättningarna för en ansvarsfull och effektiv vård och omsorg. Individuella vårdplaner i samverkan med berörda vårdgivare och individer skall upprättas. Där skall klart framgå vem som ansvarar för vilka insatser samt hur uppföljning av planen skall ske och hur avvikelser från planen skall hanteras. Planen skall även innehålla eventuella somatiska vårdbehov, inkl. tandvård. Boendesituation och behov av sociala insatser skall vara självklara inslag i planen. Den skall också regel-

20 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (21) bundet följas upp och utvärderas. Även på denna punkt behövs en skärpning i enlighet med lagstiftningen. Tidig upptäckt och tidiga samordnade insatser är därför grundläggande för att dels kunna ge effektiv vård, behandling och sociala insatser, dels att minska på omfattningen och risker i de grupper vi här avser. Det handlar om att förena insatser från bl.a. polis, kriminalvård, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri, rättspsykiatri, allmänpsykiatri, skolhälsovård och beroendevård. Allt i syfte att förhindra inledningen på en destruktiv karriär med ökat missbruk, psykiska problem och med asociala inslag Etik Den etiska diskussionen behöver vidgas om var gränsen skall gå mellan särbehandling och integrering. Statens medicinetiska råd bör överväga att behandla frågan. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören Kerstin Wigzell. Vid den slutliga handläggningen har överdirektören Kjell Asplund, avdelningscheferna Catarina Andersson Forsman, Åsa Börjesson och Bo Lindblom samt chefsjuristen Kristina Widgren deltagit. Rättssakkunnige Lars Grönvall har varit föredragande. Kerstin Wigzell Lars Grönvall

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

BESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun

BESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun (9) Socialstyrelsen BESLUT K 0.M f\il N ch On'sorg Zigi -12- Regionala tillsynsenheten syd/sek3 Rolf Köhler Rolf.Kohler@socialstyrelsen.se 2011-12-05 Dnr 1-26754/Z911 Enligt sändlista V60. 2011.0ON Vårdgivare

Läs mer

Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening.

Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening. Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening. Inventering (Husesyn) rörande situationen för de allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade och deras anhöriga i respektive kommun.

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Överenskommelse om samverkan

Överenskommelse om samverkan Överenskommelse om samverkan Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver vård och stödinsatser från samhället INNEHÅLL Syfte 3 Mål 3

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)

Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) 2012-11-15 Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Ytterligare problembeskrivningar och förslag från NSPH med anledning av Psykiatrilagsutredningens

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

ABCDE. Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Norrmalms stadsdelsnämnd Östermalms stadsdelsnämnd Norra Stockholms sjukvårdsstyrelse. Förslag till beslut

ABCDE. Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Norrmalms stadsdelsnämnd Östermalms stadsdelsnämnd Norra Stockholms sjukvårdsstyrelse. Förslag till beslut K ungsholmens stadsdelsförvaltning Norrmalms stadsdelsförvaltning Östermalms stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande sid 1 (11) 2002-11-07 Dnr 003-587-02(Kungsholmen) Dnr 003-861-02(Norrmalm) Dnr 501-1439-02(Östermalm)

Läs mer

Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri.

Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri. Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2004/23 på Hisingen 2004-10-13 Sekretariatet Ärendenr. 6 Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för

Läs mer

Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin

Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 4 (40) Dnr CK 2012-0119 42 Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin Förslag till beslut

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) 2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,

Läs mer

Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12

Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12 Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 A.K. Handlingsplan 2011 10 12 Handlingsplan för vård och stödsamordning i Heby, Älvkarleby,

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET Ärendenr UPPDRAG 2011-09-21 1 (8) UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET 1 Mål och inriktning Barn och ungdomspsykiatrin skall uppfylla de förväntningar som ställs på en väl fungerande

Läs mer

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka

Läs mer

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 1(7) Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 Gotlands kommun har under 2001-2004 lämnat omfattande redovisningar av utvecklingen av arbetet med att

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-29 Vår referens: Mikael Klein Socialdepartementet Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Handikappförbunden Handikappförbunden är

Läs mer

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014 2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Anders Molt anders.molt@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport om verksamheter med

Läs mer

Socialstyrelsen 2013-04-10 Dnr 5.2.-3795/2012-311(7)

Socialstyrelsen 2013-04-10 Dnr 5.2.-3795/2012-311(7) Socialstyrelsen 2013-04-10 Dnr 5.2.-3795/2012-311(7) Regler och tillstånd Christina Bohman Karlsson christina.bohmangsocialstyrelsen Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapportför

Läs mer

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 4 april, 2014 Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 2013 Öppna jämförelser 2013 - analys och handlingsplan för indikatorer för psykiatrisk hälsooch sjukvård

Läs mer

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner

Läs mer

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk ALL-teamet Individ och Familj Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Handläggare: GudrunJohansson Tfn: 08-508 03 209 Petra Oredsson Tfn: 08-508 03 208 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-05-26 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

Läs mer

Samarbete/samverkan - Finns det?

Samarbete/samverkan - Finns det? Rapport 2006:15 Samarbete/samverkan - Finns det? Hur tillgodoses behoven för personer med psykiska funktionshinder och missbruk och hur samarbetar och samverkar kommunens socialtjänst med andra vårdgivare?

Läs mer

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Länsstyrelsens rapportserie nr 12/2008 Titel Författare: Kontaktperson: Medling

Läs mer

Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Ansvarig kommun (2 kap., 2 a kap SoL) - Varje kommun ansvarar för socialtjänsten

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning UTDRAG 1 (1) Sammanträdesdatum 2013-10-22 Socialnämnden 195 Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning Dnr SN 2012/0684 Handlingar Tjänsteskrivelse daterad

Läs mer

Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin Halland

Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin Halland 01054 1(8) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Psykiatrin Halland 2013-02-13 DN PS120011, 74 Eva Osvald Gustafsson Förvaltningschef Driftnämnden Psykiatri Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin

Läs mer

www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun

www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48)

Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48) YTTRANDE Vårt dnr: 2016-01-22 Avdelningen för vård och omsorg Mikael Malm Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster 103 33 STOCKHOLM Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Inledning Denna skrift riktar sig till dig som vill driva

Läs mer

Samverkansöverenskommelse med Landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse med Landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Nadja Widéhn 2015-04-15 SN 2015/0138.11.01 0480-452786 Socialnämnden Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Barnen i brottets skugga - yttrande över remiss från Justitiedepartementet (Ds 2004:56)

Barnen i brottets skugga - yttrande över remiss från Justitiedepartementet (Ds 2004:56) Staben S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN S TOCKHOLMS STAD Handläggare: Elsie Edlund Tfn: 08-508 25 604 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2005-02-23 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-03-15 DNR 106-30/2005 Till Socialtjänstnämnden Barnen

Läs mer

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och

Läs mer

Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Redovisning av regeringsuppdrag

Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Redovisning av regeringsuppdrag Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Redovisning av regeringsuppdrag Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Munkedals kommuns svar på remissyttrande över Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård (SOU 2015:20)

Munkedals kommuns svar på remissyttrande över Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård (SOU 2015:20) sida 1 2015-06-03 Dnr: 2015-120 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Dnr: Socialstyrelsen 2015/1650/FS Dnr: SKL 12/18853 Munkedals kommuns svar på remissyttrande över Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård

Läs mer

Lägesrapport för verksamheter med personliga ombud 2011

Lägesrapport för verksamheter med personliga ombud 2011 Socialstyrelsen 2012-04-11 Dnr 5.2-1807/2011 :2% 1(8) Regler och tillstånd Christina Bohman Karlsson christina.bohman socialst elsen.se yq JZ Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport

Läs mer

Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015

Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015 Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015 Under 2015 hjälpte Personligt ombud 95 klienter det är en ökning jämfört med 2014 då Personligt ombud hjälpte 92 klienter. Dominerande ljuspunkter

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Remissyttrande över betänkandet Patientdata och läkemedel (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen 2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGENS PLAN FÖR BOENDE, STÖD - OCH SERVICE R EVIDERING 201 3

SOCIALFÖRVALTNINGENS PLAN FÖR BOENDE, STÖD - OCH SERVICE R EVIDERING 201 3 Socialförvaltningen 2013-11-04 1(7 ) Dnr SO 20130644 SOCIALFÖRVALTNINGENS PLAN FÖR BOENDE, STÖD - OCH SERVICE 2014-2019 R EVIDERING 201 3 SOCIALFÖRVALTNINGENS PLAN FÖR BOENDE, STÖD OCH SERVICE 2014-2019

Läs mer

Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20) yttrande

Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20) yttrande SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2015-05-28 SN-2015/1603.109 1 (5) HANDLÄGGARE Sofia Nilsson 08-535 312 07 sofia.nilsson@huddinge.se Socialnämnden Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU

Läs mer

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81)

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Föreningen Sveriges Socialchefer,FSS

Läs mer

Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35)

Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2011-10-13 Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) IOGT-NTO har inbjudits att lämna synpunkter på

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

2015 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsmål

2015 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsmål PM 2015-05-12 Dnr 5.3-2380/2015 1(20) ANDRA REVIDERADE VERSIONEN 2015 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsmål Bakgrund Staten

Läs mer

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll! Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar

Läs mer

Samverkande verksamheters ansvarsområden

Samverkande verksamheters ansvarsområden Bilaga till överenskommelse 8 Samverkande verksamheters ansvarsområden Hälso- och sjukvård Primärvården För primärvården åvilar medicinskt ansvar enligt primärvårdens basåtagande. Den familjeläkare som

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Sundsvalls Anhörigstrategi. Kortversion

Sundsvalls Anhörigstrategi. Kortversion Sundsvalls Anhörigstrategi Kortversion oktober 2011 Innehållsförteckning 1 Sundsvalls Anhörigstrategi...3 1.1 Anhörigstödet idag!...3 2 Det här ska vi utveckla!...4 2.1 Anhöriga med olika behov av stöd

Läs mer

Gäller from 2014-11-01

Gäller from 2014-11-01 - - Gäller from 2014-11-01 1 Innehåll 1. Förutsättningar... 3 2. Bakgrund och syfte... 3 3. Målgrupp... 4 4. Mål... 5 5. Gemensamma utgångspunkter... 5 5.1. Utgångspunkter för samverkan... 5 6. Regionala

Läs mer

Lightmottagningar för unga vuxna. Svar på skrivelse från Karin Rågsjö (v) och Jackie Nylander (v).

Lightmottagningar för unga vuxna. Svar på skrivelse från Karin Rågsjö (v) och Jackie Nylander (v). SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN KUNDORIENTERADE VERKSAMHETER 2007-09-20 SID 1 (5) 2007-08-21 Handläggare: Anette Necander Telefon: 08-508 25 251 Till Socialtjänstnämnden Lightmottagningar för unga vuxna. Svar

Läs mer

Granskning av enheterna för personlig assistans

Granskning av enheterna för personlig assistans TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2010-03-15 Socialförvaltningen Maria Johansson, kvalitetsinspektör 1 (7) Diarienr 0004/10-013 Granskning av enheterna för personlig assistans Beslut Tillsynen avslutas Socialförvaltningen

Läs mer

Att inventera behov. Inventering av gruppen personer med psykisk funktionsnedsättning

Att inventera behov. Inventering av gruppen personer med psykisk funktionsnedsättning Att inventera behov Inventering av gruppen personer med psykisk funktionsnedsättning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

RAPPORT. Översyn av anhörigstödet i Nacka. 2013-01-21 Annika Lindstrand

RAPPORT. Översyn av anhörigstödet i Nacka. 2013-01-21 Annika Lindstrand RAPPORT Översyn av anhörigstödet i Nacka 2013-01-21 Annika Lindstrand Sammanfattning En översyn har gjorts av anhörigstödet i Nacka. Syftet är att ge ett förslag till inriktningsbeslut och att utreda tillhörigheten

Läs mer

BLENDA LITTMARCK: Narkotikamissbruket

BLENDA LITTMARCK: Narkotikamissbruket BLENDA LITTMARCK: Narkotikamissbruket Nya lagar behövs för vård av narkotilwmissbrukare, skriver riksdagsledamoten Blenda Littmarck i sin artikel. Sannolikt skulle även lagstiftningen mot narkotilwlangning

Läs mer

ABCDE. Stadsdelsförvaltning O MSORG OM ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE S OCIALPSYKIATRI/BESTÄLLARE

ABCDE. Stadsdelsförvaltning O MSORG OM ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE S OCIALPSYKIATRI/BESTÄLLARE Farsta Stadsdelsförvaltning O MSORG OM ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE S OCIALPSYKIATRI/BESTÄLLARE TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2004-08-04 DNR 254/2004 Handläggare: Ann-Sofie Fröberg, Iris Birath Tfn: 08-508

Läs mer

Värmdö kommun. Samverkan kommun och landsting Förstudie. KPMG AB Offentlig sektor 2012-01-17 Antal sidor: 7

Värmdö kommun. Samverkan kommun och landsting Förstudie. KPMG AB Offentlig sektor 2012-01-17 Antal sidor: 7 Samverkan kommun och landsting Förstudie KPMG AB Offentlig sektor Antal sidor: 7 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative Innehåll 1. Sammanfattning 1 2.

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

Sammanfattning. HVB är behandlingshem som kan drivas i såväl offentlig som privat regi. Länsstyrelsen är tillståndsgivare och har tillsynsansvar.

Sammanfattning. HVB är behandlingshem som kan drivas i såväl offentlig som privat regi. Länsstyrelsen är tillståndsgivare och har tillsynsansvar. Inventering av utbildningsnivå, rekryteringssituation för valda personalgrupper inom berörda myndigheter samt behov av personal vid utökade verksamheter inom rättspsykiatri och kriminalvård Sammanfattning

Läs mer

Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: 2002-04-12. Dnr: JLL 684/01

Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: 2002-04-12. Dnr: JLL 684/01 Datum: 2002-04-12 Revisionskontoret Dnr: JLL 684/01 Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv Område psykiatri Handläggare: Tfn Revisor: Ulla-Britt Halvarsson 063-14 75 26 Sid 2 (11) Innehållsförteckning

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(15) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, programsekreterare 11-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal

Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal BILAGA 1 Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal Psykiatri för vuxna Syfte Huvudavtalet mellan Region Skåne och Hässleholms kommun avseende psykiatri reglerar hur samverkan ska ske mellan parterna.

Läs mer

Värmdö kommun. Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Revisionsrapport. Audit KPMG AB 13 december 2011 Antal sidor: 10

Värmdö kommun. Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Revisionsrapport. Audit KPMG AB 13 december 2011 Antal sidor: 10 ABCD Värmdö kommun Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Revisionsrapport Audit KPMG AB 13 december 2011 Antal sidor: 10 Innehåll 1. Sammanfattning 2 2. Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Remissyttrande över betänkandet Patientdata och läkemedel (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen RSMH bereddes tidigare i år tillfälle att yttra sig över Patientdatautredningens huvudbetänkande Patientdatalag, SOU 2006:82. Vårt yttrande som vi avgav den 7 mars gäller fortfarande som vår uppfattning

Läs mer

Riktlinjer för intyg enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT

Riktlinjer för intyg enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Sida 1(7) Riktlinje Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Mats Elm Telefon 0708-44 24 76 E-post mats.elm@vgregion.se Riktlinjer för intyg enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Riktlinjen är

Läs mer

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte. Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och

Läs mer

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Kommittédirektiv En nationell samordnare mot våld i nära relationer Dir. 2012:38 Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Sammanfattning En nationell samordnare ska åstadkomma en kraftsamling

Läs mer

FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete

FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsplan 2013-2014 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 2 Varför ett ledningssystem för kvalité?... 2 Utgångspunkt

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning. Dir. 2011:25. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011

Kommittédirektiv. Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning. Dir. 2011:25. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Kommittédirektiv Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning Dir. 2011:25 Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur patientens

Läs mer

RAPPORT Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad 054 19 70 00 Länsstyrelsen Värmland Lex Sarah Värmlands län

RAPPORT Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad 054 19 70 00 Länsstyrelsen Värmland Lex Sarah Värmlands län RAPPORT Länsstyrelsen Värmland, 65 86 Karlstad 54 9 7 Länsstyrelsen Värmland Lex Sarah i Värmlands län En uppföljning av de missförhållanden inom äldre- och handikappomsorgen som anmälts år Sociala enheten

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

Utforma Regionala Riktlinjer för vuxna avseende; ADHD lindrig

Utforma Regionala Riktlinjer för vuxna avseende; ADHD lindrig Kerstin Lindgren, tf resursområdeschef habrehab Ärendenr HSN 2014/533 1 (8) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 12 november 2014 Hälso- och sjukvårdsnämnden Habiliteringen Gotland Sammanfattning Utredning

Läs mer

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Landstingsjurist Lena Jönsson Landstinget Dalarna Tfn 023 490640 Patientens rätt i vården stärks Patientdatalag

Läs mer

grupp har personerna i genomsnitt även varit hemlösa kortare tid jämfört med personer födda inom Europa.

grupp har personerna i genomsnitt även varit hemlösa kortare tid jämfört med personer födda inom Europa. Sammanfattning I denna rapport redovisas resultaten från Socialstyrelsens tredje nationella kartläggning av hemlöshetens omfattning i Sverige. Kartläggningen har utförts på uppdrag av regeringen och de

Läs mer

Lex Sarah i Örebro län

Lex Sarah i Örebro län Lex Sarah i Örebro län En uppföljning av de missförhållanden inom äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning, som anmälts 27 Foto: Carina Remröd www.t.lst.se Publ. nr 29:22 Förord

Läs mer

Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100

Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100 Social- och omsorgskontoret Riktlinjer för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100 Inga-Lena Palmgren utredare Stab Telefon (direkt):

Läs mer

Styckevis och delt, om vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i det egna hemmet - svar på remiss från revisionskontoret.

Styckevis och delt, om vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i det egna hemmet - svar på remiss från revisionskontoret. Vård- och omsorgsavdelningen Norrmalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Hanna Runling Tfn: 508 09 527 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-03-03 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Styckevis och delt, om vården

Läs mer

Inbjudan att tillsammans med Stockholms läns landsting delta i försöksverksamhet med sprutbyte remiss från kommunstyrelsen

Inbjudan att tillsammans med Stockholms läns landsting delta i försöksverksamhet med sprutbyte remiss från kommunstyrelsen NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTAVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.5.1.-612/2011 SID 1 (7) 2011-02-04 Handläggare: Karin Aronsson Telefon: 508 09 395 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Inbjudan

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (8) Mål nr 146-09 meddelad i Stockholm den 3 mars 2010 KLAGANDE 1. AA Ombud och offentligt biträde: Jur. kand. Finn Kronsporre Valhallavägen 18 114 22 Stockholm 2. BB Ombud: Jur.

Läs mer

Stockholms läns sjukvårdsområde

Stockholms läns sjukvårdsområde Stockholms läns sjukvårdsområde Hälso- och sjukvård i landstingets regi Erja Lempinen innehåll En vård nära befolkningen 1 Vårt uppdrag och filosofi 2 Välkommen till våra verksamheter 4 Primärvård 4 Barn-

Läs mer

Överenskommelser HSN-SON Syfte

Överenskommelser HSN-SON Syfte Överenskommelser HSN-SON Syfte Den enskilde ska möta en väl fungerande vård och omsorg, integrerade organisationer och att resurserna utnyttjas effektivt. Patienter/brukare ska inte falla mellan stolarna

Läs mer

Behandlingshem för unga spelmissbrukare Skrivelse av Christopher Ödmann och Viviann Gunnarsson (båda mp)

Behandlingshem för unga spelmissbrukare Skrivelse av Christopher Ödmann och Viviann Gunnarsson (båda mp) PM 2009:62 RVII (Dnr 325-459/2002) Behandlingshem för unga spelmissbrukare Skrivelse av Christopher Ödmann och Viviann Gunnarsson (båda mp) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit

Läs mer

Hälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården

Hälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Hälsa i bokslut Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Ingvor Bjugård Sveriges Kommuner och Landsting Ulvhäll 26 maj 2005 Jämlik hälsa Levnadsvanor

Läs mer

Yttrande över patientnämndsärende gällande svårighet för patienter att välja psykiatrisk vård

Yttrande över patientnämndsärende gällande svårighet för patienter att välja psykiatrisk vård Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-20 1 (3) HSN 1402-0307 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-06-17, p 11 Yttrande över patientnämndsärende gällande svårighet

Läs mer

Yttrande över Betänkandet bättre insatser vid missbruk och beroende, SOU 2011:35

Yttrande över Betänkandet bättre insatser vid missbruk och beroende, SOU 2011:35 Ert datum Er beteckning, referens Registrator Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Betänkandet bättre insatser vid missbruk och beroende, SOU 2011:35 Allmänna synpunkter och förslag Famna

Läs mer

Law (1985-125) on dental service

Law (1985-125) on dental service SFST Law (1985-125) on dental service Databas: SFST Ny sökning Sökresultat Föregående Nästa Post 1 av 1 i SFST Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas.

Läs mer

Vissa psykiatrifrågor m.m.

Vissa psykiatrifrågor m.m. Socialutskottets betänkande 2009/10:SoU3 Vissa psykiatrifrågor m.m. Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2008/09:193 Vissa psykiatrifrågor m.m. Två motionsyrkanden har väckts

Läs mer

Samverkansavtal. avseende samordnat samhällsstöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i östra Östergötland.

Samverkansavtal. avseende samordnat samhällsstöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i östra Östergötland. Samverkansavtal avseende samordnat samhällsstöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i östra Östergötland. 1 Parter Detta avtal är tecknat mellan landstinget i Östergötland, närsjukvården i östra

Läs mer