Brott och straff. Ungdomsbrottslingar. Böter eller fängelse. Fängelsestraff
|
|
- Johan Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ungdomsbrottslingar Brott och straff Om man begått ett brott, så kommer det att leda till någon påföljd. Hur man blir straffad är en fråga som inte så lite beror på ens ålder. Den dag man fyller 18 år blir man myndig. Fram till dess är man underårig. Men straffrättsligt skiljer man ungdomar i två kategorier. Upp till 15 är man minderårig Då är man inte straffmyndig. Begår man då ett brott får det ingen rättslig påföljd. Däremot kan kommunens sociala myndigheter vidta olika åtgärder. Har man fyllt 15 men ännu inte 18 år yrkar åklagaren i en rättegång pååtalsunderlåtelse. Det innebär i praktiken att ärendet efter en fällande dom överlämnas till de sociala myndigheterna. I vissa fall kan man bli placerad på familjehem. I andra kan sluten ungdomsvård bli aktuellt. Till sluten ungdomsvård döms vanligtvis också myndiga personer upp till 21 år. Det är en allmän uppfattning att det för dem är mindre lämpligt att hamna på fängelse. Böter eller fängelse För myndiga personer blir påföljden som regel bara böter vid mindre förseelser. Gör man någon trafikförseelse finns det ofta ett fastställt bötesbelopp som man måste betala. I andra sammanhang utdöms dagsböter. En person kan dömas till att betala 50 dagsböter à 50 kr, alltså 2500 kr. Har man begått allvarligare brott kan det bli fråga om frihetsberövande, vilket innebär att man hamnar i fängelse eller på rättspsykiatrisk klinik. Men personer och som tidigare inte begått några allvarliga brott kan få lindrigare påföljder. I stället för att hamna i fängelse kan en person få skyddstillsyn, vilket innebär att han eller hon under en period får en övervakare. En person kan också få villkorlig dom. I stället för att hamna i fängelse får en person en prövotid på 2 år. Sköter man sig under tiden upphävs domen. Begår man däremot ett brott kan den villkorliga domen omvandlas till ett fängelsestraff. Fängelsestraff Det finns 52 fängelser i Sverige från Haparanda i norr till Ystad i söder. 46 fängelser är för manliga och 6 fängelser för kvinnliga interner. Det längsta fängelsestraffet som kan utmätas i Sverige är livstids fängelse. De som exempelvis döms för mord får enligt en lagändring 2009 lägst 10 år och högst 18 år eller livstid. Men efter 10 års fängelse omvandlas livstidsstraffet i de allra flesta fall till ett tidsbegränsat straff. Detta sker efter ansökan från den dömde. Man skiljer mellan mord och dråp och vållande till annans död. Mord är en avsiktlig och planerad handling. Dråp är en oöverlagd handling, där en människa i affekt kommer i bråk med någon annan människa och tar dennes liv. När det gäller vållande till annans död har det däremot inte varit gärningsmannens avsikt att ta en annan människas liv. Straffsatsen för dråp är mellan sex och tio års fängelse. Brottet bedöms alltså lindrigare än mord, men hårdare än vållande till annans död. Den högsta straffsatsen för vållande till annans död är 2 år.
2 Den som stjäl något och då utsätter den som blivit bestulen för våld eller hot om våld har begått ett rån. Den som döms för rån får ett fängelsestraff på minst ett och högst sex år. Detta kan jämföras med de straff som utmäts för förskingring. Där förekommer inget våld mot person, utan någon vilseleder en annan. Om den som begår detta brott är en person med förtroendeuppdrag och om det belopp som förskingras är betydande kan också fängelse utdömas från sex månader till sex år. Brott och straff i äldre tider I det förkristna Sverige gjordes inte någon skillnad på uppsåtliga eller icke-uppsåtliga brott. Mord och dråp jämställdes. Egendomsstölder betraktades under medeltiden ofta som ett värre brott än att i stridens hetta begå ett vådabrott. Tjuvar var föremål för samhällets intensiva hat och förakt. Enligt Västgötalagen kunde de dömas till hugg och till hängning. Ännu på 1700-talet var straffen mot dem som begått brott mycket obarmhärtiga enligt vårt sett att se det. I 1734 års lag kan man läsa att den som begått fjärde resans rån skulle dömas till döden. Det var först på 1800-talet det började växa fram ett annat rättsmedvetande. Den sista avrättningen i Sverige utfördes 1910 då Johan Alfred Andersson avrättades på Långholmen med giljotin. Han hade i samband med ett rån i Stockholm utanför det som idag är Utrikesdepartementet mördat Victoria Hellsten med ett besman. Den sista dödsdömda i Sverige som inte benådades var den så kalladeänglamakerskan Hilda Nilsson.Hon dömdes till döden den 14 juli 1917, men tog livet av sig i fängelset några dagar senare. Modern kriminalvård Sveriges mest omtalade fängelse startade 1779 på Långholmen i Stockholm. År 1832 uppgick fångarnas antal på Långholmen till 1000 intagna. Landets farligaste fångar placerades oftast där. Till att börja med fungerade det som dåtidens tukthus. Fångarna bodde trångt sammanpackade i gemensamma lokaler bakom tjocka murar. På dagtid fick de arbeta på ett stenbrott, som försåg många av Stockholms gator med gatsten. Men 1874 uppfördes nya lokaler. Långholmen blev ett för sin tid modernt fängelse, där det fanns 500 enmansceller. Idag är det många som menar att det är inhumant att spärra in fångar i celler. Numera eftersträvar vi i stället öppna anstalter. Men under 1800-talet upplevde man cellfängelserna som något som starkt förbättrade fångarnas livsmiljö. I cellen kunde fången ha ett eget liv. Fångarna tvingades inte heller till något straffarbete. Genom speciella rastgårdar kunde de under en mycket begränsad tid få sin dagliga motion. Fångvården döptes 1945 om till kriminalvård. Målet idag är att alla fångar ska få sitt individuella vårdprogram för att han eller hon bäst ska kunna återanpassas till samhället. Särskilt unga förbrytare försöker man ge en yrkesutbildning under fängelsetiden. Inom psykiatrin talar man om abnormitet. I de fall där man kan konstaterasvårartad psykisk abnormitet hos den som gjort ett våldsbrott döms denne tillrättspsykiatrisk vård vid en sluten anstalt. För att återanpassa dömda till det liv som väntar dem efter frigivningen ger man dem permissioner från anstalten. I början av 2000-talet kritiserades kriminalvården för att vara alltför frikostig med att ge
3 permissioner. Detta ledde i ett antal uppmärksammade fall till rymningar. Idag har man stramat upp reglerna för permission avsevärt. Det hände också tidigare att dömda rymde från fängelser. Under senare år har ett antal åtgärder vidtagits för att göra de slutna anstalterna mera rymningssäkra gjordes enbart 34 rymningar och då endast från de öppna anstalterna. I Sverige finns sammanlagt cirka människor i fängelse. Antalet brott Brottsstatistiken under perioden är mycket alarmerande när det gäller våldsbrott. Både det som rubriceras som misshandel respektive barnmisshandel har ökat med 50 procent. När det gäller sexualbrotten har de ökat med hela 80 % under denna tioårsperiod. När man däremot studerar våld med dödlig utgång genom mord och dråp, så ligger siffrorna tämligen konstant från 1975 till När det gäller våld med dödlig utgång finns inga mörkertal. De faktiska antalet brott som har blivit begångna finns dokumenterade. När det gäller misshandel och våldtäkter kan det vara så att statistiken under 2000-talet avspeglar en faktisk ökning av dessa brott. Men det kan också vara så att brottssiffrornas snabba ökning till någon del beror på att brottsoffren i större omfattning anmält brottet. Brottsstatiken vad gäller våldsbrott är i alla händelser mycket bekymmersam. Särskilt om man jämför den med antalet egendomsbrott. Bostadsinbrotten har ökatmarkant, men antalet rån är tämligen oförändrat och bilstölderna har gått neddramatiskt. Varför begås brott? Det har gjorts undersökningar där man har jämfört skörderesultaten med kriminaliteten under olika delar av 1800-talet. Under det svåra nödåret 1846 förekom 131 tjuvnadsbrott på invånare i landet. Under 1850-talets goda år sjönk denna siffra till ungefär hälften. Men under 1860-talets svältår steg siffrorna. År 1868 uppgick antalet brott till 112 per invånare. Här ser man ett nära samband mellan svält och fattigdom i relation till anmälda brott vad gäller rån och stöld. I slutet av 1800-talet ökade människors levnadsstandard påtagligt. För att inte tala om talet särskilt efter andra världskriget. Men detta har inte lett till att at antalet egendomsbrott minskat. Utvecklingen har närmast varit den motsatta. Vad förklarar att stölder, inbrott etc. markant ökat under det senaste århundradet. En enkel förklaring skulle kunna vara denna: det har blivit allt lättare stjäla. I äldre tider levde man i mindre samhälle, där alla kände alla. Många hade sitt arbete i anslutning till sin bostad och många kvinnor var hemmafruar. I en modern storstad, där båda föräldrarna har heltidsarbete en bra bit från hemmet är det betydligt enklare för en tjuv att göra inbrott. När det gäller misshandel handlar det vanligtvis om att yngre män utövar våld mot andra män ofta påverkade av alkohol. Ett sätt att minska detta våld är givetvis att ha flera poliser eller föräldrar ute på stan. Ett annat sätt är att inte göra alkohol så lättillgängligt för unga människor. Något som utan tvekan också påverkar kriminalitet i olika former är vilken samhällsmoral som finns. Lever man i ett samhälle där det betraktas som synd att stjäla blir det mera tabubelagt att göra något sådant än i ett samhälle där man mest ser kriminalitet som ett socialt problem.
4 Kan man begränsa antalet brott med hårdare straff? Hur ska man kunna minska på kriminaliteten i Sverige? Det finns de som tror att man genom hårdare strafflagstiftning skulle kunna åstadkomma detta. I Sverige liksom i flertalet europeiska länder tillämpas inte dödsstraff. Det finns inskrivet i Europakonventionen - en deklaration om mänskliga rättigheter som alla europeiska länder antagit utom Vitryssland. Men i USA är som bekant dödsstraff tillåtet i ett antal delstater. I Sverige mister 100 personer livet varje år på grund av mord eller dråp. I USA är motsvarande siffra personer om året. Nu är USA inledningsvis ett mycket större land med sina drygt 300 miljoner invånare. Men skillnaden är ändå mycket stor. På invånare mördas ungefär en person om året i Sverige. I USA är motsvarande siffra närmare sju personer om året. Sedan är det betydligt större klasskillnader i USA. Enligt statistik från 2011 lever 45 miljoner amerikaner i fattigdom. I USA finns det också helt andra vapenlagar, som gör att alla i princip kan beväpna sig. I Sverige är det däremot mycket svårt att få vapenlicens. Allt detta talar för att grova våldsbrott borde vara större i USA än i Sverige. Men kriminologer som studerat detta ämne kan inte se att hårdare lagar per automatik leder till färre mord eller dråp. Kan man minska antalet brott med bättre kriminalvård? Många ser den ökade kriminaliteten som ett misslyckande för den svenska kriminalvården. De menar att större insatser skulle behövas för att komma till rätta med psykiska problem hos de dömda och de borde få större social träning. På samma sätt borde man kanske satsa mera resurser på anpassningen till livet efter frigivningen i form av mera utbildningar. Det måste finnas bättre fungerande nätverk för att hjälpa före detta kriminella när de försöker återanpassa sig till samhället. Men den statistik som Brottsförebyggande rådet (BRÅ) gjort sedan 1970-talets början över antalet återfallsförbrytare visar på svårigheten att bedriva en framgångsrik kriminalvård. Ett år efter frigivningen brukar som regel 20 procent av dem att ha begått ett nytt brott. Inom en treårsperiod har antalet stigit till drygt en tredjedel. Men det är skillnad på dem som lämnar ett fängelse efter att bara blivit lagförd för detta enda brott och dem som begått ett stort antal brott tidigare. Återfallsprocenten för dem som gjort exempelvis 10 lagförda brott tidigare är över 90 procent. BRÅ:s statistik visar också en tydlig skillnad mellan män och kvinnor. Återfallsprocenten för kvinnorna är betydligt lägre. Tre år efter avtjänat straff har 20 procent av kvinnorna och fler än 35 procent av männen på nytt hamnat i fängelse. Särskilt stora variationer är det inte över tiden vad gäller denna brottsstatistik. Detta betyder självklart inte att kriminalvården ska minska insatserna för att återanpassa interner till ett normalt samhällsliv. Men vill man komma till rätta med kriminalitet gäller det kanske mest av allt att göra insatser för personer i riskzonen innan de hamnar i fängelset. Varför blir vissa kriminella?
5 De allra flesta som begår ett brott som unga fastnar inte i kriminalitet, men en liten grupp människor blir kriminella. De flesta kriminella har haft en stökig barndom. Det kan bero på lättare beteendestörningar som gör att barn blir hyperaktiva och mycket utåtagerande. I barndomen har dessa ungdomar upplevt många konflikter med andra ungdomar och med vuxna. Skolarbetet har oftast inte fungerat. Många av dessa barn har levt i familjer där föräldrarna missbrukat alkohol och droger. Föräldrarna har inte sällan mått psykiskt dåligt och inte kunnat ge sina barn kärlek och trygghet. Även olämpliga uppfostringsmetoder och konfliktladdade skilsmässor kan påverka barnets utveckling. Det är också vanligare att kriminella personer vuxit upp i familjer där man har haft ont om pengar. Men de allra flesta barn som växer upp i riskmiljöer blir inte kriminella utan klara sig bra. Det är först när man kombinerar individuella riskfaktorer med en riskfylld livsstil, som man kan hamna i kriminalitet. Med en riskfylld livsstil menas i detta fall att ofta kvällstid vistas i centrum eller på liknande samlingspunkter, att umgås med kamrater som har begått brott samt att ofta dricka sig berusad.
RÄTTSKIPNING OCH RÄTTIGHETER Brott och straff
RÄTTSKIPNING OCH RÄTTIGHETER Brott och straff Straffmyndig blir du den dag du fyller 15 år. Nu kan du dömas och få påföljder om du har gjort något olagligt. Trots det sätts inte ungdomar i fängelse innan
Läs merLAG OCH RÄTT. Brott och straff
LAG OCH RÄTT Brott och straff Olika typer av straff = påföljd En stor del av innehållet i denna powerpoint är hämtat från Brottsrummet.se En person som döms för ett brott får också ett straff, eller en
Läs merLag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?
Lag & Rätt Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Sverige ett rättssamhälle inget straff utan lag Alla är lika inför lagen ingen
Läs merEn regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.
En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 1 2014-08-28 Ett tryggare Sverige I Sverige ska människor kunna leva i trygghet, utan att behöva oroa
Läs merRättigheter och Rättsskipning
Rättigheter och Rättsskipning Syfte: Lag och Rätt Att eleverna förstår delar av det svenska rättssystemet och sambandet mellan lagar och de skyldigheter vi medborgare har i vårt demokratiska samhälle.
Läs mer- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen.
När klassen arbetar med fallet om hot och våld i kärleksrelationen mellan Claes och Eva, kanske ni funderar kring det straff som Claes dömdes till. Vi har talat med Johan Ström, som är specialist på relationsvåld
Läs merVåra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling
Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen
Läs merLag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik
Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande
Läs merPersoner lagförda för brott år 2002
Personer lagförda för brott år 2002 Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik) år 2002. Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna
Läs merBrott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012
Brott förr och nu Av Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brottslighet Det har funnits brottslighet i vårt samhälle så länge vi kan minnas och förmodligen kommer det även fortsätta så längre fram i tiden. Det
Läs merLag och rätt. Vecka 34-38
Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret
Läs merLag och Rätt åk 7, samhällskunskap
Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Vi ska under några veckor arbeta med rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld
Läs mer6. Rättegång: Under rättegången ska ska domstolen bestämma om den åtalade är skyldig eller oskyldig.
Lag & rätt När ett brott begås. 1. Brott. T.ex. inbrott, rån eller misshandel. 2. Gripande: Om poliserna misstänker att du har begått ett brott så får de gripa dig. De betyder att de får ha dig kvar på
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott
Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
Läs merProposition om ett tryggare samhälle utan brott
Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000
Läs merLag och Rätt. Brott och straff (digilär) De mänskliga rättigheterna, Barnens rättigheter och Diskrimineringsgrunderna i svensk lag
Lag och Rätt 7E I alla samhällen har det funnits lagar och regler om hur vi ska förhålla oss till varandra. De första skriva lagarna kom för minst 4000 år sedan hos Sumererna i dagens Irak. För att samhällen
Läs merPersoner lagförda för brott år 2000
Personer lagförda för brott år 2000 Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik). Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna följa utvecklingen
Läs merAvdelningen för JURIDIK. Britta Forsberg C 430
Britta Forsberg 054 700 13 15 britta.forsberg@kau.se 11C 430 Stöld BrB 8:1. 4 rekvisit: 1. Olovligt tagande utan lov ta annans sak. 2. Äganderättskränkning saken tillhör annan. Ej vilda djur. 3. Tillägnelseuppsåt
Läs merJuridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar
bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets
Läs merKort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet
Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet Publicerad 2016-03-21 Kriminalvård. Mer frivård. Nära 70 procent av alla fängelsestraff är kortare än sex månader. Att på så kort tid förmå en människa
Läs merBrottsutvecklingen. KORTA FAKTA OM I SVERIGE
Brottsförebyggande rådet (Brå) är ett centrum för forskning och utveckling inom rättsväsendet. Vi arbetar med att ta fram kunskap om brottsutvecklingen, utvärdera kriminalpolitiska åtgärder och främja
Läs merLAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP
LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP MÅL - Du kommer få en inblick i de lagar och regler som vår demokrati vilar på. - Du kommer efter arbetsområdet ha insikt i hur Sveriges rättsväsende fungerar. LAGAR OCH REGLER
Läs mer37/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 3/61/2010 HARE nummer OM 004:00/2011
20.6.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Minskning av allvarliga våldsbrott Arbetsgrupp med uppgift att utreda risken för återfall i allvarliga våldsbrott ordförande Jarmo
Läs merKriminalpolitik. Rättssäkerhet
3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,
Läs merInsatser för unga lagöverträdare
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3430 av Roger Haddad m.fl. () Insatser för unga lagöverträdare Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att brott
Läs merKortanalys 5/2015 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 1999 2014
Kortanalys 5/215 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 214 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Syfte och frågeställningar... 6 Begränsningar... 6 Utvecklingen av sluten ungdomsvård... 7 Antalet domar
Läs merVad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.
LAG & RÄTT VAD ÄR ETT BROTT? För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol
Läs merSluten ungdomsvård 1:a halvåret 2000
Allmän SiS-rapport 2000:3 Sluten ungdomsvård 1:a halvåret 2000 Av Anette Schierbeck och Margareta Wihlborg ISSN 1404-2584 Dnr 120-182-00 FÖRORD Statens institutionsstyrelse (SiS) har sedan den 1 januari
Läs merLag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff.
Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff. Förövaren. Det finns flera teorier om varför någon blir kriminell. Två vanliga teorier är arv och miljö. Arv
Läs mer20 frågor om Kriminalvården
20 frågor om Kriminalvården Frågor och svar Duveholmsskolan Läsåret 2002-03 Innehållsförteckning HUR MÅNGA FÄNGELSER FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA HÄKTEN FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA FRIVÅRDSENHETER
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs
Läs merRemiss av Nya påföljder (SOU 2012:34)
SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID- OCH FAMILJOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2012-09-27 Handläggare: Carola Östling Telefon: 08-508 15 055 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2012-10-25
Läs merPersoner lagförda för brott
Personer lagförda för brott Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik). Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna följa utvecklingen
Läs merKriminalvård. Slutlig statistik för Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel
Kriminalvård Slutlig statistik för 2012 Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-401 87 00 info@bra.se www.bra.se Kriminalvård The Prison and Probation Service Sammanfattning Anstalt År
Läs merTidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende
Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr. Lite olika begrepp Antisocialt beteende = norm- och regelbrytande beteende,
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2006:891 Utkom från trycket den 26 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken 2 dels
Läs merDödligt våld i Sverige. En pågående studie av samtliga anmälda fall sedan år 1990 Mikael Rying
Dödligt våld i Sverige En pågående studie av samtliga anmälda fall sedan år 1990 Mikael Rying Rapporter om grova våldsbrott Kalla Fall-rapporten 20 förslag till åtgärder Hanteringen av information Behov
Läs merStudier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013
Studier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013 1 Enhetlig påföljdsbestämning Vilka skäl kan anföras för att påföljdsbestämningen bör vara enhetlig? Är påföljdsbestämningen i Sveriges
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2456 av Johan Hedin (C) Rättspolitik Sammanfattning Rättspolitiken ska se alla människors lika värde, skydda de som behöver samhällets skydd, straffa brott
Läs merKRIMINALVÅRD SLUTLIG STATISTIK FÖR 2011 Reviderad
KRIMINALVÅRD SLUTLIG STATISTIK FÖR 2011 Reviderad 2016-05-31 Kriminalvård Sammanfattning Anstalt År 2011 intogs cirka 9 460 personer i kriminalvårdsanstalt, vilket är en minskning med 2 procent jämfört
Läs merKommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013
Kommittédirektiv Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott Dir. 2013:30 Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska överväga och
Läs merÅterfall i brott efter Sluten ungdomsvård
Återfall i brott efter Sluten ungdomsvård Tove Pettersson Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet Barnkonventionen, artikel 37 (b) inget barn får olagligt eller godtyckligt berövas sin frihet.
Läs merATT BEST AM MA PAFOLJD FOR BROTT
Martin Borgeke ATT BEST AM MA PAFOLJD FOR BROTT Norstedts Juridik AB Innehall Forord 5 Innehall 7 Forkortningar 15 Introduktion 17 I Allman bakgrund och pafoljdsbestamningsprocessens struktur 23 1.1 Allmant
Läs merSå kan den allvarliga våldsbrottsligheten minskas
DN Debatt Så kan den allvarliga våldsbrottsligheten minskas PUBLICERAD 2016-01-03 2014 utsattes 154 000 vuxna för misshandel i Sverige, enligt Brå. Endast 30 procent av fallen anmäldes. Foto: JESSICA GOW
Läs merUtvecklingsseminarium
Utvecklingsseminarium Samverka för att förebygga återfall i brott Del 2. Workshopkompendium Innehåll Workshop 1 Hur arbetar vi effektivt och individanpassat mot återfall i brott?...3 Workshop 2 Vad krävs
Läs merbrottsutveckling Lärarhandledningen har tagits fram av fil. dr Jan Andersson och fil. dr Sven Granath för Brottsrummet.se
En lektion om Lärarhandledning brottsutveckling FRÅGA 1: Vilka är de vanligaste brotten? FRÅGA 2: Vilken bild ger massmedia av de vanligaste brotten? FRÅGA 3: Ökar brottsligheten? FRÅGA 4: Begår unga i
Läs merKommittédirektiv. Villkorlig frigivning. Dir. 2016:28. Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2016
Kommittédirektiv Villkorlig frigivning Dir. 2016:28 Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2016 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska, i syfte att stärka möjligheterna att förebygga
Läs merNORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1997-2001
NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1997-2001 1 FÖRORD Kriminalvården i de nordiska länderna vilar på en i många stycken gemensam värdebas. Det nordiska samarbetet
Läs merÖkad trygghet för alla
Ökad trygghet för alla 2018-07-05 Ökad trygghet för alla Sverige är i grunden ett tryggt och säkert land där det finns mycket som fungerar bra. De senaste åren har vi samtidigt sett en oroväckande utveckling
Läs merInternationell utblick gällande stölder
Internationell utblick gällande stölder JUNI 018 En kartläggning genomförd av HUI på uppdrag av Svensk Handel. Juni 018 Förord Sverige har flest anmälda stöldbrott i hela Europa samtidigt som polistätheten
Läs merFem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.
Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet
Läs merStatistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren
Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd...
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2016:491 Utkom från trycket den 3 juni 2016 utfärdad den 26 maj 2016. Enligt riksdagens beslut 1 förskrivs i fråga om brottsbalken 2 dels att
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde
Läs merKriminologiska institutionens remissvar på SOU 2014:18 Straffskalorna för allvarliga våldsbrott
Kriminologiska institutionens remissvar på SOU 2014:18 Straffskalorna för allvarliga våldsbrott Sammanfattning av Kriminologiska institutionens remissvar Kriminologiska institutionen anser inte argumenteten
Läs merReviderad
Reviderad 2016-05-31 Kriminalvård The Prison and Probation Service Sammanfattning I statistiken över kriminalvård redovisas i huvudsak uppgifter om personer intagna i kriminalvårdsanstalt, personer övervakade
Läs merRättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens
20 Sedan den 1 juli 1994 ansvarar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för den officiella kriminalstatistiken. Tidigare hade Statistiska Centralbyrån, SCB, detta ansvar. Brottsstatistiken har förts sedan 1950.
Läs merDefinition av våld. Per Isdal
Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att
Läs merStöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län
Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet
Läs merSamhällskunskap LAG & RÄTT. Namn: Grupp:
Samhällskunskap LAG & RÄTT Namn: Grupp: Innehållsförteckning Planering 2 Arbetsuppgifter 5 Begreppsförklaring 14 Från brott till rättegång 16 Påföljder 17 Domstol 18 Grundlagarna 19 Planering v. 14 17
Läs merSluten ungdomsvård år 2000 Redovisning och analys av domarna
Allmän SiS-rapport 2001:4 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 2001-02-25 Dnr 120-182- FÖRORD Som ett led i uppföljningen av sluten ungdomsvård har
Läs merKommittédirektiv. Skärpta regler för lagöverträdare år. Dir. 2017:122. Beslut vid regeringssammanträde den 13 december 2017
Kommittédirektiv Skärpta regler för lagöverträdare 18 20 år Beslut vid regeringssammanträde den 13 december 2017 Dir. 2017:122 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska överväga och föreslå
Läs merKriminalstatistik. Kriminalvård Slutlig statistik
Kriminalstatistik 2017 Kriminalvård Slutlig statistik Brå kunskapscentrum för rättsväsendet Myndigheten Brå verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället. Det gör vi genom att ta
Läs merYttrande över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd
Datum 2012-11-12 Socialdepartementet Yttrande över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd Region Halland har beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet Psykiatrin
Läs merBetänkandet Barn som misstänks för brott (SOU 2008:111)
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN ADMINISTRATIVA AVDEL NINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-01-22 Handläggare: Roger Adolfsson Telefon: 08-508 33 898 Till Utbildningsnämnden 2009-02-12 Betänkandet Barn som misstänks
Läs merSluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna
Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som
Läs merTvå HD-domar om ungdomstjänst
Två HD-domar om ungdomstjänst RättsPM 2007:18 Brottmålsavdelning December 2007 Två HD-domar om ungdomstjänst Högsta domstolen har nyligen meddelat två domar som gäller tillämpningen av påföljden ungdomstjänst.
Läs merDomstolarna och mäns våld mot kvinnor
Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna
Läs merIngenstans att ta vägen
Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp
Läs merVarför slog du mig, Peter?
Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer
Läs merKriminalstatistik. Kriminalvård Slutlig statistik
Kriminalstatistik 2018 Kriminalvård Slutlig statistik Brå kunskapscentrum för rättsväsendet Myndigheten Brå verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället. Det gör vi genom att ta
Läs merRutiner för polisanmälan om brott i skolan och anmälan till socialtjänsten när barn/elev far illa
Rutiner för polisanmälan om brott i skolan och anmälan till socialtjänsten när barn/elev far illa Innehåll BAKGRUND... 3 RUTINER FÖR POLISANMÄLAN OM BROTT... 3 VAD MENAS MED BROTT?... 4 ANMÄLAN... 4 KONSULTATION...
Läs merFrågor och svar: Om brottsbekämpning. 42 frågor, 42 svar. under utarbetande - välkommen med synpunkter: jan.milld@sverigedemokraterna.
Frågor och svar: Om brottsbekämpning 42 frågor, 42 svar under utarbetande - välkommen med synpunkter: jan.milld@sverigedemokraterna.se 1. Är Sverige idag en rättsstat? Har vi rättssäkerhet? Innebörden
Läs merKriminalstatistik. Kriminalvård Slutlig statistik
Kriminalstatistik 2016 Kriminalvård Slutlig statistik Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott. Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i
Läs merSå här kan det gå till.
ETT BROTT BEGÅS Så här kan det gå till. Tre killar begår tillsammans en väskryckning. De åker moped och kör upp jämsides med en äldre dam och rycker väskan i farten. Damen stretar emot och får ta emot
Läs merPersoner lagförda för brott 2005
Personer lagförda för brott 2005 Sammanfattning 1 Lagförda personer år 2005 År 2005 lagfördes cirka 115 400 personer för brott, vilket innebär en liten en ökning med cirka 500 personer eller 0,5 procent
Läs merStatistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009
Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Läs merBrottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel
Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-527 58 400 info@bra.se www.bra.se Sammanfattning I statistiken över kriminalvård redovisas i huvudsak uppgifter om personer intagna och inskrivna
Läs merFärre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52)
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-09-23 Handläggare Erik Nordstrand Telefon: 08-508 43 112 Till Socialnämnden 2016-10-25 Färre i häkte
Läs merIntervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.
Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage Intervjuguide Namn: P-nummer: Omständigheter: Partnervåld 1. Allvarligt fysiskt och/eller sexuellt
Läs merBROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008
Brottsförebyggande rådet Datum 2008-01-18 Handläggare Annika Wågsäter projektledare BRÅ Er Referens Vår Referens BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Det övergripande målet för det brottsförebyggande
Läs merSiS I KORTHET En samling statistiska uppgifter om SiS
SiS I KORTHET 2018 En samling statistiska uppgifter om SiS INNEHÅLL Tabell- och diagramförteckning...2 SiS uppdrag...3 Innehållet i rapporten...4 Ungdomsvård 2018...5 Platser på särskilda ungdomshem...5
Läs merDetta är två fallstudier om straff och straffmätning. Lektionen är främst avsedd för högstadiet och gymnasiet.
En lektion om straff Lärarhandledning FALLSTUDIE 1: Att hjälpa en kompis Nora polisanmäler sin före detta pojkvän för misshandel. Hennes kompis Mia bekräftar att Nora blivit misshandlad. Men i själva verket
Läs merKriminalstatistik. Återfall i brott Preliminär statistik
Kriminalstatistik 2016 Återfall i brott Preliminär statistik Brå kunskapscentrum för rättsväsendet Myndigheten Brå verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället. Det gör vi genom
Läs merFakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag
Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel
Läs merPERSONER LAGFÖRDA FÖR BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR 2010
PERSONER LAGFÖRDA FÖR BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR 21 1 (31) Personer lagförda för brott Sammanfattning År 21 fattades cirka 138 lagföringsbeslut, vilket är en minskning med 2 procent (3 44 beslut) jämfört
Läs merDEN SVENSKA BROTTSUTVECKLINGEN
DEN SVENSKA BROTTSUTVECKLINGEN Lisa Wallin Sammanfattning Mellan 2005 och 2015 minskade andelen personer som uppgav att de under det senaste året utsatts för något brott, från 26 procent till 24 procent.
Läs merRättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens
20 Sedan den 1 juli 1994 ansvarar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för den officiella kriminalstatistiken. Tidigare hade Statistiska Centralbyrån, SCB, detta ansvar. Brottsstatistiken har förts sedan 1950.
Läs merLag. om ändring av strafflagen
Lag om ändring av strafflagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i strafflagen (39/1889) 2 a kap. 9 11, sådana de lyder, 2 a kap. 9 i lagarna 475/2008, 641/2009, 392/2011, 431/2014 och 381/2015 samt
Läs merÅterfall i brott. Personer lagförda år 2001, som återfallit i brott (åren ) Definitiv statistik
Återfall i brott Personer lagförda år 2001, som återfallit i brott (åren 2002-2004) Definitiv statistik Återfall i brott (2002-2004) bland lagförda personer år 2001 Bland de personer som lagfördes år 2001
Läs merKartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården
Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården Disposition Presentation Uppdragets bakgrund Tillvägagångssätt Resultat Slutsatser Övriga frågor Presentation Barbro Pellsäter och Sarah
Läs merAntagna av Kommunfullmäktige
Mål för det brottsförebyggande arbetet i Motala kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2002-09-23 1. Bakgrund Samhällsutvecklingen efter andra världskriget har bland annat inneburit en starkt ökad brottslighet.
Läs merFortsättning.. Forskning visar också att en uppväxt i fattiga bostadsområden, med hög arbetslöshet och låga inkomster ökar risken för kriminalitet.
Fortsättning.. Forskning visar också att en uppväxt i fattiga bostadsområden, med hög arbetslöshet och låga inkomster ökar risken för kriminalitet. mm Detsamma gäller umgänge; om du umgås med kompisar
Läs merStraff i proportion till brottets allvar
Straff i proportion till brottets allvar Slutbetänkande av Straffiiivåutredningen Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:85 Innehåll Förkortningar 13 Sammanfattning 15 Författningsförslag
Läs merKortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott
Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:
Läs merPsykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar, och samhällsskydd (SOU 2012:17)
YTTRANDE 1(4) Socialdepartementet Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar, och samhällsskydd (SOU 2012:17) Sammanfattning Utredningen föreslår omvälvande förändringar vars konsekvenser är mycket
Läs merSiS i korthet 2012 En samling statistiska uppgifter om SiS
SiS i korthet 2012 En samling statistiska uppgifter om SiS Innehåll Sis uppdrag...3 Innehållet i rapporten...4 Ungdomsvård 2012...5 Platser på särskilda ungdomshem...5 Intagningar på särskilda ungdomshem...5
Läs merSiS statistik år 2009
SiS statistik år 2009 Linda Knudsdotter Vanström Sofie Mörner Mats Sonefors Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sidnr INLEDNING... 6 BEGREPP... 8 UNGDOMSVÅRD ÅR 2009... 10 Platser och beläggning
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken Utfärdad den 5 juni 2019 Publicerad den 18 juni 2019 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken dels att 26 kap. 24 ska upphöra
Läs mer