C- P. TIIUNBERGS PH ARMA CO-KRITIK. eller röfning af Läkemedlens Å kthet och Renhet med uteslutande hänseende till Svenska Pharmakopéen.

Transkript

1 PH ARMA CO-KRITIK eller röfning af Läkemedlens Å kthet och Renhet med uteslutande hänseende till Svenska Pharmakopéen. Andra Delen Anorganiska Läkemedel Andra Aldelningen Med Medicinska Facultetens tillstånd under Medicinae och Botanices Professorn, Commendö- ren af IC. Wasa Orden och Ledamoten af de flesta ut-och inländska lärda Sällskaper, Doctor C- P. TIIUNBERGS inseende For Medicinska Gradens erhållande af CARL HERMAN JENTZEN Stockholmare. Till allmän granskning framstald i Botan. Lärosalen d. 7 Maji 1828

2

3 , ti^s* vaf an tie k'mnet kraksaltj ss föibrk nnes dervid vinsy ran, massan blir först kolig och antimonoxir den gör deromkrihg ett gråhvit eller gult beslagoch slutligen åteistår af massan endast kali* som late kännes af sn.aken, eller genuin upplösping i litet vatten och fällning med vinsyra eller salt. syrad platina. Auripigtnitiium. ulphretum àrsenici. ÜoN de alldrig fa nyttjas i anseende till dess osäkra verkningar. Orfila påstår nemltgen, att det nativa och det genom fällning ur en lösning, öf syran med svafvelbunden Vatgas, beredda auripigmen tet ej frambringar någon märkbar effect äfven i större doser, da deremot det genom sammansmält* tting beredda, dödar i få gran gifvit. Han känner dock icke orsaken härtill. Det igenkännes, om man blandar det med litet kali och Upphettar dem tillsammans i ett glasrör, då arsenikmetall sublimeras och svâfvelkaliüm stadnar på botten. för dess förvaring gäller delsamtna som för Arsenicum album. A u ru m, Aurtito foliatiitn. Man löser gni: det i kungs vatten och tillsätter ammoniak, som med koppar framkallar den bekanta blå färgen, ifall guldet höll koppar. Man bör vid detta prof komma ihsgatt knallguld bildas. Inställer sig icke kopparns reaction, så var guldet rent. Det så kallade Metallguldet, som ofta säljes för äkta guld, löses i fcaltpetersyra och otn man i solu*

4 non insätter en jerntén» sä afsätter sig efter en tid kopparn derpl. I ' i- Biimuthuw. Bödhvit, anskjuten i kristaller, nästan som koksalt. Förorenas af Arsenik, jern och ibland af andra metaller. Dess reningsrnethod, att lösa metallen i saltpetersyra och genom utspädning med vatten utfälla den, under det de öfriga metallerna forblifva i solution upplösta, kan äfven begagnas såsom prof, om man undersöker det återstående liqvidum. Det fällda är en basisk saltpetersyrad vismuthoxid; men man bör observera, att n got deraf löses i vattnet. Detta fäs derigenom kristalliniskt utfällt, att man uppvärmer solution. Beactioner för de främmande metallerna äro redan anförda. Bolus. Bolus Armenius. Borax, Subbora9 natricum. Kommer all. tid raffinerad till oss, men är icke destomindre ej fullkomligt ren. Den innehåller likväl inga inblandningar som förtjena afseende, utom då den ibland finnes uppsåtligen förfalskad med Bergsalt,.Lerjord eller Alun. Det förras närvaro finner man af decrepitation, dä den kasta9 på glöd; det sistnämndas af den styptiska smakt n : och lerjorden deraf, att den ir.ed en kali. solution ger en fällning. Boraxen kännes för. öfrigt af sin alkaliska smak och reaction, dess utpösning i värme och smältning till ett genomskinligt gles, som löser 9ig i vatten.

5 Calaminarit Lapit. Carbonag zinicicum na» livum. Dess röda färg härrör af jernoxid, utom hvilken den äfven ofta är smittad af kiseljord. Bör icke nyttjas såsom varande ett orent praeparat, helst som vi hafva tvenne andra goda zinkpraeparater, nemligen oxiden och densvafvelsyrflde oxiden. Pärer i handel någon gång förvexlas med kalksinter«denna löser sig e- mediertid till det mästa i ättiksyra och gifver dermed ett icke metalliskt salt. Calx viva. Calx caustica. Förekommer i handel under namn af bränd kalk, men är då dels kolsyrad, dels orenad af åtskilliga oxider. För medicinskt behof, bcir den vara beredd af ren kolsyradj kalk, fhvit marmor, krita) och väl förvarad. Den skall lösas utan rest i 500 delar vatten, får icke fräsa med syror, och bör, fuktad med vatten, så upphetta sig, att svafvelblomma, strödd derpå, smälter. Cancrorum lapilli et chelœ kunna anföras har, emedan deras djurlim är af ingeo betydenhet. Eftergjordes fordom, di de voro i stort rop, af lim med kolsyrad kalk, hvilket, lätt upptäckes genom behandling med mycket utspädd saltpetersyra, som lernnar limmet olöst. Certttsa. Carbonas Plumbicum. Bör vara fullkomligen ren till beredningen af plåster, hvarund r den förvandlas till oxid, och äger således intet företräde framför den sistnämnda.

6 . JJëh krtwttrcr vänligen fi än Holland och är då Itke fullkörnligen hvit, utan något färgad af Svafvftlbly. Déri Svêhskâ, Fränska ödh Fngfeläka 'it hvifare, Ibland är den ndk upp'* silligerl Uppblandad med krita, gips, kalk 1er. jdtd* finrifven tungspat eller svafvelsyradt bly. Jiehandläd méd saltpétersy ia bör déh lösas full. kömligen, i rnotfsatt *fåll äf det Ölnsta gips, tuhgspat eller sväfvelsyfadi bly. Eller öm man till en lösning af saltet i saltpetersyra sitter saltsyra, så utf&iles hornbly, och det återstående liqvidum får éj grbniias af svafvelsyra. Sker likväl détta, så höll blyhviteft krita eller kalk, grumlas tféfetnot sam ma läsning af kalivo«lutio*, höll blyhvhen lefjötd. - För blåstör förlorar blyhvit först sin kolsyfä ocii förvandlas till blyoxid, oéh slutligen till superöxid, samt reduceras lätt med sin haifvä volum kali och f)erdedelen kol till Regains. På détta sätt upp«täcker man hastigast främutäride ihblafldriingar, i Çfneres clavellati se Alkali vegetabile. Cremor Tartari. Supeitàrtras Kalicum. Re; rtådt genöm lösning i hen vatten och ortikri6tallitering inttéhåller likväl dét på Apothekéri befirttligä Crémor Târtari vinsyräd kalk, léijord, understundom sand och annan orenlighet i va- Hérande qvantiieter. Vinsyrade kalken finnes vanligen (ill $ a 6 procent, ibland ända till 14* Rostas och utlutis saltet, blir kalken och lerjorden olösta q var, eller om saltet löses i

7 en varm alkalisk lut', sä återstår sand, lera nu m. oupplösta. Ar sällan eller alldrig förfalskad då det förekommer kristalliserad»; likväl finner man deri ibland svafvelsyradt kali, alun, och. uti det pulvriserade saltet till och med gips. En förorening som sker utan uppsåt är, di genom saltets beredning i kopparkäril ett dubbel,»alt af vinsyradt kali och vinsyrar.it kopparoxid bildat sig. Kopparsaltet stadnar dock vanligen qvar i moderluten. Gipsen finnes genom sin fullkomliga olöslighet, och svafvelsyran i de nämnde salterna, utfälles med ättiksyradt bly eller saltsyrad baryt, samt kopparn, om en blank jemtén insattes i solution, då kopparn afsättec sig på jernet. Någon gång finnes äfven en liten jernhalt, som då röjes genom den svarta färg som galläpletinctur åstadkoramerji en solu-, tion af saltet, Creia alba. Carbonas calcicum. Kritan orenas ibland af kiseljord, lerjord och jernd.' oxid. För medicinskt behof gör man bäst, ate i förhand utsöka en krita som är hvit, lätt att pulvrisera, stenfri och i saltpetersyra fullkomligt loslig. Jernhaltigt vatten) reagerar ej fcr galläple infusion utan detta saltets närvaro, således icke, om det är destillerat. Cnprum Den rena kopparn har en röd färg och ger en specifik, oangenäm lukt åt den svettiga handen. Löses lätt af syror och bildar méd dem lättlösta, ofta färgade salter, som de-

8 comporteras af svafvelbundet väte, hvilket gor svart färg eller fällning i solution. Kopparn angripes småningom i lag temperatur vid luftens tillträde af ättiksyra, hvilket är af vigt att känna, alldenstund vi använda åtskilliga kärl af denna metall. Om koppar är i beröring med vatten, så afsätter den vid vattenytan, der luften har fritt tilltrade kolsyrad kopparoxid. Falles ur sina solutioner af jern, och ammoniak gör deri blå färg eller fällning. v Ferrum Endast af stångjernet bör man taga till medicinska behof» Tackjernet håller en mängd Gr&- phit och stålet arsenik, hvarföre de böra förkastas. Vill man hafva riktigt rent jern, så är bäst att utdraga jernfilspån med magneten. Bör val förvaras för luftens åverksn, hvaraf det lätt rostar (oxideras). Qraphitcs. Supercarburetum ferri. Förpuffar med saltpeter ocb förvandlas för blåsröret till jernoxid. Den Engelska är renast och dernäst förtjenar Passauer Graphiten att recomrnenderas; dock är man icke alltid saker att äf. ven i dessa blyertssoxter träffa främmande ämnen såsom Titan och andra metaller. t S > 4 «. - * - /M V vi ' å < * Haematites. Oxidum ferricum crystallisatum, Kännes af sin grå färg, metalliska glans, röda streck och pulver. Plägar innehålla, utom jernoxiden, kiseljord, kalk, lerjord, mangan ooh svafvelsyra. Nyttjas liksom den artificiel-

9 la oxidera föga, i anseende ci il dess svårlöstbet. Den sistnämnde kan likväl blifva losligare, orn man vid beredningen iakttager att icke glödga, utan endast torka den. H ydrargyrum. En inblandning af främmande m«eialler röjer sig genast derigenom, att qvicksilfr<et förlorar sin kulform, flyter trögt och lemnar en svans efter sig. Bör ulan återstod fördunsta i värme, i annat fall är det orenadf. Vanligen håller det i sig upplöst'bly, tenn och vismuth. Från de tvä förstnämnda metallerna befrias det genom distillation; men för att frånskilja vismuthen digereras det med saltpetersyra. Om sedan liquidum afhàlles och utspädes med vatten, så far man en fällning af basisk sautpetersyrad vismuthoxid. Samma reningsmethod kan äfven användas för att bort» Bkaffa andra metaller och bör i allmänhet föredragas destinations methoden. Andra mekaniska orenligheter hvamf qvicksilfret ofta är 3 mittadt, afskiljas bäst, då det prässasgenom skinn. yo d etu m. Ar redan så mycket i bruk, alt man bör vara betänkt på att undersöka dess förfalskningar. Dessa äro i allmänhet två ; antingen fuktas det med vatten, för att öka vigten, hvilket upptäckes deraf, att den häftar vid det glaset, hvari den är inlaggd. Det egentliga profvcjt sker dock så, alt det lägges i en retort eller glasftir och utsattes för stigande varine,då vattnet forst bortgår. Förfalskas också med kolpulver

10 elier med graphit. Denna förfalskning upptäckes lått, om jöden sublimeras i etl glasrör, hvarvid kolet stadnar qvar, Man kan äf. ven extrahera joden med alkohol, som lemnar kolet olöst. Lapis suillus. Carbona9 calcicum bituminatum. Igenkännes af den specifika lukt den ger ifrån sig, då den rifves med en hård kropp, Lithargyrium. Oxidum plurnbicum semivltreum. Deraf finnas tvenne sorter; en rödaktig eller gråhvit och en gul. Den sednare är o. renad af en mängd främmande ämnen och bör alldeles förkastas. Afvenså bör det a i 1f vergüte, hvilket fås som biprodukt vid våra silfververk, icke användas till pharmaceutiska behof. Det som hitföres från Frankrike och England är exprès beredd, och mycket bättre. Sand och dylika ämnen upptäckas genom upplösning i saltpetersyra. Föröfrigt år reductions piofvet tillräckligt att ådagalägga præparatets renhet, Någon gång är den kopparhaltig, hvilket röjea med kopparns vanliga reationsiriedel. M agnesium nigrum. Superox id um Manganicum. Mangansuperoxid förblandas olla med Manganoxid hydrat. Bästa sättet att skilja dessa åt är, att rifva dem till pulver. Superoxiden behåller 6ig svart, men hydratet blir vid rifningen ljust lefverbrunt. Dessutom ger hydrat i upphettning mycket vsttn; dörföré atlses

11 brunsten desto bättre, ju mindre vatten tien vitl upphettandet letnnar ifrån {ig. Den bast» kommer ifräo Ihlefeld och är svart eller mörk. brun. Vanligast förekommer den mekaniskt blandad med andra mineralämnen, såsom flusspath, manganoxidhydrat, jernoxidhydraf, kisel* jord m. rn. Endast flusspathsy ran kanblifvaaf någon menlig följd, om den är 1 betydligare qvantitet närvarande. Den upptäckes, om mineralet behandlas med svafveisyra som utjagar fluis patbsyran, För att uppfånga denna, lägger man öfver kärlet hvarur syran utvicklas ett glas, tunnt bestrukit med vax, och pä några ställen bart. De bara ställen anfrätas da af flus spathsyran. Marcarita se. Öismuthum. Marmor album Carbona9 calcicum. Den kolsyrega9 som härur utvicklas äger det före» trade framför den som fås ur krita, att den icke såsom denne, meddelar det vatten sotn dermed impregneras, en obehaglig lersmak. Mercuriar vivur se Hydrargyrum, Minium Superoxidum plumbosum, Böd blysiiperoxid förfalskas stundom med Colcothar vitrioli (röd jemoxid) Tegéfmjöl, röd Bolus och dyl. Förfalskningen upptäckes lätt, 1:0 om rnan på kol for bläsröret icke kan reducera hela massan till metalliskt bly, eller 2:0 om mönjan

12 löses i saltpetersyra, hvarvid man iakttager, att först deri upplösa litet socker, så vida full* komlig lösning skall kunna för sig gå. Dervid bildas kolsyregas och blyoxid och vätskan blir klar; finnes icke socker närvarande, så bildas blott brun blysuperoxid. Det är emedlertid sällan som mönjan förfalskas, emedan det är Fabrikanternas största intresse, att få den så ren som möjligt* Nihilum album. Oxidum zincicum album. Pompholyx. Nihilum griseum. Oxidum zincicum griseutn, Tutia, äro båda teraligen orena, så att de icke kunna användas till annat än plåster och salvor. De ämnen hvaraf de oftast äro smittade, äro: jernoxid, soro upptäckes om præparatet löses i saltpetersyra oah ammoniak i Öfverskott tillsättes, då jernoxiden fälles, men zinkoxiden liai les upplöst; kopparoxid, som röjes af kopparns vanliga reactioner; blyoxid, som finnes, dâ præ. paratet löses i saltpetersyra och saltsyra tillsattes, hvarvid hornbly utfälles, som, exponerat för svafvelväte, svartnar. Kadmiumoxid, utfälles ur en sur lösnieg i svafvelsyra med svafvelvä* te. Fällningen är ett gult pulver (svafvelcadmiumj, kolfiyrad kalk, som ger sig tillkänna genom uppbrusning med syror, och som med.svafvelsyra bildar gips; talkjord, fälles af oxahyra till en olöslig förening. Jern - och kopparoxidernaö närvaro får emedlertid icke an*

13 ses såsom förfalskning och gör icke præparatet förkastligt, om icke qvantiteten deraf är sa stor, att den kan skada. Inblandning af krita, kalk m. m, är deremot rent af förfalskning och bör ingalunda öfverses, Ob9. Tutian är likväl blott en mycket zinkhaltig slaggmassa. N itrum crudum. Nitras Kalicum impurum. De främmmand# inblandningar hvaraf saltpetern orenas äro hufvodsakligen, koksalt, afvensom saltpetersyrad kalk och talk, eller fritt alkali, tillkommit genom askans tillsättande vid saltpetern* beredning, samt snorr till svafvelsyrade salter. För Öfrigt är oren saltpeter mycket brun, hvilket härrör af extractifamne. Salu petern pröfvas sålunda: den smältes och utgjutes i formar, samt lemnas att stelna i små kakor. Dessa sönderbrytas, och visar sig dä saltpetern fullkomligt strålig i brottet, så är den god ; är brottet deremot grynigt, i stället förstråligt, sä innehåller den mera än i skålpund koksalt på lispundet. Innehåller den blott ett fjerdedels skålpund koksalt på Lispundet, så bildas en smal rand midtuti kakan, som icke är strålig, hvilken rand tilltager i mohn som koksaltets q vantitet ökes, så att sluteligen endast de yttersta kanterna blifva stråliga. För pharmaceutiska behof bör saltpetern icke smäl* tas, innan den genom repeterade kristalliseringar blifvit renad; uraktlåtes detta, så oxidera sig vid smältningen åtskilliga främmande ämnen uti saltpetern, och följden blir frigörande

14 âf salfpetersyrlighet, som gör saltpefern helt och hallet förkastlig För medicinskt belinf, Svaf» -vptsyran utfälle» ur en saltpeter upplösning med Saitsyrad baryt, PttroUum. Bititmen Naphta. Bergoljan förlorar sig vid ) luftens fria tillträde, blir mörkare, tjockare* och af obehagligare lukt och Smak. örn den är ren, löses den utan grumling i lika Volumsdelar vattenfri alkohol i men om alkoholn är mycket utspädd, så uppkommet grumling om ock bergoljan vaiit alldrig såren«petroleum förfalskas ofta med Terpentin, som ger sig tillkänna genom sin specifica lukt, då oljan lindrigt upphettas i en sked* Afvenförfalßkas den med feta oljor, hvilka röjas, då svafvelsyra tillsattes. Den angriper nemligen icke den tena bergoljan* men förkolar, under utstötandet af svafvelsyrlighetsgas, d e 'organi, eka ämnena. Tillsattes mera vatten, afskiljes det rena Pëtroleum, och man kan deraf be. täkna qvantiteten af tillblandade ämnen. Phofphortif. teater lätt förena sig med svafvel, men bedrägeriet,är icke lärt att uppdaga, om icke svaflets qvantitet är något betydlig, hvarigenom Phosphorep blir mindre eldfängd. För att utröna denna förfalskning, torde vara häst, att förbränna Fhosphoten under en glas. kl ocka, lösa återstoden i destillerat vatten, och indrypa i denna lösning salt^eterryradt baryt.

15 Uppkommer då någon fällning (gvafvelsyratlt l)ar y i) f så var phosphoren blandad med svaf. Vel» Plumbago se Graphites,. Plumbum, Löses utan återstod i ättiksyra och fälles ur sina lösningar af hydrothyon am* moniak ined svart färg. Potassa. Se Alkali vegetabilé, Pompholyx. Se Nihilum album. Saccinarum saturni. Acetas plumbioum, I liandel förekommer blysockret orenadt af åtskil* liga ämnen lir den ättika, som blifvit använd till dess beredning, men befrias derifrån genom upplösning i destillerat vatten och oinkristallise* ring. I luften blir blysockret småningom gulaktigt, i solen grått och sönderfaller till ett fint mjöl som ar högst farljgt, h vårföre man bör förvara det på ett särskilt ställe i lufttätt tillslutna kärl, för att på förhand förebygga olyckor, Om det är förftukadt med saltpetersyradt bly# *å märkes det af deçrepitation då det kastas på glödande jerp. Brunnsvatten ås(adkpfnmer i en upplösning ef detta salt, en livit fällning, (kolsy* rad blyqxid), Sal Acctossllcf. Superoxalas Kalicum. Blan* das ofta med tväfalt svafvelsyradt kali eller

16 natron. Om galtet förbrännes, så återstå svafvelsyradt kali eller natron, om dessa salter voro närvarande. Svafvelsyrans närvaro finnes dessutom på vanligt vis, genom salltets upplösning i vatten och tillsättande af ättiksyradt bly, da svafvelsyradt bly som är olösligt i saltpetersyra, utfälles. Det oxalsyrade blyet ar deremot lösligt i samma syra. Förfalskas äfveo under* stundom med kristalliserad Cremor Tartari, men gif ver då vid förbränning kol, då deremot det rena oxalsyrade galtet icke kolas. Sal ciinmoniacutu. Murias ammonicum. Förorenas understundom af svafvelsy rade neutral, salter, som upptäckes genom svafvelsyrans vanliga renctioner, bly eller barytsalter. Vidare af jern, koppar eller bly, hvilka metallers reao tioner äfven nro anförda. Men salmiaken förfa skas äfven t. ex. med koksalt och soda; om den derföre underkastas snblimation sa återstå dessa salter. Dâ detta salt sa allmänt användes i componerade former, kan det icke vara ur vägen att anföra de kroppar, hvaraf det decomponeras. Sådana äro: svafvelsyra och saltpetersyra, kaustikt och kolsyradt kali eller natron, kaustik och kolsyrad talk, såpa, alun, engelkst salt, borax, vinsyradt kali, Seignettsalt (vinsyradt kali natron), saltpetersyrad qvicksilf- V erox id, ättiksyradt bly, svafvelsyradt jern, koppar, zink m. fl. Vissa ämnens löslighet lättas genom saimiakens närvaro t. ex. sulphas natricum, tartras kalico*stibiosum, murias hydrargyricum. Det löses ej af olkohol.