är den! carl lar sson-gården 2013

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "är den! carl lar sson-gården 2013"

Hanna Lundström
för 8 år sedan
Visningar:

1 så märkvärdig är den! carl lar sson-gården 2013

2 det är runt denna plats jorden snurrar, så märkvärdig är den! carl lar sson, sundborn 1918 Carl och Karins hem i Sundborn innebar vid förra sekelskiftet ett nyskapande och ett nytänkande vad gäller arkitektur och inredning av såväl hus och trädgård som livsstil. Det har gett genklang i hela världen och ännu i vår tid inspirerar deras informella stil. Det är ett allkonstverk av två konstnärer i intim samverkan där trädgården spelar en viktig roll. Så inleder landskapsarkitekt Inger Berglund sin rapport om hur Lilla Hyttnäs trädgård ska restaureras tillbaka till den tid när Carl och Karin levde, och ge en levande bild av den stora familjen. År 2011 påbörjades denna resa och i juni 2014 ska vi med buller och bång inviga Lilla Hyttnäs trädgård! Det blir en trädgårdsupplevelse som inte bara kommer att handla om blommor och skönhet utan också om möbler, lek, smaker och mycket annat. Här finner du ett litet urval av bilder samt en del fantastiska citat från konstnären själv. Mycket nöje! - 3 -

Det har gett genklang i hela världen och ännu i vår tid inspirerar deras informella stil. Det är ett allkonstverk av två konstnärer i intim samverkan där trädgården spelar en viktig roll.

3 Här var inte mycket grönt när vi kom hit. Men jag grävde upp slagg här och var, köpte dikesjord som jag fyllde groparna med, samt satte dit telningar av björk, lind, pil, hagtorn, berberis och andra dumma prydnadsbuskar, al, fläder, hägg, asp, ja ek, äppelträd, jasmin, rosor, krusbärs- och vinbärsbuskar samt en liten gran och en liten tall

satte dit telningar av björk, lind, pil, hagtorn, berberis och andra dumma

4 Det var dock vår egen torva. Det kunde bli vårt hem! Vi bar jorden över slaggen. En tuva av vattenliljor närmast dörren var det första vi planterade. Vi har vattnat den och vårdat den igenom åren, och vi har varje år glatt oss över dess fattiga blomster som vi gjorde första våren. År efter år har mer och mer jord förts hit, fler och fler växter rotats allt efter som hemmet växte fram Karin Larsson

Vi har vattnat den och vårdat den igenom åren, och vi har varje år glatt oss över dess fattiga

5 Så blev det en tavla, som man säger. Hur den blev det och är vet jag inte, men säkert är, att det roar mig gränslöst att måla av vad det än är jag har framför mig, men mest blommor och mina egna barn

6 Jag tog en gång ett rotskott af en kaprifolbuske, och satte ner den vid stuggaveln. Men det var alls inte rätta platsen: nu har den under flera år makat sig mer och mer åt samma håll, nu har den gått stugan nästan rundt, nu är den på rätta plats och nu är den nöjd med lifvet

Men det var alls inte rätta platsen: nu har den under flera år makat sig

7 Här har vi nu sol och sommar med hägg och äppelblom och sallad och rädisor i drivbänken Karin Larsson

8 När jag målar min lilla tavla, finnes just intet annat i universum, som har intresse för mig. Och så när den är färdig då är den med ens mig ganska likgiltig, jag ger den tusan, är trött en dag, blir led den andra och den tredje dagen sitter jag inför en ny blomma och kanske desamma barnungarna, med samma flämtande iver

Och så när den är färdig då är den med ens mig ganska likgiltig, jag ger den tusan,

9 När jag blir trång i själen och kuslig och ängslig, så går jag om vintern ut bland stjärnorna och om sommarn ut bland blommorna, och jag blir i båda fallen som en människa skall vara, lugn, fast och glad. Jag tror åter. Och därför, för denna glada, segrande tro, tackar jag mest dig, du lilla, rena, sköna, doftande blomma! Du min barndoms enda glädje, du är min ålders evighetssymbol!

10 Därför skall man heller icke finna många taflor af mig där icke en blomma bildar medelpunkten eller åtminstone synes i något hörn. Titta efter så få du se

11 Blommor, älskade markens barn! Hvilken fantasi i er form, hvilken glans i era färger, hvilken doft ur era kalkar, hvilken himmels renhet! Sen komma de små barnen; ty huru snoriga dessa än äro de dock de renaste näst er. Blommor och barn, jag skulle aldrig måla annat ty dem är det som jag mest älskar!

12 Jag undrar om inte den del av skapelsen, vi tillhöra, är en enda stor blomma!

13 De soliga eller regnfria sommardagarna äta vi bakom byggnaden under stora björken, och vet du, det är spetsen på alltihopa! Vore ej den björken där vore stället alldeles utan värde för mig. Den ger en sådan härlig skugga, och just där är det litet, litet lagom dragit, så att hvarken mygg eller mott trifvas där. Fasonerna blifva där ännu friare, och de små barfotalassarna lapa i sig filbunke så de står härliga till. Och som de där språka och agera!

Den ger en sådan härlig skugga, och just där är det litet, litet lagom dragit, så att hvarken mygg eller mott

14 det är runt denna plats jorden snurrar, så märkvärdig är den! carl lar sson, sundborn

15 Karin vid stranden, sidorna 6-7 Gunlög i trädgården, sidan 8 Valmo, sidan 9 Suzanne på farstubron, sidorna Under valnötsträdet, sidorna Staketet, sidan 14 Den underliga dockan, sidan 15 Karin broderar och Brita läser i trädgården, sidorna Azalea, sidorna Bikupor och rosor, sidorna Bron, sidorna Frukost under stora björken, sidorna Stugan, sidorna

Karin broderar och Brita läser i trädgården, sidorna 16-17 Azalea, sidorna 18-19 Bikupor och rosor,

16 för mer information och beställning av högupplösta bilder: CHIA JONSSON, gårdschef Tel , , HELENA BRUNKMAN, konstnärlig ledare Tel ,

023-603 77, 0730-87 06 01, cj@carllarsson.

Relevanta dokument

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 002 Din levnadsdag är slut, Din jordevandring ändad Du här har kämpat ut Och dina kära lämnat Nu vilar Du i ro och frid Hos Jesu Krist till