Björne Torstenson KLASS 8-9
|
|
- Elsa Åberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HÄLLEBERGSKOLAN SJUKDOMAR Björne Torstenson KLASS Centralt innehåll: Kropp och hälsa Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroende framkallande medel. Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier. Kriterier: Eleven kan föra enkla och till viss del / utvecklade och relativt väl / välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på enkelt identifierbara / förhållandevis komplexa / komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Uppgift: Välj någon sjukdom. (Välj helst någon sjukdom som inte har med matspjälkningen, blodet, lungorna att göra.) Utgå sedan från följande frågeställningar * Vilka organ är inblandade? Hur fungerar dessa i grova drag? * Hur yttrar sig sjukdomen? * Hur får man sjukdomen? * Hur behandlar man sjukdomen? * Hur behandlade man sjukdomen förr? (Om du inte hittar något så gör en kort jämförelse med någon av de bifogade sjukdomarna och vad som är annorlunda idag) * Vad kommer att hända med sjukdomen i framtiden? (Forskning/egna tankar) * (Egna frågor ) Källor: Biologiboken. Internet och Biblioteket Redovisning: Skriftlig redovisning som tydligt och enkelt ger svar på de frågeställningar du utgått ifrån, samt anger de källor du använt dig av. Tid: Totalt ca 5-6 lektioner med introduktion samt egna läxor Inlämnat
2 Sida 1 av 4 Farsoter Pesten: Pesten är den sjukdom som människor fruktat allra mest. Från mitten av 1300-talet till början av 1700-talet dog fler människor av pesten än alla världshistoriens krig tillsammans. Den mest kända epidemin var digerdöden under 1300-talet då 25% av Europas invånare, cirka 25 miljoner människor, omkom. I Sverige beräknas att digerdöden dödade människor. Sverige hade vid denna tid drygt invånare. Digerdöden kom till Europa från Krim i Svarta havet. Via ett italienskt skepp från Krim fördes smittan till staden Messina på Sicilien hösten Därefter vandrade digerdöden norrut och våren 1348 drabbades Florens. Samma år spreds pesten vidare över större delen av Europa. Paris drabbades mycket hårt. Pesten kom till Skandinavien 1349 med ett Hansa skepp, som drev i land vid Bergen, Norge. Under de kommande 6 månaderna förlorade Norge ca: 30% av befolkningen. Följande år, 1350, drabbades Sverige lika hårt. Pesten kallades hos oss för digerdöden (diger = stor). Annat namn var svarta döden. Pesten drabbade alla samhällsklasser, men de fattiga drabbades allra värst. Dålig hygien, trånga, smutsiga bostäder, dåligt med mat etc. var viktiga orsaker. Mesta drabbades barnen. Smittämnet överfördes från människa till människa, t.ex. vid samtal eller besök hos en insjuknad. Till och med kunde smittan spridas genom beröring av föremål som tillhört en pestsmittad. Smittämnet finns hos råttor och överförs till människan genom loppor. Inkubationstiden är 3-7 dagar, och sjukdomen börjar med hög feber, frossbrytningar och huvudvärk. Det utvecklas först en lokal sårinfektion på platsen för ett loppbett, varefter smittämnet sprids och orsakar en lymfkörtelsvullnad (böld); De drabbade fick stora bölder under armarna, på halsen och i ljumskarna, hög feber, andningssvårigheter, blodhosta och en vidrig andedräkt. Beroende på hur de sjuka drabbades kallades pesten för böldpest, blodpest eller lungpest. De böldpest drabbade hade ca: 50% chans att överleva, för de övriga typerna av pest var dödligheten så gott som 100%. Byar och trakter kunde helt ödeläggas. På Sicilien infördes 1465 karantänsbestämmelser för inkommande fartyg som misstänktes medföra smitta. Ordet karantän kommer från det italienska ordet quaranta som betyder fyrtio. De smittmisstänkta fartygen fick nämligen ankra upp en bra bit utanför hamnen och ligga där i 40 dagar i väntan på om pest skulle bryta ut bland besättningen eller inte. För resande på land utfärdade man särskilda brev som garanterade att de kom från ett icke pestdrabbat område. Med dessa brev i handen kunde den resande passera stadsporten (passer par la porte på franska). Från detta ord har vi fått passeport, dvs. pass. Den bakterie som orsakar pesten, Yersinia pestis, upptäcktes Denna bakterie sprids bla genom den svarta råttan, Rattus rattus. Egentligen är det bakteriens värddjur, pestloppan (Xenopsylla cheopis), som sprids med den svarta råttan. Pesten har även drabbat Sverige även under och 1500-talen samt 1600-talets första hälft. Enbart under 1500-talet drabbades Sverige av ett dussintal epidemier. Runt 1640 infördes bestämmelser i Stockholm att pestdrabbade måste anmäla detta i god tid så de kunde föras till ett särskilt pesthus. Underlåtenhet att göra detta medförde straff och förvisning ut ur staden. Den sista stora epidemin härjade åren Den började i Stockholm hösten 1710 därefter spreds den vidare i landet. I Stockholm beräknas personer ha avlidit, en knapp tredjedel av stadens befolkning. Detta var den största katastrof som någonsin drabbat staden. När den härjade som värst i oktober 1710 dog personer under en och samma vecka. Efter denna tid blev det sällsynt med pestepidemier i Europa. En av anledningarna var att den bruna råttans utbredning trängde undan den svarta råttan.
3 Sida 2 av 4 Rödsot/dysenteri: En annan fruktad sjukdom var rödsot eller dysenteri som den kallas idag. Rödsot är den dåliga hygienens oskiljaktiga följeslagare. Våldsamma rödsotsepidemier rasade i Sverige under Gustav IIIs tid. Åren avled ca: personer per år i rödsot. Ett annan stor epidemi härjande under åren med döda och under tioårsperioden avled Först 1898 upptäcktes dysenteribacillen. Dysenteri är en tarminflammation som orsakar blödningar i tarmen. Dysenteri kan orsakas av bakterier tillhörande släktet Shigella (shigellos) eller av en encellig parasit, Entamoeba histolytica (amöbadysenteri). Organismerna sprids via livsmedel eller vatten som förorenats av avföring. Infektion med shigellabakterier angriper tarmväggen och kännetecknas av feber, kraftiga knipsmärtor i buken samt ofta blodiga eller slemmiga avföringar. Smittkopporna: 1700-talet var smittkoppornas århundrade i Sverige. Åren dog personer av sjukdomen. Smittkoppor var en infektionssjukdom orsakad av variolavirus. Det var i första hand barnen som angreps. I Europa beräknas cirka 60 miljoner människor ha omkommit i smittkoppor under 1700-talet. Smittkoppor var en oerhört smittsam sjukdom. I smittsamhet har den endast sin like i mässlingen som den ofta förväxlades med ännu långt in på 1700-talet. Då smittkoppor var så smittsamt, viruset bokstavligen yrde runt den sjuke, räckte det att vistas i samma rum som den sjuke för att bli infekterad, dock inte nödvändigtvis sjuk. Inkubationstiden är på dagar och börjar därefter med influensaliknade symptom som huvudvärk, feber, ryggont, kräkningar och diarré. På andra dagen efter insjuknandet fick patienterna rodnader i huden och på tredje dagen utslagen. Dessa utslag utvecklades till vätskefyllda blåsor, senare fyllda med var. Klarade patienten de två första veckorna överlevde han i regel, dock ofta blind, döv eller skallig och för resten av livet plågad av de framträdande kopparärren. Utvecklades svarta koppor (inre blödningar) dog praktiskt taget alla patienter. Viruset var tämligen miljöokänsligt vilket gjorde det mycket svårstoppat. Myndigheterna och politikerna betraktade smittkopporna som det stora hotet mot välståndsutvecklingen och sökte förtvivlat efter botemedel. Man börjande först att bekämpa sjukdomen med ympning eller variolisation. Variolisation var en tidig metod att framkalla immunologiskt skydd mot smittkoppor. Detta skedde genom att införa var från koppor genom huden eller nässlemhinnan på en frisk person och på så sätt sökte framkalla en lindrig form av sjukdomen. Variolisationen härstammar från orientalisk folkmedicin och blev känd och delvis accepterad i Europa i början på 1700-talet genom engelskan Lady Montague. Koppympningen (inokulation) introducerades i Sverige 1756 och 1769 påbörjades ympning mot smittkoppor och i större skala från år Koppympning var ett riskfyllt hantverk som krävde stor skicklighet och extrem försiktighet. Den första ympningen gjordes i England. Den engelske "läkaren" Edward Jenner framställde ett smittkoppsvaccinet som kunde användas som förebyggande behandling (det är dock oklart hur man fick sin läkartitel). Mjölkerskor som smittats av kokoppor klarade sig undan att bli sjuka av smittkoppor. Från lymfan från en kokoppsmittad mjölkerska tillverkade han en vätska som han kallade vaccin (av latinets vacca = ko). Den första vaccineringen gjorde Jenner den 14 maj Då vaccination var betydligt mindre riskfyllt än koppympning blev den snabbt accepterad. Den första vaccinationen i Sverige gjordes den 23 oktober De svenska myndigheterna var tidigt ute när det gällde att dra nytta av Jenners upptäckt. År 1816 lagstiftade Sverige som första land i världen att alla barn under två års ålder skulle vaccineras mot smittkoppor.
4 Sida 3 av 4 Det visade sig dock att vaccination, till skillnad från inokulation, inte gav livslång immunitet. År 1839 utfärdade Sundhetskollegiet (dåtidens Socialstyrelse) bestämmelser om återkommande vaccinationer. Idag räknas smittkoppor som en utrotad sjukdom. Kolera: Koleran var 1800-talets "pest". Kolera är en magsjukdom med diarré och kräkningar, orsakad av en liten böjd bakterie, Vibrio cholerae. Den sprids med vatten och livsmedel. Under perioden drabbades Sverige av nio epidemier. Vid den största av dessa, 1834, insjuknade mer än personer, av vilka drygt hälften dog. Kolerasymtomen är mycket frekventa tarmtömningar med diarré men ingen eller obetydlig feber och oftast inga kräkningar. Diarrén orsakas av ett av bakterierna utsöndrat toxin, som påverkar tarmens celler så att utströmningen av vätska till tarmen ökar. Om sjukdomen inte behandlas kan den uttorkning av kroppen som är en följd av diarrén leda till döden. Till följd av den kraftiga uttorkningen kunde den sjuke krympa ihop till en vrångbild av sig själv. Människor drabbades praktiskt taget utan förvarning. Efter några timmar kunde de vara döda. Normal inkubationstid är 2-3 dagar, men ibland enbart ett par timmar. Den är mycket smittsam men är känslig för uttorkning och sprids knappast alls i luft. Första gången Sverige drabbades av en kolera epidemi var Detta år dog personer i kolera i Stockholm. På 1860-talet härjade koleran även i Norrland. Värts grasserade koleran under 1850-talet. Före 1817 var den helt okänd i vår världsdel. När koleran kom 1834 var det i Göteborg. Det första fallet var en 52-årig sjöman, Anders Rydberg, och inträffade den 30 juli. Sedan spreds koleran norrut. En av de svenska städer som drabbades allra värst var Jönköping. Av stadens invånare insjuknade var tredje och var sjätte dog. Som vanligt var det de fattigaste och mest nedslitna stadsdelarna som angreps värst, i Jönköping var det Båtsmansbacken. Den 19 augusti drabbades Stockholm av koleran. Då insjuknade tullvaktmästaren Emanuel Malmberg i kolera. I Stockholm var det det fattiga Katarina församling på Söder som drabbades extra hårt. Speciella kolera kyrkogårdar inrättades för att ta hand om alla döda. Ingen visste hur sjukdomen spreds. Först 1884 upptäcktes kolerabacillen av Robert Koch. Om bacillen kommer i en vattentäkt kan kolera spridas explosionsartat. I större städer öppnades speciella kolerasjukhus. Misstron mot sjukhusen var dock stor man låg hellre hemma och väntade på döden än att låta sig intas på sjukhus. Misstron var väl befogad då läkarna själva inte visste vad farsoten berodde på eller hur den skulle botas. Att kolera hade med dålig hygien att göra gissade nog många men man trodde i första hand att det var den dåliga luften som var boven snarare än förorenat vatten. Siste stora utbrottet var 1873, men då var det bara Skåne som drabbades. Bilden till höger visar interiören från ett apotek i Linköping i början av 1900-talet. Foto Hans Högman, Tuberkulos, TBC (lungsot): Tuberkulos eller TBC var en annan besvärlig sjukdom. Den drabbade andningsvägarna. TBC är en infektionssjukdom och orsakas av mykobakterier. Den upptäcktes 1882 av Robert Koch. Bakterien kan överföras från nötkreatur till människor bl.a. genom
5 Sida 4 av 4 smittad mjölk. Den kallades också lungsot, tvinsot eller vita pesten. Under mitten av 1800-talet dog 4 miljoner människor per år i Europa av tuberkulos. Tuberkulos är den farsot som krävt flest dödsoffer genom historien, pesten inräknad. Smittan sprids vanligen med upphostningar och drabbar främst äldre personer och personer med dåligt näringstillstånd. Infektionen angriper främst lungor och lungsäckar. Den kan via blodet spridas till andra organ som kan bli översållade med små infektionshärdar, ett livshotande tillstånd som benämns miliartuberkulos. Då symtomen i inledningsskedet är lindriga, kan den sjuke sprida smitta utan att vara medveten om detta. Lungtuberkulosen kulminerade som dödsorsak i Sverige kring 1875 och var då, liksom långt tidigare, vanligast i mälarlandskapen. Tuberkulos var då, med mer än vart tionde dödsfall, alltjämt den vanligaste dödsorsaken i Sverige näst efter ålderssjukdomarna. Så sent som på 1930-talet dog årligen nära personer i lungtuberkulos. Bland tidiga behandlingsmetoder kan nämnas italienaren Carlo Forlaninis pneumothoraxbehandling ("gasbehandling", "lungkollaps"), som han föreslog redan 1882 och som kom att tillämpas långt fram i tiden som en metod att påskynda läkning. I slutet på 1800-talet byggdes det första sanatoriet i Sverige, närmare bestämt 1896 i Mörsil, Jämtland. Därefter inrättades ett stort antal sanatorier, bl.a. Österåsen, norr om Sollefteå (Y). Sanatorierna förlades alltid i naturskön miljö med hälsosamt klimat, gärna i bergstrakter nära skog och sjö. Slutligen lyckades man på 1920-talet framställa ett vaccin mot tuberkulosbakterien, BCGvaccinet. Man injicerar levande men försvagade bakterier, BCG, Bacille Calmette-Guérin. Det kallades även calmettevaccin. Vaccinationen ger ett visst skydd, men inte fullständigt. I Sverige vaccinerades alla nyfödda barn från 1940-talet till Många kommer säkert ihåg det årligen återkommande tuberkulinprovet i skolan. Man fick en spruta i armen som sedan förväntades ge en rodnad som tecken på att på att eleven hade ett fullgott skydd mot tbc. Var resultatet negativt blev det vaccinering, calmettevaccinering. Spanska sjukan: Spanska sjukan är benämningen på den svåra influensaepidemi som svepte över världen och som bedöms ha orsakat ca 20 milj. människors död. Orsaken var en variant av influensavirus typ A. Epidemin fick sitt namn genom att den först rapporterades från Spanien. Det var i slutet av maj Under slutet av första världskriget spreds denna svåra influensaepidemi över hela världen. På mindre än 12 månader dog fler i Spanska sjukan än vad som hade stupat på slagfälten under det första värlskriget. Symtomen var hög feber, hosta, smärta i ögonen, öronen och korsryggen, ömhet i huvudet och svalget, beläggning på tungan, illamående samt svag och oregelbunden puls. Vid månadsskiftet juni-juli 1918 kom den till Sverige. De första fallen inträffade i Hyllinge utanför Helsingborg. I Sverige dog under den egentliga epidemin ca personer och under 1920 ytterligare ca Här liksom i den övriga världen var dödligheten högst bland personer mellan 20 och 40 år. Den nya influensavarianten ledde ofta till lunginflammation med häftigt och riskfyllt förlopp. Enbart under andra hälften av 1918 anmäldes fall i Sverige. Antalet dödsfall bland dessa var Antalet invånare i Sverige vid denna tid var Under 1919 insjuknade personer men dödstalet sjunk till I USA beräknas ca: personer ha dött i spanska sjukan. I Sveriges nordligaste glesbygder slog spanska sjukan särskilt hårt. I Arjeplog avled på några få veckor i februari och mars 1920 nära 3% av socknens invånare.
Allmänt om bakterier
Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier
TUBERKULOS. Information till patienter och närstående
TUBERKULOS Information till patienter och närstående Grafisk form och illustrationer: Ord & Bildmakarna AB. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 2006 VAD ÄR TUBERKULOS? Tuberkulos är en smittsam men botbar
Tuberkulos. Information till patienter och närstående
Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade
Vaccination för prevention av infektionssjukdomar. Per Björkman Klinisk infektionsmedicin Institutionen för translationell medicin Lunds Universitet
Vaccination för prevention av infektionssjukdomar Per Björkman Klinisk infektionsmedicin Institutionen för translationell medicin Lunds Universitet Smittkoppor Epidemier med hög dödlighet Orsakas av ett
Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling
Fakta om tuberkulos Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Vad är tuberkulos? Tuberkulos (tbc) är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Den ger oftast lunginflammation
Objudna gäster i tarmen vilka är vi?
Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,
Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern. Smittskyddsenheten
Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern Smittskyddsenheten Barnsjukdomar Mässling Kikhosta Vattkoppor Rotavirus Vattkoppor Vattkoppor är en mycket smittsam, men för det mesta mild utslagssjukdom.
"Biologi - blodet, andningen och maten"
"ologi - blodet, andningen och maten" Grundskola 8 1 1 biologiplanering Skapad 2016-09-30 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan" från
Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och
Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att
Perspektiv på riskbedömning. Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne
Perspektiv på riskbedömning Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne Vad är en risk? Vad är en risk? risk risk, i allmän betydelse möjlighet att något oönskat skall inträffa. Nationalencyklopedin
Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)
Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är
Sjukdomar & Botemedel. Varning för smitta...
Sjukdomar & Botemedel Varning för smitta... Barnsängsfeber För de flesta av medeltidens människor bestod livet av hårt arbete och fattigdom. Döden var en naturlig del av tillvaron och gjorde sig ständigt
Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008
Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete
Behandling och förebyggande av influensa
Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling
TUBERKULOS Information till patienter och närstående
TUBERKULOS Information till patienter och närstående Beräknad tuberkulosincidens i världen Uppskattade TB-fall per 100 000 invånare 201-592 101-200 26-100 1-25 ingen uppskattning Denna broschyr är utarbetad
Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.
Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och
Lunginflammation och vaccinering
Se till att du inte tappar andan när du verkligen behöver den! Lunginflammation och vaccinering Om lunginflammation Lunginflammation (pneumoni) innebär att de små luftfyllda blåsorna i det inre av lungorna
Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC
Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program
Tuberkulos. Andningsförbundet Heli rf:s guide
Tuberkulos Andningsförbundet Heli rf:s guide Vad är tuberkulos för en sjukdom? Tuberkulos är en smittsam sjukdom som orsakas av Mycobacterium tuberculosisbakterien och främst drabbar lungorna 2 Tuberkulos
Lunginflammation och vaccinering
Låt inte lunginflammation komma som en blixt från klar himmel. Lunginflammation och vaccinering Om lunginflammation Lunginflammation (pneumoni) innebär att de små luftfyllda blåsorna i det inre av lungorna
Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser
Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2018-02-14 2 (5) Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika
Vaccinationer. DFP Dialogforum för pensionärer Torsdag 14 april Jan Smedjegård, smittskyddsläkare
Vaccinationer DFP Dialogforum för pensionärer Torsdag 14 april 2016 Jan Smedjegård, smittskyddsläkare Influensavirus Kan ge Säsongsinfluensa Pandemisk influensa Mer begränsat antal fall av zoonotisk influensa
2014-12-05 Mats Pergert www.smittskyddstockholm.se. Tuberkulos
Tuberkulos Antal fall 2014-12-05 Antal fall av tuberkulos per 100 000 i Sverige och Stockholm mellan 1971 och 2013 40 35 30 25 Stockholms län 20 Sverige 15 10 8,4 5 6,8 0 800 3,5 Somalia Somalia 700 Sverige
Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska
Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska Allmänfarliga Difteri Fågelinfluensa Smittspårningspliktiga luftvägsinfektioner Pneumokocker med nedsatt
Utredning av utlandsresenär
Mag- tarm smitta Utredning av utlandsresenär Utlandsresenärer med symtom på magtarmsmitta rekommenderas i första hand lämna faecesodling (tarmpatogena bakterier). Vid speciell misstanke kan prov även
Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder
Information till föräldrar Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder Alla barn som bor i Stockholms län erbjuds kostnadsfri
SMITTOR, UTBROTT OCH SMITTSKYDDSTÄNK. Maria Nöremark, SVA
SMITTOR, UTBROTT OCH SMITTSKYDDSTÄNK Maria Nöremark, SVA 2018-10-30 Vilket av dessa djur bär på en smittsam sjukdom? Går det alltid att se om ett djur bär på en smittsam sjukdom? Ibland är det väldigt
Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens
Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens Bakterier som har utvecklat resistens mot antibiotika blir ett allt större hot mot vår hälsa. information från Barnplantorna Foto: Karim Hatoum
Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar
Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Kan avfärdas som en vanlig halsinfektion. Men om det också känns som taggtråd i urinröret när man kissar
Hur ser sjukdomarna ut?
Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? Difteri Smitta via närkontakt och luftburet Toxinproducerande bakterie Laryngit, tjocka beläggningar i svalget Myokardit, neurit Dödlighet 5-10
Vad kan finnas under ytan?
Vad kan finnas under ytan? Smittämnen i livsmedel och vatten Margareta Edvall November 2011 1 Några exempel på rmikoorganismer som kan smitta via livsmedel och vatten Bacillus cereus Calicivirus Campylobacter
Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd
Program 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd 09:30-10:00 Fika + handtvätt 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd 2019-05-02 Smittor och smittvägar Matilda Bragd Smittskyddssjuksköterska
Bromma Planeten Sjukdomspolicy
Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................
Lokal pedagogisk planering för årskurs 8
Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 arbetsområdena rörande matspjälkningen, lungorna, hjärtat och blodet Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska
BCG - vaccin. Vaccin mot tuberkulos. Helen Wallstedt Medicin och lungmottagningen Akademiska sjukhuset
BCG - vaccin Vaccin mot tuberkulos Helen Wallstedt Medicin och lungmottagningen Akademiska sjukhuset Tuberkulos Droppsmitta Hög smittsamhet - låg sjukdomsrisk Störst risk inom 2 år från smittillfället
Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.
PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur
Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Förekomst 2. Vad är Sårbotulism? 2. Symptom 3. Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4
08/11 2013 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 Förekomst 2 Vad är Sårbotulism? 2 Symptom 3 Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4 Ifall du tror du blivit smittad 4 Botemedel 4 Juridik 5
115 orsaker att dö. Sjukdomshistoria för hembygdsforskare
115 orsaker att dö. Sjukdomshistoria för hembygdsforskare Peter Berkesand Linköping University Post Print N.B.: When citing this work, cite the original article. Original Publication: Peter Berkesand,
Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL
Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Aktuellt läge 150706 följ uppdateringar av situationen och rekommendationerna på vardgivarguiden.se/omraden/smittskydd/sjukdomar/sidor/ebola Kan ebola
Tillhör du en riskgrupp?
Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan
Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.
Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation. Det är vanligt att barn får infektioner, speciellt under de första åren i förskolan eller på fritids.
PNEUMOKOCK- SJUKDOM ÄR DU I RISKZONEN?
PNEUMOKOCK- SJUKDOM ÄR DU I RISKZONEN? Vad är pneumokocksjukdom? Till pneumokocksjukdom räknas ett antal olika sjukdomar, som orsakas av en vanlig bakterie vid namn Streptococcus pneumoniae (pneumokocker).
Fästingen har fyra utvecklingsstadier; ägg, larv, nymf och vuxen. Larver, nymfer och vuxna honor kan suga blod.
VAD ÄR EN FÄSTING? Fästingar är spindeldjur som lever av att suga blod från däggdjur, fåglar och kräldjur. I hela världen känner man till 900 olika arter av fästingar. I Norden är Ixodes ricinus den vanligaste
Hur vet man då om min hund har herpesvirus? Och har det någon betydelse att jag vet om det?
Herpesvirus Det har en negativ klang för de flesta av oss! Herpesvirus tillhör familjen Herpesviridae, en stor familj DNA-virus som orsakar sjukdom hos såväl djur som människor. Namnet herpes har grekiskt
Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016
Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016 Innehåll 1. Om kikhosta idag 2. Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn: Vaccination Behandling och diagnostik Uppmärksamhet 3. Veta mer
SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor
SMITTSKYDD Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor Smittskydd Gävleborg arbetar med att förebygga och minska risken för spridning av smittsamma sjukdomar till och mellan
RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning
RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning SESYN140130 I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt syncytievirus) och om hur det smittar, symtom på infektion och vad du ska tänka på
Bakterier kan skydda sig med hjälp av ett skal (vilsporer) för att kunna överleva i olika miljöer.
Bakterier (mikroorganism) Bakterie (Bacill) - efter grekiskans ord "bakterion" som betyder "liten stav". En encellig organism som delas in efter sin form (bacillerna är avlånga, kockerna är runda, spiriller
TUBERKULOS DEN VITA PESTEN
TUBERKULOS DEN VITA PESTEN Tuberkulos (tbc) är en av världens vanligaste och farligaste sjukdomar. Den skördar i dag miljontals offer i framför allt fattiga länder. Men långt in på 1900-talet drabbade
Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser
2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.
维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )
维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)
Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare
Tarminfektioner Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Avföring + Magtarmsystemet Fekal-oral smitta Direktkontakt
HYGIENOMBUDSUTBILDNING TILLFÄLLE 1
HYGIENOMBUDSUTBILDNING TILLFÄLLE 1 VÄLKOMNA! Kontaktuppgifter Vårdhygien Bemannad telefon måndag till fredag (helgfri vardag) 08.00-16.00 Telefon: 010-435 47 49 Mail: vardhygien.nu@vgregion.se Kristina
Karolina Fischerström Tuberkulos. Förekomst och sjukdomsfakta
Tuberkulos Förekomst och sjukdomsfakta Tuberkulos - hur vanligt är det? Ca 9-10 miljoner insjuknar årligen i TBC Ca 2 miljoner dödsfall årligen Flest sjukdomsfall i Afrika och Asien Sverige: ca 600-700
Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika
Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se
Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar
Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Du avfärdar det som en vanlig halsinfektion. Men om det känns som taggtråd i urinröret när du kissar,
Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 29 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 28 för Norrbotten... 1 Tarminfektioner... 1 Multiresistenta bakterier...
Bild 1. De undersökta sjöarnas a) syrehalt (mg/l) och b) temperatur ( C) vid olika djup.
FRÅGA 1 / 1. sidan I augusti 2017 undersökte forskare tillståndet i två sjöar (Hietajärvi och Sompajärvi) i södra Finland genom att mäta syrehalten och temperaturen i vattenpelaren (bild 1) samt olika
TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014
1 (6) TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014 2 (6) Information om fästingöverförd virusorsakad hjärninflammation (TBE) Två sjukdomar, som kan ge hjärn- eller hjärnhinneinflammation, överförs
Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation
Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Kort om lunginflammation Du har fått den här broschyren av din läkare eller
Behandlingsguide Information till patienten
Behandlingsguide Information till patienten Viktig säkerhetsinformation för att minimera risken för immunrelaterade biverkningar Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra
Bältros kan bryta ut när som helst
Bältros kan bryta ut när som helst 10 brännande frågor om bältros 1. Vad är bältros? Bältros är en virussjukdom som orsakas av återaktivering av det virus som ger upphov till vattkoppor. För att drabbas
OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika
OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika Vad är antibiotika? Antibiotika är läkemedel som används för att behandla och i sällsynta fall förebygga infektioner som orsakas
Tuberkulos-screening av gravida
Dok-nr 13162 Författare Version Birgitta Zdolsek, överläkare, Kvinnokliniken ViN 4 Godkänd av Giltigt fr o m Katri Nieminen, verksamhetschef, Kvinnokliniken ViN 2019-09-06 Bakgrund Tuberkulos är en av
OM BÄLTROS. och hur du minskar risken att drabbas
OM BÄLTROS och hur du minskar risken att drabbas Bältros är en virussjukdom, som är både vanlig och potentiellt allvarlig. Var fjärde person får bältros någon gång i livet. Risken att drabbas ökar med
Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut?
Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? 1 Kikhosta - Bordetella pertussis https://www.youtube.com/watch?v=s3ozrmgdmmw (länk till film) Symptom: Andningsuppehåll Svår hosta Mycket slem
Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon )
Smittskyddsläkaren Rev 2015-02-19 Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon ) Riktlinjer för testning i öppen vård Målsättning Att identifiera de personer i en högriskpopulation
Blod och blodsmitta. Ingrid Isaksson Hösten 2016
Blod och blodsmitta Ingrid Isaksson Hösten 2016 Blodsmitta - smittväg Blod blod Via sexuell kontakt Mor-barn Inkubationstid Hepatit B Hepatit C Hiv 2-6 månader 2 veckor 3 (6) månader Infektionstillfället
Det svenska vaccinationsprogrammet
Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se Den
Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari 2015. Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen
Sexualkunskap 8A Pär Leijonhufvud $\ Nyheden BY: 30 januari 2015 C Vad är viktigt inom området? Hur fungerar könsorganen Vad sker i kroppen under puberteten Hur blir ett barn till, från befruktning till
RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion
RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion Vad är RS-virus? RS-virus är ett av våra vanligaste luftvägsvirus och det sprids lätt. I stort
Ord och fraser som kan vara svåra att förstå
ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos
Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC
Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,
Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober 2014. Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet.
EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR HÄLSO- OCH KONSUMENTFRÅGOR Direktoratet för folkhälsa Enheten för hälsorisker Hälsosäkerhetskommitténs sekretariat Ebolafeber information till resenärer
08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo
Program 08:30 Välkomna Helena Hultqvist 08:40-08:50 Introduktion Bakgrund korttidsfrånvaroprojektet Madeleine Hagman 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo 09:30-10:00 Fika 10:00-11:30 Hygienrutiner
Hälsa enligt WHO. Brister i definitionen?
Hälsa Här och nu Förr och då Hur? Varför? vad? Hälsa enligt WHO ett tillstånd av totalt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte bara en frånvaro av sjukdomen eller funktionsnedsättningen
FÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA
DATUM: MITTEN AV OKTOBER 2005 FÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA Efter omkring tre år har den nu aktuella stammen av fågelinfluensa (=influensa typ A, stam H5NI), slutligen nått Europa från Asien.
Vilka riskerar att bli allvarligt sjuka av den nya influensan?
Den nya influensan - frågor och svar Vilka symtom får man av den nya influensan? De symtom man får av den nya influensan, som också kallas svininfluensa och har fått beteckningen A(H Hur vet man att man
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn
1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års
Kvarka hos häst. Vilka är symptomen på kvarka? Vad orsakar kvarka?
Kvarka hos häst : 2012 10 19 09:49 När tävlingssäsongen är igång så kan lätt smittsamma sjukdomar överföras, därför är det viktigt att man försöker att förebygga smittspridningen. Kvarka hos häst är en
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 28 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 27 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2
Karin Persson Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig
Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig Smittväg och smittsamhet Luftburen smitta Mycket smittsamt. Smittan finns i rummet ca 2h efter att personen lämnat rummet Inkubationstid: 10-12 dagar (7-18)
Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?
Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Du har ett bra immunförsvar. Var rädd om det. Använd mer av din egen kraft. Undvik antibiotika när det inte behövs. Vårt immunförsvar är en viktig kraft som
Infektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,
Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS
Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon
Hygienombudsträff HT- 2015. Välkomna!
Hygienombudsträff HT- 2015 Välkomna! Vinterkräksjukan Vad är Calici? Hur sköter vi hygienen kring vårdtagare med Calici? Hur kan vi förhindra spridning av Calici? Vad orsakar vinterkräksjuka och hur sprids
Tuberkulos. Anne Tideholm Nylén anne.tideholm-nylen@sll.se
Tuberkulos Anne Tideholm Nylén anne.tideholm-nylen@sll.se 9 miljoner människor/år insjuknar 1,5 miljoner människor/år dör 1/3 av jordens befolkning är bärare Smittämnet Mycobacterium tuberculosiskomplexet
Tuberkulos. Läkemedelsstämman 2017
Tuberkulos Läkemedelsstämman 2017 Vad är tuberkulos och hur smittar det Latent tuberkulos, behandling Aktiv tuberkulos, behandling, DOTS BCG-vaccination Bakgrund Uppskattningsvis 1/3 av jordens befolkning
Pedagogisk planering Elev år 5
Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de
Tarminfektioner, inledning
Tarminfektioner, inledning Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder + Smittskydd Stockholm Fekal-oral smitta Direktkontakt
berättelsen om febriga pannor, snoriga näsor och hur små hjältar besegrar fräcka virus och onda bakterier. Text: arne norlin bild: per demervall
förkylt berättelsen om febriga pannor, snoriga näsor och hur små hjältar besegrar fräcka virus och onda bakterier. Text: arne norlin bild: per demervall saker som kan vara bra att veta De flesta infektioner
Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?
Smitta i förskolan Förskolebarnens infektioner Smittvägar Hygienrutiner När skall barnet vara hemma? Infektioner kan undvikas Spridning av infektioner i småbarnsgrupper går inte helt att undvika. Men genom
TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2013
DIARIENR TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2013 TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal Sidan 1(6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i Sörmland Bakgrund
Smittskydd Värmland TARMSMITTA
TARMSMITTA Mun/näsflora Tarmflora Hudflora Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och matsmitta, kan bli droppsmitta om det stänker mycket. Tarminnehåll kan alltid vara smittsamt
www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Borrelia-Artrit 1. VAD ÄR BORRELIA-ARTRIT 1.1 Vad är det? Borrelia-artrit är en av de sjukdomar som orsakas av bakterien Borrelia och som överförs genom bett
RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att ditt barn får en svår infektion
RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att ditt barn får en svår infektion Vad är RS-virus? RS-virus är ett av våra vanligaste luftvägsvirus och det sprids lätt. I stort
TBE-INFORMATION TILL ALLMÄNHETEN I SÖRMLAND 2011
TBE-INFORMATION TILL ALLMÄNHETEN I SÖRMLAND 2011 TBE-information till allmänheten Information om fästingöverförd virusorsakad hjärninflammation (TBE) Två sjukdomar, som kan medföra hjärn-/hjärnhinneinflammation,
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi