PÅVERKA ELLER PÅVERKAS VILKEN ROLL TAR DU I EU:S KLIMATARBETE?

Transkript

1 PÅVERKA ELLER PÅVERKAS VILKEN ROLL TAR DU I EU:S KLIMATARBETE?

2 Copyright 2011 KFUK-KFUM Sverige Text: Caroline Daly Form: Daniel Anundi KFUK-KFUM Sverige Box Stockholm

3 Innehåll Gemensam framtid 4 Vad är problemet? 6 Vad gör EU idag? 10 Globalt avtal 16 Vad gör Sverige? 18 Röster från EU 20 Ungas klimatprojekt 24 Gör något! 28 3

4 Gemensam framtid Unga utgör en tredjedel av världens befolkning och är de som kommer att ärva en framtid märkt av klimatförändringar. Därför är det enormt viktigt att nuvarande makthavande generationer agerar på ett effektivt sätt och att ungas röst kring klimat frågor hörs tydligt.

5 Genom FN:s Barnkonvention har unga människor rättigheten att göra sina röster hörda i ämnen som påverkar och berör dem. Klimatförändringar är verkligen ett sådant ämne. KFUK-KFUM jobbar aktivt för att unga ska inkluderas i förhandlingar, planer och policys vad gäller klimatarbetet, både nationellt och internationellt. Det är KFUK-KFUMs mål att just du och din KFUK-KFUM-förening ska engagera dig och er i frågan, eftersom klimatfrågor är vårt ansvar som global ungdomsrörelse. Vi måste tillsammans bli en klimatsmart rörelse! WE CAN T SOLVE PROBLEMS BY USING THE SAME KIND OF THINKING WE USED WHEN WE CREATED THEM Albert Einstein Föroreningar som skapar klimatförändringar vet inga landsgränser och därför måste politiska beslut och arbetet mot miljö- och klimatproblem också vara gränsöverskridande. Vårt nationella arbete för att stoppa klimatförändringarna är EU. Men vad gör EU på klimatområdet? Och kanske viktigast, hur kan Du som ung i KFUK-KFUM i Sverige påverka klimatutmaningarna i en positiv riktning, både på hemmaplan och i EU? Vi kanske inte helt kan stoppa de förändringar i vårt klimat som sker just nu, men vi kan agera för att minska dagens och framtidens klimatpåverkan, och som individer, samhälle och global ungdomsrörelse agera för att minska mängden och globala YMCAs arbetar med klimatfrågor. Du får också bra vardagstips på hur du och din KFUK-KFUM-förening kan vara en lösning på klimatproblemen! THE WHOLE WORLD WILL HAVE TO COME TOGETHER AND FIGHT CLIMATE CHANGE TOGETHER, BECAUSE IT IS 5A GLOBAL CHALLENGE Connie Hedegaard, EU kommissionär i klimatfrågor

6 Vad är problemet? Klimatförändringarna orsakas av utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser och den ökade koncentrationen av dessa i atmosfären. Ju högre halt växthusgaser som finns i atmosfären, desto mer påverkas och förändras klimatet. Koldioxid är egentligen en naturgas i atmosfären, men koncentrationen har ökat dramatiskt, exempelvis genom brännandet av fossila bränslen som olja, gas och kol som används som energikälla världen över.

7 atmosfären ökat med 37 %, och under 1900-talet har temperaturen på jorden också ökat med cirka 1 grad Celsius. Enligt forskningen - klimatförändringarna. FAKTA Varje år produceras elva ton växthusgas per invånare i EU, medan utvecklingsländerna endast producerar cirka ett ton per invånare och år! Rika industriländer ansvarar för 80 % av de globala utsläppen största på planeten. EU:s medborgare utgör mindre än 10 % av jordens befolkning men använder 15 % av jordens energi, en fjärdedel av jordens papper och konsumerar hälften av världens köttproduktion. Sättet vi i Sverige och Europa producerar och konsumerar på idag bidrar till mycket av dagens klimat- och miljöproblem, utarmningen av jordens naturresurser. Det är också viktigt att släpper ut påverkar andra delar av världen. Det är därför viktigt att klimatpolitiken har en global inriktning och att man fokuserar på 11 ton 1 ton 7

8 Dubbeltrubbel klimaträttvisa enda vägen! Klimaträttvisa är ett begrepp som ofta används för att se på klimatförändringarna som en etisk fråga, dvs. en fråga som handlar om vad som uppfattas som rätt och fel. Klimaträttvisa handlar om hur klimatförändringarnas påverkan är kopplat till social rättvisa. Klimaträttvisa undersöker hur mänskliga rättigheter och historiskt ansvar för utsläpp är kopplat till klimatförändringar. En central del i begreppet klimaträttvisa är erkännandet av att de länder och människor som är minst ansvariga för utsläppen är de som är hårdast drabbade av klimatförändringarnas konsekvenser. Fattiga länder drabbas mest av klimatförändringarna redan idag, och om inte utsläppen minskar kommer människors livsförutsättningar att försämras dramatiskt. Detta för att fattiga människor och samhällen med små marginaler har få möjligheter att anpassa sig till klimatförändringens konsekvenser. Fattiga människor i fattiga länder är ofta mer beroende av naturresurser och jordbruk för sin överlevnad. Det innebär att deras försörjning påverkas direkt av genom att avverka skog för att få mer jordbruksmark eller ved till matlagning och värme. Skogsavverkningen leder i sin är nära sammanlänkad med klimatfrågan och klimatförändringarna innebär påfrestningar och begränsningar för utvecklingen i fattiga länder. Dessa två utmaningar, fattigdom och klimatförändringar, kräver gemensamma lösningar! 8 FAKTA Klimatförändringar har även skett tidigare i historien, men aldrig förr i så snabb takt som nu. Klimatet kommer alltid att variera av naturliga orsaker, men dessa kan bara förklara en liten del av den globala uppvärmningen. Majoriteten av forskare är överens om att den globala uppvärmningen beror på en ökad koncentration av växthusgaser i atmosfären, orsakad av människors aktiviteter. Klimat är inte samma sak som väder! Klimat är det genomsnittliga mönstret av väder i en given region under en längre tidsperiod.

9 Eftersom industriländerna har stått för huvuddelen av utsläppen som orsakat klimatförändringarna har de ett större ansvar att minska sina egna utsläpp och själva göra klimatsmarta omställningar. Industriländerna måste också stödja och hjälpa utvecklingsländerna att möta klimatförändringarna och ställa om till klimatsmarta lösningar för framtiden. Alla människor har lika mycket rätt att på ett hållbart sätt använda jordens resurser, och lika mycket rätt till utveckling! Varifrån pengarna ska komma för att hjälpa fattigare länder med klimatsmarta lösningar för fortsatt utveckling är en omdiskuterad och ibland känslig politiskt fråga. Internationella förhandlingar verkar domineras av lösningar som gynnar bland annat svenska och europeiska företagsintressen, istället för klimatet och klimatsmarta omställningar i fattigare länder. På grund av vår historiska klimatpåverkan och ekonomiska kapacitet att göra klimatsmarta omställningar har Sverige och EU en stor möjlighet och ett stort ansvar att gå före och visa ledarskap i arbetet mot klimatförändringarna. Men sker de omställningar som kan bromsa klimatförändringarna? Om inte, varför inte då? Är det så att det handlar om brist på politisk vilja från den rika världens ledare? Och ska KFUK-KFUM som del i en global ungdomsrörelse i sådana fall acceptera detta? KFUK-KFUM vill att vi som rörelse ska ta ansvar för klimaträttvisa! För att åstadkomma förändring behöver vi en stark röst för klimaträttvisa, där vi går ihop och tar strid för systemförändring istället för klimatförändring. Vi som global ungdomsrörelse har ett stort ansvar i detta arbete, därför är det viktigt att vi nu tillsammans gör det vi kan lokalt och globalt! 9

10 Vad gör EU idag? Utgångspunkten för EU:s gemensamma klimatpolitik brukar kallas tvågradersmålet. Tvågradersmålet är målet om att den globala temperaturhöjningen på jorden ska begränsas till två grader Celsius, jämfört med nivån före den industriella revolutionen, det man brukar kalla förindustriell nivå.

11 Tvågradersmålet ett för lågt mål? grader, vad som brukar kallas tvågradersmålet. Analyser av FN:s klimatpanel (IPCC) pekar på att målet kräver snabba utsläppsminskningar. Inom ramen för FN:s klimatkonvention är EU:s mål också att nå ett globalt och rättsligt bindande avtal så att jordens temperaturhöjning inte ökar mer än två grader Celsius. Tillåts temperaturen öka med mer än två grader Celsius kan effekterna bli mer svårhanterliga och accelerera. Då ökar också risken för att överskrida så kallade tipping points större risk för tilltagande smältning av landis på Grönland och Antarktis. Det innebär också en större risk för upptining visar analyser från FN:s klimatpanel att redan med temperaturökningar under två grader kan betydande effekter på samhällen och ekosystem i olika delar av världen uppstå! Tvågradersmålet är enligt många en politisk avvägning som inte FAKTA Tvågradersmålet innebär att den globala temperaturökningen måste begränsas till högst två grader Celsius jämfört med nivån före den industriella revolutionen. 11 Tvågradersmålet presenteras ofta i form av atmosfärisk koncentration av växthusgaser och uttrycks i miljondelar (ppm). Just nu ligger vi på 391 ppm och ökar med cirka 2 ppm per år. Forskare menar att den säkra gränsen ligger på 350 ppm, en gräns som alltså redan överskridits.

12 ner till 350 ppm, vilket motsvarar en temperaturhöjning på cirka 1,7 grader. Den snabba ökningen av utsläpp runt om i världen gör att möjligheterna att ens i teorin nå tvågradersmålet tyvärr är svårt, för att inte säga omöjliga, visar siffror från Internationella Energiorganet, IEA. De minst utvecklade länderna (MUL) och alliansen med små ö-stater (AOSIS) arbetar för att FN ska öka ambitionen till 1,5 grad. EU:s utgångspunkt är att industriländer bör ta på sig ett större ansvar för minskningar av utsläpp och minska dem Klimatförändringsprogrammet (ECCP), där EU arbetar tillsammans med näringslivet, miljöorganisationer och andra parter, för att hitta sätt att minska utsläppen. För att bidra till att minska de globala utsläppen har EU därför antagit ett klimat- och energipaket som omfattar konkreta åtgärder för att hålla nere temperaturökningen till två grader. Klimatoch energipaketet står inför svåra utmaningar, bland annat riskerna med klimatförändringarna och den politiska viljan att göra något åt dem, men också det internationella engagemanget för att bekämpa klimatförändringarna och anpassningen till klimatförändringarnas konsekvenser är svåra utmaningar. FAKTA FN:s klimatpanel IPCC består av många forskare från olika länder inom olika forskningsområden. 12

13 EU:s klimat- och energipaket riktlinjer och målsättningar för hur mycket varje EU-medlemsland måste minska sina utsläpp med fram till år 2020, för att klara av att nå tvågradersmålet du läste om. Med klimat- och energipaketet vill EU få in Europa på rätt spår för en hållbar framtid. Detta ska uppnås genom att: minska utsläppen av växthusgaser minska energikonsumtionen förnybara energikällor. För att uppnå det har EU antagit rättsakter som ska underlätta för sådana energikällor och utveckla en marknad för dem, bland annat inom områdena biomassa och biobränslen ändrade regler för handel med utsläppsrätter nya regler om minskade utsläpp för branscher som inte omfattas av utsläppshandeln till atmosfären Många menar att målen EU antagit är alldeles för lågt satta och inte räcker för att hålla den globala temperaturökningen 13 En annan kritik är att en stor del av EU-länders utsläppsminskningar ska få göras i länder utanför EU, med så kallade i ett utvecklingsland i stället för att göra hela arbetet på hemmaplan. Samtidigt som kritikerna menar att en viktig del kan fungera som kryphål för att slippa ta itu med de egna utsläppen inom EU.

14 Det är många med stöd i forskningen, som menar att utsläppen i EU behöver minska mycket mer än vad EU säger och att fokus måste vara att minska utsläppen inom EU. Det behövs också mål om mer stöd till klimatarbetet i fattiga på bekostnad av utsläppsminskningar i EU. Det måste ske parallellt med minskade utsläpp i EU! användandet av fossila bränslen såsom olja, gas och kol. Detta minskande måste påbörjas nu, för ju längre vi väntar desto mer skada tar klimatet och därmed blir omställningen svårare och också dyrare! Handel med utsläppsrätter En hörnsten i, och ett viktigt instrument för EU:s klimatpolitik, är det system för utsläppshandel (EU ETS), som köpa överskottskvoter från mer effektiva företag som inte utnyttjar hela sin kvot. De industrier som släpper ut mindre får ha. Företag som går över sina utsläppsgränser och inte täcker detta med inköpta utsläppsrätter måste betala höga straffavgifter. Handeln med utsläppsrätter har blivit hårt kritiserad eftersom taket för hur stora de totala utsläppen får vara har satts så igång ökade till och med EU:s utsläpp med 1,9 %, helt motsatt målet om minskade utsläpp! Ett annat stort problem är att industrierna har fått utsläppsrätterna gratis och sedan gjort stora ekonomiska vinster på att sälja dem vidare. 14

15 Vem gör vad? Huvudansvaret för klimatpolitiken har ministerrådet för miljö. Miljöministrarna i EU:s medlemsländer träffas normalt två gånger per termin i miljörådet. Inför dessa möten diskuterar Sveriges regering med riksdagen i EU-nämnden och informerar miljö- och jordbruksutskottet. Europakommissionen tar fram strategier och lagstiftning som ska användas över hela den europeiska kontinenten. också till att de beslut som antagits genomförs i praktiken i medlemsstaterna. Kommissionen representerar EU vid av de största utskotten i Europaparlamentet. Inom miljöpolitiken har ENVI-utskottet hand om klimatförändringar, men också arbetet mot luft-, mark- och vattenföroreningar, hantering och återvinning av avfall, hantering av farliga och giftiga ämnen och skydd av den biologiska mångfalden. ENVI-utskottet ansvarar också för hållbar utveckling, internationellt och regionalt miljöskydd samt civilskydd. FAKTA EU:s övergripande klimatmål är att hindra den globala uppvärmningen från att öka med mer än två grader Celsius jämfört med förindustriell nivå. För att möjliggöra detta har EU enats om mål som ska vara uppfyllda fram till år Dessa klimatmål brukar förkortas vilket är procentsatserna man vill nå och faktiskt också vilket år man vill nå dem: Minska växthusgasutsläppen med minst 20 %, jämfört med 1990 års nivåer Sänka energiförbrukningen med 20 % Höja andelen förnyelsebar energi till 20 % av all energikonsumtion Förnybar energi är energi som kommer från icke-fossila källor. Det är bland annat energi från vind-, sol- och vattenkraft samt biobränsle. 15

16 Globalt avtal EU:s ståndpunkt är att det enda effektiva sättet att nå tvågradersmålet är ett heltäckande juridiskt bindande globalt avtal och är med i förhandlingarna för ett sådant. Ett globalt avtal måste accepteras av både industriländer och utvecklingsländer och samtidigt ge tillräckliga resultat i form av minskade utsläpp. Den stora utmaningen är att också få stora länder som USA, Australien, Indien och Kina att ansluta sig till avtal om att minska koldioxidutsläppen.

17 Kyotoavtalet Kyotoprotokollet är det första rättsligt bindande klimatavtalet under FN:s klimatkonvention och slöts den 11 december Enligt Kyotoavtalet ska de rika industriländer som undertecknar protokollet minska eller begränsa sina utsläpp av förhandlat och fått olika kvoter som skiljer sig mellan länderna. Köpenhamn COP15 COP15-mötet slog återigen fast att den globala temperaturökningen inte får bli större än två grader och att de globala från mötet, men inga bindande krav The Copenhagen Accord, är ett tunt dokument och blev alltså inte det ambitiösa klimatavtal som man hade hoppats på. 17 sista chansen för ett globalt bindande avtal att bli verklighet. KFUK-KFUM vill att EU ska vara en pådrivande kraft i det internationella klimatarbetet för att skapa ett nytt bindande avtal!

18 Vad gör Sverige? Sverige har anslutit sig till många regionala och globala överenskommelser till skydd för miljön. Sverige deltar i olika samarbeten i Norden, inom EU, i samarbete med enskilda länder och globalt. Att leva upp till utlovade arbeten som är viktiga internationellt och att delta i internationella överenskommelser är en viktig del av svensk miljö- och klimatpolitik. Sverige har ett ansvar för hur de egna produktions- och konsumtionsmönstren påverkar miljötillståndet i andra länder, och Sverige har också ett stort ansvar att bidra till en bättre miljö för de allra fattigaste i världen som ofta drabbas hårdare av klimatförändringarna!

19 Den svenska klimatpolitiken baseras framför allt på de bedömningar som görs av forskarna inom FN:s klimatpanel, men Sveriges klimatpolitik bygger också mycket på samarbete inom EU. I praktiken måste Sverige alltså förhålla sig till EU:s klimat- och energipolitik och speciellt de mål och åtgärder du läste om tidigare. Men Sverige har också satt egna att minst 10 % av energin i transportsektorn är förnybar Också Sverige har fått kritik för sitt klimatarbete. Många menar att Sverige kan och borde göra mer, framförallt på hemmaplan och i sitt stöd till klimatsmarta lösningar i utvecklingsländer. En kritik Sverige har fått handlar om försäljning av svenska utsläppsrätter. Sverige har höga klimatmål och pratar om klimatåtgärder för att dessa ska nås, men vi är samtidigt beredda att sälja våra oförbrukade utsläppsrätter på den internationella marknaden. Det här innebär att utsläppen kan göras i ett annat land och att Sverige på så vis också möjliggör för andra att släppa ut farliga 19

20 Röster från EU Du har nu läst om de mål och strategier EU har för att nå tvågradersmålet. Men vad säger personer som arbetar i EU med EU:s klimatarbete? KFUK-KFUM pratade med Carl Schlyter (mp) och Åsa Westlund (s), EU-parlamentariker i EU:s miljöutskott om vad EU inte gör, vems ansvar arbetet mot klimatförändringarna är och hur du som ung i Sverige kan påverka EU:s klimatpolitik.

21 Den viktigaste klimatfrågan inom EU enligt Carl Schlyter är den som EU inte arbetar med. Nämligen den ständigt ökande konsumtionen och att man vill ta ut alla EU:s effektiviseringsvinster och innovationskraft i form av ökad köpkraft och konsumtion. Carl Schlyter. FOTO: PETER BERGGREN/IMAGINE Störst ansvar för arbetet med klimatutmaningarna tycker Åsa Westlund att politiker i de industrialiserade länderna har. Det är vi i den rika världen dessutom vi som har störst möjlighet att investera i nya klimatsmarta gröna lösningar. Carl Schlyter menar att varenda människa har ansvaret när det verkliga kostnaden av din konsumtion eftersom utsläppen från produktionen ofta Åsa Westlund (s) sker utomlands. När vi märker på priset vi betalar hur dyr vår konsumtion är för klimatet kommer människor kunna koppla sina verkliga åsikter till tar du inte hänsyn till det om det inte syns i plånboken. Detta är också en av de största utmaningarna i jobbet som EUparlamentariker i miljöutskottet, tycker Carl Schlyter, att få folk att förstå just problemen med konsumtion. En viktig utmaning är att göra så att miljölagarna gör att det märks när du vill förstöra klimatet och miljön, så att du gör val som stämmer överens med verkligheten. INFO Det finns givetvis fler sätt att se på EU:s klimatpolitik än Carl Schlyters och Åsa Westlunds. KFUK-KFUM 21 har försökt att nå flera svenska parlamentariker i EU för att höra deras åsikter, dessvärre utan framgång.

22 FOTO: FREDRIK HJERLING Det mest konstruktiva EU gjort är enligt Carl Schlyter att i de internationella förhandlingarna förklara att EU som världens starkaste ekonomiska grupp av länder har som mål att minska sina utsläpp. I samma linje menar Åsa Westlund att en av de mest konstruktiva sakerna EU gjort är antagandet av klimat- och energipaketet du läste om tidigare. Det minst konstruktiva EU gjort är enligt Carl Schlyter att man ständigt pratar om att producera och konsumera mer och menar att hela logiken bakom det tänket är fel. Minst konstruktivt är också att industriintressen skapar en massa undantag från miljölagar så att lagstiftningen blir svår och att lagarna därför inte får de effekter man hoppats på från början. Åsa Westlund menar att det framför allt är mycket som EU inte har gjort som är minst konstruktivt. Bland annat fortfarande fall där EU möjliggör en politik som motverkar klimatarbetet. byggande av motorväg, säger Åsa Westlund. Miljöutskottet i EU-parlamentet har lyckats få igenom förbättringar med Carl Schlyter (mp) skärpta miljökrav och miljömål, men mycket återstår att göra tycker Åsa klimat. Industrilobbyns förslag får alltför ofta stöd av en majoritet, tycker Westlund. EU ÄR FAKTISKT GANSKA MISSLYCKAT PÅ KLIMATOMRÅDET, MEN TROTS DET ÄR VI FORTFARANDE BÄTTRE ÄN NÄSTAN ALLA ANDRA. Carl Schlyter 22 Enligt Westlund har den ekonomiska krisen tyvärr medfört att klimatarbetet hamnat längre ner på dagordningen inom EU. Klimatkommissionären Connie Hedegaard och Europaparlamentet har försökt att driva på för en ambitiösare har dessa förslag inte fått stöd av Europas nationella regeringar. För att klimatarbetet ska komma igång krävs att medlemsländerna är med på båten och att några länder driver på arbetet. Sverige skulle kunna spela en viktig roll genom att själva gå före, men så är det tyvärr inte idag, säger Åsa Westlund.

23 Enligt både Carl Schlyter och Åsa Westlund är det brist på politisk vilja som är det största problemet vad gäller arbetet med klimatutmaningarna inom EU. Politiker är inte redo att göra vad som krävs, men det är hög tid att världens ledare inser att det är både nödvändigt och lönsamt att ta tag i klimatarbetet nu, säger Åsa Westlund. Åsa Westlund menar att vi måste argumentera för att rika länder, som Sverige, ska minska sina utsläpp på hemmaplan. Sverige har störst möjlighet att påverka EU:s klimatpolitik genom att gå före i klimatarbetet, visa att det är både ekonomiskt klokt och bra för klimatet. Den svenska regeringen gör, enligt Åsa Westlund, idag inte tillräckligt på klimatområdet och Sverige har därför förlorat trovärdighet i klimatfrågan. SVERIGE HAR STÖRST MÖJLIGHET ATT PÅVERKA EU:S KLIMATPOLITIK GENOM ATT GÅ FÖRE I KLIMATARBETET, VISA ATT DET ÄR BÅDE EKONOMISKT KLOKT OCH BRA FÖR KLIMATET. Åsa Westlund Westlund tror absolut på ett nytt internationellt klimatavtal, likt Kyotoavtalet, men att säga när ett sådant kan tänkas komma till är svårt. Det första som måste till är att världens ledande politiker prioriterar klimatfrågan, vilket inte är fallet idag. Naturligtvis är det de rika länderna som måste stå för de största utsläppsminskningarna och de största investeringarna tycker Åsa Westlund. EU:s roll i detta är att hela tiden driva på för ett ambitiöst avtal samtidigt som EU går före och visar vägen. Vill du som ung få din röst hörd i EU-parlamentet funkar det bra att skriva till parlamentarikerna, enligt Carl Schlyter. industrin är också bra sätt att göra sin röst hörd. Det går att påverka EU:s klimatpolitik som ung om du organiserar dig tillsammans med andra. Enkla saker gör också stor skillnad om man som ung vill påverka klimatpolitiken menar Åsa Westlund! Som att köpa mindre prylar och miljömärkt när det går, slänga mindre mat och åka kollektivt. Men kanske är det faktiskt viktigast att engagera sig och rösta på ett parti som har en ambitiös klimatpolitik! 23

24 Ungas klimatprojekt Så, nu vet du en del om problemen, hur går du vidare i klimatarbetet? Här kan du läsa om ungdomar som gjort verklighet av sina åsikter om klimatfrågorna. Du kan läsa om några projekt som gjorts i den globala YWCA-YMCA rörelsen och klimatarbete inom KFUK-KFUM i Sverige. Låt dig inspireras!

25 Y Climate Action because the future is ours! Ett svenskt klimatprojekt inom KFUK-KFUM som har tagit fasta på KFUK- KFUMs ansvar i klimatarbetet är Y Climate Action. Y Climate Action är ett inom KFUK-KFUM-rörelsen i Sverige, som verkar för ett hållbart samhälle och att världens ledare ska ta ansvar i klimatfrågan. Y Climate Action vill att YMCA och YWCA ska bli en del av den globala klimatrörelsen. World Alliance of YMCAs har konsultativ status i ett FN-organ och har därför närvaro- och och arbetade för ett rättvist, effektivt och framförallt bindande klimatavtal. FOTO: ADRIAN YEO Som medlemmar av två av de största organisationerna i världen så kan vi i KFUK-KFUM i Sverige vara med och påverka i många frågor från KFUK-KFUM Sverige pekade på de möjligheter att påverka som YMCA och YWCA som världen största ungdomsrespektive kvinnorörelse kan ha i klimatfrågan. I resolutionerna lades stor vikt vid ungas deltagande i världsförbundens representerar de delar av befolkningen som kommer att drabbas hårdast av ett förändrat klimat, nämligen unga och kvinnor! Vill du läsa om Y Climate Actions arbete kan du kolla in bloggen: Här förklaras svårare delar av förhandlingarna vid klimatmötena och vad saker betyder. 25 att samåka till matcher och turneringar sparar de på sina utsläpp av fossila bränslen. Genom att också slå ihop sina matchtillfällen så att damer och herrar spelar vid samma tillfällen minimeras gångerna de behöver transportera sig till en stor buss vid samma Vad har mer gjorts inom KFUK-KFUM i Sverige?

26 tillfälle. Klimatsmart, bra för sammanhållningen och billigare! Även Sjöbo Scoutkår har ett aktivt, och prisbelönt, miljö- och klimatarbete. Sjöbo Scoutkår vill öka miljömedvetenheten miljöfrågor. Sjöbo Scoutkår vill ha ett aktivt arbete för miljön där riksdagens 16 miljömål, vilka handlar om giftfri miljö, begränsad klimatpåverkan och levande skogar, ska ligga till grund för det dagliga scoutarbetet. För detta arbete har Också KFUK-KFUM Scout har ett aktivt miljö- och klimatarbete! Detta för att KFUK-KFUM Scouts viktigaste uppgift är att vara med och förändra världen till det bättre. KFUK-KFUM Scout fördjupar sitt arbete med barn och unga kring hållbar utveckling, eftersom hållbar utveckling är en angelägenhet för hela samhället! Scouter har goda möjligheter till arbetet med detta eftersom vanan att ta hand om och respektera både naturen och varandra är stor. YMCA i Latinamerika går i täten med klimatsmarta projekt av detta har YMCA blivit en förebild i regionen för hur man på ett bra sätt kan arbeta för klimatet. Läs om några klimatsmarta lösningar gjorda av YMCAs i Latinamerika och se om kanske du och din förening kan göra liknande klimatsmarta projekt! med traditionellt bränsle drivs nu med solenergi. Detta har resulterat i en mer permanent vattenförsörjning, men har också gjort YMCA Guatemala till en pionjär vad gäller genomförande av miljö- och klimatvänlig teknik! I Concepción i Chile har YMCA Chile en sport- och rekreationsanläggning med en mycket populär simbassäng. Bassängen har tidigare värmts upp av oljepannor och brännande av sågspån som släppt ut mycket avgaser i staden. av trä. Detta system fyller de behov byggnaden har och ligger under den miniminivå av utsläpp som krävs av landets miljöregler. 26 regnvatten för olika anläggningar. Detta samlade regnvatten går sedan till bevattning av land för att bevara vegetation och till att städa anläggningar, speciellt i tider av torka och ransonering. Denna idé är inte bara bra för miljön utan också mer hållbar än användandet av behandlat vatten!

27 YMCA i Indien förespråkar förnybar energi YMCA Landsbygdsutvecklingscentrum (Rural Community Development Center) i Hodal, Indien, driver ett biogasprogram i samarbete med Action For Food Production (AFPRO). YMCA är också en förebild vad gäller och YMCA i Indien går alltså i täten med sina biogasfabriker som drivs i biogasprogrammet! 27

28 Gör något! Som global ungdomsorganisation har KFUK-KFUM ett enormt ansvar vad gäller klimatutmaningarna. Vår rörelse involverar 70 miljoner människor i över 130 länder, vilket innebär att vi kan ha ett oerhört inflytande i klimatfrågor. Så hur gör du och din KFUK-KFUM-förening om ni vill vara en del av lösningen på klimatproblemen och göra er del i arbetet för att nå de mål som EU och Sverige har åtagit sig? Genom små och betydelsefulla åtgärder i vardagen, som relaterar till de mål och strategier som du läst om, kan du och din förening bidra till arbetet mot klimatförändringar - och samtidigt spara pengar! Här är några enkla tips som kan användas varje dag. YOU MUST BE THE CHANGE YOU WISH TO SEE IN THE WORLD Mahatma Gandi, Indisk politisk och spirituell ledare FAKTA Mänskliga aktiviteter genererar sex gigaton koldioxid per år, medan jorden bara kan återvinna tre gigaton. Resten samlas varje år i atmosfären och förstärker därmed växthuseffekten. Kom ihåg att spara energi! 3 Gt 3 Gt

29 Vad kan du göra? Att slå av en strömbrytare eller stänga av en kran kan verka obetydligt, men om alla gjorde det varje dag skulle effekten bli stor. Släck lamporna när du inte behöver dem. Genom att släcka fem lampor i rum där de inte används kan du spara cirka 550 kronor och undvika utsläpp av cirka 400 kg koldioxid per år. ENERGI Lämna inte apparater i standby använd deras strömbrytare. En TV som är påslagen tre timmar om dagen (den genomsnittstid européer tillbringar framför TV:n) och i standby-läge dygnets resterande 21 timmar, använder cirka 40 % av sin totala förbrukning under standby. Stäng av helt och du kan spara upp till 900 kr per år! Byt till grön el! Hjälp till att lyfta fram förnyelsebara energikällor. Just nu kommer bara 14 % av Europas elektricitet från klimatvänliga, förnyelsebara energikällor som vind, vatten, trä, biogas, sol och efterfrågan skapar utbud! Koka mindre vatten. Om du bara kokar upp det vatten som behövs för din kopp kaffe eller te sparar du mycket energi. Om alla européer bara kokade det vatten som behövs och låter bli att koka en onödig liter vatten om dagen skulle den sparade energin kunna driva en tredjedel av Europas gatubelysning. Ta en dusch i stället för ett bad. Du blir lika ren, men använder mindre energi! Anslut all elektronik (tv, dvd-spelare, stereo) till ett och samma flerkontaktsuttag. När de inte används kan du stänga av flerkontaktsuttaget och minska elförbrukningen med så mycket som 10 %. Mindre sladdkaos och bra för klimatet! SITT INTE NER OCH VÄNTA PÅ ATT EU SKA GÖRA 29 NÅT, GÖR NÅT SJÄLVA! Carl Schlyter (mp), EU parlamentariker i EU:s miljöutskott

30 Genom att återvinna och välja produkter och förpackningar som påverkar miljön mindre är du med och jobbar mot klimatförändringarna! ÅTERVINNING Ta tomglas till glasåtervinningen och sortera ut papper och kartong, plast och burkar från resten av hushållssoporna. Återanvändning av en aluminiumburk kan spara 90 % av den energi som krävs för att tillverka en ny för varje kilo aluminium som tillverkas släpps nio kg koldioxid ut i atmosfären! För ett kilo återanvänd plast är besparingen 1,5 kg koldioxid-utsläpp, ett kilo återanvänt glas sparas 300 gr koldioxid-utsläpp. Återanvändning av ett kilo papper, i stället för att kasta det på soptippen, sparar 900 gr koldioxid-utsläpp samt metanutsläpp. Återanvänd ditt organiska avfall soptippar står för runt 3 % av EU:s växthusgasutsläpp genom det metan som frigörs av multnande biologiskt avfall. Genom att återanvända organiskt avfall, eller kompostera det om du har en trädgård, kan du hjälpa till att minska detta problem! Se bara till att du komposterar det på rätt sätt, så att det bryts ned med tillräckligt med syre. I annat fall kommer din kompost att orsaka metanutsläpp och lukta illa. Donera kläder som är för små eller du inte vill ha till välgörenhet eller insamlingar. Din gamla garderob kan strimlas och bli råmaterial till nya textilier och förpackningsmaterial eller få ett nytt liv som second hand-kläder. På så sätt sparas dyrbar energi och våra naturresurser. Använd kroppen! Att promenera är inte bara nyttigt, det är bra för miljön också. Men vi behöver transporter ibland TRANSPORT 30 Pröva något av dessa sätt att ta dig till skolan eller jobbet: cykla, promenera, samåk eller använd allmänna kommunikationer. I genomsnitt frigör varje liter bränsle som förbränns i en bil över 2,5 kg koldioxid så andra sätt att ta sig fram är helt klart bättre för klimatet. Ta tåget! En person som reser ensam i en bil orsakar tre gånger större koldioxidutsläpp per kilometer än om hon eller han tagit tåget. Undersök alternativ till att flyga. Flyg är världens snabbast växande orsak till koldioxidutsläpp. En flygning över Atlanten producerar ungefär hälften av den mängd koldioxid en genomsnittlig person producerar under ett år, då samtliga behov tillgodoses, som belysning, uppvärmning och bilresor!

31 Våga ta ställning för klimatet! Genom smarta och genomtänkta val som påverkar ditt och andras liv är du en förändringsaktör i arbetet mot klimatutmaningarna. TA STÄLLNING Du har rätten att bli hörd. Använd den! Konsumentmakt! Fråga företag och i butiker var och hur den vara du tänker köpa är tillverkad och om den kunde ha producerats på ett mer miljövänligt sätt. Ju fler som frågar ju större är chansen att det går tillbaka i produktionsleden att det behövs förändring! Konsumenter kan skapa trender, och på så sätt också i förlängningen ändra förutsättningar! Behöver jag verkligen den här? En riktig klimatbov är konsumtion! Varje gång du handlar kan du tänka efter om du verkligen behöver det du tänkte köpa. Ät mindre kött. Om du inte vill eller kan bli vegetarian helt är det bra att tänka på hur mycket och vilket typ av kött du äter. Påverka politiker! Rösta, skriv mail och brev till de politiker som ska representera dig! Gör din åsikt hörd för politiker och makthavare i samhället. Folkopinion är väldigt viktigt för det ökar möjligheterna för politiker att göra något, om de vet vad du som väljare tycker att de borde och behöver göra för att få just din röst. Att veta vem det är som för din talan i de politiska förhandlingsrummen är viktigt. Det är den yttersta konsumentmakten att rösta och välja sina företrädare! Så tänk igenom, vem för bäst din talan? FAKTA Kom ihåg att 70 % av hushållsenergin som används inom EU går till bostadsuppvärmning och 14 % till uppvärmning av vatten. En sänkning av temperaturen med 1 grad Celsius kan minska familjens energiräkning med 5 10 % och eliminera upp till 300 kg koldioxidutsläpp per hushåll och år. 31 bostad vatten

32 Vad kan din KFUK-KFUM-förening göra? med i alla beslut som tas. Det här arbetet tar aldrig slut utan är en process som vi alla, både personer och föreningar, måste arbeta med hela tiden och på olika sätt! För att bidra till att den svenska miljöpåverkan minimeras är det KFUK- KFUMs miljöpolicy att allt som görs inom KFUK-KFUM Sverige ska göras med en miljö- och klimatpåverkan som är mindre än det svenska genomsnittet. rätt spår! Du kan också som medlem i en KFUK-KFUM-förening kräva att ledning och styrelse följer vår miljö- och klimatpolicy genom att ställa en del viktiga frågor angående vissa teman, som en typ av checklista. TRANSPORT Hur tar sig din förening till en tävling, match, turnering eller era scoutläger? Flyger ni eller åker ni tåg? Åker ni kanske tillsammans eller hyr ni en buss? Rekommendera din förening att ta tåget, samåka, och åk buss hellre än bil. Väljer ni att ändå åka bil så satsa på en liten bil som ni klämmer in er så många som möjligt i. Ska ni hyra bil? Valet blir då naturligtvis en miljöbil! Måste din förening ändå flyga kan du försöka se till att ni klimatkompenserar. Det finns olika alternativ på klimatkompensation. Bäst blir det om ni följer Energimyndighetens rekommendation för klimatkompensation. Kolla in och föreslå för din förening: 32

33 Se till att minska energiförbrukningen i din förening! Är föreningen hyresgäst och ni inte själva kan påverka kan ni ju alltid diskutera miljöpolicy med er hyresvärd. Men ni kan också: ENERGI Byta till lågenergilampor i era lokaler! Varje 60-watts glödlampa som byts mot en lågenergilampa sparar runt 400 kronor. Sänka temperaturen i era lokaler! Bättre utnyttjad värme sparar både pengar och naturresurser. Hur sparar ni vatten i din förening? Speciellt varmvatten är energikrävande. Finns det en diskmaskin så använd den istället för att handdiska, laga alla kranar som droppar och installera snålspolande toaletter. Få ledningen att se över din förenings elavtal! Det viktigaste är att använda så lite el som möjligt, men det är också viktigt att den el som ändå används är så klokt producerad som möjligt. Välj i första hand vind eller solkraft, i andra hand bra miljöval eller motsvarande. Det är alltid bra att tänka på vad som köps in till din förening. Att köpa är att ta ställning. Så vad tar ni i din KFUK-KFUMförening ställning för? Ofta handlar det om ganska stora mängder mat och fika som köps in till arrangemang i föreningar och då blir ju genomslaget stort om du väljer klimatsmart! KÖPA Köp eko och Fair Trade! Effekterna av framför allt konstgödsel och andra kemikalier gör att ekologiskt producerad mat är ett bra miljö- och klimatval. Att saker också producerats på ett schysst och rättvist sätt är väl också viktigt för din förening? Ska ni fika eller käka på ett läger eller under en turnering, köp ekologiskt och Fair Trade! Var klimatkämpar köp vego! Köttproduktionen i världen står för ungefär 20 % av utsläppen av växthusgaser och är i storleksordning med transporterna i sin klimatpåverkan. Så varför inte ha vegetariskt på ert nästa arrangemang? Bra för plånboken och klimatet! Nära din förening är bra! Ingen blir smartare eller lyckligare av att äta mat som farit runt jorden. Att försöka minimera transporter är alltid bra. Fråga efter lokalproducerad mat och frukt i din förening. 33

34 KFUK-KFUM är en viktig förändringsaktör i arbetet mot klimatförändringarna både nationellt och globalt! Få andra att också bli det. Men vad kan och borde KFUK-KFUM göra? Vi kan och bör kräva att våra kommuner, Sveriges för att påverka politiker och allmänhet att gå i rätt riktning i klimatarbetet! Starta en klimatgrupp! En klimatgrupp i en KFUK-KFUM-förening kan påverka föreningen att ta ställning i klimatarbetet. Din förening kan i sin tur påverka kommunen. Detta kan skapa ringar på vattnet och i förlängningen påverka klimatarbetet på nationell och internationell nivå. Tillsammans är våra röster starka! Blogga om er favoritklimatfråga! GÖR NÅGOT Arrangera klimatmöten! Försök att få en insatt talare som kommer och föreläser om klimatutmaningarna för din förening, klass eller skola. Arrangera event eller konferenser, konserter eller sportevent där klimatutmaningarna tas upp ifrån olika perspektiv. Vad är viktigt för just föreningen på din ort? Skriv till de politiker som ansvarar för miljö- och klimatarbetet! På lokal nivå i din stad, till ministrar i Sveriges regering och på EU-nivå. En namnunderskriftinsamling kring ett ämne som du fastnat speciellt för är ofta bra. Skicka sedan namnunderskriften till dina politiker och tvinga dem att lyssna på dig! Skriv och sätt upp en pjäs om klimatutmaningarna. Olika konstformer och konstuttryck är bra sätt att belysa något du brinner för! Skriv debattartiklar! Har ditt plugg en skoltidning eller har din förening ett nyhetsbrev som du kan skriva en debattartikel i? Skriv också insändare till din lokala nyhetstidning! Ordna en sakbytardag! Att byta grejer du inte behöver mot saker du behöver utan att konsumera nytt är en klimatsmart konumtionslösning! Din förening spelar en viktig roll i klimatarbetet i Sverige och globalt! 34

35 Sätt igång! Som du nu förstår är vi alla en del i det globala klimatarbete som måste ske för att vi ska ha en hållbar framtid och få stopp på klimatförändringarna. EU och Sverige måste göra sin del och du och din KFUK-KFUM-förening är viktiga är viktigt att börja klimatarbetet nu? Det bara att sätta igång! fungera som ett konkret verktyg för dig eller din förening att komma igång med ditt eller ert klimatarbete. Med hjälp MER INFO Vill du läsa mer? Här är några bra sidor att spana in: Europakommissionen, generaldirektoratet för miljö: Europakommissionens arbete med klimat: Europeiska miljöbyrån: FN:s konvention om klimatförändringar och Kyotoprotokollet: FN:s vetenskapliga panel om klimatförändringar: FN:s miljöprogram: Filmklipp om klimatförändringar: För mer tips om vad Du kan göra i din vardag:

36 Inom KFUK-KFUM vill vi ta ett aktivt ansvar för kommande generationers livsvillkor. Det innebär att vi utöver att arbeta med unga människor även försöker jobba med alla andra saker som påverkar våra förutsättningar för att leva ett bra liv i framtiden. Klimat och miljö är en sådan sak. I den här boken kan du läsa om klimatproblematiken, vem som gör vad och vad du själv kan göra. Tillsammans kan vi ta ansvar för framtiden, just nu!