Vilken roll tar du i EU:s klimatarbete?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vilken roll tar du i EU:s klimatarbete?"

Transkript

1 Påverka eller påverkas Vilken roll tar du i EU:s klimatarbete?

2 Copyright 2011 KFUK-KFUM Sverige Text: Caroline Daly Form: Daniel Anundi KFUK-KFUM Sverige Box Stockholm

3 Innehåll Gemensam framtid 4 Vad är problemet? 6 Vad gör EU idag? 10 Globalt avtal 16 Vad gör Sverige? 18 Röster från EU 20 Ungas klimatprojekt 24 Gör något! 28 3

4 Gemensam framtid Unga utgör en tredjedel av världens befolkning och är de som kommer att ärva en framtid märkt av klimatförändringar. Därför är det enormt viktigt att nuvarande makthavande generationer agerar på ett effektivt sätt och att ungas röst kring klimat frågor hörs tydligt.

5 Genom FN:s Barnkonvention har unga människor rättigheten att göra sina röster hörda i ämnen som påverkar och berör dem. Klimatförändringar är verkligen ett sådant ämne. KFUK-KFUM jobbar aktivt för att unga ska inkluderas i förhandlingar, planer och policys vad gäller klimatarbetet, både nationellt och internationellt. Det är KFUK-KFUMs mål att just du och din KFUK-KFUM-förening ska engagera dig och er i frågan, eftersom klimatfrågor är vårt ansvar som global ungdomsrörelse. Vi måste tillsammans bli en klimatsmart rörelse! We can t solve problems by using the same kind of thinking we used when we created them Albert Einstein Föroreningar som skapar klimatförändringar vet inga landsgränser och därför måste politiska beslut och arbetet mot miljö- och klimatproblem också vara gränsöverskridande. Vårt nationella arbete för att stoppa klimatförändringarna är betydelsefullt. Det finns också samarbeten internationellt som är oerhört viktiga, som till exempel klimatarbetet inom EU. Men vad gör EU på klimatområdet? Och kanske viktigast, hur kan Du som ung i KFUK-KFUM i Sverige påverka klimatutmaningarna i en positiv riktning, både på hemmaplan och i EU? Vi kanske inte helt kan stoppa de förändringar i vårt klimat som sker just nu, men vi kan agera för att minska dagens och framtidens klimatpåverkan, och som individer, samhälle och global ungdomsrörelse agera för att minska mängden energi vi använder och mängden koldioxid vi släpper ut! Här kan du läsa om EU:s arbete med klimatutmaningarna och se några exempel på hur unga i KFUK-KFUM i Sverige och globala YMCAs arbetar med klimatfrågor. Du får också bra vardagstips på hur du och din KFUK-KFUM-förening kan vara en lösning på klimatproblemen! The whole world will have to come together and fight climate change together, because it is 5a global challenge Connie Hedegaard, EU kommissionär i klimatfrågor

6 Vad är problemet? Klimatförändringarna orsakas av utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser och den ökade koncentrationen av dessa i atmosfären. Ju högre halt växthusgaser som finns i atmosfären, desto mer påverkas och förändras klimatet. Koldioxid är egentligen en naturgas i atmosfären, men koncentrationen har ökat dramatiskt, exempelvis genom brännandet av fossila bränslen som olja, gas och kol som används som energikälla världen över.

7 Sedan den industriella revolutionens början har halten koldioxid i atmosfären ökat med 37 %, och under 1900-talet har temperaturen på jorden också ökat med cirka 1 grad Celsius. Enligt forskningen är dagens halter av växthusgaserna koldioxid och metan i atmosfären de högsta på år, vilket alltså ökar växthuseffekten och klimatförändringarna. fakta Varje år produceras elva ton växthusgas per invånare i EU, medan utvecklingsländerna endast producerar cirka ett ton per invånare och år! Rika industriländer ansvarar för 80 % av de globala utsläppen av koldioxid och Europas ekologiska fotavtryck är ett av de största på planeten. EU:s medborgare utgör mindre än 10 % av jordens befolkning men använder 15 % av jordens energi, en fjärdedel av jordens papper och konsumerar hälften av världens köttproduktion. Sättet vi i Sverige och Europa producerar och konsumerar på idag bidrar till mycket av dagens klimat- och miljöproblem, som exempelvis den globala uppvärmningen, föroreningar och utarmningen av jordens naturresurser. Det är också viktigt att minnas att det vi gör och de växthusgaser vi i Europa och Sverige släpper ut påverkar andra delar av världen. Det är därför viktigt att klimatpolitiken har en global inriktning och att man fokuserar på åtgärder som ger så stor minskning av växthusgaser som möjligt. 11 ton 1 ton 7

8 Dubbeltrubbel klimaträttvisa enda vägen! Klimaträttvisa är ett begrepp som ofta används för att se på klimatförändringarna som en etisk fråga, dvs. en fråga som handlar om vad som uppfattas som rätt och fel. Klimaträttvisa handlar om hur klimatförändringarnas påverkan är kopplat till social rättvisa. Klimaträttvisa undersöker hur mänskliga rättigheter och historiskt ansvar för utsläpp är kopplat till klimatförändringar. En central del i begreppet klimaträttvisa är erkännandet av att de länder och människor som är minst ansvariga för utsläppen är de som är hårdast drabbade av klimatförändringarnas konsekvenser. Fattiga länder drabbas mest av klimatförändringarna redan idag, och om inte utsläppen minskar kommer människors livsförutsättningar att försämras dramatiskt. Detta för att fattiga människor och samhällen med små marginaler har få möjligheter att anpassa sig till klimatförändringens konsekvenser. Fattiga människor i fattiga länder är ofta mer beroende av naturresurser och jordbruk för sin överlevnad. Det innebär att deras försörjning påverkas direkt av klimatförändringar. Samtidigt tvingas många att utnyttja naturresurserna på ett sätt som skadar miljön, till exempel genom att avverka skog för att få mer jordbruksmark eller ved till matlagning och värme. Skogsavverkningen leder i sin tur till jorderosion och minskade skogsarealer som binder koldioxid. Vi befinner oss alltså mitt i en dubbel global utmaning: klimatförändringar och global fattigdom. Fattigdomen i världen är nära sammanlänkad med klimatfrågan och klimatförändringarna innebär påfrestningar och begränsningar för utvecklingen i fattiga länder. Dessa två utmaningar, fattigdom och klimatförändringar, kräver gemensamma lösningar! 8 fakta Klimatförändringar har även skett tidigare i historien, men aldrig förr i så snabb takt som nu. Klimatet kommer alltid att variera av naturliga orsaker, men dessa kan bara förklara en liten del av den globala uppvärmningen. Majoriteten av forskare är överens om att den globala uppvärmningen beror på en ökad koncentration av växthusgaser i atmosfären, orsakad av människors aktiviteter. Klimat är inte samma sak som väder! Klimat är det genomsnittliga mönstret av väder i en given region under en längre tidsperiod.

9 Eftersom industriländerna har stått för huvuddelen av utsläppen som orsakat klimatförändringarna har de ett större ansvar att minska sina egna utsläpp och själva göra klimatsmarta omställningar. Industriländerna måste också stödja och hjälpa utvecklingsländerna att möta klimatförändringarna och ställa om till klimatsmarta lösningar för framtiden. Alla människor har lika mycket rätt att på ett hållbart sätt använda jordens resurser, och lika mycket rätt till utveckling! Varifrån pengarna ska komma för att hjälpa fattigare länder med klimatsmarta lösningar för fortsatt utveckling är en omdiskuterad och ibland känslig politiskt fråga. Internationella förhandlingar verkar domineras av lösningar som gynnar bland annat svenska och europeiska företagsintressen, istället för klimatet och klimatsmarta omställningar i fattigare länder. På grund av vår historiska klimatpåverkan och ekonomiska kapacitet att göra klimatsmarta omställningar har Sverige och EU en stor möjlighet och ett stort ansvar att gå före och visa ledarskap i arbetet mot klimatförändringarna. Men sker de omställningar som kan bromsa klimatförändringarna? Om inte, varför inte då? Är det så att det handlar om brist på politisk vilja från den rika världens ledare? Och ska KFUK-KFUM som del i en global ungdomsrörelse i sådana fall acceptera detta? KFUK-KFUM vill att vi som rörelse ska ta ansvar för klimaträttvisa! För att åstadkomma förändring behöver vi en stark röst för klimaträttvisa, där vi går ihop och tar strid för systemförändring istället för klimatförändring. Vi som global ungdomsrörelse har ett stort ansvar i detta arbete, därför är det viktigt att vi nu tillsammans gör det vi kan lokalt och globalt! 9

10 Vad gör EU idag? Utgångspunkten för EU:s gemensamma klimatpolitik brukar kallas tvågradersmålet. Tvågradersmålet är målet om att den globala temperaturhöjningen på jorden ska begränsas till två grader Celsius, jämfört med nivån före den industriella revolutionen, det man brukar kalla förindustriell nivå.

11 Tvågradersmålet ett för lågt mål? EU:s gemensamma klimatpolitik utgår alltså från att långsiktigt begränsa den globala temperaturhöjningen till max två grader, vad som brukar kallas tvågradersmålet. Analyser av FN:s klimatpanel (IPCC) pekar på att målet kräver snabba utsläppsminskningar. Inom ramen för FN:s klimatkonvention är EU:s mål också att nå ett globalt och rättsligt bindande avtal så att jordens temperaturhöjning inte ökar mer än två grader Celsius. Tillåts temperaturen öka med mer än två grader Celsius kan effekterna bli mer svårhanterliga och accelerera. Då ökar också risken för att överskrida så kallade tipping points. Med tipping points menar forskarna bland annat att det finns en större risk för tilltagande smältning av landis på Grönland och Antarktis. Det innebär också en större risk för upptining av tundran i norra Europa, Asien och arktiska Kanada, med fara för stora utsläpp av växthusgasen metan. Samtidigt visar analyser från FN:s klimatpanel att redan med temperaturökningar under två grader kan betydande effekter på samhällen och ekosystem i olika delar av världen uppstå! Tvågradersmålet är enligt många en politisk avvägning som inte är speciellt ambitiös, ingen vetenskaplig gräns. FN:s klimatpanel har exempelvis inte rekommenderat tvågradersmålet, utan konstaterat vilka risker som finns vid olika temperaturökningar. fakta Tvågradersmålet innebär att den globala temperaturökningen måste begränsas till högst två grader Celsius jämfört med nivån före den industriella revolutionen. 11 Tvågradersmålet presenteras ofta i form av atmosfärisk koncentration av växthusgaser och uttrycks i miljondelar (ppm). Just nu ligger vi på 391 ppm och ökar med cirka 2 ppm per år. Forskare menar att den säkra gränsen ligger på 350 ppm, en gräns som alltså redan överskridits.

12 Vissa forskares bild av läget har också skärpts på flera punkter eftersom klimatsystemet har förändrats mer än man kunnat förutse. Till exempel har sommarisen över Arktis minskat hastigare och havsnivåerna har stigit snabbare. Men kanske viktigast: utsläppen av växthusgaser har under 2000-talet ökat mer än vad man kunnat föreställa sig! Kritiker till tvågradersmålet har, med stöd i forskning, samlat sig bakom kravet att utsläppen av växthusgaser ska gå ner till 350 ppm, vilket motsvarar en temperaturhöjning på cirka 1,7 grader. Den snabba ökningen av utsläpp runt om i världen gör att möjligheterna att ens i teorin nå tvågradersmålet tyvärr är svårt, för att inte säga omöjliga, visar siffror från Internationella Energiorganet, IEA. De minst utvecklade länderna (MUL) och alliansen med små ö-stater (AOSIS) arbetar för att FN ska öka ambitionen till 1,5 grad. EU:s utgångspunkt är att industriländer bör ta på sig ett större ansvar för minskningar av utsläpp och minska dem med % till år 2020 och med % till år I mars 2000 startade Europakommissionen det Europeiska Klimatförändringsprogrammet (ECCP), där EU arbetar tillsammans med näringslivet, miljöorganisationer och andra parter, för att hitta sätt att minska utsläppen. För att bidra till att minska de globala utsläppen har EU därför antagit ett klimat- och energipaket som omfattar konkreta åtgärder för att hålla nere temperaturökningen till två grader. Klimatoch energipaketet står inför svåra utmaningar, bland annat riskerna med klimatförändringarna och den politiska viljan att göra något åt dem, men också det internationella engagemanget för att bekämpa klimatförändringarna och anpassningen till klimatförändringarnas konsekvenser är svåra utmaningar. fakta FN:s klimatpanel IPCC består av många forskare från olika länder inom olika forskningsområden. 12

13 EU:s klimat- och energipaket I ett beslut 2008 antog alltså EU:s ledare ett stort åtgärdspaket för att minska de utsläpp som till stor del orsakat klimatförändringarna. Detta åtgärdspaket är ett stort klimat- och energipaket med mål för år Strategin innehåller riktlinjer och målsättningar för hur mycket varje EU-medlemsland måste minska sina utsläpp med fram till år 2020, för att klara av att nå tvågradersmålet du läste om. Med klimat- och energipaketet vill EU få in Europa på rätt spår för en hållbar framtid. Detta ska uppnås genom att: minska utsläppen av växthusgaser med 20 % (30 % om det blir en internationell överenskommelse, som exempelvis vid COP17-mötet i Durban 2011) minska energikonsumtionen med 20 % genom bättre energieffektivitet se till att 20 % av energin kommer från förnybara energikällor. För att uppnå det har EU antagit rättsakter som ska underlätta för sådana energikällor och utveckla en marknad för dem, bland annat inom områdena biomassa och biobränslen Förutom dessa så kallade mål innehåller EU:s klimat- och energipaket också mål om att biodrivmedel ska utgöra minst 10 % av de drivmedel som används inom transportsektorn år Klimat- och energipaketet innehåller också flera lagstiftningsförslag, bland annat: ändrade regler för handel med utsläppsrätter nya regler om minskade utsläpp för branscher som inte omfattas av utsläppshandeln en ansvarsfördelning om hur utsläpp av växthusgaser ska fördelas mellan EU-länderna nya regler för koldioxidavskiljning. Koldioxidavskiljning är en metod för att samla upp koldioxiden från fabrikers och kraftverks rökgaser och lagra koldioxiden under jord eller i havet. På det här sättet minskar koldioxidutsläppen till atmosfären Många menar att målen EU antagit är alldeles för lågt satta och inte räcker för att hålla den globala temperaturökningen under två grader Celsius. FN:s klimatpanel rekommenderar % mindre utsläpp och eftersom EU är en rik region, med stora möjligheter till omställningar, bör EU:s mål ligga närmare 40 %, vilket alltså inte är fallet idag. 13 En annan kritik är att en stor del av EU-länders utsläppsminskningar ska få göras i länder utanför EU, med så kallade flexibla mekanismer. Det innebär att ett land som har lovat att minska sina utsläpp kan betala för utsläppsminskningar i ett utvecklingsland i stället för att göra hela arbetet på hemmaplan. Samtidigt som kritikerna menar att en viktig del av ett klimaträttvist arbete är att betala för omställningen i fattigare länder, varnar de för att de flexibla mekanismerna kan fungera som kryphål för att slippa ta itu med de egna utsläppen inom EU.

14 Det är många med stöd i forskningen, som menar att utsläppen i EU behöver minska mycket mer än vad EU säger och att fokus måste vara att minska utsläppen inom EU. Det behövs också mål om mer stöd till klimatarbetet i fattiga länder. Men stöd i form av till exempel tekniköverföring och stöd till anpassning till klimatförändringarna får inte ske på bekostnad av utsläppsminskningar i EU. Det måste ske parallellt med minskade utsläpp i EU! EU har också mer långsiktiga mål fram till år 2050, med grund i tvågradersmålet. De långsiktiga målen är att minska utsläppen av växthusgaser med % senast år 2050, jämfört med 1990 års nivåer. Det viktigaste är att minska användandet av fossila bränslen såsom olja, gas och kol. Detta minskande måste påbörjas nu, för ju längre vi väntar desto mer skada tar klimatet och därmed blir omställningen svårare och också dyrare! Handel med utsläppsrätter En hörnsten i, och ett viktigt instrument för EU:s klimatpolitik, är det system för utsläppshandel (EU ETS), som innebär en begränsning av utsläppen från industrisektorn. Systemet, som introducerades 1 januari 2005, gäller ungefär fabriker och anläggningar som står för cirka hälften av EU:s utsläpp av koldioxid. EU har härmed infört ett system för handel med kvoter för utsläpp av växthusgaser. Systemet fungerar så att EU-länderna bestämmer kvoter för hur mycket koldioxid industrier som till exempel stålverk, energiföretag och cementfabriker får släppa ut. Om ett företag vill släppa ut mer koldioxid än vad den egna kvoten tillåter, måste företaget köpa överskottskvoter från mer effektiva företag som inte utnyttjar hela sin kvot. De industrier som släpper ut mindre koldioxid än vad som är tillåtet kan alltså sälja sina oanvända utsläppsrätter till andra som har högre utsläpp än de får ha. Företag som går över sina utsläppsgränser och inte täcker detta med inköpta utsläppsrätter måste betala höga straffavgifter. Handeln med utsläppsrätter har blivit hårt kritiserad eftersom taket för hur stora de totala utsläppen får vara har satts så högt att nästan alla EU-länders industrier fått fler kvoter än de har kunnat använda. De första tre åren som systemet var igång ökade till och med EU:s utsläpp med 1,9 %, helt motsatt målet om minskade utsläpp! Ett annat stort problem är att industrierna har fått utsläppsrätterna gratis och sedan gjort stora ekonomiska vinster på att sälja dem vidare. 14

15 Vem gör vad? Huvudansvaret för klimatpolitiken har ministerrådet för miljö. Miljöministrarna i EU:s medlemsländer träffas normalt två gånger per termin i miljörådet. Inför dessa möten diskuterar Sveriges regering med riksdagen i EU-nämnden och informerar miljö- och jordbruksutskottet. Europakommissionen tar fram strategier och lagstiftning som ska användas över hela den europeiska kontinenten. Lagstiftningen antas tillsammans med Europaparlamentet, som består av direktvalda ledamöter från alla 27 medlemsstater, och ministerrådet som företräder de 27 nationella regeringarna i EU. Europakommissionen ser också till att de beslut som antagits genomförs i praktiken i medlemsstaterna. Kommissionen representerar EU vid internationella förhandlingar, som exempelvis COP-mötena i Köpenhamn 2009, Cancún 2010 och kommande mötet i Durban Europaparlamentets utskott för miljö, folkhälsa och livsmedel kallas ENVI-utskottet, och är med sina 64 ledamöter ett av de största utskotten i Europaparlamentet. Inom miljöpolitiken har ENVI-utskottet hand om klimatförändringar, men också arbetet mot luft-, mark- och vattenföroreningar, hantering och återvinning av avfall, hantering av farliga och giftiga ämnen och skydd av den biologiska mångfalden. ENVI-utskottet ansvarar också för hållbar utveckling, internationellt och regionalt miljöskydd samt civilskydd. fakta EU:s övergripande klimatmål är att hindra den globala uppvärmningen från att öka med mer än två grader Celsius jämfört med förindustriell nivå. För att möjliggöra detta har EU enats om mål som ska vara uppfyllda fram till år Dessa klimatmål brukar förkortas vilket är procentsatserna man vill nå och faktiskt också vilket år man vill nå dem: Minska växthusgasutsläppen med minst 20 %, jämfört med 1990 års nivåer Sänka energiförbrukningen med 20 % Höja andelen förnyelsebar energi till 20 % av all energikonsumtion Förnybar energi är energi som kommer från icke-fossila källor. Det är bland annat energi från vind-, sol- och vattenkraft samt biobränsle. 15

16 Globalt avtal EU:s ståndpunkt är att det enda effektiva sättet att nå tvågradersmålet är ett heltäckande juridiskt bindande globalt avtal och är med i förhandlingarna för ett sådant. Ett globalt avtal måste accepteras av både industriländer och utvecklingsländer och samtidigt ge tillräckliga resultat i form av minskade utsläpp. Den stora utmaningen är att också få stora länder som USA, Australien, Indien och Kina att ansluta sig till avtal om att minska koldioxidutsläppen.

17 Kyotoavtalet Kyotoprotokollet är det första rättsligt bindande klimatavtalet under FN:s klimatkonvention och slöts den 11 december 1997 i Kyoto i Japan, därav namnet Kyotoavtalet. Avtalet trädde i kraft den 16 februari 2005, och har som mål att de årliga globala utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 5,2 % från året 1990 till perioden Enligt Kyotoavtalet ska de rika industriländer som undertecknar protokollet minska eller begränsa sina utsläpp av växthusgaser och nå vissa satta utsläppsmål senast år Kyotoprotokollet riktar in sig på de rika industriländerna, eftersom dessa är ansvariga för den största delen av utsläppen av växthusgaser, både historiskt sett och idag. Genom EU:s och medlemsstaternas godkännande av Kyotoprotokollet, åtar länderna sig att under perioden minska sina utsläpp av växthusgas med 8 % i förhållande till nivån för år EU-medlemsländerna har sedan förhandlat och fått olika kvoter som skiljer sig mellan länderna. Kyotoavtalet omfattar inte utvecklingsländerna som saknar bindande utsläppsmål under åtagandeperioden Det gäller även till exempel Kina och Indien, vars tillväxt gör att de snabbt ökar sina bidrag till de globala utsläppen. Alla länder har inte gått med på att följa Kyotoprotokollet. Till exempel har USA, som står för 21 % av världens koldioxidutsläpp, hittills vägrat att binda sig till några internationella överenskommelser. Köpenhamn COP15 I december 2009 träffades världens klimatförhandlare i Köpenhamn på FN:s femtonde klimattoppmöte, COP15. Där ville man enas om en ny åtagandeperiod som ska ta vid när Kyotoprotokollet löper ut år Dessvärre blev mötet inte så konstruktivt och inget nytt bindande avtal togs. Många kallade COP15-mötet för ett fiasko. COP15-mötet slog återigen fast att den globala temperaturökningen inte får bli större än två grader och att de globala utsläppen måste minska. De förpliktelser som olika länder åtagit sig före och under mötet finns med i slutprotokollet från mötet, men inga bindande krav finns med. Slutprotokollet, The Copenhagen Accord, är ett tunt dokument och blev alltså inte det ambitiösa klimatavtal som man hade hoppats på. 17 Eftersom åtagandeperioden för Kyotoprotokollet går ut år 2012 blir enligt många COP17-mötet i Durban 2011 den sista chansen för ett globalt bindande avtal att bli verklighet. KFUK-KFUM vill att EU ska vara en pådrivande kraft i det internationella klimatarbetet för att skapa ett nytt bindande avtal!

18 Vad gör Sverige? Sverige har anslutit sig till många regionala och globala överenskommelser till skydd för miljön. Sverige deltar i olika samarbeten i Norden, inom EU, i samarbete med enskilda länder och globalt. Att leva upp till utlovade arbeten som är viktiga internationellt och att delta i internationella överenskommelser är en viktig del av svensk miljö- och klimatpolitik. Sverige har ett ansvar för hur de egna produktions- och konsumtionsmönstren påverkar miljötillståndet i andra länder, och Sverige har också ett stort ansvar att bidra till en bättre miljö för de allra fattigaste i världen som ofta drabbas hårdare av klimatförändringarna!

19 Den svenska klimatpolitiken baseras framför allt på de bedömningar som görs av forskarna inom FN:s klimatpanel, men Sveriges klimatpolitik bygger också mycket på samarbete inom EU. I praktiken måste Sverige alltså förhålla sig till EU:s klimat- och energipolitik och speciellt de mål och åtgärder du läste om tidigare. Men Sverige har också satt egna mål som vi vill nå fram till år 2020: att minst 50 % av den svenska energin ska vara förnybar år 2020 att utsläppen av växthusgaser i Sverige minskas med 40 % jämfört med år 1990 att energieffektiviteten ökas med 20 % till år 2020 att minst 10 % av energin i transportsektorn är förnybar Också Sverige har fått kritik för sitt klimatarbete. Många menar att Sverige kan och borde göra mer, framförallt på hemmaplan och i sitt stöd till klimatsmarta lösningar i utvecklingsländer. En kritik Sverige har fått handlar om försäljning av svenska utsläppsrätter. Sverige har höga klimatmål och pratar om klimatåtgärder för att dessa ska nås, men vi är samtidigt beredda att sälja våra oförbrukade utsläppsrätter på den internationella marknaden. Det här innebär att utsläppen kan göras i ett annat land och att Sverige på så vis också möjliggör för andra att släppa ut farliga växthusgaser. En stor del av det klimatarbete som gjorts av svenskar tappar då effekt! Många menar att för klimatets skull är det viktigt att överskottet av utsläpp som finns i Sverige inte säljs vidare. 19

20 Röster från EU Du har nu läst om de mål och strategier EU har för att nå tvågradersmålet. Men vad säger personer som arbetar i EU med EU:s klimatarbete? KFUK-KFUM pratade med Carl Schlyter (mp) och Åsa Westlund (s), EU-parlamentariker i EU:s miljöutskott om vad EU inte gör, vems ansvar arbetet mot klimatförändringarna är och hur du som ung i Sverige kan påverka EU:s klimatpolitik.

21 Den viktigaste klimatfrågan inom EU enligt Carl Schlyter är den som EU inte arbetar med. Nämligen den ständigt ökande konsumtionen och att man vill ta ut alla EU:s effektiviseringsvinster och innovationskraft i form av ökad köpkraft och konsumtion. Fortsätter vi på det här sättet kommer vi inte att nå miljömålen, säger Carl Schlyter. foto: Peter Berggren/Imagine Störst ansvar för arbetet med klimatutmaningarna tycker Åsa Westlund att politiker i de industrialiserade länderna har. Det är vi i den rika världen som har släppt ut och fortfarande släpper ut mest växthusgaser. Det är dessutom vi som har störst möjlighet att investera i nya klimatsmarta gröna lösningar. Carl Schlyter menar att varenda människa har ansvaret när det gäller arbetet med klimatutmaningarna. Att till exempel välja att sitta på verandan och fika med ett gäng kompisar är inte så klimatbelastande, men om vi hela tiden köper nya grejer, åker mycket bil eller flyger ofta är vi extremt klimatbelastande. Som det är nu ser du inte den verkliga kostnaden av din konsumtion eftersom utsläppen från produktionen ofta Åsa Westlund (s) sker utomlands. När vi märker på priset vi betalar hur dyr vår konsumtion är för klimatet kommer människor kunna koppla sina verkliga åsikter till vad de faktiskt gör med sina pengar. Även om du förstår att en flygresa eller en stor biff innebär mycket klimatutsläpp, tar du inte hänsyn till det om det inte syns i plånboken. Detta är också en av de största utmaningarna i jobbet som EUparlamentariker i miljöutskottet, tycker Carl Schlyter, att få folk att förstå just problemen med konsumtion. En viktig utmaning är att göra så att miljölagarna gör att det märks när du vill förstöra klimatet och miljön, så att du gör val som stämmer överens med verkligheten. Info Det finns givetvis fler sätt att se på EU:s klimatpolitik än Carl Schlyters och Åsa Westlunds. KFUK-KFUM 21 har försökt att nå flera svenska parlamentariker i EU för att höra deras åsikter, dessvärre utan framgång.

22 FOTO: FREDRIK HJERLING Det mest konstruktiva EU gjort är enligt Carl Schlyter att i de internationella förhandlingarna förklara att EU som världens starkaste ekonomiska grupp av länder har som mål att minska sina utsläpp. I samma linje menar Åsa Westlund att en av de mest konstruktiva sakerna EU gjort är antagandet av klimat- och energipaketet du läste om tidigare. Det minst konstruktiva EU gjort är enligt Carl Schlyter att man ständigt pratar om att producera och konsumera mer och menar att hela logiken bakom det tänket är fel. Minst konstruktivt är också att industriintressen skapar en massa undantag från miljölagar så att lagstiftningen blir svår och att lagarna därför inte får de effekter man hoppats på från början. Åsa Westlund menar att det framför allt är mycket som EU inte har gjort som är minst konstruktivt. Bland annat behövs hårdare utsläppskrav för industri- och transportsektorn. Det finns fortfarande fall där EU möjliggör en politik som motverkar klimatarbetet. Samtidigt som EU vill prioritera järnväg kan EU ge ekonomiskt stöd till byggande av motorväg, säger Åsa Westlund. Miljöutskottet i EU-parlamentet har lyckats få igenom förbättringar med Carl Schlyter (mp) skärpta miljökrav och miljömål, men mycket återstår att göra tycker Åsa Westlund. Tyvärr sitter det regeringar i de flesta av EU:s länder som inte vill tillräckligt mycket och även i Europaparlamentet finns det personer som inte är villiga att arbeta för ett bättre klimat. Industrilobbyns förslag får alltför ofta stöd av en majoritet, tycker Westlund. EU är faktiskt ganska misslyckat på klimatområdet, men trots det är vi fortfarande bättre än nästan alla andra. Carl Schlyter 22 Enligt Westlund har den ekonomiska krisen tyvärr medfört att klimatarbetet hamnat längre ner på dagordningen inom EU. Klimatkommissionären Connie Hedegaard och Europaparlamentet har försökt att driva på för en ambitiösare klimatpolitik, med tuffare utsläppsmål till år 2020 och en plan för hur man ska minska utsläppen till år Tyvärr har dessa förslag inte fått stöd av Europas nationella regeringar. För att klimatarbetet ska komma igång krävs att medlemsländerna är med på båten och att några länder driver på arbetet. Sverige skulle kunna spela en viktig roll genom att själva gå före, men så är det tyvärr inte idag, säger Åsa Westlund.

23 Enligt både Carl Schlyter och Åsa Westlund är det brist på politisk vilja som är det största problemet vad gäller arbetet med klimatutmaningarna inom EU. Politiker är inte redo att göra vad som krävs, men det är hög tid att världens ledare inser att det är både nödvändigt och lönsamt att ta tag i klimatarbetet nu, säger Åsa Westlund. Åsa Westlund menar att vi måste argumentera för att rika länder, som Sverige, ska minska sina utsläpp på hemmaplan. Sverige har störst möjlighet att påverka EU:s klimatpolitik genom att gå före i klimatarbetet, visa att det är både ekonomiskt klokt och bra för klimatet. Den svenska regeringen gör, enligt Åsa Westlund, idag inte tillräckligt på klimatområdet och Sverige har därför förlorat trovärdighet i klimatfrågan. Sverige har störst möjlighet att påverka EU:s klimatpolitik genom att gå före i klimatarbetet, visa att det är både ekonomiskt klokt och bra för klimatet. Åsa Westlund Westlund tror absolut på ett nytt internationellt klimatavtal, likt Kyotoavtalet, men att säga när ett sådant kan tänkas komma till är svårt. Det första som måste till är att världens ledande politiker prioriterar klimatfrågan, vilket inte är fallet idag. Naturligtvis är det de rika länderna som måste stå för de största utsläppsminskningarna och de största investeringarna tycker Åsa Westlund. EU:s roll i detta är att hela tiden driva på för ett ambitiöst avtal samtidigt som EU går före och visar vägen. Vill du som ung få din röst hörd i EU-parlamentet funkar det bra att skriva till parlamentarikerna, enligt Carl Schlyter. Att vara med i organisationer som har råd att komma till EU-parlamentet och ha rättsliga experter som kan säga emot industrin är också bra sätt att göra sin röst hörd. Det går att påverka EU:s klimatpolitik som ung om du organiserar dig tillsammans med andra. Enkla saker gör också stor skillnad om man som ung vill påverka klimatpolitiken menar Åsa Westlund! Som att köpa mindre prylar och miljömärkt när det går, slänga mindre mat och åka kollektivt. Men kanske är det faktiskt viktigast att engagera sig och rösta på ett parti som har en ambitiös klimatpolitik! 23

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Olle Ludvigsson Europaparlamentariker Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Internationellt och europeiskt klimatarbete 1) 2) 3) Internationell klimatpolitik: Baksmälla efter Köpenhamn - hur går man

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Globala veckans tipspromenad

Globala veckans tipspromenad Globala veckans tipspromenad Kyrkornas globala vecka 2007 har temat Skapelsefeber! och handlar om skapelsen och klimatet. Varje år tar vi fram en tipspromenad till Kyrkornas globala vecka. På ett både

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser.

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att om man har max 3 km till jobbet ska man gå eller cykla för att bilar släpper ut mycket avgaser. Vi

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Frossa en brännhet klimatfars

Frossa en brännhet klimatfars Introduktion till Frossa en brännhet klimatfars Vi kommer från Teater Barbara och vi heter Johan Ehn, Anders Jansson och Carina Jingrot. Vi är skådespelare i pjäsen FROSSA en brännhet klimatfars. Föreställningen

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET

KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET Världen i vår vardag Public & Private Social Responsibility Initiative CSR Västsverige bildades 2008. Vi är en ideell förening vars ändamål är att

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Kommunens ansvar för klimatet

Kommunens ansvar för klimatet Kommunens ansvar för klimatet En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se Förord Fram till den 18 december är världens ledare samlade i vårt grannland för att förhandla fram ett

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Investera. för ett hållbart klimat. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

Investera. för ett hållbart klimat. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Investera för ett hållbart klimat De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Utgångsläget Få kan ha undgått de ringande varningsklockorna om hur klimatet förändras. Klimatförändringarna är en ödesfråga

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. Du är ingen miljöbov för att du

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik?

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Utrikesresorna 3 ggr så många som på 80-talet Åkerman, 2008 Jämförelse av utsläpp mellan olika tranportslag

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Internationell Politik

Internationell Politik Internationell Politik 733G20 Jensen Emma, Johnsson Gustav, Juholt Anton, Järneteg Anna, Kant Albertina 2012-05-22 Inledning Miljön debatteras ständigt och avtal för att minska utsläppen stiftas mellan

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS Belysning 1 Byt ut vanliga glödlampor mot mer energieffektiva lampor där det går. LED-lampan drar cirka 80 procent mindre

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument!

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument! Hållbar konsumtion - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument! Hållbar konsumtion Vad är det? Hållbar utveckling Det pratas mycket om hållbarhet. Hållbar utveckling, hållbar konsumtion, hållbart samhälle.

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

2030 och EU ETS. Olle Björk

2030 och EU ETS. Olle Björk 2030 och EU ETS Olle Björk Atlas of pollution EU:s nuvarande klimat- och energimål 20 % lägre utsläpp till 2020 jämfört med 1990 utan ambitiös internationell överenskommelse 30 % lägre utsläpp till 2020

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Klimatförändringar: kort fakta

Klimatförändringar: kort fakta FilmCentrum presenterar Klimatförändringar: kort fakta Klimat, växthuseffekt och global uppvärmning Den globala uppvärmningen började debatteras på allvar under 90-talet då man observerat en ökning av

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Växthusgasutsläppsredovisning. Kristian Skånberg - Maj 2014

Växthusgasutsläppsredovisning. Kristian Skånberg - Maj 2014 Växthusgasutsläppsredovisning Kristian Skånberg - Maj 2014 Inledning FN:s klimatpanel har nu kommit med sina tre utvärderingsrapporter av vad forskningen vet om klimatförändringar, vad de kan föra med

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

Maximera ert miljöansvar,

Maximera ert miljöansvar, Maximera ert miljöansvar, minimera er klimatbelastning! Var med och bidra till en hållbar utveckling genom att ta ert maximala miljöansvar! Ni kan vara trygga i att kommunicera resultatet då det bygger

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni.

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. Lycka till och ha så kul på din upptäcktsresa - ta gärna hjälp av ugglan Elvis på vägen! Namn station 1 Fotosyntesen

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vi lever över jordens tillgångar Hur många planeter lever vi på? Sverige: 3, 3 planeter Peru: 0,8 planeter

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi?

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Olle Björk Sammanhanget: Milstolpar i klimatförhandlingarna Klimatkonventionen i Rio 1992 Kyotoprotokollet 1997 Bali Action Plan 2007 Köpenhamn 2009 Mexiko 2010

Läs mer

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt!

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Climate Change, tillståndsprocessen, MKB m.m. Seminarium för STF Ingenjörsutbildning 1 september 2009 Mårten Tagaeus Charlotte Björnsdotter Lundgren Legal#3645892_1.PPT

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer