Etableringsbodar - köpa kontra hyra

Transkript

1 Etableringsbodar - köpa kontra hyra Studie för NCC Construction Karlstad Establishment sheds buy versus rent Felicia Holmsten Fakulteten hälsa-, natur- och teknikvetenskap Byggingenjörsprogrammet 22,5 hp Handledare: Malin Olin Examinator: Malin Olin

2

3 Sammanfattning Examensarbetet är gjort för NCC Construction AB i Karlstad, all indata är baserad på NCCs tidigare projekt i Värmland. De flesta byggentreprenörer hyr sina etableringsbodar med vetskapen om att det kostar mer än att investera i bodar, men utan studier på att det är lönsammare att köpa bodarna. Studien är gjord på Cramos energieffektiva bodar. Energiförbrukningen för produktion av en byggnad uppgår till 15 % av byggnadens livscykel, vilket leder till stora kostnader. En stor del av energin i produktionsskedet går till etableringsbodarna, undersökningar har gjorts på bodar för att få fram en energieffektiv bod och därmed har utgifterna på etableringarna minskat. Det finns ytterligare ett sätt att spara pengar på gällande etableringen och det är att äga sina etableringsbodar. Syftet är att visa vad som är mest lönsamt, att hyra eller köpa etableringsbodar. Med hänsyn till montering, demontering, lagring och underhåll har en kalkyl ställts upp som visar ingående kostnader och förutsättningar. Har man en beläggningsgrad på bodarna över 50 % är det mer lönsamt för NCC Construction att köpa sina etableringsbodar än att hyra dem. Vad som gör den största skillnaden är antalet förflyttningar på bodarna. Priset per byggdag kan halveras om man har en hög beläggningsgrad. Mellan 50 % - 90 % av hyrpriset kostar det att äga sina egna bodar per byggdag, beräknat på beläggningsdagar. i

4 Abstract The work is done for NCC Construction AB in Karlstad and all input is based on NCC's previous projects in Värmland. Most entrepreneurs rent their establishment sheds with the knowledge that it costs more than investing in sheds, but without studies that it is more profitable to buy the sheds. This study is based on energy efficient sheds from Cramo. The energy consumption for the production of a building is 15% of the building's life cycle, which leads to high costs. A large part of the energy in the production stage goes to the establishment sheds, studies has been made on sheds to produce energy efficient shed and therefore, expenditure on establishments has decreased. There is another way to save money regarding the establishment, and that is to own their own establishment sheds. The purpose is to show what is most profitable, renting or buying establishment sheds. In view of the assembly, disassembly, storage and maintenance a calculation was set up that shows input costs and conditions. If you have utilization on the sheds over 50%, it is more profitable for NCC Construction to buy their establishment sheds than renting them. What makes the biggest difference is the number of movements of the sheds. The price per build day can be halved if you have a high occupancy rate. Between 50% - 90% of the rental price will it cost to own their own sheds, based on occupancy days. ii

5 Innehållsförteckning 1,0 Inledning ,1 Syfte och mål ,2 Avgränsningar ,0 Bakgrund ,0 Metod ,1 Behov av bodar ,2 Lagring ,3 Kostnader ,4 Byggdagar ,5 Beläggningsgrad ,6 Kalkyl ,7 Intervjuer ,0 Resultat ,1 Värmland ,2 Karlstad ,3 Ökat antal förflyttningar ,4 Intervjuer ,0 Diskussion ,1 Kostnader som inte är medräknade ,2 Beräkning ,3 Logistik ,4 Hållbar utveckling ,0 Slutsats ,0 Tackord Källförteckning Bilaga 1: Grönt byggande.. B1.1 B1.17 Bilaga 2: Bodfördelning Värmland..... B2.1 B2.3 Bilaga 3: Personalbod och kontorsbod.. B3.1 B3.2 Bilaga 4: Kalkyl Värmland. B4.1 B4.9 Bilaga 5: Kalkyl Karlstad.B5.1 B5.9 Bilaga 6: Kalkyl Värmland förändrad B6.1 B6.9 iii

6 1,0 Inledning Detta examensarbete utförs för NCC Construction AB i Karlstad, i samarbete med Cramo Sverige AB i Karlstad. Under produktionsskedet uppgår energiförbrukningen till 15 % sett till hela byggnadens livscykel (Adalberth 1995), 41 % av dessa 15 % består av bodarnas energiförbrukning (Hatami 2010). Resterande energi förbrukas av byggbelysning, kranar, drift av containrar med maskiner och byggfläktar. Bodarna står därmed för den största delen av energiförbrukningen, vilket leder till stora kostnader. Energiförbrukning av en byggnad Produktion Energiförbrukning i produktionsskedet Bodar Brukarskede Belysning Rivning & Transporter Kranar & övrigt Figur 1: Visar fördelningen av åtgången energi under en byggnadslivstid(adalberth 1995). Figur 2: Visar vart energin främst förbrukas vid nyproduktion under byggskedet (Hatami 2010). I och med att studier gjorts på produktionens och etableringens energiförbrukning vore det intressant att se om man kan spara pengar på etableringsbodarna för att sänka produktionskostnaderna. Idag hyr de flesta byggentreprenörer etableringsbodar från uthyrningsföretag, där entreprenören ofta får bodarna levererade och installerade. NCC Construction är en av de byggentreprenörer som hyr bodar från uthyrningsfirmor. NCC har haft en maskinavdelning som blev Ramirent år 2003, vilken idag är en av de ledande uthyrningsfirmorna för byggindustrin. Idag får inte NCC Construction införskaffa egna bodar för att inte binda kapital. Det finns undantag då exempelvis ett stort projekt löper över många år, då kan NCC köpa bodar för just det projektet och då är det projektet som betalar för inköp av bodarna. Det finns inte några klara studier om varför man hyr etableringsbodarna och inte köper dem. Denna studie visar NCC och andra byggentreprenörer vad som skiljer sig mellan att köpa alternativt hyra och se var och hur man kan spara pengar. Det här examensarbetet visar vart brytpunkten finns där det är mest kostnadseffektivt att köpa respektive hyra etableringsbodar. Flera faktorer påverkar resultatet, såsom konjunktur, behov, geografisk plats, mängden projekt och storlek på projekten. 1

7 1,1 Syfte och mål Syftet är att med hänsyn till beläggningsgrad, lagring, underhåll och etablering/avetablering visa vad som är mest lönsamt; att hyra bodar eller att köpa egna bodar. Målet är att ställa upp en kalkyl, med ingående kostnader för att se vad det är som skiljer sig mellan köpta och hyrda. Därmed visas tydligt vad som är mest lönsamt och hur många bodar som är lönsamt att köpa om NCC ska köpa egna bodar. 1,2 Avgränsningar De bodar som beräknas i studien är Cramos energieffektiva bodar. Bodarna är kontorsbod PK2000 och personalbod P6000, då dessa klarar NCCs krav bäst om man ser till deras checklista Grönt byggande (NCC AB 2013) Undersökningen görs på 15 år som är en bods avskrivningstid och livslängd. Tranportkostnader kommer inte vara medräknat då detta står som en egen kostnad både när man hyr och äger sina egna och därför antas vara lika i båda fallen, samma gäller för el-och vattenanslutningar. Arbetet behandlar enbart NCCs behov utav bodar i Värmland. 2

8 2,0 Bakgrund NCC är ett av de ledande byggföretagen i Norden med en omsättning på 53 Mdr SEK och har anställda. Med ett ansvarsfullt byggande skapar NCC framtidens miljöer som ger ett hållbart samspel mellan miljö och människa. För att organisera och hålla nere kostnader har NCC en intern avtalsbank med dess leverantörer. NCC strävar efter att skapa hälsosamma bebyggda miljöer, att minska företagets miljöpåverkan samt att använda energi och resurser på ett effektivt sätt under objektets hela livscykel. (Wågström 2013) Cramo är ett av de ledande uthyrningsföretagen riktat mot byggindustrin, de har tagit fram en bod som kan halvera energianvändningen på byggarbetsplatsen. Boden har FTX ventilation med återvinning i alla rum, tre-glasfönster med solreflekterande yta, torkrum med återvinning och sparlatorer (Cramo Sverige AB 2011). NCC har avtal med flera olika uthyrningsfirmor där de hyr sina etableringsbodar. Studien görs på Cramos bodar då NCC har ett fördelaktigt avtal med Cramo, dessutom är bodarna energieffektiva och bra ur hållbarhetssynpunkt. Cramo marknadsför sina bodar tydligare om man jämför med motsvarande företag och tidigare studier har gjorts på deras bodar för att få fram en energieffektiv bod. Bodarna behöver kontinuerligt underhåll som uthyrningsfirmorna brukar stå för, alltså ingår det i priset som är ett pris per byggdag när man hyr. NCC har en miljö och klimatanpassning som kallas för Grönt Byggande som ska få varje byggarbetsplats att vara mer miljömedveten. Den innehåller en checklista med åtgärder inom olika områden, bodar, containrar, belysning, utrustning, byggnadsåtgärder, fordon/maskiner och resurshållning. Enligt checklistan finns det obligatoriska krav och även åtgärder man kan genomföra och få poäng för dessa. Uppnår man 15 poäng av ca 89 poäng (beroende på typ av projekt) blir projektet grönt byggande se bilaga 1. Där ligger Cramos bodar i spetsen då de är väl utvecklade och får 9 av 24 poäng på enbart bodarna, se bilaga 1 där gulmarkeringen visar bodarnas poäng för Cramo. 3

9 3,0 Metod Värmland och Karlstad beräknas var för sig, detta för att framställa olika alternativ för hur många bodar som bör köpas in. 3,1 Behov av bodar Då man ska köpa in etableringsbodar måste man undersöka behovet, som blir underlaget för studien. För att få fram statistik på hur många bodar som hyrs varje månad användes NCCs e-analys på intranätet, som bland annat samlar projektens fakturor, för att få fram siffror som speglar konjunkturkurvan. Enligt Figur 3 nedan ser vi hur konjunkturen varierat under de 10 senaste åren. 2007, 2010 och 2011 kan man utläsa att det gick bättre för byggindustrin vilket visar att det var fler eller större byggprojekt igång och behovet av bodar var större. År 2009 och 2012 utläses en lågkonjunktur i byggindustrin enligt figur 3. Detta är en bra grund för att undersöka behovet av bodar. Konjunkturbarometer för byggindustrin byggindustrin Konjunkturbarometer för byggindustrin Källa: Konjunkturinstitutet Data t.o.m fjärde kvartalet 2013 Figur 3: Diagrammet visar standardiserade nettotal med medelvärde=100. (Statiska centralbyrån 2014) 4

10 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Antal bodar Enligt figur 3 gick det sämre för byggindustrin 2009 medan det gick betydligt bättre Därför hämtas information från dessa två år för att se hur bodhyrningen varierat. Även antalet bodar för 2010 kommer att kartläggas för att de projekt som går över årsskiften ska vara medräknade. Kartläggning av NCCs projekt i Värmland och hur många bodar som har används per månad och per kommun, 2009, 2010 och 2011 hämtas från NCCs intranät, e-analys (se bilaga 2-4). 80 Bodfördelning i olika projekt i Värmland Figur 4: Fördelning av bodar i Värmland över åren , de olika färgerna i diagrammet representerar enskilda projekt 2011 hyrde NCC Construction 657 stycken bodar till olika projekt i Värmland, 2010 hyrdes färre bodar, 653 stycken och 2009 hade NCC färre projekt igång och hyrde då endast 547 stycken bodar. Skillnaden är 110 stycken bodar från år 2009 till En jämförelse med konjunkturkurvan (Figur 3) visar att NCC troligtvis följt konjunkturkurvan i stora drag. Enligt figur 4 har NCC en nedgång mellan 2010 och 2011, medan konjunkturkurvan (figur 3) visar en jämn nedgång först under 2011 där det istället ökade för NCC. Under dessa tre år hyrde NCC minst antal bodar i februari 2011, samma år i september hade man även hyrt som mest under dessa år. Skillnaden är 73-36, 37 stycken på 7 månader. 5

11 1 månader 2 månader 3 månader 4 månader 5 månader 7 månader 8 månader 9 månader 10 månader 11 månader 12 månader 13 månader 16 månader 19 månader 20 månader 21 månader 24 månader Antal Projekt Projektlängd Värmland Projekt Figur 5: Antal projekt med olika projektlängder i Värmland Figur 5 är framtagen ur bilaga 2. Som figur 5 visar varierar längden på projekten från 1 månad till 24 månader under Osäkerheten i dessa uppgifter är de projekt som överlappar från , samt vilket inte syns då de inte är kartlagda, detta får accepteras vid beräkningarna. Medellängden på projekten är 7,5 månader och medianlängden är 7 månader. Den oftast återkommande längden på projekt för perioden är 3 och 4 månader, ju kortare projekten är, desto fler förflyttningar av bodar blir det. Enligt Figur 5, är 3 och 4 månader återkommande 9 gånger under och det är endast 5 stycken projekt som har en projektlängd på 7 månader. Därför blir det inte korrekt att använda 7 månader som medelprojektlängd. Istället tas det hänsyn till att flertalet projekt är på 3 och 4 månader som ger oss ett nytt medelvärde som blir ett viktat medelvärde. Det viktade medelvärdet av 7, 4 och 3 månader blir: = 4,3 månader. Då medellängden är 7 månader så avrundas snittprojektlängden uppåt till 5 månader. Antal förflyttningar per år blir då = 36 gånger i snitt på 15 år. 5 Medelvärdet räknas ut på följande vis: Medelvärde = summan av värdena antal värden. I detta fall är det räknat på viktat medelvärde där varje värde är multiplicerat med vikten, som här är hur många gånger värdet återkommer. Nämnaren blir istället summan av hur många gången som värdena är återkommande. Det värde som hamnar i mitten av en sammanställning av värden i storleksordning är medianvärdet, alltså det värde som har lika många tal som är högre och lägre. 6

12 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Antal bodar 40 Bodfördelning i olika projekt i Karlstads kommun Figur 6: Fördelning av bodar i olika projekt i Karlstadskommun , de olika färgerna i diagrammet representerar enskilda projekt I Karlstad har fördelningen av bodar varit varierande, minst bodar hyrdes år 2009, vilket inte är förvånansvärt då byggbranschen befann sig i en lågkonjunktur. Under dessa 3 år varierar det från 35 stycken bodar i november 2010 till som minst 8 stycken i januari 2009, vilket är en skillnad på 27 stycken bodar. 7

13 Antal projekt 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Projektlängd Karlstad Projekt Figur 7: Antal projekt med olika projektlängder i Karlstad Inom Karlstad varierar projekten från 2 månader till 19 månader som man kan se i Figur 7. Även här finns en osäkerhet som får accepteras, man ser inte hela projektlängden för de projekt som övergått från samt Medellängden på projekten i Karlstad är 7,75 månader och medianlängden är 8 månader vilken gör det sannolikt att använda 8 månader som en snittprojektlängd. Under de 3 åren i Karlstad hade de flesta projekt en projektlängd på 4 månader som förekom 4 gånger under perioden. Projektlängden 2, 3 och 13 månader förekom 3 gånger på den perioden. Eftersom 13 månader var ofta förekommande väljs ändå snittprojektlängden för Karlstad till 8 månader. Då blir det inte lika många förflyttningar som för Värmland eftersom projektlängden var längre inom Karlstad = 22,5 gånger i snitt på 15 år, för att använda en jämn siffra avrundas antalet förflyttningar uppåt till 23 gånger. 3,2 Lagring När bodarna inte används på ett projekt krävs en plats att lagra dem på. Målet är att NCC Construction och NCC Roads båda ska förvara sin utrustning på samma utrymme. Platsen är utanför Kil, cirka 1,7 mil nordväst om Karlstad. Lagringsutrymmet är cirka 6000 m 2 och har även väderskydd som skulle kunna användas till skydd för bodarna, se Bild 2. Vid förvaring bör stapling av bodarna på höjden undvikas då de slits mycket mer, speciellt på ytterskalet vilket leder till högre underhållskostnader. Kostnaden per kvadratmeter är 8,00 SEK per år, enligt Elofsson 1. Boden är 8,4 2,9 = 24,36 m 2, 1 Lars-rune Eloffons, NCC Construction Karlstad, möte den 14 april

14 avrundas till 25 m 2. Detta ger oss en lagringskostnad på 25 8 = 16,67 SEK/månad och bod. 12 Bild 1: Södra delen av lagringsområdet Bild 2: Norra delen av lagringsområdet 9

15 3,3 Kostnader Tabell 1: Ingående kostnader HYRA KÖPA Kostnader P6000 PK2000 Personal Kontor Skalet + grundmöbler 164: -/BD 153: -/BD : :- Livslängd 15 år 15 år 15 år 15 år Avskrivningstid 15 år 15 år 15 år 15 år Beläggning % % % % Underhåll , ,60 Kylskåp Ingår Ingår Mikrovågsugn Ingår Ingår Armaturer Ingår Ingår Varmvattenberedare Ingår Ingår Plastmatta golv Ingår Ingår Takpapp Ingår Ingår 2 536, ,60 Fasadmålning Ingår Ingår 4 900, ,00 Att köpa en bod kostar olika mycket beroende på dess utformning, tillexempel inredning och väggar. Cramo köper sina bodar från Moelven och där valdes en personalbod som heter OMTDW6-K och en kontorsbod vars namn är PKW-K. Dessa två bodar fungerar i olika typer av etableringar. Enligt Wikström 2 kostar en kontorsbod (PKW-K) med pentry SEK exklusive kontorsmöbler, som kan läggas till vid beställning av boden och då kostar möblerna SEK. Personalbod (OMTDW6-K) med matbord, mikrovågsugn, toalett, dusch, torkskåp, klädskåp och tvättställ kostar SEK. Det tillkommer även kostnad för dörrar á SEK. Personalboden kräver tre stycken dörrar och kontorsboden behöver två stycken. Kontorsboden kostar då SEK och priset på personalboden blir SEK. Se bilaga 3. Underhållskostnader tillkommer endast vid köp av en bod, när man hyr bodar står Cramo för alla underhållskostnader som orsakats av normalt slitage. Därför kalkyleras endast de underhållskostnader som orsakats av normalt slitage. Kylskåpet, som är Electrolux, bör bytas ut 1 gång under bodens livslängd. Det är ett 85 cm högt kylskåp som har energiklass A+ med energiförbrukning på 119 kwh/år, priset är hämtat ur NCC inköpsportal och var det kylskåpet som var mest energisnålt. Microvågsugnen blir sliten ute på byggarbetsplatsen efter X antal värmda matlådor per månad. Därför bör även de bytas ut en gång under bodens livslängd, även priset för mikrovågsugnen är hämtat från inköpsportalen. Armaturer kommer att gå sönder, 2 Carina Wikström, Moelven, mailkontakt den 7 april

16 åtminstone vid flytt. Snittpris på lysrör är 40 SEK, en uppskattning görs att det kommer att behöva bytas ett lysrör per förflyttning/projekt. Arbetskostnader för kyl, mikrovågsugn och armaturer är inte medräknat eftersom det går fort att byta för någon som befinner sig på arbetsplatsen. Bodens plastmatta kommer troligtvis att behöva bytas ut en gång under dess livslängd, ytan på denna är 3,2 m 2 per person och boden har plats för 6 personer enligt de nya kraven. Total yta där plastmatta behöver bytas blir då 3,2 6 = 19,2 m 2, detta varierar mellan personalbod och kontorsbod då de har olika typer av fast inredning. Priset uppskattas istället på 20 m 2, med material och arbete kommer bytet av mattan att kosta SEK hos BBM AB enligt Bjuresäter 3. Varmvattenberedaren bör bytas ut 1 gång under bodens livslängd. I personalboden som innehar dusch krävs en varmvattenberedare på 200L, och kontorsboden kräver en på 100L. Priset på en Nibe Compact 200L Emalj är 8 590,00 SEK inklusive moms (20 %), exklusive moms kostar den 6 872,00 SEK. Nibe Eminent 100L Emalj kostar 5 650,00 SEK inklusive moms och exklusive moms kostar den 4 520,00 SEK (Rinkaby Rör 2014). Bodens utsida kommer att försämras eftersom boden förflyttas ofta. Då tillkommer underhåll på takpapp och fasad. Takpappen som behövs kostar 634,15 SEK/rulle som innehåller 6,1 m 2, takytan är 24,36 m 2. Då behövs fyra stycken rullar till en bod som kommer att kosta 2 536,60 SEK. Priset är hämtat ur NCCs intranät inköpsportalen. Enbart pris på målning beräknas då det är svårt att uppskatta om fasaden blir skadad så att något skulle behöva bytas ut. För ommålning av boden som har en fasadyta på 59 m 2 blir kostnaden SEK inklusive material hos Sandå som slipar fasaden, grundmålar och målar. Arbetstiden för montering är 2,5 timmar per bod och arbetstiden för demontering är 2 timmar per bod, enligt Larsson 4. Enligt Elofsson 5 är arbetstiden för ett byte av varmvattenberedare 3 timmar och byte av takpapp 1 timme per bod. Tiden för att byta plastmatta i en bod uppgår till 6 timmar enligt uppgifter från Bjuresäter 6. Enligt Personalavdelningen 7 uppgår timlönen för en snickare inklusive sociala avgifter för företaget till 340 SEK/timme, detta används för montering och demontering vid inköp av bodar. Vid uthyrning från Cramo kostar montering och demontering 1000 SEK/timme för en arbetare. Efter 15 år anser Larsson 8 att boden har ett restvärde på SEK, detta dras av på totalen för köpta bodar i kalkylen. 3 Kathrin Bjuresäter, BBM i Karlstad, mailkontakt den 2 april Christer Larsson, Cramo Karlstad, telefonsamtal den 31 mars Lars-rune Elofsson, NCC Construction Karlstad, möte den 14 april Kathrin Bjuresäter, BMM i Karlstad, mailkontakt den 2 april Personalavdelningen, NCC Construction Karlstad, möte, den 1 april Christer Larsson, Cramo Karlstad, möte, den 17 mars

17 Lagring av boden kostar 16,67 SEK/bod/månad. Vid köp av bodar binder man kapital, kapitalbindningen är 12 % enligt Elofsson 9. Kapitalbindningen samt den andel av tiden som boden inte används på, läggs på kostnad per byggdag och bod. Anledningen till att den tid som boden inte används ska tilläggas är att boden står och kostar pengar utan att ha något kostnadsställe. Är boden ute på en byggarbetsplats står kostnaderna på just det projektet och därför placeras de kostnader som uppkommer då den inte används på priset per byggdag. 3,4 Byggdagar När man hyr en bod betalar man per byggdag. Antal arbetsdagar per år skiftar mellan beroende på helgdagar och skottår. Medelvärdet då blir = 226,5 dagar, avrundas uppåt och använder 227 byggdagar per år. 2 9 Lars-rune Elofsson, NCC Karlstad, möte, den 14 april

18 3,5 Beläggningsgrad Enligt Larsson 10 brukar beläggningen av etableringsbodar variera mellan 60-80%. Avskrivningen och livslängden på en etableringsbod är 15 år. Vill man ha så hög beläggningsgrad som möjligt bör man köpa in 36 stycken för hela Värmland, se figur 4. Antalet bodar förändras vid förändring av beläggningsgraden, intressanta beläggningsgrader att räkna på är 60 % %. Ett intervall på bodar valdes till 5 stycken (förutom mellan 36 och 40 för att jämna ut det). Hur stor del av antalet som det räknas på är 36 som motsvarar 100 % beläggning. För att se vid vilken beläggningsgrad man inte gör någon besparing på, beräknas även lägre beläggningsgrader och då ner till 45 %. Beläggningsgraderna beräknas på bodbehovet när det var som lägst för att få fram säkra siffror, alltså är det troligt att beläggningen blir högre än vad det är räknat på i detta arbete. Tabell 2: Alternativ som beräknas för Värmland Antal bodar VÄRMLAND Beläggning 36 stycken 100 % 40 stycken 90 % 45 stycken 80 % 50 stycken 72 % 55 stycken 65 % 60 stycken 60 % 65 stycken 55 % 72 stycken 50 % 80 stycken 45 % 36 = 0,9 = 90%, 36 = 0,6 = 60% = 0,8 = 80%, 36 = 0,55 = 55% = 0,72 = 72% 36 = 0,50 = 50% = 0,65 = 65% 36 = 0,45 = 45% För Karlstad bör man köpa in 8 stycken för att få en beläggningsgrad på 100 %, se figur 6. För att få det jämförbart används samma beläggningsgrader som för Värmland för att få fram antalet bodar vid beläggningsgraden. Tabell 3: Alternativ som beräknas för Karlstad Antal bodar KARLSTAD Beläggning 8 stycken 100 % 9 stycken 90 % 10 stycken 80 % 11 stycken 72 % 12 stycken 65 % 13 stycken 60 % 15 stycken 55 % 16 stycken 50 % 18 stycken 45 % 8 = 9 8 = 13 0,9 0,60 8 = 10 8 = 15 0,8 0,55 8 = 11 8 = 16 0,72 0,50 8 = 12 8 = 18 0,65 0,45 10 Christer Larsson, Cramo Karlstad, intervju den 17 mars

19 3,6 Kalkyl En uppställning gjordes av ingående kostnader för 15 år, 227 byggdagar per år och därefter skapa ett kalkylark i Excel som enkelt går att ändra vid olika förutsättningar. Resultatet från kalkylen är ett totalpris för inköp av bod och totalpris för hyrande av bod exklusive moms. För att kunna jämföra hyrespriset, tas det fram ett pris per byggdag räknat på de dagar boden beräknat användas och besparing på totalbeloppet. De kostnader som inte finns med i kalkylen är de kostnader som tillkommer både när man hyr bodar och köper sina egna, de kostnaderna tar ut varandra. Det handlar om markhyra där man ska placera boden under projektet, transporter eftersom NCC köper sina transporttjänster och Cramo levererar bodarna. El/VA-anslutning samt montagesatser för etableringen är inte medräknat då detta beror på vilken etablering man har och dessa kostnader tillkommer vid både hyra och köp. Olika alternativ kommer att undersökas, detta med jämförelse utav NCCs bodantal mellan år För Värmland var 36 stycken bodar det lägsta antalet som NCC hyrde under dessa tre år (se figur 4), vilket genererar en beläggning på 100 %. Antal förflyttningar för Värmland är 36 stycken (se figur 5) under 15 år. För Karlstad var 8 bodar det lägsta antalet mellan (se figur 6), 8 stycken bodar ger därmed en beläggning på 100 %. Antal förflyttningar för Karlstad är 23 gånger (se figur 6) under 15 år. En femtedel av etableringsbodarna man hyr eller köper är kontorsbodar och resten är personalbodar, säger Elofsson 11. För att se vart den stora påverkan i kalkylen är ändras antalet förflyttningar till fyra gånger per år, vilket blir 60 förflyttningar på 15 år. Detta testas alltså enbart på Värmlands kalkyl eftersom det är samma kalkyler med olika förutsättningar men som visar samma mönster. 11 Lars-rune Elofsson, NCC Karlstad, möte, den 7 april

20 Tabell 4: Ingående kostnader för kalkylering Benämning Etableringsbod (skal + grundmöbler) Personalbod P6000 HYRA Kontorsbod PK2000 Personalbod OMTDW6-K KÖPA Kontorsbod PKW-K 164 SEK/BD 153 SEK/BD Kylskåp Ingår Ingår Mikrovågsugn Ingår Ingår Armaturer Ingår Ingår Varmvattenberedare Ingår Ingår Plastmatta golv Ingår Ingår Takpapp Ingår Ingår 2 536, ,60 Ommålning fasad Ingår Ingår 4 900, ,00 Montage/demontage 1000 SEK/timme 1000 SEK/timme 340 SEK/timme 340 SEK/timme Restvärde Lagring ,67 SEK/bod/mån 16,67 SEK/bod/mån 15

21 Bild 3: Kalkylark för köp av bod Summan ,55 visar vad bodarna kostar under 15 år som är dess livslängd. Totalsumma för bodarna är uträknat med att summan av material (grönmarkerat) och summan av arbete (blåmarkeret) är adderat. Multiplicerat med kapitalbindningen (1+kapitalbindning i procent) och multiplicerat med lagringen (1+lagring i procent). Efter 15 år har varje bod ett restvärde på SEK som subtraheras. T = (mk + ak) (1 + k) (1 + l) R n T Pris/BD = år n BD b T = Totalsumma mk = materialkostad ak = arbetskostnad k = kapitalbindning l= lagring R = restvärde n= antal b = beläggning Kapitalbindningen är multiplicerad eftersom det kostar pengar för företaget att binda kapital. Lagringen är multiplicerad eftersom boden fortfarande kostar pengar då den inte används. För mer bakgrund om detta, se avsnitt 3,3 kostnader på sidan 12. Kostnad/bod/BD 122,39 är vad den inköpta boden kostar varje dag då den beräknas användas. Priset är uträknat på så vis att totalsumman är dividerad med antalet bodar, antalet år och antalet byggdagar som i detta fall är 227 stycken multiplicerat med beläggningen som är 80 %. 16

22 3,7 Intervjuer För att se vad berörda tjänstemän tycker och tänker om att NCC skulle äga sina bodar istället för att hyra dem, intervjuas fyra platschefer och produktionschefen. Platscheferna intervjuas för att de ser bygget som en enda helhet och produktionschefen intervjuas för att han ser alla byggen som drivs mer övergripande. Frågor platschef: Hur och vad förändras i ditt arbete i och med att bodarna ska finnas tillgängliga när du som platschef ska starta ett nytt bygge? Tror du att det kan bli missförstånd då man troligtvis kommer att hyra bodar till vissa projekt, då man redan har egna bodar på samma etablering, hur ska man göra? Vad tror du snickarna skulle tycka om att sköta själva etableringen? (Inte El-och VA anslutningar) Priset per byggdag landar på cirka % av priset när ni hyr, vad tycker du skulle kunna vara fördelar respektive nackdelar med att hyra/köpa? Frågor produktionschef: Vad ser du för möjlighet i att äga bodar? Tror du att det skulle uppstå några problem med att NCC äger sina egna bodar? Om du ser till kalkylresultatet, hur många bodar skulle du tycka var rimligast att köpa in för Värmland, respektive Karlstad? Ser du som produktionschef att NCC Construction kommer att köpa in etableringsbodar i framtiden? 17

23 Pris/BD 4,0 Resultat 4,1 Värmland Se bilaga 4 för Kalkyler tillhörande Värmland. Tabell 5: Resultat från kalkylering av Värmlands behov Antal bodar VÄRMLAND Beläggning Pris/BD Besparing på 15 år 36 stycken 100 % 81, stycken 90 % 99, stycken 80 % 122, stycken 72 % 144, stycken 65 % 169, stycken 60 % 190, stycken 55 % 215, stycken 50 % 245, stycken 45 % 282, Efter kalkylering visar resultatet att ju högre beläggning man har på sina bodar, desto billigare blir det. Pris per byggdag är baserat på beläggningsgraden, det är alltså ett pris vad boden kostar under de dagar som boden används. 300,00 250,00 200,00 150,00 100,00 Köpt bod Hyrd PK2000 Hyrd P ,00 0,00 45% 50% 55% 60% 65% 72% 80% 90% 100% Beläggning Figur 8: Uppställning av pris per byggdag för Värmland Priset per byggdag sjunker i takt med att beläggningsgraden höjs. Har man en beläggningsgrad under cirka 65 % - 72 % är priset per byggdag lägre när man hyr boden. 18

24 SEK Skillnad mellan köpt och hyrd % 50% 60% 70% 80% 90% 100% Beläggning Besparing Figur 9: Besparing vid köpta istället för hyrda i Värmland Vid en beläggningsgrad under cirka 47 % är det inte längre lönsamt att köpa bodar när man jämför totalpriset på köpta och hyrda bodar. Därför är det lönsamt att köpa max 72 stycken i Värmland. 19

25 Pris/BD 4,2 Karlstad Se bilaga 5 för kalkyler tillhörande Karlstad. Tabell 6: Resultat från kalkylering av Karlstads behov KARLSTAD Antal bodar Beläggning Pris/BD Besparing på 15 år 8 stycken 100 % 74, stycken 90 % 91, stycken 80 % 112, stycken 72 % 132, stycken 65 % 155, stycken 60 % 175, stycken 55 % 198, stycken 50 % 225, stycken 45 % 259, För Karlstad gäller detsamma som för Värmland, att ju högre beläggning desto billigare. Pris per byggdag är baserat på beläggningsgraden, det är alltså ett pris på vad boden kostar under de dagar som boden används. 300,00 250,00 200,00 150,00 Köpt bod Hyrd PK ,00 Hyrd P ,00 0,00 45% 50% 55% 60% 65% 72% 80% 90% 100% Beläggning Figur 10: Uppställning av pris per byggdag för Karlstad Priset per byggdag blir lägre ju högre beläggning man har. När beläggningen är under 65 % blir det dyrare att köpa in bodar. 20

26 Skillnad mellan köpt och hyrd Köpta 0 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Beläggning Figur 11: Besparing vid köpta istället för hyrda inom Karlstad Vid 50 % beläggning är det inte längre lönsamt att köpa bodarna i Karlstad, NCC bör därför investera i maximalt 16 stycken bodar för att inte förlora på att köpa bodar för Karlstads behov. 21

27 Pris/BD 4,3 Ökat antal förflyttningar I kalkylen för Värmland gjordes en prövning på att öka antalet förflyttningar till 60 stycken på 15 år, istället för 36 stycken som var framtaget från indata. Se bilaga 6 för kalkyler. Tabell 7: Resultat från kalkylering av Värmland med ökat antal förflyttningar Antal bodar VÄRMLAND Beläggning Pris/BD Besparing på 15 år 36 stycken 100 % 93, stycken 90 % 114, stycken 80 % 140, stycken 72 % 166, stycken 65 % 195, stycken 60 % 219, stycken 55 % 248, stycken 50 % 282, stycken 45 % 324, Priset per byggdag har höjts i samband med en höjning av förflyttningar och man sparar mer pengar på att köpa bodarna om man jämför med kalkylering från det mindre antalet förflyttningar. 350,00 300,00 250,00 200,00 150,00 100,00 Köpt bod Hyrd PK2000 Hyrd P ,00 0,00 45% 50% 55% 60% 65% 72% 80% 90% 100% Beläggning Figur 12: Uppställning av pris per byggdag för Värmland vid ökat antal förflyttningar I diagrammet ovan ser man att brytpunkten för priset per byggdag höjs. Har man en beläggningsgrad under 80 % blir det inte längre lönsamt om man ser till priset per byggdag. 22

28 SEK Skillnad mellan köpt och hyrd Besparing 60 förflyttningar Besparing 36 förflyttningar % 50% 60% 70% 80% 90% 100% Beläggning Figur 13: Besparing vid köpta istället för hyrda inom Värmland Vid fler förflyttningar sparar man mer pengar om man ser till det totala priset. Detta beror på att vid förflyttningar blir det fler antal monteringar och demonteringar, priset för detta är högre när man hyr bodarna än när NCC äger sina egna bodar. 23

29 4,4 Intervjuer Frågor platschef: Man med 9 års erfarenhet, intervju 2 maj Man med 39 års erfarenhet, intervju 5 maj Man med 28 års erfarenhet, intervju 6 maj Man med 28 års erfarenhet, intervju 8 maj Hur och vad förändras i ditt arbete i och med att bodarna ska finnas tillgängliga när du som platschef ska starta ett nytt bygge? Ingen skillnad, eventuellt utnyttja inköpare till hjälp. Ett problem kan dock vara att bodarna inte är i ett bra skick när man ska ha sina bodar som har stått lagrade. Då kan det uppstå konflikter platschefer emellan. Bodarna kanske inte är i det skick som man vill ha dem i, och är van med att ha dem. Mer arbete med etablering, osäkerhet med att de bodarna man vill ha finns tillgängliga. Mer jobb i och med att bodarna eventuellt inte är i ett bra skick eller att inredningen inte är som man vill ha den. Tror du att det kan bli missförstånd då man troligtvis kommer att hyra bodar till vissa projekt, då man redan har egna bodar på samma etablering, hur ska man göra? Det handlar om planering, att man hyr de bodarna man ska ha kortast tid och att man placerar dem ytterst och lättillgängliga vid avetablering. Inga missförstånd, men tror det skulle vara bra att ha en ansvarig person som sköter transporter, underhåll och etablering. Ibland hyr man från två olika uthyrningsfirmor då inte de alla bodar finns där man hyr dem, det funkar bra idag. Så är det med containrarna man har idag. Vissa äger vi och vissa hyr vi till de flesta projekt, vilket inte har varit något problem. 24

30 Vad tror du snickarna skulle tycka om att sköta själva etableringen? (Inte El-och VA anslutningar) Inga problem alls. Inget emot att sköta etablering. Förr sköttes all etablering av arbetarna, även El-och VA anslutningar så varför skulle det inte kunna bli så igen? Blir det däremot problem i exempelvis anslutningar vill nog inte arbetarna ta på sig det arbetet då de har andra arbetsuppgifter under projektets gång som ska vara klara tills en viss tid. Ett problem är att vid etablering kan det behövas en arbetsledare på plats och de finns det ingen tid utsatt för. För snickarna spelar det ingen roll om de ska ha hand om etableringen. Inga problem, så var det förr. Priset per byggdag landar på cirka % av priset när ni hyr, vad tycker du skulle kunna vara fördelar respektive nackdelar med att hyra/köpa? Priset är självklart positivt och skulle gärna se att NCC köpte in sina egna bodar. Tycker det vore bra att ha en huvudansvarig på företaget som har koll på bodarna, att det finns ett schema på vart bodarna befinner sig. Denna person bör också se till att bodarnas underhåll är gjort och att de är i ett fint skick inför nästa etablering. Funderingar över kostnadsställe eftersom man som platschef inte vill betala för mycket på sitt projekt (detta är redan inräknat i pris per byggdag). En ansvarig person som alltid har hand om bodarna skulle behövas för att få sina egna bodar organiserade. Det är bekvämt att hyra bodarna då man alltid vet vad man får och skulle det bli något problem ringer man bara ett samtal så kommer uthyrningsfirman och fixar. Mer jobb med att äga bodarna i och med att hantering tillkommer. Man kanske inte får precis hur man vill ha det med inredning, som man får när man hyr dem. Hyrpriset handlar mycket om prutning, kontaker och projektlängden, oftast blir det billigare än vad som står i kalkylerna. Vad händer om normerna för personyta i personalbodarna ändras igen? Förr var det 8 personer på samma yta som är för 6 personer idag, man kan inte bara köpa nya direkt. Svårt att få alla nöjda med utformning och skicket på bodarna. Det bästa om man skulle köpa in bodar är att varje platschef har sina egna bodar och får därefter hyra om de behöver mer personalbodar. Men det skulle inte gå då det troligen blir dyrare och 25

31 bodarna får mer lagringstid. Tveksam till att det skulle funka att NCC har sina egna bodar i och med att det blir så mycket mer jobb med det praktiska. Vid ägandet så krävs ett större ansvar och lagringen kan vara en nackdel eftersom man får betala för det. Om det är NCC Construction som äger bodarna krävs det en ansvarig och då kostar dennes arbetstid mer pengar. Det bästa vore om man köpte in några bodar på ett stort och längre projekt, att platschefen hade sina egna bodar som förs över på nästa projekt. Man kan då utforma boden som man vill och göra sig hemmastadd. Frågor produktionschef: Man med 18 års erfarenhet den 12 maj Vad ser du för möjlighet i att äga sina bodar? Där finns det ett sätt att spara pengar. Tror du att det skulle uppstå några problem med att NCC äger sina egna bodar? Centrala avtal kan sätta stopp för det, då NCC inte ska binda kapital. Om man kompletterar de köpta bodarna med att hyra och därmed hyr färre bodar under kortare tid kommer troligtvis priset att höjas. Många platschefer kan ha interna priser på bodar, det vore bra om platscheferna hade sina egna grunduppsättningar av bodar. Bodarna bör köpas in på ett långt projekt och sedan föras över till nya projekt. Köper man in 50 bodar direkt kommer dem troligen bli stående en tid innan man kan få ut dem på arbetsplatsen. Om du ser till kalkylresultatet, hur många bodar skulle du tycka var rimligast att köpa in för Värmland, respektive Karlstad? Att köpa in mellan i Värmland och ca 10 stycken i Karlstad. Fler kommer nog inte behövas för att få en bra beläggning. Ser du som produktionschef att NCC Construction kommer att köpa in sina egna etableringsbodar i framtiden? Nu kommer det nog att komma upp en diskussion, dessa frågor varierar över tiden. Det har vart så förr och det är troligt att det kommer tillbaka. 26

32 5,0 Diskussion 5,1 Kostnader som inte är medräknade Det finns vissa kostnader som inte är medräknade som tillkommer både vid hyra och vid ägande av egna bodar. Transporten tillkommer i båda fallen, Cramo har en fast avgift som de tar ut inom Karlstads kommun och utanför Karlstad betalar man per mil. Om NCC äger sina bodar har de avtal med en firma som sköter transport och bodetablering, de tar alltid betalt per mil eller timme. Dessa kostnader skiljer sig åt i och med att man har olika upplägg för kostnader per mil, timme eller geografiskt område. Transportkostnaderna antas ändå vara lika då man har olika typer av etableringar. El -och vattenanslutningar måste alltid göras och här råder samma situation som för transporten, olika längd på dragningarna spelar roll och skiljer sig från varje unik etablering. Enligt Larsson 12 är den ungefärliga kostnaden för detta 1000 SEK per meter. Beroende på var man kan göra anslutningarna och hur långa de blir är olika för varje etablering. Kostnaden antas lika stor, både när man hyr etableringsbodarna och köper dem. Varje typ av etablering är unik, i vissa fall har man två personalbodar, i vissa fall har man tre kontorsbodar och åtta personalbodar. Mellanväggarna i bodarna går att flytta om som man själv önskar, om man exempelvis vill skapa korridorer eller en stor matsal. Vid varje typ av etablering går det åt olika typer av monteringsmaterial, isolering, plywood, golv-/takplåt, golvspån samt lister för att snygga till efteråt. Troligtvis går det att återanvända vissa delar men inte allt. Detta material kallas för montagesatser och innehållet i dessa varierar beroende på hur man sätter ihop bodarna och hur många de är. Cramo har några olika montagesatser som innehåller olika material för olika användningsområden, exempelvis dörröppning, öppna upp matsalsvägg och korridorsöppning. Om NCC skulle göra detta själv kostar först materialet en viss summa och även arbetskostnaderna, ett antagande gjordes att Cramos montagesatser och NCCs kostnader skulle vara likvärdiga och är inte medräknade i kalkylen. 12 Christer Larsson, Cramo AB, telefonsamtal, den 31 Mars

33 5,2 Beräkning I beräkningarna är den högsta beläggningsgraden 100 %, den siffran är inte realistisk eftersom det betyder att etableringsboden används ute på byggarbetsplatsen varje dag under de 15 år som bodens livslängd är på. När ett projekt är avslutat startar oftast inte ett nytt projekt direkt efter, vilket innebär att bodarna behöver förvaras en tid. Vid förvaring tillkommer lagringskostnader, vilket det inte gör när man har 100 % beläggning. Det är ändå mer intressant att se hur mycket pengar man kan spara på att ha exakt 100 % beläggning på bodarna därför är kalkyler gjorda på 100 %. Bodarna det räknas på är personalbod OMTDW6-K se bilaga 5, och kontorsbod PKW-K se bilaga 6. Personalboden är en bod med hälften matsal och hälften omklädning, handfat, toalett och dusch. Detta är något som behövs i alla bodar men har man en större etablering kanske man vill ha en entrébod med fler toaletter och tvättställ. Kontorsboden består av ett pentry med matbord, toalett och ett kontor. Denna typ av bod lämpar sig bäst om man bara behöver ett kontor. Annars vill man troligen ha en bod som består av bara två stycken kontor och en bod som består av pentry, toalett och konferensbord. Detta blir en osäkerhet i beräkningarna då man troligtvis inte bara köper in en typ av kontorsbod och en typ av personalbod. Bestämmer man sig för en typ av etablering så är det enkelt att lägga in i kalkylen och ändra om efter sina egna förutsättningar. I dessa beräkningar är det personalbod OMTDW6-K och kontorsbod PKW-K som det räknas på. Priset på att köpa bodar är pris per byggdag uträknat på totalen, men i verkligheten kommer priset att skilja sig från personalboden och kontorsboden. Det kommer vara en obetydlig skillnad, därför är det bara ett totalt pris per byggdag uträknat för de köpta bodarna. Antalet byggdagar i kalkylen kan bli fel beroende på om man har byggsemester eller inte, i kalkylen är det räknat utan semester. Hyr man bodar betalar man inte under semesterdagarna. Priset per byggdag är framtaget enbart för att ha en siffra att jämföra hyreskostnaden med. Hur NCC Construction kommer att sköta de interna hyrorna på bodarna är oklart. Beroende på hur många bodar man köper in har man olika beläggning på bodarna. Köper man in många bodar blir det en lägre beläggning, samtidigt som man inte lika ofta behöver hyra in ett antal bodar. Köper ett företag in bodar bör man köpa in det antal som ger en säker hög beläggning. Vilket innebär att man ibland behöver komplettera genom att hyra. 20 % av bodarna är kontorsbodar och 80 % är personalbodar, denna siffra går inte bara att ändra på när man ska köpa bodarna, detta kan resultera i att det behövs fler personalbodar men man har kontorsbodar stående på lagring. Här kan det uppstå ett problem att man köper in fel uppsättning av bodar. Det är svårt att förutse hur projekten kommer att se ut, men uppdelningen på 20 % - 80 % är framtaget ur erfarenhetsåterföring. 28

34 Det är osäkert om underhåll på fasaden behövs (rekommendationen är på var 10e år). Det kan vara ett fönster eller en dörr som går sönder vid lyft och transport. Det finns inga siffror eller uppskattningar på byte av fönster eller dörrar, så det utesluts. Antalet förflyttningar är självklart olika från år till år, i detta arbete är antalet förflyttningar framtaget under tre år, Det beror på projektstorlek och hur många projekt som är igång. Dessa siffror går inte att få exakta då byggbranschen är väldigt varierande. I beräkningarna har antalet förflyttningar stor betydelse för resultatet. Montering och demontering är de enda kostnaderna, förutom hyrkostnaden som är medräknat i kalkylen för hyrda bodar. Monterings- och demonteringskostnader skiljer oansenligt beroende på om man äger sina egna bodar. Blir det då fler förflyttningar blir totalkostnaderna större och besparingarna blir ännu större, medan priset per byggdag för de inköpta bodarna blir högre och brytpunkten höjs. Antalet förflyttningar är framtaget från NCC Constructions tidigare projekt i Värmland, förflyttningarna är framtaget från hur många och hur stora projekt man har. Detta varierar självklart från år till år men eftersom kalkylen är gjord på 15 år och indata för förflyttningar är framtaget ur tre varierande år anses det trovärdigt. 29

35 5,3 Logistik Det kan uppstå missförstånd då man ska samordna de bodar man äger och bestämma vilken byggarbetsplats de ska vara på och var man ska komplettera med hyrda bodar. Det mest praktiska vore att ha en person på företaget som har totalansvaret för bodarna. Han/hon tar hand om schemaläggning av bodarna, planering av var man eventuellt ska komplettera med hyrda bodar. Denna person ska även se till att eventuellt underhåll genomförs i rätt tid, innan boden ska ut på en byggarbetsplats. Därmed undviks onödiga konflikter mellan platschefer om att bodarna inte är i skick när den ska till nästa byggarbetsplats. Detta leder då till en extra personalkostnad som inte finns med i kalkylen. Även transporter för bodarna vore smidigast att denna person hanterar, i stället för att olika platschefer ska boka transport som förmodligen inte anlitar samma person eller företag. Kan man i stället boka samma transportfirma varje gång kan det leda till mängdrabatter. Om det är ett längre projekt med stor omsättning skulle man kunna köpa in bodar på projektet och då har platschefen ansvar för dem. När projektet sen är slut kan bodarna föras över på nästa projekt, därmed behövs ingen ansvarig på NCC som ska ha hand om bodarna. Dock kan det bli mer lagring då inte alltid platschefen går från ett projekt till ett annat direkt. 5,4 Hållbar utveckling I detta examensarbete har man valt att använda sig utav energieffektiva bodar som minskar energiförbrukningen på etableringen. Arbetet är inte riktat mot hållbar utveckling, utan arbetet visar en ekonomisk lönsamhet för NCC. Transporter och material kan inte minskas och därför inte förbättra miljön. Däremot kan man utforma boden precis som man själv önskar, man kan spara energi på att tilläggsisolera och välja värmesystem. Att göra en livscykelanalys på detta är en god idé. Efter 15 år har boden ett restvärde, vilket betyder att boden kan fortsätta användas, återanvändning kan utnyttjas så långt det går. 30

36 6,0 Slutsats Att köpa sina bodar är mest lönsamt när man har en beläggning på över 50 % om man ser på den totala besparingen, därför är det bäst att köpa in färre bodar då man får en högre beläggningsgrad. För Värmland är det mest lönsamt att köpa in 36 bodar då man får en beläggningsgrad på 100 % och för Karlstad bör man köpa in 8 stycken bodar när beläggningsgraden är 100 %. Troligtvis kommer beläggningsgraden bli högre i verkligheten om man jämför med beräkningarna, då beräkningen är genomförd på sämsta fallet. Därför bör man köpa in fler bodar som enligt beräkningarna har en lägre beläggningsgrad. Min rekommendation till NCC är att köpa in 40 stycken bodar för Värmland som har en beläggning på 90 %, och 9 bodar för Karlstad som också har en beläggning på 90 %. Dessa bodar kommer inte räcka för behovet, då får NCC komplettera med hyrda bodar när dessa inte räcker till. För att fortsätta studien vore det intressant att utveckla kalkylen. Antalet kontorsbodar och personalbodar, även beräkna transportkostnader, montagesatser vid etablering, el och vatten anslutningar och markhyra för att då få fram en offert. Det vore intressant och se hur stort projekt som krävs för att bodarna ska köpas in på projektet och se hur man kan göra för att sedan föra över bodarna på ett annat projekt. Exempelvis att man har ett projekt på 3 år, under den tiden kanske halva boden redan betalat sig. Efter det projektet köper ett nytt projekt boden, därmed går boden vidare från projekt till projekt. 7,0 Tackord Utan tillgång till NCC Constructions intranät skulle jag inte fått ihop detta examensarbete, vill därmed tacka min handledare Lars-rune Elofsson, inköpare på NCC i Karlstad för all hjälp. Christer Larsson på Cramo i Karlstad vill jag tacka för all information om bodar. Malin Olin, handledare och examinator på Karlstads universitet som visat intresse och hjälp på vägen. 31

37 Källförteckning Adalberth, K. (1995). Bygga Bruka Riva. I Bygga Bruka Riva. Cramo Sverige AB (2011). Vi halverar energiförbrukningen på bygget.. Tillgänglig: [ ]. Hatami, V. (2010). Kartläggning av energianvändning under byggfasen vid nyproduktion av flerbostadshus. Rinkaby Rör (2014). Nibe Varmvattenberedare. Tillgänglig: / [ /09]. Statiska centralbyrån (2014). Konjunkturbarometern företag.. Tillgänglig: [ ]. Wågström, P. (2013). NCCs miljöpolicy.. Tillgänglig: [ ]. 32

38 B1.1 Du har nu 0 poäng. För att NCC:s krav på Grönt byggande ska uppfyllas gäller att de obligatoriska kraven ska uppfyllas samt poängkrav med minst poängsumma 15. Förklaring För alla byggprojekt över 50 miljoner kronor är det obligatoriskt inom NCC att byggarbetsplatsen ska vara ett Grönt byggande (gäller oavsett om ett grönt anbud lämnas eller ej). För att uppfylla NCC:s definition på Grönt byggande måste ett antal krav uppfyllas. Kraven gäller även för NCC:s underentreprenörer. Dels finns obligatoriska krav och dels krav för vilka det ges poäng. Anledningen till detta upplägg är att det i de flesta byggprojekt inte är möjligt att uppfylla samtliga krav, men att ni istället då kan välja vilka poängkrav ni ska uppfylla för att uppnå poängsumman. De obligatoriska kraven är satta utifrån miljönytta, möjlighet att uppfylla samt påverkan på NCC:s varumärke. Genom att satsa på energieffektiva åtgärder av byggarbetsplatsen kan vi spara upp till 40-50% av energianvändningen. Undantag Avseende ej fasta etableringar (bodar på hjul) kan det bli nödvändigt med avsteg från nedanstående krav. Upplägg På följande sidor hittar du frågorna som ska besvaras. När du valt svarsalternativ för samtliga frågor, klicka på "Klar" för att spara dina svar. Om du inte gör klart enkäten vid ett och samma tillfälle kommer du tillbaka där du slutade senast. Du kan senare gå in och justera dina svar, genom att använda de användaruppgifter du fick i mejlet. Checklistan innehåller frågor beroende på typ av projekt Del 1: Bodar frågor Del 2: Uppvärmda förråd/containrar - 3 frågor Del 3: Yttre belysningsutrustning på arbetsplatsen - 3 frågor Del 4: Övrig utrustning - 3 frågor Del 5: Övriga åtgärder på byggnad under uppförande - 6 frågor Del 6: Fordon och maskiner - 7 frågor Del 7: Resurshållning - 6 frågor Del 8: Övriga åtgärder - 3 frågor Här hittar du alla frågorna i en PDF för utskrift Klicka på knappen "Nästa" nedan för att börja. Information till projekt som ska miljöklassas enligt BREEAM I de fall en byggnad ska klassas enligt systemet BREEAM så sammanfaller en del krav i BREEAM med kraven i Grönt byggande. Det finns krav på att ha en strategi för att minska den negativa miljöpåverkan på byggarbetsplatsen (Man 2, Checklista A2, kap 3c Environmental Aware ). Grönt byggande kan i sin helhet ses som denna strategi. Det finns krav på att ha energibesparande åtgärder i BREEAM (Man 2 Checklista A2. Kapitel 3b). Många åtgärder i Grönt byggande är just energibersparande åtgärder. Dock behövs inte alla energibesparande åtgärder i Grönt byggande genomföras för att poängen ska fås i BREEAM. Som stöd anges på följande sidor vilka krav på Grönt byggande som överensstämmer med BREEAM-kraven. De projekt som inte ska miljöklassas enligt BREEAM kan bortse från detta.

39 Allmänna uppgifter om projektet B Projektyp Börja med att ange vilket projekt det gäller. Hus- eller bostadsbyggnadsprojekt (Frågor om fordon och maskiner kommer sållas bort) Mark- eller anläggningsprojekt (Frågor om själva byggnaden kommer sållas bort) Både byggnads- och markprojekt (inga frågor sållas bort i enkäten) 2. Projektnamn Ange projektets namn och på vilken ort det byggs. Exempel: Kv. Solrosen i Västerås 3. Avdelning Ange ansvarig avdelning (om flera avdelningar är delaktiga så ange en av dem) Allbygg: Örebro/ Värmland Allbygg: Småland/Blekinge Allbygg: Östergötland Anläggning: Anläggning Stockholm Anläggning: Anläggning Väst Anläggning: Anläggning Skåne Anläggning: Infra Anläggning: Hercules Bostad: Bostad Stockholm Bostad: Mälardalen Bostad: Västerbotten/Örnsköldsvik Bostad: Byggsystem och produkter Hus: Hus Stockholm Hus: Hus Göteborg Hus: Hus Malmö/Lund Hus: Helsingborg/Halmstad Hus: Anjobygg Industribygg: Mark Sthlm Industribygg: Norrbotten Industribygg: Västernorrland/Jämtland Industribygg: Gävleborg/Dalarna Industribygg: Industritjänst Industribygg: Nybergs 4. Region Ange den region där projektet ligger. Region Syd Region Väst Region Stockholm/Mälardalen Region Norrland

40 5. Upprättad av B1.3 Namnet på dig som svarar på frågorna. 6. Ansvarig person för Grönt byggande Detta är inte en obligatorisk åtgärd På byggarbetsplatsen kan NCC utse en person som har övergripande ansvar för kontinuerlig uppföljning av energianvändningen och se över var det finns möjlighet till minskat slöseri. Denna tjänst kan också uthyrningsföretagen hjälpa till med. BREEAM: (Man 3. Checklista A3a) Personen ska ansvara för att följa upp och övervaka energianvändningen. Kommer åtgärdas (2 poäng) Kommer inte åtgärdas Kan inte åtgärdas Ange varför: 7. Miljömärkt el (kontroll så att rätt avtal används) Obligatorisk åtgärd Miljömärkt el bidrar till användningen av förnybara energislag och ger en mycket låg klimatpåverkan. Vid inköp av el ska NCC:s prio 1 -avtal med Vattenfall användas! Vårt avtal med Vattenfall ger oss el märkt med Bra miljöval till ett mycket konkurrenskraftigt pris. Glöm inte bort särskild anmälan till Vattenfall för köp av el, det räcker inte med anmälan till den lokala nätägaren. Kopia av föranmälan ska skickas till Vattenfall (ncc@vattenfall.com) så att de kan ta över elhandelsavtalet för respektive anläggning. Vid frågor ring till Vattenfalls företagsgrupp: BREEAM: Man 2, (Checklista A2. Kapitel 3e) Kommer åtgärdas Kan inte åtgärdas Ange varför: 8. Etablering i bodar eller befintliga lokaler Detta är inte en obligatorisk åtgärd Sitter ni i bodar eller befintliga lokaler? I de fall det finns tillgång till lediga lokaler i anslutning till byggarbetsplatsen så är det oftast en mer energieffektiv lösning att sitta i dessa under byggskedet. BREEAM: (Man 2, Checklista A2. Kapitel 3b) Både bodar och lokaler Bara bodar Bara lokaler Del 1 - Bodar (8-16 frågor) I kontakten med uthyrarna bör vi begära att de redovisar förväntad energibesparing för de valda åtgärderna. Redovisningen bör vara baserad på den aktuella geografiska placeringen, byggtid, antal bodar etc.

41 B Val av maskinuthyrare Vilken uthyrare av t ex bodar kommer att användas? Detta är inte en obligatorisk åtgärd Cramo Ramirent Stavdal Vet ej Annan. (ange vilken nedan) Annan maskinuthyrare: 10. Energieffektiva byggbodar Kommer Ramirents A-bodar, Stavdals lågenergibodar eller Cramos bodar PK2000/P6000 att användas? Ramirent, Stavdal och Cramo har bodar i sitt sortiment med avsevärt lägre energianvändning och bättre inneklimat/arbetsmiljö. Åtgärder har vidtagits på allt från klimatskal till ventilation och torkutrustning. Ja (5 poäng) Nej Kan inte åtgärdas Ange varför: BREEAM: (Man 2, Checklista A2. Kapitel 3b) 11. Bodar - Ventilation med värmeväxling Obligatorisk åtgärd Idag har de flesta bodar vanlig frånluftsventilation, men med styrd från- och tilluftventilation med värmeväxling får vi lägre driftkostnader och bättre inneklimat. Möjlighet finns också att styra drifttiderna på ventilationsaggregatet för att minska kostnaderna. BREEAM: (Man 2 Checklista A2. Kapitel 3b Kommer åtgärdas Kan inte åtgärdas Ange varför: 12. Bodar - Närvarostyrning och lågenergibelysning Obligatorisk åtgärd Genom att ljuset släcks automatiskt i rum där ingen befinner sig med hjälp av närvarostyrning kommer driftkostnaderna för belysning att minska. Lågenergibelysning ska väljas (Lysdiodlampor, kompaktlysrör etc) eftersom de ger lägre driftkostnad och minskar risken för övertemperatur. BREEAM: (Man 2 Checklista A2. Kapitel 3a) Kommer åtgärdas Kan inte åtgärdas Ange varför:

42 13. Bodar B1.5 - Energieffektiv torkutrustning Obligatorisk åtgärd Torkutrustningen kan stå för stort slöseri av energi. Vissa bodleverantörer har energieffektiva fuktstyrd utrustning att erbjuda. BREEAM: (Man 2 Checklista A2. Kapitel 3b) Kommer åtgärdas Kan inte åtgärdas Ange varför: 14. Bodar - Dörrstängare Obligatorisk åtgärd På dörrarna till bodarna och luftslussarna kan också en dörrstängare monteras för att minska värmeförluster. Dörrstängare används också många gånger ur säkerhetssynpunkt. BREEAM: (Man 2, Checklista A2. Kapitel 3b) Kommer åtgärdas Kan inte åtgärdas Ange varför: 15. Bodar - Tidsstyrning/närvarostyrning av ventilation Obligatorisk åtgärd Av samma anledning som värmen kan sänkas på natten och på helger så kan också ventilationen gå ned på lågfart, alternativt stängas av, och starta en stund före arbetsdagens början. Detta kan ge stora kostnadsbesparingar. BREEAM: (Man 2 Checklista A2. Kapitel 3b) Kommer åtgärdas Kan inte åtgärdas Ange varför: 16. Bodar - Förbättrat klimatskal Detta är inte en obligatorisk åtgärd Boduthyrarna har bodar i sitt sortiment som har bättre isolering, fönster, dörrar etc vilket ger ett väsentligt lägre energibehov. Detta alternativ ska alltid utredas och efterfrågas. BREEAM: (Man 2 Checklista A2. Kapitel 3b) Kommer åtgärdas (2 poäng) Kommer inte åtgärdas

43 Kan inte åtgärdas Ange varför: B Bodar - Solavskärmning för bättre inneklimat Detta är inte en obligatorisk åtgärd Med solavskärmning (helst yttre) förbättras framförallt arbetsmiljön i bodarna genom att inomhustemperaturen hålls nere. Solavskärmning kan också minska behovet av vädring vilket leder till att radiatorerna inte slår på i onödan. BREEAM: (Man 2, Checklista A2. Kapitel 3b) Kommer åtgärdas (2 poäng) Kommer inte åtgärdas Kan inte åtgärdas. Ange varför: 18. Luft- luftvärmepump Flera av uthyrarna kan idag erbjuda luft/luftvärmepumpar i bodetableringar. Dessa kan ge stor energibesparing (beroende på hur mycket kylfunktionen utnyttjas sommartid) samtidigt som inneklimatet förbättras. Kommer åtgärdas (3 poäng) Kommer inte åtgärdas Kan inte åtgärdas (ange varför:) 19. Bodar - Tätning och isolering mellan/under bodar Obligatorisk åtgärd På alla sammansatta bodar kan uthyrningsföretaget alternativt NCC själva förbättra tätningen mellan bodarna samt eventuellt förbättra isoleringen under bodarna. Detta är en enkel åtgärd som kan ger stor energibesparing och förbättrat inneklimat. BREEAM: (Man 2 Checklista A2. Kapitel 3b) Kommer åtgärdas Kan inte åtgärdas Ange varför: 20. Bodar - Nattsänkning av värme Obligatorisk åtgärd Under natten och på helger då ingen befinner sig i bodarna kan temperaturen automatiskt sänkas ett par grader för att sedan höjas före nästa arbetsdag. Varje grads temperatursänkning ger en besparing på 5 %. BREEAM: (Man 2 Checklista A2. Kapitel 3b)c) Kommer åtgärdas Kan inte åtgärdas Ange varför:

44 21. Bodar B1.7 - Luftsluss Detta är inte en obligatorisk åtgärd En luftsluss till entrén i bodetableringen bidrar till att värme inte släpps ut i så stor utsträckning när ytterdörren öppnas och stängs. Även inneklimatet förbättras. På dörrarna kan också en dörrstängare monteras. Uthyrarna kan leverera luftslussar alternativt byggs de på plats av NCC:s personal. BREEAM: (Man 2, Checklista A2. Kapitel 3b) Kommer åtgärdas (3 poäng) Kommer inte åtgärdas Kan inte åtgärdas Ange varför: 22. Bodar - Mätning och visualisering Detta är inte en obligatorisk åtgärd Genom att separera energianvändningen på olika elmätare och följa upp blir det enklare för arbetsledningen att se var det finns störst möjligheter att spara energi och kostnader. Ni kan också hitta energislukare som står på under tider då arbetsplatsen t ex är stängd. Idag finns flera leverantörer av Internetbaserade system. Bodarnas energianvändning kan t ex visualiseras via en display. Möjlighet finns att ha separat mätning på t ex UE:s förrådscontainrar för att kunna fakturera dem för den energi de använder och ibland slösar onödigt mycket med. Men självklart ska också NCC:s bodar mätas separat. Kan efterfrågas från maskinuthyraren. Vid BREEAM-klassning: (Man 3. Checklista A3a Energianvändningen ska mätas månadsvis och visualiseras arbetsplatsen. Mål för energianvändningen ska sättas upp och visualiseras (se punkt 1). (1) Energimål ska sättas genom att jämföra med tidigare liknande projekt. Energianvändningen ska mätas och följas upp gentemot målen. En energiansvarig på arbetsplatsen ska utses som ansvarar för uppföljningen. Kommer åtgärdas (4 poäng) Kommer inte åtgärdas Kan inte åtgärdas Ange varför: 23. Bodar - Vattenburen uppvärmning - anslutning till fjärrvärme eller pelletspanna. Detta är inte en obligatorisk åtgärd Vissa maskinuthyrare kan erbjuda vattenradiatorer eller vattenburen golvvärme. Med dessa system blir det möjligt att ansluta bodarna till fjärrvärme eller pelletspanna istället för att använda de traditionella elradiatorerna. Maskinuthyrarna har containrar kompletta med pelletsbrännare och pelletsförråd. För större etableringar och/eller etableringar som ska stå kvar under en längre tid så kan detta utredas och efterfrågas. BREEAM: (Man 2, Checklista A2. Kapitel 3e)

45 Kommer åtgärdas (5 poäng) B1.8 Kommer inte åtgärdas Kan inte åtgärdas Ange varför: 24. Bodar - Solfångare och/eller solceller Detta är inte en obligatorisk åtgärd Idag finns möjlighet att installera solfångare och solceller i anslutning till byggbodarna för att försörja dem med tappvarmvatten eller el under en stor del av året. Förutom fördelar ur miljösynpunkt ger solenergin en god profilering av byggarbetsplatsen. BREEAM: (Man 2, Checklista A2. Kapitel 3e) Kommer åtgärdas (5 poäng) Kommer inte åtgärdas Kan inte åtgärdas Ange varför: Del 2 - Uppvärmda förråd/containrar (3 frågor) På marknaden finns kompletta energieffektiva förråd att hyra med alla de funktioner som anges under detta kapitel. 25. Uppvärmda förråd/containrar - Isolerade och energieffektiva förrådsbodar/-containrar Obligatorisk åtgärd De förrådscontainrar som ska vara uppvärmda ska givetvis vara isolerade. Redan ett tunt lager isolering ger en stor besparing. BREEAM: (Man 2, Checklista A2. Kapitel 3b) Kommer åtgärdas Kan inte åtgärdas Ange varför: 26. Uppvärmda förråd/containrar - Dörrstängare alternativt automatisk värmeavstängning Detta är inte en obligatorisk åtgärd Förrådscontainrar kan också utrustas med vanliga gångdörrar med dörrstängare för att minska värmeförlusterna från de uppvärmda containrarna. Ett annat alternativ är att installera kontakter på dörrarna/portarna som bryter strömmen till värmefläkten/radiatorn då porten öppnas. Som komplement är det även möjligt att installera larm som ljuder som påminnelse efter en viss tid som dörren stått öppen. Denna teknik finns tillgänglig hos uthyrarna. BREEAM: (Man 2, Checklista A2. Kapitel 3b) Kommer åtgärdas (5 poäng) Kommer inte åtgärdas Kan inte åtgärdas Ange varför:

46 27. Uppvärmda förråd/containrar B1.9 - Termostatstyrd uppvärmning Obligatorisk åtgärd Den värmefläkt som många gånger installeras ska vara termostatstyrd och inte ge onödigt hög temperatur i boden/containern. Många gånger är den också kraftigt överdimensionerad. Värmeeffekten ska inte vara högre än 2-3 kw. Kommer åtgärdas Kan inte åtgärdas Ange varför: Del 3 - Yttre belysningsutrustning (3 frågor) 28. Yttre belysningsutrustning (avser ej bodar). - Kompaktlysrör, metallhalogen, lysdioder etc Obligatorisk åtgärd Belysning har oftast långa drifttider och därför finns möjligheter till stora kostnadsbesparingar genom att välja energieffektiv belysning från uthyrarna. Kravet på energieffektiv belysning gäller både strålkastare/belysningsmaster, bojlampor samt portabel arbetsbelysning. BREEAM: (Man 2, Checklista A2. Kapitel 3a) Kommer åtgärdas Kan inte åtgärdas Ange varför: 29. Yttre belysningsutrustning (avser ej bodar) - Belysningsstyrning Drifttider och skymningsrelä Obligatorisk åtgärd För att minska onödig energianvändning finns möjlighet att tidsstyra belysningen för att undvika att belysningen står på t ex dagtid. Med skymningsrelä minskar vi också risken för att belysningen står på i dagsljus vilket leder till onödiga kostnader, miljöpåverkan och en negativ bild av NCC för dem som passerar/besöker byggarbetsplatsen. BREEAM: (Man 2, Checklista A2. Kapitel 3a) Kommer åtgärdas Kan inte åtgärdas Ange varför: 30. Yttre belysningsutrustning (avser ej bodar) Belysningsstyrning - Närvarostyrning Detta är inte en obligatorisk åtgärd För att minska onödig energianvändning finns möjlighet att installera närvarostyrning. Närvarostyrning behöver inte försämra säkerheten eftersom belysningen tänds då någon otillåtet befinner sig på arbetsplatsen nattetid. BREEAM: (Man 2, Checklista A2. Kapitel 3a) Kommer åtgärdas (4 poäng) Kommer inte åtgärdas

47 Kan inte åtgärdas Ange varför: B1.10 Del 4 - Övrig utrustning m.m. (3 frågor) 31. Övrig utrustning m.m. - Energieffektiva hissar, kranar, transportanordningar och maskiner Obligatorisk åtgärd Flera av uthyrningsföretagen har energieffektiva frekvensstyrda hissar m.m. Efterfråga detta vid upphandling. BREEAM: (Man 2, Checklista A2. Kapitel 3b) Kommer åtgärdas Kan inte åtgärdas Ange varför: 32. Övrig utrustning m.m. - Styrning av provisorisk ventilation och uppvärmning Obligatorisk åtgärd Den provisoriska utrustning som under byggtiden används för ventilation av t ex en tunnel kan effektiviseras i stor utsträckning genom t ex varvtalsstyrning och tidsstyrning. Liknande åtgärder kan också göras i byggnader så vida det inte försämrar t ex uttorkningsprocessen. Diskutera med maskinuthyraren vilka möjligheter som finns kring energieffektivisering av den provisoriska utrustningen för värme och ventilation. BREEAM: (Man 2, Checklista A2. Kapitel 3b) Kommer åtgärdas Kan inte åtgärdas Ange varför: 33. Övrig utrustning m.m. - Tids- och temperaturstyrda motorvärmaruttag Detta är inte en obligatorisk åtgärd I de fall ni har motorvärmaruttag på arbetsplatsen kan ni göra en energi- och miljövinst genom att se till att dessa är möjliga att styra efter tid och utetemperatur. BREEAM: (Man 2, Checklista A2. Kapitel 3b) Kommer åtgärdas (3 poäng) Kommer inte ätgärdas Kan inte åtgärdas Ange varför: Del 5 - Övriga åtgärder på byggnad under uppförande (6 frågor) 34. Åtgärder på byggnad under uppförande - Värme sätts inte på förrän byggnaden är tät och permanenta fönster är på plats Obligatorisk åtgärd På de arbetsplatser där byggnader uppförs så bör inte värmen sättas på förrän byggnaden

48 (gäller den del som ska värmas). I möjligaste mån bör också de permanenta fönstren vara på plats. S är helt tät B1.11 Projektering och utredning ska göras kring uppvärmning och uttorkning av byggnaden. BREEAM: (Man 2, Checklista A2. Kapitel 3b) Kommer åtgärdas Kan inte åtgärdas Ange varför: 35. Åtgärder på byggnad under uppförande - Dörrstängare Obligatorisk åtgärd Av samma anledning som dörrstängare kan sättas på byggbodarna så kan också detta installeras på entrédörrarna till byggnaden då det finns uppvärmningsbehov. BREEAM: (Man 2, Checklista A2. Kapitel 3b) Kommer åtgärdas Kan inte åtgärdas Ange varför: 36. Åtgärder på byggnad under uppförande - Luftsluss Detta är inte en obligatorisk åtgärd På samma sätt som en luftsluss kan byggas till byggbodarna så kan också detta sättas upp vid entréerna i byggnaden då denna börjar värmas upp. Även här är det en fördel med dörrstängare, både ur energi- och arbetsmiljösynpunkt. Kommer åtgärdas (3 poäng) Kommer inte åtgärdas Kan inte åtgärdas Ange varför: 37. Åtgärder på byggnad under uppförande - Sektionsvis uppvärmning av byggnaden (om möjligt) Detta är inte en obligatorisk åtgärd På många arbetsplatser värms byggnaden sektionsvis om det är möjligt, för att spara energi. Projektering och utredning ska göras kring uppvärmning och uttorkning av byggnaden. BREEAM: (Man 2, Checklista A2. Kapitel 3b) Kommer åtgärdas (4 poäng) Kommer inte åtgärdas Kan inte åtgärdas Ange varför: 38. Åtgärder på byggnad under uppförande - Uppvärmning av byggnad

49 Detta är inte en obligatorisk åtgärd B1.12 Byggnadens permanenta värmekälla bör sättas igång så snart som möjligt eftersom detta ger mindre miljöpåverkan och är billigare än t ex tillfälliga värmefläktar. Det finns även möjlighet att värma byggnaden med pellets. Maskinuthyrarna har kompletta containrar med pelletsbrännare och pelletsförråd. Projektering och utredning ska göras kring uppvärmning och uttorkning av byggnaden. BREEAM: (Man 2, Checklista A2. Kapitel 3b) Kommer åtgärdas (5 poäng) Kommer inte åtgärdas Kan inte åtgärdas Ange varför: 39. Åtgärder på byggnad under uppförande - Uppvärmning av byggnad Detta är inte en obligatorisk åtgärd Byggnadens permanenta värmekälla bör sättas igång så snart som möjligt eftersom detta ger mindre miljöpåverkan och är billigare än t ex tillfälliga värmefläktar. Det finns även möjlighet att värma byggnaden med pellets. Maskinuthyrarna har kompletta containrar med pelletsbrännare och pelletsförråd. Projektering och utredning ska göras kring uppvärmning och uttorkning av byggnaden. BREEAM: (Man 2, Checklista A2. Kapitel 3b) Fjärrvärme eller värmepump (4 poäng) Provisorisk pelletspanna (4 poäng) Elvärmefläktar (1 poäng) Gasol, diesel (0 poäng) Kan inte åtgärdas Ange varför: 40. Åtgärder på byggnad under uppförande - Uttorkning Detta är inte en obligatorisk åtgärd Att det går åt energi för uttorkning är ofrånkomligt, men det kan göras effektivt. Uttorkning kostar mycket pengar. För att få en effektiv uttorkningsprocess så gäller följande tumregler: - Luften ska alltid vara torrare än betongen/virket. - Håll några grader varmare inne än ute. - Håll god luftcirkulation - Väderskydda och se till att så lite vatten som möjligt tillförs konstruktionen. Ska beaktas. BREEAM: (Man 2, Checklista A2. Kapitel 3b) Kommer åtgärdas Kommer inte åtgärdas Kan inte åtgärdas Ange varför: Del 6 - Fordon och maskiner (7 frågor)

50 Vid upphandling av underentreprenörer ska krav ställas med utgångspunkt från NCC:s riktlinjer, arbetsmiljölagstiftningen, Trafikverkets publikationer TVR 2012/14513 samt IFS 2009:4. I region Stockholm/Mälardalen omhändertas dock dessa krav i framtagna ramavtal. Säkerställ i projektet att ramavtalen används vid inköp. B1.13 För att optimera transporter av schaktmassor och kross/grusprodukter ska i möjligaste mån fordon med inbyggd våg användas. Detta för att minska bränsleåtgången men även att förhindra överlast vilket i sig är ett miljöproblem. Begränsad tomgångskörning är ofta ett krav och gäller även våra arbetsfordon och maskiner. Se till att kontroll sker på arbetsplatsen. 41. Fordon och maskiner - Euro-klass Obligatorisk åtgärd Lastbilar ska uppfylla minst Euro-klass 3. Nya lastbilar ska vara av Euro-klass 5 från år (Med nya avses fordon av nytt fabrikat). Lätta lastbilar räknas som personbil. Anläggningsmaskiner ska uppfylla minst EU-steg 2. Kommer åtgärdas Kan inte åtgärdas Ange varför: 42. Fordon och maskiner - Däck utan HA-olja Obligatorisk åtgärd Transportfordon ska använda HA-oljefria däck om det finns sådana att tillgå för fordonet i fråga. Kommer åtgärdas Kan inte åtgärdas Ange varför: 43. Fordon och maskiner - Miljöanpassad hydraulvätska Detta är inte en obligatorisk åtgärd Använd hydraulvätska som uppfyller svensk standard SS med tillägget miljöanpassad i lastbilar och anläggningsmaskiner. Nedan anges antalet poäng som ges vid en viss procentandel av fordonen som använder miljöanpassad hydraulvätska. Kommer åtgärdas % (5 poäng) Kommer åtgärdas 40-69% (3 poäng) Kommer åtgärdas 10-39% (2 poäng) Kommer åtgärdas 1-9% (1 poäng) Kommer inte åtgärdas Kan inte åtgärdas Ange varför: 44. Fordon och maskiner - Miljöanpassade bränslen Detta är inte en obligatorisk åtgärd Idag finns olika varianter av miljöanpassad diesel som kraftigt minskar utsläppen. Exempel på sådana dieselbränslen är syntetiskt diesel ( t ex Ecopar), biodiesel och Preems ACP Evolution Diesel. Nedan anges antalet poäng som ges vid en viss procentandel av fordonen som använder 100% miljöanpassad diesel. Kommer åtgärdas % (5 poäng)

51 Kommer åtgärdas 40-69% (3 poäng) B1.14 Kommer åtgärdas 10-39% (2 poäng) Kommer åtgärdas 1-9% (1 poäng) Kommer inte åtgärdas Kan inte åtgärdas Ange varför: 45. Fordon och maskiner - Tjänstecyklar Detta är inte en obligatorisk åtgärd På vissa större arbetsplatser finns cyklar för personalen för att kunna förflytta sig inom arbetsplatsen. Kommer åtgärdas (3 poäng) Kommer inte åtgärdas Kan inte åtgärdas Ange varför: 46. Fordon och maskiner - Utbildning av medarbetarna i sparsam körning (eco-driving) Detta är inte en obligatorisk åtgärd Genom att köra sparsamt kan drivmedelsanvändningen minska med upp till 15 %. Kurskod Nedan anges antalet poäng som ges då en viss procentandel av medarbetarna (som kör fordon i tjänsten) gått utbildningen. Kommer åtgärdas % (5 poäng) Kommer åtgärdas 40-69% (3 poäng) Kommer åtgärdas 10-39% (2 poäng) Kommer att åtgärdas 1-9% (1 poäng) Kommer inte åtgärdas Kan inte åtgärdas Ange varför: 47. Fordon och maskiner - Personbilar Detta är inte en obligatorisk åtgärd Använd miljöfordon och miljöanpassat bränsle i så stor utsträckning som möjligt. Definitionen av miljöfordon är enligt Transportstyrelsen (sept. 2012) är följande: Konventionella personbilar (inklusive hybrider) För bensindrivna personbilar får koldioxidutsläppen vid blandad körning uppgå till högst 120 g/km. För dieseldrivna personbilar får koldioxidutsläppen vid blandad körning uppgå till högst 120 g/km och partikelutsläppet till högst 5 mg/km. Alternativbränsledrivna personbilar (personbilar som kan drivas med andra bränslen än bensin, diesel eller gasol) Bränsleförbrukningen vid blandad körning får vara högst 0,92 liter bensin/mil eller 0,97 kubikmeter gas/mil. Vanligast förekommande alternativa drivmedel är etanol och biogas. Nedan anges antalet poäng som ges vid en viss procentandel miljöfordon. Kommer åtgärdas % (5 poäng) Kommer åtgärdas 40-69% (3 poäng) Kommer åtgärdas 10-39% (2 poäng) Kommer åtgärdas 1-9% (1 poäng)

52 Kommer inte åtgärdas B1.15 Kan inte åtgärdas Ange varför: Del 7 - Resurshushållning (6 frågor) För att få en god resurshushållning krävs en god arbetsberedning, planering samt information till personalen på arbetsplatsen. För en bra resurshushållning gäller det att gå tillväga enligt nedanstående fyra steg: 1. Minimera materialanvändningen. 2. Återanvänd material 3. Återvinn material 4. Minimera material till deponi I verksamhetssystemet finns stöd i form av ett kunskapsdokument kring avfallshantering samt en mall för avfallsplan. 48. Resurshushållning - Minimering av materialanvändningen Obligatorisk åtgärd Genom att måttbeställa byggmaterial minskar vi miljöbelastningen inte bara från tillverkningen av materialet utan också genom minskade transporter till byggarbetsplatsen och transporter från bygget med avfall. Givetvis spar ni också pengar. Utred möjligheterna att måttbeställa byggmaterial som ni kanske vanligtvis inte gör. Vid BREEAM-klassning: Waste 1, poäng 2 och 4. Minst 5 avfallsgrupper ska minimeras under projektering och produktion. Se Avfallsplan för BREEAM Kommer åtgärdas Kan inte åtgärdas Ange varför: 49. Resurshushållning - Återanvändning av material Obligatorisk åtgärd Idag slängs mycket material som istället skulle kunna återanvändas senare i byggprojektet eller i nästa byggprojekt. Exempel på material som i större utsträckning kan återanvändas är formvirke och övriga tillfälliga konstruktioner. Vilket material som kan återanvändas måste så klart bedömas från fall till fall så att vi inte riskerar våra anställdas säkerhet eller kvalitén på produkten vi lämnar till kund. Men det viktigaste är självklart att planera bygget utifrån att användning av material skall optimeras och spill minimeras. Vid BREEAM-klassning: Waste 1, poäng 3 och 4. Minst 5 avfallsgrupper ska minimeras under projektering och produktion. Se Avfallsplan för BREEAM Kommer åtgärdas Kan inte åtgärdas Ange varför: Materialåtervinning, energiåtervinning och deponi Material kan återvinnas på två sätt. Antingen som nytt material (t ex plastförpackningar som återvinns till plaströr) eller som energi (förbränning som ger el och fjärrvärme). Genom att återvinna minskar uttaget av nya naturresurser. Många material kan återvinnas många gånger och därför är det bästa att i första hand källsortera för materialåtervinning

53 skicka avfall till förbränning. Material som går till deponi ska undvikas så långt det är möjligt. och i andra hand B Materialåtervinning och deponi - Källsortering i bodarna Obligatorisk åtgärd Exempel på avfallsslag som kan sorteras ut är: kontorspapper, plastförpackningar, glasförpackningar, metallförpackningar, batterier. Kommer åtgärdas Kan inte åtgärdas Ange varför: 51. Materialåtervinning och deponi - Källsortering av byggavfall Obligatorisk åtgärd Kretsloppsrådet har tagit fram riktlinjer för byggavfall. Dessa innebär utsortering av följande avfallsslag: farligt avfall, elavfall, trä, plast för återvinning, brännbart, gips, skrot och metall, fyllnadsmassor, deponi (utsorterat) alternativt blandat avfall för eftersortering. Källsortering ska ske så långt det är möjligt. Upprätta en avfallsplan enligt mallen i verksamhetssystemet. Kommer åtgärdas Kan inte åtgärdas Ange varför: 52. Materialåtervinning och deponi - Minimering av blandat avfall Obligatorisk åtgärd Blandat avfall sorteras i efterhand av avfallsentreprenören. Men det blir renare avfallsfraktioner om vi har sorterat det själva "vid källan". Kommer åtgärdas Kan inte åtgärdas Ange varför: 53. Komprimering av avfall Detta är inte en obligatorisk åtgärd Vissa typer av avfall kan komprimeras på byggarbetsplatsen för att på så sätt minska antalet avfallstransporter. Dessutom minskar risken att skräp blåser omkring på byggarbetsplatsen jämfört mot om det läggs i öppna containrar. Komprimeringsmaskiner kan också ta mindre plats än stora containrar. Avfallsentreprenörerna kan erbjuda olika typer av komprimeringsmaskiner medan vissa maskinuthyrare har gipstugg för uthyrning. Kommer att åtgärdas (3 poäng) Kommer inte åtgärdas Kan inte åtgärdas. Ange varför Del 8 - Övriga åtgärder (3 frågor) 54. Övriga åtgärder - Miljömärkta hygien- och rengöringsprodukter Detta är inte en obligatorisk åtgärd Genom att välja miljömärkta produkter bidrar man till att få bort särskilt farliga ämnen från

54 produkterna. Exempel på produkter som kan vara miljömärkta är tvål, diskmedel, allrengöring och toalettrengöring. Prata gärna med städpersonal om deras produktval. B1.17 Kommer åtgärdas (3 poäng) Kan inte åtgärdas Kan inte åtgärdas. Ange varför 55. Övriga åtgärder - Alkylatbensin Obligatorisk åtgärd Alla bensindrivna småmotorer ska alltid tankas med alkylatbensin på NCC:s byggarbetsplatser. Idag tankar t ex Cramo, Stavdal och Ramirent alltid sina bensindrivna maskiner med alkylatbensin. Alkylatbensin är renare än vanlig bensin och avger avsevärt mindre skadliga ämnen som påverkar hälsan och miljön. Kommer åtgärdas Kan inte åtgärdas Ange varför: 56. Övriga åtgärder - Arbetsplatsskyltning Obligatorisk åtgärd Du glömmer väl inte att skylta om att det är en Grön arbetsplats? NCC:s skyltar om Grönt byggande visar att vi satsar på klimatfrågor. I inköpsportalen hittar du vårt skyltprogram för Grönt byggande. Kommer åtgärdas Kan inte åtgärdas Ange varför Du har nu gått igenom hela checklistan. OBS! Klicka nu på knappen "Klar/ok" nedan för att spara dina svar. När du klickat på Klar/ok sparas dina svar och du kommer till en sida där du får en översikt över dina svar. Du har där möjlighet att redan nu justera dina svar. Om du vill skriva ut din svarsöversikt, klicka på "Arkiv" längst upp i din webbläsares meny. Välj sedan "Skriv ut". Powered by QuestBack

55 2009 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Projekt 1 3 Projekt Projekt 3 1 Projekt 4 Projekt Projekt Projekt Projekt Projekt 9 Projekt 10 Projekt 11 Projekt 12 Projekt Projekt 14 Projekt 15 Projekt 16 Projekt 17 Projekt Projekt Projekt 20 1 Projekt Projekt 22 Projekt 23 Projekt 24 Projekt 25 Projekt 26 Projekt 27 Projekt 28 Projekt 29 Projekt 30 Projekt 31 Projekt Projekt Projekt Projekt Projekt 36 2 Projekt 37 Projekt 38 1 Projekt 39 Projekt 40 Projekt 41 Projekt 42 Projetk 43 Projekt 44 Projekt 45 Projekt 46 Projekt Projekt Projekt Projekt 50 Projekt 51 Projekt 53 Projekt 54 Projekt 55 Projekt 56 TOTALT B2.1

56 2010 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Projekt 1 1 Projekt Projekt Projekt Projekt Projekt Projekt Projekt Projekt Projekt 10 Projekt Projekt Projekt Projekt Projekt 15 Projekt 16 Projekt 17 Projekt 18 Projekt 19 Projekt 20 Projekt 21 Projekt 22 Projekt 23 Projekt 24 Projekt 25 Projekt 26 Projekt 27 Projekt 28 Projekt 29 Projekt 30 Projekt 31 Projekt 32 6 Projekt Projekt Projekt Projekt Projekt Projekt 38 1 Projekt Projekt Projekt Projekt Projetk Projekt Projekt Projekt Projekt 47 Projekt 48 Projekt 49 Projekt 50 Projekt 51 Projekt 53 Projekt 54 Projekt 55 Projekt 56 TOTALT B2.2

57 B Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Projekt 1 Projekt 2 Projekt 3 Projekt Projekt 5 Projekt 6 Projekt 7 Projekt 8 Projekt 9 Projekt Projekt Projekt 12 Projekt 13 Projekt Projekt Projekt Projekt Projekt 18 Projekt 19 Projekt 20 Projekt 21 Projekt Projekt Projekt Projekt Projekt Projekt Projekt Projekt Projekt 30 1 Projekt Projekt 32 Projekt 33 Projekt 34 Projekt 35 Projekt Projekt Projekt 38 Projekt 39 Projekt 40 Projekt 41 1 Projekt Projetk 43 Projekt 44 1 Projekt 45 1 Projekt Projekt 47 Projekt 48 Projekt 49 Projekt Projekt Projekt Projekt Projekt Projekt TOTALT

58 B3.1

59 B3.2