Testprogram för WoodEye och TrackEye

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Testprogram för WoodEye och TrackEye"

Transkript

1 Testprogram för WoodEye och TrackEye Examensarbete utfört i ämnet Elautomatik vid Tekniska Högskolan i Linköping av Nils-Johan Wahlgren Reg nr: LiTH-ISY-EX-1370

2 3 Examinator Olof Roos Linköping 30 september åååå

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRKLARINGAR AV FÖRKORTNINGAR OCH FACKTERMER...7 DEL 1 ALLMÄNT 9 1 INLEDNING Uppgiften Min lösning av uppgiften Rapportens uppläggning INNOVATIV VISION Historia I dag IV:s standard för skrifter och program WOODEYE Fysiska delar Hur systemet arbetar Kretskort i WoodEye Tillämpningar TRACKEYE Fysiska delar IWS uppbyggnad i TrackEye...16 DEL 2 HÅRDVARA 17 5 INKORTET A/D-omvandling av insignalen Styrenhet Minnet på inkortet D/A-omvandling SHADINGKORTET Shadingminnet Mul- och add-signaler I-kanal Tröskelnivå Informationsbyte CENTRALPROCESSORKORT Styrning av IWS I-kanalen på CPU-kortet MINNESKORTET Styrenhet Minnesbanker Datakanaler Expanderat minne Kretsnumrering PER ROWA UPPSALA PROCESSOR KORTET DEL 3 TESTPROGRAMMET TESTPROGRAMMET Kanaler Image Work Station Software Filstruktur Generella strukturer i TWT

4 10.5 Bild definitioner MENYHANTERING Huvudfilen Fil för utskrift på datorskärm Fil för utskrift av hjälptext HJÄLPFUNKTIONER Fil för allmänna funktioner Fil med IWSS-liknande funktioner Fil som programmerar IWS Fil som skapar logfil TEST AV INKORT Fil som testar inkort Lokalisering av fel på inkortet TEST AV SHADINGKORT Fil som testar shadingkortet Lokalisering av fel på shadingkortet TEST AV CENTRALPROCESSORKORT Fil som testar centralprocessorkortet Lokalisering av fel på centralprocessorkortet TEST AV MINNESKORT Fil som testar minneskortet Lokalisering av fel på minnskortet ÖVRIGA FILER I TWT Fil som tar emot funktionsanrop som ej är implementerade...52 DEL 4 ÖVRIGT MATERIAL ANVÄNDARMANUAL Installation från diskett Installation från nät (endast IV) Installation av TWT i Windows Filer i TWT Växlar för TWT Start av TWT från DOS Start av TWT med BAT-fil Start av TWT från Windows Menynivåer i TWT Tangentfunktioner i TWT Testning av hårdvaran på IWS Testning med felsökning Loggfilen Felmeddelande i loggfilen för inkortet Felmeddelande i loggfilen för shadingkortet Felmeddelande i loggfilen för centralprocessorkortet Felmeddelande i loggfilen för minneskortet Lokalisering av fel i loggfilen ISU-filer Prestanda MANUAL FÖR IWSS Öppna arbetsstationen Stänga arbetsstationen Sätta add- och mul-signalen för inkortet Sätta inkortet i testmode

5 19.5 Definiera bilder på inkortet Definiera bilder på höghastighetsskärmen Definiera bilder på minneskortet Definiera fil på hårddiskarna till IWS Definiera bilder på hårddiskarna till IWS Definiera bilder på värddatorn Frigörande av minne som använts till bilddefinitioner Fördröjning av förbindelser Förfrågan om bildstorlek Kopiera bilder Förbindelser mellan kort Avslutning av förbindelser Reset av inkortet Programmering av IWS gränssnittkort Direkt kommunikation till Host-kanalen Direkt avlyssning av Host-kanalen Egentillverkat IWSS-kommando DATASÄKERHET SLUTSATSER REFERENSER BILAGOR BILAGA KRETSKORTSLAYOUT FÖR INKORTET KRETSKORTSLAYOUT FÖR SHADINGKORTET KRETSKORTSLAYOUT FÖR CENTRALPROCESSORKORTET KRETSKORTSLAYOUT FÖR MINNESKORTET TWT_MAIN TWT_MENY.C TWT_MENY.H TWT_HJAL.C TWT_HJAL.H TWT_FUNK.C TWT_FUNK.H TWT_IWS.C TWT_IWS.H TWT_PR_I.C TWT_PR_I.H TWT_LOG.C TWT_LOG.H TWT_IN.C TWT_IN.H TWT_FM_I.C TWT_FM_I.H TWT_SC.C TWT_SC.H TWT_FM_S.C TWT_FM_S.H TWT_CPU.C TWT_CPU.H TWT_FM_C.C

6 TWT_FM_C.H TWT_M.C TWT_M.H TWT_FM_M.C TWT_FM_M.H TWT_TMP.C TWT_TMP.H TESTRESULTAT TESTRESULTAT TESTRESULTAT TESTRESULTAT TESTRESULTAT TESTRESULTAT TESTRESULTAT TESTRESULTAT TESTRESULTAT TESTRESULTAT WOODY.ISU WOODY2.ISU WOODY3.ISU WOODY4.ISU WOODY5.ISU WOODY6.ISU TRACK.ISU TRACK2.ISU TWT_SIGN.ASM

7 Fel! Bokmärket är inte definierat.förklaringar AV FÖRKORTNINGAR OCH FACKTERMER add Additiv. Signal som läggs additivt till insignalen. ABUS Adressbuss A. Adressbuss som adresserar i minnesbank 0 och minnesbank 2. ASC-kod Amerikansk Standard Kod för Informationsutväxling (ASCII). Numerisk kodning av siffror, bokstäver och tecken. A/D-omvandling Analog till Digital omvandling. Omvandlar en analogsignal till en digitalsignal. BBUS Adressbuss B. Adressbuss som adresserar i minnesbank 1 och minnesbank 3. CPU-kort Centralprocessorkort. Kort i IWS som styr IWS. D/A-omvandling Digital till Analog omvandling. Omvandlar en digitalsignal till en analogsignal. D-kanal fifo fig EPROM IC-krets IV IWS IWSS I-kanal systemet. Skärmkanal (fritt översatt). Databuss för kommunikation med höghastighetsskärmen. Först in, först ut. Minnestyp som sänder först iväg det som först kom in. Figur. Figurer i rapporten. Erasable Programmable Read Only Memory. Minne som innehåller data som bestäms av hårdvarukonstuktören. Integrerad krets. Komplex elektronisk komponent gjord i kisel. Innovativ Vision. Företaget på vilken examensarbetet i den här rapporten gjordes. Image Work Station. En dator som enbart är gjord för bildbehandling. Image Work Station Software. Samlingsnamn för funktioner som kan exekveras på IWS. Fel! Bokmärket är inte definierat.inkanal (fritt översatt). Databuss som transporterar ljusvärdena från kamerorna genom 8

8 I-kort Handtag Host-kanal H-synk mul M-kort offs pixel PRUP-kort P-kanal SC-kort skönsvärde testkil VDM-kort V-synk W-kanal Inkort. Kort i IWS som omvandlar en analog insignal till en datasignal. Handtag. Snabbreferens i mjukvara till omfattande funktioner. Hostkanal. Data och adressbuss för kommunikation mellan värddatorn och IWS. Horisontalsynkroniseringssignal. Signal som bestämmer radslut. Multiplikator. Signal som multipliceras med insignalen. Minneskort. Kort i IWS som innehåller IWS huvudminne. Offset. Signal som läggs additivt till enbart en av insignals kanalerna. Punkt i en bild (frit översatt). Punkt i en bild som består av ett numeriskt värde som anger ljusstyrkan på punkten. Det numeriska värdet är mellan 0 och 255. Per Rowa Uppsala Processorkort. Kort i IWS som innehåller IWS processor. PRUP-kanal (fritt översatt). Databuss för kommunikation mellan PRUP-kortet och M-kortet. Shadingkort. Kort i IWS som kompenserar för ojämnhet i bildens belysning. Den svenska motsvarigheten till det engelska ordet defaultvärde. Värde som används när inget annat värde anges. Testbild i form av en kil. Testsignal som genereras av inkortet. Videodiskminneskort. Kort på IWS som hanterar hårddiskarna. Vertikalsynkroniseringssignal. signal som bestämmer bildslut. Videodiskkanal (fritt översatt). Databuss för kommunikation med hårddiskarna. 9

9 10

10 DEL 1 ALLMÄNT 11

11 1 INLEDNING Innovativ Vision (IV) är ett företag som arbetar med datoriserad bildbehandling. Två av huvudprodukterna är WoodEye och TrackEye. Produkterna använder sig av i stort sett samma hårdvara. Hårdvaran kallas Image Work Station. Den kan betraktas som en snabb dator som är speciellt gjord för bildbehandling. Innovativ Vision har konstruerat hårdvaran, men de producerar den inte. Tyvärr har vissa av kretskorten defekter när de kommer till IV. För att förbättra produktionsutfallet har IV behov av ett testprogram som detekterar och i viss mån lokaliserar fel. Det finns också ett behov hos kunden att se om IV:s produkt fungerar. Image Work Station är en del i ett stort system. Kunden vill kunna konstatera om felet uppkommit på grund av Innovativ Visions produkt eller inte. Det är meningslöst att åka till företag i ett annat land och där konstatera att felet inte beror på någon del som producerats av IV. För att kunder och produktionsfolk ska kunna använda testprogrammet måste det vara användarvänligt och självgående. Det ställer höga krav på menyhantering och presentationer av slutsatser. Programmet ska också kunna tillgodose personer med stora kunskaper om systemet inom företaget. Dvs testprogrammet måste ha viss flexibilitet. Jag har skrivit kommentarer och ledtext i programmet på svenska. På grund av att IV har kunder i många länder finns det ett behov av att testprogrammet översätts till flera språk. Att översätta programmet faller utanför mitt examensarbete. 1.1 Uppgiften Uppgiften är att skriva ett testprogram i C. Programmet ska testa samtliga kretskort på IWS som används i WoodEye. Testprogrammet ska detektera samtliga fel på hårdvaran, samt i viss mån lokalisera felen. Programmet ska kunna användas av kunden, producenten samt anställda på IV. 1.2 Min lösning av uppgiften Testprogrammet testar ett kretskort i taget. När det testar ett kort förutsätter det att de övriga korten är felfria. När programmet startas testar det först en minimal kärna av kretsar på kortet. Testprogrammet utökar sedan successivt de antal kretsar på kretskortet som testas. Då testprogrammet detekterar ett fel avbryts testet. När fel detekteras försöker programmet att lokalisera felet. Felmönster som programmet kan känna igen har i förväg lagts in i programmet. Olika fel kan ge upphov till samma felmönster. Programmet kommer i de fallen att peka ut en grupp av kretsar. När det gäller fel som ger unika felmönster kan programmet peka ut exakt var felet ligger. Under utvecklingen av testprogrammet har bilden av vad som är möjligt att göra och vad som är intressant att testa klarnat. Eftersom det var en uppgift som jag arbetat med och inte en specifikation har det gett mig möjlighet att kreativt hitta på nya tillvägagångssätt att lösa uppgiften. Jag har fått positiv feed-back från företagets anställda efterhand som jag släppt olika versioner av testprogrammet. Den kritik som jag fått har jag använt för att göra förbättringar i mitt program. 1.3 Rapportens uppläggning Rapporten består av fyra delar. Första delen består av inledning och bakgrund. Den andra delen av rapporten beskriver hur IWS fungerar. I den tredje delen förklaras testprogrammet. Den sista delen innehåller övrigt material, till exempel: användarmanual och beskrivning av använda IWSS kommandon m.m. Språket i användarmanualen skiljer 12

12 sig något mot övriga rapporten, eftersom manualen ska användas i praktiskt bruk. För att förstå övriga bitar av rapporten krävs kunskaper i programspråket C och allmäna kunskaper om elektronik. 13

13 2 INNOVATIV VISION Redan på mitten på 70-talet hade idén om datoriserad bildbehandling väckts på Tekniska Högskolan i Linköping började idéerna omsättas i praktiken på en sektor i Teknikcentrum, LiTH. Ur sektionen bildades 1983 IV. Innovativ Vision AB, eller IV som de kallar sig i dagligt tal, är specialister inom området bildbehandling och bildanalys. IV:s affärside är att tillhandahålla kunden färdiga lösningar i stället för generella bildbehandlingssystem. Det finns sju stycken färdiga lösningar som marknadsförs: -WoodEye, automatisk avsyning av trä. -TrackEye, analys av bilder, tagna via video eller höghastighetskamera. -DocEye, dokumenthantering och bildfångst för stora mängder dokument i hög hastighet. -LabEye, bildmätsystem för medicinska och industriella laboratorier. -TS4000, system för kartografi och fjärranalys. -Data Optics, on-line inspektion för kabelindustrin. -IV Service, serviceorganisation med 7 kontor som avhjälper fel på IV:s produkter. Det fyra huvudprodukterna i Linköping, är WoodEye, TrackEye, DocEye och LabEye. DocEyeavdelningen bildar IV DocEye AB. Övriga avdelningar bildar IV Industry AB. IV DocEye AB och IV Industry AB bildar tillsammans Innovativ Vision AB dvs IV. 2.1 Historia * Fyra forskare från Tekniska Högskolan i Linköping skapade IV. IV:s första stora kund var AB Tipstjänst. Uppgiften var att automatiskt läsa av tipskuponger. Lösningen blev så lyckad att avdelningen den gav upphov till finns kvar än idag (DocEye) IV konstruerade bl.a. en färg-tv, som var lika hög som ett fyravåningshus. Den visade reklamfilmer och hästarnas upplopp på Köpenhamns travbana Gamla kontakter med Saab-Scania medförde att TrackEye och LabEye grundades Det första WoodEye systemet sattes i drift WoodEye och TrackEye släpptes på marknaden. Företaget började expandera på allvar IV började på allvar att marknadsföra sig utomlands. Ett dotterbolag startades i Norge Servicesidan byggdes ut. IV övertog Teragon Systems serviceorganisation. Per Rowa, dåvarande utvecklingschef på IV, erhöll STU:s uppfinnarpris. Priset var en belöning för insatser som resulterat i tekniska innovationer som är av betydelse för svenskt näringsliv DocEye förvärvade Capture Technology från Stockholm. För DocEye var det ett sätt att expandera in i Sveriges huvudstad. Marknaden för elektronisk dokumenthandlingar ökade snabbt i Sverige och utomlands IV blev utsedd till årets dataföretag av tidningen Datavärlden, tack vare IV:s förmåga "att med svenskutvecklade hightech produkter åstadkomma en imponerande expansion med bibehållen god vinst". 14

14 *Uppgifter hämtade ur IV:s pressklipp

15 2.2 I dag * 1992 hade IV en omsättning på 75 miljoner och hade ett operativt resultat på 7.0 miljoner kronor. Företaget hade stycken anställda (idag ca 100) placerade framför allt i Linköping, Stockholm och Oslo. Ägarbilden är uppdelad på tre delar: -anställda grundare, -privata investerare och -statligt riskkapital. IV är i dag ett expanderande företag som verkar i många länder. 60 % av produktionen exporteras. Det avspeglar sig också i IV:s manualer och dokumentation. Det mesta är dokumenterat på engelska, men det finns även texter på tyska, norska och svenska. 2.3 IV:s standard för skrifter och program Nästan all programvara som konstrueras på IV skrivs i programspråket C. Alla program skrivs och används på persondatorer. Program som görs på IV innehåller ofta färdiga menypaket (motto, man ska inte uppfinna hjulet två gånger). IV har ett antal menypaket som lätt kan implementeras i egna program. Inget av menypaketen är Windows-baserat. Testprogrammet i den här rapporten använder ett av IV:s menypaket. Skrifter som produceras på IV skrivs med teckensnitten Palatino och Helv Condensed. Helv Condensed används i rubriker och Palatino i löptext. Den här rapporten är skriven enligt IV:s standard typsnitt. 16

16 * Uppgifterna hämtad ur IV:s årsredovisning

17 3 WOODEYE WoodEye är ett system som med kameror avsynar en planka, behandlar informationen med hjälp av databearbetning och ger slutsatser om vad som ska göras med plankan. Slutsatsen kan t.ex. vara hur plankan ska kapas för att få ut den bästa vinsten. Det är först när WoodEye kombineras med efterföljande maskinutrustning som avsyningen får en konkret användning. I de flesta fall anpassas WoodEye direkt efter kundens behov. Ibland utvecklas hela system i nära samarbete med tillverkare av maskinutrustning till kapsågar, hyvlar och sorteringsverk. I de fallen får kunden en färdig lösning och slipper samordningsproblem. WoodEye-programmet ger användaren möjlighet att ta fram exakt vad som produceras, vad som finns på lager och vad som beställts av kunderna. 3.1 Fysiska delar Fysiskt består ett WoodEye-system av tre huvuddelar: mätram, datorskåp och en yttre enhet (se fig 3.1). De olika delarna innehåller följande: -Mätram: Den kan till exempel bestå av fyra kameror och någon typ av belysning som är uppsatt på en ram. En transportör används för att transportera brädan genom mätramen. Brädorna transporteras på längden igenom mätramen. -Datorskåp: Skåpet innehåller den elektronik som kontrollerar avsyningen. Förutom kretskorten (se del 2 hårdvaran) finns det en dator med tangentbord och skärm. För att kyla elektroniken används en värmeväxlare, som står i förbindelse mellan luften i skåpet och luften utanför skåpet. Elektroniken behöver därför inte utsättas för den hårda miljön som finnas i en träindustri. -Den yttre enheten: Enheten är beroende av applikationen. Det kan t.ex. var ett kapsystem eller ett sorteringsverk. Figur 3.1 Fysiska delar i WoodEye-systemet (bilden är hämtad ur instruktionsboken för WoodEye). KAMERA LAMPA BRÄDA TRANS- PORTÖR 18

18 Testprogrammet är helt inriktat på de komponenter IV konstruerat som finns i datorskåpet. Testprogrammet gör inga tester på persondatorn eller bildskärmen som också finns i datorskåpet. 3.2 Hur systemet arbetar Datorskåpet i figur 3.1 innehåller en PC, ett tangentbord, en monitor och en IWS. Persondatorn fungerar som värddator åt IWS. Från tangentbordet kan operatören styra systemet. På skärmen presenteras resultat från processen. IWS är den enhet som utför det mesta av processorarbetet. Den kan betraktas som en dator med programmerbara gränssnittskort. Det är två saker som styr IWS. Det första är inkortsprogrammering. Med inkortprogrammeringsfiler (ISU-filer) kan man programmera IWS gränssnittskort. Källkoden i ISU-filen översätts av värddatorn och sänds därefter som bitmönster till IWS. Bitmönstret läggs i minnen och register på IWS. De bitmönstret bestämmer sedan IWS uppförande (se kap 5.2 Styrenhet och kap 19 MANUAL FÖR IWSS). Om ingen inkortsprogrammering sker från värddatorn kommer register och minnen att innehålla skönsvärden. Det andra sättet att styra IWS är att från värddatorn anropa IWSS funktioner (se även kap 19 MANUAL FÖR IWSS). IWSS-kommandon kan ses som IWS operativsystem. Programmen finns lagrade i värddatorn. De startar ofta genom att programmera IWS med en inkortprogrammeringsfil. Programmet innehåller alltid en serie IWSS kommandon som utförs av IWS. Övrig kod i programmet är till största delen presentation och behandling av data från IWS på värddatorn. 3.3 Kretskort i WoodEye Persondatorn är utrustad med ett extra kort. Det är ett gränssnittskort som kallas hostkort. I figur 3.2 är inte hostkortet markerat. Testprogrammet TWT Fel! Bokmärket är inte definierat.testar inte hostkort. I WoodEye-systemet består IWS av fem kretskort (se fig. 3.2). CPU-kort kontrollerar IWS. Kommunikationen mellan IWS och värddatorn sker via kortet. I-kort är ett gränssnittskort som omvandlar analoga kamerasignaler till digitala signaler. Funktionen på kortet kan programmeras med ISU-filer. SC-kort är ett gränssnittskort som kompenserar för fel som uppkommer på grund av ojämn belysning. Funktionerna på kortet kan programmeras med ISU-filer. M-kort fungerar som arbetsyta för PRUP-kortet och fifo-minne på I-kanalen. PRUP-kort innehåller IWS processor. Två centrala kanaler (databussar) finns också i WoodEye, nämligen: I-kanal transporterar data från kameran genom IWS. Host-kanal sköter all kommunikation mellan värddatorn och IWS. Figur 3.2 Principskiss över WoodEye 19

19 HOST-KANAL I-KANAL VÄRDDATOR IWS CPU KAMERA IN SC M PRUP. 20

20 3.4 Tillämpningar WoodEye kan tillämpas på många olika sätt. I kapsystemet används WoodEye för att dela upp brädan i olika kvalitetzoner. Zonerna används sedan för att få ett maximalt utbyte av ingående material. Systemet avgör hur plankan ska kapas för att få ut maximal kvalitet, maximalt materialutnyttjande och maximal lönsamhet. Sortering av halvfabrikat är en annan tillämpning. T.ex. kvalitesbestäms brädan beroende på hur mycket brädans dimension varierar. Här används ofta speciella metoder t.ex. laser för att mäta ådringens struktur, skillnader i nyans eller exaktare mått på tjocklek m.m. 21

21 4 TRACKEYE TrackEye-systemet utvärderar information som finns i rörliga bilder. Systemet följer markerade punkter på filmen och utvärderar rörelsen i bilden. Användningsområdet för systemet är till exempel: utvärdering av krockprov med personbilar, utvärdering av hästars rörelsemönster m.m. TrackEye-systemet är ett självständigt system. Som indata används videofilm, åttamillimetersfilm eller sextonmillimeters film. 4.1 Fysiska delar TrackEye-systemets uppbyggnad påminner om WoodEye-systemets. Till skillnad från WoodEye kommer insignalen från en video eller scaner. En annan skillnad är att TrackEyesystemet har en höghastighetsskärm (se fig 4.1). Delar i TrackEye-systemet: Videon är en standardvideo med hög prestanda. Scanern är konstruerad av IV. Scanern läser av 8 millimetersfilm eller 16 millimetersfilm. Insignalen delas upp på jämna pixel och udda pixel som i WoodEyes kameror. IWS är konstruerad av IV. IWS är i TrackEye-systemet utrustad med hårddiskar. Värddatorn är en standard persondator bestyckad med ett Host-kort. Höghastighetsskärmen presenterar data från IWS. Skärmen är ovanlig men finns att köpa på marknaden. Figur 4.1 Fysiska delar i TrackEye-systemet. VÄRDDATOR VIDEO HÖGHASTIGHETSSKÄRM SCANER IWS 4.2 IWS uppbyggnad i TrackEye För att kunna lagra informationen i bilderna har IWS i TrackEye-systemet hårddiskar. Hårddiskarna styrs av sex stycken kretskort som kallas VDM-kort. VDM-korten testas ej av testprogrammet TWTFel! Bokmärket är inte definierat.. IWS i TrackEye-systemet saknar SC-kort. Shadingen i systemet sker innan signalen kommer till IWS. För övrigt fungerar TrackEyes IWS som WoodEyes IWS (se även 22

22 förklaring av hårdvaran i kap 3.3 Kretskort i WoodEye). Skillnader finns på kretskorten med det kommer jag att återkomma till i DEL 2 HÅRDVARA. 23

23 DEL 2 HÅRDVARA 24

24 5 INKORTET Inkortet (I-kortet) tolkar en signal som har genererats av en video eller en kamera. Kortet omvandlar kamerans analoga signal till en digital signal. Kortet genererar också systemets klockpulser, radsynkronisering (ofta kallad horisontalsynkroniseringssignal dvs h-synk) och bildsynkronisering (ofta kallad vertikal-sykroniseringssignal dvs v-synk). Bilddata kommer in till inkortet i linjär form, men tolkas som en bild. För att kunna göra det krävs synkroniser-ingssignaler. H- och v-synk är signaler som talar om för systemet när en rad har kommit till slutet och när raderna har kommit till sista raden i bilden. Systemet bestyckas med ett eller två inkort. Varje inkort tolkar signaler från fyra kameror eller en video. Inkortet är det samma för TrackEye och WoodEye-systemet. Delar av kretskortet är inaktivt i WoodEye-systemet. Fysiskt sett är inkortet det kort som innehåller flest analoga komponenter i systemet. Trots att det finns många analoga och digitala komponenter är kortet förhållandevis litet (22 cm * 23 cm). Det gör kortet kompakt och svårt att felsöka. I testprogrammet har jag koncentrerat mig på IC-kretsarna på kortet. För att underlätta för användaren har jag i programpaketet lagt med en fil med layoutritning över inkortets IC-kretsar. Filen finns som bilaga 1 i den här rapporten och i programpaketet (IN-KORT.TWTFel! Bokmärket är inte definierat.). 5.1 A/D-omvandling av insignalen Inkortet kan tolka signaler från en eller flera kameror eller en video. I WoodEye-systemet används flera kameror till skillnad från TrackEye där endast en kamera eller en video används som insignal. Linjekamerorna består av fotodiodarrayer. Fotodiodarrayerna töms med jämna mellanrum. Den fotonmängd som varje bildpunkt (fotodiod) i arrayen erhållit omvandlas till en spänning. För att åstadkomma en snabb tömning av arrayerna har kameratillverkaren valt att låta pixlarna delas upp på två register. Från de registren sänds signalen som en tidsdiskret- och amplitudkontinuerlig-signal på två kanaler. En kanal för alla jämna pixlar och en kanal för alla udda pixlar. Det första som sker på inkortet är en analog fixering av nollnivån (clamping). Strax efter linje-synkroniseringen sänder kameror och video ut en nollnivå. Clampingens uppgift är att synkronisera systemet med nollnivån. Clampingsignalen är en signal som är hög när synkroniseringen skall ske (se fig 5.1). Clampingsignalen genereras av inkortets minne (se kap 5.3). Figur 5.1 Jämförelse mellan bildsignalen och clampingsignalen. A INSIGNAL NOLL- NIVÅ h-synk BILD INFO h-synk BILD INFO t A CLAMPSIGNAL t 25

25 Efter clampingen avgör systemet vilken kamera som ska läsas in. I WoodEye-systemet kommer valet att växla mellan olika kameror. I TrackEye systemet kommer valet att vara konstant dvs en kamera eller en video. Valet styrs av styrsignaler (se fig 5.3), som påverkar multiplexenheten (se fig 5.2). Figur 5.2 Blockschema över A/D-omvandlingen av insignalen. KAMERA 0 JÄMNA KAMERA 1 PIXEL KAMERA 2 KAMERA 3 UDDA PIXEL KAMERA 0 KAMERA 1 KAMERA 2 KAMERA 3 CLAMPING VIDEO OFFS ADD CLAMP +5V MUL ref A/D OMV ref A/D OMV ref A/D OMV LÄGGER PIXELN I RÄTT ORDNING BUFFERT ELLER TESTMODE I-KANAL Insignalen förstärks före A/D-omvandlingen. Eftersom udda- och jämnkanalen har olika vägar och förstärkningar fram till förstärkarsteget, förstärks kanalerna olika. För att kompensera för förstärkningsfelet finns två vridpotentiometrar (se fig 5.2). De trimmas vid installationen av kretskortet. För kontinuerlig korrektion av skillnaden mellan udda- och jämnkanal finns OFFS-signalen. OFFS-signalen är en additiv- och programmerbarsignal som adderas till en av kanalerna. ADD- och MUL-signal läggs även till innan A/D-omvandlingen. ADD-signalen adderar en likspänningsnivå till insignalen och MUL-signalen bestämmer förstärkning. ADD- och MUL-signalen är identiska för bägge kanalerna. Signalernas skönsvärde ges av CPUkortet. Under drift kan också shadingkortet kontinuerligt förändra ADD- och MULsignalen hos WoodEye-systemet (se fig 5.3). Efter A/D-omvandlingen erhålls en digitalsignal. De digitala signalerna läggs sedan i ordning, dvs udda- och jämna-pixlar kombineras. Med video som insignal slipper I-kortet kombinera udda- och jämna-pixlar, och kan då köra signalen rakt igenom blocket (se fig 5.2). På inkortets utgång finns en buffert (blocket BUFFERT ELLER TESTMODE i fig 5.2).Inbyggt i bufferten finns en räknare som kan generera en testsignal. Testsignalen går oavbrutet från 0 till 255 och kallas testkil. Vid test utan kamera kan man sätta inkortet i testmode och få test-signal från inkortet. 5.2 Styrenhet Inkortet har ett antal register som styr hårdvaran. I figur 5.3 ingår registren i blocket STYR-SIGNALER. Registerna laddas av CPU-kortet. Genom att programmera CPU-kortet kan man påverka innehållet i registerna och funktionen hos inkortet. Om inga värden anges till registren av inkortsprogrammet kommer CPU-kortet att lägga in skönsvärden i registrena. De viktigare registren är: - TEST : Ett enbitsregister som sätts till ett när bufferten på inkortet ska sättas i testmode. Testmode innebär att buffertarna som också är räknare sänder ut värden från 0 tom V-LOCK : Med v-lock angiven synkroniseras v-synk från en yttre enhet t.ex. från perforeringen som finns på filmkanten. - H-LOCK : Samma som v-lock men för h-synk-signalen. 26

Digitala projekt rapport

Digitala projekt rapport Digitala projekt rapport Alexander Westrup, d04aw@student.lth.se Martin Sandgren, d04ms@student.lth.se 4 december 2007 Innehåll 1 Abstract 1 2 Inledning 1 3 Arbetsgång 1 4 Hårdvara 1 4.1 Processor...............................

Läs mer

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se

Läs mer

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python Introduktion till programmering och Python Hösten 2009 Dagens lektion Vad är programmering? Vad är en dator? Filer Att tala med datorer En första titt på Python 2 Vad är programmering? 3 VAD ÄR PROGRAMMERING?

Läs mer

Konstruktion av en radiostyrd legobil. Digitala projekt av Arbon Vata Leonardo Vukmanovic Amid Bhatia

Konstruktion av en radiostyrd legobil. Digitala projekt av Arbon Vata Leonardo Vukmanovic Amid Bhatia Konstruktion av en radiostyrd legobil Digitala projekt av Arbon Vata Leonardo Vukmanovic Amid Bhatia 1 1.Innehållsförtäckning Rapport Radiostyrd LEGO bil...1 1. Innehållsförtäckning...2 2.0 Inledning...3

Läs mer

Per Holm Lågnivåprogrammering 2014/15 24 / 177. int och double = = 2, 147, 483, 647

Per Holm Lågnivåprogrammering 2014/15 24 / 177. int och double = = 2, 147, 483, 647 Lågnivåprogrammering Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering Förberedelse inför laboration 2. Maskinspråk, assemblerspråk Talrepresentation En enkel dator, komponenter Instruktionsformat, instruktionscykel

Läs mer

5:3 Datorn och datorns delar

5:3 Datorn och datorns delar 5:3 Datorn och datorns delar Nu har vi gått igenom ett antal saker som gör det möjligt att få ihop en dator, och förstå hur den är uppbyggd. Här kommer en kort repetition: 1. Du förstår det binära talsystemet,

Läs mer

Laboration 5. Temperaturmätning med analog givare. Tekniska gränssnitt 7,5 p. Förutsättningar: Uppgift: Temperatur:+22 C

Laboration 5. Temperaturmätning med analog givare. Tekniska gränssnitt 7,5 p. Förutsättningar: Uppgift: Temperatur:+22 C Namn: Laborationen godkänd: Tekniska gränssnitt 7,5 p Vt 2014 Laboration 5 LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Temperaturmätning med analog givare. Syftet med laborationen är att studera analog

Läs mer

Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning. 2 Digital/analog(D/A)-omvandling

Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning. 2 Digital/analog(D/A)-omvandling Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning Datorer nns nu i varje sammanhang. Men eftersom vår värld är analog, behöver vi något sätt att omvandla t.ex. mätvärden till digital form, för att datorn

Läs mer

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec

Läs mer

Läsminne Read Only Memory ROM

Läsminne Read Only Memory ROM Läsminne Read Only Memory ROM Ett läsminne har addressingångar och datautgångar Med m addresslinjer kan man accessa 2 m olika minnesadresser På varje address finns det ett dataord på n bitar Oftast har

Läs mer

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1) 2 n stycken tal från 0 till 2 n 1 F1.2) 9 bitar (512 kombinationer) Talsystem - 2-

Läs mer

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec

Läs mer

TIS-Web startguide 3.6. TIS-Web Startguide

TIS-Web startguide 3.6. TIS-Web Startguide TIS-Web Startguide Den här guiden hjälper dig komma igång med de vanligaste funktionerna i TIS-Web, ladda upp data och utvärdering av färdskrivardata. För mer detaljerad information se manualerna som finns

Läs mer

Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik

Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 - Inbyggda system - Analog till digital signal - Utvecklingssystem, målsystem - Labutrustningen - Uppbyggnad av mikrokontroller - Masinkod, assemblerkod

Läs mer

Enchipsdatorer med tillämpningar LABORATION 7, ROBOT

Enchipsdatorer med tillämpningar LABORATION 7, ROBOT Enchipsdatorer med tillämpningar LABORATION 7, ROBOT Laborationsansvariga: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-05-14 Laboranter: 1 Syfte Denna laboration syftar till att introducera interrupt och watchdog

Läs mer

Instruktion till. PigWin PocketPigs. Del 1 - Installation 2008-07-10

Instruktion till. PigWin PocketPigs. Del 1 - Installation 2008-07-10 Instruktion till PigWin PocketPigs Del 1 - Installation 2008-07-10 INNEHÅLL Installation...3 Förberedelser - pocket...3 Förberedelser - PC...3 PocketPigs...4 Pocket PC nr. 2...5 Installation av AgroSync...6

Läs mer

CanCom C721 RadioTransceiver V1.19

CanCom C721 RadioTransceiver V1.19 CanCom C721 RadioTransceiver V1.19 art. 80-721xx CanCom kretskort C721 är avsedd att användas i portabla fjärrstyrningsutrustningar. Radion har dubbelriktad kommunikation så att man kan visa status och

Läs mer

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering Föreläsning 2 Operativsystem och programmering Behov av operativsystem En dator så som beskriven i förra föreläsningen är nästan oanvändbar. Processorn kan bara ges enkla instruktioner såsom hämta data

Läs mer

DIGITALA RESURSER MANUAL FÖR. Arbeta med video i imovie

DIGITALA RESURSER MANUAL FÖR. Arbeta med video i imovie DIGITALA RESURSER MANUAL FÖR Arbeta med video i imovie 1 Introduktion Följande guide beskriver hur man går tillväga för att hämta in, redigera och färdigställa video med imovie. 1.1 Förutsättningar imovie

Läs mer

Laboration 3 HI1024, Programmering, grundkurs, 8.0 hp

Laboration 3 HI1024, Programmering, grundkurs, 8.0 hp Laboration 3 HI1024, Programmering, grundkurs, 8.0 hp Dataingenjörsprogrammet, elektroingenjörsprogrammet och medicinsk teknik KTH Skolan för Teknik och Hälsa Redovisning: Se Kurs-PM om hur redovisningen

Läs mer

Temperaturregleringssystem

Temperaturregleringssystem Temperaturregleringssystem Ett arbete i kursen Digitala Projekt vid LTH vårterminen 2002 Stefan Nilsson d98sn@efd.lth.se Karl Torpel d98kt@efd.lth.se Inledning: 3 Bakgrund: 3 Kravspecifikation: 3 Genomförande:

Läs mer

www.drakbutiken.se IDE USB kabel Windows XP, Vista 7 löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz [Version 1.4, 2009-11-01] www.drakbutiken.

www.drakbutiken.se IDE USB kabel Windows XP, Vista 7 löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz [Version 1.4, 2009-11-01] www.drakbutiken. qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk www.drakbutiken.se IDE USB kabel

Läs mer

Ansvarig lärare: Olof Andersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen)

Ansvarig lärare: Olof Andersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen) MÄLRLENS HÖGSKOL Institutionen för elektroteknik Tentamen Mikrodatorteknik T3760 atum 2005-10-28 Tid 08.30 12.30 nsvarig lärare: Olof ndersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen) Om du klarat samtliga

Läs mer

Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1

Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1 Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1 Digitala kursmoment D1 Binära tal, talsystem och koder D2 Boolesk Algebra D3 Grundläggande logiska grindar D4 Minneselement, register,

Läs mer

Laboration 3 HI1024, Programmering, grundkurs, 8.0 hp

Laboration 3 HI1024, Programmering, grundkurs, 8.0 hp Laboration 3 HI1024, Programmering, grundkurs, 8.0 hp Dataingenjörsprogrammet, elektroingenjörsprogrammet och medicinsk teknik KTH Skolan för Teknik och Hälsa Redovisning: Se Kurs-PM om hur redovisningen

Läs mer

A/D- och D/A- omvandlare

A/D- och D/A- omvandlare A/D- och D/A- omvandlare Jan Carlsson 1 Inledning Om vi tänker oss att vi skall reglera en process så ställer vi in ett börvärde, det är det värde som man vill processen skall åstadkomma. Sedan har vi

Läs mer

Labb i Datorsystemteknik och programvaruteknik Programmering av kalkylator i Visual Basic

Labb i Datorsystemteknik och programvaruteknik Programmering av kalkylator i Visual Basic Labb i Datorsystemteknik och programvaruteknik Programmering av kalkylator i Visual Basic Inledning Starta Microsoft Visual Studio 2005. Välj create Project Välj VB + Vindows Application och välj ett nytt

Läs mer

SNABB-GUIDE FÖR GOOGOL T1 PROGRAMMERING.

SNABB-GUIDE FÖR GOOGOL T1 PROGRAMMERING. SNABB-GUIDE FÖR GOOGOL T1 PROGRAMMERING. Inledning. Denna snabb-guide är främst framtagen för dig som aldrig har programmerat någon GoogolT1, men kan även hjälpa dig som inte så ofta jobbar med GoogolT1.

Läs mer

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet Datorarkitektur - en inledning Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer System S den mest abstrakta synen på systemet A B C Ett högnivåperspektiv på systemet a1 b1 c1 a2 b3 b2 c2 c3 En mera

Läs mer

Användarhandledning Version 1.2

Användarhandledning Version 1.2 Användarhandledning Version 1.2 Innehåll Bakgrund... 2 Börja programmera i Xtat... 3 Allmänna tips... 3 Grunderna... 3 Kommentarer i språket... 4 Variabler... 4 Matematik... 5 Arrayer... 5 på skärmen...

Läs mer

Användarmanual Onepix Foto SVENSK

Användarmanual Onepix Foto SVENSK Användarmanual Onepix Foto SVENSK 2 Onepix Foto är en integrerad del av Onepix. Med Onepix Foto kan du lagra dina bilder i din DICOM databas tillsammans med dina eventuella röntgenbilder. Du kan dessutom

Läs mer

Den här texten ska förhoppningsvis underlätta en del av anpassningarna. Det kan säkert finnas en del fel och annat tok.

Den här texten ska förhoppningsvis underlätta en del av anpassningarna. Det kan säkert finnas en del fel och annat tok. Ver Okt 2011/pls Windows7, GX-IEC Developer, USB-adapter I olika kurser i styrteknik på Högskolan Dalarna används ett styrsystem från Mitsubishi och programvaran GX-IEC Developer. Kurserna går på distans

Läs mer

Digitala Projekt(EITF40) - Larm

Digitala Projekt(EITF40) - Larm Digitala Projekt(EITF40) - Larm Handledare: Bertil Lindvall Erik Oredsson, I-09 Sara Sellin, I-09 2012-05-08 1. SAMMANFATTNING I denna rapport presenteras vårt projekt att bygga ett huslarm från grunden

Läs mer

C++ Slumptalsfunktioner + switch-satsen

C++ Slumptalsfunktioner + switch-satsen C++ Slumptalsfunktioner + switch-satsen Veckans avsnitt består av ett antal lite udda funktioner man kan ha nytta av när man skriver program. Det är en slumptalsgenerator och lite annat smått och gott.

Läs mer

Manual Demoväska RFID. Manual Demoväska. Sara Svensson/Monika Lindgren/Fredrik Karlsson Version 1.6.0. BnearIT AB 1(17)

Manual Demoväska RFID. Manual Demoväska. Sara Svensson/Monika Lindgren/Fredrik Karlsson Version 1.6.0. BnearIT AB 1(17) .doc 1 (17) RFID 1(17) .doc 2 (17) Innehållsförteckning 1 Installation... 3 1.1 Installation av ActiveX-kontroller... 3 1.2 Programvara till läsaren... 3 2 Start av demoväskan... 4 2.1 Ange IP-nummer eller

Läs mer

ASSA Smartair. Användarmanual Programmeringsenhet till TS1000. ASSA ABLOY, the global leader in door opening solutions.

ASSA Smartair. Användarmanual Programmeringsenhet till TS1000. ASSA ABLOY, the global leader in door opening solutions. ASSA Smartair Användarmanual Programmeringsenhet till TS1000 ASSA ABLOY, the global leader in door opening solutions. Innehållsförteckning 1. Introduktion...3 2. Teknisk specifikation...3 2.1 Generellt...3

Läs mer

TUTORIAL: SAMLING & KONSOLL

TUTORIAL: SAMLING & KONSOLL TUTORIAL: SAMLING & KONSOLL Denna tutorial är en fortsättning på den tutorial där vi skapade klassen Car och sedan objekt av denna klass. Vi skall nu lära oss att lagra dessa objekt i en samling och även

Läs mer

Kristina Grundström Erik Truedsson

Kristina Grundström Erik Truedsson Av LäraMera Program AB och Leripa AB Grafik Musik Pedagogik Programmering Kristina Grundström Erik Truedsson Ann Truedsson Richard Hultgren 1 Innehållsförteckning 1 2 3... 3 Så här installerar du... 3

Läs mer

Vop handledning. Användarhandledning till Vop applikationen. UPPGJORD: Mattias Gyllsdorff GODKÄND:Mattias Gyllsdorff REV: A DATUM: 2010-12-08

Vop handledning. Användarhandledning till Vop applikationen. UPPGJORD: Mattias Gyllsdorff GODKÄND:Mattias Gyllsdorff REV: A DATUM: 2010-12-08 UPPGJORD: Mattias Gyllsdorff GODKÄND:Mattias Gyllsdorff REV: A DATUM: 2010-12-08 Vop handledning Användarhandledning till Vop applikationen Bring Technologies AB Innehållsförteckning 1 Introduktion...1

Läs mer

Minneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ?

Minneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ? Styrteknik grundkurs Digitala kursmoment Binära tal, talsystem och koder Boolesk Algebra Grundläggande logiska grindar Minneselement, register, enkla räknare Analog/digital omvandling SR-latch med logiska

Läs mer

Du kan även lyssna på sidorna i läroboken: Teknik direkt s Lyssna gör du på inläsningstjänst.

Du kan även lyssna på sidorna i läroboken: Teknik direkt s Lyssna gör du på inläsningstjänst. Datorn När du har läst det här avsnittet skall du: känna till datorns historia kunna vilka tekniker man använder för att ta kontakt idag kunna reflektera kring fördelar och nackdelar med modern kommunikationsteknik

Läs mer

Handicom. Symbol for Windows. Encyklopedi. Version 3.4

Handicom. Symbol for Windows. Encyklopedi. Version 3.4 Handicom Symbol for Windows Encyklopedi Version 3.4 Handicom, Nederländerna/Frölunda Data AB 2009 Innehåll Installation och licenser...2 1. Inledning...4 1.1 Vad är Encyklopedi?...4 2. Encyklopedis huvudmeny...5

Läs mer

Cecilia Ingard. Boksidan

Cecilia Ingard. Boksidan Cecilia Ingard Boksidan Innehåll Vad som händer när datorn startar 3 Hur ser en dator bokstäverna? 12 Vad kan hända när man skriver ett brev 14 Inuti datorlådan 22 Moderkortet 23 Processorn 24 RAM-minnet

Läs mer

Styrteknik: MELSEC FX och numeriska värden

Styrteknik: MELSEC FX och numeriska värden PLC2C:1 MELSEC FX I kursen styrteknik används styrsystemet FX1S som är ett litet system i MELSEC FX-serien. Vår version av FX1S har endast digitala in- och utgångar men oftast finns det både digitala och

Läs mer

Systemkonstruktion SERIEKOMMUNIKATION

Systemkonstruktion SERIEKOMMUNIKATION Systemkonstruktion SERIEKOMMUNIKATION Laborationsansvariga: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-04-26 Syfte Laborationen syftar till att ge studenten tillfälle att närmare bekanta sig med RS-232-protokollet,

Läs mer

Skapa mapp. * Gör så här: Det finns många sätt att skapa mappar, men det enklaste sättet brukar vara följande.

Skapa mapp. * Gör så här: Det finns många sätt att skapa mappar, men det enklaste sättet brukar vara följande. Ideell IT-förening där äldre lär äldre Skapa mapp Det finns många sätt att skapa mappar, men det enklaste sättet brukar vara följande. * Gör så här: 1. Se till att du befinner dig på den plats i datorn

Läs mer

Digital Projekt EDI 021 Konstruktion av talande nummerpresentatör VT1 2004

Digital Projekt EDI 021 Konstruktion av talande nummerpresentatör VT1 2004 Digital Projekt EDI 021 Konstruktion av talande nummerpresentatör VT1 2004 Erik Brattkull E99 Björn Hilliges E02 INLEDNING 3 Bakgrund 3 Kravspecifikation 3 GENOMFÖRANDE 4 Teoretisk modell 4 Praktisk modell

Läs mer

Temperaturmätare med lagringsfunktion DIGITALA PROJEKT EITF11 GRUPP 14, ERIK ENFORS, LUDWIG ROSENDAL, CARL MIKAEL WIDMAN

Temperaturmätare med lagringsfunktion DIGITALA PROJEKT EITF11 GRUPP 14, ERIK ENFORS, LUDWIG ROSENDAL, CARL MIKAEL WIDMAN 2016 Temperaturmätare med lagringsfunktion DIGITALA PROJEKT EITF11 GRUPP 14, ERIK ENFORS, LUDWIG ROSENDAL, CARL MIKAEL WIDMAN Innehållsförteckning INLEDNING... 3 KRAVSPECIFIKATION AV PROTOTYP... 3 FUNKTIONELLA

Läs mer

PNSPO! Minneskort till CJ. 14 mars 2012 OMRON Corporation

PNSPO! Minneskort till CJ. 14 mars 2012 OMRON Corporation PNSPO! 14 mars 2012 OMRON Corporation 2/17 Läs detta innan du bläddrar vidare PNSPO! Denna bok är avsedd som ett tillägg till de ursprungliga manualerna för OMRONs produkter. Använd den som en hjälp att

Läs mer

PNSPO! CF-korts hantering till NS-serien. 14 mars 2012 OMRON Corporation

PNSPO! CF-korts hantering till NS-serien. 14 mars 2012 OMRON Corporation PNSPO! CF-korts hantering till NS-serien 14 mars 2012 OMRON Corporation 2/20 Läs detta innan du bläddrar vidare PNSPO! Denna bok är avsedd som ett tillägg till de ursprungliga manualerna för OMRONs produkter.

Läs mer

ADAD-net. Användarmanual INDIVIDEN. Råbe och Kobberstad Februari 2010

ADAD-net. Användarmanual INDIVIDEN. Råbe och Kobberstad Februari 2010 ADAD-net Användarmanual INDIVIDEN Råbe och Kobberstad Februari 2010 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLOGGNING OCH BEHÖRIGHETER... 2 STARTA PROGRAMMET OCH LOGGA IN... 2 BEHÖRIGHETSSYSTEM...

Läs mer

OMRON. PLC till PLC kommunikation (CP1L-E) Ethernet. 22 april 2014 OMRON Corporation

OMRON. PLC till PLC kommunikation (CP1L-E) Ethernet. 22 april 2014 OMRON Corporation Ethernet 22 april 2014 OMRON Corporation 2/16 Läs detta innan du bläddrar vidare OMRON Denna bok är avsedd som ett tillägg till de ursprungliga manualerna för Omrons produkter. Använd den som en hjälp

Läs mer

Analog till Digitalomvandling

Analog till Digitalomvandling CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 8 Tisdag 2006-09-21 Analog till Digitalomvandling Vi börjar med det omvända. Digital insignal och analog utsignal. Digital in MSB D/A Analog ut LSB Om man har n bitar

Läs mer

Tentamen i. Programmering i språket C

Tentamen i. Programmering i språket C 1 of 6 Örebro universitet Akademin för naturvetenskap och teknik Thomas Padron-McCarthy (thomas.padron-mccarthy@oru.se) Tentamen i Programmering i språket C för D1 m fl, även distanskursen lördag 25 februari

Läs mer

Inledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock

Inledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock Inledning Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk Problemlösning och algoritmer 1 (14) Varför använda en dator? Genom att variera de program som styr datorn kan den användas för olika uppgifter.

Läs mer

Grafisk Teknik. Rastrering. Övningar med lösningar/svar. Sasan Gooran (HT 2013)

Grafisk Teknik. Rastrering. Övningar med lösningar/svar. Sasan Gooran (HT 2013) Grafisk Teknik Rastrering Övningar med lösningar/svar Det här lilla häftet innehåller ett antal räkneuppgifter med svar och i vissa fall med fullständiga lösningar. Uppgifterna är för det mesta hämtade

Läs mer

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1 AD-DA-omvandlare Mätteknik Ville Jalkanen ville.jalkanen@tfe.umu.se Inledning Analog-digital (AD)-omvandling Digital-analog (DA)-omvandling Varför AD-omvandling? analog, tidskontinuerlig signal Givare/

Läs mer

TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK

TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK I detta kapitel skall vi titta lite närmare på några specifika tillämpningar inom datorteknik som har anknytning till El och Energiprogrammet. Om du som läser denna kurs

Läs mer

Lathund Claro Read Plus

Lathund Claro Read Plus Lathund Claro Read Plus Innehållsförteckning LathundWord Read Plus V 5...1 Innehållsförteckning...1 Starta... 2 Knappbeskrivning... 2 Börja läsa... 2 Börja skriva... 2 Knapp 8 Inställningar... 3 Knapp

Läs mer

PC-teknik, 5 p LABORATION ASSEMBLERINTRODUKTION

PC-teknik, 5 p LABORATION ASSEMBLERINTRODUKTION PC-teknik, 5 p LABORATION ASSEMBLERINTRODUKTION Laborationsansvarig: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-08-31 Laborant(er): 1 Syfte Laborationen ska ge studenten möjlighet att genom assemblerinlägg

Läs mer

Instruktion för I/O-Kort, med USB-anslutning.

Instruktion för I/O-Kort, med USB-anslutning. Instruktion för I/O-Kort, med USB-anslutning. I/O-kortet har: 8 digitala ingångar. Avsedda för slutande kontakter. Gemensam plus-matning 15Volt. Öppen ingång = 0. 8 digitala utgångar. Utgångskrets typ

Läs mer

Instruktion för I/O-Kort, med USB-anslutning.

Instruktion för I/O-Kort, med USB-anslutning. Instruktion för I/O-Kort, med USB-anslutning. I/O-kortet har: 8 digitala ingångar. Avsedda för slutande kontakter. Gemensam plus-matning 15Volt. Öppen ingång = 0. 8 digitala utgångar. Utgångskrets typ

Läs mer

REV 3. Användarmanual

REV 3. Användarmanual REV 3 Användarmanual Allmänt Metic räknar pulser från ett hjul som snurrar i fas med det material som man drar igenom. Hjulet är kalibrerat för att visa mm i displayen. Hjulet räknar i båda riktningarna

Läs mer

(2B1560, 6B2911) HT08

(2B1560, 6B2911) HT08 Royal Institute of Technology, KTH, Kista School of Information and Communication Technology, ICT Department of Electronics, Computer and Software, ECS Digital Design, IE1204 (2B1560, 6B2911) HT08 OBS!

Läs mer

KURSMÅL WINDOWS STARTA KURSEN

KURSMÅL WINDOWS STARTA KURSEN KURSMÅL WINDOWS Detta är en introduktionskurs för dig som är nybörjare. Du kommer att få bekanta dig med datorns viktigaste delar och lära dig grunderna i operativsystemet Windows, vilket är en förutsättning

Läs mer

LATHUND WINDOWS 2000. RXK Läromedel, Riddarplatsen 36 Plan 7 177 30 Järfälla Tel: 08-580 886 00, Fax: 08-580 259 40 www.rxk.se, e-post: info@rxk.

LATHUND WINDOWS 2000. RXK Läromedel, Riddarplatsen 36 Plan 7 177 30 Järfälla Tel: 08-580 886 00, Fax: 08-580 259 40 www.rxk.se, e-post: info@rxk. LATHUND WINDOWS 2000 RXK Läromedel, Riddarplatsen 36 Plan 7 177 30 Järfälla Tel: 08-580 886 00, Fax: 08-580 259 40 www.rxk.se, e-post: info@rxk.se Detta material är författat av RXK Läromedel. Mångfaldigande

Läs mer

Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p

Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p Skriven av Michael Andersson Introduktion Programmering I högnivåspråk fokuserar på själv problemet (algoritmen) istället

Läs mer

C++ Lektion Tecken och teckenfält

C++ Lektion Tecken och teckenfält C++ Lektion Tecken och teckenfält Teori Hittills har alla variabler du jobbat med varit olika typer av tal, men du kan också deklarera variabler som håller bokstavstecken. Denna variabeltyp kallas för

Läs mer

Ladda upp filer fra n PLC till PC

Ladda upp filer fra n PLC till PC Supportdokument Ladda upp filer fra n PLC till PC Synpunkter, felaktigheter, önskemål etc. för dokumentet meddelas Fil: Malthe_Suppo_Ladda upp filer från.docx Innehållsförteckning 1. Allmänt... 2 2. Installation

Läs mer

Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer

Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer Program: Di2, Em3, Et3 Datum: 04-08-10 Tid: 13:30-18:30 Lokal E171 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Instruktionsrepertoar för 8086 (utdelas), Lathund, Pacific

Läs mer

Laborationer i kursmomentet Datoranvändning E1. Laboration nr 5: Mer om FrameMaker

Laborationer i kursmomentet Datoranvändning E1. Laboration nr 5: Mer om FrameMaker Sid 1 Laborationer i kursmomentet Datoranvändning E1 http://www.etek.chalmers.se/~hallgren/eda/ : Mer om FrameMaker 1996, 1997 Magnus Bondesson 1998 och 99-09-22 Thomas Hallgren 1 Introduktion I Laboration

Läs mer

Objektorienterad programmering Föreläsning 2

Objektorienterad programmering Föreläsning 2 Objektorienterad programmering Föreläsning 2 Copyright Mahmud Al Hakim mahmud@webacademy.se www.webacademy.se Agenda Inläsning av data via dialogrutor Repetitioner (While-satsen och For-satsen) Nästlade

Läs mer

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson Talsystem Teori Av Johan Johansson Vad är talsystem? Talsystem är det sätt som vi använder oss av när vi läser, räknar och skriver ner tal. Exempelvis hade romarna ett talsystem som var baserat på de romerska

Läs mer

En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data.

En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data. 1 3 4 Antag a' processorn ska exekvera instruk3onen ADD R1, R3. När instruk3onen är exekverad så a' processorn tagit innehållet i R1 och R3 och med hjälp av ALU:n är värdena adderade och resultatet är

Läs mer

Användarhandbok för dataöverföring mellan kameror

Användarhandbok för dataöverföring mellan kameror Canon digitalkamera Användarhandbok för dataöverföring mellan kameror Innehåll Inledning....................................... 1 Överföra bilder via en trådlös anslutning............. 2 Registrera kameranamnet....................................

Läs mer

Programmera i teknik - kreativa projekt med Arduino

Programmera i teknik - kreativa projekt med Arduino NYHET! Utkommer i augusti 2017 Smakprov ur boken Programmera i teknik - kreativa projekt med Arduino av Martin Blom Skavnes och Staffan Melin PROJEKT LJUS s 1 I det här projektet kommer du att bygga en

Läs mer

Digitala projekt - Radiostyrd bil

Digitala projekt - Radiostyrd bil Digitala projekt - Radiostyrd bil Handledare: Bertil Lindvall Johan Lennartsson e02jle David Thomasson e02dt Magnus Lisborg e02mls Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2. Målsättning med projektet.......3

Läs mer

Detta är en liten ordlista med förklaringar på begrepp och aktiviteter relaterade till. elvisualiseringsverktyg

Detta är en liten ordlista med förklaringar på begrepp och aktiviteter relaterade till. elvisualiseringsverktyg ordlista Detta är en liten ordlista med förklaringar på begrepp och aktiviteter relaterade till elvisualiseringsverktyg 2 3 datorgrafik 4 Datorgrafik är bilder skapade med hjälp av en dator, ofta i särskilda

Läs mer

Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 6. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 6. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Datorteknik Tomas Nordström Föreläsning 6 För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Föreläsning 6 Vad händer vid uppstart SoC och Kringkretsar, PIO Programmering i Assembler Lab2 genomgång

Läs mer

ALEPH ver. 16 Introduktion

ALEPH ver. 16 Introduktion Fujitsu, Westmansgatan 47, 582 16 Linköping INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SKRIVBORDET... 1 2. FLYTTA RUNT M.M.... 2 3. LOGGA IN... 3 4. VAL AV DATABAS... 4 5. STORLEK PÅ RUTORNA... 5 6. NAVIGATIONSRUTA NAVIGATIONSTRÄD...

Läs mer

Datorhistorik. Föreläsning 3 Datorns hårdvara EDSAC. Eniac. I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943

Datorhistorik. Föreläsning 3 Datorns hårdvara EDSAC. Eniac. I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943 Datorhistorik Föreläsning 3 Datorhistorik Datorns uppbyggnad, komponenter Processor, primärminne, sekundärminne Minneshierarkier Inbyggda system, stora datorer I think there is a world market for maybe

Läs mer

Enkla datatyper minne

Enkla datatyper minne Enkla datatyper minne 143.56 sant Sonja A falskt 18 1999-10-29 Bertil Gralvik, KTH Ingenjörsskolan 1 Addera två tal Algoritmen Summera tal Mata in två tal Beräkna Skriv ut resultat Mata in tal 1 Mata in

Läs mer

krävs för att kunna utföra arbete. Den finns i många former men kan inte förstöras, bara omvandlas från en form till en annan.

krävs för att kunna utföra arbete. Den finns i många former men kan inte förstöras, bara omvandlas från en form till en annan. energi krävs för att kunna utföra arbete. Den finns i många former men kan inte förstöras, bara omvandlas från en form till en annan. elektricitet är när negativa och positiva laddningar dras till varandra.

Läs mer

Mattekungen åk 6-9 vers. 1.0

Mattekungen åk 6-9 vers. 1.0 Presentation av programvara våren 2008 Bodil Holmström Anna Holmström Bearbetat av Karolina Höglund Mattekungen åk 6-9 vers. 1.0 Allmänt om programmet Mattekungen är ett undervisningsprogram som produceras

Läs mer

Pulsmätare med varningsindikatorer

Pulsmätare med varningsindikatorer Pulsmätare med varningsindikatorer Elektro- och informationsteknik Projektrapport, EITF11 Digitala Projekt Charlie Hedhav Sofia Johansson Louise Olsson 2016-05-17 Abstract During the course Digitala Projekt

Läs mer

Digitala projekt Konstruktion av nummerpresentatör

Digitala projekt Konstruktion av nummerpresentatör Digitala projekt Konstruktion av nummerpresentatör Aneta Deric, d00ad Birtukan Hunegnaw, d00bhu Måns Norelius d00mno Maj 2004 Sammanfattning Vi har valt att konstruera en nummerpresentatör. För att kunna

Läs mer

ANVÄNDAR MANUAL. SESAM 800 RX MC Manager

ANVÄNDAR MANUAL. SESAM 800 RX MC Manager ANVÄNDAR MANUAL SESAM 800 RX MC Manager Åkerströms Björbo AB Box 7, SE-780 45 Gagnef, Sweden street Björbovägen 143 SE-785 45 Björbo, Sweden Phone +46 241 250 00 Fax +46 241 232 99 E-mail sales@akerstroms.com

Läs mer

Styrning från telefon. Styrning mellan två Robofonsändare. Styrning via SMS. Styrning via dator

Styrning från telefon. Styrning mellan två Robofonsändare. Styrning via SMS. Styrning via dator Styrning från telefon Styrning mellan två Robofonsändare (Robofon/Googol) Styrning via SMS Styrning via dator Styrning lokalt INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ALLMÄN BESKRIVNING... 3 2. FJÄRRSTYRNING I ALLMÄNHET...

Läs mer

IT för personligt arbete F5

IT för personligt arbete F5 IT för personligt arbete F5 Datalogi del 1 DSV Peter Mozelius 1 En dators beståndsdelar 1) Minne 2) Processor 3) Inmatningsenheter 1) tangentbord 2) scanner 3) mus 4) Utmatningsenheter 1) bildskärm 2)

Läs mer

Systemenhet. Delarna i en dator

Systemenhet. Delarna i en dator Delarna i en dator En dator är ett system med delar som fungerar tillsammans. De fysiska delarna, som du kan se och röra vid, kallas maskinvara. (Programvara avser de instruktioner, eller program, som

Läs mer

F9: Minne. Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till 68000 Interface till olika typer av minnen Användningsområden.

F9: Minne. Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till 68000 Interface till olika typer av minnen Användningsområden. 1 F9: Minne Minneskonfiguration Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till 68000 Interface till olika typer av minnen Användningsområden 1 Minnen Minneskapslar kommer i olika storlekar, antal adresspinnar

Läs mer

Avant BRUKSANVISNING. FAKTARUTA AVANT Hög utnivå med förstärkning upp till 57 db. Automatiska funktioner för tilt och förstärkning

Avant BRUKSANVISNING. FAKTARUTA AVANT Hög utnivå med förstärkning upp till 57 db. Automatiska funktioner för tilt och förstärkning SE-2 000920 00896 Rev 1 Avant FAKTARUTA Hög utnivå med förstärkning upp till 57 db Automatiska funktioner för tilt och förstärkning Välj mellan 3 UHF-ingångar, BI/BIII, bredbandsingång och satellit-mf)

Läs mer

Eclipse. Avsikt. Nu ska ett fönster liknande figuren till höger synas.

Eclipse. Avsikt. Nu ska ett fönster liknande figuren till höger synas. Eclipse Avsikt Att bekanta dig med Eclipse programmeringsmiljö, dvs att med hjälp av Eclipse 1. skapa ett nytt projekt 2. skriva in källkod (sparas som.java-fil) 3. kompilera (översätta) koden till byte-kod

Läs mer

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering λ Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/mafykht11/ λ Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se UNIX-konton (systemansvariga

Läs mer

Laboration 4: Digitala bilder

Laboration 4: Digitala bilder Objektorienterad programmering, Z : Digitala bilder Syfte I denna laboration skall vi återigen behandla transformering av data, denna gång avseende digitala bilder. Syftet med laborationen är att få förståelse

Läs mer

Lathund Victor Reader Stream

Lathund Victor Reader Stream Lathund Victor Reader Stream Innehåll 2/13 Lathund Victor Reader Stream 1 1 Innehåll 2 Knappbeskrivning 3 Knappbeskrivning 3 Vänster sida 3 Höger sida 3 Övre kant 3 Framsida 3 Numeriska knappar 4 Under

Läs mer

FLEXILAGER Ett hjälpmedel för anpassad lagerhantering. Original -version

FLEXILAGER Ett hjälpmedel för anpassad lagerhantering. Original -version Beskrivning av FLEXILAGER Ett hjälpmedel för anpassad lagerhantering. Original -version Flexénita Sunnerstavägen 58 186 70 Brottby tel: 08 512 41803 FLEXILAGER 2 Innehållsförteckning INTRODUKTION.....3

Läs mer

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning Den digitala automaten Vägen från digitaltekniken till det kompletta styrsystemet Lund University, Sweden Insignaler Sekvensnät Utsignaler Kan vi betrakta insignalmönstret som en instruktion och det som

Läs mer

VÅGINSTRUMENT LD 5208

VÅGINSTRUMENT LD 5208 VÅGINSTRUMENT LD 5208 Viktdisplay 6-siffrig display för visning av vikt (brutto eller netto), funktioner eller felmeddelanden. Siffrornas höjd ca 20 mm. Överlast indikeras med på displayen. Underlast indikeras

Läs mer

BILAGA A till Programvaruprojekt ANVÄNDARKRAV MultiPC v1.0

BILAGA A till Programvaruprojekt ANVÄNDARKRAV MultiPC v1.0 ANVÄNDARKRAV MultiPC v1.0 Rev 8 1(10) BILAGA A till Programvaruprojekt ANVÄNDARKRAV MultiPC v1.0 Att utgå ifrån. Beskriver krav på MultiPC-systemet på ett sådant sätt att de ska kunna diskuteras med användaren.

Läs mer