KcKM Umeå. 1. Stora transportrelaterade skadehändelser 2. Hypotermi

Transkript

1 KcKM Umeå 1. Stora transportrelaterade skadehändelser 2. Hypotermi 3. Transporter över långa l avstånd Programdirektör: r: Ulf Björnstig

2 Bussprojektets start: Inventering av erfarenheter från n genomförda studier och från n kunskapsseminariet påp Rosersberg februari 2005 Brister i teknik, taktik och utrustning för f r hantering och lyft av tunga fordon/bussar. Svårigheter att etablera tillträde till de skadade Problem att hantera många m skadade påp litet utrymme, samt svårighet att använda nda gängse g utrustning

3 Paper I Paper II Paper III Paper IV Paper V Epidemiologi Analys av ett sjukvårdsbaserat 10-års material Applicerat en befintlig metod på en svår busskrasch Studier av busskrascher Fokus i prekrasch fasen Studier av busskrascher Fokus i krasch fasen Studie av en busskrasch Fokus i postkrasch fasen Slutsatser dragna från respektive område

4 Projektet Tung Räddning Samverkansprojekt Socialstyrelsen Räddningsverket Vägverket Kunskapsunderlag för f r ett myndighetsgemensamt utbildningsprogram

5

6 Räddning vid stora busskrascher Välkommen till kursen

7 Räddning vid stora busskrascher - bakgrund 1:2 Frontalkollision mellan två bussar, Uppsala drabbade 6 omkom Foto: Statens haverikommission

8 Granån Räddning vid stora busskrascher - bakgrund 1:4

9 Räddning vid stora busskrascher - bakgrund 1:5 Granån Buss på sida tvärs över en å. Svår räddningssituation. Initialt 11 medvetslösa. Stark vind och kyla..

10 Räddning vid stora busskrascher - bakgrund 1:6 E4 utanför Mantorp Observera överlevnadsutrymmet i diket

11 Räddning vid stora busskrascher - bakgrund 1:7 Ängelsberg Vältning åt höger utan deformation av kaross, men fönster krossades passagerare klämdes 10 kv ledning hängde ner i anslutning till framrutan 6 utkastade omkom

12 Räddning vid stora busskrascher - bakgrund 1:8 Råneå Buss med skolbarn utflykt sista skoldagen. Rundslagning flera varv efter sidopåkörning av annan buss

13 Räddning vid stora busskrascher - bakgrund 1:9 Indal Buss med skolbarn. Vältning efter kollision. Inträngning av timmerstockar, samt svår deformation av karossen 6 omkom.

14 Räddning vid stora busskrascher - bakgrund 1:10 Sov/liggbuss Dalarna. Vältning åt höger. Ingen deformation av karossen. Ingen omkom

15 Räddning vid stora busskrascher - bakgrund 1:11 Sov/liggbussen inifrån beakta kinematiken!

16 Räddning vid stora busskrascher - bakgrund 1:12 Arboga 2006 vältning landade med taket intryckt 9 omkom

17 Räddning vid stora busskrascher - bakgrund 1:13

18 Räddning vid stora busskrascher - bakgrund 1:14 Arboga 2006 taket intryckt mycket svår räddningsoperation

19 Räddning vid stora busskrascher - bakgrund 1:15 Uppsala 2007

20 Räddning vid stora busskrascher - bakgrund 1:16 Exempel från vårt grannland Finland där pappersbalar trängde in i bussen efter en kollision.

22 Räddning vid stora busskrascher - bakgrund 1:18 Brand i samband med krasch Sala bussen blåste av vägen och tog eld i samband med kraschen

23 Räddning vid stora busskrascher - bakgrund 1:19 Viktigt med ett snabbt lyft av bussen när fastklämda finns under den!

24 Räddning vid stora busskrascher - bakgrund 1:20 Exempel påp problem: Begränsat utrymme och mängder m av krossat glas Dörrar och takluckor ofta oanvändbara ndbara Skadade liggandes i högar Hur prioritera bland de drabbade? Standardbårar rar kan vara svåra/ol ra/olämpliga att använda nda Lämplig lyftutrustning av buss saknas Metoder/verktyg för f r snabbt tillträde saknas

25 Räddning vid stora busskrascher - bakgrund 1:21 Buss på sida med många skadade - ofta i högar ger en svår arbetsmiljö för insatspersonalen

26 Räddning vid stora busskrascher - bakgrund 1:22 Exempel påp problem forts: Hypotermi - speciellt när n r de drabbade är fastklämda i/under bussen har varit ett betydande problem Foto: H. Brändström Foto: H. Brändström

27 Räddning vid stora busskrascher - bakgrund 1:23 Ett optimalt arbete vid en svår r busskrasch kännetecknas av: Ett samtränat team räddningstjänst/sjukvård/polis Arbetet sker med den drabbade i centrum

28 Räddning vid stora busskrascher - bakgrund 1:24 Håltagning i tak 2 minuter Foto: KAMBER Skåne 22 bårfall 8 ambulanspersonal Alla drabbade ute inom 9 minuter! Det samtränade teamet

29 Räddning vid stora busskrascher - bakgrund 1:25 The Golden Hour Innebär r att den skadade skall vara inom definitiv vård v påp sjukhus inom en timme En gammal tumregel säger s att för f r var 10:e minuts fördröjning minskar överlevnadschansen för f r kritiskt skadade med 10%

30 Räddning vid stora busskrascher - bakgrund 1:26 The Golden Hour Vid Ängelsbergskraschen tog det ett par timmar innan bussen lyfts sås att de 10 personerna som var klämda kunde frigöras ras Vid Arbogakraschen tog det 3 ½ timme innan den sista levande togs ut Personer har avlidit på grund av räddningsarbete som dragit ut i tiden

32 Räddning vid stora busskrascher - bakgrund 1:28 Räddning vid stora busskrascher The Golden Hour - hypotermi Stora busskrascher inträffar företrädesvis under vinterhalvåret inte sällan vid dåligt väder Så låg central kroppstemperatur som 32 grader har verifierats hos drabbade Hypotermi leder till rubbningar i de flesta av kroppens organsystem och är en komplicerande faktor vid trauma: Ökar blödningsbenägenheten trombocytantalet minskar och blodkoagulationen försämras Kyldiuresen gör att mycket urin produceras (akut tappning har skett) och att den drabbade kommer därefter att ha begränsad cirkulerande volym vid uppvärmning - uppvärmningschock

33 Räddning vid stora busskrascher - bakgrund 1:29 Samverkan Räddningstjänst Sjukvård Nyckeln till framgång

34 Räddning vid stora busskrascher - syfte 2:1 Syfte med instruktörskursen: rskursen: Lägga grunden till ett effektivt team-arbete arbete för r att optimera omhändertagandet av skadade, och minimera evakueringstiderna. Utbilda kärntrupper k som kan sprida kunskapen inom sin region Den drabbades vårdbehov är styrande

35 Räddning vid stora busskrascher 1:5 Kom ihåg De drabbades behov ska vara styrande för insatsen Tydligt inriktningsbeslut skall kommuniceras till alla i respektive organisation. Tillförsäkra dig tidigt nödvändiga transport-, värme-, lyft- och andra värdefulla resurser

36 Buss på sida 8:1 BUSS PÅP SIDA Vanligaste slutläget vid både b singelkrascher och kollisioner Inträffar oftast påp vintern Blåsigt väder v vanligt Skadade ligger högvish Risk för f r utkastning om rutorna gått g sönders

37 Buss på sida 8:3 Olika typer av vältningarv Vältning åt höger sida vanligast Vältning utan deformation av sidan Vältning över barriär med deformation av karossen och inträngning av föremål Vältning med deformation av tak Rullning med deformation av tak

38 KAROSS AV STÅL - TAKLUCKAN Buss på sida 8:4

39 Buss på sida 8:5 KAROSS AV ALUMINIUM TAKLUCKAN NITAD

40 Vilken skadebild kan man förvf rvänta - inriktningsbeslut Buss på sida 8:6

41 Skadeallvarlighet Singelkrasch - buss påp sida Buss på sida 8:7 Lindrigt skadade (MAIS=1) 45% Moderat skadade (MAIS=2) 34% Allvarligt kritiskt skadade (MAIS = 3+) 21%

42 Skadebild buss påp sidan - obältade Mer än n hälften h har haft MAIS 2+ skador, dvs.frakturer, hjärnskakning etc. 20 % har haft allvarliga skador (MAIS 3+) Buss på sida 8:8 Av de som kastats ut har hälften h avlidit men hälften h har överlevt!! De som suttit närmast n den sida som hamnat nedåt har haft svåraste skadorna. Ofta svårare skador framåt t i bussen om kraschen innehållit ett plötsligt stopp i längsgl ngsgående riktning

43 Buss på sida 8:9 Skadelokalisation 31% Huvud 27% Övre extremiteter 11% Buk/bäcken 5% Nacke 15% Bröstkorg 11% Nedre extremiteter

44 Buss på sida 8:10 Skadebild icke bältadeb 1/3 har haft huvudskador varav 60% haft hjärnskakning eller svårare hjärnskada 1:65 har haft nackskada AIS 2+ ¼ av skadorna drabbade bålenb ¼ av skadorna drabbade övre extremiteterna 1/10 drabbade nedre extremiteterna Kotfrakturer sällsyntas Bältade personer har sannolikt mindre andel allvarligare skador

45 Kinematik initial bedömning Buss på sida 8:11 Fråga 1: Kan någon n ha kastats ut och hamnat under bussen? Fråga 2: Bälte / ej bälte. b Olika skadebild kan förvf rväntas

46 Buss på sida 8:12 STABILISERING Stabiliseringen syftar till: Förhindra glidning Förhindra oönskade o rörelser r relser under arbetet Förbereda dellyft om personer kan finnas under bussen

47 STABILISERING Buss på sida 8:16

48 STABILISERING FÖRBEREDELSE TILL DELLYFT Principen är r att bussen skall resa sig mot kilblocken så att klämda personer frigörs rs Buss på sida 8:23

49 Buss på sida 8:25 TILLTRÄDE Tillträde in i bussen bör b r beredas insatspersonalen sås snabbt som möjligt

50 SÄKERHETSMAN Buss stående på hjul 8:26 Skyddsplast Säkerhetsman skall tidigt in i bussen och sätta upp skyddsplast samt ansvara för säkerheten i bussen

51 TILLTRÄDE EVAKUERINGSLUCKA Buss på sida 8:29

52 Buss på sida 8:34 Kinematik Fråga 1: Fråga 2: Tecken påp att någon n kastats ut och hamnat under bussen? FÖRBERED I SÅS FALL ETT DELLYFT Bälte / ej bälte? b BEDÖM M FÖRVF RVÄNTAD SKADEBILD

53 Problem: Trångt utrymme prioritering? Uppsala 2005, skolbuss, lindrigt skadade Buss på sida 8:35

54 Buss på sida 8:36

55 Buss på sida 8:37 Prioritering - ja eller nej? Hur ofta har triage gjorts i verkliga händelser? (Svar: sällan) s Vid busskrasch är r det snabbare att lyfta ut drabbade i tur och ordning som de ligger, än n att lyfta ut dem i prioritetsordning.?

56 Buss på sida 8:38 Resultat från utförda evakueringsförsök Frågeställning: Ska/kan de svårast skadade tas ut först dvs i prio ordning?

57 Buss på sida 8:39 Två alternativ testades vid evakuering av 22 skadade ur buss påp sida: 1. Triage modellen Urtagning av 22 bårskadefall (prio 1 och 2) i prioritetsordning 2. Enkel urtagning Urtagning i den ordning de 22 drabbade låg l g i bussen

58 Buss på sida 8:40 Triage modellen vs Enkel urtagning Prio 1 fallen evakuerades 20 personminuter snabbare vid evekuering enligt triagemodellen Detta betalas med 150 personminuter längre l väntetid v i bussen för f prio 2 fallen Totala evakueringstiden blev något n längre l (5-6 6 minuter) för Triage modellen jämfört med Enkel urtagning

59 Buss på sida 8:41 Inför sjukvårdsledarens inriktningsbeslut? Skall man evakuera i prio ordning eller i tur och ordning som man ligger? Kanske någon n av prio 2 fallen hinner bli dålig d? Fast å andra sidan är prio 1 fallen redan dåligad Hur stämmer teori och praktik?

60 Buss på sida 8:42 Vad är r optimalt? Svårt att säga s man får f r sannolikt göra g en bedömning av läget l och situationsanpassa taktiken inriktningsbeslutet Kanske man kan kompromissa dvs. ta undan de prio 2 fall som ligger i vägen v och därefter d evakuera prio 1 fallen? Läge för f r diskussion.

61 Buss på sida 8:43 Triage modellen vs Enkel urtagning Vilken väljer v Du?

62 EVAKUERING Buss på sida 8:44 HUR MINIMERA EVAKUERINGSTIDERNA? MÖJLIGA UTRYMNINGSVÄGAR

63 EVAKUERING SÅGA SNABBT UPP ETT HÅL I TAKET HÅLET SKA PLACERAS MELLAN HATTHYLLORNA Buss på sida 8:45

64 EVAKUERING Buss på sida 8:48

65 EVAKUERING Buss på sida 8:52 NEDTAGNING AV DRABBAD SOM HÄNGER H I BÄLTEB

66 Buss på sida 8:54 EVAKUERING Stora öppningar i taket Arrangera ett optimalt flöde av utrustning och skadade genom tillgängliga öppningar Fördela personal inne i bussen Tillräckliga supportresurser utanför r bussen krävs för f r att fåf ett bra flöde

67 Brand i skolbuss

68

69

70 HYPOTERMI

71 HYPOTERMI

72 Framtida projekt Stora tågincidenter Utrustning mot hypotermi - utvärdering av olika utrustnings praktiska funktion i masskadesituation M.m.