Kina och jättepandan. Jättepandans framtid i tillväxtens Kina

Transkript

1 Kina och jättepandan Jättepandans framtid i tillväxtens Kina

2 Text: John Swensson Foton: WWF / Martin Harvey (framsida) WWF / John MacKinnon (sid. 3) WWF / Michel Gunther (sid. 4, 7) WWF / Susan A. Mainka (sid. 5) April 2007 Världsnaturfonden WWF

3 Kina och jättepandan Orosmolnen tornar upp sig på den kinesiska himlen med nya stora miljöhot. Kinas enorma behov av energi har föranlett en nästintill explosionsartad utbyggnad av vattenkraft med allvarliga miljömässiga och sociala följder. Naturvårdens främsta symbol, jättepandan, är en av många sårbara arter som drabbas hårt av de storskaliga och ofta ohållbara samhällsförändringarna som sker i Kina idag. I OECD-rapporten Environmental Performance Review of China, som presenteras i sin helhet i juni 2007, har man utvärderat miljöförändringarna i Kina sedan Kina kritiseras hårt för bristande miljöhänsyn men får beröm för att många naturområden har fått lagligt skydd. Trots det utarmas den biologiska mångfalden snabbt och procent av Kinas arter är idag hotade, däribland jättepandan. Med bara vilda pandor kvar, i ett landskap i väldig förändring, är artens framtid oviss. Pandorna finns idag uppsplittrade på ett stort antal små isolerade populationer i sydvästra Kina. Varje population har var för sig liten chans att överleva och de minskar i takt med att de unika pandaskogarna omvandlas och skiljs från varandra av vattenkraftsdammar, vägar, jordbruksmark och bebyggelse. Världsnaturfonden WWF satsar nu stort för att rädda pandan genom att knyta ihop de fragmenterade bambuskogarna med planterade skogskorridorer. Vandringskorridorerna är en viktig pusselbit i arbetet för att bevara pandan och den biologiska mångfalden. Men för att skapa hållbara förändringar måste Kina nu anta de svåra miljöutmaningar som landet står inför.

4 Jättepandans framtid i tillväxtens Kina Jättepandan har en stark plats i kinesernas hjärtan och är en viktig nationalsymbol för Kina och landets unika natur. I dag finns högst vilda pandor kvar. Landets kraftiga befolkningstillväxt och den snabba samhällsutvecklingen har under de senaste hundra åren trängt upp pandan till de mest otillgängliga bergsområdena i sydvästra Kina. På en smal remsa med fantastiska skogar som varit orörda under tusentals år har pandan hittat sin sista tillflyktsort. Dessa idag ganska små uppsplittrade skogsområden ligger inklämda mellan den trädlösa högalpina zonen vars gräns sätts av altitud och nedåt av ett expanderande jordbrukslandskap. Pandan befinner sig i ett sårbart läge. Under senare år har ytterligare ett hot seglat upp, nämligen Kinas enorma behov av energi. Idag ser man en nästintill explosionsartad utbyggnad av vattenkraft som splittrar upp pandans livsutrymme ytterligare. Bilden nedan visar världens största dammprojekt, Tre raviner (eng. Three Gorges Dam). En 181 meter hög och meter bred dammvall kommer att dämma upp Yangtzefloden. Vattenreservoaren som skapas kommer sträcka sig över 60 mil uppströms och hundratusentals människor kommer tvingas att flytta när deras hem och landområden översvämmas. Området har ett mycket rikt djur- och växtliv med flertal hotade arter som redan påverkats negativt av dammen. Två olika sidor av välfärdsmyntet Kina har under de senaste 15 åren haft en genomsnittlig ekonomisk tillväxttakt på 10,1 procent per år och är idag världens fjärde starkaste ekonomi. Den snabba samhällsutvecklingen har lyft miljontals människor ur fattigdom och skapat en högre levnadsstandard för många. Men samtidigt har de ekonomiska klyftorna mellan fattiga och rika ökat och fattigdomen på landsbygden är fortfarande ett stort problem. Kinas miljö har fått betala ett mycket högt pris för tillväxten. Värdefulla naturområden har avverkats och förorenats, vilket sedan slagit tillbaka på den fattiga lokalbefolkningen. 4

5 År 1998 drabbades Yangtzefloden av mycket kraftiga översvämningar och minst människor fick sätta livet till och tiotusentals fördrevs på flykt från sina hem. Översvämningar i området har varit vanliga och tros bero främst på att de intensiva skogsavverkningarna har minskat skogens förmåga att hålla kvar regn som faller över områdena. Efter de svåra översvämningarna 1998 införde den kinesiska regeringen ett avverkningsstopp i området fram till Forskarna och naturvården har på så vis vunnit tid för binda samman naturreservaten med planterade skogskorridorer. Stora framgångar i WWF:s arbete Samarbetet mellan WWF och skogsdepartementet i kinesiska Shaanxiprovinsen innebär att två isolerade grupper av pandor kommer att återförenas. En av de stora motorvägarna i provinsen, National Highway 108, korsar Qinlingbergen och skiljer idag de två största pandagrupperna åt. Men under förra året lyckades WWF genom intensiva förhandlingar få de ansvariga att istället dra vägen i en åtta kilometer lång tunnel och undvika att störa pandornas vandringsled. Under 2007 ska vägen dras ned i tunneln och en ny skogskorridor bestående av 200 hektar planterad bambu kommer att skapas åt pandorna. Även de vilda pandorna i Minshanbergen skyddas nu då de lokala myndigheterna har åtagit sig att inrätta naturreservat och gröna korridorer. Därmed skyddas nära två tredjedelar av världens pandor. För sitt framgångsrika arbete fick provinserna Sichuan och Gansu ta emot WWFs utmärkelse Gåva till jorden. Lyckade uppfödningsförsök av panda I Kina bedrivs framgångsrik forskning med stöd från WWF men också stor naturvård med syfte att rädda pandan. Det har varit svårt att få arten att föröka sig i fångenskap men under senare år har man lyckats med konststycket att artificiellt befrukta pandor. I Wolong föddes förra året (2006) hela 18 små pandor. Dessutom pågår försök att sätta ut uppfödda pandor i ett hägn för att därefter släppas fria i det vilda. Detta är mycket viktigt steg i arbetet med att rädda pandorna, där uppfödningsanläggningarnas arbete blir av största betydelse för artens överlevnad. 5

6 Nya forskningsrön Ny forskning har visat att pandorna förutom bambun är beroende av gamla jätteträd i skogen. Jätteträden bildar håligheter vid basen av stammen när de blir riktigt gamla. Dessa kaviteter används av honorna för att föda ungarna i. Forskarna har försökt räkna fram hur många jätteträd det finns och hur de används. På en areal motsvarande hektar i Wolong kartlades 90 jätteträd med håligheter. Under en treårsperiod användes alla dessa håligheter av pandahonor ett nytt resultat som understryker vikten av att skydda de sista resterna av urskogar som fortfarande har kvar jätteträd. Alternativ försörjning åt folket När det efter de stora översvämningarna 1998 blev förbjudet att hugga skog i Yangtseflodens norra del i Sichuan, blev många utan jobb. Med stöd av Sida har WWF sedan dess arbetat mycket med att finna nya försörjningsmöjligheter för lokalbefolkningen nära pandareservaten. Biodling, odling av ekologiska grönsaker och hantverk har fått ersätta jakt och skogsavverkning. Ett exempel är byn Xiangshujia, där Baimafolket, med tibetanskt ursprung bor. Här försöker man mer aktivt inrikta sig på ekoturism. Flera av gårdarna har byggts om till gästhus för besökare. Kvinnorna har utbildats i hantverk och skapar färggranna tyger som de nu säljer. Här satsas också på biodling. Burkar med honung säljs i naturreservatet och hos varuhuskedjan Carrefour, i mångmiljonstaden Chengdu, som slutit ett avtal med biodlarna. På andra håll pågår omfattande projekt med återbeskogning. Genom kampanjen Grain for green får landets bönder bidrag för att plantera gran, tall, poppel och cypress på sina terrasser. För att ytterligare minska behovet av ved och illegal skogsavverkning satsar WWF också på biogasprojekt och energisnåla spisar. Projekt av ovan slag är viktiga exempel som visar att det inte behöver finnas motsättningar mellan miljövård och ekonomisk tillväxt. Kina står nu inför stora miljöutmaningar där man måste hantera frågan om hållbar utveckling för att inte förlora stora delar av sitt unika kultur- och naturarv, där jättepandan utgör en av landets viktiga nationalsymboler. 6

7 Fakta om jättepandan Jättepandan (Ailuropoda melanoleucahar) har sedan länge anpassat sig till en vegetarisk diet, trots att den har samma matsmältningssystem som en köttätare. Visserligen händer det att den äter kött om den råkar komma över det, men den jagar inte själv aktivt. Istället lever den till största delen av stjälkar och blad från den näringsfattiga bambun. Den använder cirka 14 timmar om dygnet till att leta föda och att äta (12-38 kg bambu per dygn), resten av tiden sover den. De pandorna som finns kvar i det vilda lever utspridda i 20 isolerade grupper i fyra bergsområden i sydvästra Kina, på gränsen mellan Tibetplatåns berg och det kinesiska låglandet. Pandan är ett mycket skyggt djur som lever ensam. Det har varit svårt att få arten att föröka sig i fångenskap, men under de senaste åren har några kinesiska pandacenter lyckats få fram flera ungar. Sedan starten 1961 har pandan, eller jättepandan som den egentligen heter, varit WWFs symboldjur. Över hela södra och östra Kina har skogarna huggits ned för att bereda plats åt odlingar, bebyggelse och stora vattenkraftsdammar. Pandan har därför trängts undan till de mest otillgängliga platserna av sitt ursprungliga utbredningsområde. Ett annat hot mot pandan uppstår då bambun blommar. Bambun dör nämligen när den blommat och spridit sina frön. Detta händer i regelbundna intervaller från vart tionde till vart hundrade år, beroende på bambuarten. Därefter tar det ungefär ett år för bambun att växa upp på nytt men det kan ta upp till 10 år innan just det området kan ge tillräckligt med mat åt en pandapopulation igen. Under den tiden måste pandorna förflytta sig till ett annat område där bambun inte blommat nyligen. Förr var detta inget problem, men på grund av pandans numera begränsade rörelsefrihet utgör detta idag ett reellt hot. Referenser Vetenskapliga artiklar och rapporter Environmental Performance Review of China. Conclusions and Recommendations. November Working Party on Environmental Performance, OECD. Liu J. & Diamond J China s environment in a globalizing world. Nature Vol 435, The Worldwatch Institute. State of the World 2006: Special Focus: China and India. Hemsidor Världsnaturfonden WWF: / Kontaktpersoner på WWF Tom Arnbom Allan Carlson

8 Världsnaturfonden WWF är med sina närmare fem miljoner supportrar en av världens ledande ideella natur- och miljöorganisationer. WWF arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen genom att: bevara världens biologiska mångfald verka för att förnybara naturresurser används på ett hållbart sätt minska föroreningar och ohållbar konsumtion. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott Solna Tel: Fax: info@wwf.se Panda symbol WWF World Wide Fund For Nature (Formerly World Wildlife Fund) WWF and living planet are Registered Trademarks