Kina återbeskogar efter översvämning Återbeskogning räddar pandorna

Transkript

1 Kina återbeskogar efter översvämning Återbeskogning räddar pandorna Text och foto Peter Hanneberg Här i dalgångarna sköljde enorma översvämningar fram 1998! Allan Carlsson sveper med handen över den vackra floddalen, inramad av branta sluttningar med terrassodlingar. Ibland är det svårt att förstå hur terrasserna lyckas klänga sig kvar i branten, liksom hur bönderna tar sig dit upp för att så och skörda. Det är inte något lättarbetat bondelandskap. Allan Carlsson är skogsexpert vid Världsnaturfonden WWF i Sverige. Det är april och redan hans andra besök i år i södra Kina, där fonden stödjer en rad projekt för återbeskogning och biotopoch artskydd. Med oss från Beijing är kinesiske skogskännaren Zhu Chunquan och WWF-Sveriges våtmarksansvarige, Michael Löfroth. Alla är de överens om problemen i den mäktiga Yangtzeflodens avrinningsområde. Varje år är miljontals människor i floddalen oroliga över hur högt vattnet ska svämma över och hur stora regnen ska bli. I flera områden har man byggt vallar för att skydda sina städer, byar och odlingar. Avrinningsområdet skulle rymma fyra Sverige. Huvudfåran är 630 mil lång att jämföras med Kalixälvens femtio mil. Här finns skog över en yta som två femtedelar av Sverige, mest naturskog med hög biologisk mångfald, säger Allan Carlsson. Den mest kända av de utsatta arterna är pandan var ett svårt år för människorna längs Yangtze med biflöden, säger Zhu Chunquan. Sluttningarna saknade bindande skog, de underminerades av översvämningarna och jorden försvann nedströms med floden som blev helt brun. Publicerad i SkogsLand v. 21, 26 maj

2 Snabb återbeskogning målet Vi följer ett av dessa biflöden några mil uppströms från Taipingou till byn Hui Long Chun. Vattnet leds i en parallell kanal längs floden till en liten vattenkvarn. Där inne i dunklet snurrar en rund skiva av sten som maler ett fint, gyllene mjöl. Scenen kunde ha utspelat sig i Sverige för hundra år sedan. Vi vandrar över bron och uppför branten på andra sidan. Högt uppe planterar fyra lantarbetare i breda stråhattar späda cypressplantor i den torra jorden. De bär upp plantorna i stora korgar på ryggen, gör hål i markytan med hackor och planterar dem. Bakom och långt nedanför dem breder deras by Hui Long Chun ut sina odlingar på dalens platta botten med floden som en livgivande artär. Synen av planterare i aktion på sluttningarna är inte ovanlig i Kina. Det är både beordrat och subventionerat från högre ort i syfte att förhindra erosion och öka landets procentuella täckning av skog. Några kommungubbar som är med oss berättar stolt att de planterar 3000 plantor per hektar och år över 90 hektar mark. Det betyder plantor. Här i Gansuprovinsen har man gått in hårdare än någon annanstans i Kina för återbeskogning. Det var översvämningarna för sju år sedan som gjorde Kinas centrala myndigheter så beslutsamma, berättar Allan Carlsson. Ett totalstopp för avverkning infördes med omedelbar verkan till och med Samtidigt gick man ut med sin kampanj Grain for Green till landets bönder. Om de istället för ris och smågrödor planterar virkesskog som gran, tall, poppel och cypress på sina terrasser, eller fruktträd som valnöt och sichuanpeppar, får de kännbara bidrag under en femårsperiod. För naturskogens arter varar bidragen i åtta år. Det handlar om att hindra erosion och förödelse av jordmånen. Råvaruhunger Storleken på bidragen är fyrtio dollar per hektar och år. Dessutom får bonden frön och/ trädplantor till ett värde av nittio dollar per hektar. Publicerad i SkogsLand v. 21, 26 maj

3 Kring de två flodsystemen Yangtze och Huanghu (Gula floden) är planen att återbeskoga runt tretton miljoner hektar, eller nära en tredjedel av Sveriges yta. För hela Kina handlar det om större yta än Sveriges. Kampanjen har gett påtagliga, positiva resultat inom Kinas gränser, säger Zhu Chunquan. Samtidigt väntar nu skogsnäringen otåligt på Om fem år är allt som förr och de kan avverka som de vill igen. Ett annat problem är att hundratusentals skogsarbetare blev arbetslösa. Men avverkningsförbudet har inte inneburit att landet minskat sin hunger efter råvara. Under avverkningsstoppet har importen av virke och massa ökat, och problemen därmed överförts till andra länder. För WWF med sitt globala perspektiv är det inte särskilt positivt. Så fort jätten Kina rör sig påverkas världen runt omkring. Dess ekologiska avtryck är alltid stort. I första hand har grannlandet och militärdiktaturen Myanmar (Burma) med sin svaga skogsförvaltning drabbats hårt av plockavverkning, kalhuggning och erosion. Stubbstäpper breder ut sig där ångande regnskog trängdes om markytan för bara tio år sedan. Omfattande export till Kina sker också från Ryssland, Indonesien, västra Stilla havets öar, hela Sydostasien, Kongo och Gabon i Afrika, med flera länder. En ansenlig del tros vara illegal. Lägger man t ex ihop Kinas siffror för import av olika skogsprodukter från Indonesien och jämför dem med Indonesiens bokförda export, skiljer det 2,6 miljoner kubikmeter. Det kan betyda att 21 procent av exporten skett utan att deklareras, förklarar Chunquan. Skogskorridorer för pandan Våren har kommit till Minshanbergen. Högt ovanför oss reser sig imposanta, rakryggade granar, kanske femhundra år gamla, mot en spektakulär fond av delvis snötäckta bergstoppar och med en undervegetation av ung bambu. Vi befinner oss på nära tre tusen meters höjd i Wanglangreservatet i norra Sichuan. Pandans skog! Vi kommer inte att se några pandor i det vilda, detta är inte ett djur som visar upp sig annat än i uppfödningscentra. Men det är ändå spännande att besöka den världsberömda naturvårdssymbolens egen skog. Publicerad i SkogsLand v. 21, 26 maj

4 Minshanbergen bildar en tvär vägg mot slätten i öster. På denna kant av Tibetplatån dit glaciärkanten inte nådde, överlevde många växtarter de två istiderna. Här trivs pandan. De fina skogarna har dock fragmenterats av människan så att pandans utbredning splittrats. Totalt rör det sig om ca 25 populationer som inte kan träffas och föröka sig sinsemellan. De flesta av dessa isolat har färre än femtio individer. I vårt projektområde finns nitton reservat, säger Allan Carlsson. WWF:s viktigaste uppgift är att försöka utnyttja exploateringsförbudet i skogen för att binda ihop reservaten med skogskorridorer. Vi hoppas på det sättet hinna skapa fakta för ett utvidgat skydd innan avverkningsförbudet hävs om fem år. FAKTA SKOG KINA Kina är skogsfattigt i relation till yta och folkmängd. Skogstäckning på 0,12 hektar per invånare är bara 20 procent av det globala medelvärdet. Regeringen har satt som mål att öka Kinas skogsareal från 17,5 procent år 2000 till 19 procent 2010 och 23 procent Det sker med snabbväxande arter, särskilt i södra Kina där utländska investeringar för massaarter lett till en ny planteringsvåg. Arter som planteras är t ex kinesisk gran, massontall och importerade tallarter, poppel och eukalyptus. Kina planterar mest i världen. Men avverkningen av befintlig, naturlig skog är större än återbeskogningen av denna. Nyplanteringen sker mest på tidigare obeskogade arealer. Det betyder att nettot är en fortsatt förlust biologisk mångfald. Produktionen av rundtimmer steg från 6 miljoner kubikmeter (m 3 ) 1949 till 68 miljoner m , och har sedan dess sjunkit till 48 miljoner m I Yangtzeflodens avrinningsområde finns ca 20 miljoner hektar skog, dvs nästan halva Sveriges yta, med en total skogsvolym på miljarder (!) m 3. Det innefattar nästan bara naturskog, vilket innebär stora biologiska värden. Avverkningsförbudet berör 30 miljoner hektar skog inom avrinningsområdena för Yangtze och Huang Hu (Gula floden). Förutom detta tillfälliga skydd är 31 miljoner hektar skog och buskskog permanent skyddad. Nu återbeskogas dessutom 13 miljoner hektar inom samma område. Räknas allt detta som skogsareal handlar det om 74 miljoner hektar, eller 1,6 Sverige. WWF:s projektområde i Minshanbergen täcker in 3,5 miljoner hektar, eller något större än Småland. Enbart inom fondens projektareal skall Publicerad i SkogsLand v. 21, 26 maj

5 hektar återplanteras, mer än fem Öland. I samma område lever ca 550 av Kinas totalt pandor. Publicerad i SkogsLand v. 21, 26 maj