Jordbruksverkets foderkontroll. Feed control by the Swedish Board of Agriculture. Rapport 2001:6

Transkript

1 Jordbruksverkets foderkontroll Kontroller Tillverkning, import och tillsyn 1999 Feed control by the Swedish Board of Agriculture Controls Manufacture, import and supervision 1999 Rapport 2001:6

2 Jordbruksverkets foderkontroll Kontroller Tillverkning, import och tillsyn 1999 Feed control by the Swedish Board of Agriculture Controls Manufacture, import and supervision 1999 Referens: Kjell Wejdemar

3 3 Innehåll Content Sida Förord / Preface 9 40 Inledning / Introduction Departement och myndigheter / The Ministry and the public authorities Regelverk / Legislation Tillverkning och import / Manufacture and import Foderkontrollen / Feed control Rapporter / Reports Aktuellt 1999 /Activities in Page EU och övrigt internationellt arbete / Work related to the EU and other international organisations Rapporter och jordbruksinformation / Reports and agricultural information Förändringar i lagar, förordningar och föreskrifter /Amendments in Acts, Ordinances and regulations Påbörjade arbeten i EU för att ändra lagstiftningen inom flera specifika områden Amendments to EU legislation in the pipeline for several specific areas Foderinspektörsmöte och foderråd / Meeting of feed inspectors and feed council Kurs i foderhygien / Course in feed hygiene Uppmärksammade händelser / Events in the spotlight Godkännande av anläggningar / Approval of establishments Foderkontroll / Feed control Kontroll av främmande ämnen i foder / Control of undesirable substances in feedingstuffs Kontroll av aflatoxin / Aflatoxin control Kontroll av övriga toxiner / Control of other toxins Kontroll av pesticidrester i foderråvaror och foderblandningar / Control of pesticides in feed materials and compound feedingstuffs Kontroll av tungmetaller / Control of heavy metals Kontroll av köttmjöl i idisslarfoder / Control of MBM in feedingstuffs intended for ruminants Foderhygien / Feed hygiene Kontroll av läkemedel och koccidiostatika i foder / Control of medical products and coccidiostats in feedingstuffs Kontroll av märkning och innehållsdeklarationer / Inspection of labelling and declarations on content Läkemedelsinblandning i foder 1999 / Mixing medical products into feedingstuffs, Totalförbrukning / Total consumption 34 67

4 4 Innehåll Content Läkemedelsanvändning i foder per djurslag / Medical products in feedingstuffs per species Sida Page Foderstatistik / Feed statistics Aktuella hemsidor / Websites of interest Diagram, figur och tabellista List of diagrams, figures and tables Sida Page Figurer & Diagram/Figures & Diagrams Figur 1. Fördelning av godkända tillverkningsställen Figure 1. Distribution of approved establishment Diagram 1. Foderproduktion i Sverige under tidsperioden 1992 t.o.m Diagram 1. Feed production in Sweden during the period 1992 to 1999 Diagram 2. Import av foder till produktionsdjur Diagram 2. Import of feed intended for animals for production Diagram 3. Import foder till sällskapsdjur Diagram 3. Import of petfood Diagram 4. Import av foder 1999 Diagram 4. Import of feed 1999 Diagram 5. Läkemedel inblandat i foder på foderfabrik för djurslagen fjäderfä, nöt och gris mätt som kg aktiv substans för åren 1986 till 1999 Diagram 5. Medicinal products mixed by feed manufacturers into feedingstuffs intended for poultry, cattle and pigs, active substance (kg) Diagram 6. Förbrukning av medel mot protozoer för åren Diagram 6. Used antiprotozoals, Diagram 7. Använd mängd Narasin (kg aktiv substans) jämfört med tillverkad mängd slaktkycklingfoder samt produktionen av slaktkyckling (kg kött) för åren Diagram 7. Narasin (active substance, kg) compared with produced quantity of broiler feed and the production of broilers (kg meat) for the years Diagram 8. Inblandning av antibakteriella läkemedel i foder till svin på foderfabriker under åren 1993 t.o.m. 1999, uttryckt som kg aktiv substans Diagram 8. Admixture by the feed manufacturer of antibacterials in feed for pigs, active substance (kg) Diagram 9. Inblandning av antibakteriella läkemedel (ej zinkoxid) i foder till svin på foderfabriker under åren 1993 t.o.m. 1999, uttryckt som kg aktiv substans Diagram 9. Admixture by the feed manufacturer of antibacterials (not zinc oxide) in feed for pigs, active substance (kg) Diagram 10. Använd mängd läkemedel (kg aktiv substans) jämfört med tillverkad mängd grisfoder samt produktionen griskött (kg kött) för åren Diagram 10. Used quantity of medicinal products (active substance, kg) compared with produced quantity of pig feed and the production of pig meat (kg meat) for the years Diagram 11. Förbrukning av läkemedel till odlad fisk under åren Diagram 11 Consumption of medicinal products to cultivated fish in the years

5 5 Diagram 11. Consumption of medicinal products to cultivated fish in the years Tabeller/Tabells Tabell 1. Antal provtagningsbesök per fodertillverkare och år Table 1. Number of visits per feed manufacturer and year Tabell 2. Gränsvärden för aflatoxin B1 i foder Table 2. Aflatoxin B1 maximum permitted levels in feed Tabell 3. Gränsvärden för aflatoxin B1 i foder (godkända fodertillverkare) Table 3. Aflatoxin B1 maximum permitted levels in feed (approved feed manufacturers) Tabell 4.Svenska gränsvärden för aflatoxin B1i foder enligt SJVFS 1993:177 Table 4. Aflatoxin B1 maximum permitted levels in feed according to Swedish Regulation, SJVFS 1993:177 Tabell 5. Analysresultat avseende halten aflatoxin B1 från prover tagna 1998 Table 5. Analysis results of aflatoxin B1 concentrations in samples from 1998 Tabell 6. Analysresultat avseende halten aflatoxin B1 från prover tagna 1999 Table 6. Analysis results of aflatoxin B1 concentrations in samples from 1999 Tabell 7. Mängden importerade råvaror som faller under aflatoxinkontrollen åren 1998 och 1999 Table 7. Imported feed materiel 1998 and 1999 that should be analysed for aflatoxin Tabell 8. Analysresultat för PCB i fiskmjöl, kött- och benmjöl samt i animaliskt fett 1997 Table 8. Analysis results for PCB in fish meal, meat and bone meal and in animal fat 1997 Tabell 9. Gränsvärden för tungmetaller i foder enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1993:177) om foder Table 9. Heavy metal limits in feed according to Swedish Regulation, SJVFS 1993:177 Tabell 10. Resultat av Jordbruksverkets kontroll av bly i foderblandningar 1997/1998 Table 10. Analysis results of lead concentrations in compound feedingstuffs from 1997/1998 Tabell 11. Resultat av Jordbruksverkets kontroll av kadmium i foderblandningar 1997/1998 Table 11. Analysis results of cadmium concentrations in compound feedingstuffs from 1997/1998 Tabell 12. Resultat av Jordbruksverkets kontroll av aluminium i foderblandningar 1997/1998 Table 12. Analysis results of aluminium concentrations in compound feedingstuffs from 1997/1998 Tabell 13. Resultat av Jordbruksverkets kontroll av tungmetaller i mineralfoder 1997/1998 Table 13. Analysis results of heavy metals concentrations in compound feedingstuffs from 1997/1998 Tabell 14. Resultat av Jordbruksverkets kontroll av bly i foderblandningar 1999 Table 14. Analysis results of lead concentrations in compound feedingstuffs 1999 Tabell 15. Resultat av Jordbruksverkets kontroll av kadmium i foderblandningar 1999 Table 15. Analysis results of cadmium concentrations in compound feedingstuffs 1999 Tabell 16. Resultat av Jordbruksverkets kontroll av tungmetaller i vegetabiliska foderråvaror 1998 Table 16. Analysis of heavy metals in vegetable feed materials 1999 Tabell 17. Resultat av Jordbruksverkets kontroll av tungmetaller i animaliska foderråvaror 1998 Table 17. Analysis of heavy metals in animal feed materials 1999 Tabell 18. Resultat av Jordbruksverkets kontroll av tungmetaller i mineralråvaror 1998 Table 18. Analysis of heavy metals in mineral feed materials 1999 Tabell 19. Resultat av undersökta idisslarfoderprover avseende innehåll av köttmjöl 1998/1999 Table 19. Analysis of meat meal in ruminant feed 1998/

6 6 Tabell 20. Sammanställning över analyserade foderprover Table 20. Compilation of analysed feed samples Tabell 21. Bedömning av foderkontrollens analysresultat Table 21. Evaluation of results of feed control Tabell 22 Sammanställning över antalet officiellt tagna prover Table 22 Compilation of number of official samples Tabell 23. Sammanställning över genomförda analyser samt bedömning för samtliga djurslag Table 23. Compilation of the number of analyses and grading for al species Tabell 24. Godkända anläggningar för tillverkning av foder innehållande läkemedel och medel mot protozoer 1999 samt typ av foder Table 24. Approved establishment for manufacture of feed containing medical products or antiprotozoals 1999 and type of feed Tabell 25. Totalförbrukning av kg aktiv substans inblandat i foder till samtliga djurslag 1999 Table 25. Total consumption (kg) of active substance mixed into feedingstuffs for all species of animals 1999 Tabell 26. Förbrukning av medel mot protozoer inblandat i foder till höns och slaktkycklingar 1999 Table 26. Consumption of antiprotozoals mixed into feed for layers and chickens for fattening 1999 Tabell 27. Förbrukning av medel mot protozoer inblandat i foder till övriga fjäderfä 1999 samt totalförbrukningen Table 27. Consumption of antiprotozoals mixed into feed for other poultry 1999 and total consumption Tabell 28. Förbrukning av läkemedel inblandat i foder till svin 1999 Table 28. Consumption of medical products mixed into feedingstuffs intended for pigs 1999 Tabell 29. Förbrukning av läkemedel inblandat i foder till nötkreatur 1999 Table 29. Consumption of medicinal products mixed into feedingstuffs for cattle 1999 Tabell 30. Förbrukning av läkemedel till odlad fisk 1999 Table 30. Consumption of medicinal products intended for cultivated fish 1999 Tabell 31. Förbrukning av läkemedel till pälsdjur 1999 Table 31. Consumption of medical products intended for fur animals 1999 Tabell 32. Totalt tillverkad/importerad kvantitet foderblandningar (1000 ton/år) Table 32. Total manufactured/imported quantities of compound feedingstuffs (1000 tonnes/year) Tabell 33. Tillverkad/importerad kvantitet foderblandningar för nöt (1000 ton/år) Table 33. Manufactured/imported quantities of compound feedingstuffs for cattle (1000 tonnes/year) Tabell 34. Tillverkad/importerad kvantitet foderblandningar för gris (1000 ton/år) Table 34. Manufactured/imported quantities of compound feedingstuffs for pigs (1000 tonnes/year) Tabell 35. Tillverkad/importerad kvantitet foderblandningar för fjäderfä (1000 ton/år) Table 35. Manufactured/imported quantities of compound feedingstuffs for poultry (1000 tonnes/year) Tabell 36. Tillverkad/importerad kvantitet foderblandningar för fisk (1000 ton/år) Table 36. Manufactured/imported quantities of compound feedingstuffs for fish (1000 tonnes/year) Tabell 37. Tillverkad/importerad kvantitet foderblandningar för häst (1000 ton/år) Table 37. Manufactured/imported quantities of compound feedingstuffs for horse (1000 tonnes/year) Tabell 38. Tillverkad/importerad kvantitet foderblandningar till hund (ton/år) Table 38. Manufactured/imported quantities of compound feedingstuffs to dogs (tonnes/year Tabell 39. Tillverkad/importerad kvantitet foderblandningar för katt (1000 ton/år) Table 39 Manufactured/imported quantities of compound feedingstuffs for cat (1000 tonnes/year)

7 7 Table 39. Manufactured/imported quantities of compound feedingstuffs for cat (1000 tonnes/year) Tabell 40. Tillverkade/importerade mineral- och vitaminfoder och mjölknäring (ton/år) Table 40. Manufactured/imported quantities of mineral and vitamin feedingstuffs and milk replacers (ton/year) Tabell 41. Råvaror ingående i foderblandningar för fjäderfä (1000 ton/år) Table 41. Feed materials in compound feedingstuffs for poultry (1000 tonnes/year) Tabell 42. Råvaror ingående i foderblandningar för gris (1000 ton/år) Table 42. Feed materials in compound feedingstuffs for pigs (1000 tonnes/year) Tabell 43. Råvaror ingående i foderblandningar för nöt (1000 ton/år) Table 43. Feed materials in compound feedingstuffs for cattle (1000 tonnes/year) Tabell 44. Råvaror ingående i foderblandningar för häst (1000 ton/år) Table 44. Feed materials in compound feedingstuffs for horses (1000 tonnes/year) Tabell 45. Råvaror ingående i foderblandningar för övriga djurslag (1000 ton/år) Table 45. Feed materials in compound feedingstuffs for other animal categories (1000 tonnes/year) Tabell 46. Råvaror ingående i foderblandningar för samtliga djurslag (1000 ton/år) Table 46. Feed materials in compound feedingstuffs for all animal categories (1000 tonnes/year)

8 8 FÖRORD

9 9 Förord Denna rapport består av tre delar. Efter en kort inledning i vilken bl.a. det aktuella regelverket beskrivs, följer ett kapitel som behandlar viktiga händelser på foderområdet i Sverige och inom EU under Detta följs av i viss mån omarbetade rapporter avseende kontroll av främmande ämnen i foder och läkemedel i foder, som lämnades till regeringen i mars i år. Dessutom redovisas den svenska foderstatistiken för Denna rapport ersätter därmed den årliga rapport som Jordbruksverket tidigare har sammanställt och som omfattat data över tillverkat foder och resultaten av den kontroll som Jordbruksverket genomfört på de företag som tillverkar foder i Sverige samt importerat foder. Den redovisade statistiken finns på Jordbruksverkets hemsida sedan en tid tillbaka. Avsikten är att Jordbruksverket årligen ska sammanställa en motsvarande rapport för arbetet med kontroll och kvalitetssäkring av svensk fodertillverkning. I denna kommer resultaten av såväl den kontinuerliga stickprovskontrollen av näringsinnehållet i foderblandningar som den av Jordbruksverket initierade projektkontrollen att redovisas. Sedan Sverige blivit medlem i EU sker mycket av förarbetet när det gäller lagar, förordningar och föreskrifter inom EU. I och med EU:s vitbok som gäller kvalitetssäkring av alla livsmedel har fodersidan kommit i fokus. Detta kommer också att framgå av kommande rapporter där arbetet inom EU kommer att redovisas. Arbetet med denna rapport är ett lagarbete av samtliga medarbetare i fodergruppen. Insamlingen av prover för analys har utförts av foderinspektörerna på fem länsstyrelser. Analyser av proverna har i de flesta fall gjorts på Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA). Jordbruksverkets hemsida uppdateras kontinuerligt avseende uppgifter som rör den svenska fodertillverkningen. Här återfinns bl.a. aktuella föreskrifter, artiklar och information. Under 2001 kommer även aktuella blanketter inom foderområdet att finnas tillgängliga via nätet. Jönköping i november 2000 Agneta Brasch, Enhetschef Djurmiljöenheten

10 10 INLEDNING

11 11 Inledning Fodertillverkningen med tillhörande kontroller och tillsyn styrs av ett omfattande regelverk. EU-medlemskapet har inneburit dels ny lagstiftning och dels viss anpassning av det svenska regelverket till följd av inträffade händelser i andra medlemsstater. Ett flertal centrala myndigheter verkar tillsammans med länsstyrelserna för att en god foderkvalitet- och säkra livsmedel skall kunna upprätthållas i Sverige. Jordbruksverket sammanställer kontinuerligt statistik och rapporter över verksamheten. Departement och myndigheter Jordbruksdepartementet - handhar frågor avseende jordbruk, miljöfrågor inom jordbruket, fiske, rennäring, trädgårdsnäring, djurskydd, livsmedelsfrågor, jakt och viltvård samt högre utbildning och forskning inom de areella näringarna. Departementet bereder alla jordbruksfrågor som skall avgöras av regeringen. Statens jordbruksverk - är regeringens expertmyndighet på det jordbrukspolitiska området och har ett samlat sektorsansvar för jordbruk, trädgård och rennäringen. Verket är även chefsmyndighet för landets distriktsveterinärer och ansvarig myndighet för livsmedelsberedskapen. Jordbruksverket svarar för att regeringens beslut genomförs och bidrar med sakkunskap i olika jordbruksfrågor. Länsstyrelserna - är regeringens och riksdagens regionala myndigheter. Länsstyrelsernas lantbruksenheter - har ett regionalt ansvar för bl.a. rådgivning och handläggning av jordbruksstöd. Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) - är den statliga myndighet som arbetar för en god djurhälsa genom att förebygga, diagnosticera och bekämpa smittsamma sjukdomar. SVA har bl.a. ett ackrediterat laboratorium för foder och smittsamma sjukdomar. SVA svarar för alla foderanalyser inom den officiella foderkontrollen. Inom EU bedrivs arbetet avseende foder dels inom olika rådsarbetsgrupper samt dels i kommissionens ständiga foderkommitté. Regelverk Grunden för regelverket när det gäller foderlagstiftningen är: Lag (1985:295) om foder, Förordningen (1998:213) om foder 1, EU:s förordningar inom foderområdet 2 (en EU förordning gäller i samtliga medlemsstater utan att införlivas i den nationella lagstiftningen), Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1993:177) om foder 3 samt 1 Lagen och förordningen om foder återfinns på Jordbruksdepartementets hemsida 2 EU:s lagstiftning återfinns i EU:s officiella tidning och EU:s hemsidan EUR-Lex 3 Föreskrifterna återfinns på Jordbruksverkets hemsida

12 12 Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1998:34) avseende hantering av djurkadaver och annat animaliskt avfall 3. Tillverkning och import I Sverige tillverkades 1999 ca ton foderblandningar till produktionsdjur 4 på ett 40 tal anläggningar vilket utgör ca 97% av den svenska förbrukningen. Dessutom finns ett tjugotal tillverkare av foder för sällskapsdjur, vilka 1999 producerade ca ton foder för sällskapsdjur. Ett 50-tal importörer svarade 1999 för en årsvolym av ca ton importerat foder varav foder till sällskapsdjuren utgjorde 82%. Produktion av foder under perioden 1992 till 1999 framgår av diagram 1 och importursprunget framgår av diagram 2 t.o.m. 4. Av den svenska fodertillverkningen sker ca 90 % i landets södra tredjedel (Figur 1). Foderkontrollen Foderkontrollen har utvecklats till sin nuvarande form sedan starten i början av 1960-talet. Kontrollverksamheten finansieras av foderindustrin och foderimportörerna genom dels en grundavgift och dels en avgift relaterad till tillverkad eller såld fodervolym. Kommissionen och ministerrådet tar fram den övergripande foderlagstiftningen inom EU. Ständiga foderkommittén (beslutskommitté) inom kommissionen driver vissa gemensamma projekt samt påverkar den svenska kontrollen via koordinerade kontrollprojekt p.g.a. de incidenter som rapporteras. Jordbruksverket har det övergripande ansvaret för foderkontrollen. Alla svenska fodertillverkare och foderimportörer omfattas av foderkontrollen. Kontrollen sker vid oanmälda besök av foderinspektör och hos tillverkare dessutom av en av hygiengrupp 5. Inom Jordbruksverket handhas foderfrågorna på Djuravdelningens djurmiljöenhet. Enhetens verksamheten avseende foder under 1999 redovisar kortfattat under kapitlet Aktuellt Fem länsstyrelser har ansvaret för inspektionernas praktiska genomförande. Dessa omfattar uttagning av foderprover för analys, tillsyn av tillverkningssäkerhet, kontroll av märkningsuppgifter och eventuellt nytillkomna produkter som inte anmälts till Jordbruksverket. Till sin hjälp har foderinspektören en provtagningsplan som Jordbruksverket utarbetar varje år. Den omfattar de flesta produkter som företagen anmält till Jordbruksverket. Antal provtagningsbesök per fodertillverkare beror av tillverkningsvolymen. Förutom nämnda tillverkare av foder (Tabell 1) för livsmedelsproducerande djur finns ett 70-tal tillverkare och importörer av foder för sällskapsdjur. Provtagning och kontroll av näringsinnehållet i foderråvaror har hitintills skett i liten omfattning. Avsikten är att öka kontrollen av foderråvarornas näringsinnehåll. 4 Produktionsdjur = Djur som föds upp för produktion av livsmedel eller för skinnproduktion, dvs. Ej sällskapsdjur. 5 Hygiengrupp = foderinspektör och länsveterinär som gör årliga inspektioner hos foderproducenter som producerar mer än 1000 ton foder/år.

13 13 Utöver ordinarie kontroll enligt provtagningsplanen utförs kontroller gällande t.ex. förekomst av läkemedel/koccidiostatika, vitaminer och av ämnen som tungmetaller och mykotoxiner. De riktade kontrollerna initieras av Regeringen eller Jordbruksverket som följd av särskilda misstankar om brister eller problem t.ex. svåra skördeförhållanden. Dessa är tidsbegränsade och sker i projektform. Fodertillverkarnas egen kontrollverksamhet är frivillig och omfattande. Den täcker råvaru- och produktkontroll. Dessutom är tillverkaren ålagd en egen officiell salmonellakontroll. Flera av tillverkarna är certifierade enligt ISO-systemet och många planerar eller är i färd med certifieringsarbetet. Rapporter Rapporteringen avseende Jordbruksverkets foderkontroll sker löpande enligt uppdrag till kommissionen och Jordbruksdepartementet. Dessutom har enheten årligen presenterat foderstatistik. För år 1999 har enheten lämnat fyra rapporter: Foderkontrollen i Sverige, organisation, verksamhet och resultat, Kontroll av främmande ämnen i foder, Läkemedelsinblandning i foder 1999 samt Foderstatistik Foderkontrollen i Sverige, organisation, verksamhet och resultat En rapport lämnades till kommissionen våren 2000 och omfattade i princip en sammanfattning av inledningen samt Kontroll av främmande ämnen i foder och en sammanfattning av Användningen av läkemedel i foder 1999 i denna rapport. Kontroll av främmande ämnen i foder Rapporter till Jordbruksdepartementet våren 2000 omfattande kontroller avseende: toxiner , tungmetaller Rapporterna återges i sin helhet under kapitlet Kontroll av främmande ämnen i foder. Läkemedelsinblandning i foder 1999 Våren 2000 lämnades en rapport till Jordbruksdepartementet omfattande användandet av läkemedel och koccidiostatika för inblandning i foder år Rapporten var en sammanfattning av den fullständiga rapporten som återfinns under kapitel Läkemedelsinblandning i foder Foderstatistik 1999 Tillverkning, import, kontroll och tillsyn under Rapporten har presenterats på Jordbruksverkets hemsida och återfinns i sin helhet under kapitlet Foderstatistik 1999.

14 14 AKTUELLT 1999

15 15 Aktuellt 1999 De utökade arbetsuppgifterna inom området foder har inneburit att fodergruppen vid Jordbruksverkets Djurmiljöenhet har förstärkts efter EU-inträdet. Fodergruppen omfattade under 1999 sju tjänster. Som framgår nedan har EU-arbetet, ändringar i regelverk och utarbetandet av nya föreskrifter och informationsverksamheten tillsammans med ett flertal oförutsedda händelser varit omfattande. EU och övrigt internationellt arbete Jordbruksverkets EU-arbete inom foderområdet är relativt omfattande och bedrivs i huvudsak i olika rådsarbetsgrupper och i kommissionen. Kommissionen omorganiserades under 1999 och frågor som berör fodergruppen placerades under generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd, förkortat SANCO 6. Det innebär att dels foderfrågorna får en bättre hälsoskyddsprofil och dels att de nu hamnar inom den s.k. medbestämmandeproceduren dvs att Europa parlamentet inbegrips i beslutsprocessen. Det leder till att lagstiftningsändringar kommer att ta mer tid och resurser, men kan samtidigt leda till att lagstiftningen bättre motsvarar vad samhället behöver och vill ha. Jordbruksverkets personal inom foderområdet deltar normalt i minst tre EU-möten per månad (tvådagarsmöten). Därutöver tillkommer övrigt internationellt arbete inom OECD 7 och Codex 8. Rapporter och jordbruksinformation Två rapporter gavs ut under 1999, Läkemedel för inblandning i foder (Jordbruksverkets rapportserie 1999:4) samt Foderstatistik Läkemedel för inblandning i foder belyser läkemedelsinblandningen i foder för olika djurslag under åren 1997 och Under 1999 utkom broschyren Vatten till husdjur (Jordbruksinformation ). Förändringar i lagar, förordningar och föreskrifter En ändring i foderlagen trädde i kraft och Jordbruksverket införde ändringar i föreskrifterna om foder och i föreskrifterna rörande hantering av djurkadaver och annat animaliskt avfall. Ändringar i det svenska regelverket Ändringen i foderlagen, 1985:295 3a, trädde i kraft den 15 januari Kadaverförbudet stramades därmed upp. Numera ges inga dispenser från förbudet mot att utfordra pälsdjur eller djurparksdjur med kadaver. Två ändringar i Statens jordbruksverks föreskrifter (1993:177) om foder, kom ut under året, SJVFS 1999:38 (råvaror) och SJVFS 1999:121 (koccidiostatika) 6 Santé et protection des consommateurs 7 Organisation for Economic Co-operation and Development ( 8 Codex Alimentarius: internationellt arbeta för framtagande av livsmedelstandard (

16 16 En ändring i 7 kapitlet 13 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1998:34) om hantering av djurkadaver och annat animaliskt avfall gav Länsstyrelserna rätt att beslut om ytterligare hygienregler för bearbetning av matavfall. Ett större lagstiftningsprojekt började planeras av Europeiska kommissionen under året, med syfte att förbättra och skärpa regelverket med avseende på livsmedelssäkerhet och skall omfatta hela kedjan gröda till föda. Ny lagstiftning under 1999 gällde främst tillsatser och analysmetoder. Fodertillsatser (EU) Kommissionens förordning (EG) nr 639/1999 av den 25 mars 1999 om godkännande av nya tillsatser i foder Kommissionens förordning (EG) nr 866/1999 av den 26 april 1999 om godkännande av nya fodertillsatser och nya användningsområden för fodertillsatser Kommissionens förordning (EG) nr 1245/1999 av den 16 juni 1999 om godkännande av nya fodertillsatser Kommissionens förordning (EG) nr 1411/1999 av den 29 juni 1999 om godkännande av nya fodertillsatser och nya användningsområden för fodertillsatser Kommissionens förordning (EG) nr 1636/1999 av den 26 juli 1999 om godkännande av nya fodertillsatser och nya användningsområden för fodertillsatser Kommissionens förordning (EG) nr 2293/1999 av den 14 oktober 1999 om förlängning av provisoriska godkännanden av vissa fodertillsatser Kommissionens förordning (EG) nr 2430/1999 av den 16 november 1999 om att knyta godkännandet av vissa tillsatser som tillhör gruppen koccidiostatika och andra medicinskt verksamma substanser i foder till den som är ansvarig för avyttringen Kommissionens förordning (EG) nr 2562/1999 av den 3 december 1999 om att knyta godkännandet av vissa tillsatser som tillhör gruppen antibiotika i foder till den som är ansvarig för avyttringen Kommissionens förordning (EG) nr 2690/1999 av den 17 december 1999 om godkännande av nya fodertillsatser Analysmetoder (EU) Kommissionens direktiv 1999/27/EG av den 20 april 1999 om fastställande av gemenskapsmetoder för analys av amprolium, diclazuril och karbadox i djurfoder och om ändring av kommissionens direktiv 71/250/EEG, 73/46/EEG och om upphävande av direktiv 74/203/EEG Kommissionens direktiv 1999/76/EG av den 23 juli 1999 om fastställande av gemenskapsmetoder för bestämning av natriumlasalocid i foder Övrigt (EU) Rådets direktiv 1999/29/EG av den 22 april 1999 om främmande ämnen och produkter i djurfoder

17 /449/EG: Kommissionens beslut av den 9 juli 1999 om skyddsåtgärder när det gäller dioxinföroreningar av vissa animaliska produkter avsedda att användas som livsmedel och foder 1999/534/EG: Rådets beslut av den 19 juli 1999 om åtgärder för bearbetning av visst animaliskt avfall till skydd mot transmissibel spongiform encefalopati och om ändring av kommissionens beslut 97/735/EG Rådets förordning (EG) nr 1804/1999 av den 19 juli 1999 om komplettering av förordning (EEG) nr 2092/91 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel så att den även omfattar animalieproduktion Kommissionens förordning (EG) nr 1594/1999 av den 20 juli 1999 om ändring av villkoren för godkännande av fodertillsatser 1999/551/EG: Kommissionens beslut av den 6 augusti 1999 om ändring av beslut 1999/449/EG om skyddsåtgärder när det gäller dioxinföroreningar av vissa animaliska produkter avsedda att användas som livsmedel och foder Kommissionens förordning (EG) nr 2439/1999 av den 17 november 1999 om villkor för godkännande av fodertillsatser i form av bindemedel, klumpförebyggande medel och koaguleringsmedel 1999/788/EG: Kommissionens beslut av den 3 december 1999 om skyddsåtgärder när det gäller dioxinförorening av vissa svin- och fjäderfäprodukter avsedda att användas som livsmedel eller foder Påbörjade arbeten i EU för att ändra lagstiftningen inom flera specifika områden införande av gränsvärden avseende dioxin för samtliga foderslag, ändrade bestämmelser rörande dokumentationskrav vid godkännande av fodertillsatser, ändrade gränsvärden för spårämnen, ändrad lagstiftning för främmande ämnen, bl.a. införande av spädningsförbud och åtgärdsgränser, införande av öppen deklaration av foderråvaror dvs. att foderreceptet oavkortat skall framgå av märkningen, införande av skärpta krav vad gäller officiell kontroll bl.a. införande av skyddsklausul och snabba rapporteringssystem, förslag om skärpta regler avseende recirkulation av fetter och oljor samt förslag om särskilda regler för recirkulation av våta varor. Frågan om förbud mot användning av de kvarvarande sista fyra substanserna antibiotika som inom EU 9 används i tillväxtbefrämjande syfte avslutades vad gäller den vetenskapliga prövningen inom EG-kommissionen. Sverige utlyste vid årsskiftet 1998/1999 skyddsklausulen för dessa fyra kvarvarande substanser. Kommissionen ansåg frågan avslutad vad gäller den tekniska utvärderingen och deklarerade att man avser föreslå en utfasning och ett förbud under år 2001 för antagande av ministerrådet. 9 Sverige har sedan 1986 ett förbud mot att använda antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte (antibiotikaförbudet).

18 18 Foderinspektörsmöte och foderråd Ett foderinspektörsmöte, vilket utförs bl.a. för att utveckla och normera kontrollen, hölls under våren. Förutom djurmiljöenhetens fodergrupp deltog Jordbruksverkets foderinspektörer och representanter från SVA års foderkontroll diskuterades. Därefter hölls en genomgång av 1999 års kontroll som bl.a. omfattade: tungmetaller i foder avseende åren 1998 och 1999 (regeringsuppdrag), fortsatt provtagning avseende förekomst av köttmjölskontaminering i nötfoder. Resultaten visar på en hel del nötfoderprover med spår av köttmjöl (<0.5%). I några enstaka fall var provresultaten positiva. Kontamineringen uppgick där till maximalt 1.5%. Ändringen av foderföreskrifterna (SJVFS 1998:82) diskuterades. Ändringen innebar skärpta regler för blandningstillstånd, krav på fodertillsatser, nytt godkännandenummer på förpackningar (med start ) samt märkningsregler för foder innehållande fodertillsatser. Foderrådet sammanträdde två gånger under Medverkande var representanter från Jordbruksverket, SLU, SVA och näringslivet. Vid mötena informerades om lagändringar, nya föreskrifter, EU-frågor och andra aktuella ämnen, viktiga för näringslivet. Kurs i foderhygien En tvådagars vidareutbildning i foderhygien hölls i mars 1999 för de länsveterinärer och foderinspektörer som ingår i lokala hygiengrupper. Kursen bestod av en praktisk del som hölls vid en av FORI:s foderfabriker i Västerås och en teoretisk del som hölls vid SVA i Uppsala. Uppmärksammade händelser År 1999 var ett år då foderskandalerna avlöste varandra och till stor del styrde dagordningen för EU arbetet. I huvudsak kan de s.k. skandalerna delas in i tre problemgrupper; kontaminering (dioxin), tolkningsproblematik samt misstag eller misstänkt brottslighet. Bortsett från dioxin-olyckan i Belgien har det tack vare officiell kontroll och tillsyn uppdagats ett antal andra fall av särskild betydelse för hälsa och miljö under senare år. Kontaminering I april 1998 fann tyska myndigheter höga halter dioxin 10 i mjölk. Ursprunget till föroreningen spårades till citruspellets från Brasilien, som används som råvara i bl.a. kofoder. Ett omfattande arbete utfördes för att spåra och fastställa omfattningen av problemet och ett paket av åtgärder infördes. Under senhösten 1999 kunde den intensivare delen av kontrollen inom EU och Brasilien upphävas, eftersom man hade kunnat påvisa att produktionen och kontrollen i Brasilien tillrättalagts på ett godtagbart sätt och att inga förhöjda värden av dioxin förelåg längre. Ett certifieringssystem infördes och även ett gränsvärde för dioxin i citruspulpa. 10 Dioxin = Polyklorerade dibensodioxiner och dibensofuraner: samlingsnamn för över 210 olika klorföreningar varav en del mycket giftiga. Hos människa kan dioxinet orsaka fosterskador, hudskador, tumörer samt skada immunsystemet. Dioxin släpps ut i naturen bl.a. från förbränning, bilavgaser, pappers- och stålindustrin och är stabila mot nedbrytning, och finns därför kvar i miljön under lång tid. Dioxinet löser sig i fett och lagras i fettvävnad hos fiskar och däggdjur.

19 19 Orsaken till föroreningen var användning av ett processtekniskt hjälpmedel (en kalciumprodukt) från den petrokemiska industrin. Jordbruksverket isolerade 800 ton djurfoder med innehåll av dioxin som slutligen brändes. Bindemedel av mineraliskt ursprung (kaolinlera) från en del brytningsdistrikt i Europa, som används i foder, visade sig innehålla höga halter dioxin. Brytningen stoppades och en inventering av samtliga bindemedel, koagulerings och klumpförebyggande medel etc. genomfördes i hela EU. Provisoriska gränsvärden infördes inom gemenskapen. I Tyskland påvisades höga halter föroreningar i grönmjöl bl.a. dioxin p.g.a. att man i direkttorken använt spillvirke som bränsle. Kommissionen har inlett en utredning om användning av direkttorkningsteknik överhuvudtaget. Det kan påpekas att Sverige redan före incidenten inträffande påpekat bl.a. direkttorkningstekniken som ett riskområde. I Belgien påvisades att en kalciumprodukt (gips) innehållit mycket höga halter fluor, varvid en del djur dött. Produkten ingick i tillverkningen av biprodukter från sockerbetsindustrin. Partier destruerades och åtgärder vidtogs för att en upprepning inte skulle ske. Tolkningsproblematik Det uppdagades vid kontroll i Frankrike att man låtit sanitetsutsläpp i en köttmjölsanläggning gå in i processen. Missförhållanden uppdagades även på några andra håll. Förslag om förtydligande i lagstiftningen lades fram och en EU- inventering genomfördes beträffande recirkulation överhuvudtaget i foder - och livsmedelsindustri. Misstag/misstänkt brottslighet En dioxinskandal i Belgien debuterade vintern Orsaken visade sig vara att man blandat in spillolja från växellådor och transformatorer i fetter och oljor som används till foder. I Sverige, liksom i andra EU-stater, genomfördes analyskontroller och blockering av misstänkta partier. Utarbetande av gränsvärden för dioxin i alla foderslag påbörjades i EU. Dessutom lades förslag fram om skärpta säkerhetsbestämmelser vad gäller recirkulation av fetter och oljor. Vid Jordbruksverkets kontroll visade det sig att inga foderblandningar till livsmedelsproducerande djur har förts in från Belgien till Sverige under Även svenska tillverkare av foderfett har granskats, ingenting har dock framkommit vid dessa inspektioner som antyder att foderfett som har tillverkats i Sverige har innehållit förhöjda halter av dioxin. Vid en kontroll i Rotterdam fann man att palmolja från Indonesien även innehållit en viss andel dieselolja. Flera partier palmolja fick destrueras inom EU. Orsaken var att man blandat in en viss andel dieselolja därför att denna var billigare än palmoljan. Efter rigorös utredning, införande av säkerhetskontroller m.m. har importen till EU kunnat återupptagas. Ett mindre parti stoppades och destruerades i Sverige innan det kom in i foderkedjan. Godkännande av anläggningar För inblandning av läkemedel och vissa fodertillsatser i foder på såväl industri som gårdsnivå (hemmablandare) krävs tillstånd av Jordbruksverket. Under 1999 har ett femtiotal tillstånd medgivits till foderindustrin, foderimportörer och hemmablandare. En detaljerad bild av antalet godkända anläggningar och använd mängd läkemedel ges under kapitlet Användning av läkemedel for inblandning i foder 1999.

20 Foderkontroll Under året har Jordbruksverkets foderinspektörer genomfört över 100 företagsbesök och tagit ca. 900 foderprover från vilka drygt 3800 analyser har genomförts. En sammanfattning av foderkontrollen återges i kapitlen Kontroll av främmande ämnen i foder och Foderstatistik

21 21 KONTROLL AV FRÄMMANDE ÄMNEN I FODER

22 22 Kontroll av främmande ämnen i foder För att säkerställa kvaliteten på foder och livsmedel utförs kontinuerligt kontroll av eventuell förekomst av toxiner, PCB, dioxiner och tungmetaller. Kontrollen omfattar också salmonellaförekomst, förekomst av läkemedel och koccidiostatika samt märkning och innehållsdeklaration. Kontroll av aflatoxin Bakgrund Aflatoxin är ett mögelgift, mykotoxin, som bildas av mögelsvampen Aspergillus flavus (A. parasiticus och A. nomius). Aflatoxin är akut toxisk och är dessutom cancerogent. Mögelsvampen är inte, som man tidigare trodde, endast ett lagringsproblem utan den kan även angripa grödan på fält och då producera aflatoxin före skörd och lagring. Efter upptäckten av aflatoxin utvecklades mycket känsliga analysmetoder och man fann att det var ett utbrett problem i många råvaror, speciellt majs och jordnötter som används för humankonsumtion. Inom foderindustrin var kokos länge en viktig råvara som dock ofta innehöll höga aflatoxinhalter. På grund av dessa problem beslutade industrin att inte längre använda kokos i fodertillverkningen. Man vet numera att aflatoxin produceras av två närbesläktade svampsorter A. flavus och A. Parasiticus. Båda är speciellt vanliga i tropiskt och subtropiskt klimat. Nyligen identifierades ytterligare en svampsort som producerar aflatoxin, A. nomius. Som många andra sekundära mikrobiella metaboliter är aflatoxinerna en familj av närbesläktade föreningar, den mest toxiska kallas Aflatoxin B1. De toxiska reaktionerna på aflatoxin bland djur och människor varierar mycket beroende på ålder, kön och ras. Dagsgamla ankungar och gamla hundar är mycket känsliga medan vuxna råttor och möss är mer resistenta. Den cancerogena effekten påverkar inte alla djurslag men för råtta och regnbågslax är aflatoxin B1 det mest cancerogena giftet. Aflatoxin i mjölk Eftersom aflatoxin påverkas av kroppens metabolism kan ett antal metaboliter bildas med olika toxicitet och olika toxisk verkan. Det gäller speciellt aflatoxin B1 där ett antal olika metaboliter bildas i levern hos olika djur. I kor hydroxyleras molekylen och aflatoxin M1 bildas som är ett svagare gift än aflatoxin B1. Aflatoxin M1 är sedan relativt stabil och cirkulerar i blodet tills det utsöndras i mjölk, urin eller galla. Detta gör att mjölkprodukter kontamineras utan att de har möglat. Många studier av överföring av aflatoxin från foder till mjölk har gjorts, resultaten har ofta varit varierande. Överföringen av aflatoxin B1 från foder till aflatoxin M1 i mjölk har beräknats på data från 8 undersökningar, publicerade efter Ett genomsnitt motsvarande 0,79 ± 0,38 ng 1 aflatoxin M1 per kg mjölk erhölls för varje µg 11 konsumerat aflatoxin B1. Högproducerande mjölkkor (>25kg/dag) utsöndrar förmodligen högre koncentration aflatoxin M1 (0,85 ± 0,34 ng/kg) för varje µg konsumerat aflatoxin B1. Likaså har kor med mastit en högre utsöndring. 11 1mg=1*10-3 g, 1µ=1*10-6 g, 1ng=1*10-9 g

23 23 Rådets direktiv Kontrollen av aflatoxin regleras av Rådets Direktiv 1999/29/EG av den 22 april 1999 om främmande ämnen och produkter i djurfoder, L115/32. Gränsvärden i EU I rådets direktiv 1999/29/EG, bilaga I del B anges följande gränsvärden för aflatoxin B1 beträffande foder som är avsedda för direktutfodring (tabell 2). I rådets direktiv 1999/29/EG, bilaga II, del A anges följande gränsvärden för aflatoxin B1 beträffande foder som är avsedda för godkända fodertillverkare (tabell 3). Sveriges undantag I samband med Sveriges anslutning till den Europeiska unionen den 1 januari 1995 förhandlades fram i anslutningsfördraget följande undantag från rådets direktiv 74/63/EG (EGT Nr C 241, 29,8, 1994, s 331): Sverige får fram till den 31 december 1997 behålla den lagstiftning som är i kraft vid anslutningen och som begränsar halten aflatoxin B1, ochratoxin A, bly och PCB 12 till vissa nivåer. Senast den 31 december 1997 skall enligt förfarande i artikel 6 i direktiv 74/63/EEC beslut fattas om de ansökningar om anpassning som Sverige lämnat. Dessa ansökningar skall för varje främmande ämne eller produkt åtföljas av en utförlig vetenskaplig redogörelse för motiven för ansökningarna. Denna avvikelse får inte påverka den fria rörlighet för animaliska produkter som kommer från gemenskapen. Frågan är ännu inte avgjord och Sverige lever därför fortfarande efter de strängare gränsvärden som tillämpades vid EU-inträdet (tabell 4). Sveriges aflatoxinkontroll Av Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1993:177) om foder 35 framgår att vid införsel av foderråvaror markerade med A1 eller A2 i bilaga 5 samt foderblandning till mjölkkor, skall mottagaren låta analysera sådan foderråvara eller foderblandning avseende aflatoxin. Minst ett laboratorieprov per 200 ton foderråvara markerad med A1 eller foderblandning och minst ett prov per 500 ton av foderråvara markerad med A2 skall analyseras. Vid varje införsel skall det för Jordbruksverket uppvisas ett dokument, som har undertecknats av mottagaren, av vilket det skall framgå att provtagningen har skett enligt metodik fastställd av Jordbruksverket och att analysen har utförts i enlighet med 10. Mottagaren skall rapportera analysresultaten till Jordbruksverket. Om gränsvärden i bilaga 15 överskrids, får inte fodret säljas eller användas förrän Jordbruksverket beslutat om åtgärd. I beslutet tas de åtgärder upp som ska följas för att fodertillverkaren ska få använda produkten. Råvaran får inte säljas direkt till 12 PCB = polyklorerade bifenyler (Poly Chlorinated Biphenyls)

24 24 lantbrukare/djurägare och ska om möjligt spädas ut med frisk vara. Om det finns möjlighet ska partiet också homogeniseras. I beslutet anges till vilken andel den kontaminerade varan får blandas i foder. Analyser ska göras på det färdiga fodret för att säkerställa att nivån är tillräckligt låg. Råvarorna som omfattas av kontrollen är: Babassukaka, bomullsexpeller, kokosexpeller, palmkärnexpeller, sheanötsexpeller, sojabönor, sojaexpeller, sojamjöl och majsgluten. Babassukaka och sheanötsexpeller redovisas inte i statistiken eftersom de vanligen inte används i fodertillverkningen. Analyserade råvaror i Sverige under 1998 och 1999 Metoder Medelvärde räknades för alla analyserade prover. I de fall halten låg under mätbar nivå, så antogs partiet innehålla detektionsgränsen. Detektionsgränsen aflatoxin ligger på 0,2-0,3 µg/kg beroende på provets beskaffenhet. För stora partier tas ett flertal delprover och partiets värde på aflatoxininnehåll bygger på ett antal analyser. Statistik Under 1998 analyserades totalt 472 partier (tabell 5). Av dessa hade 4 partier med palmkärna för högt aflatoxininnehåll och ett beslut om åtgärder krävdes från SJV. Under 1999 analyserades totalt 337 partier och inget av dem hade så höga aflatoxinhalter att beslut om åtgärd krävdes från SJV (tabell 6). Import Totalt importerades något mer av de råvaror som faller under aflatoxinkontrollen under 1999 än Bomullsfröexpeller som hade högt värde under 1998 importerades inte under Vid kontrollen deklareras inte alltid mängden varför angivna värden i tabell 7 på importerad kvantitet inte är exakta. Aflatoxinanalys i mjölk Det finns förutom Jordbruksverkets aflatoxinkontroll ytterligare ett kontrollsystem. Eftersom aflatoxin utsöndras i mjölken måste även den analyseras. Enligt Statens livsmedelsverks kungörelse om främmande ämnen i livsmedel (SLVFS 1983:1) med ändring (SLVFS 1993:36) är den högsta tillåtna halten av aflatoxin M1 i flytande mjölkprodukt 50 ng/kg och vid ett överskridande skall livsmedlet anses som otjänligt. För att säkerställa ett lågt innehåll av aflatoxin M1 i konsumtionsmjölk har mejeriorganisationen sedan 1986 bedrivit kontroll genom ett handlings- och åtgärdsprogram med regelbundna analyser. Mejeriorganisationen har genom detta analyssystem dels arbetat för att kunna garantera att högsta tillåtna gränsvärde ej överskrids i flytande mjölkprodukt från mejeri, dels kunna spåra orsaken till uppkomna förhöjda halter.

25 25 Slutsats Man har under de senaste två åren inte kunnat se några större problem med afltoxinförekomst i importerade foder. De fåtal fall som förekommit har kunnat åtgärdas tack vare kontrollen. En viktig anledning till att det inte varit några nämnvärda problem är foderindustrins beslut att utesluta kokos ur fodertillverkningen. Det är dock viktigt med en fortsatt kontroll eftersom ett parti med högt innehåll av aflatoxin kan få stora konsekvenser. Speciellt viktigt är det eftersom giftet är mycket cancerogent och förs vidare från foder till mjölk och till människa. Referenser Adams M.R. and Moss M.O., Food Microbiology. The Royal Society of Chemistry. Cambridge. Jordbruksverket. 1997:6. Sveriges undantag från EG:s författningar inom foderområdet - Främmande ämnen och produkter. Kontroll av övriga toxiner Axfusarioser Under sensommaren 1998 kom information om utbredd förekomst av axfusarioser från olika regioner i Sverige. Eftersom situationen bedömdes som potentiellt allvarlig beslutades i samråd med Stiftelsen Veterinär Foderkontroll att genomföra en mykologisk och kemisk undersökning av svenskproducerad spannmål. Undersökningens syfte var att kartlägga om det fanns mykotoxinbildande fusariumarter bland de som bildat axfusarioser. Man ville även undersöka halterna av fusariummögelgifterna trichothecener och zearalenon i 1998 års skörd. Ett representativt urval prover med hänsyn till spannmålsslag och odlingsareal togs ut. Totalt undersöktes 55 prover. Vattenaktiviteten mättes, mögelsvamparna bestämdes och mykotoxinhalterna mättes. Vattenaktiviteten var i samtliga fall mindre än 0,7. Resultaten visade att torkningen varit tillräcklig för att förhindra mögeltillväxt. Generellt påvisades låga halter av mykotoxiner i spannmålen. De svamparter som i dominerande utsträckning isolerades från spannmålen var inte de som är kända för att kunna producera trichothecener eller zearalenon. PCB Enligt Jordbruksverkets föreskrifter (SJVF 1993:177) om foder, så får foderråvaror innehålla högst 2 mg PCB/kg, andra foderprodukter högst 0,2 mg/kg. Resultat av en undersökning utförd 1997 på fiskmjöl, köttmjöl och animaliskt fett redovisas i tabell 8. Dioxin Under 1998 utfördes fyra analyser på prover av citruspellets. Partierna som provtogs omfattade ton. Två analyser låg på över 5000 pg/kg 13 och de partierna destruerades. De två resterande analyserna var båda under 250 pg/kg. Efter problemen med förhöjda dioxinhalter 13 1 pg/kg = g/kg (pico)

26 26 fick samtliga medlemsländer i uppdrag att redovisa dioxininnehållet i ett antal bindemedel där risken ansågs vara extra stor. Kontroll av pesticidrester i foderråvaror och foderblandningar Användning av pesticider Användningen av bekämpningsmedel i svenskt jordbruk är relativt sett låg. Detta förklaras bl.a. av lägre frekvens skadedjursangrepp än i sydligare belägna odlingsområden. Utbildning och certifikatkrav för användare av bekämpningsmedel, massmediabevakning och konsumentintressen har tillsammans bidragit till en minskande användning av bekämpningsmedel i svensk växtodling. På den svenska marknaden säljs inte något preparat med innehåll av substanser som listas i Rådets direktiv 1999/29/EG, om främmande ämnen och produkter i djurfoder. Det senast förbjudna preparatet slutade säljas 1996 och användningen av detta förbjöds Förekomst i livsmedel och foder Det finns en stark koppling mellan foderråvaror och livsmedelsråvaror. Genom att foderråvaror till övervägande del antingen är biprodukter av livsmedelsråvaror eller odlas under samma betingelser och med samma metoder som livsmedelsråvaror, vet man att mängden pesticidrester ligger på en mycket låg nivå. Livsmedelsverkets kontroll av livsmedel under perioden till bekräftar ovanstående. Under perioden utfördes pesticidanalyser. Bland dessa gjordes ett fynd av DDT i dill, ett fynd av lindan i citron, tre fynd av dieldrin i melon och squash och 186 fynd av endosulfan i frukt och grönsaker. I citrusfrukter var fyndnivåerna endosulfan mellan 0,013 och 0,311 ppm. Citruspulpa har använts i kraftfoderkoncentrat till nöt men användningen upphörde Vad gäller spannmål och spannmålsprodukter bekräftas Livsmedelsverkets uppgifter av Cerealia R&D:s analyser. Cerealia R&D har sedan 1983 arbetat med bl.a. analyser av pesticidrester i spannmål. I de få fall resthalter har påvisats, har dessa alltid varit långt under Livsmedelsverkets uppsatta gränsvärden. Detta betyder i de flesta fall på detektionsnivå. Rutinkontroll av foder med avseende på pesticider begränsar sig till prover tagna i Sveriges sydligaste områden. Analyserna har utförts av AgroLab, Kristianstad på uppdrag av Skånska Lantmännen. Prover har tagits ut för analys kvartalsvis. Analyser utförda enligt GC-multimetod 553 (SLV M901) under1998 och 1999 har alla varit negativa, dvs fynd av pesticidrester överstigande detektionsnivå har inte gjorts. Därför har analyser av pesticidrester i foder inte utförts rutinmässigt. De analyser som projektvis gjorts tidigare år har visat att halterna legat under EU:s gränsvärden. Kontroll av tungmetaller Allmänt Det finns inte någon entydig definition av tungmetaller men generellt brukar man till denna grupp räkna de metaller som har en densitet som överstiger 5 g/cm 3. Tungmetaller såsom bly och kadmium kan ansamlas i människa, djur och växter och leda till skadliga effekter. Arsenik brukar räknas till denna grupp eftersom ämnet har liknande egenskaper trots att densiteten är lägre än 5 g/cm 3. Även aluminium, som egentligen är en lättmetall, kan omnämnas i dessa sammanhang