#1/10. Lärcentrum i startgroparna, sid 6-7 Paradigmskifte i skolan, sid år på Bulltoftafältet, sid rapport från framtiden, sid 16

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "#1/10. Lärcentrum i startgroparna, sid 6-7 Paradigmskifte i skolan, sid 4-5 35 år på Bulltoftafältet, sid 12-13 rapport från framtiden, sid 16"

Transkript

1 #1/10 Lärcentrum i startgroparna, sid 6-7 Paradigmskifte i skolan, sid år på Bulltoftafältet, sid rapport från framtiden, sid 16 Utbildningsförvaltningens personaltidning BJÖRN WESTERSTRÖM Jag kommer aldrig att sluta undervisa de får släpa mig härifrån., sid 11

2 LEDARE >> Fokus på våra ungdomar I DETTA NUMMER >> gy11 Kursändring va namnet! 4 Stimulerande uppdrag och därför ville vi vara med 4 Varför är det så tyst? 5 Nu kraftsamlar hela Malmö stad kring ett starkt fokus på våra ungdomar och deras möjlighet att vara med och påverka deras framtid. Två viktiga områden foku - serar vår förvaltning på, ungdomsarbetslösheten och ungdomars frågor inför det kommande valet. Aldrig tidigare har vi haft så pass stora ungdomskullar som står på tröskeln inför ar - bete och högre utbildning. Aldrig har vi haft en så stor första - gångsväljarkår som inför årets val. Malmö är bland landets yngs - ta städer, 48 % av stadens befolkning är under 35 år. Samtidigt befinner vi oss inne i en djup lågkonjunktur där försämringen på arbetsmarknaden accelererat under de senaste två åren. Risken är att våra ungdomar som till sommaren lämnar gymnasiet hamnar i arbetslöshet och i en mycket hård konkurrens om att komma in på en högre utbildning. Kraftfulla insatser måste till för att undvika såväl ett framtida långvarigt utanförskap på arbetsmarknaden som ett ökat beroende av ekonomiskt bistånd. Kommunstyrelsen vill innevarande år satsa 50 miljoner på insatser mot ungdomsarbetslösheten och skriver i budgeten för år 2010 följande: Den kraftiga försämringen på arbetsmarknaden innebär att fler ungdomar går direkt från skolan till arbetslöshet och sedan riskerar att fastna i långvarigt utanförskap. Det är individer som i utgångsläget inte befinner sig i någon socialt utsatt position, men för vilka en lång period av utestängning från arbetsmarknaden kan få allvarliga negativa följder. I statsbudgeten för 2010 presenterades en ny tillfällig aktiveringsinsats - Lyft. Det är en insats som kan utföras inom statliga och kommunala bolag och verksamheter samt inom ideella organisationer och ska avse verksamhet inom miljö, skogsvård, kulturarv, omsorg och skola. Insatsen riktar sig bland annat till ungdomar. Samtidigt beslutades att utöka platserna i vuxenutbildningen. För närvarande pågår diskussioner mellan staten och Sveriges kommuner och landsting om hur insatserna ska utformas samt hur det statliga stödet skall fördelas. Kommunstyrelsen vill att stadens förvaltningar tar fram 1000 praktikplatser inom den kommunala verksamheten samt att det privata näringslivet utmanas att göra det samma. Fler platser skall erbjudas inom ramen för Ung i sommar. Medel avsätts för att vida- Internationell samordnare Ulrika Määttä Lagerlöf, internationell samordnare på utbildningsförvaltningen under Hon vikarierar för Sofia Sjödin som är föräldraledig. Vi har i år tagit över ordförandeskapet i en av arbetsgrupperna i det europeiska nätverket Eurocities och jag ser mycket fram emot ett spännande och roligt arbete, säger Ulrika Määttä Lagerlöf. Hon kommer närmast från en kvalificerad yrkesutbildning till EUprojektsamordnare. Sedan tidigare har hon en kandidatexamen i samhällsvetenskap med fokus på internationella relationer. reutveckla verksamheten så att man på sikt kan möta den totala efterfrågan på sommarjobb. Samtidigt höjs ungdomarnas lön med 10 kronor per timme under sommarpraktiken. Vi har inlett ett mycket viktigt och spännande samarbete med Sydsvenskan där vi tillsammans planerar att arrangera ett antal valdebatter med våra förstagångsväljare på några av våra gymnasieskolor. Debatterna ska kretsa runt de frågor som de unga själva tycker är viktiga. Vad tycker Malmös gymnasister (förstagångsväljarna) är viktiga samhällsfrågor? Vad har de ungas egna problem, utmaningar och förväntningar med politik att göra? Syftet är att vi tillsammans med Sydsvenskan ska främja förståelsen för att det mesta kan bli politik och att man själv som privatperson både kan påverkas och påverka hur politiken ser ut. I ett upprop till alla gymnasieskolor, fristående och kommunala, har vår informationschef gått ut med en efterlysning av engagerade samhällskunskaps- eller svensklärare (eller andra ämneslärare) som under en lektion kan skanna elevernas synpunkter och frågeställningar. Planen är att Sydsvenskan öppnar en blogg där alla elever kan skriva in sina åsikter och tidningen kommer att följa upp ungdomarnas frågeställningar genom att skriva ett antal artiklar om det som ungdomarna lyfter fram och se till att frågorna debatteras på de kommande valdebatterna på några olika gymnasieskolor. Ungdomarna är vår stads framtid och min förhoppning är att vi alla inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen kraftsamlar så att den stundande framtiden blir ljus för stadens ungdomar. Förvaltningen och alla våra skolor skall tillsammans ta fram ett antal bra ungdomspraktikplatser som ska skapa meningsfullhet och en känsla av delaktighet. Jag hoppas också att vi lyckas mobilisera våra ungdomar att med hjälp all stadens samhällslärare få fram de viktiga frågorna som de vill debattera på kommande valdebatter. Jag hoppas att vi dessutom lyckas med att fler ungdomar stannar kvar och fullföljer sin gymnasieutbildning. Tryggheten är större för dem än för de som väljer att hoppa av. En meningsfull och givande utbildning med en stark framtidstro innebär att fler vill fullfölja sin gymnasieskola. Låt oss alla kraftsamla så att även våra ungdomar får en bättre möjlighet till självförsörjning och delaktighet! Avveckling av Etniska relationer Utbildningsförvaltningens enhet för etniska relationer avvecklades den 31 januari. Utbildningsnämnden har beslutat att delvis överföra kompetenser och kompetensområden till andra verksamheter. Genuspedagogen Elizabeth Flórez och sociologen Gustavo Nazaar tillhör numera Pedagogiska centralens organisation. Hanna Cinthio, föreläsare och Mellanösternvetare, har flyttats till FoU-enheten/Resurscentrum för mångfaldens skola. Hon forskar på halvtid och arbetar med föreläsningar och utvecklingsarbete som rör barn och unga. Stormöte om GY 11 i mars Nu startar det omfattande och pressade arbetet med att utreda gymnasieskolans framtida organisation i Malmö. Den 2 mars är det kickoff med stormöte. I oktober 2009 tog riksdagen beslut om gymnasiereformen GY 11. Hur ska vi arbeta för att tillvarata möjligheterna och möta utmaningarna i den nya gymnasieskolan? Elva arbetsgrupper har tillsatts inom förvaltningen för att utreda olika kritiska frågeställningar och du som medarbetare ska ha en chans följa och påverka utredningsarbetet. Komin Information om utredningsarbetet kommer att presenteras fortlöpande på Komin. Du kan också kommunicera med utredningsgrupperna via bloggar. Mer information finns på komin/gy11 Stormöte Den 2 mars kl genomförs ett stormöte som vänder sig till alla berörda medarbetare. Alla utredningsgrupper medverkar och presenterar sina uppdrag och tar emot frågor och synpunkter. Anmäl dig genom ett digitalt formulär på komin/gy11 eller malmo.se/gy11 Mötesplats GY 11 Den 7 april och den 20 maj är två viktiga datum. Då genomförs Mötesplats GY 11 dialogforum för engagerade medarbetare. Den 7 april kl ger arbetsgrupperna sin första lägesrapport. Den 20 maj kl ges en ny chans att göra sin röst hörd. Om du inte kan vara med på mötesplatsen kan du skicka dina förslag eller frågeställningar via en digital frågelåda på komin/gy11. Edico rapporterar från samtliga mötesplatser. Facklig dialog Med anledning av utredningsarbetets omfattning och den snäva tidsplanen krävs en fördjupad dialog med de fackliga organisationerna. GY 11-arbetet diskuteras vid ett möte i förvaltningens centrala samverkansgrupp den 17 februari. Extra samverkansmöten genomförs den 1 april och den 20 maj. Den 20 april redovisar arbetsgrupperna sina förslag för utbildningsförvaltningens ledningsgrupp. Beslut i utbildningsnämnden tas enligt tidplanen i juni Borgarskolan i samarbete med Stanford University 6 Stöd för vuxnas lärande 6 Tandvård och turism på yrkeshögskolan 7 Med kritisk blick på museer 8 Reflektion på inspirationsdagar 9 I korthet 9 PROFILEN Björn Westerström Jag kommer aldrig att sluta undervisa de får släpa mig härifrån. 10 Sista festen på Mölledalsgymnasiet 12 Mobiltelefon i skolan hot eller möjlighet? 13 Heleneholm i utbyte med Indien... och Ecuador 14 Tema: Vårt Sverige 15 Ordet är ditt Rapport från framtiden 16 Boktipset Informationskompetens 17 Kandidaten 17 SPECIELLT Stefan och hans gitarrer 18 Dubbla cykelpriser till Agnes 20 Edico ges ut av utbildningsförvaltningens informationsavdelning och utkommer med 8 nummer per år. Ansvarig utgivare: Matz Nilsson Redaktör: Pia Oredsson, informationschef Grafisk form: Utbildningsförvaltningens informationsavdelning. Bylinelösa bilder och texter är producerade av informationsavdelningen. Edico betyder på latin: Jag säger rent ut, jag yttrar. För tips och synpunkter: och Tidningens brevlåda på intranätet: Komin/utbildningsforvaltningen Skribenter: Mattias Holmesson, journalist informationsavdelningen Susan Englund, lärare Komvux Södervärn Magnus Grahn, lärare S:t Petri skola Jan Sandström, lärare Mediegymnasiet Omslagsbild: Freddy Billqvist Tryck: WikingTryck AB Papper: MultiArt Silk Upplaga: 2200 ex 2

3 GY 11 >> Kursändring va namnet! Paradigmskifte i skolan. Nya kursplaner ger, trots att läroplanen inte förändras, ett nytt sätt att tänka och arbeta! I början av februari offentliggjordes ett 60-tal av gymnasieskolans (Gy 2011) nya kursplaner och bland dem finns historia. Det är här som paradigmskiftet kommer in i bilden, i alla fall i historia. Jag har, som licentiand i den nationella forskarskolan i historia, fått inblick i arbetet med kursplanerna i just historia. På vilket sätt kommer då historieämnet att förändras? En uppenbar kursändring är ett mycket tydligt fokus på historiemedvetande och det gäller såväl grundskolan som gymnasiet. Historiemedvetande kan enkelt definieras som den mentala process som hänger ihop med tidsdimensionerna då-nu-sedan. Inriktningen har visserligen funnits även i tidigare styrdokument men i de nya kursplaner, som antagligen ser sitt dagsljus i och med Gy 2011, hamnar historiemedvetande i kursernas absoluta centrum. Vad är då problemet? En stor utmaning är att en majoritet av dagens lärare saknar utbildning i historiemedvetande. När paradigmskiftet nu framträder i sin allra tydligaste dager får det praktiska konsekvenser i det dagliga arbetet. Historiemedvetande kräver att man ställer bra frågor och då fordras bra grundkunskaper, anser Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet. Den här kraftiga innehållsmässiga förskjutningen i historia framtvingar en ordentlig fortbildningsinsats av den svenska lärarkåren i historia. Finns de nödvändiga resurserna? Diskussionerna kan förstås vidgas; andra ämnen genomgår också kursändringar. Jan Björklund har vid flera tillfällen påpekat att matematiken måste reformeras och regeringen satsar en och annan krona på den utbildningen. En annan stor förändring är att samtliga ämnen och kurser i den nya gymnasieskolan ska kännetecknas av entreprenörskap. Besitter den svenska lärarkåren den kompetensen? Kritiska röster har också höjts kring begreppet entreprenörskap, som visserligen inte syftar till att alla elever ska bli egna företagare, Stimulerande uppdrag och därför ville vi vara med Lars Thelander, biträdande rektor på Heleneholms gymnasium, förklarar varför hans skola blev referensskola i Gy Lita på att det är ett tungt remissarbete som just nu pågår i skol- Sverige och bakgrunden är följande: Till varje program i Gy 2011 finns centralt en programgrupp bestående av undervisningsråd och andra experter. Den här programgruppen har sedan flera olika bollplank som främst består av: Referensskolor Avnämare, ex branschorganisationer och högskolor Referenspersoner. Heleneholms gymnasium valdes att bli en av fyra referensskolor på det estetiska programmet. Lars Thelander satt med som programsamordnare i den cen- trala programgruppen för det estiska programmet i Gy 07. Men de flesta av experterna från Gy 07 finns inte med i Gy 2011:års programgrupp utan det handlar nästan helt och hållet om nytt folk. Lars Thelander och de närmare tio lärare på Helenholm, som arbetar med Gy 2011, inledde sitt arbete i oktober 2009 och måste vara färdiga senast i oktober Allt känns så forcerat. Den kvalitativa diskussion som förra gången fick ta flera månader har vi inte tid med den här gången, påpekar Thelander. Han är således kritisk till att allt ska gå så fort den här gången och allt för lite tid har getts för att reflektera och utveckla de där kloka idéerna. Foto: Magnus Grahn men som ändå kan ge fel signaler. Kanske hade det varit lämpligare att finna ett begrepp som i stället ligger närmare uttrycket kreativitet. Oavsett val av begrepp framträder även här ett nytt sätt att tänka och arbeta. Kursändringen i den svenska skolan tycktes inledningsvis inte alls vara särskilt tvär bibehållandet av Lpf 94 uppmuntrade inte de djärva och stora utsvävningarna men stora förändringar i den nya gymnasieskolans olika kurser tycks ändå leda till ett paradigmskifte, eller? Magnus Grahn På Helenholms gymnasium ingår tio lärare i Skolverkets referensgrupp och det gäller att ta ställning till såväl programmets examensmål som struktur men även de ämnesplaner som finns på det estetiska programmet. Det handlar totalt om flera hundra timmars oavlönat arbete. Men det är spännande, framhåller Lars Thelander. Ett omfattande arbete genomförs just nu bakom kulisserna i skol-sverige. I Gy 2011 ryms 18 nationella program och i det pågående remissarbetet finns till varje program flera referensskolor, referenspersoner och avnämare det borgar för god kvalité, även om tiden tycks vara en tjuv i sammanhanget. Något som inte minst Helenholms gymnasium håller med om. MAGNUS GRAHN Varför är det så tyst? Jag gillar inte alliansens gymnasiereform. I det framtida gymnasiet skall det finnas teoretiska högskoleförberedande program och yrkesförberedande som inte ger tillgång till högskolestudier. Några mellanting gives icke längre. Tydliga exempel på teoretiseringen och nedvärderingen av praktiskt kreativa läroformer är avskaffandet av Estetisk verksamhet som kärnämne på gymnasiet och att man skrotar Medieprogrammet. Kunskapsflum Snart kommer en nyläroplan. Den vänstra hjärnhalvan skall trimmas med så mycket mätbara teoretiska kunskaper som möjligt. I grundskolan skall mer prov och tidigare och mer differentierade betyg ge mer kunskap. Dom högpresterande skall skiljas ut från de svaga. Det kallar DN s kolumnist Sverker Sörlin för kunskapsflum och jag håller med honom! Regeringens skolguru Jan Björklund avfärdar i stort sett hela den svenska pedagogiska forskningen, som ju är kritisk mot hans ideer. Oc han avfärdar kritiken med att det var forskarna som skapade flumskolan. Han har väl hittat en eller kanske två forskare som stöder hans det-var-bättre-förr-skola. Seriöst? Jag tycker att det varit väldigt tyst i skolorna om detta. Varför? Är det så att lärarkåren tycker det är bra? Att avskaffa det redan urvattnade Estetisk verksamhet som kärnämne visar på en konservativ syn på ämnet som representant för onödig estetisk/kulturell verksamhet. I ett samhälle som domineras av musik och bilder borde tvärtom de ämnena ha samma status som Svenska i skolsystemet. Jamen, Estetiska programmet är ju kvar. Ja, det tycker jag är bra, men skälet är nog att det passar in i finkulturtänket: En liten elit kan få syssla med kultur, den stora majoriteten skall helst slippa. Praktiska mediekurser försvinner? I den nuvarande regeringens gymnasiereform finns inget Medieprogram eftersom gymnasiet i framtiden antingen skall vara jätteteoretiskt med sikte på universitetsstudier eller praktiskt yrkesinriktat utan att ge högskolebehörighet. Några mellanting skall inte längre ges. Den typ av elever som passade där skall trollas bort. Det skall bara finnas två sorter i det segregerade nya gymnasiet: Dom som tänker och dom som jobbar med händerna. Visst, en del mediekurser skall bakas in i det kommande Samhällsprogrammet. Men teori anses ju finare än praktiskt arbete, så många befarar att de praktiska tillämpningarna försvinner till stor del. De påminner för mycket om snart nedlagda Estetisk verksamhet som ju bara tränar kreativitet och högra hjärnhalvan. Det blir ju också billigare utan dem. Det skall bli intressant att se om de praktiska mediekurserna överlever i ett framtida medieinriktat teoretiskt gymnasieprogram. Estetiska ämnen och kreativitet en framgångsfaktor Jag läser i Pedagogiska Magasinet nr 4/2009 om den engelska forskaren Anne Bamford som för Unescos räkning har granskat 170 länders arbete med estetiska GY 11 >> Foto: Colourbox.com ämnen och kultur i skolan. Hennes entydiga slutsats är att kreativitet, konst och kultur är avgörande för en framgångsrik skola. Finland, Sydkorea och Kanada som ligger i topp i internationella undersökningar satsar brett på kreativitet och estetik. I artikeln berättar hon att detta är mycket tydligt i USA. Där får stater med konservativt traditionella undervisningssystem sämst resultat, medan stater som satsar på estetiska ämnen och kreativ undervisning höjer sina skolresultat. En fjärdedel av länderna i hennes studie hade så dålig undervisning i estetiska ämnen att det hade en negativ inverkan. En hög kvalitet på den undervisningen är således mycket viktig. Det krävs alltså behöriga, kunniga och engagerade lärare. Då visar hennes forskning att estetiska ämnen och kreativ undervisning förbättrar matematikresultat, språkinlärning och stärker elevernas kritiska tänkande. Vill vi inte uppnå det? Jan Sandström 4 5

4 Stöd för vuxnas lärande I mitten av februari öppnar Malmö Lärcentrum en fri, öppen och flexibel miljö för vuxenstuderande på Malmö Stadsbibliotek. Malmö Lärcentrum drivs av stadsbiblioteket i sam- Foto: Linda A. Cicero/Stanford News Service Stanford University i Kalifornien erbjuder distanskurser för begåvade elever. arbete med utbildningsförvaltningen. Biblioteket bygger upp verksamheten under tre år. Lärcentrum vänder sig till vuxna Malmöbor som går en utbildning, distansstuderar eller helt enkelt vill utveckla sig själv. Tanken är att Lärcentrum ska kunna användas av de vanliga biblioteksbesökarna, säger Stefan Wahlstedt, projektledare för Lärcentrum. Lärcentret ska vara tillgängligt och bemannat under bibliotekets öppettider. Stöd och handledning Borgarskolan i samarbete med Stanford University Malmö Borgarskola har inlett samverkan med Stanford University. Begåvade elever har möjlighet att läsa distanskurser på det amerikanska elituniversitetet. Malmö Borgarskola är först i Norden med att erbjuda kurser på Stanford University i Kalifornien. Skolan har sedan tidigare ett officiellt rådgivningscenter, Education USA, för högre studier i USA. (se Edico 3/07). Alla våra elever och blivande elever kan söka till utbildningen. Uttagningar genomförs under våren och utbildningen drar igång i höst, säger Andreas Lejon, lärare på Borgarskolan och rådgivare på Education USA. Trygg miljö Eleverna ges möjlighet att delta i The Education Program for Gifted Youth Online High School (EPGY OHS) på Stanford University en treårig distansutbildning med kurser på förberedande och universitetsnivå. Kursprogrammet spänner över ett flertal ämnesområden, bland annat matematik, naturvetenskap och språk. Eleven kan exempelvis läsa in alla matematikkurser som krävs för en kandidatexamen på Stanford. 6 Deltagaren ingår i en virtuell klass och deltar, via webbaserad videokonferensteknik, i föreläsningar, frågestunder och enskilda samtal med lärare på Stanford. Eleven kan utvecklas i sin trygga sociala miljö. Det mår studierna bäst av, säger Andreas Lejon. Stenhårt fokus Lars Åström är en av de elever som ligger bra till för att läsa EPGY OHS i höst. Efter en termin i årskurs 7 på Linnéskolan har han klarat samtliga matematikkurser på gymnasienivå med betyget MVG. En annan kandidat är Halwest Mohammed, förstaårselev på Malmö Borgarskola, som avverkat en termins matematikstudier vid Lunds universitet. Malmö Borgarskola har stenhårt fokus på kunskapsutveckling för våra ungdomar inom samtliga ämnesområden och vill bland annat verka för att ta fram matematikens Zlatan, säger Nicola Sarac, samordnande rektor. Lärcentrum finns på plan 2 i Slottet, i bibliotekets Public Service-miljö. Man skapar ett IT-landskap med 26 datorer och mjukvara för bland annat text-, ljud- och bildbehandling och videokonferens. Datorerna är utrustade med kompensatoriska hjälpmedel för synskadade och personer med dyslexi. Vi kommer även att flytta bibliotekets talboksavdelning så att den ligger i anslutning till lärcentret, berättar Stefan Wahlstedt. En annan anslutande lokal görs om till ett torg för utbildning, samhällsdebatt, EU-information och företagsservice. Där är det även tänkt att man ska kunna hålla föreläsningar och filmvisningar. Malmö Lärcentrum bemannas av fem personer, förutom projektansvarig två pedagoger och två bibliotekarier. Personalen ställer upp med handledning, coachning och pedagogiskt och tekniskt stöd. Man kommer även att ordna olika arrangemang och aktiviteter. Generellt stöd Tanken är inte att vi ska vara heltäckande när det gäller ämneskompetenser. Vi är mer generalister som kan ge råd och stöd, säger Stefan Wahlstedt. Malmö Lärcentrum invigs under tre dagar. Den 18 februari är det mingel med olika intressenter och samarbetspartners. Den 19 februari ägnas åt olika aktiviteter kring begreppet lärande; man har bjudit in ett antal lärare och studerande inom vuxenutbildningen som får bekanta sig med miljön. Slutligen har man den 20 februari invigningsaktiviteter för allmänheten. Därefter ska verksamheten vara i gång. Tandvård och turism på yrkeshögskolan Malmö stad fortsätter att utbilda tandsköterskor och ledare inom turismnäringen. Det står klart sedan Myndigheten för yrkeshögskolan beslutat om utbildningar med start hösten 2010 och våren Yrkeshögskola, YH, är en ny statligt finansierad utbildningsform. Myndigheten för yrkeshögskolan beslutar om vilka aktörer som får bedriva yrkeshögskola. I höstas genomfördes en ansökningsomgång för kursstart hösten 2010 och våren Av 851 inkomna ansökningar har myndigheten godkänt 297, vilket motsvarar cirka utbildningsplatser. Flest beslutade utbildningsplatser i denna ansökningsomgång finns inom områdena ekonomi, administration och försäljning samt teknik och tillverkning. Vi har prioriterat utbildningar med tydliga yrkesroller säger överdirektör Mats Miljand. Utbildningsförvaltningen ansökte om att få starta tolv utbildningar (se Edico 6/09). YH-myndigheten godkände två av dessa: Service Manager for future tourism och Tandsköterska. Service Manager for future tourism är en tvåårig utbildning för blivande ledare och projektledare inom turismnäringen. Utbildningen bedrivs av utbildningsförvaltningen och startade ursprungligen som en kvalificerad yrkesutbildning, KY, 2003 Tandsköterska är en 1,5-årig utbildning på Rönnens gymnasium. Skolan har tidigare haft en i branschen välförankrad KY till tandsköterska. Ytterligare åtta utbildningsanordnare i Malmö har godkänts för yrkeshögskola. Hela listan över utbildningar finns på Efterlysning: Samhällsengagerade lärare! Vad tycker Malmös gymnasister (förstagångsväljarna) är viktiga samhällsfrågor? Vad har de ungas egna problem, utmaningar och förväntningar med politik att göra? Foto: Martin Lindeborg Hillevi Andreasson, Stefan Wahlstedt, Lisa Berger och Catarina Cederholm i projektgruppen på Malmö Lärcentrum. Tillsammans med Sydsvenskan vill vi främja förståelsen för att det mesta kan bli politik och att man själv som privatperson både kan påverkas och påverka hur politiken ser ut. Sydsvenskan vill i samarbete med oss arrangera ett antal valdebatter våra förstagångsväljare på några av våra gymnasieskolor. Debatterna ska kretsa runt de frågor som de unga själva tycker är viktiga. För att kunna genomföra detta så måste vi försöka ta reda på vilka frågor det är. Därför efterlyser vi nu engagerade samhällskunskaps- eller svensklärare som under en lektion kan skanna elevernas synpunkter och frågeställningar. Sydsvenskan öppnar en blogg med kommentarsfunktion, där alla elever kan skriva in sina åsikter. Sydsvenskan kommer att skriva ett antal artiklar om det som ungdomarna lyfter fram och se till att frågorna debatteras på valdebatterna. Vår förhoppning är att skanningsarbetet ska vara klart den 5 mars. Därefter startar artikelserien och i april genomför vi valdebatterna på några av våra gymnasieskolor. Vi kommer att arrangera ett möte för de lärare som anmäler sitt intresse för att vara en del i detta projekt. På mötet kommer några journalister från Sydsvenskan att delta. På detta möte informerar vi också närmare om projektet. Informationsmöte den 15 februari kl 15 i Sessionssalen, Ledebursgatan 3, 3 vån. Välkomna! 7

5 Med kritisk blick på museer Museer förmedlar sanningen om vår historia. Eller? Cecilia Axelsson, lärare på Pauli gymnasium, har i en avhandling undersökt museer som kunskapskällor och är kritisk. Museerna lever i vissa fall inte upp till sitt demokratiska uppdrag. Och risken är stor att det pedagogiska ansvaret faller mellan stolarna. Cecilia Axelsson har de senaste åren varit tjänstledig och bedrivit forskning i historia med didaktisk inriktning. I februari 2009 försvarade hon sin doktorsavhandling En Meningsfull Historia? Didaktiska perspektiv på historieförmedlande museiutställningar om migration och kulturmöten vid Växjö universitet. Jag är mycket intresserad av migration och emigrationshistoria. Under min studietid hade jag förmånen att arbeta på Statarmuseet i Skåne. Det var en av anledningarna till att mina tankar gick åt museihållet, säger hon. Hon har ur ett flertal perspektiv studerat historieförmedlingen vid två utställningar, Kongospår, en samnordisk vandringsutställning som producerats av Riksutställningar, och Afrikafararna som bland annat visats på Svenska Emigrantinstitutet i Växjö. Efterlyser diskussion Ambitionen har varit att kartlägga hela förmedlingsprocessen. Hon har intervjuat producenter, museiföreträdare, besökande lärare och elever. Resultaten har ställts i relation till verksamheternas mål. Målen för skolans och museernas verksamheter är samstämmiga. Vi ska arbeta för jämlikhet, multikulturalism och integration, säger Cecilia Axelsson. En analys utifrån genus-, klass- och etnicitetsperspektiv visar att museerna i de undersökta utställningarna brister i sitt demokratiska uppdrag. Det västerländska perspektivet dominerar. Kvinnor och afrikaner underordnas och osynliggörs. De här mönstren kommer fram väldigt tydligt. Jag tyckte att det var slående, säger Cecilia Axelsson. Cecilia Axelsson, lärare på Pauli gymnasium. Ekonomi och tillgången till historiskt källmaterial påverkar urvalet, men den viktigaste faktorn är historiesynen hos museiföreträdarna. Jag tror att det största problemet är att det är så lite diskussion kring historieförmedling och att det finns så få historiker på museer. Holländsk konferens Flera av eleverna tog okritiskt till sig museets förmedling. Andra blev provocerade och utmanade. De tyckte att den vite mannen blev så skuldbelagd att de själva kände sig skuldbelagda. Där blev det tydligt att det skulle ha behövts en efterföljande diskussion för att problematisera besöket och museets perspektiv, säger Cecilia Axelsson. Det uppstår ett glapp mellan skolans och museets pedagogiska verksamhet. Ansvaret faller mellan stolarna. Jag tycker att man som lärare ska ta sig mer tid att tänka på hur utställningen passar in i ett längre sjok av undervisning och hur den ska problematiseras. Det är också en fördel om det finns en närmare kontakt mellan museet och läraren, säger Cecilia Axelsson. Avhandlingen har väckt nyfikenhet bland både musei- och skolfolk. Cecilia Axelsson har bland annat blivit inbjuden att föreläsa på Högskolan i Halmstad och Museiforum i Helsingborg. För en tid sedan presenterade jag min avhandling på en konferens i Holland. Den blev väl mottagen, berättar hon. Förhoppningen är att avhandlingen ska fungera som ett underlag för ett vidare arbete kring historieförmedling. Det finns bland annat tankar om forskningscirklar och samarbete med högskolan. Jag ser också fram emot att diskutera mer med mina kollegor kring de här sakerna. Hur använder vi andra kunskapskällor än läroböcker? Hur kan vi ta oss utanför skolans väggar och titta på historia i samhället? Hur måste vi då problematisera historieförmedling? säger Cecilia Axelsson. Reflektion på inspirationsdagar Hur får man ett harmoniskt klassrum? Hur ger vi eleverna det stöd de behöver för att våga vara sig själva? Det är några av frågorna som tas upp på MMM-dagarna, förskolans och skolans inspirationsdagar. MMM-dagarna äger rum på Kockums Fritid den 9-12 mars. Tanken är att pedagoger från förskola till gymnasium ska föreläsa för sina kollegor. På så sätt sprids kunskap om särskilt lyckade arbetssätt inom lärarkåren. Olle Bredin och Sara Åberg, Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium, berättar om sitt arbete med att integrera kärn- och karaktärsämnen för att stärka kvaliteten på undervisningen och ge eleverna en helhetssyn. Maria Kouns, Pauli gymnasium, och Eva Bringéus, S:t Petri skola, pratar om gemensam reflektion som ett verktyg för att ta kommandot över vardagskaoset. Linus Malmborg, Malmö latinskola, delger sina erfarenheter som lärarcoach. Kristina Nolén och Aleksi Kuisma, Parkskolan, avhandlar CPS-modellen ett sätt att hantera konflikter och problemskapande beteenden. Barbro Sandor, Malmö Borgarskola, och Charlotte Christoffersen, Pedagogiska centralen, berättar om arbetet för att stödja idrottselever i sin strävan att nå sina mål. Mellan seminarierna kan man besöka utställningar där kringverksamheter till den pedagogiska verksamheten i Malmö stad visar vad de har att erbjuda. Man får också chans att mingla och träffa kollegor över skolåldergränser och förvaltningsgränser. Pratglada sökes Komvux Malmö Södervärn söker dig som är pratglad och vill träffa människor från andra länder. Våra deltagare är vuxna invandrare som läser svenska. Du blir inbjuden som gäst dag- eller kvällstid och sitter och samtalar i smågrupper. Detta är en ideell verksamhet. Du bestämmer själv i samråd med läraren hur ofta och när du vill komma. ÄR DU INTRESSERAD? Anmäl dig på eller ring , , eller Uppge namn, adress, vilka tider och dagar som skulle passa dig att komma. KOMVUX MALMÖ SÖDERVÄRN Spårvägsgatan 9 e-post: i korthet Kerstin Ryning, Lars Silverberg, Ulla Dahlqvist, Jan-Erik Persson, Hans Johansson och Agneta Eriksson. Rättelse Det blev fel i förra numret av Edico, 7/09. Det var i en artikel om jubileumsmiddagen för förvaltningens 25-årsjubilarer. Personen längst till vänster på gruppbilden heter Kerstin Ryning och inget annat. Hon är specialpedagog på Pauli gymnasium. Edicoredaktionen beklagar misstaget. Årets idrottsledare Orvar Jönsson, idrottslärare på S:t Petri skola, har utsetts till Årets Idrottsledare i Skåne Han tilldelas priset för sitt helhjärtade engagemang i Malmö Fäktklubb av 1919 och den ständigt påslagna drivkraften att utveckla och exponera sporten fäktning. Alla idrotter behöver eldsjälar, ambassadörer och skickliga utvecklare av den sportsliga verksamheten. I väldigt sällsynta fall har en och samma person alla de kvaliteterna. Fäktningen har lyckan att ha en sådan ledare, skriver juryn. På meritlistan finns bland annat en guldmedalj från det internationella Fäktförbundet. Orvar Jönsson fick ta emot priset på Malmö Arena den 29 januari. 170 skolor tävlar i språk Den 12 mars är det riksfinal i Språkolympiaden. Tävlingen som föddes på Malmö Borgarskola är större än någonsin, med över deltagande elever från 170 skolor. Språkolympiaden är en lagtävling i tyska, franska och spanska för högstadie- och gymnasieelever. Regionala finaler genomförs den 5 mars och den stora riksfinalen är på Malmö Borgarskola. Medieintresset är stort och riksfinalen kommer för första gången att tevesändas. Canal 7 rapporterar från tävlingen och UR filmar för ett program i serien I love språk som sänds i höst. Språkolympiaden arrangeras i samverkan med Sydsvenska Industri- och Handelskammaren. Läs mer om Språkolympiaden på Fortbildningsdagar i Lund Teknik är kul. Myt och verklighet om klimatförändringar, Hur marknadsför man en skola? Det är ämnen för seminarier på årets upplaga av Kunskapsveckan i Lund. Arrangemanget är Lunds universitets stora satsning på fortbildning inom skolområdet. Kunskapsveckan, en fortbildningsvecka för lärare, rektorer och tjänstemän inom utbildningsområdet, arrangeras för fjärde året. Lundagård är platsen för 23 heldagsseminarier den 14, 15 och 16 juni samt den 9 augusti. Dessutom bjuder man på temaföreläsning med David Eberhard, författare till bland annat I trygghetsnarkomanernas land, studiebesök på MAX-lab med mera. Läs mer om Kunskapsveckan på 8 9

6 PROFILEN >> Björn Westerström Jag kommer aldrig att sluta undervisa de får släpa mig härifrån. Vi fick ett mail till redaktionen: Vår lärare Björn Westerström är fantastisk! Bara en sådan sak att han utöver sin ordinarie undervisning har många extra timmar med stöd för eleverna att klara G MVG. Han arbetar också väldigt framgångsrikt med matriser i svenska och historia. Han lyckas därigenom att få en kunskapsutveckling som jag inte har sett någon gång tidigare. Naturligtvis är han också alla elevers favoritlärare och kollegorna tycker att han är fantastisk. Jag tycker att han vore en bra representant för goda pedagoger i Malmö. Edward Jensinger, rektor Pauli gymnasium. Björn Westerström undervisar i svenska, litterär gestaltning, historia och religion på Pauli gymnasium. Som ung ville han absolut inte bli gymnasielärare. Jag är känslomänniska och storgråter vid avsked. Så fruktansvärt det måste vara för lärare att se eleverna gå ut, tänkte jag. Vilket sorgligt yrke. Eleverna är fulla av kraft och har det stora äventyret framför sig, skickar slängkyssar från lastbilen. Lärarna går tillbaka och dricker kaffe. Musiker Björn ville istället bli konsertpianist och gick på musikkonservatorium i Schweiz. Jag har spelat piano hela livet. Men det var så hårt! Öva 6-8 timmar om dagen och ändå känna sig som en medelmåtta. Sedan var det dags att bli rockmusiker. Jag spelar också saxofon och var med i ett ska-band i Lund. Men det gick inte det heller. Så jag bestämde mig för att bli forskare i musik och läste musikvetenskap i Lund och Göteborg. Men det var inte så kul. Alltför teoretiskt. Hade inte den tjusningen jag sökte. och jag fick jobb där direkt. Nu känner jag att jag aldrig kommer att sluta undervisa de får släpa mig härifrån. Mentorsarbete Jag har två olika roller. Ämnesläraren arbetar med färdigheter och kunskaper, är bedömare. Mentorsarbetet betyder att finnas där när eleverna råkar i knipa. Någon som finns där för dem som inte är bedömare. Att stå på elevernas sida och stötta dem. Det är viktigt att gråta, också för eleverna, vi har ju byggt upp starka relationer tillsammans. Jag är hönsmamma och curlinglärare, men det känns tryggt för eleverna. Universitetsprojekt Jag besöker Lunds universitet tillsammans med eleverna, går på föreläsningar och möten med olika människor, besöker nationer och studentkåren. Då kan eleverna se den språkliga nivån och vad som förväntas av dem. Det blir 4-5 heldagsbesök med 10 elever åt gången. Det sporrar dem och är en jättebra morot för att studera vidare och få en chans att se vad det handlar om. Lärare Björn bestämde sig därefter för att gå i mammans fotspår. Hon är professor i litteraturvetenskap i Lund. Så jag läste litteraturvetenskap och ville forska i ämnet. Men jag gifte mig och fick barn och insåg att jag måste ha en inkomst. Lärare! Han gjorde sin praktik på Pildammsskolan i Malmö. Jag fick min handledares alla lektioner. Kör hårt, sa hon. Jag blev fast från dag ett. Eleverna var fantastiska! Jag hade levt i en skyddad verkstad, så det blev en kulturkrock på ett positivt sätt. Jag var charmad av att möta Rosengårdselever. Att se eleverna utvecklas och få nya tankar och idéer. Det var vansinnigt fascinerande att se elever som är vana vid att misslyckas lyckas! En rent känslomässig upplevelse. Skolan ville behålla mig 10 Matriser Jag gör matriser i svenska och historia, eftersom jag vill veta vad eleverna ska kunna rent konkret. Det är jättemycket arbete men eleverna uppskattar matriserna, ser dem som en hjälp, och deras resultat har blivit mycket bättre! Det har också varit bra respons från föräldrarna. På utvecklingssamtalen kan de se konkret vad eleverna ska jobba med. Litterär gestaltning Det är en mini-författarskola, en 100 poängskurs för tvåor eller treor, där eleverna får pröva olika sätt att skriva poesi och prosa. Jag lanserade kursen här på Pauli och det är fruktansvärt roligt. Eleverna får skriva konstnärligt och jag tar fram stora släggan: FORTSÄTTNING PÅ SID Foto: Freddy Billqvist Björn Westerström Ålder: 38 Gör just nu: Undervisar i svenska, historia, religionskunskap och litterär gestaltning på Pauli gymnasium. All övrig tid spenderas med ett eller flera av mina barn. Uppstår ett tomrum (sällsynt) fylls detta av skrivande. Livsfilosofi: Med risk för att verka hopplöst pretentiös eller spritt språngande galen måste jag svara med ett citat från Italo Calvino. Det jag lever för är att i de levandes inferno ( det inferno vi lever i alla dagar och som vi skapar genom att leva tillsammans ) försöka lära [mig] känna igen vem och vad som mitt i infernot inte är inferno, och hjälpa det att överleva och ge det utrymme. Född: I Lund, Bor: I Malmö Familj: Framförallt min sambo Katarina och mina tre barn Ingeborg, Gottfrid och Elvira, men även mamma och pappa, lillasyster och lillebror. Intressen: Spektrat har smalnat med åren och är nog i nuläget främst litteratur (alltså att både att läsa och skriva densamma). 11

7 Sista festen på Mölledalsgymnasiet Sista festen på Mölledalsgymnasiet blev en jubileumsfest. Cirka 90 medarbetare, pensionärer och branschfolk samlades för att fira 35 händelserika år på Bulltoftas gamla flygfält. Hårt arbete traditionell julmat och otraditionella aktiviteter. Temat för festen var ombytta roller. Kvinnorna var i verkstäderna tillsammans med gästerna och gjorde saker som vi kan ta med oss till Tripasin, bland annat blomkrukor, återvinningslådor och ljusstakar, säger Det var 1963 som charterbolaget Transair Sweden byggde en flyghangar på Bulltofta flygfält. Flygplatsen stängdes 1972 och två år senare blev det skolverksamhet i lokalerna. Mölledalsgymnasiet startade som en liten filialskola till Värnhemsskolan. Han kom till Mölledalsgymnasiet för tre år sedan. Det kändes som att det fanns en stark tradition i huset, en rå men hjärtlig stämning. Man blev öppet mottagen och införlivad, säger Klas Lindelöf. Laila Johansson, Klas Lindelöf och Bo Becking på Mölledalsgymnasiet. En av uppgifterna i verkstaden var att bygga stora blomkrukor som ska finnas på nya byggskolan. Foto: Magnus Grahn Avspänd miljö Det har varit en tid av stora och snabba förändringar. Skolans verksamhet har vuxit kraftigt och breddats. I dag finns Byggprogrammet i olika varianter, Industriprogrammet, vuxenutbildning, gymnasiesärskola och IV. Vi var inte ens 40 i personalen när jag började Nu är vi uppe över 90 personer, säger Laila Johansson. Hon anställdes som datalärare på skolan En nytändning Med anledning av jubileet har Bo Becking fått uppdrag göra en minnesskrift om skolan. Skriften beräknas bli klar i vår. Jag har bland annat försökt spåra alla lärare som jobbat på skolan men det är ganska svårt. I och med att vi tillhört olika skolor så har vi inga egna arkiv, säger han. Sommaren 2010 innebär slutet på en epok Foto: Thomas Johansson Skolans jubileumsfest hölls den 4 december med Fördelen med att jobba på Mölledal är att man kommer i kontakt med eleverna på ett annat sätt än på andra skolor. Man blir lite kompis med dem. Det är en lärarroll som jag trivs väldigt bra med. Männen ordnade maten till Mölledalsgymnasiets jul- och jubileumsfest. Rektorerna Kerstin Boberg och Klas Lindelöf på Mölledalsgymnasiets jubileumsfest. Mobiltelefon i skolan hot eller möjlighet? Nyligen passerades ett personalrum, där följande fråga dök upp: Får man ha mobiltelefon i skolan? Frågeställningen satte igång en tankeprocess. Visst har vi alla blivit irriterade när elever under en lektion, kanske t o m under en genomgång, sitter och SMS:ar eller gör något annat med sin mobiltelefon. Det är förstås oacceptabelt men ändå inte oproblematiskt Jan Björklund har till och med gett oss lärare möjlighet att beslagta mobiltelefoner, i alla fall om det stör eller hotar verksamheten Men att därifrån ta steget till att totalförbjuda mobiler i skolan är att förenkla situationen och kanske även en bromskloss på utvecklingen. Får man ha mobiltelefon i skolan? Laila Johansson, initiativtagare till festen. Männen fick laga mat och sköta dukning, servering, disk och städning. Läraren Göran Karlsson agerade arbetsledare i köket. Det blev riktigt proffsigt, säger Laila Johansson. Väggarna var fulla av foton på nya och gamla medarbetare och ett bildspel visade händelser under de gångna åren. 12 Vi tillhörde S:t Petri skola i tio år och 2001 blev skolan självständig. Sedan juli 2009 är vi en del av Byggutbildning Syd, berättar läraren Bo Becking. Han började arbeta med VVS- och målerielever på Vintergatan 1974 och kom till Mölledal några år senare. Jag tycker att det har varit 35 bra år, men jag vill inte säga att det har varit 35 lätta år. Det är ett hårt arbete, säger han. och kom så småningom att arbeta som sekreterare och alltiallo. Jag trivs jättebra, även om jag har för mycket att göra. Vi har en härlig personal och härliga elever, säger Laila Johansson. Eleverna kommer med ett genuint intresse för att bli exempelvis snickare och är tacksamma för att vi kan erbjuda dem en grund för det. Det är en ganska avspänd lärandemiljö, säger Klas Lindelöf, rektor. och början på en ny, när skolans verksamhet flyttas till den nya byggskolan i Norra Sorgenfri. Man känner en osäkerhet inför det som ska komma nästa år. Hur kommer skolstarten att bli? Klarar vi det? säger Bo Becking. Själva platsen kommer man inte att sakna. Tvärtom är det så att man längtar till de nya lokalerna. Jag tror att det blir en nytändning för oss, säger Laila Johansson. Gränszonen mellan handdator och mobiltelefon är inte bara flytande utan i stort sett utsuddad, vilket skulle kunna betyda att denna tekniska manick om den används rätt borde kunna vara en tillgång i undervisningen. Med hjälp av mobilen kan eleverna redan idag skriva loggböcker, surfa, GPS:a och mycket mera. På ett naturligt sätt använda mobilen direkt i klassrummet och då behövs varken stationära datorer eller bärbara. Det där med datorsalar i skolan kan snart vara ett minne blott. Får man ha mobiltelefon i skolan? För den som vill bedriva utvecklingsprojekt här kommer alltså ett tips finns det oanade möjligheter. På Växjö universitet, numera Linnéuniversitet, bedrivs tillsammans med stadens orienteringsklubbar ett spännande kartprojekt, benämnt Mapping Växjö (se också Projektets fokus ligger på hur man kan integrera kartor i undervisningen och ett sådant inslag är skattjakt med hjälp av ja, just det mobiltelefonen. Kartan, som förstås är digitaliserad, dyker upp i mobiltelefonen och med hjälp av koordinater och annan utmanande information styrs eleven fram till den stora skatten. Här finns det goda möjligheter att integrera olika ämnen, t ex geografi, idrott och matematik. Totalt sett öppnar även Mapping Växjö för ämnen men ändå kvarstår frågan: Får man ha mobiltelefon i skolan? MAGNUS GRAHN 13

8 FORTSÄTTNING FRÅN SIDAN 11 >> Heleneholm i utbyte med Indien Heleneholms gymnasium har inlett samarbete med en indisk hjälporganisation. I november reser en grupp elever till New Dehli. TA och fick följa organisationens arbete i slumområden och på landsbygden. De startar verksamheter och ser till att de blir självfungerande med hjälp av kvinnor i närområdet. Sedan går de vidare och etablerar nya verksamheter på andra ställen. På så sätt kan man hela tiden bygga ut, säger Jeanette Grüner Vig. Det finns en oerhörd positiv utveckling och potential. Trots att man lever i misär så arbetar alla för förbättringar hela tiden, säger Anki Axelsson. Foto: Photos.com Författare Själv läser jag gärna Baudelaire, Hemingway, Balzac. Jag läste nyligen Italo Calvinos De osynliga städerna och blev alldeles tagen. Jag fick boken när jag bodde i Florens, men lät den ligga i flera år. Björn har skrivit en roman, han började på den när han bodde i Florens. Vilken tur att de refuserade den! Annars hade folk sagt upp bekantskapen med mig. Nytt perspektiv Det började i somras när Heleneholms gymna- sium fick besök av en grupp indiska läkare (se Edico nr 5/09). Skolan etablerade kontakt med MAMTA, en organisation som arbetar med hälsovård i den indiska huvudstaden. De jobbar väldigt mycket mot kvinnor och barn men har även en rad andra frivilligorganisationer knutna till sig. Det passar väl- digt väl in på HIP vår internationella profil på SP, säg Jeanette Grüner-Vig, lärare och internationell samordnare. Sedan tidigare har man studieresor för elever i år 3 till Uganda. Nu finns chansen att tillföra ett asiatiskt perspektiv på utveckling och samhällsbyggnad. Man lär sig oerhört mycket på att ställa olika system mot varandra. Det här är en fantastisk möjlighet för oss, säger Jeanette Grüner-Vig. Positiv utveckling I november genomfördes en förberedande resa. Jeanette Grüner-Vig, läraren Anki Axelsson, skolsköterskan Margareta Tärbe och rektorn Patrik Witt tillbringade en dryg vecka i New Dehli med omnejd. Vi måste kunna göra en korrekt riskbedömning innan vi bestämmer oss för att skicka elever, säger Patrik Witt. Gruppen träffade representanter för MAM14 Genom en partner till MAMTA kom de i kontakt med en grupp hiv-positiva, homosexuella, transsexuella och prostituerade som berättade om sina svåra livsvillkor. De tvingas leva ett dubbelliv, ett i ljus och ett i mörker, säger Margareta Tärbe. Besöket gav många starka upplevelser. Som västerlänning har man svårt att föreställa sig vidden av den extrema fattigdomen och lidandet i landet. Om man har varit på en sådan här resa så tror jag att man har fått ett nytt perspektiv på livet, säger Jeanette Grüner-Vig. Nu är det klart att det blir ett utbyte med den indiska organisationen. Vi planerar att åka med tre elever på HIP i november och eventuellt köra fullt ut i februari 2011, säger Jeanette Grüner-Vig. HIP har nu varit igång i tre år. Förra året var profilen för första gången sökbar i gymnasievalet. Vi planerade för 15 elever på HIP och 15 på musikinriktningen. Plötsligt hade vi två hela klasser och en ökning på 100 procent på SP. Dessutom har vi tvingats säga nej till ett antal elever, berättar Patrik Witt. Det är ett oerhört lyft för oss som jobbar med programmet. Det är vår belöning, säger Jeanette Grüner-Vig. Slå sönder ert språk! Tänk inte på grammatik! Uttryck känslor! Använd ord som är vackra eller motbjudande! Hitta på egna ord! Var inte sån fegis! Våga skriv, strunta i om det blir fel! Min älsklingsövning är att låta eleverna gå in i en annan författare, gå in i rollen och skriva med liv och lust. Det kan vara Hemingway, Joyce, Kafka, Wolf, Goethe Språket är ju en mask och man får välja en mask som passar ens ansiktsform. Många elever skriver fantastiskt bra. De är otroligt duktiga och jag uppmuntrar dem allt vad jag kan. Sedan skrev jag en diktsamling som blev totalrefuserad. Jag la allt i malpåse och började skriva noveller. De har jag använt på lektionerna under fingerat namn och fått världens respons från eleverna! Nu skriver jag på en ungdomsroman, men har lovat min äldsta dotter att inte avslöja något. Vi får se hur det går med den. Ingen fritid Jag har två barn från första äktenskapet, dottern Ingeborg 10 år och sonen Gottfrid som är 6 år, och ytterligare en dotter med min sambo, Elvira 1,5 år, som vi nu skolar in på dagis. Så mycket till fritid blir det inte. Men litteraturen och musiken finns där ju helt naturligt. Pappa är poet på heltid och har länge samarbetat med trubaduren Staffan Percy som tonsätter dikterna. De har gett ut flera CD tillsammans. Förra året smög jag ibland över till vår musiksal och spelade Cole Porter-låtar. När ingen är hemma spelar jag lite Chopin. Susan Englund och Ecuador Heleneholms gymnasium har nu även ett utbyte med Ecuador. Utbytet omfattar elever på Barn- och fritidsprogrammet. Skolan samarbetar med en organisation som anordnar eftergymnasial utbildning för blivande barn- och ungdomscoacher. Åtta elever med skolpersonal befinner sig i skrivande stund i landet på ett drygt två veckor långt studiebesök. Eleverna bor hos familjer och praktiserar i olika barn- och ungdomsverksamheter i och omkring huvudstaden Quito. Resan är finansierad av Athena, ett program som syftar till att öka utbytet med utvecklingsländer kring yrkesutbildningar. Senare i år får Heleneholm besök av åtta studerande från Ecuador. Läs mer om Athena på Dags för schottis! Många hade anmält sitt intresse. Deltagarna avlöste varandra och dansade under hela dagen. Tema: Vårt Sverige Den 10 december 2009 anordnades temadag på Komvux Malmö Södervärn. Temat var Vårt Sverige och både kursdeltagare och personal bidrog till en givande heldag på skolan. Det bjöds på Öppen scen med sång och musikframträdanden, utställningar med text, bild, konst, färg och form. Framtidsverkstad med personal från Etniska relationer, föreläsningar av Afrah Hussein och Igor Ardoris. Världens kör under ledning av Eva Bornemark, luciaframträdande, schottisdans. Filmvisning med kortfilmer om Sverige, Wiki/ Woki - bild med text i datasal och tipsrunda med Sverige-frågor. Det var enormt roligt att gå runt på skolan och se så många glada ansikten! Vi pratade med varandra om texter och bilder - det var ett bra sätt att få en lättsam och naturlig kommunikation. säger Torbjörn Hanö, samordnande rektor på Komvux Malmö Södervärn. Susan Englund 15

9 ordet ÄR DITT >> skriv TILL oss BokTIPSET >> rapport från framtiden Informationskompetens Informationskompetens riktar sig till alla som i sitt arbete måste söka, bedöma och använda sig av information och syftet med boken är att förklara hur information skapas, lagras och görs tillgänglig. detta är ingen bok om sökmotorer, guide för sökning eller någon tipssamling över webbplatser. under andra veckan i januari 2010 var jag ett par dagar i London för besök på BeTT som är världens största mässa med undervisningsteknologi. I samband med mässan har jag också under två mycket intensiva dagar deltagit på en sammankomst arrangerad av Apple: education leadership series. denna sammankomst hade deltagare från delar av europa till usa, Australien och sydafrika och bestod av seminarier, workshops och studiebesök på engelska utbildningsinstitutioner. Tema för hela sammankomsten och BETT var 21st Century Learning och jag har funnit oerhört mycket inspiration och idéer som jag vill ta med in i den svenska undervisningen. Mycket av det som lyftes upp innehöll tekniska hjälpmedel med såväl hårdvaror som mjukvaror men det talades också mycket om lärandemiljöer och om hur eleverna kan synliggöra sina arbeten. Vi lär våra ungdomar för framtiden och för de yrken som de kommer att arbeta med. Vilka dessa yrken är vet vi inte. Det kan vara yrken som ännu inte finns. De yrkeskategorier som var bland de 10 mest populära 2009 existerade inte Ett citat som kom upp och som jag tagit fasta vid är: - Learning with the pupil. Lärarens roll är inte längre att förmedla. Den har kommit att vara mer vägledande. Men detta citat tar oss ytterligare ett steg: att lära med eleven. För lärare och elever finns det idag så mycket informationskällor som kan utnyttjas. Läraren som arbetar med elever måste hela tiden vara beredd på att ta vara på ny information och se nya lösningar. Detta gäller i stort inom alla ämnen. Lärarens roll kräver också mer flexibilitet. Att kunna transformera nya vägar för lärandet ta stickspåret istället för huvudspåret och på så sätt nå målet. Elever har också olika bakgrunder och förkunskaper kring ämnen som ska läras. Genom användning av teknik kan vi ta lärandet från var de är i sin utveckling. En av de viktiga tekniska lösningarna anses vara möjligheten till Internet: access is power. Och finns möjligheten att ta med sig detta på enkelt sätt så kan lärandet gå från teoretisk och simulerad miljö till real world learning. Det vill säga lärande i verkliga livet. Vilka är då de tekniska lösningar som kan hjälpa oss ut på Internet. Datorn har en given plats och många skolor satsar på bärbara sådana idag. Men ännu enklare blir det om eleverna kan ha tillgång till handenheter som iphones eller ipodtouch. Jag fick själv under ett studiebesök på en grundskola i Kent, 16 Författarna till boken säger: En drivkraft i arbetet med denna bok har varit att resa frågor om eventuella utanförskap i det framväxande informationssamhället. En sådan diskussion bör inte endast handla om tillgång till snedfördelad teknik utan även om vilka kompetenser som krävs för att vara en del av informationssamhäl- Månadens debattartikel är skriven av Mickey Missler, IT-utbildare på Teknikprogrammet, Universitetsholmens gymnasium. let. Är detta något som vi har med oss per automatik? Om så inte är fallet, var lär vi oss det, i grundskolan, på gymnasiet eller inom den högre utbildningen? Författarnas förhoppning är att boken med sina olika delar ska bidra till en grundläggande informationskompetens. ATT SÖKA INFORMATION: kapitlet beskriver varför, hur och vad för slags information vi söker via Internet. BEHOVET ATT ÅTERFINNA: här presenteras en liten historisk tillbakablick över hur vi har lagrat information. KÄLLAN, KÄLLBEGREPPET OCH KÄLLKRITIKEN: även här en liten historisk tillbakablick över källkritiskt tänkande. Kapitlet har en bra och enkel sammanfattning om det förändrade behovet av käll- Inger Ridbäck, bibliotekarie vid Rönnens gymnasium kritik när informationen hämtas över Internet. INFORMATIONSPRODUCENTERNA: bokens hu- vudkapitel som tar upp vilka som producerar information och varför. Den kommersiella sektorn, Medierna, Den akademiska världen, Den offentliga sektorn, Intresseorganisationerna och den Privata sfären. Ett extra bra källkritiskt perspektiv och en bra checklista över vad man bör vara uppmärksam på i den Privata sfären på Internet. SÅ GÖRS INFORMATION TILLGÄNGLIGT VIA INTERNET: teknik och prestanda, hur webbplatser och databaser är uppbyggda. INFORMATIONSSÖKNING: slutligen kommer man fram till själva informationssökningen och här beskrivs informationssökningen som den process det oftast är. Ett användbart kapitel i skolans värld bl.a. när eleverna ska lära sig att se processen och söka information till sitt projektarbete eller ett annat större arbete. Informationskompetens: en grundbok/martin Lindqvist och Peder Söderlind. Santérus, isbn Kandidaten utanför London, se elever i aktion då de använde ipodtouch i undervisningen och jag är helt fascinerad av vad jag såg. Eleverna i åldrarna 9-10 fick ut sina ipods och fick en uppgift att lösa under 15 minuters tid. Det tog dem ca 1minut att hitta information via olika källor. Informationen som hittades skrevs ner för hand på papper. Bilder sparades och skickades till en virtuell hårddisk på Internet för att kunna användas i ett senare skede. Efter det att uppgiften är klar diskuteras kring den fakta som eleverna funnit. Nästa steg för eleverna är sedan att i små grupper skapa presentationer på uppgiften. Detta görs i datorsal på stationära datorer. Dock är det inte givet att det ska vara PowerPoint som används utan eleverna kan göra presentationer som film, webbsidor, serietidningsform etc. Just användandet av handhållna enheter som ipodtouch ser jag stora vinster med för de skolor som vill göra tekniska satsningar för sina elever. Dels är handhållna enheter betydligt billigare än datorer och det finns enormt många program. På skolan jag besökte hade eleverna tillgång till över 100 st apps (program för ipodtouch/iphone) och alla var gratis! Naturligtvis finns det program som kan köpas med men på denna skola fann lärarna ingen anledning att köpa in program med dyra licenser. I stort sett finns det program för alla skolämnen och där inte apps räcker till finns lösningar att finna via Internet. FOrtSÄttnIng PÅ SId

10 SPECIELLT >> FORTSÄTTNING FRÅN SIDAN 16 >> Andra vinster som görs är flexibiliteten. Elever och lärare är inte bundna till att sitta i vissa för tekniken avsedda salar utan kan ta den med sig vart de än går. Inomhus som utomhus. Energikostnader minskas också och väntetid för eleverna att komma igång med arbete är enormt mycket snabbare än att vänta på att en dator ska startas upp, bli inloggad, starta program etc. Eleverna själva och lärare finner lärandet mycket roligare än tidigare och vill inte idag gå tillbaka till de gångna tidernas undervisningsform. I en undersökning från en annan skola där elever förbjudits att använda mobiltelefon eller handenheter för att lösa en uppgift uppgav 40% av eleverna att de ändå löst uppgiften tack vara mobilt hjälpmedel under skoltid Detta skedde för två år sedan och dessa elevers lösningar var i flera fall bättre än de övriga elevernas som inte använt hjälpmedel. Så varför ska vi som lärare inte tillåta verktyg som stärker lärandet och som idag hör till vardagen? Foto: Jan Sandström Ovan: Fender Telecaster (Leo Fender 1950) Ovan th: Levin Bolin Th: Fender Stratocaster (Leo Fender 1954). Stor bild th: Stefan Njord med sin Martin Levin gitarr. Stefan och hans gitarrer Stefans pappa var musiker som bland annat spelade i Stockholms symfoniorkester. Familjen flyttade ofta och pappans musikövningar hördes ständigt i hemmet. Stefans första instrument var trumpet, men det var inget för honom. Gitarr skulle bli hans instrument. Foto: Jan Sandström Gibson Les Paul Custom VSO (1959). Sju gitarrer och en mandolin Stefans första gitarr var en Levin Classic 5 designad av Georg Bolin. Den kostade kr som 18 var mycket pengar på den tiden. Den betalades på avbetalning för surt förvärvade pengar. Då spelade han klassiskt inhandlade han en Martin-Levin. Amerikanska Martin hade köpt svenska Levin, instrumentbyggare i Göteborg. Stefan tror att denna idag är hans värdefullaste gitarr. När han köpte den bodde han i Lund och tränade fingerpicking hos den uppskattade läraren Kjellqvist. Nästa köp blev en vacker Ovation från 1976, gitarrernas Rolls Royce. Han fick den till ett bra pris av en vän. Den betalades i form av ett lån som säljaren hade rätt att lösa in inom tre år, men det gjorde han som tur är aldrig. En Fender Telecaster köpte Stefan för halva priset då Lunds Musik konkursade. Han hade tur, killen efter honom i kön hade också tänkt köpa den. Den modellen designades av Leo Fender Det var märkets första solida gitarr. Den har stor allroundförmåga. Stefan har den till Country. Han har också en vit Fender Stratocaster, samma som Jimi Hendrix, en rockgitarr. Den modellen ritades av Leo Fender Den är en förbättrad Telecaster. I Wikipedia ser jag att den förutom ovan nämnde Jimi spelats av bland andra Buddy Holly, Mark Knopfler, Kurt Cobain, Eric Clapton, Frank Zappa, Keith Richard, Janne Schaffer och Ola Norum (Europe). Stefans Michael Kelly-mandolin framstår som en späd kvinna bland alla gitarrer. Han ville blanda med en annan klang. En kompis i USA till hans fru fixade den till ett bra pris. Så visar Stefan en Gibson Les Paul, en klassisk elgitarr med förstärkare. Den inhandlades i Helsingborg i den välrenommerade musikaffären Hallméns. Bland andra Eagles, AC-DC och Eric annorlunda om han mött andra musikintresserade i sin ungdom. Kanske hade han då i stället varit musiker. Jag tycker mig märka en längtan efter att få spela ihop med andra. Han övar på någon av sina gitarrer varje dag. Det är något han inte kan vara utan. Och det räcker långt! Jan Sandström Michael Kelly Mandolin Nederst: Martin Ovation (1976). Viktigt med musikliv på en skola Stefan har inga särskilt positiva minnen av musikundervisning under sin egen skoltid. Minns att han sjöng upp för en lärare som sa B+, Ba, Ba-. Tack. Sitt ner.. Likväl tycker han det är sorgligt att bild- och musikämnena får allt mindre plats. Han anser att en skola utan ett musikliv inte är en riktig skola. Stefan lyssnar på det mesta, han är musikalisk allätare. Några favoriter är Dixie Chicks för deras skickligt kraftfulla spel, Eric Clapton som är ett med gitarren, John Fogerty Linedance och Eagles stämmorna. Han är en humanistisk naturvetare. Det är en slump att man bara är en hemmaklinkare, säger han. Han tror att hans livsväg hade varit Svårigheter då? Att förändra världen görs inte på en dag. Om det ska satsas på teknik måste alla vara med och det krävs långsiktig satsning för att det ska fungera inom alla stadier. Om elever lär sig en modern teknik på grundskolan så ska de kunna ha möjligheten också då de går vidare till gymnasieskola etc. Tåget mot framtida lärande har redan avgått och jag hoppar på i farten för jag vill hänga med och tror på det jag sett. Hänger du med? Mickey Missler Foto: Jan Sandström Stefan Njord, rektor på Malmö latinskola, är en entusiastisk musikvän, gitarrsamlare och hemmaklinkare. En kall vinterdag träffar jag honom bland hans instrument i Lund. Clapton har använt en sådan, berättar han stolt. Juvelen i kronan verkar vara en annan Gibson: Les Paul Custom VSO Den är en exakt kopia av gitarren som en del musiker kallar The Holy Graal, världens kanske mest eftertraktade gitarr som i original - den tillverkades i knappt 2000 exemplar - betingar ett svindlande högt pris. 19

11 returadress: utbildningsförvaltningen Informationsavdelningen Box Malmö dubbla cykelpriser till Agnes Lag Agnes på Agnesfrids gymnasium trampade sig till förstapriset i cykeltävlingen Skånetrampar. Den 2 december var det prisutdelning på skolan. Laget vann även förstapriset i en lokal tävling. skånetrampar är En cykeltävling som vänder sig till arbetsplatser i hela Skåne. Tävlingen arrangeras av Korpen Skåne och Hallands Motionsidrottsförbund på uppdrag av Hållbar Mobilitet Skåne. Syftet är att främja både miljön och hälsan, säger Magdalena Nilsson, projektsamordnare vid Hållbar Mobilitet Skåne Lagen består av fyra till femton personer som ska cykla så mycket som möjligt under två sexveckorsperioder. Man registrerar sina cykelresor på webben och deltar i utlottning av olika priser. Förstapriset är en cykelhelg på Bornholm inklusive en övernattning och en middag, berättar Magdalena Nilsson. Tävlingen genomfördes i fjol för andra gången och man hade totalt deltagare. De har tillsammans cyklat en sträcka som motsvarar 24 varv runt jorden och sparat upp till 3,6 miljoner kronor på att cykla i stället för att köra bil, säger Magdalena Nilsson. Sara Alfredsson, Torsten Hagblom, Helena Holmgren, Ida Idh, Lars-Erik Petterson och Nadja Yurkovskaya ingick i det vinnande laget. Vi är jätteglada, framför allt för att vi kommit igång med cyklingen. Man får lite press på sig, säger Lars-Erik Petterson. Dessutom har vi vunnit förstapriset i en lokal tävling, som är en resa till Ven, säger Helena Holmgren. Lagmedlemmarna har bland annat använt cykeln för resor till och från jobbet. Vi har 6-7 kilometer till jobbet. Det är ganska långa sträckor att cykla varje dag, säger Ida Idh. Tanken med de långa tävlingsperioderna är att cyklandet ska bli en vana. Det händer fortfarande att jag cyklar till jobbet, säger Nadja Yurkovskaya. Eleverna säger: Varför cyklar du när du har en bil? Det är ju för vår egen skull! säger Lars-Erik Petterson. Cykelhelgen på Bornholm är planerad till slutet på maj. Läs mer om Skånetrampar på Nadja Yurkovskaya, Sara Alfredsson, Lars-Erik Petterson, Helena Holmgren och Ida Idh tog emot förstapriset i tävlingen Skånetrampar. Prisutdelare var Magdalena Nilsson.

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

Lyfta matematiken från förskola till gymnasium

Lyfta matematiken från förskola till gymnasium LULEÅ KOMM U N PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (5) Lyfta matematiken från förskola till gymnasium Bakgrund Att satsa på matematik är särskilt aktuellt och angeläget nu när såväl nationella som internationella

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet sa Har du ett samhällsvetenskapligt intresse och vill gå en gymnasieutbildning som ger dig många möjligheter till vidare studier eller arbete? Då är detta programmet för dig!

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Opportunities aren t given, they re made

Opportunities aren t given, they re made GÖTEBORG Opportunities aren t given, they re made Rektorn har ordet Välkommen till Sjölins Gymnasium i Göteborg, en gymnasieskola där det händer mycket. Det kan vara rollspel, öppna redovisningar och

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! FUF-bladet Seminariegruppen Biståndsdebatten.se Projektgruppen FUF-nätverket Vem kan söka till

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola?

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola? Frågorna 1 7 ska besvaras utifrån ett specifikt barn och avse barnets nuvarande förhållanden. På enkätens framsida framgår vilket barn svaren ska gälla. 1 I vilken skolform/vilket program går barnet på

Läs mer

SUNNE KAN BÄTTRE! MODERATERNA I SUNNE 2014

SUNNE KAN BÄTTRE! MODERATERNA I SUNNE 2014 SUNNE KAN BÄTTRE! MODERATERNA I SUNNE 2014 Sunne kan bättre! Vi Moderater i Sunne kommun är beredda att ta ansvar och leda kommunen efter valet 2014. Vi vill bidra till att alla i högre grad ska kunna

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Organisationsbeskrivning

Organisationsbeskrivning Organisationsbeskrivning Organisation Organisationen kring Individuella programmet (IV) på Österlengymnasiet i Simrishamn består av en studie-och yrkesvägledare, en specialpedagog, fyra pedagoger och en

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Skolplan 2015 2019 Vår skolplan Barn- och utbildningsnämnden, kommundelsnämnden och social- och arbetsmarknadsnämnden har antagit en skolplan

Läs mer

FRÖLUNDA FUTURE - ett samarbete för hela stadsdelen

FRÖLUNDA FUTURE - ett samarbete för hela stadsdelen FRÖLUNDA FUTURE - ett samarbete för hela stadsdelen Frölundaskolan. Foto: Jennifer Hankins Frölunda Future Nyhetsbrev Nr 16 Mars-Maj 2015 VÄLKOMNA TILL FRÖLUNDA FUTURES NYHETSBREV! Frölunda Future (FF)

Läs mer

Beslut för Grundskola och Gymnasieskola

Beslut för Grundskola och Gymnasieskola en Beslut Tyska Skolföreningen Org.nr. 802005-6530 Beslut för Grundskola och Gymnasieskola efter tillsyn i Tyska skolan belägen i Stockholms kommun Beslut 2 (7) Dnr 44-2015:4028 Tillsyn i Tyska skolan

Läs mer

Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag

Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag Linda Stenkilsson Samordnare för Skola Näringsliv i Ljungby Kommun Matte i Ljungby - Två matteböcker har tagits fram under 1 års tid med hjälp av

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014 Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014 2015/2016 Välkommen till Område Löddesnäs Förskoleklass Område Löddesnäs består av förskola, förskoleklass, skola årskurs 1-6 och fritidshem. Alla

Läs mer

Marieborgsbladet 2015:1

Marieborgsbladet 2015:1 Marieborgsbladet 2015:1 Välkomna till vårterminen 2015 på Marieborgsskolan! Det känns roligt att träffa alla igen och jag ser fram emot många lärande, utvecklande och roliga dagar tillsammans med elever

Läs mer

NI - Naturvetenskapligt program med internationell inriktning Malmö Borgarskola

NI - Naturvetenskapligt program med internationell inriktning Malmö Borgarskola NI - Naturvetenskapligt program med internationell inriktning Malmö Borgarskola 2 Malmö Borgarskola Malmö Borgarskola är en mötesplats i en stimulerande studiemiljö för ungdomar från hela Skåne. Vi har

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg!

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg! LÄRANDE I LERUM FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA VUXENUTBILDNING K U LT U R S K O L A BIBLIOTEK K U LT U R O C H F R I T I D hårt arbete lönar sig! hej där, göran careborg! juni 2014 hårt arbete lönar

Läs mer

Välkommen till gymnasieskolan!

Välkommen till gymnasieskolan! 030509 Välkommen till gymnasieskolan! Inledning: Jämfört med den skolan du kommer från, grundskolan, så kommer du snart att märka en del skillnader. I grundskolan läste du ämnen. Det gör du också i gymnasieskolan

Läs mer

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 6. Vad krävs för att komma in på gymnasiet? 7. Var finns informationen?

Läs mer

Välkomna till. Marknadsvägen 299 Tel. 08-544 707 00 info@byangsskolan.se per.marteus@byangsskolan.se

Välkomna till. Marknadsvägen 299 Tel. 08-544 707 00 info@byangsskolan.se per.marteus@byangsskolan.se Välkomna till Marknadsvägen 299 Tel. 08-544 707 00 info@byangsskolan.se per.marteus@byangsskolan.se Höga förväntningar Trygghet Arbetsro Kunskap Tillgång till psykolog Det är jag som är Sladjan Mitic och

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd

Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd Föreningen Poesi utan gränser Uppsala Språklärarsällskap

Läs mer

Grundsärskolan är till för ditt barn

Grundsärskolan är till för ditt barn Grundsärskolan är till för ditt barn Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 95 76 Fax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se Beställningsnummer: 14:1403

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna

Särskild utbildning för vuxna Särskild utbildning för vuxna I KATRINEHOLM OCH VINGÅKER Kunskaper och färdigheter för ETT GOTT LIV www.viadidakt.se Telefon: 0150-48 80 90, 0151-193 00 E-post: info@viadidakt.se Viadidakt är en gemensam

Läs mer

Till förvaltningens uppgifter hör att bereda ärenden som ska fattas beslut om i BUN.

Till förvaltningens uppgifter hör att bereda ärenden som ska fattas beslut om i BUN. I Kristianstads kommun har Barnoch utbildningsnämnden (BUN) det samlade ansvaret för utbildning av barn, elever och studerande från förskola till vuxenutbildning. BUN fattar beslut om kommunal Skolplan.

Läs mer

Kulturgaranti. för barn och unga

Kulturgaranti. för barn och unga Kulturgaranti för barn och unga Kulturplan för barn och unga I Varbergs kommun samarbetar skolor, förskolor och kulturverksamheter för att göra kultur till en del av barnens vardag. Vi ser kultur som en

Läs mer

FRI KONST INRIKTNING PROFILER

FRI KONST INRIKTNING PROFILER På Bryggeriets gymnasium läser du estetiska programmet med inriktning mot bild och formgivning samt estetik och media. Du får dessutom profilera din utbildning mot foto och film, bild och form, serieteckning

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Vi lär i samarbete med det omgivande samhället. Världen är vårt klassrum.

Vi lär i samarbete med det omgivande samhället. Världen är vårt klassrum. Samhällsvetenskap Samhällsvetenskapsprogrammet är ett högskole för beredande program vilket innebär att du blir behörig att söka till universitet och högskola. Du får en bred utbildning där fokus ligger

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014 Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns

Läs mer

Pedagogiskt nätverk skolkultur

Pedagogiskt nätverk skolkultur Pedagogiskt nätverk skolkultur Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2013 Rapport Nätverksledare Linda Ireblad Harris 21013-12-07 08-594 213 60 Dnr: linda.irebladharris@vittra.se UBN/2014:15 Utbildningsnämnden

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Högskoleförberedande Samhällsvetenskapsprogrammet Inriktningar Beteendevetenskap Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap Jag valde PB för att det är en så pass öppen skola. Det är en behaglig

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Förskoleklassens verksamhetsplan

Förskoleklassens verksamhetsplan Förskoleklassens verksamhetsplan Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande citat

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm RgRh Stockholm Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm VAD ÄR RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som vilken gymnasieskola som

Läs mer

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Prioriterade områden 2013/2014 Med utgångspunkt utifrån måluppfyllelse och angivet uppdrag prioriteras följande åtgärder Ökat fokus på barns skriftspråk,

Läs mer

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför

Läs mer

FRAMTIDSVERKSTAD 2010 EN SPANING IN I FRAMTIDEN!

FRAMTIDSVERKSTAD 2010 EN SPANING IN I FRAMTIDEN! FRAMTIDSVERKSTAD 2010 EN SPANING IN I FRAMTIDEN! VILKA TEMAN FÖR SPANING? Miljö Jobb / Skola Fritiden Kultur / Mediavanor Lagar och regler Pengar / Ekonomi Teknik Öppet tema MILJÖ Vi måste börja skapa

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Storyline Familjen Bilgren

Storyline Familjen Bilgren Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen

Läs mer

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser En evig kamp!? Skolans uppdrag Generella kompetenser Specialförberedelser Gymnasieskolans uppdrag (prop.2008/2009:199) Grundskolan ansvarar för att ge det var och en behöver Gymnasieskolan ska i högre

Läs mer

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv Skola Arbetsliv Tillväxten börjar i skolan en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv TÄNK PÅ ATT dörr mellan skola och arbetsliv. gymnasieskolan, i samhället och senare i arbetslivet. tillväxt

Läs mer

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete UPPLANDS VÄSBY KOMMUN OCH ARBETSFÖRMEDLINGEN Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet SWECO STRATEGY Innehåll 1. Beskrivning av befintlig verksamhet...

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer

Varje elev till nästa nivå

Varje elev till nästa nivå Varje elev till nästa nivå JENSEN grundskola i Örebro årskurs 6 9 Vi på JENSEN grundskola sätter eleven främst. Det innebär att vi gör mer än förväntat för varje elevs utveckling och studieresultat. Förutom

Läs mer

Selma Lagerlöfgymnasiet

Selma Lagerlöfgymnasiet Selma Lagerlöfgymnasiet Barn- och fritidsprogrammet Handel- och administrationsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Introduktionsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet,

Läs mer

Plan för entreprenörskap i skolan. Motala kommun

Plan för entreprenörskap i skolan. Motala kommun Plan för entreprenörskap i skolan Motala kommun Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Diarienummer: 11/KS 0233 Datum: 2011-10-25 Paragraf: 325 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2011-10-25 Diarienummer:

Läs mer

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem FRITIDSHEM -DEN LÄRANDE LEKEN Måldokument för fritidshem i Varbergs kommun Arbetsgrupp Madelene Eriksson, fritidspedagog Eva-Lotta Bjärne, fritidspedagog Lovisa Sandberg Ronan, utredare Mikael Sili, rektor

Läs mer

Service Manager for future tourism

Service Manager for future tourism YH Malmö stad Service Manager for future tourism Yrkeshögskoleutbildning Näringslivet söker Vi utbildar Skåne och Sverige växer som besöksdestination vilket innebär en stark efterfrågan på projektledare

Läs mer

lll#vyazc#cj CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

En viktig mässa för alla

En viktig mässa för alla Gunilla Südow Mölnlycke bibliotek, Härryda kommun gunilla.sudow@harryda.se 2013 En viktig mässa för alla I dagens läge, med en snabb teknikutveckling, inte minst inom den digitala sfären, behöver vi förr

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Barn- och utbildningsplan

Barn- och utbildningsplan Barn- och utbildningsplan En skola som ställer krav är en skola som bryr sig All verksamhet i Staffanstorps kommuns förskolor och skolor ska bedrivas i enlighet med Barn- och utbildningsplanen och genomsyras

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Vad har du för övrig erfarenhet? Mina tidigare arbetslivserfarenheter utanför nationen består av arbete inom storkök samt som brevbärare åt Posten.

Vad har du för övrig erfarenhet? Mina tidigare arbetslivserfarenheter utanför nationen består av arbete inom storkök samt som brevbärare åt Posten. Kandidat till klubbchef vt 2013 Sofie Mähler Jag heter Sofie Mähler och läser Civilingenjör Teknisk Fysik, andra året. Kommer ifrån Näsåker i Ångermanland och flyttade jag till Uppsala hösten 2011. Jag

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Kära förälder, kära värdfamilj

Kära förälder, kära värdfamilj Kära förälder, kära värdfamilj YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet i Uppsala ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad lärare i framtidens

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Entreprenörskap i skolan

Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap i skolan Vad är entreprenöriellt lärande? Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling.

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2

Läs mer

Presentation av KNUT projektet

Presentation av KNUT projektet Presentation av KNUT projektet Energiting Sydost 5 maj 2011 Kerstin Eriksson Energikontor Sydost Fem aktörer sju län Nationell styrgrupp Regionala styrgrupper FoU Samverkan med andra nationella och regionala

Läs mer

Om rapporten. Om statistiken. Frågeställningar ur Ungdomsbarometern 13/14

Om rapporten. Om statistiken. Frågeställningar ur Ungdomsbarometern 13/14 Om rapporten Om statistiken Data från Ungdomsbarometern 13/14 Ungdomsbarometern är en årligen återkommande studie vars syfte är att kartlägga vad de svenska ungdomarna tycker, tänker och gör inom ett brett

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att:

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att: LIP Lösningsinriktad pedagogik Lösningsinriktad pedagogik erbjuder ett annorlunda sätt att förhålla sig till barn och till själva inlärningsprocessen. Det är ett förhållningssätt som genomsyras av en tilltro

Läs mer

Kort om gymnasieskolan

Kort om gymnasieskolan Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har

Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har Det har varit tydligt att kollegiala samtal mellan lärare i olika årskurser, skolor och mellan de två tätorterna är mycket viktigt för kommunen. När vi känner

Läs mer