Den framtida arbetsmarknadsutvecklingen
|
|
- Karl Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Den framtida arbetsmarknadsutvecklingen i Sverige AV BERTIL OLSSON Det står nu alldeles klart att våra inhemska arbetskraftstillgångar ej kommer att öka de närmaste 10 åren. Från en årlig ökning på några tiotusen under efterkrigstiden kommer vår arbetsstyrka att stagnera. Den utgör nu cirka 3,5 miljoner och kommer att förbli ungefär vid detta antal det närmaste årtiondet, även om vi bättre än förut tar tillvara de arbetskraftsresurser som finns i landet. Krav på ökad arhetskraftsul1gång gör sig nu gällande från flera områden. Sålunda kräver de beslutade reformerna på vårdens och undervisningens område mellan 15 och nya arbetskrafter årligen under den närmaste 5-årsperioden. Industrin för att fullfölja de planer på ökad varuproduktion som uppgjorts räknar med ett lika stort årligt tillskott. Den privata serviceverksamheten och transportapparaten torde räkna med lika mycket. Och byggnadsverksamheten viii nog göra anspråk på några tusen man årligen. Kraven på arbetskraft för att fullfölja uppgjorda planer av arbetsgi- Bertil Olsson är generaldirektör i Arbets~ marknadsstyreisen. 342 varna - privata och offentliga rör sig säkert om ett årligt tillskott av man. Mot detta skall ställas ingen eller en mycket ringa ökning i arbetskraftsresurserna. Per-. spektivet ser enligt dessa beräkning- l ar ut att bli en ständig obalans på arbetsmarknaden, ett obehagligt perspektiv med hänsyn till den bristande arbetsmarklladsbalansens stora inflytande pl den samhällsekonomiska balansen, främst dess inflationsdri-, vande effekt. Immigration Naturligtvis faller immigr~tionsalternativet lätt i tankarna. V1r nettoimmigration har nu under många år varit per år. Antalet utlänningar - inklusive skandinaverna. på vår arbetsmarknad utgör 4 procent. Medräknas de under senare åren naturaliserade stiger siffran till 6 procent. Självklart kan en ökad invandring diskuteras i samband med vår arbetskraftssituation. Men skulle man tänka sig att täcka hela det begärda arhetskraftstillskottet med utländsk arbetskraft torde dess andel Ii.; t
2 Den framtida arbet5marknadsuwecklingen i Sverige i arbetsstyrkan i mitten av 70~talet röra sig om cirka 20 procent. Vi har varit överens om och är det fortfarande att invandring av utländsk arbetskraft skall ske i samråd mellan arbetsgivare, arbetstagare och myndigheter. Något annat är knappast tänkbart p~ svensk arbetsmarknad. Vi skulle troligen långt innan vi nått upp till en femtedel utlänningar i arbetsstyrkan få samma situation och samma diskussion som man nu har i Schweiz, nämligen en viss utlänningsfientlighet och en diskussion om vem som egentligen äger det egna landet. Detta vill vi undvika i Sverige, och vi skall därför icke räkna med kraftigt ökad invandring som alternativ till stagnerande arbetskraftstillgångar. Vi skall ej släppa immigrationen ur sikte - ej heller emigrationen, ty vi lär få ett ökat internationellt arbetskraftsutbyte i framtiden - men den löser icke vårt arbetskraftsprohlem som det framstår enligt beräkningarna ovan. Vi får g~ andra vägar för att tillgodose vårt arbetskraftsbehov. Kan vi inte nämnvärt öka arbetsstyrkan totalt återstår blott att se till att vi producerar mer med bibehållen arbetskraft, d v s vi ökar produktionen per arbetskraft räknat. Detta kräver ~ sin sida en ökad rörlighet på arbetskraften, såväl geografiskt som yrkesmässigt. Arbetskraftens jördelnitjg Vår varuproduktion kommer att i framtiden ha en betydligt större mängd realkapital bakom varje anställd. Den fullständiga automationen ligger inom räckhåll på många områden. Man har kommit rätt lhgt redan Om man ser på en modern massafabrik, ett pappersbruk eller ett modernt järnverk i våra dagar. Basproduktionen - inklusive skogs- och jordbruk - kommer att sysselsätta några hundratusen mindre om 1O ~r. Industrivaruproduktionen torde få försöka klara sig med i stort sett det arbetskraftsantal den har. Servicenäringarna kommer att draga till sig arbetskraften. De överslagsberäkningar som gjorts, att basproduktionen skall sysselsätta mindre än 10 procent av arbetskraften, industrioch byggnadsverksamheten omkring 30 procent och serviceverksamheten cirka 60 procent kan vara verklighet i mitten av 70-talet. Och detta trots att en ständig rationalisering - ja ibland automatisering - kommer att ske även inom komors- och sel'vicevärlden. Men detta förutsätter att vi har en rörlig arbetsmarknad, att arbetskraften är villig och får tillfälle att ställa om sig yrkesmässigt och geografiskt till områden) där hennes arbetsinsats bedömes ge hög produktiv utdelning. I dag pockar i hög grad arbetskraftsfrågan för vården och undervisningen på sin lösning. I morgon kommer arbetskraftsbehoven till fritidsyrkena att göra sig starkt gällande. Vi kommer att få förkortad arbetstid) och fritidsservicemannen kommer att bli ett vanligt yrke för att tillfredsställa människornas starkt ökade konsumtion av fritid. Andra nya yrken som kommer är t ex: programmeraren, idegivaren, tvårvetenskapsforskaren, generalisten i mot- 343
3 Den framtida arbetsmarknadsutvefiklingen i Sverige sats till specialisten, för att nämna några exklusiviteter ur mängden. Den framtida arbetsmarknaden bör kunna sysselsätta alla personer i alla åldrar och på alla utbildningsnivåer. En del av de nya yrkena kan ofta kombineras med hemarbete. Kanske kommer bundenheten till en arbetsplats inte att vara så utpräglad som den är i dag. Två. deltidsarbeten och kanske två yrken, eller fler kan i framtiden bli mycket vanligare än i dag. En del av industrin, främst processindustrin, kommer att kräva mycket ansvarsmedveten, kunnig och noggrann personal. Deltidsarbetande och gärna litet äldre människor torde passa utmärkt. Denna utveckling kommer att kräva en ständig anpassning på arbetsmarknaden, krav på omställning och tillpassning av den enskilde individen. Det är priset den enskilde får betala för full sysselsättning och snabbt framåtskridande i ett dynamiskt samhälle. Rörligheten på arbetskraften är också av grundläggande betydelse för den balanserade arbetsmarknaden och därmed den balanserade ekonomin. Målinriktad rörlighet Men kanske går det ändå icke att fylla alla viktiga arbetskraftsbehov enbart genom att generellt upprätthålla rörligheten på arbetsmarknaden. Det kan bli aktuellt att målinrikta rärligheten, d v s allokera arbetskraft till oilldden, där efterfrågan gör sig starkt gällande och som människorna ur framåtskridandesynpunkt anser väsentliga. I dag gör vi det delvis genom att vi starkt på- 344, skyndar rörligheten från arbetslös- : hetsområden och från näringar, som: vi vet får ett mindre behov av ar- I betskraft i framtiden. Vi påskyndar. dänned en naturlig strukturrationalisering, som ändå skulle kommit. Men i detta är bara ena sidan av ett stort arberskraftsproblem. Vi ser till att arbetskraften lämnar arbetslösheten i och undersysselsättningen - och det i är viktigt i och för sig - men vi har i dag ingen politik som medvetet b~ l främjar eller prioriterar arbetskraf-! tens anpassning till arbetsomr~den ' som kanske i framtiden är viktigast Man försöker tillgodose alla behov och räknar alla arbetskraftsbehov! som lika viktiga. Men så har vi inte I heller lyckats tillgodose alla och kom- I mer kanske inte i framtiden att kunna göra det. Det är då frågan om en prioritering av efterfrågans tillgodoseende reses som ett praktiskt spörsmål. Detta är ingen lätt sak att ordna i ett demokratiskt samhälle som vårt, vars näringsliv i stort sett är uppbyggt på fri-konkurrensprincipen, och där löne- och anställningsförhållandena i övrigt i stort sett får avgöra om en näringsgren eller ett företag skall få tillräckligt med arbetskraft eller ej. Ur framåtskridandets synpunkt är det naturligtvis inte likgiltigt hur arbetskraften fördelas på näringar och företag. Man vill ju gärna tro att hävdandet av vår exportindustri är en väsentlig dej av vår standard. Det är genom vår export som vi i stort sett Hr alla våra importvaror, som betyder ökad standard. Exportindustrin måste därför kunna få den utbildade arbets-
4 Den framtida, arbetsmarkriadsutvecklingen i Sverige kraft den behöver. Det är också troligt att svenska folket, som nu kommit upp till en internationellt sett hög real1önenivå, i framtiden mer och mer vill inrikta sin efterfrligan,p1 sådana områden som utbildning, undervisning och vård, vilka redan i dag är köomraden och bris.tområden på arbetskraft. Litet längre fram torde friridskonsumtionen komma att starkt hävda sig. Däremot är kanske människorna beredda att avstå från en del nyheter på varuområdet och nöja sig med en gammal vara ett eller annat år mer eller avstå från en del av den allt mer utvecklade servicen en tid. Om det t ex tar 8 eller 4 timmar att komma över Atlanten torde vara rätt likgiltigt för gemene man i vår generation. Om han visste vad det kostade och finge välja skulle ha,n säkert avstå den ökade hastigheten mellan två kontinenter för något annat han ansåg ännu viktigare. Det skulle säkert gå att i vårt land i stott sett enas om vilka områden som tid efter annan vore viktigast att förse med arbetskraft.' Statsmakterna kan naturligtvis besluta att prioritera vissa områden ur arbetskraftssynpunkt, liksom man nu delvis gör ur kreditsynpunkt (och därmed arbetskraftssynpunkt), t ex bostäderna. Men en sak är att besluta om vissa områdens företrädesrätt, en annan att verkligen se till att arbetskraften i första hanå kommer dit. Kunde man använda löneinstrumentet helt och fullt ginge det väl i och för sig att via kraftigt höjda löner locka till sig arbetskraft till prioriterade områden. Men vi kan inte genom allmänt höjda kostnader i vårt land äventyra vår internationella konkurrenskraft, som är en väsentlig del av vår levnadsstandard och vårt framåtskridande, och där tycks gränsen nära nog redan vara nådd. Att allokera arbetskraft enbart med löneinstrumentet torde ej vara framkomligt. Utbildning som 1'örlighets~ stimulerande faktor Däremot borde man kunna göra mycket mer än nu på utbildningsområdet för att förse prioriterade arbetskraftsomrllden med den behövliga arbetskraften. Skolan skall självfallet sköta den grundläggande utbildningen till dess arbetskraften träder Ut i arbetslivet. Det dröjer nog inte så länge förrän all skolungdom i vårt land kommer ut på arbetsmarknaden med kunskaper motsvarande den nuvarande studentexamens. De manliga går därefter direkt ut i värnplikten, och ett samarbete mellan skola och värnpliktsmyndigheter för att samordna den gemensamma utbildningen växer snart fram. Det betyder att ingen arbetskraft träder ut i arbetslivet på den framtida svenska arbetsmarknaden förrän i 20-årsåldern eller däröver. Visar sig emellertid skolans grundutbildning kunna anpassa sig något så när till det snabbt föränderliga samhället gör det icke så mycket att några årsklasser försvinner från svensk arbetsmarknad. De kommer ut med mycket större kunskaper, vilket bör kunna ge dem starkt ökad produktivitet på arbetsmarknaden 345
5 Den framtida arbetsmarknadsutvecklingen i Sverige jämfört med tidigare generationer. Men det krävs då att skolan själv snabbt anpassat sig till nya lägen. Skolan blir aldrig färdig. Skolreformerna måste ständigt pågå. Och det viktigaste av allt, skolan måste lära ut förmågan att vilja lära och att inte acceptera något som oföränderligt i vårt dynamiska samhälle. Men utbildningen är inte färdig i och med skolans slut. Den måste pågå hela arbetslivet. Men väl ute i arbetslivet blir den fortsatta utbildningen för arbetskraften främst en arbetsmarknadspolitisk fråga med ett mycket intimt samarbete mellan ar betsmarknads- och utbildningsmyndigheter. Där skulle utbildningen mycket bättre och snabbare än nu kunna användas för att allokera arbetskraft till de viktigare bristbetonade arbetskraftsområdena. Utbildning måste ske med mycket större kraft till bristområdena. Okonventionella medel måste användas. Om man kan räkna ut - som man gjort - att vissa områden med nuvarande inragning i utbildningskurser icke kan täcka sitt arbetskraftsbehov på år, ja, då får man inte fortsätta med Samma slentrianaktiga intagnings- och utbildningsgrunder, utan då måste något nytt göras. Särskilt vidlåder trögheten utbildningen till de stora offentliga konsumtionsomd.dena, t ex vården. Här borde offentliga arbetsgivare taga efter n:1got av den snabbhet och fördomsfrihet som utmärker privat industri, som t ex får en stor order, och som tvingas för att fullfölja den på kort tid anställa och utbilda. behövlig arbetskraft. Det går nästan alltid. Det är den flexibiliteten vi skulle ha in p~ många av de områden som nu är de stora bristområdena, och som i hög grad utmärkes av att de är of-. fentligtstyrda. Vi kan i dag och för den närmaste f framtiden räkna upp vilka som är de väsentligaste bristområdena, av vilka l jag här nämnt några. Det vore, tror i jag, ej svårt enas Om vilka som borde! prioriteras ur arbetsmarknadssynpunkt. Om arbetsmarknadsmyndig- ~ heterna finge på dessa områden ope- ' rera på ungefär samma sätt som med den privata industrin, t ex vid den utbildning som sker i lokaliseringssyfte, där rekrytering och utbildning snabbt leder till resultat, skulle brister snabbare kunna lättas och köerna göras mindre. Men det förutsätter stor flexibilitet och snabbhet i handlandet. Det förutsätter att utbildning får ske även av icke arbetslösa, vilket innebär att arbetskraft kanske lämnade en del icke prioriterade områden. Utbildningsbidragen borde också differentieras med hänsyn till behoven, högst bidrag där behoven är störst och viktigast. Det är klart att det kommer att innebära skärpt konkurrens om arbetskraften och förmodli gen förluster för en del lågbetalancle - och kanske mindre' viktiga branscher och företag i varuproduktionen och serviceverksamheten. Men det gäller ju att med begränsade arbetskraftsresurser se till att arbetskraften sättes in på områden, som statsmakterna av vissa skäl önskat prioritera, och då få.r man ta konsekvenserna av att vissa oprioriterade områden kanske sackar efter. I dag är det må.nga av de viktigaste om~ 346
6 Den framtida arbetsmarknadsuwecklingen i Sverige rådena i den offentliga serviceverksamheten (den offentliga konsumtionen) som är de största bristområdena helt enkelt på grund av trögheten och slentrianen i utbildningen. Det borde kurma ändras. Samarbete mellan arbetsmarknadsmyndigheterna och företagen Den arbetsmarknadsbetingande utbildningen, omskolningen och uppskolningen borde i större utsträckning än nu kunna användas just för att lösa knapphetsproblemen på arbetsmarknaden i framtiden. I samarbete mellan arbetsmarknadsmyndigheterna och företagen borde vid brist på arbetskraft till ett företag uppskolning av den egna arbetskraften till mer kvalificerade sysselsättningar ske i lång större utsträckning än nu. Offentligt stöd borde utgå till sådan uppskolning, men i dag föreligger ej de formella möjligheterna härtill. I luckorna efter de uppskolade borde arbetskraftsreserverna kunna sättas in efter anvisning av arbetsförmedlingarna eller också mekaniseras driften och maskinerna övertager arbetet. Framtidens utbildning måste ske mycket mer i samarbete med företagen bl a för att minska risken för att metoder och utbildningssystem ska bli föråldrade och otidsenliga och utbildningen måste mer målinriktas på det verkliga behovet av arbel:skraft. Samarbetet mellan arbetsmarknadsmyndigheterna och de enskilda arbetsgivarna och deras organisationer Samt arbetstagarna och deras organisationer måste fördjupas. Det blir arbetsmarknadsmyndigheternas sak att följa - bättre än nu - våra arbetskraftsresursers utveckling både kvantitativt och icke minst kvalitativt och informera intressenterna härom. OmstäI1ningsberedskapen kräver upplysning om möjligheter och alternativ. Arbetsförmedlingen måste bli bättre rustad, kvalitativt och tekniskt. Den moderna arbetsförmedlaren bör bli det självklara kontaktorganet för arbetsgivare och arbetssökande genom att visa sin förmåga att lösa invecklade uppgifter snabbt och smidigt med hjälp av arbetsmarknadspolitikens alla medel. Informationen mmte emellertid vara tvåsidig. Företagarna måste också informera arbetsmarknadsorganen i tid om sina planer och problem. Grunden härför är redan lagd genom att det sedan gammalt gällande varselavtalet om permitteringar mellan Arbetsmarknadsstyrelsen och Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund nu utökats att omfatta även varsel om större planerade anställningar. * Vi får stagnerande arbetskraftstillgångar, det är riktigt. Det har föranlett viss pessimism om möjligheterna till ökad produktion och bibehållen framstegstakt, Den kan vara berättigad, men vi har ingen anledning ge upp i förtid. Det finns så många medel med vilka man kan ersätta sinande arbetskraftsresurser. De bör prövas först. Dit hör - förutom en ständigt pågående rationalisering och mekanisering - bl a en utökning av den arbetsmarknadspolitiska arsena- 347
7 Den framtida arbetsmarknadsutvecklingen i Sverige len, större och bredare satsning på målinriktad utbildning till bristbetonade arbetskraftsömr~den, eventuellt efter av statsmakterna beslutad prioritering. Skaffar vi oss dessa möjligheter har vi ingen anledning Se pessimistiskt på framtidens arbetsmarknad. Det allvarligaste hindret är faktiskt byråkrati, slentrian och rädsla att pröva nya saker. Men detta hinder bör kunna överkommas. Ty inga andra lösningar är bättre än de som leder till målet. Alla andra är sämre hur mycket de än över ensstämmer med gaml a mallar och pnnclper.
Hur länge ska folk jobba?
DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med
Läs merTILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB
TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB 5 10 15 20 25 30 35 40 SSU är Östergötlands starkaste röst för progressiva idéer och för en politik som vågar sätta människan före marknadens intressen. Vår idé om det
Läs merEn sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län
En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016 Omslagsbild: Johnér bildbyrå Text Timo Mulk-Pesonen Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck
Läs merArjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion
Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten
Läs mer6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.
Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en
Läs merUtbildning för framtidens jobb i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2065 av Adnan Dibrani m.fl. (S) Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
Läs merKompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4
Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL
Läs merTusen möjligheter HITTA DITT NYA ARBETE GENOM OSS
Tusen möjligheter HITTA DITT NYA ARBETE GENOM OSS 1 2 Arbetsförmedlingen är till för alla som vill hitta ett nytt jobb. Vår uppgift är att föra samman dig som söker jobb med intressanta arbetsgivare på
Läs merSammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utbildning är en av de viktigaste sakerna för ungdomars framtid. Ungdomar som saknar gymnasieutbildning riskerar att bli arbetslösa och få det svårt på många andra sätt.
Läs merRådslag om Vår Framtid
Rådslag om Vår Framtid 27 maj 2013 Innehåll Rådslagets utformning...2 Anteckningar...3 Inkluderande förhållningssätt och kultur... 3 Öppna mötesplatser... 4 Sveriges Bästa Skola... 5 Bra Infrastruktur
Läs merLag (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder
Lag (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder Varsel om driftsinskränkning 1 En arbetsgivare som avser att genomföra en driftsinskränkning enligt 2 eller 3 skall inom den tid som anges där skriftligen
Läs mer15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):
15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH Herr talman! Kerstin Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att
Läs merDet finns mycket mer än socialförsäkringarna
Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Debatten om ersättning vid inkomstbortfall är nästan helt koncentrerad till socialförsäkringarna. Men det finns många och omfattande kompletterande ersättningssystem.
Läs merUtbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2190 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det
Läs merSwedbank Analys Nr 3 3 mars 2009
Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009 Avtalet på arbetsmarknaden är ett val mellan pest och kolera Uppgörelsen mellan IF Metall och fyra arbetsgivarorganisationer handlar om arbetstidförkortning. Positivt är
Läs merSAMSAM 1a1 05 Arbete.notebook November 17, 2015. arbete och pengar. Varför arbetar vi?
arbete och pengar Varför arbetar vi? Har det alltid sett ut såhär? Historiskt Ganska lite arbete i maklig takt lösa mat för de flesta. Jordbrukssamhället Mer arbetsintensivt Finns "fri" tid. SAMSAM 1a1
Läs merYrkanden. Avtalsförhandlingarna 2016 Svenska Byggnadsarbetareförbundet Sveriges Byggindustrier. Svenska Byggnadsarbetareförbundets avtal skrav
Yrkanden Avtalsförhandlingarna 2016 Svenska Byggnadsarbetareförbundet Sveriges Byggindustrier Svenska Byggnadsarbetareförbundets avtal skrav Svenska Byggnadsarbetareförbundets avtalskrav gentemot Sveriges
Läs merYrkanden. Avtalsförhandlingarna 2016 Seko Almega IT & Telekomföretagen
Yrkanden Avtalsförhandlingarna 2016 Seko Almega IT & Telekomföretagen Seko- Service och kommunikationsfackets avtalskrav för Telekomavtalet fr.o.m. 1 april 2016 Bakgrund En grundförutsättning för en positiv
Läs merDialogmöte 5 Näringsdepartementet / FKG 24 juni 2013
Dialogmöte 5 Näringsdepartementet / FKG 24 juni 2013 Närvarande: Håkan Ekengren, Statssekreterare Hans G Pettersson, Kansliråd Andreas Vass, Politiskt sakkunnig Jonny Källström, Departementet Fredrik Sidahl,
Läs merFemton punkter för fler växande företag i Örebro
Örebro Örebro 2010-09-10 Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro behöver fler nya företag och att mindre företag växer och nyanställer. Därför måste Örebro kommun förbättra servicen och
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:1426 av Marianne Pettersson (S) Tryggare anställningar
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1426 av Marianne Pettersson (S) Tryggare anställningar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn
Läs merSammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten
Sammanfattning Utgångspunkterna för rapporten Sverige är ett land med en heterogen befolkning sammansatt av kvinnor och män, från olika samhällsklasser, med olika etniska bakgrunder, i alla åldrar, med
Läs merVad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010
Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i
Läs merAlla vinner på en jämställd arbetsmarknad. Rapport, Almedalen 2013-07-03
Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad Rapport, Almedalen 2013-07-03 1. Inledning... 2 2. Alla vinner på en mer jämställd arbetsmarknad... 3 3. Mer jämställd arbetsmarknad stor möjlighet även för andra
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merTSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb
TSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb TSL-rapport januari 2014 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda
Läs merFörhållandet mellan mästare och lärling
Fjärde nordiska mötesplatsen på Island Den 25 och 26 september hölls den fjärde mötesplatsen inom projektet Lärande på arbetsplats som skolmyndigheter från de nordiska länderna turas om att arrangera för
Läs merFörsta jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.
Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes
Läs merBidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget
Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget Åldersdiskriminering och rättsläget i Sverige 1. Bakgrund I ett internationellt perspektiv är det inte ovanligt
Läs merRegionalt kunskapslyft För jobb och utveckling i Västra Götaland
Regionalt kunskapslyft För jobb och utveckling i Västra Götaland Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Regionalt kunskapslyft... 3 Bakgrund... 4 Vår politik för ett regionalt
Läs merSvenska Elektrikerförbundets avtalskrav för Installationsavtalet fr.o.m. 1 april 2016
Svenska Elektrikerförbundets avtalskrav för Installationsavtalet fr.o.m. 1 april 2016 Bakgrund En grundförutsättning för en positiv utveckling av branschen är enligt Svenska Elektrikerförbundet att branschen
Läs merKommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014
Kommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014 ESLÖVS KOMMUN Vi tar ansvar En ekonomi i balans är förutsättningen för att driva en politik för Eslöv. Vi tar ansvar för att den kommunala organisationen
Läs merTCO GRANSKAR: A-KASSAN EN FÖRSÄKRING I FRITT FALL #15/08
TCO GRANSKAR: A-KASSAN EN FÖRSÄKRING I FRITT FALL #15/08 A-kassan en försäkring i fritt fall. 2008-12-17, andra upplagan 2009-02-25 Författare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO Kontaktpersoner:
Läs merSommarjobb i Tyresö kommun 2014, komplettering
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2014-01-14 Utvecklingsförvaltningen 1 (7) Karin Sundström Utredare 08-5782 95 09 karin.sundstrom@tyreso.se Diarienummer Dnr 2013/GAN 0072 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden
Läs merArbetsmarknadsläget hösten 2007
Arbetsmarknadsläget hösten 27 Arbetslösheten sjunker i Sverige. Bland kommunalarna har arbetslösheten minskat med 3 på ett år. Under hösten 27 var det vanligare att arbetslösa kommunalare som fått jobb
Läs merModell Integration i landsbygdsföretagande. Projektledare Mariama Elyadini 2013-12-10
Modell Integration i landsbygdsföretagande Projektledare Mariama Elyadini 2013-12-10 Innehåll Användare av Modellen... 3 Modellen... 3 Modellens målgrupp... 4 Modul Svenska språket... 5 Syfte... 5 Mål...
Läs mer6 Sammanfattning. Problemet
6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik
Läs merAlumnstudie 2015. Genomförd av Linda Widetoft
Alumnstudie 2015 Genomförd av Linda Widetoft Vilka 32 pers. intervjuade (av 70) 1/3 kvinnor Var Majoriteten av Alumnerna växte upp i Småland och valde att stanna kvar efter avslutade studier. Den främsta
Läs merVår syn på lönebildning
Unionens lönepolitiska plattform 2016-2019 Vår lönepolitik uttrycker våra gemensamma värderingar om löneökningarnas storlek, hur dessa ska fördelas och hur vårt inflytande ska gå till. Lönepolitikens syfte
Läs merLandskapsregeringens verksamhetsplan för år 2016 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken
Landskapsregeringens verksamhetsplan för år 2016 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken i landskapet Åland Arbetslösheten, fokus och lagstiftning Trendbrott I den ekonomiska översikten 2015
Läs merTANUMS KOMMUN ARBETSMARKNADSENHETEN
TANUMS KOMMUN ARBETSMARKNADSENHETEN - 1 - INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning. 2 Inledning.. 3 Syfte och mål.. 4-6 Arbetssätt 7 Verksamheter. 8 Övriga ansvarsområden. 9 Målgrupp 10 Resurser.. 11
Läs merKommittédirektiv. Lärlingsprovanställning en ny anställningsform med utbildningsinnehåll. Dir. 2011:87
Kommittédirektiv Lärlingsprovanställning en ny anställningsform med utbildningsinnehåll Dir. 2011:87 Beslut vid regeringssammanträde den 3 november 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda och
Läs merTEMA: SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA RÄTTIGHETER. Vår vision är ett samhälle där människor känner trygghet om livet tar en ny vändning.
Lektion 17 SCIC 24/01/2014 TEMA: SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA RÄTTIGHETER A. Om Försäkringskassan (http://www.forsakringskassan.se/omfk) Vår vision är ett samhälle där människor känner trygghet om livet
Läs merPrognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012
Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012 På mycket kort tid vände en stark optimism om en fortsatt ökad efterfrågan på varor och tjänster till lågt ställda förväntningar på
Läs merFrågor? Kontakta Rådgivningen: forhandling@sverigesingenjorer.se 08-613 80 00. FAQ om Flexpension
FAQ om Flexpension 1. Vad är flexpension? 2 2. Varför driver Sveriges Ingenjörer krav på flexpension? 2 3. Vad tjänar jag på flexpension? 2 4. Varför är det viktigt med liknande pensionsvillkor för olika
Läs merKvalitet före driftsform
Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com
Läs merHög tid för kompetenssparande
Hög tid för kompetenssparande SACO presenterar nya undersökningar om behovet av kompetenskonton - egna lösningar eller andras. Gunnar Wetterberg 2002 Förslaget Sedan lång tid har SACO drivit förslaget
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2007:414) om jobboch utvecklingsgarantin; SFS 2015:949 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015. Regeringen
Läs merVerksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik
Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Innehållsförteckning En kort presentation av mig som gjort denna verksamhetsplan.. 3 Varför arbeta med äventyrspedagogik?... 3 Koppling till styrdokument
Läs mer2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi
2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi Så bygger vi en utbildningskedja i världsklass Nationell kunskapsstrategi Så
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:62 1 (4) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2002:8 av Lena-Maj Anding m fl (mp) om äldre personal inom landstinget Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet Motionärerna
Läs merGlasbranschföreningens yrkanden. Avtalsrörelsen 2016
Glasbranschföreningens yrkanden Avtalsrörelsen 2016 AVTALSYRKANDE AVTALSRÖRELSEN 2016 Glasmästeriavtalet FÖRUTSÄTTNINGAR INFÖR AVTALSRÖRELSEN 2016 Medlemsföretagen i glasbranschen präglas av den hårda
Läs merTre misstag som äter upp din tid och hur du enkelt gör någonting åt dem. Innehåll. Misstag #1: Önskelistan... 4. Misstag #2: Parkinsons lag...
Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag #3: E-postfällan... 9 Avslutning... 11 2 Inledning Jag vill inte påstå att dålig tidshantering är en folksjukdom.
Läs merSocialdemokraterna i Mora
Socialdemokraterna i Mora FÖRSLAG STRATEGISK PLAN 2015-2018 Vision/målbild Mora, regionstaden för ett aktivt liv Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden
Läs merLönepolicy. Landskrona stad
Sida 1 (7) Lönepolicy Landskrona stad Sida 2 (7) Lönepolicyns syfte och roll Lönepolicyn är ett centralt arbetsgivardokument, och det är därför särskilt viktigt att chefer med ansvar för lönesättning är
Läs merSynpunkter angående förslag till föreskrifter med anledning av lag (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård.
Jordbruksverket Enheten för veterinära frågor 551 82 JÖNKÖPING Remissvar: Behörighet 2010 2009-10-22 Synpunkter angående förslag till föreskrifter med anledning av lag (2009:302) om verksamhet inom djurens
Läs merFeriejobb en chans att bryta könsmönster!
FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi
Läs merLandsorganisationen i Sverige
Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism
Läs merREMISS FÖR ETT BRA NÄRINGSLIVSKLIMAT OCH NYA JOBB
REMISS FÖR ETT BRA NÄRINGSLIVSKLIMAT OCH NYA JOBB Skicka svaren till remissvar@ framtidsjobb.nu eller Remissvar Socialdemokraterna, Slottsgatan 154, 602 20 Norrköping senast den 15 november Förord till
Läs merGamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län
Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden
Läs merKOMMUNIKATIONSMINISTERNS ALIBI
KOMMUNIKATIONSMINISTERNS ALIBI 221 Av sekreterare JAN GILLBERG Radioutredningens betänkanden har nyligen offentliggjorts. "Man behöver inte vara speciellt visionärt begåvad för att våga förutse, att utredningens
Läs merÄldrenämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26.
Äldrenämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26. Frågor ställda av Centralt ungdomsforum Det fanns inga frågor som berörde äldrenämndens verksamheter.
Läs merLektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING
Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING Inledning Utbud och efterfrågan är centrala begrepp inom nationalekonomi och grundläggande byggstenar för att förstå hur en marknadsekonomi fungerar.
Läs merHandbok för LEDARSAMTAL
Handbok för LEDARSAMTAL Ett material som kan vara en hjälp till att möta ideella ledare till enskilda utvecklingssamtal. 1 Förord SAU skulle aldrig vara vad det är idag om det inte var för alla de ideella
Läs merAtt vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020.
Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020. Tillsammans. Ju fler som drar åt samma håll, desto större är chansen att lyckas. Så enkel är den grundläggande idén bakom
Läs merLöner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg
Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom
Läs merVision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga.
ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM Lycksele kommun Vision I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga. Malin Ackermann Lennart Melin Inledning Ansvaret för arbetsmarknadspolitiken
Läs merBetänkandet Högre utbildning under tjugo år
1(7) German Bender Tel: 08 782 91 85 German.bender@tco.se UTBILDNINGSDEPARTEMENTET Till TCOs kansliberedning 2015-11-06 Betänkandet Högre utbildning under tjugo år (SOU 2015:70) TCO Dnr 15-0079 TCO har
Läs merTankar om språkundervisning
in Lingua Nr 1, 1983.. 1 Tankar om språkundervisning Jens Allwood, Inst. för lingvistik, Göteborg universitet Om man funderar över undervisning inom något visst område, är det naturligt att ta sin utgångspunkt
Läs merSverige tåget - Vem kör lok och vem åker vagn? Innehållsförteckning. All data avser år 2004
Sverige tåget - Vem kör lok och vem åker vagn? All data avser år 2004 Innehållsförteckning Sid 2 - Grundkurs Sid 3 - Fördelning medborgare Sid 4 - Fördelning företag Sid 5 - Fördelning anställda Hur ser
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2013-2014
JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Västernorrlands län 2013-2014 1 Rekryteringsbehov trots svag arbetsmarknad Den utdragna lågkonjunkturen i vår omvärld påverkar också Västernorrlands län, främst genom en
Läs mer2015-10-23 Vårt dnr: 15/74262
MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/74262 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och Arbetsmarknad Tor Hatlevoll Motion 40 - En välfungerande arbetsmarknad Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att avslå motion
Läs merI detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.
Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka
Läs mernya värden för ditt företag
Mångfald kan skapa Andreas Carlgren, Integrationsverket nya värden för ditt företag Mångfald för utveckling och affärskraft Allt fler företag, offentliga förvaltningar och andra organisationer börjar
Läs merBrott, straff och normer 3
Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera
Läs mermiljö och samhällsbyggnad Till dig som ska börja ditt sista år på en utbildning inom miljö eller samhällsbyggnad
Huddingetrainee: miljö och samhällsbyggnad Till dig som ska börja ditt sista år på en utbildning inom miljö eller samhällsbyggnad Ska skriva ett examensjobb och har inget emot att få betalt för det Vill
Läs merVuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25)
Utlåtande 2005: RIV (Dnr 424-484/2000) Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
Läs merUPPFÖLJNING AV 2010 ÅRS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN. Nämndens mål: Vi tar tillvara olikheter och mångfald
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ADMINISTRATIVA AVDEL NINGEN BILAGA 6 VB 2010 SID 1 (6) 2011-01-26 UPPFÖLJNING AV 2010 ÅRS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN Nämndens mål: Vi tar tillvara olikheter och mångfald
Läs merFalköpings kommun. Jämställdhetsplan. Personalavdelningen 2004-09-30
Falköpings kommun Jämställdhetsplan Personalavdelningen 2004-09-30 1 Inledning I Jämställdhetslagen (1992) anges att en arbetsgivare skall, inom ramen för sin verksamhet, bedriva ett målinriktat arbete
Läs merMotion till riksdagen 1987/88:A221 av Lars Werner m. fl. (vpk)
Motion till riksdagen 1987/88: av Lars Werner m. fl. (vpk) om allas rätt till arbete Arbetslöshetsstatistikens baksida Sverige lever i dag i slutskedet av en högkonjunktur- en högkonjunktur som har gått
Läs merEffekter av konkurrens. Utdrag ur undersökningen om äldreomsorgens framtidsutmaningar
Effekter av konkurrens Utdrag ur undersökningen om äldreomsorgens framtidsutmaningar Inledning Innehållet i den här rapporten bygger på djupintervjuer med kommunala chefer (socialchef, äldreomsorgschef,
Läs merUppföljning Tillväxtstrategi Halland
Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 4. Fler i arbete En rapport från regionkontoret 2015 Inledning Innehållsförteckning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För
Läs merPiteåPanelen. Rapport 8. Vinterväghållning. April 2010. Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret
PiteåPanelen Rapport 8 Vinterväghållning April 2010 Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret 1.0 Svarsfrekvens Det är 89 personer 60 % av panelen som svarat deltagit i frågor kring vinterväghållning. Av
Läs merSätta dagordningen Fokus
Sätta dagordningen Fokus DAGS FÖR FLER JOBB I DALARNA INVESTERA FÖR FRAMTIDSTRO OCH ARBETE RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER ETT BÄTTRE DALARNA. FÖR ALLA. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Arbetslösheten biter
Läs merSkola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv
Skola Arbetsliv Tillväxten börjar i skolan en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv TÄNK PÅ ATT dörr mellan skola och arbetsliv. gymnasieskolan, i samhället och senare i arbetslivet. tillväxt
Läs merHälsa och balans i arbetslivet
Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i
Läs merNäringslivsprogram 2014-2015
Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna
Läs merPraktikrapport Strandberghaage
Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning Tidigare utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap Praktikrapport, våren 2011
Läs merVåga Visa kultur- och musikskolor
Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,
Läs merFRASER FÖR FÖRETAGSPRESENTATION PÅ SVENSKA
FRASER FÖR FÖRETAGSPRESENTATION PÅ SVENSKA Allmänna fraser Inledning Om kunden är hos dig: Välkomna (hit) till XXY (företagets/avdelningens/enhetens namn). Jag önskar er välkomna hit till XXY. Ni är hjärtligt
Läs merSvenska drömjobbet 2013 RAPPORT BASERAD PÅ RESULTATEN FRÅN MANPOWER WORK LIFE, SEPTEMBER 2013
Svenska drömjobbet 2013 RAPPORT BASERAD PÅ RESULTATEN FRÅN MANPOWER WORK LIFE, SEPTEMBER 2013 0 Manpower Work Life Rapport SVENSKA DRÖMJOBBET 2013 Vilket är det svenska drömjobbet 2013? Manpower Work Life
Läs merBarn -, skol - och ungdomspolitik
I EKSJÖ KOMMUN 2015-2018 VILL MODERATERNA... Barn -, skol - och ungdomspolitik INLEDNING Skolan är en utmaning för vårt samhälle och utgör grunden för både individens och samhällets utveckling. Utbildning
Läs merVILL DU UTVECKLA UNDERVISNINGEN I SKOLAN?
VILL DU UTVECKLA UNDERVISNINGEN I SKOLAN? Matena en lärarfortbildning med fokus på matematik, teknik och naturvetenskap LÄRARE FÖRETAG KOMMUN Vi har börjat jobba mer med uppfinningar i skolan och diskuterar
Läs merREMISSYTTRANDE. En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) Från Stockholms studentkårers centralorganisation. Utbildningsdepartementet
Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm 2015-11-16 REMISSYTTRANDE Från Stockholms studentkårers centralorganisation En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) Sammanfattning Synpunkter
Läs merSTATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING. Karriär på lika villkor för advokater
STATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING Karriär på lika villkor för advokater Några citat från svaren GÅR DET AT T KOMBINERA KARRIÄR OCH FAMILJ? Karriär på lika villkor? UNDERSÖKNING BLAND ADVOKATSEKTIONENS MEDLEMMAR
Läs merFeriearbeten sommaren 2003
Bilaga 6:18 till kommunstyrelsens protokoll den 19 mars 2003, 21 PM 2003 RVI (Dnr 331-934/2003) Feriearbeten sommaren 2003 Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Stadsdelsnämnderna
Läs merTCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14
TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14 Arbetslöshet medför idag ekonomisk utsatthet på ett helt annat sätt än som var fallet 2001. Växande klyftor minskar tilliten och påverkar i slutänden
Läs merGott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025
Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som
Läs merBåda röstades ner. Så benägen är man att vara tydlig, få folk att förstå hur man tänker och utvärdera egna organisationer man inför
Inför kommunfullmäktige 10 december 2014 hade Landsbygdspartiet oberoende lämnat en motion som nu ska beredas. Den kan du läsa här på vårt lokala material. Vi hade även ställt en fråga om hur byggordningen
Läs merFÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv
Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 3 januari 2009 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv När en arbetstagare drabbas av sjukdom har arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet.
Läs mer