Juni 2011 Susanne Pihiven, Skogsstyrelsen Norra Dalarnas distrikt Johan Hallberg, Central förvaltning/avd. för hälsofrämjade, Landstinget Dalarna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Juni 2011 Susanne Pihiven, Skogsstyrelsen Norra Dalarnas distrikt Johan Hallberg, Central förvaltning/avd. för hälsofrämjade, Landstinget Dalarna"

Transkript

1 Foto: Susanne Pihiven Juni 2011 Susanne Pihiven, Skogsstyrelsen Norra Dalarnas distrikt Johan Hallberg, Central förvaltning/avd. för hälsofrämjade, Landstinget Dalarna

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Projektbeskrivning Bakgrund 6 Projektnamn 6 Projektbeskrivning 6 Historik 6 Tidsplan 6 Verksamhetsort Projektets inriktning och mål 7 Projektmål Målgrupp Gröna välfärdstjänster 7 Offentliga och privata välfärdstjänster 8 Grön omsorg och grön rehabilitering två skilda verksamheter Projektorganisation Finansiering Genomförande/Projektets aktiviteter Kunskapsläget natur och hälsa Utvärdering Resultat och måluppfyllelse Vilka möjligheter finns för gröna välfärdstjänster? 15 Verksamhetsmodeller 15 Skola, förskola, fritidsverksamhet 16 Socialtjänsten 16 Arbetsförmedlingen 18 Finsam/Samordningsförbund 19 Tillstånd 19 Lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) 22 Lagen (2007:1091) om offentlig Upphandling (LOU) 23 Privat drift och finansiering 23 Övrigt att beakta vid gröna välfärdstjänster 24 Marknadsundersökning Grön Omsorg 25 Rehabiliteringsrådets slutbetänkande och grön rehabilitering Måluppfyllelse, utvärdering och resultat Resultatspridning Slutsatser Kunskap Behov Ekonomi och organisation 29 Bilagor Bilaga 1: Projektets aktivitetsplan Bilaga 2: Konferensutvärdering Bilaga 3: Cirkelutvärdering 2

3 1. Sammanfattning Hälsofrämjande tjänster med naturen som resurs: Gröna välfärdstjänster är ett samlingsnamn för tjänster där naturen eller lantbruksmiljöer nyttjas för hälsofrämjande insatser. Utbudet är omsorgstjänster, pedagogisk verksamhet, rehabiliteringstjänster, arbetslivsinriktade insatser och friskvårdstjänster för många olika målgrupper. Gröna välfärdstjänster kan vara en del i offentlig verksamhet men det ger också utrymme för näringslivsutveckling. Tjänsterna kan tillhandahållas av småföretagare och köpas av offentliga och privata aktörer. Tjänsterna kan också bedrivas helt i offentlig regi eller i offentlig regi på småföretagarens ägor. Utbudet av Gröna välfärdstjänster kan t.ex. vara utomhuspedagogik, naturskola, Grön Omsorg även kallad Inn på Tunet, Grön rehabilitering så som Gröna Trappan eller Grön arbetsträning så som Gröna jobb. Gröna välfärdstjänster kan också handla om friskvårdstjänster i skogen och naturen. Projektet Hälsa över gröna gränser: Projektets inriktning har varit att stimulera till utveckling av området gröna välfärdstjänster och öka kunskapen om naturens hälsobringande effekter. Detta genom kompetensutveckling, nätverksbyggande och operativ verksamhet. I projektet har vi arbetat för att implementera mera natur i olika verksamheter för människors hälsa, i t.ex. omsorgsverksamhet, pedagogisk verksamhet, rehabiliteringsverksamhet, arbetslivsinriktade insatser och friskvårdsverksamhet för många olika målgrupper. Projektets aktiviteter har utgått från de lokala behov som finns hos de offentliga aktörer och småföretagare som medverkat i projektet. Projektets målgrupper har varit offentliga aktörer, allmänheten, brukare av gröna välfärdstjänster, samt skogsägare, lantbrukare och andra småföretagare. Projektet har pågått under 2,5 år mellan den 1 jan juni Det har varit ett lokalt samverkansprojekt mellan Skogsstyrelsen, Mora kommun och Landstinget Dalarna. Initiativtagare och projektägare till projektet har varit Skogsstyrelsen Norra Dalarnas distrikt. Projektet har genomförts i Dalarna, framförallt norra delen av Dalarna. Projektet har bland annat anordnat två konferenser, ett seminarium och en cirkel med stort deltagarintresse. Projektet har erbjudit aktivitetsdagar, föreläsningar, fortbildning samt studieresor. För vissa aktiviteter har projektet samverkat med andra organisationer. Projektet har erbjudit en arena för nätverkande mellan privat och offentlig sektor. Ett företagarnätverk har skapats. Nätverket finns att ta del av på projektets webbplats. Information har spridits via webbplatsen med unika besökare och via nyhetsbrev med 191 mottagare. Aktiviteter har anordnats för både allmänheten, småföretagare och offentliga aktörer. För ökad folkhälsa har projektet i samarbete med Mora kommun och IFK Mora Idrottsallians ansökt om en förstudie för att tillgängliggöra tätortsnära natur. Ansökan är beviljad och förstudien startar aug Med ansökan vill projektet möjliggöra upplevelser av och i natur för alla. Upplevelsestigen/stigarna planeras ha ett särskilt fokus på barn, ungdomar, rullstolsburna och synskadade. Läs mer om projektets alla aktiviteter i Bilaga 1: Projektets aktivitetsplan. Resultat: Resultaten i projektet består dels av utfall från särskilda aktiviteter riktade till småföretagare och verksamheter inom offentlig sektor och dels av sammanställningar av kunskapsläge, lagstiftning och regelverk och av andra dokument som beskriver förutsättningarna för gröna välfärdstjänster. De utvärderingar som gjorts visar att: Projektet har bidragit till kompetensutveckling inom ämnesområdet gröna välfärdstjänster hos projektets deltagare. 3

4 En klar majoritet av företagare och andra intressenter uppger att projektet har underlättat organisationens utveckling inom området och givit dem ett större nätverk. Flera nya verksamheter som bedriver gröna välfärdstjänster har startat under projektets gång. En stor del av småföretagarna anser att det är svårt att hitta/få kontakt med klienter och kunder. De flesta småföretagare i projektet anser att det är svårt att hantera regler och lagar som gäller inom ämnesområdet. De flesta småföretagare i projektet anser att det under rådande förutsättningar är svårt att få god ekonomi inom ämnesområdet gröna välfärdstjänster. De flesta småföretagare anser att det under projekttiden inte har blivit lättare att träffa avtal mellan privat aktör och kommunal omsorgsverksamhet. Det är svårt att mäta om projektet bidragit till delmålet skogens betydelse för folkhälsan på annat sätt än att ta del av de aktiviteter som projektet genomfört. Slutsatsen för resultatdelen är att samtliga delmålen anses vara uppnådda; kompetensutveckling, ökad verksamhet av gröna välfärdstjänster och arbete med skogens betydelse för hälsan. Slutsatser: En övergripande slutsats är att gröna välfärdstjänster är ett viktigt utvecklingsområde för samhället generellt och kan motsvara en betydande del av samhällsekonomin baserat på ekosystemtjänsterna 1. Aktuella verksamheter återfinns inom en rad sektorer vilket ställer krav på effektiv samverkan. En satsning på gröna välfärdstjänster leder till generella samhällseffekter i form av att hälsa främjas, sysselsättning skapas, social och ekonomisk utveckling främjas och ekologiska värden förstärks. Verksamhetsområdet gröna välfärdstjänster rymmer en rad utvecklingsområden som fortfarande är i behov av stöd och stimulans. Det sker till exempel genom att ta fasta på aktuell forskning, kunskapsspridning, ökad samverkan samt stöd till utövare kring bland annat lagstiftning och regelverk. Slutsatserna i övrigt är flera och av olika karaktär men berör i huvudsak tre områden; kunskap, behov samt ekonomi/organisation. : Kunskapen om naturens positiva betydelse för hälsan är välbelagd. Det vetenskapliga kunskapsläget om naturens betydelse för hälsan är tillräckligt starkt för att man ska kunna använda naturen inom friskvård, rehabilitering, omsorgsverksamhet och folkhälsoarbete. Det vetenskapliga kunskapsläget är dock fortfarande allt för begränsat för att man inom hälso- och sjukvården kan satsa på naturassisterad behandling i annat än forsknings och utvecklingsprojekt. Till området kunskap hör också presumtiva beställares/kunders kännedom om förekomsten av gröna välfärdstjänster. T.ex. är den kommunala förvaltningens kännedom om förekommande gröna välfärdstjänster viktig för att dessa tjänster beställs eller nyttjas. Till kunskapsområdet hör slutligen vikten av god kompetens hos utförare och verksamheter inom gröna välfärdstjänster. Det gäller såväl kompetensen för att kunna utöva den aktuella tjänsten som en god kännedom om gällande lagstiftning och regelverk. 1 Ekosytemtjänster, tjänster som naturen tillhandahåller och som människan är direkt beroende av (Nationalencyklopedin, 2011) 4

5 Till området behov hör vikten av att identifiera och kvantifiera målgrupper där gröna välfärdstjänster är adekvata och effektiva insatser: Omsorgsbehovet bedöms växa kraftigt i framtiden, särskilt för äldre och personer med funktionsnedsättningar. Kommunerna själva bedömer idag att s.k. grön omsorg har den största utvecklingspotentialen inom daglig verksamhet (LSS) samt familjehem för barn och ungdomar. Rehabiliteringsbehovet av personer med långvarig sjukfrånvaro från arbetet på grund av psykisk ohälsa och besvär från rörelseapparaten är stort och tycks inte minska i framtiden. Skolan har ett ansvar att erbjuda alla barn fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen. Slutligen drar projektet följande slutsatser på området ekonomi och organisation: Ekosystemtjänsterna och naturens gynnsamma effekter på människors hälsa kan i högre grad än idag bilda grund för långsiktigt hållbara servicelösningar. Härigenom uppnås ett flertal önskvärda synergieffekter rörande folkhälsa, miljö, näringslivsutveckling och ekonomi. För många företagare handlar gröna välfärdstjänster idag om en komplettering till ett deltidsjobb. Omsorgsmarknaden är relativt komplicerad att komma in på. Kommuner väljer att organisera omsorgen på olika sätt i Sverige och kommuner har olika syn på samarbete med entreprenörer. Lantbrukare äger resurser som är unika för samhället. Den miljö och bredd på aktiviteter som ett lantbruk innebär kan bli svårt för en kommun att tillhandahålla i egen regi. Lagen om valfrihet (LOV) kan öppna upp för gröna välfärdstjänster inom flera områden. Gröna välfärdstjänster behöver bli efterfrågat i förfrågningsunderlaget för tjänster via LOV och LOU. Ett sätt för Sverige att stimulera ämnesområdet gröna välfärdstjänster kan vara att inspireras av Norge. I Norge avsätter staten stimulansmedel till kommunerna för koordinering och samordning av Inn-på-tunet insatser (Grön omsorg) mellan gårdsbrukare, NAV och kommunen. 5

6 2. Projektbeskrivning 2.1 Bakgrund Projektnamn: Hälsa över gröna gränser Projektbeskrivning: Folkhälso- och näringslivsprojektet Hälsa över gröna gränser har varit ett lokalt samverkansprojekt i norra Dalarna mellan Skogsstyrelsen, Mora kommun och Landstinget Dalarna. Projektet har pågått i 2,5 år mellan den 1 jan juni Projektets inriktning har varit att stimulera till utveckling av området gröna välfärdstjänster och öka kunskapen om naturens hälsobringande effekter. Detta genom kompetensutveckling, nätverksbyggande och operativ verksamhet. Projektet har utgått från de lokala behov som finns hos offentliga aktörer och hos de småföretagare som medverkat i projektet Genom att tillvarata människors behov av naturen för hälsa, rekreation och ett rikt friluftsliv, stimuleras naturens potential för lokal och regional utveckling. Skogen och naturens betydelse för folkhälsan har ett ekonomiskt värde, både privatekonomiskt och samhällsekonomiskt. Projektet vill stärka det friska genom att implementera mera natur i olika verksamheter, hos både privata och offentliga organisationer. Projektet vill implementera natur i omsorgstjänster, pedagogisk verksamhet, rehabiliteringstjänster, arbetslivsinriktade insatser och friskvårdstjänster för många olika målgrupper. Projektet vill att naturens hälsomässiga värden tas tillvara i olika verksamheter och för många olika målgrupper. De flesta vuxna som regelbundet vistas i naturen har grundlagt sitt naturintresse som barn. 2, 3. Uppstår en relation till naturen redan i tidig ålder blir det mer naturligt att nyttja naturen för aktiviteter och rekreation som vuxen (a.a). Projektet har arbetat för att skola och grundskola skall implementera mera natur i verksamheten som en friskhetsfaktor för elever och personal i form av utomhuspedagogik som stimulerar till fysisk aktivitet och upplevelsebaserad inlärning. Historik: Projektet Hälsa över gröna gränser var en fortsättning på förstudien Hälsa över gröna gränser, som var ett gränsöverskridande EU-projekt inom Sverige-Norge programmet. Förstudien pågick 18 mån mellan juli 2006 dec Fokus för förstudien var hälsan, människan och den gröna miljön. Projektägarskapet var delat mellan Fylkesmannen i Norge och Skogsstyrelsen region mitt i Sverige. Under förstudien drevs Gröna Trappan ett arbetslivsinriktat rehabiliteringsprojekt i skoglig miljö. Där fick långtidssjukskrivna och/eller långtidsarbetslösa under 10 veckor lösningsinriktad vägledning i kombination med aktiviteter och praktiskt arbete i skoglig miljö för att komma ett steg närmare arbetslivet. Projektet genomfördes i av Skogsstyrelsen, Arbetslivsresurs, SLU och Europeiska Sociala Fonden (ESF). Utifrån dessa erfarenheter initierade Skogsstyrelsen Norra Dalarnas distrikt det lokala projektet Hälsa över gröna gränser Tidsplan: 1 jan juni 2011 Verksamhets ort: Projektet har genomförts i Dalarna med fokus framföralt i Norra Dalarna, i kommunerna Mora, Orsa, Älvdalen och Malung- Sälen. 2 Nordström, M. (1994). Vårt behov av grönska. Några aktuella miljöpsykologiska forskningsresultat. [Rapport 14:1994]. Stockholm: Byggforskningsrådet. 3 Norling, I. (2001). Naturens och trädgårdens betydelse för hälsa och livskvalitet. Göteborg. Sektionen för vårdforskning. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 6

7 2.2 Projektets inriktning och mål Projektets inriktning har varit att stimulera till utveckling av området gröna välfärdstjänster och öka kunskapen om naturens hälsobringande effekter. Detta genom kompetensutveckling, nätverksbyggande och operativ verksamhet. Projektet har utgått från de lokala behov som finns hos offentliga aktörer och hos de småföretagare som medverkat i projektet. Projektmål Huvudmål Utveckla, förädla och implementera metoder som brukar naturens hälsobringande effekter, för att bidra till näringslivsutveckling för skogsägare (skogsägande lantbrukare) samt öka folkhälsa och upprätthålla en levande landsbygd och kulturlandskap. Delmål 1: Öka kompetensen om gröna välfärdstjänster som en möjlighet att utveckla nya eller kompletterande verksamheter i företag med bas i jord, skog och offentliga verksamheter Delmål 2: Öka antalet verksamheter av gröna välfärdstjänster Delmål 3: Arbeta för skogen betydelse för folkhälsan 2.3 Målgrupp Offentliga aktörer Skogsägare, lantbrukare och andra småföretagare Brukare av gröna välfärdstjänster Allmänheten 2.4 Gröna välfärdstjänster Hälsa över gröna gränser har ett brett synsätt när det gäller att använda naturen som hälsoresurs. Projektet definierar dessa hälsofrämjande tjänster som Gröna välfärdstjänster och omfattar mer än bara Grön Omsorg och Grön rehabilitering. Se projektets definition av begreppet Gröna välfärdstjänster nedan: Hälsofrämjande tjänster med naturen som hälsoresurs Gröna välfärdstjänster är ett samlingsnamn för tjänster där naturen eller lantbruksmiljöer nyttjas för hälsofrämjande insatser. Utbudet är omsorgstjänster, pedagogisk verksamhet, rehabiliteringstjänster, arbetslivsinriktade insatser och friskvårdstjänster för många olika målgrupper. Gröna välfärdstjänster kan vara en del i offentlig verksamhet men det ger också utrymme för näringslivsutveckling. Tjänsterna kan tillhandahållas av småföretagare och köpas av offentliga och privata aktörer. Tjänsterna kan också bedrivas helt i offentlig regi eller i offentlig regi på småföretagarens ägor. Utbudet av Gröna välfärdstjänster kan t.ex. vara utomhuspedagogik, naturskola, Grön Omsorg även kallad Inn på Tunet, Grön rehabilitering så som Gröna Trappan eller Grön arbetsträning så som Gröna jobb. Gröna välfärdstjänster kan också handla om friskvårdstjänster i skogen och naturen. 7

8 Offentliga och privata välfärdstjänster Välfärdstjänster är en samlad benämning på skattefinansierade tjänster som stat, landsting och kommun har ansvar för att tillhandahålla för sina invånare. Det kan handla om barnomsorg, skola, hälso- och sjukvård, äldre- och handikappomsorg, arbetsmarknadsinsatser etc. Det kan vara stat, landsting eller kommun som utför själva verksamheten, men det kan lika gärna vara ett privat företag. Olika modeller för drift och finansiering Offentlig finansiering offentlig drift: innebär att kommunen/landstinget står för finansiering och produktion Offentlig finansiering privat drift: innebär att kommun och landstinget står för finansiering, men uppdrar ut ett privat företag att stå för produktionen ofta via LOV eller LOU. Privat finansiering offentlig drift: innebär att medborgarna själva finansierar sin service genom att betala till kommun/landsting som tillhandahåller tjänsten. Privat finansiering privat drift: Ingen offentlig aktör deltar i finansiering eller produktion av tjänsten. Grön omsorg och grön rehabilitering två skilda verksamheter Det är viktigt att känna till att Grön rehabilitering och Grön Omsorg är två skilda verksamheter som finansieras från olika håll och berör olika människor med skild problematik och/eller behov. Grön omsorg: Grön omsorg definieras av LRF som meningsfullsysselsättning på gårdar i lantlig miljö för människor i behov av särskilt stöd. De som kan komma i fråga för Grön Omsorg är människor som på olika sätt berörs av socialtjänstlagen (SoL) eller Lagen om stöd och service till funktionshindrade (LSS). Grön rehabilitering: Det finns i dag ingen exakt entydig definition av grön rehabilitering. En allmän beskrivning av begreppet kan sägas att det är en kombination av en grön del och en vit del. Inom grön rehabilitering nyttjas kontakten med gröna miljöer, dvs. naturen och trädgården i behandling. Inom grön rehabilitering tillvaratas miljöpsykologiska effekter av naturen. Naturens hälsomässiga värden understödjer rehabiliteringseffekten tillsammans med traditionella vita metoder vid stressrelaterad psykisk ohälsa så som avspänning, stresshantering, kroppskännedom, terapeutiska samtal och fysisk aktivitet. Begreppet trädgårdsterapi har en snarlik betydelse, men med fokus på vistelse och aktiviteter som är knutna till enbart trädgård. Socialstyrelsen definierar rehabilitering som ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, pedagogisk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som skall hjälpa sjuka och skadade med förvärvad funktionsnedsättning att återvinna eller bibehålla bästa möjliga funktionsförmåga och förutsättningar för ett normalt liv. Ansvaret för rehabilitering vilar på flera aktörer; arbetsgivaren, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Alla med olika uppdrag och ansvar. 8

9 ORGANISATIONERS REHABILITERINGSANSVAR ORGANISATION ANSVAR MÅL Arbetsgivaren Försäkringskassan Hälso- och sjukvården Socialtjänsten Arbetsförmedlingen Ansvarar för arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder som kan vidtas inom eller i anslutning till den egna verksamheten. Ansvarar för att samordna och utöva tillsyn över de insatser som behövs för rehabiliteringen. Försäkringskassan skall i samråd med den försäkrade se till att dennes behov av rehabilitering kartläggs och att åtgärder vidtas för en effektiv rehabilitering. Ansvarar för medicinsk rehabilitering. De ansvarar för att tillhandahålla medicinsk vård, behandling, habilitering och rehabilitering. Ansvarar för den enskildes sociala rehabilitering i enlighet med socialtjänstlagen. Med social rehabilitering avses råd, stöd, service, sysselsättning och behandling. Ansvarar för vägledning, arbetslivsinriktad rehabilitering och utbildning i syfte att hjälpa personen att få ett arbete. Att arbetstagaren kommer åter i arbete hos arbetsgivaren Individen skall återfå arbetsförmåga. Målet med den medicinska rehabiliteringen är att individen skall uppnå bästa möjliga funktionsförmåga samt fysiskt och psykiskt välbefinnande. Att främja ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor samt aktivt deltagande i samhällslivet. Individen skall bli anställningsbar. För Grön rehabilitering, där vårdtagarna är sjukskrivna via försäkringskassan och förväntas gå tillbaka till arbetslivet kan inte grön rehabilitering genomföras som tidigare på grund av regelförändringar i socialförsäkringssystemet. I dag finns ingen betalande kund till den gröna rehabiliteringen så som tidigare. När rehabiliteringskedjan infördes 1 juli 2008, har inte längre försäkringskassan rehabiliteringsansvaret för dessa klienter utan rehabiliteringsansvaret ligger hos landstinget. Landstinget ansvarar för medicinsk behandling och rehabilitering som är evidensbaserad. I dagsläget inom grön rehabilitering finns inte forskning som uppfyller evidenskraven för medicinsk behandling. Därmed kan landstinget idag inte köpa grön rehabilitering som medicinsk behandling. För att kunna köpa grön rehabilitering som medicinsk rehabilitering för offentliga medel till sjukskrivna som förväntas gå tillbaka till arbetslivet krävs forskning med starkare evidens. Grön rehabilitering kan däremot finansieras privat, av arbetsgivare eller upphandlas av arbetsförmedlingen som arbetslivsinriktad rehabilitering. För sjukskrivna anställda har arbetsgivaren ett rehabiliteringsansvar och det kan finnas en möjlighet att arbetsgivare köper in grön rehabilitering till sin personal, alternativt att företagshälsovården tillhandahåller denna rehabiliteringstjänst eller använder sig av underleverantörer. Men för sjukskrivna arbetslösa finns inte samma möjlighet. 9

10 2.5 Projektorganisation Samverkansprojekt Projektet är ett samverkansprojekt mellan Skogsstyrelsen Norra Dalarnas distrikt, Mora kommun och Landstinget Dalarna. Projektägare och initiativtagare till projektet är Skogsstyrelsen Norra Dalarnas distrikt. Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen är en statlig myndighet med lokalkontor i de flesta kommuner, och det har blivit ganska unikt i Sverige. Vi sorterar under landsbygdsdepartementet. Vi jobbar med lagfrågor, utbildning av skogsägare, rådgivning, skogliga stöd, formellt skydd av skog men också som en av få myndigheter med affärsverksamhet i form av olika sorters inventeringar, utbildningar och expertmedverkan. Vi initierar och deltar också i olika typer av projekt. Vi är cirka 1000 anställda och vid Norra Dalarnas distrikt finns 20 anställda. Norra Dalarnas distrikt består av Mora, Orsa, Älvdalen och Malung-Sälen kommuner. Vi har kontor i Mora, Malung, Älvdalen, Lima och Särna. Vår verksamhet omfattar alla aspekter av skogen, till exempel produktion, naturmiljö, kulturmiljö, rennäring, regional utveckling och sociala värden. Skogen är viktig för virkesproduktionen, den biologiska mångfalden och för människors rekreation. Skogsstyrelsens vision är Skog till nytta för alla. För regional utveckling är det övergripande målet att skogens potential tas tillvara när det handlar om att skapa sysselsättning och tillväxt i alla delar av landet. Skogsstyrelsen skall verka för att skogslandskapet som resurs i friskvård, omsorg och rehabilitering lyfts fram och kan utvecklas som samhällsnytta och utvecklingsområde i företagande på landsbygden. Skogsstyrelsen arbetar också med sociala värden där vi vill stimulera användandet av skogen som hälsoresurs i skola, äldre- och handikappomsorg och rehabilitering, men också inom arbetslivsinriktade insatser, hälsovård, naturturism samt integration. Skogsstyrelsens syfte med att initiera projektet är och har varit att samverkan med andra organisationer och arbeta inom verksamhetsområdena sociala värden och regional utveckling. Mora kommun Mora kommun har drygt invånare. Under den senaste tioårsperioden har invånarantalet minskat med ca 900 personer. Ca 55 % av befolkningen bor i centralorten. Tillverkningsindustrin och turismen dominerar näringslivet. Bland de ledande företagen är Ostnor som tillverkar VVS-armatur, Frosts Knivfabrik AB och KJ Eriksson AB (knivfabrik), samtliga i Östnor, samt AB Wibe (bl.a. stegar och master) i centralorten. Kommunen har även gammal 10

11 tradition kring metall-, snickeri- och snideriarbeten, såsom vävstolar, möbler och dalahästar. Kommunen är själv den största arbetsgivaren på orten. Kommunen har ca 1800 anställda, fördelade på Kommunledningskontor, För- och grundskoleförvaltning, Gymnasieförvaltning, Kulturförvaltning, Miljö- och hälsoskyddsförvaltning, Räddningstjänst, Socialförvaltning, Stadsbyggnadsförvaltning och Teknisk förvaltning. Därutöver finns tre helägda kommunala bolag, Morastrand, Moravatten och Moraparken. Mora kommuns syfte med att gå in i projektet var att undersöka möjligheterna att i större utsträckning använda naturen som en resurs i undervisningen i skolorna och/eller som en resurs i rehabiliteringen av människor som drabbats av svårhanterliga psykiska eller fysiska motgångar i livet. Landstinget Dalarna Inom det geografiska området Dalarna, har Landstinget Dalarna sitt verksamhetsområde. Länet består av 15 kommuner och i Dalarna bor invånare 4. Verksamheten täcker hela länet, från Idre i norr till Krylbo i söder. Landstinget ansvarar för att alla som bor eller tillfälligt vistas här ska få god hälso- och sjukvård på lika villkor. Landstinget har två huvuduppgifter hälso- och sjukvård och regional utveckling. Den främsta uppgiften är hälso- och sjukvård som omfattar primärvård, sjukhusvård och insatser för bättre folkhälsa. Folktandvård, utbildning, kulturverksamhet samt stöd till funktionshindrade och folkrörelser ingår också i landstingets åtagande. Landstinget Dalarna är ett företag med medarbetare, varav kvinnor och män (år 2010). Landstinget Dalarna har som verksamhetsidé Ett hälsofrämjande landsting för ett hållbart Dalarna. Hälsofrämjande insatser är prioriterat av landstingsledningen och ger stöd för att delta i utvecklingsarbeten inom områden som: hälsa, miljö och regional utveckling. Landstingets syftet med att delta i projektet Hälsa över gröna gränser är att bidra till spridning av naturens möjligheter i hälsofrämjande arbete och att utveckla samverkan mellan näringsliv, landsting och kommun. Styrgrupp Thomas Östlund Distriktschef Susanne Pihiven Hälsopedagog/projektledare Tord Karlsson Kommundirektör Suzanna Westberg Folkhälsostrateg Skogsstyrelsen Norra Dalarnas distrikt Skogsstyrelsen Norra Dalarnas distrikt Mora kommun Landstinget Dalarna Ansvar: Styrgruppen har träffats fem gånger under projektets gång. Projektledaren har varit sammankallande, föredragande och sekreterare. Styrgruppen har varit ytterst ansvariga för 4 Källa: SCB. Folkmängd Dalarna år

12 projektet, dess aktiviteter och budget. Styrgruppen har ansvarat för att sprida information om projektet i sin organisation. Projektledare Projektledare för projektet har varit Susanne Pihiven, hälsopedagog, anställd vid Skogsstyrelsen Norra Dalarnas distrikt. Ansvar: Sammankallande, föredragande och sekreterare i styrgruppen. Projektledaren har drivit och utvecklat projektet efter styrgruppens prioriteringar. Referensgrupp Referensgruppen har inte bestått av någon sammansattgrupp, utan projektledaren har inhämtat information från andra organisationer som tillexempel arbetar med liknade verksamhet och kan komma projektet till gagn. Offentliga verksamheter Offentliga verksamheter främst i Norra Dalarna, men också övriga Dalarna har erbjudits att kostnadsfritt ta del av projektets aktiviteter. Offentliga verksamheter som har besökts av projektledaren framgår av projektets aktivitetsplan, Bilaga 1. Målet har varit att offentliga verksamheter implementerar mer natur i sin verksamhet för olika målgrupper för ökad folkhälsa. Ansvar: Frivilligt deltagande. Offentliga verksamheter implementerar natur efter egna behov, förutsättningar och intressen. Säljare av gröna välfärdstjänster Företagare och blivande företagare har erbjudits att kostnadsfritt ta del av projektets aktiviteter. Projektet har vid flera tillfällen erbjudit en mötesplats och kompetensutveckling inom ämnesområdet gröna välfärdstjänster. Målet har varit att företagare och andra organisationer implementerar mer natur i sin verksamhet för olika målgrupper för ökad folkhälsa och näringslivsutveckling. Projektet har skapat ett företagarnätverk genom en kartläggning av intresserade säljare för gröna välfärdstjänster via en enkätundersökning. Projektets företagarnätverk marknadsförs på projektets webbplats Projektet har haft ytterligare kontakt med företagare inom ämnesområdet, men som inte medverkat i kartläggningen. Ansvar: Frivilligt deltagande. Företagare implementerar natur efter behov, förutsättningar och intressen. 2.6 Finansiering KONTANT MEDFINANSIERING Totalt Mora kommun Landstinget Dalarna Summa kontant finansiering: DIREKTFINANSIERADE KOSTNADER Totalt Skogsstyrelsen 174 dv. 181 dv. 80 dv. 435 dv. Landstinget Dalarna 6 dv. 6 dv. 8 dv. 20 dv. Summa d.f.n. kostnader: 181 dv. 187 dv. 118 dv. 455 dv. 12

13 2.7 Genomförande/projektets aktiviteter Projektets inriktning har varit att stimulera till utveckling av området gröna välfärdstjänster och öka kunskapen om naturens hälsobringande effekter. Detta genom kompetensutveckling, nätverksbyggande och operativ verksamhet. Projektets aktiviteter har prioriterats av styrgruppen och aktiviteterna har utgått från de lokala behov som finns hos offentliga aktörer och hos de småföretagare som medverkat i projektet. Projektet har följt tidsplanen, med start den 1 jan 2009 och avslut 30 juni Projektet har bland annat anordnat två konferenser, ett seminarium och en cirkel med stort deltagarintresse. Projektet har erbjudit aktivitetsdagar, föreläsningar, fortbildning samt studieresor. För vissa aktiviteter har projektet samverkat med andra organisationer. Projektet har erbjudit en arena för nätverkande mellan privat och offentlig sektor. Ett företagarnätverk har skapats. Nätverket finns att ta del av på projektets webbplats. Information har spridits via webbplatsen med unika besökare och via nyhetsbrev som 191 personer har anmält intresse för. Aktiviteter har anordnats för både allmänheten, småföretagare och offentliga aktörer. För ökad folkhälsa har projektet i samarbete med Mora kommun och IFK Mora Idrottsallians ansökt om en förstudie för att tillgängliggöra tätortsnära natur. Ansökan är beviljad och förstudien startar aug Med ansökan vill projektet möjliggöra upplevelser av och i natur för alla. Upplevelsestigen/stigarna planeras ha ett särskilt fokus på barn, ungdomar, rullstolsburna och synskadade. Läs mer om projektets alla aktiviteter i Bilaga 1: Projektets aktivitetsplan. För ytterligare information om projektets aktiviteter kan du ta del av bilaga 2: Konferensutvärdering och bilaga 3: Cirkelutvärdering. Du kan också läsa mer om projektets aktiviteter på webbplatsen Där hittar du åhörarkopior och annan dokumentation från flera av de arrangemang som ägt rum inom projektet. 13

14 3. Kunskapsläget natur och hälsa Kunskapen om naturens positiva betydelse för hälsan är välbelagd 5. Experimentella studier visar att naturmiljöns främsta hälsoeffekt handlar om stressreduktion. Kontakt med vissa naturmiljöer ger en minskad insöndring av stresshormoner och samtidig ökning av lugn-och-ro-hormoner. Detta leder i sin tur till såväl fysiologiska reaktioner såsom sänkt blodtryck och avslappnade muskler som till psykologiska och intellektuella effekter som minskad oro samt förbättrad koncentration och inlärning. I jämförelser mellan olika befolkningsgrupper påvisas minskad förekomst av depression och annan psykisk ohälsa hos dem med närhet till grönområden. Flera studier talar för att tillgång till natur och grönområden i vardagen har betydande positiva folkhälsoeffekter inklusive ökad livslängd. Flera studier visar därtill att närhet till natur och grönområden stimulerar till både fysisk och social aktivering, vilket ger ytterligare positiva hälsoeffekter. Det har visat sig att god tillgång till natur och grönområden är en viktig faktor för att utjämna skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper. Mot denna bakgrund ter det sig lockande att använda sig av naturen i vård och omsorg för att uppnå önskvärda behandlingseffekter. Så sker redan hos flera landsting och kommuner där naturen används som resurs för arbetsinriktade insatser, rehabilitering, omsorg och friskvård. Forskningen när det gäller metoder som använder natur i behandlingssyfte är dock fortfarande begränsad till relativt små studier. Även om resultaten är positiva för studerade diagnoser och tillstånd är studierna vanligen relativt små och saknar jämförelse med andra behandlingsmetoder. I en färsk vetenskaplig sammanställning 6 över så kallade naturassisterade terapier (NAT) konstateras dock att det vi vet om naturens generellt sett positiva effekter på hälsan och de små men ändå pålitliga resultat som finns när det gäller natur som inslag i vård och behandling stöder uppfattningen om naturassisterade terapier som effektiva och adekvata insatser. Ämnesområdet är således ett intressant tema för utvecklingsprojekt inom hälso- och sjukvården där aktuell kunskap kan tillämpas. Samtidigt efterlyses mer forskning. Foto: Ulf Palm 5 Hallberg, J. Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling. Landstinget Dalarna 2010; Annerstedt, M, Währborg, P. Nature-assisted therapy: Systematic review of controlled and observational studies. Scandinavian Journal of Public Health, 2011; 39:

15 4. Utvärdering Projektutvärderare har varit Johan Hallberg, läkare och strateg för hälsopromotion och hållbar utveckling vid Landstinget Dalarna. Under jan 2011 genomfördes en enkätundersökning till deltagande småföretagare och andra med intresse för att utveckla verksamheter inom gröna välfärdstjänster. Enkäten gick ut till 49 personer/organisationer via e-post. Svarsfrekvensen var relativt låg, 19 respondenter vilket motsvarar ca 40 %. Ta del av resultaten under rubriken 5.2 Måluppfyllelse, utvärdering och resultat. 5. Resultat och måluppfyllelse 5.1 Vilka möjligheter finns för Gröna välfärdstjänster Gröna välfärdstjänster kan vara en del i offentlig verksamhet men det ger också utrymme för näringslivsutveckling. Tjänsterna kan tillhandahållas av småföretagare och köpas av offentliga och privata aktörer. Tjänsterna kan också bedrivas helt i offentlig regi eller i offentlig regi på småföretagarens ägor. Utbudet av gröna välfärdstjänster kan t.ex. vara utomhuspedagogik, naturskola, grön omsorg, grön rehabilitering eller grön arbetsträning. Gröna välfärdstjänster kan också handla om friskvårdstjänster i skogen. Grön Omsorg är en del av utbudet av gröna välfärdstjänster. Tidigare har det första steget till Grön Omsorg har tagits av företagaren som kontaktar kommunen 7. I dag är det vanligare att berörda politiker som vill införa Grön Omsorg skriver en motion till kommunfullmäktige och sedan hittar lämpliga företagare som kan erbjuda omsorgsverksamheten (a.a.) Kunden till Gröna välfärdstjänster kan vara: Privatpersoner Företag - som erbjuder friskvård eller rehabilitering till sin personal. Ekonomiska föreningar Finsamförbund/Samordningsförbund som erbjuder friskvård eller rehabilitering till sina klienter. Skolan - som erbjuder pedagogisk verksamhet i natur- och djurbaserad miljö, och/eller pedagogisk verksamhet till elever med särskilda behov. Socialtjänsten - som erbjuder omsorg, friskvård eller rehabilitering till personer som omfattas av SoL eller LSS. Kriminalvården Arbetsförmedlingen upphandlar generella rehabiliteringstjänster och arbetslivsinriktade insatser. Verksamhetsmodeller Det finns olika verksamhetsmodeller för gröna välfärdstjänster. Tjänsterna kan tillhandahållas av småföretagare och köpas av offentliga och privata aktörer. Tjänsterna kan också bedrivas helt i offentlig regi eller i offentlig regi på småföretagarens ägor. Oberoende av vilken verksamhetsmodell som väljs är det viktigt att skilja vård-/omsorgs verksamhet från övrig verksamhet om sådan bedrivs. Vård- och omsorgsverksamhet tillför generellt inte något ekonomisk till den i den ordinarie produktionen, vilket inte heller är tanken. Vård- och omsorgstagaren är på plats för att få just vård och/eller omsorg som kräver specialanpassade aktiviteter. För att det skall handla om vård/omsorg är det viktigt att handledningen kräver mer än 7 LRF (2010). Information till dig som köpare av Grön Omsorg Meningsfull sysselsättning på gårdar i lantlig miljö för människor med behov av särskilt stöd. 15

16 vad utfört arbete inbringar. Om situationen blir omvänd och företagaren får ett ekonomist värde av klienten, så är det en fråga om lönearbete. Ofta kan detta arbete ske med en lönesubvention. Totalentreprenad Totalentreprenad innebär att företagaren har totalansvar för verksamheten. Kunden betalar för; lokalhyra, inventariehyra, personalkostnader, vård och omsorg av brukarna, telefon och förbrukningsmaterial. Kommuner köper platser, oftast utifrån ett anbudsförfarande som ett komplement till kommunens egna dagliga verksamhet. För totalentreprenad med enskild vårdverksamhet krävs tillstånd från Socialstyrelsen (Läs mer under rubriken Tillstånd på sidan 19). Ersättningen är generellt den samma som för offentliga omkostnader för samma typ av verksamhet. Ersättningen baseras på ett grundbelopp som beslutas av kommunen eller på brukarens individuella behov av omsorg, vilket bedöms utifrån funktionsnedsättning, så kallad nivåindelning 8. Företagaren är arbetsgivar- och personalansvarig och betalar ut lönerna till verksamhetens anställda. Vid totalentreprenad görs investeringar i byggnader, djur och inventarier av företagaren. Entreprenad - Arvodesbaserad verksamhet Entreprenad ställer inte samma krav på kompetens hos ansvarig som totalentreprenad. Vid entreprenad hyr tillexempel en kommun in sig på företagarens ägor. Kommunens personal finns med i verksamheten som handledare och är ansvariga för vård- och omsorgsdelen. Företagaren roll är att finnas tillhands som aktivitetsledare för meningsfulla sysslor till brukarna. Både kommunens personal och företagaren avlönas av kommunen. Företagaren är anställd av kommunen som aktivitetsledare med arvodesbaserad avtalsenlig lön. För entreprenadverksamhet kan kommunen ta fram anbudshandlingar där de definierar med skallkrav vad man vill upphandla. Företagaren är ansvarig för säkerheten, investeringar i byggnader och djur. Skola, förskola, fritidsverksamhet En möjlighet för gröna välfärdstjänster med pedagogisk verksamhet är inom förskola, grundskola, gymnasieskola, särskola och fritidsverksamhet. Tillexempel kan skolan använda sig av alternativ skolundervisning i natur- och lantbruksmiljö, vilket syftar till att öka motivation, självkänsla och uthållighet hos barn och unga med komplex problematik. I dag finns flera kommunala och fristående skolor samt förskolor som profilerar sig med hälsa- natur och miljö inriktning och använder sig av utomhuspedagogik året runt. Gröna välfärdstjänster för elever kan se ut på olika vis, t.ex. kan lantbrukare erbjuda lantgården som utomhuspedagogik till skolan eller som fritidsverksamhet. Pedagogen kan också flytta ut en del av sin tjänst för undervisning i natur- och lantbruksmiljö. Socialtjänsten Inom socialtjästen finns flera möjligheter för gröna välfärdstjänster inom lagen (2001:453) Socialtjänstlagen, (SoL) och Lagen (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade, (LSS). Socialtjänsten ansvarar för den enskildes sociala rehabilitering i enlighet med socialtjänstlagen. Med social rehabilitering avses råd, stöd, service, sysselsättning och behandling. De insatser som du får från socialtjänsten ska vara av god kvalitet och utföras av personal med 8 Vill du veta mer om offentliga omkostnader, se Öppna jämförelser som ges ut av Sveriges kommuner och landsting (SKL). I öppna jämförelser kan du jämföra information om kvalitet, resultat och kostnader inom vissa verksamhetsområden som kommuner, landsting och regioner ansvarar för. Webbplats: Se även Kommun- och landstingsdatabasen, Kolada som ger en samlad bild av nyckeltal om resurser, volymer, kostnader och kvalitet av kommunernas och landstingens verksamheter år för år. Webbplats: 16

17 lämplig utbildning och erfarenhet. Förutom kommunens socialtjänst kan också privatpersoner, stiftelser, bolag eller föreningar bedriva verksamhet inom socialtjänsten. Det kan t.ex. gälla vård och behandling av missbrukare eller omsorg om äldre eller funktionshindrade eller särskilt boende. Socialtjänsten är skyldig att informera om vilka insatser den enskilde har rätt till med stöd av socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till funktionshindrade (LSS). Alla som arbetar inom socialtjänsten har tystnadsplikt. Lagen (2001:453) Socialtjänstlagen (SoL) Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och hjälp som de behöver. Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) trädde i kraft 1 jan 1982, sedan dess har lagen ändrats flera gånger. Socialtjänstlagen handlar om rättigheter till ekonomiskt och socialt stöd. De hjälpinsatser som personer kan få kallad för bistånd och kan bestå av socialbidrag/försörjningsstöd och olika typer av vård och omsorgsinsatser. Enligt socialtjänstlagen har kommunen ett särskilt ansvar för vissa grupper: barn och ungdomar, människor med missbruksproblem, äldre människor, människor med funktionshinder, anhörigvårdare och brottsoffer. SoL är en så kallad målinriktad ramlag som innebär att kommunen har ganska fria händer att utforma socialtjänstlagen utifrån egna förutsättningar. Genom SoL kan äldre ansöka om att delta i dagverksamhet och socialtjänsten skall medverka för att personer med fysisk eller psykiska funktionshinder får en meningsfull sysselsättning. Lagtext SoL Sveriges Riksdag SFS 2001:453 Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. LSS gäller för tre personkretsar och vidare ger LSS rätt till tio insatser för särskilt stöd och särskild service som människor kan behöva utöver det som de kan få genom annan lagstiftning. LSS är ett komplement till andra lagar och innebär inte någon inskränkning i de rättigheter som andra lagar ger. PERSONKRETSAR ENLIGT LSS Personkrets 1 Personkrets 2 Personkrets 3 Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, Lagtext LSS Sveriges Riksdag SFS 1993:387 Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande om, de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföring-en och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Meningsfull sysselsättning och tillvaro enligt SoL & LSS För verksamheter som bedriver meningsfull sysselsättning för funktionshindrade och en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra finns en möjlighet att utöva Grön Omsorg. Daglig verksamhet enligt LSS och Dagverksamhet enligt SoL är verksamhet som skall ge möjlighet till en meningsfull arbetsdag för personer som har en funktionsnedsättning. Daglig verksamhet och dagverksamhet vänder sig till personer i yrkesverksam ålder som har en funktionsnedsättning men inte arbetar eller går någon utbildning. Daglig verksamhet och dagverksamhet utformas utifrån funktionsnedsättningen och utifrån egna önskemål. I dagsläget kan endast personer från personkrets 1 och 2 beviljas bistånd för daglig verksamhet i LSSlagstiftningen. Personer med psykiska funktionsnedsättningar som tillhör personkrets 3 i LSSlagstiftningen kan i dagsläget inte beviljas daglig verksamhet enligt LSS, utan beviljas daglig 17

18 verksamhet utifrån 4 kap. 1 SoL (biståndsparagrafen för sin livsföring för att stärka möjligheterna att leva ett självständigt liv). Även äldre personer skall få möjlighet till en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra enligt 5 kap. 4 SoL. Skillnaden mellan SoL och LSS när det handlar om daglig verksamhet är att LSS ger individen rätt till en insats, medan individen i SoL erbjuds en insats. Visa brukare får aktivitetsersättning via LSS och andra får försörjningsbidrag via SoL när de deltar i sysselsättningsinsatser. Socialtjänstens övriga möjligheter för gröna välfärdstjänster Socialen kan också som fritidsverksamhet, lägerverksamhet eller aktivitetsdagar för t.ex. anhörigvårdare, barn och ungdomar eller personer med funktionsnedsättningar nyttja djur/naturbaserade aktiviteter i socialt och hälsofrämjande syfte. Socialtjänsten skall också sörja för att missbrukare skall få den vård och hjälp som han/hon behöver och i vissa fall kan även dessa personer eller personer som utslussas från anstalt hos kriminalvården komma i fråga för Grön Omsorg. Äldre och handikappade kan ansöka om bistånd på utevistelse. Men det finns ingen tydlig vägledning som gäller rätten till utevistelse i socialtjänstlagen däremot står det i 5 kap. 4 att socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Av den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken (prop. 1997/98:113) framgår att äldre skall kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag. I Nationella folkhälsokommitténs slutbetänkande Hälsa på lika villkor nationella mål för folkhälsan (SOU 2000:91) är ett av målen ökad fysisk aktivitet. Där står bl.a. att samhället har ett särskilt ansvar för att äldre och funktionshindrade har möjlighet att komma ut varje dag. Inom socialtjänsten kan också klienter få bistånd på social tid t.ex. inom demensomsorgen där den enskilde kan välja en aktivitet som en promenad. En förutsättning för att önskan om promenader och utevistelse skall tillgodoses är att den enskilde informeras om möjligheterna till detta bistånd. I vissa kommuner finns kommunala riktlinjer för utevistelse. Personer kan också ansöka om bistånd på ledsagarinsatser enligt SoL och LSS. Här ges också möjlighet, promenader, utevistelse och deltagande i fritidsaktiviteter. Oavsett lagstiftning är ledsagningen knuten till aktiviteter utanför hemmet. Syftet är att bryta den isolering som kan bli en konsekvens av en funktionsnedsättning. Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen kan ha möjlighet för arbetsmarknadspolitiska program och insatser i naturen eller delvis i naturen, genom upphandling. En sådan insats kan vara arbetslivsinriktad rehabilitering. Rehabiliteringsaktörer och arbetsmarknadspolitiska program upphandlas av arbetsförmedlingen centralt via offentlig upphandling (LOU). Håll utkik på myndighetens hemsida om aktuella upphandlingar. Viktigt att tänka på är att man i dessa upphandlingar kanske inte specifikt frågar efter naturbaserade tjänster utan efter arbetslivsinriktad rehabilitering eller liknade. Större rehabiliteringsaktörer som vunnit en upphandling köper i vissa fall underleverantörer lokalt. En ny möjlighet som finns hos arbetsförmedlingen för rehabiliteringstjänster är att de har möjlighet att använda sig LOV för rehabiliteringstjänster. Läs mer om detta under rubrik 5. Lagen (2008:962) om valfrihetssystem LOV på sidan 22. Arbetsförmedlingen har tagit över uppdraget om arbetslivsinriktad rehabilitering. Personer med olika typer av funktionshinder kan få olika typer av anställningsstöd (lönestöd). Dessa stöd är knutna till den enskilda personen och är mycket individuella, stödet grundar sig på personens problematik. Olika typer av anställningsstöd är tillexempel; utvecklingsanställning, trygghetsanställning, särskilt anställningsstöd, lönebidragsanställning och nystartsjobb/särskilt nystartsjobb. I vissa stöd, t.ex. utvecklingsanställning utgår handledarstöd. Detta handledarstöd är 18

19 ett anordnarbidrag som kan sökas av anordnaren för särskilda omkostnader i samband med vissa anställningsstöd. Vissa av dessa stöd kan vara aktuella för företagare som vill nyttja naturen och jordbruket för människors hälsa och sysselsättning. Finsam/samordningsförbund En möjlighet för friskvård, rehabilitering och arbetslivsinriktade insatser i naturen är inom verksamhet för Finsam/samordningsförbund. Ett samordningsförbund är en samverkanslösning mellan försäkringskassa, arbetsförmedling, landsting och kommunerna socialtjänst, för personer med komplex problematik som är aktuella hos minst två myndigheter. Ett Finsam/samordningsförbund skall ge kommuner, landsting, arbetsförmedlingar och försäkringskassor möjlighet att ta ett gemensamt ansvar kring rehabiliteringsinsatser för en effektivare resursanvändning och bygger på lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Huvudmännen samordnar finansiellt rehabiliteringsinsatser som syftar till att den enskilde individen uppnår eller förbättrar sin förmåga till förvärvsarbete. Ett samordningsförbund bedrivs fristående och samordningsförbundet är en offentligrättslig juridisk person som har egen rättskapacitet. Ett samordningsförbund skall förhindra att människor hamnar i en gråzon mellan och förhindrar rundgång mellan de olika huvudmännen. Samordningsförbund kan bedriva grön rehabilitering som permanent verksamhet med sin egen personal, eller i projektform. Samordningsförbunden/Finsam kan också köpa in friskvårdstjänster i naturen för sina klienter. Finsam/samordningsförbund i Dalarna I Dalarna finns sex samordningsförbund. 11 av 15 dalakommuner har samordningsförbund. Nedan kan du se vilka kommuner som har/inte har samordningsförbund: Mora kommun Inget Finsam/samordningsförbund Orsa kommun Inget Finsam/samordningsförbund Älvdalen kommun Inget Finsam/samordningsförbund Malung-Sälen kommun Finsam Västerdalarna Vansbro kommun Finsam Västerdalarna Rättvik kommun Nedansiljans samordningsförbund Leksans kommun Nedansiljans samordningsförbund Gagnef kommun Nedansiljans samordningsförbund Falu kommun Finsam Falun Borlänge kommun Samordningsförbundet Borlänge Avesta kommun Södra Dalarnas samordningsförbund Hedemora kommun Södra Dalarnas samordningsförbund Säter kommun Inget Finsam/samordningsförbund Smedjebacken kommun Finsam västerbergslagen Ludvika kommun Finsam västerbergslagen Tillstånd Det är väsentligt att undersöka om verksamheten är tillståndspliktig, eller om det behövs någon form av registrering eller anmälan till någon myndighet. Nedan presenteras myndigheter du bör kontakta om du planerar verksamheter som berörs av dessa ämnesområden. För vissa ansökningar kan myndigheten ta ut en ansöknings- och tillsynsavgift. Kommunen - Livsmedelslagstiftning: Om du serverar eller uppmanar till att äta eller dricka något, då är du ansvarig enligt livsmedelslagstiftningen. Innan en livsmedelsverksamhet får påbörjas krävs det att verksamheten har ett tillstånd eller att en anmälan om registrering görs till din kommun. I stort sett kräver all hantering av livsmedel en anmälan. För anmälan betalar du en anmälningsavgift och en årlig kontrollavgift. Verksamhet som drivs under enstaka dagar om året som ej är sammanhängande räknas ej som regelbundna och behöver inte anmälan (max 5 ggr/år och max 2 dagar i rad, tänk på att även inköp, lagring och beredning räknas in i tiden). 19

Omsorgsplan 2014 2020

Omsorgsplan 2014 2020 Omsorgsplan 2014 2020 Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-05-26, 67 Dnr KS 2013/491 1 Innehåll Sammanfattning sid 3 Inledning sid 4 Målgrupp sid 5 Insatser enligt LSS, utvecklingen under de senaste sex

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning

Omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning Omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2015 Reviderad 2015-04-14 Omsorg är vår uppgift! Åldrande och funktionsnedsättningar kan orsaka svårigheter på många olika sätt. Ibland behövs det

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100

Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100 Social- och omsorgskontoret Riktlinjer för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100 Inga-Lena Palmgren utredare Stab Telefon (direkt):

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun FÖRFATTNINGSAMLING (7.16) Handikappolitiskt program för Orust kommun 2010 2014 Handikappolitiskt program Övergripande handlingsplan Dokumenttyp Planer Ämnesområde Handikappolitik Ägare/ansvarig Stabschef

Läs mer

välfärd i hela landet

välfärd i hela landet välfärd i hela landet stämmoprogram Partistämman 2015 Välfärd i hela landet Närodlad välfärd Kvaliteten i den svenska välfärden ligger i de flesta internationella jämförelser i världsklass, oavsett om

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Omvårdnad Gävle 2 0 0 6 K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Innehållsförteckning Vad är en kvalitetsdeklaration? 3 1. Biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen (SoL) 1.1

Läs mer

YTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77. SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm

YTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77. SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm 1 (8) YTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77 SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Möjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Läs mer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har

Läs mer

Sjuhärads Samordningsförbund -ett sätt att finansiera rehabilitering, och främst - ett sätt att arbeta:

Sjuhärads Samordningsförbund -ett sätt att finansiera rehabilitering, och främst - ett sätt att arbeta: Sjuhärads Samordningsförbund -ett sätt att finansiera rehabilitering, och främst - ett sätt att arbeta: Samordningsförbundet verkar för nytänkande och flexibilitet genom att över tid anpassa insatser till

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner

Läs mer

Ansvar för utbildning och särskilda stödinsatser i skola och barnomsorg vid placeringar i annan kommun m.m. Ersätter: 1997:202 Bilagor:

Ansvar för utbildning och särskilda stödinsatser i skola och barnomsorg vid placeringar i annan kommun m.m. Ersätter: 1997:202 Bilagor: Cirkulärnr: 2006:18 Diarienr: 2006/0876 Handläggare: Laina Kämpe Avdelning: Avdelningen för lärande och arbetsmarknad Datum: 2006-05-23 Mottagare: Barnomsorg Skola Individ- och familjeomsorg Handikappomsorg

Läs mer

Omsorg, vård och stöd. Information för teckenspråkiga döva och dövblinda

Omsorg, vård och stöd. Information för teckenspråkiga döva och dövblinda Omsorg, vård och stöd Information för teckenspråkiga döva och dövblinda 1 Omsorg, vård och stöd Den här broschyren är tänkt som en vägledning till vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad för dig som

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

BUDGET 2014 - tillgänglighet

BUDGET 2014 - tillgänglighet BUDGET 2014 - tillgänglighet Visstidsanställning av personer med funktionsnedsättning 5 mnkr Alfa: information och vägledning om sysselsättning, studier, praktik och arbete till personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik. Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare

Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik. Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare Centerpartiet är redan ett parti att räkna med i Örnsköldsvik. Vi har inte den formella makten, däremot

Läs mer

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll! Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar

Läs mer

Vision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga.

Vision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga. ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM Lycksele kommun Vision I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga. Malin Ackermann Lennart Melin Inledning Ansvaret för arbetsmarknadspolitiken

Läs mer

Yttrande över Betänkandet bättre insatser vid missbruk och beroende, SOU 2011:35

Yttrande över Betänkandet bättre insatser vid missbruk och beroende, SOU 2011:35 Ert datum Er beteckning, referens Registrator Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Betänkandet bättre insatser vid missbruk och beroende, SOU 2011:35 Allmänna synpunkter och förslag Famna

Läs mer

Storfors kommun som assistansanordnare för LSS Kundversion

Storfors kommun som assistansanordnare för LSS Kundversion Storfors kommun som assistansanordnare för LSS Kundversion Vad personlig assistans är Personlig assistans är en insats i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Insatsen kan även

Läs mer

Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening.

Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening. Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening. Inventering (Husesyn) rörande situationen för de allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade och deras anhöriga i respektive kommun.

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

En konferens för folkhälsa och näringslivsutveckling.

En konferens för folkhälsa och näringslivsutveckling. En konferens för folkhälsa och näringslivsutveckling www.hogg.se Foto: Johan Hallberg STYRGRUPP ORGANISATION E-post Thomas Östlund Distriktschef, Skogsstyrelsen Norra Dalarnas distrikt thomas.ostlund@skogsstyrelsen.se

Läs mer

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 2015-09-24 Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 Inledning Socialnämndens mål utgår från vision, verksamhetsidé och förhållningsätt på kommunövergripande nivå. Med utgångspunkt i dessa

Läs mer

HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN

HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2006-12-20, 127 BAKGRUND I alla delar av världen, i varje land och på alla samhällsnivåer finns människor med funktionsnedsättningar. Handikappolitik

Läs mer

Vellinge.se. Foto: Kristina Almén. Foto: Kristina Almén. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh

Vellinge.se. Foto: Kristina Almén. Foto: Kristina Almén. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh Foto: Kristina Almén Foto: Kristina Almén Foto: Caroline Hagström Vellinge.se Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra värderingar vägleder

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

2013-2020. Vård- och omsorgsprogram

2013-2020. Vård- och omsorgsprogram 2013 2020 Vård och omsorgsprogram Antaget av Kommunfullmäktige den 27 mars 2013, 60, Dnr: KS 236/11770 Vård och omsorgsprogram 2013 2020 Båstads kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara valet

Läs mer

Kvalitetsplan 2015 Hemtjänst Nattpatrullen

Kvalitetsplan 2015 Hemtjänst Nattpatrullen Kvalitetsplan 2015 Hemtjänst Nattpatrullen Inledning Nattpatrullen består i nuläget av 12 anställda. Det åtgår 10,4 årsarbetare för att täcka 50 timmar per natt sju dagar i veckan samt arbetsplatsträff

Läs mer

Uppföljning av boendestöd LOV funktionsnedsättning

Uppföljning av boendestöd LOV funktionsnedsättning Uppföljning av boendestöd LOV funktionsnedsättning 2014-02-17 Anna Spångmark Sofia Rooth Andersson Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Uppdraget... 3 2 Metod...

Läs mer

Företagande med LOV. Svend Dahl Juni 2010

Företagande med LOV. Svend Dahl Juni 2010 Företagande med LOV Svend Dahl Juni 2010 Innehåll 1 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund...3 Införandet av LOV... 4 De privata utförarna i LOV...5 Många nystartade företag tack vare LOV... 6 Positiva

Läs mer

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE

Läs mer

Plan för personer med funktionsnedsättning

Plan för personer med funktionsnedsättning Beslutad av kommunfullmäktige 2011-05-25 125 Plan för personer med funktionsnedsättning Syfte Syftet med planen är att personer med funktionsnedsättning i Värmdö kommun ska ha samma förutsättningar och

Läs mer

Socialnämnden informerar. Anhörigstöd

Socialnämnden informerar. Anhörigstöd Mer information om Anhörigstöd finns att läsa om Du går in på dessa länkar: www.vilhelmina.se Under Socialtjänst, Anhörigstöd Socialstyrelsens hemsida om Anhörigstöd http://www.socialstyrelsen.se/aldre/stodtillanhoriga

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd

Riktlinje för anhörigstöd Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler > > Styrdokument Riktlinje för anhörigstöd ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2015-11-25, 275 ANSVAR UPPFÖLJNING: Socialchef GÄLLER TILL OCH MED: 2018 Våra

Läs mer

Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal

Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal BILAGA 1 Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal Psykiatri för vuxna Syfte Huvudavtalet mellan Region Skåne och Hässleholms kommun avseende psykiatri reglerar hur samverkan ska ske mellan parterna.

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

LOV att välja Lag om valfrihetssystem (SOU 2008:15)

LOV att välja Lag om valfrihetssystem (SOU 2008:15) Remissvar 2008-05-26 S2008/2022/ST 013-2008-1852 Socialdepartementet 103 33 Stockholm LOV att välja Lag om valfrihetssystem (SOU 2008:15) Bakgrund Verket för näringslivsutveckling (Nutek) har anmodats

Läs mer

Äldreboende i Stockholms län

Äldreboende i Stockholms län Foto: Sofia Urby Faktablad 2008:01 Äldreboende i Stockholms län Allt fler äldre erbjuds en värdig bostad då de flyttar till äldreboende. Men många har små möjligheter att påverka innehållet i sin dag.

Läs mer

Meddelandeblad. Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående

Meddelandeblad. Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående Meddelandeblad Mottagare: kommunstyrelser, äldre- och handikappnämnder, äldre- och handikappförvaltningar, socialförvaltningar, högskolor; FoU-enheter, länsstyrelser; länsförbund, landsting, pensionärsorganisationer,

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2011-03-18 Nf 451/2010 Regionförbundet Örebro Utvärderingsverkstad 2010 2011 Kursort: Örebro Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Handledare: Kerstin Färm,

Läs mer

Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Bilaga 5 Sid.1

Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Bilaga 5 Sid.1 Sid.1 Uppföljning av målen i kommunfullmäktiges budget 2007 (Används som underlag till stadens årsredovisning 2007. Respektive nämnd bifogar förteckningen i nämnden verksamhetsberättelse. Mål som inte

Läs mer

FALKÖPINGS KOMMUN Socialförvaltningen. Plan för. utveckling av stöd till anhöriga / närstående. anhöriga / närstående.

FALKÖPINGS KOMMUN Socialförvaltningen. Plan för. utveckling av stöd till anhöriga / närstående. anhöriga / närstående. FALKÖPINGS KOMMUN Socialförvaltningen Plan för utveckling av stöd till anhöriga / närstående anhöriga / närstående 2003 och framåt 1 INLEDNING Som en del av den Nationella handlingsplanen för äldrepolitiken

Läs mer

Socialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri

Socialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri Socialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri Riktlinjerna är fastställda av socialnämnden 11 juni 2014, 83 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse INLEDNING Beslutad av styrgrupp 009-06-10 Verksamhetsberättelse En lättare Framtid 008 Historik Antalet barn och vuxna med övervikt har ökat konstant de senaste decennierna och nämns som ett av de snabbast

Läs mer

Vinster i den privata vården i Malmö. en rapport om de privata vårdföretagens vinster och verksamhet i Malmö

Vinster i den privata vården i Malmö. en rapport om de privata vårdföretagens vinster och verksamhet i Malmö Vinster i den privata vården i Malmö en rapport om de privata vårdföretagens vinster och verksamhet i Malmö Inledning Den här rapporten handlar om våra gemensamma skattepengar och hur de används idag.

Läs mer

Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen

Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen 1(13) Innehållsförteckning Inledning... 3 Målgrupp... 3 Grundläggande värderingar... 3 Inriktning... 3 Lagstiftning... 4 Socialtjänstlagen... 4 Rätt

Läs mer

STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016

STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 LULEÅ KOMMUN STRATEGI Version 1 (7) 2014-03-18 0.7 STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 Luleåborna är jämställda, har jämlika förutsättningar för hälsa och välfärd och är delaktiga i samhällsutvecklingen.

Läs mer

Riktlinje. Dagverksamhet och daglig verksamhet enligt SoL. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt Socialtjänstlagen 2014-10-16

Riktlinje. Dagverksamhet och daglig verksamhet enligt SoL. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt Socialtjänstlagen 2014-10-16 Riktlinje 2014-10-16 Dagverksamhet och daglig verksamhet enligt SoL Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt Socialtjänstlagen Diarienummer: VON 2014/0264 Riktlinjen har antagits av vård-

Läs mer

Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Redovisning av regeringsuppdrag

Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Redovisning av regeringsuppdrag Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Redovisning av regeringsuppdrag Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Kompetenscentrum Djur som resurs"

Tjänsteskrivelse. Kompetenscentrum Djur som resurs Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2014-11-27 Vår referens Rebecca Nannsjö Utvecklingssekreterare Rebecca.Nannsjo@malmo.se Tjänsteskrivelse Kompetenscentrum Djur som resurs" SOFV-2014-1973

Läs mer

ANHÖRIGSTÖD. för äldre i Karlskrona kommun

ANHÖRIGSTÖD. för äldre i Karlskrona kommun ANHÖRIGSTÖD för äldre i Karlskrona kommun 2 Denna broschyr ger dig information om vilket anhörigstöd som finns i Karlskrona kommun. Broschyren är framtagen genom samarbete mellan Karlskrona kommun, Svenska

Läs mer

Bilagor Boendeplan NF 2016-2020

Bilagor Boendeplan NF 2016-2020 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-07-03 Dnr: 2015/135-NF-003 Helene Karlsson - aw791 E-post: helene.karlsson@vasteras.se Kopia till Nämnden för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77)

LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77) 1(11) Vård- och omsorgsförvaltningen Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Ansökan om medel för vidareutveckling av stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående (2008)

Ansökan om medel för vidareutveckling av stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående (2008) Vård- och omsorgsnämndens handling nr 25/2008 Monika Hammertjärn 2008-04-09 704-5300-2008 0155-26 41 18 Datum Dnr 1(5) Ansökan om medel för vidareutveckling av stöd till anhöriga som hjälper och vårdar

Läs mer

Svar på Motion (S) Ta fram en policy mot ensamhet

Svar på Motion (S) Ta fram en policy mot ensamhet 2016-02-26 Handläggare Anna Spetz Kansli- och utredningsavdelningen 2015VON/0229 Vård- och omsorgsnämnden Svar på Motion (S) Ta fram en policy mot ensamhet Förslag till beslut Motionen avslås. Beslutsnivå

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 för socialnämnden SN-2015/6

Verksamhetsplan 2015 för socialnämnden SN-2015/6 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2015-02-16 SN-2015/6 Socialnämnden Verksamhetsplan 2015 för socialnämnden SN-2015/6 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar

Läs mer

Uppdragsbeskrivning - Anhörigstöd i stadsdel öster äldreomsorg Borås

Uppdragsbeskrivning - Anhörigstöd i stadsdel öster äldreomsorg Borås Uppdragsbeskrivning - Anhörigstöd i stadsdel öster äldreomsorg Borås Enligt socialtjänstlagen (SoL) ska socialnämnden erbjuda stöd för att underlätta för personer som vårdar en närstående som är långvarigt

Läs mer

Sammanfattning. Förslaget till ny äldreomsorgsplan för Eslövs kommun år 2001 2006 innehåller följande rubriker:

Sammanfattning. Förslaget till ny äldreomsorgsplan för Eslövs kommun år 2001 2006 innehåller följande rubriker: Sven-Erik Andersson T.f. Verksamhetschef Sammanfattning Förslaget till ny äldreomsorgsplan för Eslövs kommun år 2001 2006 innehåller följande rubriker: Mål för Eslövs kommuns äldreomsorg. Valfrihet i äldreomsorgen.

Läs mer

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

för äldre i Karlskrona

för äldre i Karlskrona Anhörigstöd för äldre i Karlskrona Design och layout Marie-Louise Bescher Denna broschyr är framtagen av äldreförvaltningen 2010-09-14. Tryckeri: Karlskrona kommun, Psilander Grafiska Denna broschyr ger

Läs mer

Samverkande verksamheters ansvarsområden

Samverkande verksamheters ansvarsområden Bilaga till överenskommelse 8 Samverkande verksamheters ansvarsområden Hälso- och sjukvård Primärvården För primärvården åvilar medicinskt ansvar enligt primärvårdens basåtagande. Den familjeläkare som

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning. Dir. 2011:25. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011

Kommittédirektiv. Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning. Dir. 2011:25. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Kommittédirektiv Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning Dir. 2011:25 Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur patientens

Läs mer

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Antagen: 2011-11-25 1 INLEDNING Samverkande parter i förbundet är Vänersborgs och Melleruds kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen

Läs mer

Information om Äldreomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Äldreomsorgen. Åstorps Kommun Information om Äldreomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Ge varje dag ett

Läs mer

Projektplan för Samverkstan

Projektplan för Samverkstan Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-04-30 1(10) Projekt Samverkstan Runar Skoglund Arbetskonsulent 054-29 72 25 sms 070-691 72 39 runar.skoglund@karlstad.se Projektplan för Samverkstan Bakgrund

Läs mer

Socialnämndens respektive ideella föreningars ansvar

Socialnämndens respektive ideella föreningars ansvar Socialnämndens respektive ideella föreningars ansvar Bakgrund Socialnämndens ansvar God kvalitet enligt 3:3 SoL Ansvar nämnd/ideell förening Vad vill Socialstyrelsen & länsstyrelserna? Diskussion Övergripande

Läs mer

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden.

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden. De äldre ska med - på den goda vägen mot framtiden. Svenska folket lever allt längre och är allt friskare. Detta påverkar samhällsutvecklingen och ökar kraven på samhället att stärka friheten och tryggheten

Läs mer

Kökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015

Kökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015 1 Kökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 1 1. INLEDNING sid 2 1.1 Allmänt sid 2 1.2 Styrande dokument sid 2 1.3 Värderingar, attityder och förhållningssätt sid 2 2. MÅLSÄTTNING

Läs mer

Verksamhetsplan för perioden 2015-2017

Verksamhetsplan för perioden 2015-2017 Verksamhetsplan för perioden 2015-2017 FoU Södertörns uppgift är att bidra till att utveckla socialt arbete genom forskning, utvärdering och utbildning. Det sker i nära samarbete med personal inom socialtjänstens

Läs mer

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och

Läs mer

RAPPORT. Översyn av anhörigstödet i Nacka. 2013-01-21 Annika Lindstrand

RAPPORT. Översyn av anhörigstödet i Nacka. 2013-01-21 Annika Lindstrand RAPPORT Översyn av anhörigstödet i Nacka 2013-01-21 Annika Lindstrand Sammanfattning En översyn har gjorts av anhörigstödet i Nacka. Syftet är att ge ett förslag till inriktningsbeslut och att utreda tillhörigheten

Läs mer

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län Projekt Sammanhållen hemvård i Gävleborg 2012-02-22 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län - utredning av förutsättningar för och förslag till kommunalisering av hemsjukvården

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2010 Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

För brukarna i tiden

För brukarna i tiden DNR KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE PROJEKTLEDARE: PIA LINDBÄCK TEL 08 508 08 358 DNR 007-052-08 SLUTRAPPORT 2008-01-31 Sid 21 För brukarna i tiden Ett organisations- och

Läs mer

Lagändringar och rättspraxis bakom ökningen i assistansersättningen

Lagändringar och rättspraxis bakom ökningen i assistansersättningen Utökad sammanfattning till Assistansersättningens utveckling (Socialförsäkringsrapport 2015:13) Lagändringar och rättspraxis bakom ökningen i assistansersättningen Förord År 1994 infördes personlig assistans

Läs mer

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 En sammanfattning av årsredovisningen DET EKONOMISKA RESULTATET För femtonde året i rad hade kommunen ett positivt resultat. Överskottet var 5,9 miljoner kronor och berodde

Läs mer

Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan

Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan 2016-2019 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 99 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Definition... 1 FN:s konvention om rättigheter för personer

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

Lokalt projekt www.hogg.se 1 jan 2009 30 juni 2011

Lokalt projekt www.hogg.se 1 jan 2009 30 juni 2011 www.hogg.se Lokalt projekt www.hogg.se 1 jan 2009 30 juni 2011 Kontakt: Skogsstyrelsen Norra Dalarnas distrikt Projektledare: Susanne Pihiven Tfn: 0250 59 51 09, E-post: susanne.pihiven@skogsstyrelsen.se

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Bakgrund och avsikt Social resursförvaltning beviljade under 2014 drygt sju miljoner kronor i ekonomiskt stöd till sociala företag. Dessa företag

Läs mer

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av 2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens

Läs mer

Utvecklingsprogram för vård- och omsorgsnämndens verksamheter 2012-2015

Utvecklingsprogram för vård- och omsorgsnämndens verksamheter 2012-2015 Utvecklingsprogram för vård- och omsorgsnämndens verksamheter 2012-2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Styrning... 3 Vision 2025... 3 Omvärldsanalys... 4 Befolkningsprognos... 7 Utvecklingsinriktning...

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) 2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,

Läs mer

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 FRÅN SKOOPI SOCIALA ARBETSKOOPERATIVENS INTRESSEORGANISATION Presentation av SKOOPI I SKOOPI organiseras de sociala arbetskooperativen i Sverige.

Läs mer

Äldrestrategi 2013-16

Äldrestrategi 2013-16 Äldrestrategi 2013-16 Socialnämndens vägval för att skapa förutsättningar för ett värdigt liv i välbefinnande 1 2 Innehåll Självbestämmande! 4 Ett rikt socialt liv och ett aktivt åldrande 5 Förebyggande

Läs mer

Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad

Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Plan Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och omfattning... 3 Leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag...

Läs mer

Hälsosamt åldrande hela livet

Hälsosamt åldrande hela livet Hälsosamt åldrande hela livet Åldrande med livskvalitet Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. Vi kan aldrig undvika det

Läs mer