Stora flytt- och boendestudien

Transkript

1 Stora flytt- och boendestudien Västernorrland FUTURE Research- based foresight STRATEGY Future- based strategy ACTION Strategy enforcement

2 Disposition Frågor för studien 1. Vilka förändringar i omvärlden formar flyttlandskapet? 2. Vilka är vi? Vilka kommuntyper finns i Västernorrland? 3. Hur ser flyttdynamiken ut? 4. Vad är en attraktiv plats? 5. Vad är en attraktiv bostad? 6. Vilka bör vi rikta in oss på? 7. Vad betyder detta för framtiden? slutsatser för Västernorrland

3 Vilka förändringar i omvärlden påverkar landskapet? Omvärldsutvecklingen

4 Vilka förändringar i omvärlden påverkar landskapet? Omvärldsanalysens tre grundfrågor 1. VAD är det som händer? 2. VARFÖR händer det? 3. HUR påverkar det oss?

5 Vilka förändringar i omvärlden påverkar landskapet? Omvärldsutvecklingen 10 trender från rapporten 1. Den globala spelplanen jämnas ut 2. Migrationen växer i antal och som samhällsfråga 3. Urbanisering: staden blir norm 4. Systemstress i hållbarhetens kalejdoskop 5. Teknikrevolutionen, mot en hyperuppkopplad och självgående värld 6. T-ekonomi, tankeproduktivitet, vardagstjänster och uppkopplat värdeskapande i fokus 7. Ökad heterogenitet 8. Högre krav och förväntningar 9. Upplevelser stiger i kurs 10. Bostadsmarknaden kvar i brist o underskott

6 Vilka förändringar i omvärlden påverkar landskapet? Slutsats 1: Mot T-samhället! Horisontalen uppkoppling Nätverk, vara del av ett framgångsrikt sammanhang Vertikalen spets Kunskap, kapital, varumärke, specialisering Spiralen sammanlänkning Systematik och processer för att knyta samman perspektiven Hur drar vi största möjliga fördel av det vi har, i vårt sammanhang?

7 Västernorrland i T-samhället Hur uppkopplade är kommunerna?

8 Det svenska arbetsmarknadsnätverket Pendlingsrelationer mellan kommunerna Falun/Borlänge Gävle Östersund/ Sundsvall Umeå Vem är vi? Luleå Karlstad Örebro GÖTEBORG Linköping/ Norrköping Jönköping Växjö/Kalmar STOCKHOLM T-regioner (Stockholm, Sveriges Göteborg Malmö) och potentiella T-regioner (t. ex kring arbetsmarknadsnätverk: en annan geografi Sundsvall, Umeå och Örebro) sätter kartan och styr dynamiken, där växer Sverige som mest. Ju mer uppkopplad en kommun är mot en T-region eller potentiell T-region, desto bättre förutsättningar har kommunen. HBG MALMÖ

9 Västernorrland i arbetsmarknadsnätverket: Mer massa och täthet behövs Den potentiella T-regionen kring Sundsvall behöver bli större och mer uppkopplad Vem är vi?

10 Vem är vi? Västernorrland i T-samhället: vilka roller har kommunerna?

11 Vem är vi? Vi tittar på två saker för att fastställa kommuners roll Regionalt T-index I vilken utsträckning är man integrerad i en T-region eller potentiell T- region? Grad av boende/ arbetsspecialisering är man en boendekommun eller arbetskommun?

12 En region som behöver mer massa Vem är vi? Ju grönare en kommun är, desto mer framgångsrik med avseende på ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. För definitioner, se Appendix A Regionalt T-index Storlek på ring = Befolkningsstorlek Färg = Hållbarhet/Framgång Härnösand Boendeprofil Arbetsprofil

13 Vem är vi? Flest mellanlägeskommuner i Västernorrland Den mindre befolkningsstorleken i regionen leder till att få kommuner kan specialisera sig mot arbete eller framförallt boende. Boendekommuner till T-centrum Lerum, Upplands Väsby T-centrum Stockholm, Malmö, GBG Boendekommuner till potentiella T-centrum Timrå Potentiella T-centrum Sundsvall, Örnsköldsvik Boendespecialiserad landsbygd Nordanstig Lokala arbetslivsspecialister Ludvika Mellanlägeskommuner Ånge, Härnösand, Kramfors, Sollefteå

14 Västernorrland utvecklas som lägre T-kommuner, Sundsvall växer måttligt Befolkningsutveckling i kommungrupperna, Västernorrland och Sundsvall Index där 1968 = 1 Vem är vi? 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0, Boendekommuner till T-centrum Potentiella T-centrum T-centrum Boendekommuner till potentiella T-centrum Sundsvall Boendespecialiserad landsbygd Mellanlägeskommuner Västernorrland Lokala arbetslivsspecialister

15 Vem är vi? Västernorrland i T-samhället: hur spetsiga är kommunerna?

16 De stora näringarna krymper, men stark tillväxt inom hotell restaurang, Besöksnäringen en stor och växande möjlighet TILLVÄXT, ANTAL ANSTÄLLDA % 15% 10% hotell- och restaurangverksamhet jordbruk, skogsbruk och fiske finans- och försäkringsverksamhet energiförsörjning; miljöverksamhet informa0on och kommunika0on 5% 0% -5% -10% -15% -20% företagstjänster fas0ghetsverksamhet okänd verksamhet kulturella och personliga tjänster utbildning m.m. offentlig förvaltning och försvar byggverksamhet handel transport och magasinering 0llverkning och utvinning vård och omsorg; sociala tjänster ANTAL ANSTÄLLDA 2013

17 Vem är vi? Slutsats 2: Västernorrlands kommuner behöver en större och starkare region Det regionala sammanhanget som Västernorrland utgör är inte tillräckligt stort för att dra nytta av T-samhällets dynamik. Positivt är att Västernorrland växte 2013 och Västernorrland har två potentiella T-centrum i Sundsvall och Örnsköldsvik. Regionen har allt att vinna på att framförallt Sundsvall blir större och mer kunskapsintensivt genom tillgången till högre utbildning. På grund av avståndsskäl och mindre befolkning får de flesta av länets kommuner rollen av mellanlägeskommuner, en utmanande position. Ju större arbetsmarknad i länet, och ju bättre uppkoppling mot Sundsvall/Övik, desto större möjligheter för de mindre kommunerna att få den mer gynnsamma rollen som boendespecialiserad till potentiellt T-centrum.

18 Hur ser flyttdynamiken ut? Flyttströmmarna kring Västernorrland

19 Hur ser flyttdynamiken ut? Västernorrland svänger som kommungrupper med lägre T, negativt netto Procentuellt inrikes flyttnetto i kommungrupperna och i Västernorrland 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% -0,5% -1,0% -1,5% -2,0% 1968 Förortsflytt sent 60-tal tidigt 70-tal 1971 Gröna vågen 70-tal Peak vakanser Yuppie-eran 80-tal Strukturomvandling Balkan-flyttningar in till storstäder IT-kris 2004 Finanskris Bostadskris 2013 Västernorrland Boendekommuner till T- centrum Potentiella T-centrum T-centrum Boendekommuner till potentiella T-centrum Lägre T-index

20 Samtliga kommuner har negativt flyttnetto Procentuellt inrikes flyttnetto i Västernorrlands kommuner 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% -0,5% -1,0% -1,5% -2,0% -2,5% Örnsköldsvik Sundsvall Härnösand Timrå Sollefteå Ånge Kramfors -3,0%

21 Hur ser flyttdynamiken ut? När tillväxt utgörs av invandring blir integration en nyckelfråga Inrikes och utrikes flyttnetto, Västernorrland Utrikes flyttnetto Inrikes flyttnetto

22 Hur ser flyttdynamiken ut? Generellt stort tapp bland unga, men positiv trend i åldrarna 25-34? Inrikes flyttnetto i olika åldersgrupper, Västernorrland år 5-14 år år år år år år år år år 95+ år

23 Bland yngre, fler kvinnor än män som flyttar Inrikes flyttnetto i åldern 15-24, män och kvinnor män kvinnor

24 Omvänt mönster i åldern Inrikes flyttnetto i åldern 25-34, män och kvinnor män kvinnor

25 Hur ser flyttdynamiken ut? T-centrum och potentiella T-centrum drar Inrikes flyttnetto gentemot andra kommuner (vertikalt led), samt totalt antal flyttare till och från andra kommuner (horisontellt led) FLYTTNETTO Boden Vilhelmina Strömsund Lycksele Ragunda Eskilstuna Västerås Gävle Örebro Linköping Göteborg Umeå Uppsala Stockholm ANTAL FLYTTARE

26 Hur ser flyttdynamiken ut? Unga förklarar stor del av tappet Unga flyttare (18-26 år) FLYTTNETTO Nordans0g Strömsund Söderhamn Hudiksvall Solna Gävle Östersund Malmö Luleå Linköping Göteborg Uppsala Stockholm Umeå ANTAL FLYTTARE

27 Hur ser flyttdynamiken ut? En hel del barnfamiljer flyttar till Västernorrland från Umeå Flyttare i barnfamiljsåldern (27-44 år + barn) 1200 FLYTTNETTO Boden Luleå 200 Haninge Vilhelmina Lycksele Strömsund Umeå Östersund 0 Helsingborg Linköping Norrköping Stockholm -200 Västerås Örebro Gävle Eskilstuna -400 ANTAL FLYTTARE

28 Hur ser flyttdynamiken ut? Äldre flyttar in från kranskommuner till Stockholm, men ut till större T-centrum Flyttare medelålders plus (45+ år) 150 FLYTTNETTO Haninge Nacka Södertälje Kiruna Huddinge Strömsund Boden Botkyrka Österåker Söderhamn Nordmaling Eskilstuna Västerås Linköping Örebro Hudiksvall Göteborg Uppsala Umeå Stockholm -150 ANTAL FLYTTARE

29 Slutsats 3: Västernorrland kan bli bättre på att erbjuda framtidsmöjligheter för unga och barnfamiljer Västernorrland tappar flyttare till framförallt Stockholm, Uppsala och Umeå. Regionen har svårt att konkurrera med större T-centra som erbjuder stadsliv på ett sätt som inte finns i Västernorrland. Sundsvall kan bli ett attraktivare alternativ för unga som idag flyttar till Umeå. Här spelar Mittuniversitetet och kringmiljöer en avgörande roll. Positivt att Västernorrland vinner flyttare i barnfamiljsåldern från Umeå och Östersund. Men det väger inte upp för de unga som lämnar. Nyckeln ligger alltjämt i en större arbetsmarknad med fler möjligheter. Helt centralt för Västernorrlands framtid blir hur väl personer som migrerat till Sverige kommer in på arbetsmarknaden och i lokalsamhället. Hur ser flyttdynamiken ut?

30 Hur ser flyttdynamiken ut? Varför flyttar vi?

31 Hur ser flyttdynamiken ut? Några väldigt viktiga grundläggande fakta: få flyr de flesta gör karriär 84% Är nöjda med platsen där de bor, jämfört med 82% som är nöjda med sina liv Bara 14% flyttade FRÅN något

32 Hur ser flyttdynamiken ut? Därför flyttade man: 7 flyttkarriärer Andel som instämmer i att följande var anledningar till flytt Nya platsen var attraktiv 50% av flyttarna är platskarriärer Ville ha en bättre bostad 44% av flyttarna är bostadskarriärer Bättre framtidsutsikter 33% av flyttarna är framtidskarriärer Minskade avstånd 20% av flyttarna är avståndskarriärer Nytt arbete/arbetet flyttade 18% av flyttarna är arbetskarriärer Flyttade hem igen till plats jag bott tidigare 15% av flyttarna är återkomster Främst partnerns skäl, flyttade med 13% av flyttarna är relationskarriärer

33 Hur ser flyttdynamiken ut? Hur hänger det ihop med kommungrupperna? Boendekommuner till T-centrum Lerum, Upplands Väsby T-centrum Stockholm, Malmö, GBG Boendekommuner till potentiella T-centrum Timrå Potentiella T-centrum Sundsvall, Övik Boendespecialiserad landsbygd Nordanstig Lokala arbetslivsspecialister Ludvika Mellanlägeskommuner Ånge, Härnösand, Kramfors, Sollefteå

34 Hur ser flyttdynamiken ut? Framtidsutsikter driver T-regioners framgång Boendekommuner till T-centrum Lerum, Upplands Väsby T-centrum Stockholm, Malmö, GBG Boendekommuner till potentiella T-centrum Timrå Potentiella T-centrum Sundsvall, Övik Boendespecialiserad landsbygd Nordanstig Lokala arbetslivsspecialister Ludvika Mellanlägeskommuner Ånge, Härnösand, Kramfors, Sollefteå

35 Hur ser flyttdynamiken ut? Boendespecialiserade kommuner attraherar bostadskarriärister Boendekommuner till T-centrum Lerum, Upplands Väsby T-centrum Stockholm, Malmö, GBG Boendekommuner till potentiella T-centrum Timrå Potentiella T-centrum Sundsvall, Övik Boendespecialiserad landsbygd Nordanstig Lokala arbetslivsspecialister Ludvika Mellanlägeskommuner Ånge, Härnösand, Kramfors, Sollefteå

36 Hur ser flyttdynamiken ut? Arbetsspecialiserade kommuner attraherar med arbete, avstånd och framtid Boendekommuner till T-centrum Lerum, Upplands Väsby T-centrum Stockholm, Malmö, GBG Boendekommuner till potentiella T-centrum Timrå Potentiella T-centrum Sundsvall, Övik Boendespecialiserad landsbygd Nordanstig Lokala arbetslivsspecialister Ludvika Mellanlägeskommuner Ånge, Härnösand, Kramfors, Sollefteå

37 Hur ser flyttdynamiken ut? Flyttar neråt handlar oftare om återkomster Boendekommuner till T-centrum Lerum, Upplands Väsby T-centrum Stockholm, Malmö, GBG Boendekommuner till potentiella T-centrum Timrå Potentiella T-centrum Sundsvall, Övik Boendespecialiserad landsbygd Nordanstig Lokala arbetslivsspecialister Ludvika Mellanlägeskommuner Ånge, Härnösand, Kramfors, Sollefteå

38 Hur ser flyttdynamiken ut? Flyttdynamiken under 00-talet sammanfattad Boendekommuner till T-centrum Lerum, Upplands Väsby BOSTAD/PLATS T-centrum Stockholm, Malmö, GBG Boendekommuner till potentiella T-centrum Timrå ARBETE/ ÅTERKOMST FRAMTID Potentiella T-centrum Sundsvall, Övik Boendespecialiserad landsbygd Nordanstig ARBETE/AVSTÅND Lokala arbetslivsspecialister Ludvika Mellanlägeskommuner Ånge, Härnösand, Kramfors, Sollefteå

39 Hur ser flyttdynamiken ut? Varför Västernorrland? Varför flyttade du och vad avgjorde ditt val av plats? Citat från enkäten för de som flyttat TILL Västernorrland Arbete x3 från Umeå till Sundsvall, från Malmö till Härnösand, från Umeå till Övik Arbete och bostad från Umeå till Sundsvall Arbete. Kärlek till Sollefteå från Köping Avslutade studier från Umeå till Sundsvall Behov av miljöombyte från Sthlm till Sundsvall Bättre jobb från Umeå till Sundsvall Började utbildning från Bräcke till Härnösand Flytt till min nuvarande sambo från Sthlm till Kramfors Flyttade för att göra studiepraktik från Umeå till Sundsvall Flyttade närmare släkt och vänner från Filipstad till Timrå Flyttade till hemorten från Simrishamn till Örnsköldsvik Från ett socioekonomiskt utsatt område med obehagliga grannar till ett lugnt område med en gård som vi valt för dess läge och dess hus från Avesta till Kramfors Från för mycket grannar till färre grannar från Nacka till Sollefteå Gymnasieutbildning på annan ort från Gävle till Sundsvall Hittade jobb i nya staden från Söderköping till Sundsvall Jag träffade, efter min skilsmässa, en attraktiv norrländska i samma sociala situation Från Laholm till Övik Jobb från Södertälje till Övik Kärlek och jobb från Ovanåker till Sundsvall Löjligt höga huspriser i kombination med en enorm omysig stad (Umeå) gjorde att jag flyttade till Örnsköldsvik med fantastisk natur och huspriser på en tredjedel av Umeås från Umeå till Övik Mitt barndomshem och min uppväxtmiljö samt för att ta hand om min mor som var gammal från Östersund till Härnösand Närhet till nytt jobb från Umeå till Övik Pappa fick ett jobb som gjorde att vi behövde bo nära våra släktingar för barnpassning från Umeå till Sollefteå Pengar från Bollnäs till Sundsvall Slutade studera från Umeå till Sundsvall Studier x4 från Linköping, Katrineholm, Upplands Väsby, Varberg till Sundsvall Till kommunen jag föddes i! från Ragunda till Sollefteå Utbildning från Piteå till Övik Vatten och skog från Skellefteå till Övik Villa utan att ruinera oss, bra plats för barnen att växa upp på från Gnesta till Övik Ville bo närmare familjen från Landskrona till Sundsvall

40 Varför inte Västernorrland? Varför flyttade du och vad avgjorde ditt val av plats? Citat från enkäten för de som flyttat FRÅN Västernorrland Hur ser flyttdynamiken ut? Arbete x7 till Mörbylånga från Sollefteå, Till Sandviken från Sundsvall, från Sollefteå till Västerås, från Sundsvall till Trollhättan, från Övik till Boden, från Sundsvall till Upplands Väsby Arbetsbrist från Härnösand till Göteborg Arbetstillfällen från Övik till Sthlm Fick ett mycket bra arbete från Härnösand till Sthlm Fick jobb som skådespelare från Sundsvall till Skinnskatteberg Flyttade från eget hus till lägenhet som tillhandahölls av arbetsgivaren från Härnösand till Sthlm Flyttade från en tråkig liten stad. En kompis valde plats från Härnösand till Kalmar Flyttade p.g.a. min blivande man bodde där från Sundsvall till Ragunda För att hjälpa till i ideell verksamhet. Behovet var större dit jag flyttade från Sundsvall till Malmö Framtid från Ånge till Sthlm Hade en kille där. Så jag flyttade till honom från Sollefteå till Haninge Hade en syster här, en dotter i Sthlm, ingen släkt i Sundsvall från Sundsvall till Ängelholm Jag flyttade dit kärleken flyttade. Platsen jag bodde på är mycket trevligare än den jag bor på nu från Härnösand till Skelleftå Kärlek X 3 från Timrå till Bollnäs, från Sollefteå till Strömsund, från Sundsvall till Rättvik Mitt val av livspartner från Sundsvall till Eskilstuna Studier från Sundsvall till Karlstad Jag ville bo i en storstad med bra nöjes-och kulturutbud från Sundsvall till Göteborg Jag ville bo närmare min dotter och hennes familj. Jag ville tillbaka till den plats jag var född på från Härnösand till Skellefteå Jobb X 4 från Övik till Sthlm, från Sollefteå till Söderhamn, från Ånge till Tibro, från Sundsvall till Sthlm Kortare resväg till jobbet från Kramfors till Bollnäs Militärtjänst från Sundsvall till Boden Min bror bodde i stan och jag fick lätt jobb från Härnösand till Sthlm Mitt ex skulle plugga på högskolan och den utbildningen fanns bara i närheten av den kommunen. Jag såg en annons och sökte tjänsten från Kramfors till Mönsterås Mitt yrke och hade då träffat min partner från Sundsvall till Gävle Nytubildad, första jobb från Övik till Bengtsfors Praktikplats från Sundsvall till Sthlm

41 Varför inte Västernorrland? Flyttar från Västernorrland Varför flyttade du och vad avgjorde ditt val av plats? citat från enkäten Hur ser flyttdynamiken ut? Studier X 8 från Övik till Umeå, från Sundsvall, till Linköping, från Kramfors till Umeå, från Sundsvall till Umeå X 2, från Sundsvall till Östersund, från Sundsvall till Uppsala Studier, samt syskon med familj, från Härnösand till Götene Till min dotters boplats, samt till ett nytt utmanande jobb från Härnösand till Umeå Trivdes inte i Sundsvall och ville tillbaka till Östersund från Sundsvall till Östersund Trivdes inte, hittade nytt jobb från Övik till Luleå Universitetsstudier, ville till en storstad och ha mindre vinter än i Sundsvall. Ville åt allt en storstad kan erbjuda med kultur, nöjen och jobb från Sundsvall till Sthlm Utbildning från Härnösand till Malmö, från Härnösand till Göteborg, från Övik till Örebro Utbildningsmöjligheter, längtan efter storstad, ombyte, äventyr från Övik till Göteborg Ville flytta och bo själv från Övik till Umeå Ville nära födelsekommunen från Timrå till Östersund Övertog föräldrahemmet från Timrå till Östersund

42 Hur ser flyttdynamiken ut? Slutsats 4: Västernorrlands flyttkamp handlar om framtidsmöjligheterna För den enskilda kommunen är en möjlighet till plats- och bostadskarriär generellt stor men den är oftast inomregional. På regional nivå handlar det om att erbjuda ett sammanhang med goda framtidsmöjligheter. Där står slaget på arbets- och utbildningsmarknaden. Återkomsten är en möjlighet för Västernorrlands kommuner men riskabelt att förlita sig på. Även människor som återvänder söker attraktiva sammanhang och bra framtidsmöjligheter.

43 Hur ser flyttdynamiken ut? Framtidens flyttlandskap Teknikrevolution Digitalisering/Automatisering Bostadskarriären viktigare för fler Urbanisering Bostadsbrist T-ekonomi och kunskapskonkurrens Från arbetskarriär till framtidskarriär Polarisering och temporärisering Ökad migration Nya genomgångssamhällen

44 Migrantens flyttflöde Från etnografisk studie

45 Vad är en attraktiv plats? I en uppkopplad värld är NÄRA??? nyckeln till attraktivitet

46 Vad är en attraktiv plats? Attraktivitet = närhet Vad är en attraktiv plats för dig? SVENSKAR VÄSTERNORRLÄNNINGAR

47 Vad är en attraktiv plats? Attraktivitet = närhet Vad är en attraktiv plats för dig? SUNDSVALL/ÖVIK SVENSKAR ÖVRIGA VÄSTERNORRLAND

48 Vad är en attraktiv plats? Attraktivitet = närhet Vad är en attraktiv plats för dig? VÄSTERNORRLÄNNINGAR SVENSKAR FÖDDA ASIEN/AFRIKA

49 Vad är en attraktiv plats? Bra och dåligt med Västernorrland Vad är bra med platsen där du bor? citat från enkäten BRA DÅLIGT

50 Vad är en attraktiv plats? Bra och dåligt med Sundsvall/Övik Vad är bra med platsen där du bor? citat från enkäten BRA DÅLIGT

51 Vad är en attraktiv plats? Bra och dåligt med Övriga Västernorrland Vad är bra med platsen där du bor? citat från enkäten BRA DÅLIGT

52 Enligt kommunernas medborgarundersökningar Betyg för kommunikationerna i kommunerna jämfört med riket Jämfört med betyget 61 för riket hösten 2014: Betygsindex 57 för Härnösand Betygsindex 44 för Sollefteå Betygsindex 61 för Sundsvall Jämfört med 60 för riket våren 2014 Betygsindex 56 för Övik Jämfört med 60 för riket våren 2013 Betygsindex 46 för Ånge Jämfört med 59 för riket hösten 2012 Betygsindex 53 för Kramfors Timrå har ingen genomförd medborgarundersökning

53 Vad är en attraktiv plats? Slutsats 5: Närheten till natur en styrka, kommunikationer en utmaning Västernorrlänningarna värderar närhet högt, som de flesta andra. Närheten till natur en stor styrka, många upplever också att det är nära till allt Samtidigt är Västernorrlänningarna generellt klart mindre nöjda med kommunikationer. Alla lösningar som minskar restider kommer kraftigt förbättra regionens attraktivitet.

54 Vad är en attraktiv plats? Svenskarnas och Västernorrlänningarnas platsvärderingar

55 Maslowpyramiden Vad är en attraktiv plats?

56 Vad är en attraktiv plats? Platslowpyramiden Baserat på hur många som tycker följande är viktigt för att en plats ska vara attraktiv. Ju fler som tycker det är viktigt, desto lägre ned. C i pyramiden står för Centrum C Känslan att det är där det händer Myller och möten Mycket liv och rörelse, stort nöjesutbud, många människor i min egen ålder många restauranger och caféer, blandad/samma etnicitet som jag, bra shopping, stort kulturutbud, Att det finns platser där människor möts Starka sociala sammanhang Funktionella konkurrensfördelar Nära till släkt/vänner, bra utbildningsmöjligheter, nära till förskolor/skolor, Att de som bor där känner gemenskap, bra möjlighet till sport/fritid Att man kan identifiera sig med boendeplatsen, Barnvänligt, bra skolor/förskolor, bra arbetsmöjligheter, billigt Nära till affärer, nära till vatten, hav eller sjö, bra kommunal service Vackert, mycket parker/grönområden Trygghet och grundläggande funktionalitet Rent och snyggt, nära till naturen, bra kommunikationer Tryggt/låg brottslighet, bra bostäder, att det är lugnt

57 Vad är en attraktiv plats? Västernorrland är bra på det grundläggande, men variation mellan kommunerna Resultat från kommunernas medborgarundersökning som relaterar till nivån trygghet och grundläggande funktionalitet Jämfört med hur genomsnittet i riket betygsätter trygghet får: Sundsvall och Härnösand lägre betyg Sollefteå genomsnittligt betyg Övik, Ånge och Kramfors högre betyg Jämfört med hur genomsnittet i riket betygsätter bostäder får: Sundsvall lägre betyg Sollefteå och Kramfors genomsnittligt betyg Härnösand, Övik, Ånge högre betyg Jämfört med hur genomsnittet i riket betygsätter kommunikationer får: Härnösand, Sollefteå, Örnsköldsvik, Ånge, Kramfors lägre betyg Sundsvall genomsnittligt betyg

58 Vad är en attraktiv plats? Västernorrlands utmaning ligger i funktionaliteten Resultat från kommunernas medborgarundersökning som relaterar till nivån funktionella konkurrensfördelar och starka sociala sammanhang Jämfört med hur genomsnittet i riket betygsätter arbetsmöjligheter får: Härnösand, Sollefteå, Övik, Ånge, Kramfors lägre betyg Sundsvall genomsnittligt betyg Jämfört med hur genomsnittet i riket betygsätter fritidsmöjligheter får: Övik, Kramfors lägre betyg Sollefteå, Sundsvall, Ånge genomsnittligt betyg Härnösand högre betyg Jämfört med hur genomsnittet i riket betygsätter kommunens verksamheter får: Sollefteå, Ånge, Kramfors lägre betyg Härnösand, Sundsvall, Övik genomsnittligt betyg

59 Vad är en attraktiv plats? Kommersiellt utbud som kan förbättras Resultat från kommunernas medborgarundersökning som relaterar till nivån myller och möten, samt centrum (C) Jämfört med hur genomsnittet i riket betygsätter kommersiellt utbud får: Sollefteå, Ånge, Kramfors lägre betyg Övik genomsnittligt betyg Härnösand, Sundsvall högre betyg

60 Vad är en attraktiv plats? Synen på attraktivitet Svenskar i gemen och Västernorrlänningar

61 Vad är en attraktiv plats? Sex skiljande platsvärden Landets lugn Stadens puls Barnliv Frihetsliv Funktion Gemenskap

62 Vad är en attraktiv plats? Landets lugn kontra stadens puls Landets lugn Att det är lugnt Att det är nära till naturen Att det är billigt att bo där Tryggt/låg brottslighet Att det är barnvänligt Stadens puls Stort nöjesutbud Känslan att "det är där det händer" Att det är mycket liv och rörelse Många restauranger och caféer Bra shopping

63 Vad är en attraktiv plats? Barnliv kontra frihetsliv Barnliv Nära till förskolor/skolor Bra skolor/förskolor Att det är barnvänligt Bra utbildningsmöjligheter Bra arbetsmöjligheter Frihetsliv Att det är rent och snyggt Att det är vackert Att det är lugnt Tryggt/låg brottslighet Kulturutbud

64 Vad är en attraktiv plats? Funktion kontra gemenskap Funktion Att det är bra kommunikationer Bra arbetsmöjligheter Bra bostäder Många restauranger och caféer Nära till affärer Gemenskap Känner gemenskap Samma kulturella/etniska bakgrund Att man kan identifiera sig med boendeplatsen Många i min ålder

65 Vad är en attraktiv plats? Något lantligt barnliv med gemenskap värderas i Västernorrland Genomsnittlig position för personer som bor i olika typer av kommuner, samt boende i Västernorrland. Streckad linje = genomsnitt i Sverige. Landets lugn Stadens puls Barnliv Frihetsliv Funktion Gemenskap = T-centrum = Potentiellt T-centrum = Boendespecialiserad landsbygd = Boendekommun till T-centrum = Lokal arb.specialist = Boendekommun till potentiellt T-centrum = Mellanlägeskommun = Västernorrlänningar

66 Vad är en attraktiv plats? Något lantligt barnliv med gemenskap värderas i Västernorrland Genomsnittlig position för personer som bor i olika typer av kommuner, samt boende i Västernorrland. Streckad linje = genomsnitt i Sverige. Landets lugn Stadens puls Barnliv Frihetsliv Funktion Gemenskap = T-centrum = Potentiellt T-centrum = Boendespecialiserad landsbygd = Boendekommun till T-centrum = Lokal arb.specialist = Boendekommun till potentiellt T-centrum = Mellanlägeskommun = Sundsvall/Övik

67 Vad är en attraktiv plats? Lantlig gemenskap tydligare utanför städerna Genomsnittlig position för personer som bor i olika typer av kommuner, samt boende i Västernorrland. Streckad linje = genomsnitt i Sverige. Landets lugn Stadens puls Barnliv Frihetsliv Funktion Gemenskap = T-centrum = Potentiellt T-centrum = Boendespecialiserad landsbygd = Boendekommun till T-centrum = Lokal arb.specialist = Boendekommun till potentiellt T-centrum = Mellanlägeskommun = Övriga Västernorrlänningar

68 Vad är en attraktiv plats? Profil för personer födda i Afrika/Asien Genomsnittlig position för personer som bor i olika typer av kommuner, födda i Afrika/Asien, samt boende i Västernorrland. Landets lugn Stadens puls Barnliv Frihetsliv Funktion Gemenskap = T-centrum = Potentiellt T-centrum = Boendespecialiserad landsbygd = Boendekommun till T-centrum = Lokal arb.specialist = Boendekommun till potentiellt T-centrum = Mellanlägeskommun = Födda Afrika/Asien = Västernorrlänningar

69 Vad är en attraktiv plats? Tydlig livsfaskoppling Andel i varje åldersgrupp med starka preferenser mot respektive platsvärde 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% Stadens puls Landets lugn Barnliv Frihetsliv Gemenskap Identitet Funktionalitet 0%

70 LANDETS LUGN BARNLIV FUNKTIONALITET STADENS PULS FRIHETSLIV GEMENSKAP Vad är en attraktiv plats? Livsstil bland de med starka preferenser mot respektive platsvärde

71 Vad är en attraktiv plats? Västernorrlandlivsstilen blandad men fiske och jakt sticker ut jämfört med andra

72 Vad är en attraktiv plats? Sundsvall/Öviklivsstilen och övriga Västernorrlands livsstil SUNDSVALL/ÖVIK ÖVRIGA VÄSTERNORRLAND

73 Slutsats 6: Västernorrland är attraktivt men funktionalitet och framtidsmöjligheter behöver förbättras Västernorrland är attraktiv för både de som vill bo i stad och de som vill åt det genuint lantliga Bra plats för barnen att växa upp på Viktigt med gemenskap för Västernorrlänningarna Vad är en attraktiv plats? utmaningen ligger i funktionalitet och framtidsmöjligheter Få orienterade mot funktionalitet. Bristande kommunikationsmöjligheter barriär för att locka flyttare Lockar få unga som vill bygga framtidsmöjligheter starkare dragare i storstäder och i Umeå

74 Vad är en attraktiv plats? Framtidens attraktivitetslandskap Teknikrevolution Digitalisering/Automatisering T-ekonomi Ökad heterogenitet Urbanisering Vardagstjänster Identitet / Livsstil blir viktigare Fler platser kan erbjuda närhet Nya funktionaliteter Urbanisering och rurbanisering Ökad migration Nya gemenskaper

75 Vad är en attraktiv bostad? Svenskarnas och Västernorrlänningarnas bostadsvärderingar

76 Villadrömmen är stark i alla åldrar, men hälften vill bo i annan bostad I vilken typ av bostad skulle du helst vilja bo? Vad är en attraktiv bostad? 70% 60% VILL HELST BO I 50% 40% 30% 20% 10% Hyreslägenhet Bostadsrättslägenhet Radhus Villa Gård 0% ÅLDER

77 Vad är en attraktiv bostad? Den ideala bostaden? Västernorrlänningarnas drömbostad något mer lik villaidealet än lägenhetsidealet SVERIGE, VILLA VÄSTERNORRLÄNNINGAR SVERIGE, LÄGENHET SVERIGE, LÄGENHET

78 Vad är en attraktiv bostad? Den ideala bostaden? Västernorrlänningarnas drömbostad något mer lik villaidealet än lägenhetsidealet SUNDSVALL/ÖVIK SVERIGE, VILLA ÖVRIGA VÄSTERNORRLAND SVERIGE, LÄGENHET SVERIGE, LÄGENHET

79 Vad är en attraktiv bostad? Den ideala bostaden? Västernorrlänningarnas drömbostad något mer lik villaidealet än lägenhetsidealet VÄSTERNORRLÄNNINGAR SVERIGE, VILLA FÖDD ASIEN/AFRIKA SVERIGE, LÄGENHET SVERIGE, LÄGENHET

80 Vad är en attraktiv bostad? Bostadspyramiden Baserat på hur många som tycker följande är viktigt för att en bostad ska vara riktigt bra. Ju viktigare, desto längre ned Dröm Bostaden har stor yta, bostaden är nybyggd, att bostaden är äldre, gärna från en viss tid Identitets- och individanpassad Inget behov av renovering, billig, bra sociala ytor där man kan umgås viss typ av bostad, avskildhet från grannar, fin utsikt, trevliga grannar, att jag kan utforma bostaden precis som jag vill ha den Allmänna konkurrensfördelar Fint kök, lite insyn från andra, fin trädgård/uteplats Ljust och fräscht, bra förvaringsmöjligheter, mysig, balkong/veranda Trygghet och grundläggande funktionalitet Att det är tyst i bostaden, platsen där bostaden är belägen bra planlösning, bra läge

81 Vad är en attraktiv bostad? 10 skiljande bostadsvärden Vad är viktigt för att en bostad ska vara riktigt bra? Modesta krav Bostaden ska inte vara för stor, billig Lite arbete Att bostaden ej behöver renoveras Plats och pretentioner Platsen, läget viktigt. Allt viktigt Det stora projektet Kan utforma bostaden som jag vill Gemenskap Trevliga grannar, bra sociala ytor Privatskap Avskildhet från grannar Äldre charm Gärna lite äldre bostad från viss tid Nytt o modernt Nybyggd och modern Stort Att bostaden har stor yta Litet Att bostaden inte är så stor

82 Vad är en attraktiv bostad? Västernorrlänningarnas positioner jämfört med de som vill bo i olika typer av bostäder Genomsnittlig position för personer som bor i olika typer av kommuner, samt boende i Västernorrland. Streckad linje = genomsnitt i Sverige. Modesta krav Bostaden ska inte vara för stor, billig Plats och pretentioner Platsen, läget viktigt. Allt viktigt Lite arbete Att bostaden ej behöver renoveras Det stora projektet Kan utforma bostaden som jag vill Gemenskap Trevliga grannar, bra sociala ytor Privatskap Avskildhet från grannar Äldre charm Gärna lite äldre bostad från viss tid Nytt o modernt Nybyggd och modern Stort Att bostaden har stor yta Litet Att bostaden inte är så stor = Västernorrlänningar = Vill bo i villa = Vill bo i hyreslägenhet = Vill bo i bostadsrättslägenhet

83 Vad är en attraktiv bostad? Västernorrlänningarnas positioner jämfört med de som vill bo i olika typer av bostäder Genomsnittlig position för personer som bor i olika typer av kommuner, samt boende i Västernorrland. Streckad linje = genomsnitt i Sverige. Modesta krav Bostaden ska inte vara för stor, billig Plats och pretentioner Platsen, läget viktigt. Allt viktigt Lite arbete Att bostaden ej behöver renoveras Det stora projektet Kan utforma bostaden som jag vill Gemenskap Trevliga grannar, bra sociala ytor Privatskap Avskildhet från grannar Äldre charm Gärna lite äldre bostad från viss tid Nytt o modernt Nybyggd och modern Stort Att bostaden har stor yta Litet Att bostaden inte är så stor = Sundsvall/Övik = Vill bo i villa = Vill bo i hyreslägenhet = Vill bo i bostadsrättslägenhet

84 Vad är en attraktiv bostad? Västernorrlänningarnas positioner jämfört med de som vill bo i olika typer av bostäder Genomsnittlig position för personer som bor i olika typer av kommuner, samt boende i Västernorrland. Streckad linje = genomsnitt i Sverige. Modesta krav Bostaden ska inte vara för stor, billig Plats och pretentioner Platsen, läget viktigt. Allt viktigt Lite arbete Att bostaden ej behöver renoveras Det stora projektet Kan utforma bostaden som jag vill Gemenskap Trevliga grannar, bra sociala ytor Privatskap Avskildhet från grannar Äldre charm Gärna lite äldre bostad från viss tid Nytt o modernt Nybyggd och modern Stort Att bostaden har stor yta Litet Att bostaden inte är så stor = Övriga Västernorrlänningar = Vill bo i villa = Vill bo i hyreslägenhet = Vill bo i bostadsrättslägenhet

85 Vad är en attraktiv bostad? Västernorrlänningarnas positioner jämfört med de som vill bo i olika typer av bostäder Genomsnittlig position för personer som bor i olika typer av kommuner, samt boende i Västernorrland. Streckad linje = genomsnitt i Sverige. Modesta krav Bostaden ska inte vara för stor, billig Plats och pretentioner Platsen, läget viktigt. Allt viktigt Lite arbete Att bostaden ej behöver renoveras Det stora projektet Kan utforma bostaden som jag vill Gemenskap Trevliga grannar, bra sociala ytor Privatskap Avskildhet från grannar Äldre charm Gärna lite äldre bostad från viss tid Nytt o modernt Nybyggd och modern Stort Att bostaden har stor yta Litet Att bostaden inte är så stor = Västernorrlänningar = Vill bo i villa = Vill bo i bostadsrättslägenhet = Vill bo i hyreslägenhet = Född Afrika/Asien

86 Slutsats 7: Västernorrlänningarnas och svenskarnas bostadsdrömmar går att förverkliga i Västernorrland Drömbostaden enligt Västernorrlänningarna påminner mer om villadrömmen än om lägenhetsdrömmen. Vad är en attraktiv bostad? Bostadspriserna i Västernorrland jämfört med i andra delar av Sverige är inte särskilt höga, man får mycket bostad för pengarna. Utmaningen för att få människor att göra bostadskarriärer till Västernorrland ligger inte i bostäderna, utan i regionen som helhet. Liten befolkning, lite täthet och begränsade kommunikationer innebär att relativt få kan tänka sig att bo i en kommun och arbeta i en annan specialiseringsmöjligheterna mot boende inom regionen är för små.

87 Vad är en attraktiv bostad? Framtidens bostadslandskap Ökad migration Fler temporära bostadsalternativ Bostadsbrist Polarisering och temporärisering Polarisering mellan rotade och nomader Urbanisering Ökad heterogenitet Friktionsfrihet hyreslägenhetens möjlighet Ökade krav Identitet / Livsstil blir viktigare Stadsradhuset en gyllene medelväg Hållbarhet i fokus Lilla gården eller torpet för downscalare

88 Vilka ska vi rikta in oss på? Målgrupper för Västernorrland

89 Vilka ska vi rikta in oss på? Tre målgrupper för Västernorrland Urbana (storstadsbor) som kan tänka sig större stad: personer med urbana värderingar som kan tänka sig flytta till större stad Västernorrland-intresserade med utländsk bakgrund: personer som uttrycker intresse att flytta till/inom Västernorrland med minst en utrikesfödd förälder Återvändare till mindre kommun utanför storstad: personer som kan tänka sig återvända till kommuner som inte är storstadsnära eller större stad

90 Vilka ska vi rikta in oss på? Målgruppernas sociodemografi och livsfas Överrepresentation av studenter i samtliga grupper förklarar den lägre inkomsten Urbana till större stad 65% är talister, 20% talister Något högre utbildning än genomsnittet, något lägre inkomst än genomsnitt En knapp fjärdedel har barn hemma Bor oftast i större stad eller storstad V-norrland-intresserade med utl. bakgrund 60% talister, 25% är talister Genomsnittlig utbildning, något lägre inkomst än genomsnitt 40% har barn hemma Bor oftast i storstad/ större stad eller boendekommun Återvändare 50% talister, 25% är talister Genomsnittlig utbildning, något lägre inkomst än genomsnitt 35% har barn hemma Bor oftast i storstad/ större stad eller boendekommun

91 Vilka ska vi rikta in oss på? Målgruppernas livsstil Västernorrlandintresserade utl. bakgrund Urbana till större stad Återvändare

92 Målgruppernas flyttmotiv Vad respektive målgrupp anger som tänkbara flyttanledningar till Västernorrland Vilka ska vi rikta in oss på? Urbana till större stad Västernorrlandintresserade utl. bakgrund Återvändare Arbete Bättre bostad Bättre livskvalitet Partners skäl Nya platsen attraktiv Prova något nytt Barnvänligare plats Bättre framtidsutsikter Billigare bostad Dröm att bo på platsen Arbete Bättre livskvalitet Nya platsen attraktiv Prova något nytt Bättre bostad Bättre framtidsutsikter Dröm att bo på platsen Billigare bostad Dröm att bo på platsen Partners skäl Flytta ihop med partner Flytta hem igen Bättre livskvalitet Nya platsen attraktiv Arbete Bättre bostad Närmare släkt/vänner Billigare bostad Prova något nytt Partners skäl

93 Vilka ska vi rikta in oss på? Målgruppernas platsvärderingar Positioner för målgrupperna och personer som bor i Västernorrland Landets lugn Stadens puls Barnliv Frihetsliv Funktion Gemenskap = Urbana till större stad = Västernorrlandintresserade utl. bakgrund = Västernorrlänningar = Återvändare

94 Vilka ska vi rikta in oss på? Målgruppernas bostadsvärderingar Positioner för målgrupperna och personer som bor i Västernorrland Modesta krav Bostaden ska inte vara för stor, billig Plats och pretentioner Platsen, läget viktigt. Allt viktigt Lite arbete Att bostaden ej behöver renoveras Det stora projektet Kan utforma bostaden som jag vill Gemenskap Trevliga grannar, bra sociala ytor Privatskap Avskildhet från grannar Äldre charm Gärna lite äldre bostad från viss tid Nytt o modernt Nybyggd och modern Stort Att bostaden har stor yta Litet Att bostaden inte är så stor = Urbana till större stad = Västernorrlandintresserade utl. bakgrund = Västernorrlänningar = Återvändare

95 Vilka ska vi rikta in oss på? Slutsats 8: Tre målgrupper för att stärka Västernorrland Urbana till större stad Västernorrlandintresserade utl. bakgrund Återvändare Lockas med arbetsmöjligheter och bättre bostad än i storstad Lockas med bättre framtidsutsikter och arbetsmöjligheter Lockas med den livskvalitet de minns att de fick hemma

96 Vad betyder detta för framtiden? Sammanfattande slutsatser för Västernorrlands framtid

97 Vad betyder detta för framtiden? Flytt- och boendelandskapets troliga förändring INDUSTRI- SAMHÄLLE Arbetskarriärer Stabila samhällen T- SAMHÄLLE Framtids- och bostadskarriärer Flyktiga, fler genomgångssamhällen Platsens egenskaper avgör Homogena gemenskaper Funktionalitet i läge Platsens tillgång till egenskaper avgör Heterogena gemenskaper Funktionalitet i tjänster Alla är rotade Svenssondröm lättare Få bostadsformer Polarisering rotfasta och nomader Svenssondröm svårare Differentierade bostadsformer

98 Vad betyder detta för framtiden? Slutsats 9: Västernorrlands framtid avgörs av förbättrad funktionalitet och integration C Myller och möten Starka sociala sammanhang Funktionella konkurrensfördelar Trygghet och grundläggande funktionalitet Nyckeln ligger i att ge tillgång till hela pyramiden, tänk ruralt och urbant Potentiella T-centrum i Västernorrland, Sundsvall och Övik, behöver maxas med människor och urbanitet för att stärka arbetsmarknaden i länet. Övriga kommuner behöver kopplas upp mot Sundsvall och Övik, ju mer integration mellan kommunerna, desto bättre Västernorrland växer de senaste åren tack vare invandring, en avgörande framtidsfråga blir hur snabbt och väl dessa kommer in på arbetsmarknaden och i samhället

99 Vad betyder detta för framtiden? Sammanfattande slutsatser, 1 1. Mot T-samhället! 2. Västernorrland behöver bli större och starkare som region Västernorrland behöver skala upp arbetsmarknaden, viktigt att regionen växer och/eller kopplas upp mot andra växande regioner. Västernorrlands kunskapskapital behöver stärkas. De potentiella T-centrumen Sundsvall och Övik behöver bli så stora som möjligt En större och mer uppkopplad region ger specialiseringsmöjligheter mot boende för mindre kommuner. 3. Västernorrland behöver bli bättre på att erbjuda framtidsmöjligheter för unga och unga vuxna Framförallt Sundsvall behöver vara ett mer attraktivt alternativ för unga Västernorrland vinner flyttare i barnfamiljsåldern från Umeå och Östersund, vilket är positivt. Men det behövs mer för att väga upp för de unga som lämnar. Nyckeln ligger alltjämt i en större arbetsmarknad med fler möjligheter. För en region som växer p.g.a. invandring är integration avgörande.

100 Vad betyder detta för framtiden? Sammanfattande slutsatser, 2 4. Flyttkampen för Västernorrland handlar om att erbjuda framtidsmöjligheter. För den enskilda kommunen finns ofta en möjlighet att vinna på plats- och bostadskarriärer men dessa karriärer är oftast inomregionala och vanligare i större regioner. På regional nivå handlar det om att erbjuda framtidsmöjligheter, där slaget står på arbets- och studiemarknaden för att attrahera flyttare. Återkomsten viktig, men riskabel att förlita sig på. 5. Närhet till natur är viktigt och bra, men det behövs bättre upplevd närhet som kommer av bra kommunikationer. 6. Västernorrland är attraktivt i grunden, men brist på viktiga funktionella konkurrensfördelarna är regionens akilleshäl

101 Vad betyder detta för framtiden? Sammanfattande slutsatser, 3 7. Svenskarnas bostadsdrömmar går att förverkliga i Västernorrland Billigare boende än på många andra ställen i landet. Potential för bostadskarriärister från dyrare bostadsmarknader. 8. Tre målgrupper för att stärka Västernorrland Urbana som är intresserade av att bo i större stad lockas med arbete och bättre bostad. Västernorrlandsintresserade med utländsk bakgrund lockas med arbete och framtidsmöjligheter. Återvändare lockas med den livskvalitet de minns. 9. Framtiden för Västernorrland avgörs av förbättrad funktionalitet och integration av de invandrare som gör att regionen växer

102 Definitioner Appendix A

103 Definitioner T-INDEX OCH REGIONALT T-INDEX T-index är en sammanvägning av tre delmått: "Storlek/koncentration" består av antal invånare och befolkningstäthet. "Kunskapskapital" består av andel högskoleutbildade bland befolkningen, andel högskoleutbildade i privata näringar, patentansökningar per capita samt andel sysselsatta i kunskaps- och tjänstebranscher (definierat som information och kommunikation, finans och försäkring, fastighetsverksamhet, företagstjänster, kulturella och personliga tjänster, hotell och restaurang). I "nätverk" räknas in företag med importlicens per capita, andel av arbetskraften i icke-lokala näringar, pendlingstrafik i förhållande till lokal arbetskraft, medlemmar i LinkedIn per capita, flygavgångar i FA-regionen samt förekomst av större järnvägsstation. De tre delmåtten viktas lika. Regionalt T-index fås sedan genom att låta enskilda kommuners T-index förstärkas av pendlingsrelationer, d.v.s. kommuner får extra T-poäng från de kommunerna de har pendlingsrelationer med. Detta innebär att måttet främst visar i vilken utsträckning man är del av ett sammanhang med höga T-poäng. KOMMUNAL FRAMGÅNG Kommunernas framgång är också en sammanvägning av tre separata mått. Ekonomisk framgång är ett mått på lönenivåer, nyföretagande, arbetslöshet och kommunal ekonomi. Social framgång bygger på valdeltagande, våldsbrott, andel behöriga till gymnasiet, andel unga beroende av ekonomiskt bistånd samt ohälsotal. Slutligen består ekologisk framgång av andelen av nya bilar som är miljöbilar, utsläpp av växthusgas per capita, samt andel skyddad natur. De tre delindexen viktas lika.

104 Vi hjälper företag och organisationer att förstå och forma framtiden FUTURE Research- based foresight STRATEGY Future- based strategy ACTION Strategy enforcement Kairos (καιρός) är det antika grekiska begreppet för rätt tid eller tid för förändring