Dom sa inget om Fanta.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Dom sa inget om Fanta."

Hans Ek
för 8 år sedan
Visningar:

1 Dom sa inget om Fanta. Carina Österlund & Sofia Heimdahl Fakta om SCÄ Stockholms Centrum för Ätstörningar, SCÄ, startade sin verksamhet SCÄ bedriver öppenvård, dagvård och heldygnsvård för både barn och ungdomar samt vuxna patienter. Vidare finns ett mobilt team, skolverksamhet samt en forsknings- och utvecklingsenhet. Behandlingen vid SCÄ fokuserar i första hand på ätstörningssymtomen med syfte att normalisera ätande och vikt. Barnsidan har x antal medarbetare och tog 2015 emot x antal remisser via egenanmälan, skolhälsovård, primärvård eller BUP. 1

Vidare finns ett mobilt team, skolverksamhet samt en forsknings- och utvecklingsenhet.

2 Vårdideologi Att tillsammans med patient och familj arbeta mot ett liv utan ätstörning. Att arbeta med patientens ätstörningssymtom för att normalisera ätande och vikt. Familjevårdsavdelningen Stockholms Centrum för Ätstörningar startade 2011 en heldygnsavdelning för barn och ungdomar, främst nyinsjuknade i anorexia nervosa, samt deras familjer. Familjevårdsavdelningen har idag sju familjerum. Behandlingen bedrivs med inspiration av Maudsley-modellen. En individuell vårdplan utarbetas i samarbete med varje familj. Patienterna vistas växelvis på avdelningen och i hemmet, alltid tillsammans med någon av sina föräldrar, alternativt annan person i familjens nätverk. 2

deras familjer. Familjevårdsavdelningen har idag sju familjerum. Behandlingen bedrivs med inspiration av Maudsley-modellen.

3 Patienternas ålder varierar från 9 till 18 år. Behandlingstiden ligger i snitt på 9 veckor. Varje vecka förväntas patienten återhämta minst 0,5 kg i vikt. Efter behandlingen på familjevårdsavdelningen forsätter kontakten med SCÄ genom öppenvård. Behandlingens mål är att stärka föräldrarnas mandat att gå emot sjukdomen och på så sätt stödja föräldrarna i att hjälpa sina barn att få i sig den näring de behöver. Syskonen bjuds in att bo med sin familj på avdelningen samt delta i familjesamtal och eventuellt separata syskonsamtal. Multifamiljeterapi På familjevårdsavdelningen har vi arbetat med så kallad Mini-multi sedan våren Mini-multi sträcker sig över tre halvdagar och är en förkortad version av den längre MFT-behandlingen. Att delta i Mini-multi ingår i avdelningens behandlingsupplägg. I snitt medverkar sex familjer vid varje tillfälle. Behandlingen återkommer med två till tre månaders mellanrum. 3

Behandlingens mål är att stärka föräldrarnas mandat att gå emot sjukdomen och på så sätt stödja föräldrarna i att hjälpa sina barn att få i sig den näring de behöver.

4 Hur Mini Multi brukar se ut Tre behandlingsdagar mellan kl Symtomorienterad, dag 1 Relationsorienterad, dag 2 Framtidsorienterad, dag 3 Mini Multi dag 1 Tema: sjukdom och symtom Introduktion om anorexia och av behandlingsdagarna. Presentation, namnövning mellanmål presentation i storgrupp Lunchförberedelse med föräldrar och ungdomar. Syskongrupp Gemensam lunch enligt föräldrarnas planering Uppföljning av lunchen. Frågor om sjukdomen. Uppföljning av dagen 4

9-10 Introduktion om anorexia och av behandlingsdagarna. Presentation, namnövning 10-10.30 mellanmål 10.

5 Mini Multi dag 2 Tema: relationer Kort uppföljning om gårdagen. Övning den objudne gästen. Gruppdiskussioner, mamma, pappa, syskon och ungdomar Mellanmål Övning, ex intervjua annans ungdom, expertpanelen Lunchförberedelse med föräldrar och ungdomar. Syskongrupp Gemensam lunch enligt föräldrarnas planering Uppföljning av lunchen. Eventuellt en övning. Mini Multi dag 3 Tema: framtid och hopp Kort uppföljning om gårdagen. Målsättningsträd Mellanmål Redovisning i storgrupp av målsättningsträd Lunchförberedelse med föräldrar och ungdomar, samt syskongrupp Gemensam lunch enligt föräldrarnas planering Uppföljning av lunchen. Komposten, utvärdering avslutning. 5

Uppföljning av lunchen. Eventuellt en övning. Mini Multi dag 3 Tema: framtid och hopp. 9-10 Kort uppföljning om gårdagen. Målsättningsträd 10-10.30 Mellanmål 10.30-11.

6 Syskongruppen En syskongrupp på avdelningen brukar bestå av ca 4-6 syskon i åldern 8 år och uppåt. Utifrån en förkortad utbildning i MFT för personalen på avdelningen riktade vi in oss på att synliggöra syskonen under Mini-multi. Detta efter diskussioner som uppstått under utbildningen kring svårigheterna med att ge syskonen utrymme. Svårigheter vi observerat Att det funnits en liten plats för syskon inom MFT-konceptet och att mycket handlar om föräldrarna och det sjuka syskonet. Att syskonen hamnar i en behandlingssituation och att deras egen situation glöms bort. Att syskonen åsidosätter sina egna behov. Att syskonen är väldigt lojala mot föräldrar och sitt sjuka syskon och uppvisar mycket förståelse. Att föräldrarna omedvetet/medvetet använder syskonen som stöd för det sjuka barnet. Att syskonen även får sämre och/eller mindre tillgång till övriga anhöriga, exempelvis mormor, morfar, farmor, farfar. 6

Detta efter diskussioner som uppstått under utbildningen kring svårigheterna med att ge syskonen utrymme.

7 Målsättningar med syskongruppen Prata om livet och vardagen i familjen innan sjukdomen. Koncentrera oss på syskonen och deras liv. Minimera fokus på det sjuka syskonet Uppmuntra barnen att våga visa negativa känslor, exempelvis ilska, ledsenhet, irritation. Minska lojaliteten och syskonens hänsynstagande gentemot sjukdomen. Få syskonen att våga vara glada och skratta, även åt anorexin och situationen. Pysselrummet på Familjevårdsavdelningen Inte förknippat med behandling. Man kan sysselsätta sig med något samtidigt som man pratar. Ett ställe på avdelningen som syskonen ofta upplever som positivt när de är på avdelningen och hälsar på. 7

Minska lojaliteten och syskonens hänsynstagande gentemot sjukdomen. Få syskonen att våga vara glada och skratta, även åt anorexin och situationen.

8 Hur en måltid kan se ut för ett syskon Man ska ta lika mycket mat som det sjuka syskonet. Man ska sitta med vid bordet lika länge som det sjuka syskonet. Man ska stödja sitt syskon. Man ska vara glad/inte visa att man är ledsen. Man får aldrig välja maträtt. Man kan inte gå ut och äta eller äta med andra. Citat från syskonen om mat och måltider Jag tycker mest om pizza och hamburgare men vi får inte äta det nu när min syster är sjuk. Jag tar lika mycket mat som mitt syskon för att göra det lättare för henne. Ibland tvingar min syster mig att äta mer än vad hon gör. Mamma vill att jag ska stödja min syster, men jag vet inte hur man gör det? Mamma och pappa tycker att McDonalds är skräpmat. Det är ingen idé att jag tar hem det som blev över av pizzan, jag kommer ändå inte få äta den till middag. Jag får inte ta coca-cola till maten om vi går till McDonald s Fast dom sa faktiskt inget om Fanta! 8

Citat från syskonen om mat och måltider Jag tycker mest om pizza och hamburgare men vi får inte äta det nu när min syster är sjuk.

9 Lunch på stan! Syfte med att lämna avdelningen: Normalisera kring att äta tillsammans Att komma bort från planeringen kring måltiderna Att få äta vad man vill Att kunna dricka läsk och äta efterrätt Vad som blev positivt med att komma ut från avdelningen Vår upplevelse var att syskonen: Öppnade upp sig, pratade och skrattade mer. Fick en god kontakt med varandra. Vågade skoja och skämta om sina syskons svårigheter med mat. Tog intryck av varandra och efter övervägande vågade beställa mat som de var sugna på. Att stämningen förhöjdes av att vi befann oss i ett sammanhang med många andra ungdomar utan ätstörning. 9

dricka läsk och äta efterrätt Vad som blev positivt med att komma ut från avdelningen Vår upplevelse var att syskonen: Öppnade upp sig, pratade och

10 Väcka intresse för syskonen Forskning: Vad finns inom området? Vad behövs det mer av? Hur ska man ta tillvara på syskonens resurser? Hur tillgodoser man syskonens intressen under MFT? Hur kan syskonens roll i familjen stärkas? På lång sikt: Hur påverkas syskonens barndom? 10

Hur tillgodoser man syskonens intressen under MFT?

Relevanta dokument

Multifamiljeterapi i familjebaserad slutenvård.

Stockholms Centrum för Ätstörningar Multifamiljeterapi i familjebaserad slutenvård. Från stort till litet format riktat till många familjer Christina Rydell Malmqvist Carina Österlund Familjevårdsavdelningen