Reglerna om revisorsrotation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Reglerna om revisorsrotation"

Transkript

1 Reglerna om revisorsrotation Oberoende vs. kvalitet Maria Ekeblad Frida Larsson Humaniora och samhällsvetenskap Företagseknomi Kandidatuppsats 15hp Bengt Bengtsson Karin Brunsson

2 Frida Larsson & Maria Ekeblad Reglerna om revisorsrotation Oberoende vs. kvalitet Företagseknomi C-uppsats Termin: VT 13 Handledare: Bengt Bengtsson

3

4

5 Sammanfattning Reglerna om revisorsrotation trädde i kraft år 2009 och syftade till att säkra oberoendet i revisorernas arbete. De fastställde att huvudansvarig revisor endast får tjänstgöra för ett börsnoterat företag i sju år. Därefter måste revisorn rotera av samt vara ifrån sitt uppdrag i minst två år. Forskare världen över hävdar dock att revisionskvaliteten blir lidande till förmån för oberoendet. Syftet med studien är att utifrån revisorers perspektiv undersöka om det finns något samband mellan kvalitet och ämbetstid. För att kunna bedöma om det finns några samband måste vi även definiera vad revisionskvalitet är. Studien är avgränsad till hur revisorer upplever att revisionskvaliteten har påverkats av den obligatoriska revisorsrotationen. Kvaliteten definieras även ur revisorernas perspektiv. Metoden som har använts för att uppnå studiens syfte är av kvalitativ art. Fallstudien består av öppna intervjuer med revisorer. Metoden valdes för att få en djupare förståelse inom ämnet. Urvalet bestod av revisorer som har arbetet tiden före och efter reglerna trädde i kraft. Avgränsningen för urvalet medförde att validiteten kunde öka. Reliabiliteten för studien anses också vara rimlig eftersom studien baseras på åsikter och uppfattningar från auktoriserade och godkända revisorer. Resultatet av studien visade att revisionskvaliteten påverkas både positivt och negativt av reglerna. Det positiva med reglerna var att det ger nya ögon på verksamheten vilket gör att nya fel kan upptäckas. De medför även att revisionsbyråerna arbetar på nya sätt vilket gör att branschen utvecklas och effektiviseras. Nackdelen visade sig vara att priserna pressas på grund av fler upphandlingar som effekt av rotationen. Kvaliteten definierades som att revisorn ska ge en rättvisande bild av företagets ställning och förvaltning utan någon partställning. Kvaliteten uppnås om revisorn följer de internationella standarderna, ISA. Nyckelord: kvalitet, rotation 3

6 Innehållsförteckning 1. Inledning Historia Revisorns oberoende Kvalitet Revisorsrotation Problemdiskussion Syfte Avgränsning Metod Metodval Intervju Litteratur Teori Revision Syftet med revision Målet med revision Revisionsprocessen Misslyckad revision leder till mer revision Kontroll Intressenterna Intressentmodellen Revisorns roll Förväntningsgapet Arbetsprocessen Revisorns ansvar Kvalitet Kvalitetssäkring Revisorsrotationens påverkan av kvalitet Revisorns rykte Oberoende Analysmodellen Hot mot oberoendet? Revisorsrotation Undantag Fördelar Nackdelar Empiri Reglerna om revisorsrotation Ämbetstid Då och nu Kvalitet Ökad kvalitet Rotationens påverkan på kvaliteten Analys Ämbetstid Då och nu Kvalitet

7 5.5 Ökad kvalitet Rotationens påverkan på kvaliteten Slutsats Reflektioner Syntes Källförteckning Referenslitteratur Artiklar Internetkällor Bilaga

8 Förkortningar RNL RL FAR ABL ISA RN IFAC EG EU ISA Revisionslagen Revisorslagen Föreningen Auktoriserade Revisorer Aktiebolagslagen IFAC:s Internationella Standarder i revisionsfrågor Revisorsnämnden the International Federation of Accountants Europeiska Gemenskapen Europeiska Unionen Internationell standard för revisorer 6

9 1. Inledning Revisionens ryggrad kan sägas vara revisorns oberoende. År 2009 trädde reglerna om revisorsrotation i kraft i Sverige. De tillkom för att stärka revisorns oberoende partställning. Frågan är dock om rotationen har lett till att revisionskvaliteten har hamnat i skymundan. Problemet utvecklas senare i inledningen. Inledningsvis kommer vi att beskriva revisionens historia, revisorns roll och oberoende samt revisionskvaliteten för att öka förståelsen för ämnet. Därefter presenteras reglerna om revisorsrotation som sedan mynnar ut i en problemdiskussion. Uppsatsen ser ut på följande sätt. I första kapitlet introduceras ämnet för läsaren. I andra kapitlet presenteras tillvägagångssättet för studien. Tidigare forskning samt centrala begrepp och teorier framställs i det tredje kapitlet. Det fjärde kapitlet omfattar centrala citat från studien. Resultatet presenteras i det femte kapitlet och kopplas samman till tidigare nämnda avsnitt. Avslutningsvis sammanförs tidigare diskussion, följt av reflektioner. Uppsatsskribenterna har fördelat arbetet jämnt mellan sig. De har båda bidragit lika mycket till både textframställningen som till empirin. Därmed kan det anses att uppsatsen har skrivits gemensamt Historia Revision har funnits sedan urminnes tider i någon form. Människor har alltid haft behov av att kontrollera handeln (FAR 1988). I 1800-talets Storbritannien gavs företagen möjlighet att söka kapital genom att sälja andelar av sin verksamhet. Nackdelen med regeln gjorde att en tredjedel av företagen gick i konkurs. Därmed skapades det ett behov av att se över företagens finansiella rapporter. Det medförde att revision blev nödvändigt och senare ett tvång. Revisionens betydelse spred sig vidare till andra länder, inklusive Sverige. Det startades en ny marknad med revisionsbyråer men det dröjde nästintill ett århundrade tills lagstiftning om auktoriserade revisorer trädde i kraft (Carrington 2010). Idag är revision inte ett tvång för alla företagstyper i Sverige. Mindre företag har valmöjligheten att använda sig av en revisionsbyrås tjänster. Skälet är att det blir för dyrt för de mindre företagen samt att Sverige har valt att anpassa sig till 7

10 internationella reglementen (ibid). 1.2 Revisorns roll För att förstå revision är begreppet revisionsverksamhet basalt. Begreppet definieras i RNL som en verksamhet som bedriver granskning av förvaltning och ekonomisk information. Granskningen utgör ett bedömningsunderlag för en tredje part, dvs. varken revisorn eller det reviderade bolaget. Begreppet definieras även som rådgivning (Moberg 2006). Revisionen har fått en väldigt viktig roll i samhället och därmed även revisorerna. Bilden av en revisor har under många år varit en grå och tråkig person som har verkat i det dolda. Carrington beskriver att en orsak till bilden av revisorn har varit att revisionsbyråer inte gjorde reklam för sin verksamhet förr i tiden. Det har dock alltid varit väldigt prestigefullt att arbeta som revisor och har jämförts med en prästs roll. Carrington menar på att revisorns signatur kan liknas med välsignelsen, vilket bekräftar att en revisor inhyser en stor respekt. På senare tid har dock revisorns roll ändrats. Allt fler revisorer vill inte längre verka i det dolda utan vill synas på markanden. Många blivande revisorer ser det idag som en karriärväg snarare än ett livslångt åtagande (Carrington 2010). 1.3 Revisorns oberoende I början av 2000-talet kollapsade ett flertal företag vilket ledde till stora skandaler. En av de mest kända är Enron-Anderson skandalen i USA. Skandalerna ledde till att allmänheten började ifrågasätta de lagar som fanns inom revision. Som en reaktion och för att återställa förtroendet hos allmänheten röstades ett nytt lagförslag igenom. Det nya lagförslaget fastslog att företagsledningen ska uttala sig om effektiviteten i de interna kontrollerna samt att redovisningen ska revideras av en oberoende part (Carrington 2010). En kort tid efter att lagförslaget fastslagits i USA gav EU-kommissionen ut sina rekommendationer angående revisorns oberoende. De menade på att oberoendet är en viktig komponent för att visa allmänheten och tillsynsmyndigheterna att revisionen följer de etiska principerna, där objektivitet och integritet är viktigast. Oberoendet är även viktigt för att revisionsberättelsen ska bli trovärdig och för att professionen ska få allmänhetens förtroende (EU-kommissionen 2002). 8

11 Oberoendet delas upp i två parametrar enligt IFAC, synbart och upplevt oberoende. Det upplevda oberoendet står för revisorns sinnelag som gör att revisorn kan göra ett uttalande utan att påverkas av faktorer som leder till ett felaktigt agerande. Det synbara oberoendet förstås som att revisorn kan upplevas som oberoende av en tredje part (Carrington 2010). I den svenska lagstiftningen finns det lagrum för oberoendet med jävsregler som beskriver vilka situationer som riskerar revisorns oberoende. Det är revisorn som har bevisbördan och ska själv se till att lagen följs (ibid). 1.4 Kvalitet Kvalitet är ett diffust begrepp och har olika betydelser beroende på situation och vem som tillfrågas. Carrington (2010) beskriver dock att kvalitet är att revisorerna följer vissa definierade kriterier. Kvaliteten inom revision säkras genom kvalitetskontroller. Kontrollerna utförs på lagstadgad revision av tillsynsmyndigheten RN. Kvalitetssäkringen genomförs för att ge allmänheten en garanti på att revisorerna arbetar enligt EG:s rekommendationer och krav (Moberg 2006). Kvaliteten säkerställs i första hand genom att revisorn har auktoriserats eller godkänts, dvs. har rätt utbildning samt praktisk erfarenhet (FAR 1992). RN genomför kvalitetskontrollerna i riktlinje med FAR:s stadgar (Moberg 2006). RN ansvarar även för tillsynen av revision, vilket säkrar upp att revisorer fullgör sina skyldigheter inom revisionen (ibid). Även Kommerskollegiet utövar en tillsyn över kvaliteten i revisionsbranschen, för att se till att god revisionssed följs (FAR 1992). Kvalitetskontroller utförs även av en kvalitetskontrollant från FAR. Denne kontrollant granskar revisionsbyråns kvalitetsprogram alternativt enskilda uppdrag. För att undvika dubbelarbete har RN och FAR ett avtal som säger att de måste underrätta varandra då brister i kvaliteten yttrar sig (FAR 2005). 1.5 Revisorsrotation Enligt ABL (SFS 2009:565) får en revisor tjänstgöra för ett bolag som är noterat på en reglerad marknad i högst sju år. Därefter måste revisorn vara ifrån sitt uppdrag i 9

12 minst två år från det att han eller hon lämnat uppdraget. Kravet gäller för de revisorer som är huvudansvariga för revisionen, de som kvalitetsgranskar samt de revisorer som fattar beslut eller gör bedömningar av väsentliga förhållanden (FAR 2011). Revisorsrotationen är omdiskuterad i många länder. En del forskare menar på att ämbetstiden och kvaliteten har ett starkt samband medan andra vittnar om motsatsen. Catanach Jr och Walker (1999) redogör i sin artikel för de olika argumenten i diskussionen om revisorsrotation. De menar på att ämnet har debatterats världen över men att det finns lite forskning om dess fördelar och effektivitet. Junaidi et al. (2012) beskriver att längden på förhållandet mellan revisor och klient påverkar revisorns uttalanden. De menar dock på att det behövs vidare forskning för att undersöka hur kvaliteten påverkas i revisionen. Geiger och Raghunandan (2002) argumenterar för motsatsen. Deras forskning säger att revisorn har större benägenhet att bli influerad de initiala åren av uppdraget. De beskriver även att en lång ämbetstid inte nödvändigtvis betyder att misslyckanden ökar och att den inte behöver kortas. 1.6 Problemdiskussion Vår frågeställning är: Påverkar lagen om revisorsrotation kvaliteten på revisionen ur ett revisorsperspektiv? Revisionen har funnits sedan lång tid tillbaka Det beror på att människan alltid har haft behov av att kontrollera handeln. Givetvis var det i enklare former till en början men allteftersom tiden har passerat har handeln utvecklats till att bli mer komplicerad. I takt med komplexiteten uppstod behovet av en oberoende parts granskning av företag. Det är den granskningen som utgör revisionen vi har idag. När revisionen bredde ut sig och blev lagstadgad blev det alltmer viktigt att revisorn ansågs som pålitlig. Allmänhetens förtroende är den viktigaste beståndsdelen för branschen. Utan förtroendet finns det ingen marknad för revision. Därmed är det viktigt att branschen hela tiden arbetar för att upprätthålla det. 10

13 Revisorns roll har en stark koppling till förtroendet genom oberoendet. Det är viktigt för revisionen att revisorns roll är förtroendeingivande för utomstående part. Revisorsrollen är av största vikt för intressenterna då de baserar alla sina beslut på de finansiella rapporterna. Tilliten i rapporternas regelrätthet ligger i att de blir granskade av en oberoende part. För att revisorn ska kunna kalla sig oberoende måste utomstående part uppfatta det, samtidigt som revisorn själv ska känna sig som oberoende. Regleringar angående oberoendet finns både i RNL samt RL. RNL beskriver situationer där revisorn kan anses som jävig och bör avstå från uppdrag. RL fastslår däremot att innan revisorn påbörjar ett uppdrag ska han eller hon testa sitt oberoende genom den s.k. analysmodellen. För att säkra att professionen håller jämn kvalitet i sitt arbete har det utsetts tillsynsmyndigheter. Kvalitet är dock ett mycket diffust begrepp som är svårdefinierat vilket gör det svårt att kvalitetssäkra. Därmed är det beslutat att kvalitetssäkringen utförs på lagstadgad revision. Tillsynsmyndigheten RN kontrollerar att revisorerna följer de lagar som finns, medan Kommerskollegiet säkrar att revisorerna reviderar enligt god revisionssed. Företagsskandaler såsom Enron-Anderson skandalen skakade om revisionsväsendet vilket ledde till att allmänheten tappade förtroendet för professionen. För att återvinna förtroendet har lagarna för revision och revisorer stramats åt. Lagarna innefattar tydliga riktlinjer för att oberoendet inte ska kunna äventyras, där revisorsrotation är en viktig punkt. Reglerna om revisorsrotation fastställer att en revisor får vara huvudansvarig för det reviderade företaget i högst sju år. Därefter måste revisorn lämna sina uppdrag i minst två år. Rotationen säkerställer att vänskapsrelationer sällan hinner uppstå och att revisorn till synes är oberoende. Efter införandet av rotationsregleringen har det dock ifrågasatts huruvida den kan påverka kvaliteten i revisionen. Forskare världen över diskuterar både fördelar och nackdelar med reglerna. 1.7 Syfte Syftet med vår uppsats är att tillföra ytterligare en studie till diskussionen om revisorsrotation. Vi vill utifrån revisorers perspektiv undersöka om det finns något samband mellan kvalitet och ämbetstid. För att kunna se några samband måste vi även definiera vad kvalitet är i revisionen. 11

14 1.8 Avgränsning Vår studie är avgränsad till hur revisorer upplever att kvaliteten på revisionen har påverkats av reglerna om revisorsrotation. Kvaliteten vi definierar är kvaliteten ur revisorernas perspektiv. Avgränsningen gäller även urvalet och dess storlek. Eftersom revisorerna har en krävande arbetsperiod under våren var vi öppna för de sex intervjuer vi kunde åstadkomma. Vi var medvetna att konsekvensen av den öppenheten innebar respondenter både med börsnoterade samt onoterade företagskunder vilket kunde påverka generaliseringen av resultatet. 2. Metod Syftet är att utifrån revisorers perspektiv undersöka om det finns något samband mellan kvalitet och ämbetstid. För att kunna se några samband måste vi även definiera vad kvalitet är i revisionen Metodval Vi har valt att genomföra en fallstudie där vi har intervjuat revisorer. Studien är av kvalitativ art eftersom vid val av kvalitativ metod bör problemställningen vara explorativ, dvs. försöka ta fram ett orsakssamband. Kvalitativa metodens syfte är att återge ett bredare perspektiv med hjälp av ett selektivt urval (Jacobsen 2002). Eftersom syftet med vår studie är att ta fram ett orsakssamband mellan lagen om revisorsrotation och revisonskvalitet föll valet på att genomföra personliga intervjuer. Vi ville även med hjälp av intervjuerna se om det finns gemensamma reflektioner och förhållningssätt till lagen samt kvaliteten. Vi valde att i vår studie begränsa våra respondenter till auktoriserade eller godkända revisorer. Vår urvalsgrupp består av revisorer som har erfarenhet i minst 6 år. Valet av revisorer som respondenter baserades på att vi förmodar att de upplever förändringar av lagstiftningen i sitt dagliga arbete. Studien behandlar förändringen i revisorskvaliteten vilket ledde till att vi även var behövde att definiera kvalitet. För att revisorns åsikter och upplevelse skulle vara relevanta för vår studie ansåg vi att de skulle ha arbetat tiden före och efter lagstiftningen. Därmed valde vi att urvalsgruppen skulle bestå av revisorer som varit verksamma innan år Året baseras på att det var då reglerna om revisorsrotation trädde i kraft. 12

15 Urvalsgruppen består av sex revisorer. Urvalsstorleken var ett tillgänglighetsurval/bekvämlighetsurval eftersom studien löper under en mycket begränsad tid samt inte tillåter ett större urval pga. tidsaspekten. Respondenterna till studien kontaktades via e-post och telefonsamtal där de tillfrågades om de ville medverka. Ämnet förklarades för respondenterna för att de skulle vara införstådda vad studien handlar om samt så att de kunde förbereda sig på bästa sätt. För att göra intervjun mer tilltalande gav vi respondenterna valmöjlighet om tid och plats för mötet. Revisorerna som deltagit i studien är verksamma i tre städer, i olika storlekar. Respondenterna arbetar på både små och stora institutioner samt har varit aktiva som revisorer under olika tidsperioder. Eftersom revisorerna har en krävande arbetsperiod under våren fick vi endast kontakt med sex olika revisorer för de intervjuer vi ville göra. Vi är medvetna att konsekvensen av spridningen kan försvåra generaliseringen. De respondenterna som har deltagit i studien är: Revisor A, verksam som revisor i 27 år med onoterade företag, arbetar på en av de fyra största revisionsbyråerna 1. Revisor B, verksam som revisor i 7 år med små onoterade företag, arbetar inte på en av de fyra största revisionsbyråerna. Revisor C, verksam som revisor i 16 med både noterade och onoterade företag, arbetar på en av de fyra största revisionsbyråerna. Revisor D, verksam som revisor i 26 år med både noterade och onoterade företag, arbetar på en av de fyra största revisionsbyråerna. Revisor E, verksam som revisor i 16 år med noterade och onoterade företag, arbetar på en av de fyra största revisionsbyråerna. Revisor F, verksam som revisor i 14 år med onoterade företag, arbetar inte på en av de fyra största revisionsbyråerna. 2.2 Intervju Vi valde att genomföra personliga intervjuer eftersom vi menar att det skulle gynna 1 KPMG, Ernst&Young, PWC och Deloitte 13

16 studien positivt. Vi ville ge revisorerna en chans att utveckla sina svar samt kunna ställa följdfrågor för att nå ett djup i intervjuerna. Valet av intervjuteknik grundades även i storleken på urvalet. Eftersom vårt urval bestod av få respondenter bedömde vi att det var viktigt att varje intervju skulle bidra till studien. Eftersom vi inte är utbildade revisorer själva har vi ingen förkunskap om deras profession som kan äventyra intervjuerna genom förutfattade meningar. Dock finns en liten risk kvar då vi är väldigt pålästa inom ämnet. Det kan återspeglas i frågorna och det personliga mötet. Vi valde att använda oss av intervjuer med anonyma svar eftersom vi antog att det skulle ge oss ett större urval av respondenter. Denna intervjuteknik gav oss förhoppningar om ärliga och djupare svar. Risken med att ta emot anonyma svar är att revisorerna ger öppna svar som kan gå emot sin organisation som de i annat fall inte skulle ge. Sammansättningen av frågorna gjordes när vi ansåg att vi var tillräckligt pålästa inom ämnet. Vi tyckte det var av extra vikt att vara mycket pålästa vid personliga intervjuer för att kunna ställa kompletterande frågor samt för att visa vårt intresse av ämnet för respondenten. Frågorna vi tagit fram godkändes av handledaren innan intervjuerna ägde rum. Vi valde att ha ett litet antal frågor, sju stycken för att det skulle finnas utrymme till kompletterande frågor. Vi använde oss av öppna frågor där vi hade en grundstomme av frågor. Frågorna kunde kompletteras vid de olika tillfällena med frågor som kunde hjälpa respondenten vidare i sitt resonemang. Vid intervjutillfället förklarade vi syftet med studien åter igen. Intervjuerna spelades in via Iphone efter godkännande från respondenten. För att kunna återge exakt vad som sagts ansåg vi att det var den bästa metoden att använda. Eftersom vi spelade in samtliga intervjuer kunde vi ge respondenten utrymme att prata fritt utan att vi avbröt för att hinna med att anteckna. Vi antog också att det skulle underlätta flödet under intervjun. Vi har sammanställt det inspelade materialet som vi sedan använt oss av i studien. 2.3 Litteratur Litteraturmässigt finns det relativt lite skrivet om ämnet revisorsrotation och 14

17 kvalitet vilket gjorde vi blev hänvisade till vetenskapliga artiklar samt EUkommissionens rekommendationer. 2.4 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet Vår studie genomfördes på ett fåtal objekt och är därmed av kvalitativ art. För att studien ska vara användbar måste den vara av hög reliabilitet och validitet. Den måste även kunna generaliseras. Syftet med reliabilitet är att undvika slumpmässiga fel och visa graden av tillförlitlighet i empirin. För att vi ska uppnå hög grad av reliabilitet måste vår studie genomföras vid olika tillfällen och få likartade resultat (Thurén 1999). För att uppnå en högre reliabilitet hade vårt urval behövt vara större men av tids- och kostnadsskäl, som är beskrivet i avfräsningar, har vi i urvalet varit begränsat till sex. Validitet syftar till att studien avser att mäta det som är väsentligt (Stukát 2005). Intervjufrågornas utformning hade en viktig roll för att försöka uppnå hög validitet. Vi försökte utforma dem på sådant sätt att det inte låg någon värdering i dem. Komponenterna reliabilitet och validitet är beroende av varandra. Det är en förutsättning att nå en hög grad av reliabilitet för att kunna uppnå en hög grad av validitet. Studier med låg reliabilitet innefattar stora slumpvariationer i mätningen, vilket leder till att resultatet av mätningen inte är det som ursprungligen har avsett att mätas (ibid). Generaliserbarhet handlar om i vilken utsträckning resultaten av studien kan generaliseras till andra grupper och situationer än dem som varit aktuella i studien (Kvale & Brinkmann 2009). I vår studie använder vi oss enbart av revisorer som urvalsgrupp. Generalisering betyder att vi kan tillämpa resultatet från vår studie för att sedan kunna uttala oss om hela professionen. Det ska dock tilläggas att revisorernas uppfattningar måste vara snarlika för att en generalisering ska kunna genomföras. 3. Teori 3.1. Revision Revision härstammar från det latinska ordet revidere som betyder att se tillbaka. Idag finns det flera definitioner av revision där en av de vanligaste har myntats av 15

18 FAR. FAR beskriver att revision är att en oberoende revisor ska uttala sig om ett företags redovisning och förvaltning. För att kunna göra ett uttalande är det viktigt att revisorn kritiskt granskar och bedömer de finansiella rapporterna samt företagets förvaltning (Moberg 2003) Syftet med revision Syftet kan i det närmaste beskrivas som definitionen av revision. Syftet är nämligen att kvalitetssäkra de finansiella rapporterna och förvaltningen i företaget genom att en revisor kontrollerar och granskar. I aktiebolag är det extra viktigt att intressenterna, såsom kreditgivare och leverantörer, får korrekt information om företaget. Om informationen på något vis inte stämmer kan det få ödesdigra konsekvenser för kreditgivarna och leverantörerna. För att intressenterna ska kunna lita på att informationen är korrekt görs en revision. Revisionen i sig skapar nämligen trovärdighet till rapporterna. Revisionen syftar även till att ägarna ska kunna förlita sig på att företaget sköts i deras intresse (Moberg 2003). Revision är en central del i samhället för att vi ska få välfungerande marknader (FAR 2006) Målet med revision Målet med revision skiljer sig mellan olika länder. Den största skillnaden är Sveriges krav på förvaltningsrevision. Revisorn ska granska företagsledningen ska för att se om de har gjort sig skyldiga till försumlighet av företaget och om någon kan bli ersättningsskyldig. Utöver förvaltningsrevision krävs även en granskning av de finansiella rapporterna (Carrington 2010). Huvudmålet med revision är att ge ut en revisionsberättelse. I revisionsberättelsen uttalar sig revisorn om företagets finansiella rapporter samt om ledningens förvaltning (FAR 2006). Det är viktigt att revisorn alltid har målet i sikte för att kunna göra en korrekt avvägning i sitt arbete. Att planera arbetet är en förutsättning för att en revisor ska kunna nå målet (Johansson et al. 1987). I planeringen delas målet upp i mindre delmål där kraven på årsredovisningen kan anses som sådant. De grundläggande delmålen kan delas upp ytterligare för att förenkla revisorns arbete (FAR 1994) Revisionsprocessen FAR (2006) beskriver att revisionsprocessen handlar om tre centrala begrepp, förstå, granska samt rapportera. För att en revisor ska kunna granska en verksamhet är det viktigt att han eller hon har förståelse för företaget. Granskningen ska leda till att revisorn kan uttala sig och ge ut rapporter om 16

19 bokföring och förvaltning. Revisorns arbete ska präglas av principerna god revisionssed och god revisorssed. Carrington (2010) talar om en modell där revisionsprocessen består av företagsledningens påståenden, bestyrkandeåtgärder, dokumentation samt rapportering. Modellen utgår från att ledningen i ett företag lämnar påståenden genom de finansiella rapporterna som revisorn sedan ska bestyrka. För att kunna bestyrka företagsledningens påståenden utför revisorn bestyrkandeåtgärder. Åtgärderna ska dokumenteras. Revisorns slutsatser förmedlas därefter genom rapporter till tredje part. Slutprodukten i processen är revisionsberättelsen. Revisorn lämnar även förslag på förbättringar i rapportform (FAR 1994). Förslagen till förbättringar är sådan rådgivning som revisorn har skyldighet att ge klienten, s.k. revisionsrådgivning. I praktiken är det svårt för revisorn att veta vad som måste och vad som får rapporteras då det inte finns några klara riktlinjer (Carrington 2010) Misslyckad revision leder till mer revision I dagens samhälle kan revisionen liknas vid ett löfte. Det är en trygghet för intressenterna som gör att underlaget för deras beslut har en säkrare grund. Tryggheten vilar dock på att vissa kriterier följs. Kriterierna finns för att revisionen inte enbart ska baseras på tyckande. Om revisorerna följer en viss standard och behandlar olika kriterier kan osäkerheter elimineras. Genom tiderna har olika skandaler skakat om branschen vilket har fått intressenterna att tappa förtroendet för professionen. För att eliminera de nya osäkerheterna infördes mer kriterier och standarden fick en större omfattning. Intressenterna krävde mer revision för att få tillbaka tryggheten. Revisionen i sig har aldrig kritiserats utan lösningen har alltid varit att införa tydligare direktiv. Skandalernas uppkomst grundas i ofullständig revision alternativt att revisionen inte har utförts enligt lag och praxis (Carrington 2010) Kontroll För att säkerhetsställa att allmänhetens förtroende bibehålls för professionen har det i Sverige skapats en statlig tillsynsmyndighet. Revisorsnämnden är tillsynsmyndighet för de auktoriserade och godkända revisorerna i Sverige. Dess uppgift är att säkerhetsställa att professionens arbete håller hög kvalitet och att revisorerna uppfyller de etiska kraven (FAR 2006). 17

20 Myndighetens huvuduppgifter är att se till att det finns kvalificerade revisorer för näringslivets behov samt att kontrollera dessa revisorer (Revisorsnämnden 2013). Ytterliggare tillsynsmyndighet är Kommerskollegiet. De ansvarar för kvalitetssäkringen på marknaden samt auktoriserar respektive godkänner revisorer (FAR 1992) Intressenterna Ett företag har ett flertal intressenter som baserar sina beslut på företagets rapporter. Det är därför av största vikt att rapporterna är trovärdiga. Det medför att företagets intressenter även blir intressenter för revisionen. Revisorns uppgift är att värna om alla intressenternas intressen samt försöka lösa de konflikter som kan uppstå (FAR 1994). Om revisionen inte skulle finnas skulle intressenterna själva behöva kontrollera rapporternas trovärdighet (FAR 2006). FAR (2006) tar upp sju stycken intressenter: Företagets ägare som vill försäkra sig om att företaget styrs i deras intresse. Genom revision får de bevis på om företaget styrs enligt deras önskemål. Kreditgivare som exempelvis banker baserar sina beslut angående lån på företagets återbetalningsförmåga. Återbetalningsförmågan baseras i sin tur på de finansiella rapporterna. Därmed är det av största vikt att rapporterna har granskats av en oberoende revisor. Leverantörer vill såsom kreditgivare veta om de kan bevilja krediter till företaget. De baserar även besluten angående leveranser på företagets rapporter. Kunder vill veta om företaget klarar av att leverera varor vilket gör att rapporterna måste anses som trovärdiga. Anställda i företaget har störst intresse i att veta om företagets fortlevnad. Genom rapporterna kan de se om de möjligtvis har något arbete i den närmsta framtiden. Revision kan ge en trygghet och försäkran. Ledningen har nytta av revisorn som en samtalspartner och kan få hjälp i ekonomiska frågor. Revisorn kan vägleda ledningen genom att introducera andra perspektiv. Stat och kommun måste kunna förlita sig på att underlaget för beräkning av skatt och avgifter är rätt. I vissa fall ges även bidrag till företag vilket baseras på rapporterna. Revisorn intygar både att företaget betalar rätt skatt och avgifter samt att företaget har rätt till bidrag. 18

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag,

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 3 Revisorsnämnden skall 1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, 2. utöva tillsyn över revisionsverksamhet samt över revisorer

Läs mer

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883)

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883) SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 2 I denna lag avses med 1. revisor: en godkänd eller auktoriserad revisor, 2. godkänd revisor: en revisor som har godkänts enligt 4, 3. auktoriserad revisor: en

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i revisorslagen (2001:883); SFS 2016:430 Utkom från trycket den 31 maj 2016 utfärdad den 19 maj 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om revisorslagen

Läs mer

Dnr 2015-1189 2015-11-06 F 15. Förhandsbesked enligt 22 och 23 revisorslagen (2001:883)

Dnr 2015-1189 2015-11-06 F 15. Förhandsbesked enligt 22 och 23 revisorslagen (2001:883) Dnr 2015-1189 2015-11-06 F 15 F 15 Förhandsbesked enligt 22 och 23 revisorslagen (2001:883) Den omständigheten att andra företag i det nätverk, i vilket det registrerade revisionsbolaget Y KB ingår, tillhandahåller

Läs mer

Revisorsnämndens uttalande dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m.

Revisorsnämndens uttalande dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m. UTTALANDE 2003-06-11 Dnr 2003-576 Revisorsnämndens uttalande dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m. 1. Inledning Revisorslagen (2001:883) trädde i

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i revisorslagen (2001:883); utfärdad den 25 april 2013. SFS 2013:217 Utkom från trycket den 8 maj 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om revisorslagen

Läs mer

Dnr F 14

Dnr F 14 Dnr 2013-1445 2014-02-14 F 14 F 14 Det registrerade revisionsbolaget X AB har hos Revisorsnämnden (RN) ansökt om ett förhandsbesked enligt 22 och 23 revisorslagen (2001:883). X AB har lämnat följande uppgifter.

Läs mer

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet (1999:43) Inledning Undertecknade ledamöter av Revisorsnämnden har anmält

Läs mer

Revisorer och revision. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Revisorer och revision. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Revisorer och revision Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 3 mars 2016. Morgan Johansson Jacob Aspegren (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Läs mer

Regeringens proposition 2000/01:146

Regeringens proposition 2000/01:146 Regeringens proposition 2000/01:146 Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet Prop. 2000/01:146 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 14 juni 2001 Ingela Thalén

Läs mer

Analysmodellen för prövning av revisorers opartiskhet och självständighet

Analysmodellen för prövning av revisorers opartiskhet och självständighet PROMEMORIA Analysmodellen för prövning av revisorers opartiskhet och självständighet Analysmodellen för prövning av revisorers opartiskhet och självständighet... 1 Översiktlig beskrivning av reglerna och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Revisorslag; utfärdad den 29 november 2001. SFS 2001:883 Utkom från trycket den 7 december 2001 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Allmänna bestämmelser 1 Denna

Läs mer

Yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till nordisk standard för revision i mindre företag

Yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till nordisk standard för revision i mindre företag 1 YTTRANDE 2015-10-16 2015-773 FAR Box 6417 113 82 STOCKHOLM Yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till nordisk standard för revision i mindre företag Revisorsnämnden har följande huvudsakliga

Läs mer

Bokförings- och redovisningsrådgivning som självgranskningshot

Bokförings- och redovisningsrådgivning som självgranskningshot Institutionen för handelsrätt HARK11 Kandidatuppsats HT 2007 Bokförings- och redovisningsrådgivning som självgranskningshot - i samband med revision i Aktiebolag - Handledare: Krister Moberg Författare:

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Vägledning vid upphandling av lagstadgad revision

Vägledning vid upphandling av lagstadgad revision FAR Vägledning vid upphandling av lagstadgad revision Bakgrund och syfte med vägledningen I Sverige har det inte funnits någon enhetlig praxis for upphandling av revisionstjänster och tillsättning av revisorer.

Läs mer

beslutade den 23 oktober 1997. Allmänna bestämmelser

beslutade den 23 oktober 1997. Allmänna bestämmelser Revisorsnämndens föreskrifter om villkor för revisorers och revisionsbolags verksamhet samt om godkännande, auktorisation och registrering (RNFS 1997:1) beslutade den 23 oktober 1997. Allmänna bestämmelser

Läs mer

PM UPPHANDLING AV REVISION I KOMMUNALA BOLAG

PM UPPHANDLING AV REVISION I KOMMUNALA BOLAG PM 2016-04 UPPHANDLING AV REVISION I KOMMUNALA BOLAG 1 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram ett stödmaterial för processen att upphandla lagstadgad revision i kommunala bolag,

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Blad 1 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Beslutat av kommunfullmäktige 10 december 2014, 232 och gäller fr.o.m. 2015-01-01 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och

Läs mer

FARs allmänna villkor för lagstadgad revision av svenska aktiebolag Version 2005.1

FARs allmänna villkor för lagstadgad revision av svenska aktiebolag Version 2005.1 1. Allmänt Dessa allmänna villkor reglerar förhållandet mellan Revisionsbyrån ( Revisionsbyrån ) och klientbolaget ( Bolaget ), om inte annat följer av tvingande bestämmelser i lag eller annan författning.

Läs mer

Revisionspaketets påverkan på SME-revisorer. Helene Agélii, FAR Adam Diamant, RN

Revisionspaketets påverkan på SME-revisorer. Helene Agélii, FAR Adam Diamant, RN Revisionspaketets påverkan på SME-revisorer Helene Agélii, FAR Adam Diamant, RN Lagstiftningsprocess 2010 Grönboken 2014 EUförordning och direktiv 2016 Ikraftträdande i nationell rätt Revisorsförordningen

Läs mer

Remissvar över betänkandet SOU 2016:74 Ökad insyn i partiers finansiering ett utbyggt regelverk (Ert Dnr: Ju2016/07989/L6)

Remissvar över betänkandet SOU 2016:74 Ökad insyn i partiers finansiering ett utbyggt regelverk (Ert Dnr: Ju2016/07989/L6) YTTRANDE 2017-02-10 Dnr 2016 1361 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar över betänkandet SOU 2016:74 Ökad insyn i partiers finansiering ett utbyggt regelverk (Ert Dnr: Ju2016/07989/L6) Inledning

Läs mer

EtikU 5 Revisorers verksamhet

EtikU 5 Revisorers verksamhet FARS UTTALANDEN I ETIKFRÅGOR EtikU 5 Revisorers verksamhet (december 2009) ETIKU 5 REVISORERS VERKSAMHET 1 1 Inledning... 1 2 Revisors verksamhet... 1 3 Kolumnerna: Analysmodellen... 2 4 Raderna: Verksamheterna...

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Hylte kommun

Reglemente för revisorerna i Hylte kommun Reglemente för revisorerna i Hylte kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll

Läs mer

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16 Revisionsstrategi Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Revisionens uppdrag... 2 3 Revisionens strategier... 3 3.1 Ansvarsprövning... 3 3.1.1 Planering... 3 3.1.2 Granskning... 3 3.1.3 Prövning... 5

Läs mer

Laholms kommuns författningssamling 3.7

Laholms kommuns författningssamling 3.7 Laholms kommuns författningssamling 3.7 Reglemente för revisorerna i Laholms kommun; antaget av kommunfullmäktige den 26 oktober 2006, 135 1, med ändring den 16 december 2014, 201 2. Revisionens roll 1

Läs mer

Revisionsstrategi

Revisionsstrategi 1 Inledning I enlighet med god revisionssed föreslås en strategi för kommunrevisionens långsiktiga revisionsarbete under den pågående fyraårsperioden. Revisionsstrategin ska fungera som en vägledning i

Läs mer

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument, för granskning

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Vingåkers kommun

Reglemente för revisorerna i Vingåkers kommun VK400S v1.0 040416 L:\Dokument\Författningssamling\Flik 3.17 Reglemente för revisorerna i Vingåkers kommun, rev 2015.doc FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 3.17 Antaget av kommunfullmäktige 2006-11-27, 127 Gäller

Läs mer

Revisorns oberoendeställning vid rådgivning.

Revisorns oberoendeställning vid rådgivning. UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen - Handelsrätt Revisorns oberoendeställning vid rådgivning. Om gränsdragningen mellan revisorns rådgivningstjänster och därtill hörande reglering kring

Läs mer

Internrevisionsförordning (2006:1228)

Internrevisionsförordning (2006:1228) Internrevisionsförordning (2006:1228) Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd1 Tillämpningsområde 1 Denna förordning gäller för förvaltningsmyndigheter under regeringen i den omfattning som

Läs mer

Bilaga till Granskningsplan lekmannarevision JAK medlemsbank 2015

Bilaga till Granskningsplan lekmannarevision JAK medlemsbank 2015 Bilaga till Granskningsplan lekmannarevision JAK medlemsbank 2015 Riktlinjer för lekmannarevision UPPGIFT ENLIGT TEXT PÅ JAK:S HEMSIDA Lekmannarevisorerna arbetar på föreningsstämmans uppdrag för att granska

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Härnösandsmodellen. en effektiv kommunal revision

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Härnösandsmodellen. en effektiv kommunal revision HÄRNÖSANDS KOMMUN Härnösandsmodellen en effektiv kommunal revision Revisorernas granskning ska utgå från de mål och riktlinjer som fullmäktige har fastställt för den verksamhet som styrelse och nämnder

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig.

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig. 1 Revisionsreglemente Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut 2001-01-09, som dock gäller för 2006 års revisorer tills revisionsberättelse 2006 behandlats i fullmäktige. Antaget av kommunfullmäktige

Läs mer

Kvalitetskontroll av revisorer som utför lagstadgad revision i börsnoterade företag

Kvalitetskontroll av revisorer som utför lagstadgad revision i börsnoterade företag PROMEMORIA 2010-06-11 Dnr 2009-938 Verkställande direktören Jan Berntsson Deloitte AB 113 79 STOCKHOLM Kvalitetskontroll av revisorer som utför lagstadgad revision i börsnoterade företag 1 Inledning Sedan

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2015 10 13 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisionens formella reglering 2 1 Bil KF 112 Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER 1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

SFS 2009:574. 6 En revisor ska genomgå fortbildning i syfte att behålla de kunskaper och den förmåga att tillämpa kunskaperna som avses i 3.

SFS 2009:574. 6 En revisor ska genomgå fortbildning i syfte att behålla de kunskaper och den förmåga att tillämpa kunskaperna som avses i 3. Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1995:665) om revisorer; SFS 2009:574 Utkom från trycket den 9 juni 2009 utfärdad den 28 maj 2009. Regeringen föreskriver 1 i fråga om förordningen

Läs mer

Analysmodellen. ett hjälpmedel för att säkerställa revisorns oberoende? Företagsekonomiska institutionen STOCKHOLMS UNIVERSITET

Analysmodellen. ett hjälpmedel för att säkerställa revisorns oberoende? Företagsekonomiska institutionen STOCKHOLMS UNIVERSITET Företagsekonomiska institutionen STOCKHOLMS UNIVERSITET Kandidatuppsats 10 poäng VT 2006 Analysmodellen ett hjälpmedel för att säkerställa revisorns oberoende? Författare: Linda Danielsson Marie Nilsson

Läs mer

Kommunrevision. - de förtroendevalda revisorernas oberoende. Kandidatuppsats i Företagsekonomi Redovisning Höstterminen 2005

Kommunrevision. - de förtroendevalda revisorernas oberoende. Kandidatuppsats i Företagsekonomi Redovisning Höstterminen 2005 Kommunrevision - de förtroendevalda revisorernas oberoende Kandidatuppsats i Företagsekonomi Redovisning Höstterminen 2005 Handledare: Mari Paananen Författare: Helena Hjalmarsson 811127 Maria Kjellberg

Läs mer

Slutbetänkande av Utredningen om revisorer och revision: Revisorers skadeståndsansvar (SOU 2008:79) Ert dnr Ju 2008/7651/L1

Slutbetänkande av Utredningen om revisorer och revision: Revisorers skadeståndsansvar (SOU 2008:79) Ert dnr Ju 2008/7651/L1 YTTRANDE 2009-01-23 Dnr 2008-1386 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Utredningen om revisorer och revision: Revisorers skadeståndsansvar (SOU 2008:79) Ert dnr Ju 2008/7651/L1 Inledning

Läs mer

Revisionsreglemente för Sjöbo kommuns revisorer

Revisionsreglemente för Sjöbo kommuns revisorer 1 Revisionsreglemente för Sjöbo kommuns revisorer Revisionens formella reglering 1 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i kommunallag, bestämmelser som påverkar kommunal revision i annan lagstiftning,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1995:665) om revisorer; SFS 2016:1344 Utkom från trycket den 30 december 2016 utfärdad den 20 december 2016. Regeringen föreskriver 1 att

Läs mer

En jämförelsestudie mellan svensk och amerikansk rätt utifrån revisors oberoende vid rådgivning

En jämförelsestudie mellan svensk och amerikansk rätt utifrån revisors oberoende vid rådgivning Filosofie kandidatuppsats i handelsrätt Vårterminen 2006 En jämförelsestudie mellan svensk och amerikansk rätt utifrån revisors oberoende vid rådgivning 1 Externa krav på kompetens, oberoende och auktoritet

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag. 1 Antaget av kommunfullmäktige 2000-09-13, 182, Dnr: 68/00.003 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-12-06, 55, Dnr 117/06.003 Reviderad av kommunfullmäktige 2012-10-24, 218, Dnr 67/12.003 Reglemente för

Läs mer

Transparansrapport. Revisionsgruppen i Borås AB

Transparansrapport. Revisionsgruppen i Borås AB 1 www.revgr.se Transparansrapport Revisionsgruppen i Borås AB Årlig rapport avseende Revisionsgruppen i Borås AB:s revisionsverksamhet för räkenskapsåret 2015-09-01 2016-08-31 2 Innehåll Sid Inledning

Läs mer

Revisionsreglemente för Malung-Sälens kommun

Revisionsreglemente för Malung-Sälens kommun Revisionsreglemente för Malung-Sälens kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-12-16 112 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Revisionens formella reglering... 3 Revisorernas antal och organisation... 3

Läs mer

Ovanåkers kommun. Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll. Revisionsrapport

Ovanåkers kommun. Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll. Revisionsrapport Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 9 Innehåll 1. Sammanfattning och kommentarer/rekommendationer 1 2. Uppdrag 2

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Basuppgifter - allmänna kontroller företagsledningen

Basuppgifter - allmänna kontroller företagsledningen Basuppgifter - allmänna kontroller företagsledningen Besöksdatum: Urvalsår: Byrå: Diarienr FAR: Namn på person som intervjuats: Byråledare ja/nej: SRF Byrånr: Kvalitetskontrollant: Antal ARK SRF, byrå:

Läs mer

Kommunfullmäktige. Reglemente för kommunens revisorer. Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16

Kommunfullmäktige. Reglemente för kommunens revisorer. Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16 Kommunfullmäktige Reglemente för kommunens revisorer Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Reglemente för kommunens revisorer Dokumenttyp Reglemente Omfattar

Läs mer

Granskning av årsredovisning

Granskning av årsredovisning Diskussionsunderlaget redogör för hur granskning av kommunala årsredovisningar kan utföras. Förutom en redogörelse för hur granskningen genomförs finns förlag på vilka uttalanden som bör göras och hur

Läs mer

Dnr F 1/05

Dnr F 1/05 Dnr 2005-44 2005-04-28 F 1/05 F 1/05 Ni har hos Revisorsnämnden (RN) ansökt om förhandsbesked enligt 22 revisorslagen (2001:883) om Ni kan inneha revisionsuppdraget dels i den ideella föreningen Z i vilken

Läs mer

Regler för certifiering

Regler för certifiering Regler för certifiering Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Allmänt Allmänt 1 1 Med kommun avses i dessa regler primärkommuner, landstingskommuner och kommunalförbund. Med kommun avses i dessa regler

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Koncernpolicy för Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2002-03-14, Kf 12/02:1 Ansvar Kanslichef Koncernpolicy

Läs mer

Riksskatteverkets riktlinjer för underrättelser till Revisorsnämnden

Riksskatteverkets riktlinjer för underrättelser till Revisorsnämnden Riksskatteverkets riktlinjer för underrättelser till Revisorsnämnden Enligt Riksskatteverkets skrivelse den 23 juli 2002, dnr 5925-02/100 1 Inledning Revisorslagen (2001:883), som trädde i kraft den 1

Läs mer

Reglemente för revisionen Dnr KS Antagen av Kf , 78

Reglemente för revisionen Dnr KS Antagen av Kf , 78 Styrdokument Dokumenttyp: Regler Beslutat av: Kommunfullmäktige 2015-06-01, 78 Fastställelsedatum: Kommunfullmäktige Ansvarig: Kanslichefen Revideras: Vart 4:e år, 1:a året i mandatperioden Följas upp:

Läs mer

Intern kontroll enligt koden.

Intern kontroll enligt koden. Intern kontroll enligt koden. 31 januari 2006 Anders Hult Utvecklingen av IK är en resa Internkontrollrapporten kommer därför att bli en statusrapport från denna resa! Budskapet om IK i koden Koden behandlar

Läs mer

REVISIONSSTRATEGI. För. Region Värmlands revisorer

REVISIONSSTRATEGI. För. Region Värmlands revisorer 2015-05-25 REVISIONSSTRATEGI För Region Värmlands revisorer Revisionsstrategi Vår övergripande strategi är att utvecklas i takt med Region Värmland och den goda seden. Revisorerna arbetar långsiktigt,

Läs mer

Arbetsordning lekmannarevision JAK medlemsbank 2016

Arbetsordning lekmannarevision JAK medlemsbank 2016 Arbetsordning lekmannarevision JAK medlemsbank 2016 Denna arbetsordning fastställdes måndag 30 maj 2016 och utgör lekmannarevisionens granskningsplan, se även bilaga där vi sammanställt den information

Läs mer

Kommunfullmäktige. Ärendenr: KS 2014/335 Fastställd: Reviderad senast: FÖRFATTNINGSSAMLING. Revisionsreglemente

Kommunfullmäktige. Ärendenr: KS 2014/335 Fastställd: Reviderad senast: FÖRFATTNINGSSAMLING. Revisionsreglemente Kommunfullmäktige Ärendenr: KS 2014/335 Fastställd: 2006-11-27 Reviderad senast: 2016-10-31 FÖRFATTNINGSSAMLING Revisionsreglemente 2/8 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Revisionens roll...

Läs mer

Dnr F 9/03

Dnr F 9/03 Dnr 2003-727 2003-09-11 F 9/03 F 9/03 Ni har hos Revisorsnämnden (RN) ansökt om förhandsbesked huruvida den omständigheten, att hustrun till en av Era kolleger på revisionsbyrån tillträder ett uppdrag

Läs mer

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2 Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som

Läs mer

Emira Jetis Kristina Pettersson. Revisorns oberoende. Auditor independence. Auditors perception of independence and the analysis model

Emira Jetis Kristina Pettersson. Revisorns oberoende. Auditor independence. Auditors perception of independence and the analysis model Emira Jetis Kristina Pettersson Revisorns oberoende Revisorers uppfattning om oberoendet och analysmodellen Auditor independence Auditors perception of independence and the analysis model Företagsekonomi

Läs mer

Revisionsreglemente för Piteå kommun

Revisionsreglemente för Piteå kommun Revisionsreglemente för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Revisionsreglemente för Piteå kommun Reglemente 2006-11-20 178 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet.

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet. BRÄCKE KOMMUN 2007-08-28 1(5) Reglemente för Bräcke kommuns revisorer Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Vansbro kommun Vansbro kommun, Kommunfullmäktige, 64, KS 2013/241

Reglemente för revisorerna i Vansbro kommun Vansbro kommun, Kommunfullmäktige, 64, KS 2013/241 Reglemente för revisorerna i Vansbro kommun 2013-09-16 Vansbro kommun, Kommunfullmäktige, 64, KS 2013/241 Revisionens roll... 2 Revisionens formella reglering... 2 Revisorernas antal... 3 Uppdragstid...

Läs mer

Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young.

Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young. Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young. Klara Löwenberg Handledare: Monica Andersson Stockholms Universitet Yrkesförberedande praktik VT-2012 Innehållförteckning 1. Allmän

Läs mer

Reglemente för Kommunfullmäktiges Revisorer

Reglemente för Kommunfullmäktiges Revisorer Reglemente för Kommunfullmäktiges Revisorer 1 REGLEMENTE FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGES REVISORER Antagen av kommunfullmäktige 28 maj 2007 98. 1 Revisionens formella reglering För revisionsverksamheten gäller

Läs mer

Reglemente för landstingets revisorer

Reglemente för landstingets revisorer Reglemente för landstingets revisorer Mandatperioden 2015 2018 Fastställt av landstingsfullmäktige den 29 30 oktober 2014, 145 2014-10-29--30 14LS7144 2(7) REGLEMENTE FÖR LANDSTINGET VÄSTERNORRLANDS REVISORER

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun 2007-04-16 1(6) Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2007-01-31 18 och gäller från och med 2007-02-01. Ersätter Kommunfullmäktige beslut 2003-03-26 106. Revisionens

Läs mer

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa...

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa... Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA Berättelsen du inte får missa... Ny utformning av revisionsberättelsen Från och med 2011 tillämpas ISA Känner du inte riktigt igen revisionsberättelsen

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Tingsryds kommun

Reglemente för revisorerna i Tingsryds kommun Dokumenttyp Reglemente Version 2 Dokumentansvarig Kanslichef Senast reviderad 2015-01-26 Fastställd KF 2008-02-28 Diarienummer 2015/31 003 Reglemente för revisorerna i Tingsryds kommun Antaget av kommunfullmäktige

Läs mer

Kvalitetskontroll av godkända och auktoriserade revisorer samt registrerade revisionsbolag som utför lagstadgad revision i börsnoterade

Kvalitetskontroll av godkända och auktoriserade revisorer samt registrerade revisionsbolag som utför lagstadgad revision i börsnoterade PROMEMORIA 2010-06-29 Dnr 2009-940 SET Revisionsbyrå AB Verkställande direktören Box 1317 111 83 STOCKHOLM Kvalitetskontroll av godkända och auktoriserade revisorer samt registrerade revisionsbolag som

Läs mer

2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag.

2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag. REGLEMENTE FÖR KALIX KOMMUNS REVISORER Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden.

Läs mer

Dnr 2014-44 2014-11-06 D 14

Dnr 2014-44 2014-11-06 D 14 Dnr 2014-44 2014-11-06 D 14 D 14 1 Inledning A-son har varit föremål för Revisorsnämndens (RN) kvalitetskontroll. Av en rapport framgår att den kontrollant som RN har anlitat har bedömt att A-son inte

Läs mer

Reglemente för revisorerna

Reglemente för revisorerna Revisionens uppdrag 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden. De granskar och prövar om verksamheten

Läs mer

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Den här bildserien informerar om vad den kommunala revisionen är och hur den fungerar. Bilderna kan

Läs mer

Normering enligt ISA Johan Rasmusson

Normering enligt ISA Johan Rasmusson Normering enligt ISA 2012-09-28 Johan Rasmusson Varför normering? Kvalitet i den kommunala revisionen har diskuterats och ifrågasatts under många år. Praxisundersökningar har påvisat behov av förbättrad

Läs mer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Antaget av kommunfullmäktige, KF 86/06-11-27. 5 reviderad av kommunfullmäktige, KF 15/08-06-16. Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska

Läs mer

Förväntningsgapet - Investerare och revisorers skilda uppfattningar om revisorns roll

Förväntningsgapet - Investerare och revisorers skilda uppfattningar om revisorns roll Uppsala Universitet Kandidatuppsats Företagsekonomiska Institutionen Höstterminen 2009 Förväntningsgapet - Investerare och revisorers skilda uppfattningar om revisorns roll Handledare: Thomas Carrington

Läs mer

DALS-EDS KOMMUN REGLEMENTE. REVISION Antaget av kommunfullmäktige 1997-02-13 Senast reviderat 2006-10-18, 91

DALS-EDS KOMMUN REGLEMENTE. REVISION Antaget av kommunfullmäktige 1997-02-13 Senast reviderat 2006-10-18, 91 DALS-EDS KOMMUN REGLEMENTE REVISION Antaget av kommunfullmäktige 1997-02-13 Senast reviderat 2006-10-18, 91 Innehållsförteckning Sid Revisionens formella reglering 3 Revisorernas antal och organisation

Läs mer

Revisorsexamen Kommentarer till provrättningen, maj 2005

Revisorsexamen Kommentarer till provrättningen, maj 2005 Revisorsexamen Kommentarer till provrättningen, maj 2005 1.1 6,4 80 8 Merparten av tentanderna har klarat frågan mycket bra. De flesta tar upp reglerna i revisorslagen avseende analysmodellen samt att

Läs mer

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Datum Sid 1 (1-5) REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 75, att gälla från 2007-01-01. Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Revisionsreglemente

Revisionsreglemente Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden. De granskar och

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD den 18 september 2014 Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut den 8 november 2006, 216. Utöver det som föreskrivs i kommunallagen, andra lagar, kommungemensamt

Läs mer

SAMARBETE MELLAN REVISOR & REDOVISNINGSKONSULT

SAMARBETE MELLAN REVISOR & REDOVISNINGSKONSULT UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska institutionen - Handelsrätt SAMARBETE MELLAN REVISOR & REDOVISNINGSKONSULT - En jävsituation? Datum: 2011-06-08 Kandidatuppsats VT 2011 Författare: Frida Nyman Handledare:

Läs mer

Den successiva vinstavräkningen

Den successiva vinstavräkningen Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Ogi Chun Vårterminen 2006 Den successiva vinstavräkningen -Ger den successiva vinstavräkningen

Läs mer

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Pyramis. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Pyramis. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult Revisionsrapport Revision 2011 Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Samordningsförbundet Pyramis Robert Bergman Revisionskonsult April 2012 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2

Läs mer

Allmänna villkor om revision av svenska företag och organisationer

Allmänna villkor om revision av svenska företag och organisationer Allmänna villkor om revision av svenska företag och organisationer Version 2014:1 januari 2014 1 Allmänt 1.1 Tillämpning Dessa allmänna villkor reglerar förhållandet mellan Revisionsbyrån ("Revisionsbyrån")

Läs mer

Läs mer på www.frejs.se

Läs mer på www.frejs.se Om oss Frejs är en byrå med ca 50 anställda och tre kontor. Vi har kompetensen och kapaciteten att vara revisorer och rådgivare åt kunder i alla storlekar. Vi är stora nog att kunna erbjuda erfarenhet

Läs mer

FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den

FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den 2013 Kvalitetskontroll ett stöd i ditt kvalitetsarbete Kvalitetssäkring utgör revisions- och rådgivningsbranschens viktigaste medel för att ge

Läs mer

REGLEMENTE FÖR SUNDSVALLS KOMMUNS REVISORER

REGLEMENTE FÖR SUNDSVALLS KOMMUNS REVISORER 1 REGLEMENTE FÖR SUNDSVALLS KOMMUNS REVISORER Fastställt av kommunfullmäktige 2013-03-25 93 Revisionens formella reglering 1 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta

Läs mer

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Activus Piteå. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Activus Piteå. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult Revisionsrapport Revision 2011 Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Samordningsförbundet Activus Piteå Robert Bergman Revisionskonsult Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1.

Läs mer

Revisorns oberoende En jämförelse mellan små och stora revisionsbyråer

Revisorns oberoende En jämförelse mellan små och stora revisionsbyråer Uppsala Universitet Företagsekonomiska Institutionen Examensarbete C, 10p Revisorns oberoende En jämförelse mellan små och stora revisionsbyråer Handledare: Bengt Öström Författare: Anna Lydén Dilek Caglayan

Läs mer

EtikU 9 Revisorns kommunikation med andra bolagsorgan

EtikU 9 Revisorns kommunikation med andra bolagsorgan FARS UTTALANDEN I ETIKFRÅGOR EtikU 9 Revisorns kommunikation med andra bolagsorgan (december 2012) ETIKU 9 REVISORNS KOMMUNIKATION MED ANDRA BOLAGSORGAN 1 1 Uttalandets syfte... 1 2 Bolagsorganens uppgifter...

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Ovanåkers kommun

Reglemente för revisorerna i Ovanåkers kommun Reglemente för revisorerna i Ovanåkers kommun Revisionens uppdrag 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden.

Läs mer