Förväntningsgapet - Investerare och revisorers skilda uppfattningar om revisorns roll

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förväntningsgapet - Investerare och revisorers skilda uppfattningar om revisorns roll"

Transkript

1 Uppsala Universitet Kandidatuppsats Företagsekonomiska Institutionen Höstterminen 2009 Förväntningsgapet - Investerare och revisorers skilda uppfattningar om revisorns roll Handledare: Thomas Carrington Författare: Anders Montelius Erik Thunbom

2 Sammanfattning Revisionsbranschen har fått utstå mycket kritik, kritikerna hävdar att revisorer inte fullföljer sina åtaganden om oberoende granskning. Revisorerna å andra sidan menar att de upprätthåller sitt ansvar och efterlever de standards som finns upprättade. Kan kritiken bero på ett förväntningsgap mellan intressenter och revisorer avseende vad som faktiskt är revisorns roll? Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida ett förväntningsgap existerar mellan svenska revisorer och mindre svenska investerare, och i så fall hur det tar sig uttryck. För att besvara syftet har vi samlat in empiriskt material genom kvalitativa intervjuer med revisorer och mindre investerare. För att analysera det empiriska materialet har vi använt teoretiskt material från böcker och artiklar med utgångspunkt i vår frågeställning. Vi utgår från etablerade verk avseende förväntningsgapet för att på så vis presentera vad tidigare forskning visar. Vår slutsats är att förväntningsgapet tar sig utryck på ett annorlunda sätt än vad den tidigare forskning vi tagit del av visar. Det förväntningsgap vi finner vara störst är avseende revisorns ansvar att upptäcka bedrägerier och felaktigheter. Investerarna har höga förväntningar medan revisorerna har en mer återhållsam uppfattning till sitt ansvar. Likaså framstår ett stort förväntningsgap avseende revisionens funktion som kvalitetssäkring för framtida ekonomisk ställning, i ett längre perspektiv.

3 Innehållsförteckning 1. INLEDNING Bakgrund Revision enligt svensk lag och standarder Problemdiskussion Syfte TEORI Revisionens funktion i Sverige Förväntningsgapet mellan revisorer och årsredovisningens upprättare och användare METOD Undersökningsökningsmetod Informationskällor Avgränsning Operationaliseringsmodell Revisorernas uppfattning om sin roll Revisorns syn på sin funktion Revisorns syn på sitt ansvar som allmänhetens vakthund Redovisnings funktion som kvalitetssäkring Revisorns inställning till att utföra investeringsanalys Revisorns ansvar att upptäcka bedrägerier och felaktigheter i redovisningen Revisorernas syn på oberoendet Revisorernas syn på redovisningen som investeringsunderlag Revisorns syn på investerares uppfattning om deras ansvar Mindre investerares uppfattning om revisorns roll Investerares syn på revisorns funktion Investerares syn på revisorns ansvar som allmänhetens vakthund Investerares syn på revisionens som kvalitetssäkring Investerares åsikt om vad en revisor bör göra Revisorns ansvar att upptäcka bedrägerier Revisorns ansvar att upptäcka fel i redovisningen Oberoendet Redovisningen och revisionens omfattning ur ett investerarperspektiv ANALYS Uppfattning om revisorns uppgift Ansvaret som allmänhetens vakthund Felaktigheter och bedrägerier Oberoendet Kvalitetssäkring Redovisningens omfattning som beslutsunderlag vid investeringar Förväntningsgap enligt revisorerna SLUTSATS Studiens begränsningar Förslag till framtida forskning KÄLLFÖRTECKNING Bilaga Bilaga

4 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund I tiden kring nuvarande finanskrisen har revisorer på nytt fått utstå kritik för att inte ha fyllt funktionen som allmänhetens vakthund och därmed anklagats för att ha misskött sitt arbete (Sikka 2009). Forskning pekar på exempel där revisorer utan en offentligt deklarerad anmärkning godkänt bokslut av företag som strax därefter kollapsat. En vice VD på American Institue of Certified Public Accountants har gjort ett uttalande om; att så länge investerare upplever en stark, oväntand neråtgående trend, så kommer revisorsyrket få utså kritik (Humphrey et al. 1992). Vid en sådan diskussion anser vi det är viktigt att återknyta till vilket ansvar och förväntningar som åligger en revisor. Revisorns ansvar ter sig dock otydligt sett till vilka förväntningar olika intressenter har på revisorns ansvar och utförda arbete. Studier som genomförts visar att det existerar ett förväntningsgap mellan intressenter och revisorer avseende synen på revisorns uppgift. Studierna visar bland annat på skillnader i synen på funktionen som allmänhetens vakthund och ansvaret att upptäcka bedrägerier och felaktigheter. Revisionsbranschen har länge haft problem med förväntningsgap, branschen har försökt minska gapet genom kampanjprojekt för att belysa för allmänheten vilken revisorns egentliga roll är (Epstein et al. 1994). Tidigare var kampanjer endast inriktade på att delge allmänheten de professionella revisorernas egen uppfattning om sin roll. Efterhand antogs dock förändring av standarder som verktyg för att minska gapet (Epstein et al. 1994). Ett faktum kvarstår dock, förväntningsgapet existerar i någon form (Öhman 2006) Revision enligt svensk lag och standarder Alla svenska aktiebolag är enligt lag skyldiga att anlita en revisor (ABL). Enligt revisionslagen ska revisorn granska företagets årsredovisning och bokföring samt företagsledningens förvaltning. Granskningen ska vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver (Revisionslagen). Den revisor som bolagsstämman utser, ska efter varje räkenskapsår lämna en revisionsberättelse till företaget (ABL). Revisorn ska ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som det med hänsyn till arbeten och omfattningen av företagets verksamhet fordras för att fullgöra uppdraget (Revisionslagen). Förutom kompetenskraven ställs krav på att revisorn ska vara auktoriserad eller godkänd av Revisorsnämnden. Revisionsberättelsen som en revisor lämnar till 4

5 bolagsstämman ska innehålla en rad uppgifter om huruvida företaget har fullgjort sina skyldigheter och om bolagets styrelse kan lämnas ansvarsfrihet (Revisionslagen). De finansiella rapporterna finns till för att användarna ska kunna tillgodogöra sig information om ett företags balansräkning, resultat samt förändringar i företagets finansiella ställning (Internationell redovisningsstandard i Sverige 2008). För säkerställa kvaliteten i de finansiella rapporterna har det framtagits kvalitetskrav för redovisningens utformning (Smith 2006). 1.1 Problemdiskussion En revisor har till uppgift att uttala en uppfattning om huruvida årsredovisningen är upprättad, i alla väsentliga avseenden, enligt gällande regler och standards. Utlåtandet inkluderar att ta ställning till om årsredovisningen ger en rättvisande och användbar bild av bolagets resultat och finansiella ställning. Utöver det ska revisorn granska den av styrelsen och VD förflutna förvaltningen av bolaget (SRS 1995). Ovan nämnda beskrivning kan te sig enkel, men avsikten och innebörden uppfattas olika av skilda intressenter. Revisorer, med god kunskap om standarders utformning gör gällande en syn, medan exempelvis investerare, den främsta användaren av redovisningen tenderar att göra gällande en annan syn. Dessa intressenters olika syn på revisionens funktion ger upphov till skilda förväntningar avseende revisorns ansvar. Förväntningsgapet mellan revisorer och intressenter har flera perspektiv. Flera av perspektiven är intressanta och relevanta men viktigast bör vara att förklara förväntningsgapet mellan vad intressenter anser att en revisor ska göra och vad revisorn anser att han faktiskt gör (Öhman 2006). Vidare torde investerare vara den intressentgrupp vilkens uppfattning är den mest intressanta att undersöka genom att dessa utgör den främsta användaren av finansiell rapportering. Enligt Epstein et al. (1994) så tenderar investerare med högre utbildning och kunskap i finans- och investeringsanalys att ställa lägre krav i sin uppfattning om revisorns arbete, förväntningarna mellan dem är således mindre. Svenskar har i allt större omfattning flyttat sitt privata sparande till aktier och fonder istället för räntesparkonton (Johed 2007). Sedan 1980 har ekonominyheter fått alltmer utrymme i svensk press (Grafström 2006). Att spara i och intressera sig för aktier har således blivit en del av många svenskars vardag. Med detta i åtanke blir det intressant att inrikta undersökningen på förväntningsgapet mellan mindre investerares uppfattning om vad revisorn borde göra och vad revisorn anser att han gör. Vår undersökning blir således intressant då förväntningsgapet mellan mindre svenska investerare och svenska revisorer ännu är relativt outforskat och högst 5

6 relevant med tanke på det, hos svenska folket, ökade aktieintresset. Vi är av förhoppningen att vår uppsats kommer att bidra till att förklara hur förväntningsgapet tar sig utryck och därigenom bidra till att öka förståelsen för revisorns roll. Uppenbarligen råder det olika uppfattningar om vad vissa intressenter anser att en revisor bör göra och vad revisorer själva anser är deras uppgift. Redovisningen är en av källorna som utgör beslutsunderlag för mindre investerare vilket torde göra kvalitetssäkringen av denna information ytterst viktig. De mindre investerarna kan inte göra lika omfattande egna undersökningarna som institutionella investerare, och är därför i än större behov av riktig finansiell information från företaget. Dessa förhållanden anser vi intressanta att undersöka. 1.2 Syfte Syftet med uppsatsen är att utreda hur förväntningsgapet mellan mindre investerare och revisorer tar sig utryck. Uppsatsen ämnar att ge läsaren en bättre förståelse för hur förväntningsgapet tar sig utryck, vilka förväntningar mindre investerare har och vilka förväntningar som, enligt revisorerna, är befogade att ha. 6

7 2. TEORI 2.1 Revisionens funktion i Sverige Revision utförs för att skänka mer trovärdighet åt den redovisning som företag lämnar ifrån sig. Syftet med revision är inte att ta fram ytterliggare information. Revisorns uppgift är att kvalitetssäkra årsredovisning åt användarna, så att dessa kan nyttja ett tillförlitligt beslutsunderlag. Användarna kan inte förvänta sig att revisorns uttalanden ska innehålla åsikter om framtida utveckling eller huruvida företaget når de uppsatta målen (SRS 1995) I Sverige och övriga västvärlden är revisionsverksamheten ett förhållande mellan tre parter som innefattar rättigheter och skyldigheter. Figuren nedan illustrerar informationsflödet och kvalitetssäkring mellan parterna (Öhman 2006). Figur 1. Källa: Öhman 2006 Då de redovisningsberättigade befinner sig i ett informationsunderläge gentemot de övriga parterna i förhållandet uppstår behovet av att tillgodogöra sig kvalitetssäkrad redovisningsinformation (Öhman 2006). 7

8 2.2 Förväntningsgapet mellan revisorer och årsredovisningens upprättare och användare Diskussioner om revisorers bristande förmåga att uppfylla sina åtaganden gentemot allmänheten har förts under lång tid. Detta till trots dröjde det ända till 1970-talet innan företeelsen om skilda uppfattningar gavs en egen benämning, förväntningsgapet. Sedan begreppet myntades har flera försök gjorts för att förfina begreppets definition (Öhman 2006). Förväntningsgapet inom revision består i skillnader mellan vad användare av finansiell redovisning anser vara en revisors uppgift och vad revisorer själva anser vara deras ansvar (McEnroe & Martens 2001). Investerare och andra användare av årsredovisningar har länge haft en hög tilltro till revisionen av räkenskaper. Utvecklingen har lett till att revisorer förväntas garantera olika grader av säkerhet i olika situationer. Denna skillnad i uppfattning och förväntningar av vilken säkerhet en revision ska garantera har skapat ett förväntningsgap mellan revisorer, årsredovisningens upprättare och användare (Epstein et al. 1994). Revisionen var i början av sin historia som professionen utvecklad på så vis att nästintill absolut säkerhet mot bedrägeri och felaktigheter skulle garanteras (Epstein et al. 1994). Efterhand utvecklades dock näringslivet och revisionen övergick från att granska alla transaktioner och belopp, till att garantera en rättvisande bild i företagets bokslut. Förändringen var ett resultat av det ökande antalet aktiviteter, vilket försvårande möjligheterna att upptäcka bedrägerier (Epstein et al. 1994). Den ökande andelen externa aktieägare var också en faktor som frambringade förändringar. Aktieägare och andra utomstående parter utvecklade ett beroende av att revisorerna kunde styrka information upprättad av företagsledningen. Detta krävde en förändring av en revisorns huvudfokus, från att granska alla transaktioner och summor till att vara inriktad på att utgöra en garant för externt rapporterad information (Epstein et al. 1994). Nuvarande praxis ligger nära den senast nämnda och fokuserar på bokslutens rimlighet. Enligt gällande standard avser revision också söka fel i skälig utsträckning. Wyatt (2004) menar att det ökande antalet konsulttjänster, vilka revisionsbyråerna erbjuder, har förändrat arbetet och gjort byråerna mer kommersiellt drivna. Enligt Epstein et al. (1994) måste dock revisorer ställas inför frågan vilken säkerhet allmänheten förväntar sig att de skapar genom sin revision av räkenskaper. Begreppet förväntningsgap kan enligt Innes et al. (1997) beskrivas på flera olika sätt. Enligt Innes et al. (1997) ska inte bara skillnader i uppfattning tas utan även skillnader mellan deskriptiv och normativ utgångspunkt beaktas. Uppfattningar om vad revisorn gör är deskriptiva medan uppfattningar om vad revisorn borde göra är normativa. 8

9 Figur 2. Källa: Öhman 2006 I figur 2 illustrerar Öhman (2006) det resonemanget som Innes et al. (1997) för kring deskriptiv och normativ utgångspunkt. Han menar att det är rimligt att beskriva begreppet förväntningsgap ur flera olika perspektiv. Ett perspektiv är att skilja mellan intressenters och revisorers inställningar till 1) vad revisorerna gör samt 2) vad de borde göra. Ett annat perspektiv att se utifrån är hur 3) intressenternas och 4) revisorernas uppfattningar skiljer sig angående vad revisorer gör och vad de borde göra. Ett intressant perspektiv är även 5) intressenters uppfattningar om vad revisorer gör i jämförelse med revisorers uppfattningar om vad de borde göra. Slutligen finns även perspektivet om hur 6) revisorer uppfattar vad de gör sett till vad intressenter uppfattningar att de borde göra (Öhman 2006). Ur samtliga perspektiv illustrerar förväntningsgapet det svåra läget mellan intressenter och revisorer. Förväntningsgapet i perspektiv 3 och 4 betecknar Öhman (2006) som kognitiva eftersom att de endast berör en part. Perspektiv 3 berör endast intressenterna och dess uppfattning om skiljaktigheter i vad en revisor gör och borde göra. Perspektiv 4 berör i sin tur endast parten revisorer och dessas uppfattning och vilket arbete de utför sett till vad de anser borde vara deras arbete. Öhman (2006) ser förväntningsgapet som en diskrepans mellan vad intressenter och revisorer uppfattar att revisorerna ägnar och/eller ska ägna sig åt (Öhman 2006 s.132). Med denna bakgrund, att förväntningsgapet ska beskrivas som diskrepansen mellan olika parters uppfattningar, väljer han att endast inkludera perspektiv 1, 2, 5 och 6 i diskussionen om förväntningsgap. Epstein et al. (1994) presenterar en studie där de tillfrågat investerare om deras syn på frågor rörande revision. Således undersöktes förväntningsgapet ur de perspektiv Öhman (2006) väljer att benämna 1 och 2, intressenters uppfattning om vad revisorn borde göra. Studien gav svar från 246 investerare utspridda över USA:s samtliga 50 delstater. Den visar att närmare hälften av respondenterna ansåg att revisorerna skulle svara för en absolut 9

10 garanti mot felaktigheter och hela 71 procent ansåg att en absolut garanti mot bedrägeri ska upprätthållas av revisorerna. En majoritet av investerarna var således av tron att den finansiella redovisningen är fri från alla typer av felaktigheter. Nuvarande standards är dock inte behäftade med den efterfrågade graden av säkerhet (Epstein et al. 1994). Epstein et al. s (1994) studie bekräftar därmed ett existerande förväntningsgap mellan revisorer och investerare avseende den grad av säkerhet en revision utgör. Studien visar att tilltron till revisionens grad av säkerhet generellt sätt var lägre hos investerare med högre utbildning och kompetens gällande redovisning, finans- och investeringsanalys (Epstein et al. 1994). McEnroe och Martens (2001) presenterar även de en undersökning som bekräftar ett existerande förväntningsgap mellan investerare och revisorer. Investerare undersöktes då dessa är den huvudsakliga användaren av finansiell redovisning och på så vis utgör den mest lämpliga representanten för allmänheten och användare av finansiell redovisning (McEnroe och Martens 2001). I studien framgår att många investerare har missförstått revisionens beskaffenhet som kontrollfunktion, framförallt i fråga om rena revisionsberättelser, som många uppfattar som synonymt med att den finansiella redovisningen är felfri. Likaså anser många investerare att revisorn utöver att revidera räkenskaper och lämna revisionsberättelse ska tolka huruvida företaget är ett gott investeringsobjekt eller ej. Framgår gör även att revisorer förväntas finna felaktigheter och bedrägerier om sådana föreligger (McEnroe och Martens 2001). Det förväntningsgap som McEnroe och Martens (2001) finner i sin studie existerar främst på områdena; externt presenterad information, interna kontroller, bedrägerier, fel och olagligheter. De finner också ett förväntningsgap avseende revisionen som försäkring för framtiden. I kristider när företag upplever stora problem uppkommer ofta nya krav och förväntningar på hur revision ska fungera. Tidsfördröjning uppstår mellan det att det uppkommer nya förväntningar på revision och tiden det tar att anpassa standards till de nya förväntningarna (Humphrey et al. 1992). Tidsfördröjning är en möjlig förklaring till varför det kan existera ett förväntningsgap mellan olika intressenter och revisorer enligt Humphrey et al. (1992). Som stöd för denna förklaring används det faktum att det sker som mest aktivitet och förändringar hos de organisationer som sätter redovisningsstandarder under samma perioder som det är nedgående trender i näringslivet (Humphrey et al. 1992). 10

11 3. METOD 3.1 Undersökningsökningsmetod Metoden för genomförandet av vår undersökning är av stor vikt för uppsatsens fortsatta gång. Den kvalitativa forskningsintervjun används för att erhålla kvalitativ och fritt utryckt kunskap, att finna mångskiftande skildringar av olika aspekter hos intervjuobjektet (Kavle & Brinkmann 2009). Ett alternativt tillvägagångssätt är att använda en kvantitativ metod. Med en kvantitativ metod ges möjligheten att fråga betydligt fler respondenter genom enkätfrågor (Holme & Solvang 1997). Fördelen med en kvantitativ ansats är att bearbetningen av informationen är betydligt enklare än vid en kvalitativ (Holme & Solvang 1997). Vår största utmaning om vi väljer att använda enkätfrågor är dels att nå ut till ett statistiskt signifikant urval, samt att utforma enkätfrågor så att svaren ger en bra bild av respondenternas förväntningar och resonemang om revisorer (Holme & Solvang 1997). Val av metod gjordes efter att frågeställningen samt denna uppsats angivna förutsättningarna övervägts. I valet mellan kvalitativ och kvantitativ metod för den empiriska undersökningen föll valet på kvalitativ metod. Detta då vi anser att en kvantitativ metod hade varit problematiskt att använda på grund av tidsramen för uppsatsen. En kvantitativ undersökning skulle i vårt fall vara begränsande då den i högre utsträckning är inriktad på att återge en förklaring snarare än förståelse (Holme & Solvang 1997). Kvalitativ metod i sin tur ger en mer djupgående information och bättre möjlighet att återge den kvalitativa variationen (Holme & Solvang 1997). Ytterligare en anledning till valet av kvalitativ metod är att investerarnas uppfattning kan vara vaga, mångtydiga och subjektiva varpå kvalitativ metod är näst intill en nödvändighet (Wallén 1996). 3.2 Informationskällor Det teoretiska materialet är insamlat från böcker och artiklar med utgångspunkt i vår frågeställning. Vi utgår från etablerade verk avseende förväntningsgapet för att på så vis presentera vad tidigare forskning visar. Med problemformuleringen i åtanke utförs den empiriska undersökning med hjälp av kvalitativ metod då den förefaller vara det mest passande med utgångspunkt i förutsättningarna. Det empiriska materialet består således av primärdata från intervjuer. Vi använder oss av semistrukturerade intervjuer för att uppnå en så nyanserad bild av respondentens uppfattning som möjligt (Holme & Solvang 1997). 11

12 Vi intervjuar i undersökningen totalt fem svenska revisorer. Två av de tillfrågade är auktoriserade revisorer, Lennart Jakobsson partner vid KPMG samt Anders Westlund partner vid Grant Thornton. I undersökningen intervjuas även en skatterevisor vid Skatteverket som önskar vara anonym samt två revisorsassistenter med ett års anställning vid KPMG respektive Ernst & Young, dessa två väljer att vara anonyma då de inte känner till sin arbetsgivares inställning till deltagande i denna undersökning. Fortsättningsvis kommer revisorerna att ha följande benämningar: R1 Lennart Jakobsson, auktoriserad revisor, partner KPMG, Uppsala R2 Anders Westlund, auktoriserad revisor, partner Grant Thornton, Falun R3 Skatterevisor vid Skatteverket, Falun R4 Revisorsassistent, anställd vid KPMG, Stockholm R5 Revisorsassistent, anställd vid Ernst & Young, Uppsala I undersökningen intervjuas även fem svenska mindre investerare som har ett aktivt och engagerat deltagande i aktiehandeln. Vi definierar mindre investerare såsom följande; Privatpersoner som, ickeprofessionellt, men aktivt och engagerat bedriver aktiehandel. Vi uppställer således inga krav på aktieinnehavets eller kapitalets storlek hos respondenterna. Det aktiva och engagerande handlandet anser vi vara det viktigaste, inte aktievolym eller kapitalmängd. Grunden för urval av respondenter är således aktivitet och engagemang. Respondenter som instämt på den uppsatta definitionen har sedermera kontaktats och intervjuats. Bland annat har medlemmar i Uppsalaekonomernas finansutskott agerat respondenter. Majoriteten av de tillfrågade investerarna önskar att var anonyma, därför väljer vi att hålla samtliga investerare anonyma. Fortsättningsvis kommer investerarna att ha följande benämningar: I1 Anonym investerare, Stockholm I2 Anonym investerare, Uppsala I3 Anonym investerare, Falun I4 Anonym investerare, Uppsala I5 Anonym investerare, Uppsala 3.3 Avgränsning Förväntningsgapet har flera perspektiv som är intressanta att undersöka. Vi har valt att inrikta vår undersökning på det förväntningsgap som utgörs av förhållandet mellan vad investerare 12

13 uppfattar att en revisor gör och bör göra samt vad en revisor gör. Det perspektiv vi avgränsar oss till är följaktligen det Öhman betecknar som perspektiv sex (6). Operationaliseringsmodell Figur 3. I = Frågor till investerare R= Frågor till revisorer 13

14 4. EMPIRI 4.1 Revisorernas uppfattning om sin roll I denna del presenterar vi resultatet av intervjuer med fem revisorer Revisorns syn på sin funktion Samtliga tillfrågade revisorer anger samma syn på sin funktion som revisor. Det som lyfts fram är att oberoende granska och kvalitetssäkra ekonomisk redovisning och bolagets förvaltning. Ansvaret för att upprätta revisionsberättelse påtalas även som en viktig uppgift. De framför att de främst svarar mot bolagets ägare i sin granskning eftersom det är ägarna som vid bolagsstämman utsett dem att utföra granskning av räkenskaper och ledningens förvaltning. R3 påtalar även att det är viktigt att det offentliga kan lita på revisorerna, då revisorns ställning skyddas av lagstiftning, för att utgöra en kontrollfunktion. R5 nämner också vikten av att säkerställa riktighet i den information som förmedlas externt Revisorns syn på sitt ansvar som allmänhetens vakthund Respondenterna R1, R2, R4 och R5 anser inte att de har ett ansvar gentemot allmänheten utan att de svarar gentemot ägarna. Inte heller R3 anser att revisorerna har ett ansvar att agera som allmänhetens vakthund, däremot poängteras att fel och misstag naturligtvis ska åtgärdas, men att företeelser som till exempel hög riskexponering inte är revisorns sak att påtala. Samtliga respondenter menar att riskexponering och kapitalstrukturer är ett ansvar som åligger företagets ledning. R5 säger också att de naturligtvis följer upp huruvida företaget anger en rimlig känslighetsanalys i årsredovisningen, vilket de är skyldiga att göra. R1 berättar vidare att påpekanden kan komma i dialogen mellan revisorerna och bolaget under revisionens gång. Dessa åsyftar dock endast att vara en hjälp för klienten, allmänheten i sin tur kan ta del av årsredovisningen som i publika bolag är en offentlig handling. Att förmedla information till allmänheten anser R1 vara mer en bieffekt av ansvaret mot ägarna. R2 menar också att en initierad läsare via balansräkningen kan utläsa exempelvis viss del av ett bolags riskexponering, detta är dock inget revisorn har ett direkt ansvar för att upplysa allmänheten om. 14

15 4.1.3 Redovisnings funktion som kvalitetssäkring Samtliga respondenter har fått gradera säkerheten i redovisningen efter att den reviderats. Skalan är satt från ett till tre där 1 motsvarar låg, 2 skälig och 3 hög säkerhet. Samtliga respondenter väljer att gradera säkerheten i reviderad redovisning till hög bortsett från R3 graderar säkerheten till skälig. Åsikterna gick isär mellan å ena sidan R1, R2 och R3 och å andra sidan revisorsassistenterna (R4 och R5) huruvida revisionen fungerar som en kvalitetssäkring för framtiden på kort sikt (1-2 verksamhetsår). De auktoriserade revisorerna (R1 och R2) var tydliga med att den reviderade redovisningen endast utgjorde en historiebeskrivning och en ögonblicksbild. R4 och R5 menade dock att revisionen, genom att den uttalar sig om förväntad fortsatt drift, också kan anses som en säkerhet för framtida ekonomisk ställning. De tillfrågade respondenterna är eniga om att reviderad redovisning inte utgör en försäkran på längre sikt. De anser att det inte går att förutspå vad som kommer att ske på längre sikt då konjunktur, ändrade strategier och mycket annat är avgörande faktorer. Vissa antagande kan dock gå att göra då exempelvis den interna kontrollen granskas av revisorerna, detta anser de dock inte vara tillräckligt då revisionsberättelsen trots allt är en historiebeskrivning och en ögonblicksbild Revisorns inställning till att utföra investeringsanalys Respondenterna är eniga om att revisorn absolut inte ska göra en investeringsanalys eller bedöma huruvida objekt är goda investeringar eller ej. Investeringsanalys är dock en tjänst som vissa revisionsbyråer erbjuder, men är helt frikopplad från arbetet med upprättande av externrevision Revisorns ansvar att upptäcka bedrägerier och felaktigheter i redovisningen R1, R2 och R4 menar att revisorns ansvar att upptäcka bedrägerier ej kan anses vara primärt utan att de snarare har i uppgift att granska de interna kontrollerna och tipsa om förebyggande åtgärder gentemot bedrägerier. Samma respondenter lyfter fram att ansvaret huvudsakligen är att för ägarnas räkning se till att ABL efterlevs. R5 menar dock att ansvaret för att upptäcka fel och bedrägerier är stort samt att risken för revisionsbyråerna är stor om bedrägerier inte upptäcks, då förtroendet sjunker och de riskerar att stämmas. Samtliga är dock tydliga med att påpeka att det ofta är väldigt svårt att upptäcka bedrägerier då de många gånger bygger på kreativa och komplexa lösningar. 15

16 Om skäl att misstänka bedrägeri föreligger så granskas det dock, antigen genom att brister i interna kontroller lyfts till diskussion eller om bokslut ligger nära i tiden, genom en tydlig granskning utförd av revisorn. Upptäcks fel är revisorn dock skyldig att anmäla (R1, R2, R3, R4 och R5). R2 anser dock att revisorer åläggs att granska juridiska ärenden de varken har utbildning eller kompetens för. Samtliga respondenter, utom R3 som ej arbetar med publik externrevision, påpekar att uttalande i revisionsberättelsen ska vara gjorda med 95 procents säkerhet. De menar vidare att felaktigheter upptäcks i 95-procentig utsträckning. R3 tillägger att revisorerna troligtvis sätter stor tillit till företagens förklaringar till olika företeelser Revisorernas syn på oberoendet R1, R2 och R4 anser att branschen är tillräckligt professionell och att oberoendet upprätthålls på ett fullgott vis. R3 tror att upprätthållandet av oberoendet fungerar bra gentemot stora klienter men kan vara problematiskt i mindre företag där revisorn får en nära relation med ledningen. R5 anser att oberoendet upprätthålls, men att den situation revisorn befinner sig i är komplicerad då det dels krävs att revisorn lyckas sälja in sina tjänster och dels måste behålla oberoendet. Han påpekar till exempel att konsulttjänster som faller utanför ramen för vad revision och redovisning är, ibland faktureras som revisionstjänster, att revision och konsultation flyter ihop Revisorernas syn på redovisningen som investeringsunderlag Samtliga respondenter, bortsett från R1 som är utan uppfattning, svarar att all information som kan vara betydande för investerare ej revideras och presenteras, samt att det inte är tanken bakom de finansiella rapporterna. R3 tror att många investerare vill ha framtidsprognoser men att det som tidigare nämnts ej är revisorns uppgift att tillhandahålla. R1 och R2 påpekar återigen att årsredovisning och andra finansiella rapporter är historiebeskrivning och inte innehåller framtidsprognoser Revisorns syn på investerares uppfattning om deras ansvar Vad det gäller mindre investerares uppfattning rörande revisorns arbetsuppgifter och åtagande tror samtliga respondenter att deras förståelse är låg. R2 och R3 tillägger också att de tror att intresset för revisorns arbetsuppgifter är förhållandevis lågt. R1, R2, R4 och R5 är överens om att de tror att ett förväntningsgap mellan investerare och revisorer föreligger. R3 har ingen uppfattning om ett eventuellt 16

17 förväntningsgap. Det lyfts fram att en del intressenter förväntar sig att revisorn ska utföra uppgifter som faller utanför vad revisorerna ser som sina arbetsuppgifter. Exempel på uppgifter intressenter kan förvänta sig, som ej hör till yrkesrollen, är att revisorn ska sia om framtiden eller uttala sig om bonussystem och lönenivåer. Revisorerna nämner också det faktum att de uppfattar att institutionella investerare och investerare med mer erfarenhet har en bättre förståelse för revisorns uppgift. De två auktoriserade revisorerna (R1 och R2) säger att förväntningsgapet kan bero på att branschen misslyckats med att förmedla sin uppgift till olika intressenter. 4.2 Mindre investerares uppfattning om revisorns roll I denna del presenterar vi resultatet av intervjuer med fem investerare Investerares syn på revisorns funktion Respondenterna har en ganska homogen uppfattning om vad revisorn fyller för funktion. Deras uppfattning är dock tämligen generell och består främst i att revisorn ska granska och godkänna klientens årsredovisning. Precisionen i respondenternas svar varierar till viss del, framförallt genom att några respondenter uppfattar revisorn som ansvarig att lämna konsultartade råd till företaget, exempelvis avseende skatteplanering. I4 är av uppfattningen att revisorn har i uppgift att lämna förslag på kreativa bokförningsåtgärder som kan förändra balans- och resultaträkning, för att framställa företaget i god dager. Vad gäller revisorns uppgifter mer i detalj är uppfattningen varierande. En respondent är av uppfattningen att en revisor till stor del upprättar balans- och resultaträkning (I4). En annan såg det som revisorns uppgift att analysera företagets effektivitet och identifiera läckande kostnadsposter (I5). Enighet i svaren finns dock gällande att revisorn ska granska riktigheten i bokföringens verifikat. Generellt är precisionen i svaren låg, men en respondent (I1) sticker dock ut genom att ge nyanserade och med revisorerna väl överensstämmande svar Investerares syn på revisorns ansvar som allmänhetens vakthund Det finns en stor enighet bland respondenterna angående revisorns ansvar som allmänhetens vakthund. Endast en investerare (I3) anser att ett sådant ansvar föreligger, men menar samtidigt att ansvaret förefaller uppfyllas på ett gott sätt. Övriga respondenter (I1, I2, I4 och I5) är av åsikten att risktagande och övrig strategi var företagsledningens och ägares 17

18 angelägenhet. Att ha synpunkter på detta är inget som åligger revisorn, så länge det inte avser exempelvis en soliditetsgrad som enligt lag skall påpekas (I1). Respondenterna var är eniga om att revisorns uppgift inte är att ge investeringsråd till marknaden genom att uttala att det reviderade företaget är bra att investera i eller inte. De menar att marknaden ska dra egna slutsatser av revisionsberättelsen, bokslutet och andra viktiga faktorer Investerares syn på revisionens som kvalitetssäkring Samtliga tillfrågade investerare har graderat säkerheten i redovisningen efter att den reviderats. Skalan är satt från ett till tre där 1 motsvarade låg, 2 skälig och 3 hög säkerhet. Samtliga investerare valde att gradera säkerheten i reviderad redovisning till hög bortsett från I1 som graderade säkerheten till skälig. Investerarna uppfattar reviderad redovisning som en kvalitetssäkring för företagets ekonomiska ställning på kort sikt (1-2 verksamhetsår). De lyfter bland annat fram trovärdighetsaspekten, vilken de menar att revisionen bidrar till. En respondent (I4) är av uppfattningen att revisionen utgör än större säkring i små bolag då revisorns troligtvis har ett större inflytande i dessa bolag. Det ökade inflytandet tror respondenten medför högre kvalitetssäkring då revisorn får mer makt (I4). Vad det gäller kvalitetssäkring av företagets ekonomiska ställning i ett längre perspektiv så går uppfattningarna isär. I1, I2 och I3 tror att redovisningen ger en säkring även på längre sikt. De lyfter fram systematiken i bokslutsunderlaget och intern kontrollverksamhet som anledningar till långsiktig försäkran. De övriga investerarna (I4 och I5) anser inte att revisionen utgör en försäkran på lång sikt. De motiverar detta med att mycket annat spelar in och är viktigt ur ett längre perspektiv, strategier, konjunktur och andra faktorer. Dessa faktorer anser respondenterna vad revisorn kan kontrollera och påverka. I1 anger att tillförlitlighet till bokslut innebär en trygghet för marknaden, vilket därmed sannolikt påverkar bilden av företaget Investerares åsikt om vad en revisor bör göra Den generella uppfattningen hos investerarna avseende vad en revisor bör göra ligger nära vad de, i denna undersökning, anger att de uppfattar att en revisor gör i praktiken. De anser att revisorn ska granska, ge råd och kontrollera riktighet. De medger följaktligen att de är nöjda med revisorns roll som de uppfattar den. En respondent uppfattar dock revisorn som elak och 18

19 fientlig och anser därför att arbetet bör ske mer uppmuntrande med utgångspunkt i att hellre hjälpa än stjälpa (I5). I1 ger ett mycket initierat och bestämt svar; att revisorns ska vara just den oberoende aktören som granskar och upprättar bokslut i enlighet med lag, normer och praxis. Vidare önskar respondenten en dialog med uppdragsgivarna i praktiska frågor, samt noggrannhet i att skilja på roller, att en revisor inte får bli ekonomichef och flytta in i företagsledningen. Respondenten betonar även vikten av att skilja på revision och redovisningsuppdrag så att revisionen utgör den oberoende granskning som säkerställer riktighet och äkthet (I1) Revisorns ansvar att upptäcka bedrägerier Majoriteten (I2, I3, I4 och I5) av de intervjuade är mycket tydliga med att påpeka att ansvaret för att upptäcka bedrägerier är en viktig del av en revisors arbetsuppgifter, I4 anger att revisorn riskerar att annars förlora sitt arbete. Dessa respondenter anser att en av revisorns huvuduppgifter är att upptäcka bedrägerier. I1 anser att det vore önskvärt att revisorn upptäcker bedrägerier och vill därför att det ställs krav på djupgående granskning för att motverka denna typ av ekonomisk brottslighet. Hur djupgående dessa krav ska vara har respondenten svårt att uttala sig om, men tror att bedrägerier ofta är svårupptäckta till och med för en revisor. Respondentens (I1) förväntningar på revisorn i denna fråga är att revisorn ska granska redovisningen så bra som möjligt, sedan är det en bedömningsfråga om bedrägeriet är uppenbart eller ej. Majoriteten av respondenterna sätter stor tillit till revisorns förmåga och verktyg att uppdaga bedrägerier och är överens om att bedrägerier upptäcks i hög omfattning. En av investerarna (I1) belyser vikten av när bedrägerier upptäcks och tidpunktens centrala inverkan för skadeverkningarna. I5 tror att det upptäcks färre bedrägerier i större företag, på grund av det stora antalet transaktioner och händelser som förekommer där. Övriga respondenter nämner inte storleken på bolagen som en påverkande faktor för avslöjandegraden vid bedrägerier. Respondent I4:s mening skiljer sig från de andra då denne anser att bedrägerier upptäcks i mindre omfattning än vad allmänheten hoppas och tror. Detta därför att bedrägerier, enligt respondenten, ofta är komplexa och välgenomtänkta handlingar från företaget, och därigenom svårupptäckta. Samma respondent påtalar dock att revisorn här brister om samtliga bedrägerier ej avslöjas. 19

20 4.2.6 Revisorns ansvar att upptäcka fel i redovisningen Investerare I1 anser att revisorn ska följa det som åligger denne enligt lag, normer, sedvänja och praxis. Om detta arbete är välutfört är det sannolikt att fel uppdagas. Vidare påtalas att beroende på komplikationsgraden i fel så är det svårt att avgöra om revisorn ska upptäcka dessa eller inte, detta exemplifierar respondenten med fall som Trustorhärvan och Enron. Tre av respondenterna (I2, I3 och I4) tror att fel upptäcks i hög utsträckning. En av de tillfrågade (I5) menar att en stor del av dessa företeelser ej uppdagas av revisorer utan flyter igenom revisionsprocessen. Samma respondent tillägger att det är viktigt att revisorerna granskar olika företag på samma vis, så att det ej uppstår en konkurrensfördel för de företag som blir mindre granskade. En investerare (I1) tror att fel upptäcks och korrigeras i hög omfattning. Samma respondent påpekar även betydelsen av när fel upptäcks för omfattningen av skadorna. Felaktigheter som är engångsföreteelser kan flyta igenom, men systematiska fel upptäcks alltid, till sist. Respondenten lyfter även revisorernas anmälningsplikt, att de svarar under straffansvar vid ett åsidosättande. De tillfrågade anser således att revisorn ska upptäcka felaktigheter i redovisningen dock varierar uppfattningen något om i vilken utsträckning felen faktiskt upptäcks Oberoendet En av de tillfrågade (I3) anser inte att revisorer är oberoende utan kan tendera att verka för mycket åt sina klienters vägnar. Respondenten är tydlig med att påpeka att detta ej gäller alla byråer utan att det naturligtvis finns skillnader mellan dem, personen tror dock att problematiken med att upprätthålla oberoendet är störst i mindre byråer. Övriga respondenter uppger sig inte uppfatta något problem med oberoendet hos revisorer. En investerare (I4) menar att revisorn trots sitt oberoende kan komma med mycket råd och stöd åt företag. Respondenten tror också att revisorns kunskap, erfarenhet och råd är än viktigare i mindre företag. Respondentgruppen uppfattar överlag revisionsbranschen som professionell och uppger att de flesta revisionsbyråerna är tillräckligt seriösa för att upprätthålla oberoendet Redovisningen och revisionens omfattning ur ett investerarperspektiv En stor del av investerarna anger att all information som kan utgöra beslutsunderlag vid investeringar ej revideras och presenteras (I1, I2, I3 och I5). Dessa investerare påpekar att det är mycket annan information som de anser är viktig, inte enbart den som kommer från 20

21 finansiella rapporter. En av respondenterna (I1) tillägger att även fast allt inte framkommer så utgör inte det något problem, då markanden är medveten om detta. En investerare (I4) anger dock sig tro att den mesta informationen av vikt kommuniceras för att företag vill förmedla en så pass bra bild av sig som möjligt. Att kommunicera bilden av ett välmående företag anger respondenten vara av vikt för företag både internt, för att förmedla en positiv bild till anställda, och externt för att förmedla en positiv bild till marknaden. 21

22 5. ANALYS Vi analyserar här var för sig varje undersökt område. Analysen består i en jämförelse av investerarnas och revisorernas uppfattningar relaterat till den insamlade teorin Uppfattning om revisorns uppgift De tillfrågade revisorerna ger en bild av sin funktion som stämmer väl överens med vad som finns angivet i ABL och Revisionslagen. Investerarna ger en mindre nyanserad bild som i stora drag dock stämmer överens med revisorernas uppfattning. Vad det gäller revisorns uppgifter i praktiken är investerarnas kunskap lägre och svaren mer svävande. Den tydligaste skillnaden finns i att flertalet investerare ser det som revisorns uppgift att komma med konsultartade råd. De efterfrågar även analyser avseende klientens effektivitet samt att revisorn bidrar till kreativa bokföringsåtgärder som framställer företaget i god dager. Dessa typer av konsulttjänster nämner inte revisorerna som sin uppgift men en påtalar att de naturligtvis ska komma med vissa råd, dock av annan karaktär. Revisorerna är mycket tydliga att deras ansvar är att oberoende granska och kvalitetssäkra ekonomisk redovisning och bolagets förvaltning. De menar att upprättande av revisionsberättelse är en viktigt och lagstadgad uppgift. Tendensen är alltså att investerarna förväntar sig att revisorn ska utföra uppgifter som revisorerna själva inte anser sig ha i uppgift att utföra. Revisorerna påtalar att de huvudsakligen svarar gentemot bolagets ägare eftersom det är ägarna som vid bolagsstämman utsett dem att utföra granskning av räkenskaper och ledningens förvaltning. Ansvaret gentemot ägarna är ett perspektiv som helt saknas i svaren hos investerarna som istället tenderar att se ägare och företagsledning som en homogen intressent. Avseende synen på ägare och bolagsledning ser vi alltså tydliga skillnader mellan revisorer och investerare genom att revisorerna, till skillnad från investerarna, gör en tydlig skillnad mellan ägare och bolagsledning Ansvaret som allmänhetens vakthund Aspekten om revisorns ansvar som allmänhetens vakthund är väldigt intressant då den tidigare undersökt i USA av McEnroe och Martens (2001). De kom fram till att investerare i hög utsträckning förväntade sig att revisorer skulle agera allmänhetens vakthund, vilket en stor del av revisorerna misstyckte till. Samtliga tillfrågade revisorer anser dock att ett sådant ansvar inte föreligger utan påtalar istället att sitt ansvar är gentemot ärgarna, som valt dem att granska räkenskaper och 22

23 förvaltning. Likaså anser de tillfrågade investerarna att revisorn inte har ett sådant ansvar utan ser räkenskapernas och förvaltningens riktighet som en företagsangelägenhet. Endast en investerare anser att ett sådant ansvar föreligger men påtalar samtidigt att det fullgörs på ett gott sätt. Dessa svar skiljer sig gentemot vad McEnroe och Martens (2001) visar i sin kvantitativa undersökning där ett ansvar som allmänhetens vakthund efterfrågades av investerare. Varken investerare eller revisorer anser heller att revisorn ska uttala huruvida företaget är ett bra investeringsobjekt eller ej. Det kan te sig naturligt då det inte finns några riktlinjer om att detta ska ske, men det var något McEnroe och Martens (2001) fann en önskan om bland investerarna Felaktigheter och bedrägerier I de undersökningar som Epstein et al. (1994) samt McEnroe och Martens (2001) har utfört framgår det tydligt att det finns en stark uppfattning bland investerare att revisorn har till uppgift att upptäcka bedrägerier och felaktigheter i räkenskaper. Investerarnas inställning till revisorns ansvar att upptäcka bedrägerier är i vår undersökning liktydig med ovan nämnda. De ser bedrägerier som en mycket viktig uppgift för revisorn att upptäcka. En av revisorns huvuduppgift är enligt investerarna att avslöja bedrägerier. Investerarna tror också att bedrägerier upptäcks i hög utsträckning men anger samtidigt att vissa komplexa och kreativa bedrägerier säkert kan vara svåra att upptäcka. En av investerarna (I4) tror till exempel att revisorn kan förlora sitt arbete om bedrägeri ej uppdagas i revisionsprocessen. Här ser vi en tydlig skillnad i uppfattning då fyra av fem tillfrågade revisorer (R1, R2, R3 och R5) svarar att det ej är primärt för revisorn att upptäcka bedrägerier. De menar att de i första hand ska granska interna kontroller så att företaget kan upptäcka bedrägerier på egen hand. Revisorerna tillägger också att bedrägerier är mycket svåra att avslöja, men att de naturligtvis rapporteras om dem upptäcks. Felaktigheter anser investerarna även att revisorerna ska upptäcka och tror att de i regel också gör det. Revisorerna har även här en lite annan inställning, de kontrollerar till viss del felaktigheter, men lägger störst fokus vid att granska interna kontroller. De påtalar dock att de vid misstankar granskar noggrannare samt att de i revisionsberättelsen uttalar sig med 95 procentig säkerhet. Investerarna tenderar alltså att förvänta sig mer av revisorn vad det gäller bedrägerier och felaktigheter än vad revisorer anser åligga dem. Deras uppfattning om revision kan således liknas med hur Epstein et al. (1994) beskriver att den såg ut i 23

24 branschens tidiga historia då alla transaktioner och summor granskades och näst intill absolut säkerhet garanterades. Investerarnas uppfattning om vad revisorn borde göra för att upptäcka bedrägerier skiljer sig alltså från revisorernas uppfattning om vad de ska göra. Det föreligger således ett förväntningsgap enligt vad Öhman (2006) definierar som perspektiv sex (6). Detta förväntningsgap beror troligtvis på en hos investerarna bristande kunskap om vad som åligger en revisor att utföra Oberoendet Generellt sätt anser revisorerna att de lyckas upprätthålla det oberoende som åligger dem när deras neutrala granskning ska utföras. En av de tillfrågade revisorsassistenterna (R5) påtalar dock att det är en komplex situation revisorn befinner sig i då det i ABL fastslagna oberoendet ska kombineras med att sälja in tjänster till kunder. Denna synpunkt kan eventuellt sättas i perspektiv till Wyatt (2004) som menar att konsulttjänsters ökade betydelse innebär problem för oberoendet. Likaså påtalar skatterevisorn (R3) den problematiska situationen men tror att det fungerar bättre vid större byråer samt vid revision av större klienter då relationen blir mindre personlig. Överlag är dock som ovan nämnt revisorerna av åsikten att oberoendet upprätthålls. Investerarna upplever att oberoendet upprätthålls och ser branschen som mycket professionell. En investerare (I3) påpekar dock att revisorn i enlighet med Wyatt s (2004) resonemang troligtvis kan hamna i situationer då de kommersiella intressena medför ett agerande efter klientens vilja. Likt skatterevisorn påpekar dock samma respondent att oberoendet ter sig bättre i större byråer. Det råder alltså ett förhållandevis stort samförstånd mellan revisorer och investerare avseende revisorerna förmåga att upprätthålla oberoendet vid extern revision. Något förväntningsgap avseende revisorns förmåga att upprätthålla oberoendet ser följaktligen inte ut att existera mellan revisorerna och investerarna enligt Öhmans (2006) perspektiv sex (6) Kvalitetssäkring Både investerare och revisorer anser att redovisningen är behäftad med en hög säkerhet efter det att den har reviderats av en revisor. Det finns således en stor tillit till revisionen som kvalitetssäkring för redovisningen hos de två respondentgrupperna. Den empiriska undersökningen indikerar följaktligen att IASBs kvalitetskrav på tillförlitlighet uppfylls. 24

25 Åsikterna går isär mellan revisorerna om huruvida reviderad redovisning utgör en kvalitetssäkring för framtiden i ett kort perspektiv (1 till 2 verksamhetsår). Bland investerarna råder dock en homogen uppfattning att redovisningen är en säkerhet för framtida ekonomisk ställning i ett kort perspektiv. De auktoriserade revisorerna (R1 och R2) och skatterevisorn (R3) tydliggör att reviderad redovisning endast utgör en historiebeskrivning och ögonblicksbild. De mindre erfarna revisorerna (R4 och R5) anser att revisorn genom att uttala sig om fortsätt förväntad drift kan anses lämna en säkerhet för företags framtida ekonomiska ställning i ett kort perspektiv. Här uppstår en tydlig skillnad mellan de mer erfarna revisorerna och investerarna i vad de förväntar sig av revisionen som kvalitetssäkring. Anmärkningsvärt är även att de två revisorerna med mindre erfarenhet anser att revisionen kan utgöra en kvalitetssäkring för ett företags ekonomiska ställning på kort sikt. Precis som McEnroe och Martens (2001) finner i sin undersökning så tenderar investerarna att ha högre förväntningar på revisionens kvalitetssäkring för framtida ekonomisk ställning. Samtliga intervjuade revisorer anser att reviderad redovisning ej utgör någon säkerhet för företags ekonomiska ställning i ett längre perspektiv (mer än 2 verksamhetsår). Revisorerna anser att för många faktorer påverkar och därför kan redovisningen ej utgöra någon säkerhet. Investerare har inte en lika homogen uppfattning. Respondenterna I4 och I5 delar revisorernas uppfattning om att många andra faktorer påverkar ett företag, redovisningen räcker därför inte som säkerhet. Investerarna I1, I2 och I3 är av uppfattningen att den reviderade redovisningen utgör en säkerhet även på längre sikt. De främsta argumenten är att revisorn granskar den interna kontrollen, samt systematiken i den externa redovisningen vilket skänker trovärdighet, kontinuitet och stabilitet. Dessa investerares (I1, I2 och I3) åsikt går helt emot revisorernas, som tydligt påpekar att redovisningen ej kan utgöra en säkerhet på längre sikt utan endast är en ögonblicksbild. I enlighet med vad McEnroe och Martens (2001) finner finns här tydliga indikationer på att ett förväntningsgap föreligger genom att investerarna har en högre tilltro till revisionens funktion som försäkring på längre sikt än vad revisorerna anser är befogat. 25

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden?

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden? Sammanfattning Revisionen har en betydelsefull funktion på en kapitalmarknad som garant för kvaliteten i företagens finansiella information. Det är revisorernas uppgift att skapa förtroende för informationen,

Läs mer

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Den här bildserien informerar om vad den kommunala revisionen är och hur den fungerar. Bilderna kan

Läs mer

Revisorerna i Nacka kommun

Revisorerna i Nacka kommun Revisorerna i Nacka kommun När en verksamhet bedrivs för medborgarnas räkning och med deras medel finns behov av och krav på att kunna kontrollera och säkerställa att uppdraget utförs i enlighet med fullmäktiges/medborgarnas

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

Kan redovisningskonsulten ersätta revisorn?

Kan redovisningskonsulten ersätta revisorn? UPPSALAUNIVERSITET Företagsekonomiskainstitutionen Magisteruppsats HT 2010 Kanredovisningskonsultenersättarevisorn? Enredogörelseförredovisningskonsultensochrevisorns kontrollfunktionidetmindreaktiebolaget.

Läs mer

Revisionsberättelsen

Revisionsberättelsen Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Företagsekonomiska institutionen Magisteruppsats i företagsekonomi Externredovisning Höstterminen 2005 Handledare: Stefan Schiller Författare: Rikard Björner

Läs mer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Antaget av kommunfullmäktige, KF 86/06-11-27. 5 reviderad av kommunfullmäktige, KF 15/08-06-16. Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Blad 1 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Beslutat av kommunfullmäktige 10 december 2014, 232 och gäller fr.o.m. 2015-01-01 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och

Läs mer

www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt 2014-04-02

www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt 2014-04-02 www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt Agenda Vad gör en revisor God revisionssed - ISA (International Standard on Auditing) Vad gör en auktoriserad/godkänd revisor? Finansiella rapporter

Läs mer

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet (1999:43) Inledning Undertecknade ledamöter av Revisorsnämnden har anmält

Läs mer

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet.

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet. BRÄCKE KOMMUN 2007-08-28 1(5) Reglemente för Bräcke kommuns revisorer Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars

Läs mer

FARs allmänna villkor för lagstadgad revision av svenska aktiebolag Version 2005.1

FARs allmänna villkor för lagstadgad revision av svenska aktiebolag Version 2005.1 1. Allmänt Dessa allmänna villkor reglerar förhållandet mellan Revisionsbyrån ( Revisionsbyrån ) och klientbolaget ( Bolaget ), om inte annat följer av tvingande bestämmelser i lag eller annan författning.

Läs mer

FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den

FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den 2013 Kvalitetskontroll ett stöd i ditt kvalitetsarbete Kvalitetssäkring utgör revisions- och rådgivningsbranschens viktigaste medel för att ge

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig.

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig. 1 Revisionsreglemente Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut 2001-01-09, som dock gäller för 2006 års revisorer tills revisionsberättelse 2006 behandlats i fullmäktige. Antaget av kommunfullmäktige

Läs mer

EtikU 5 Revisorers verksamhet

EtikU 5 Revisorers verksamhet FARS UTTALANDEN I ETIKFRÅGOR EtikU 5 Revisorers verksamhet (december 2009) ETIKU 5 REVISORERS VERKSAMHET 1 1 Inledning... 1 2 Revisors verksamhet... 1 3 Kolumnerna: Analysmodellen... 2 4 Raderna: Verksamheterna...

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag. Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2008-09-22 87 Ansvarig: Ekonomichef Revideras: Valår Följas upp: REVISIONSREGLEMENTE FÖR SVENLJUNGA KOMMUN Revisionens

Läs mer

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2 Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som

Läs mer

Granskning av årsredovisning i Samordningsförbundet Välfärd Nacka Avrapportering av revision per 31 december 2012 2013-04-09 Revisorerna i Samordningsförbundet Välfärd i Nacka Min granskning har genomförts

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun 2007-04-16 1(6) Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2007-01-31 18 och gäller från och med 2007-02-01. Ersätter Kommunfullmäktige beslut 2003-03-26 106. Revisionens

Läs mer

Revision i ett landskap som ständigt förändras. Starev s vinterkonferens Åre 2013 01 27 Karin Tengdelius

Revision i ett landskap som ständigt förändras. Starev s vinterkonferens Åre 2013 01 27 Karin Tengdelius Revision i ett landskap som ständigt förändras Starev s vinterkonferens Åre 2013 01 27 Karin Tengdelius Snåriga landskap Kommunalförbund Göteborgsregionens kommunal-förbund GR Stiftelser Kul-i-stan

Läs mer

2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag.

2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag. REGLEMENTE FÖR KALIX KOMMUNS REVISORER Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden.

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER 1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young.

Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young. Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young. Klara Löwenberg Handledare: Monica Andersson Stockholms Universitet Yrkesförberedande praktik VT-2012 Innehållförteckning 1. Allmän

Läs mer

Revisionsreglemente för Sjöbo kommuns revisorer

Revisionsreglemente för Sjöbo kommuns revisorer 1 Revisionsreglemente för Sjöbo kommuns revisorer Revisionens formella reglering 1 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i kommunallag, bestämmelser som påverkar kommunal revision i annan lagstiftning,

Läs mer

Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg

Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg Beslutsunderlag Diarienr: 14LTK1256 Handläggare: Åsa Lupton, Datum: 2015-01-26.. Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg Fastställd av Landstingsfullmäktige 2014-04-29 Reviderad av Regionfullmäktige

Läs mer

En bokslutsrapport kan lämnas som ett resultat. Vad är en bokslutsrapport? Fördjupning #4/2015 Balans

En bokslutsrapport kan lämnas som ett resultat. Vad är en bokslutsrapport? Fördjupning #4/2015 Balans Vad är en bokslutsrapport? Bokslutsrapporten är för många en kvalitetsstämpel. Men vad den innebär mer i detalj är inte lika känt. I denna artikel redogör Yvonne Jansson, Bodil Gistrand och Kristina Lilja

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Bilaga till Granskningsplan lekmannarevision JAK medlemsbank 2015

Bilaga till Granskningsplan lekmannarevision JAK medlemsbank 2015 Bilaga till Granskningsplan lekmannarevision JAK medlemsbank 2015 Riktlinjer för lekmannarevision UPPGIFT ENLIGT TEXT PÅ JAK:S HEMSIDA Lekmannarevisorerna arbetar på föreningsstämmans uppdrag för att granska

Läs mer

Riksrevisionens granskning av Sveriges riksbank 2003

Riksrevisionens granskning av Sveriges riksbank 2003 Revisionsrapport Sveriges riksbank Direktionen 103 37 STOCKHOLM Datum 2004-03-19 Dnr 32-2004-0135 Riksrevisionens granskning av Sveriges riksbank 2003 Inledning Riksrevisionen har granskat Sveriges riksbanks

Läs mer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer Allmänt om bolagsformer Det är viktigt att välja rätt bolagsform, då den ger ramarna för verksamheten. Innan det är dags att slutgiltigt bestämma sig för vilken bolagsform man skall välja, är det bra att

Läs mer

Svar på motion daterad 2014-05-03 från Maria Mattsson Norrtälje Västanvik 4:19, Mellanbergsvägen 3 Maria Mattsson påstår helt felaktigt att Västanviks samfällighetsförening enligt stadgarna skall ha en

Läs mer

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET Nämndledamöters ansvar REVISIONSKONTORET Avsikten med denna skrift är att belysa vilket ansvar det är som nämnden och dess ledamöter har det ansvar som granskas och prövas. Det är också att informera om

Läs mer

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2009

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2009 Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2009 1.1 2,5 62,5 4 Frågan avser hur styrelsen bör agera när det två veckor innan publicering av bokslutskommunikén för ett bolag noterat på NGM Equity har

Läs mer

Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag

Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag Årsstämman är aktiebolagets högsta beslutande organ. Det är där aktieägarna utövar sin rätt att besluta om bolagets angelägenheter samt

Läs mer

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16 Revisionsstrategi Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Revisionens uppdrag... 2 3 Revisionens strategier... 3 3.1 Ansvarsprövning... 3 3.1.1 Planering... 3 3.1.2 Granskning... 3 3.1.3 Prövning... 5

Läs mer

Vad är kommunal revision? den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Vad är kommunal revision? den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Vad är kommunal revision? den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Kort om den kommunala revisionen Revisionen är ett lokalt demokratiskt kontrollinstrument, en del

Läs mer

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument, för granskning

Läs mer

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Kommunala företag Revisorerna Kommunjurist Revision i kommunala företag

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Kommunala företag Revisorerna Kommunjurist Revision i kommunala företag Cirkulärnr: 10:65 Diarienr: 10/5380 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2010-10-29 Mottagare: Rubrik: Per Henningsson Avdelningen för ekonomi och styrning, Avdelningen för juridik Kommunstyrelsen

Läs mer

Revisionsberättelse Till årsstämman i Lagercrantz Group AB (publ) Org nr 556282-4556 Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens

Läs mer

Frivillig Revision. -Redovisningskonsulters syn på den nya regleringen.

Frivillig Revision. -Redovisningskonsulters syn på den nya regleringen. Företagsekonomiska institutionen Magisteruppsats VT 2012 Handledare: Ulf Olsson Frivillig Revision -Redovisningskonsulters syn på den nya regleringen. Författare: Rasmus Mandel Förord Jag skulle vilja

Läs mer

landet skall nyvalda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Lag (2006:369).

landet skall nyvalda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Lag (2006:369). 9 kap. Revision Val av revisorer 1 Under de år då val av fullmäktige har förrättats i hela landet skall nyvalda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Lag

Läs mer

Hur förväntningsgapet i ett småföretag påverkar valet att ha kvar eller välja bort sin kvalificerade revisor

Hur förväntningsgapet i ett småföretag påverkar valet att ha kvar eller välja bort sin kvalificerade revisor Högskolan i Halmstad Sektionen för Ekonomi och Teknik Magisterprogrammet Revisor och Bank 60hp Hur förväntningsgapet i ett småföretag påverkar valet att ha kvar eller välja bort sin kvalificerade revisor

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för landstingets företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för landstingets företag. Landstinget i Kalmar Län Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll

Läs mer

"I- ~ O. i C\J ~ ~ c:i. E C'j. i I'-; \...

I- ~ O. i C\J ~ ~ c:i. E C'j. i I'-; \... i "I- ~ O i C\J ~ ~ c:i E C'j i I'-; \... I Revisionens syfte och inriktning Agenda 1. Väsentliga händelser under 2013 samt början av 2014 2. Förväntad utveckling 2014 - information från företaget 3. Revision

Läs mer

Kommunfullmäktige. Reglemente för kommunens revisorer. Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16

Kommunfullmäktige. Reglemente för kommunens revisorer. Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16 Kommunfullmäktige Reglemente för kommunens revisorer Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Reglemente för kommunens revisorer Dokumenttyp Reglemente Omfattar

Läs mer

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Datum Sid 1 (1-5) REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 75, att gälla från 2007-01-01. Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges

Läs mer

Insamling och gåvopolicy

Insamling och gåvopolicy Insamling och gåvopolicy Antagen 2014-08-12 Kalmar Stadsmission är medlem i Frivilligorganisationernas insamlingsråd (FRII). Vi har 90-konto (90 11 38-8) vilket kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.

Läs mer

Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering

Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering En hjälp för Forum Syds handläggare samt för svenska och lokala organisationer Frågeställningarna utgår från regelverket som

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Revisionslag; utfärdad den 2 december 1999. SFS 1999:1079 Utkom från trycket den 15 december 1999 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Allmänna bestämmelser 1 I denna

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Reglemente för landstingets revisorer

Reglemente för landstingets revisorer Reglemente för landstingets revisorer Mandatperioden 2015 2018 Fastställt av landstingsfullmäktige den 29 30 oktober 2014, 145 2014-10-29--30 14LS7144 2(7) REGLEMENTE FÖR LANDSTINGET VÄSTERNORRLANDS REVISORER

Läs mer

Handlingar inför extra bolagsstämma i. Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 A14153477

Handlingar inför extra bolagsstämma i. Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 A14153477 Handlingar inför extra bolagsstämma i Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 Dagordning för extrastämma med aktieägarna i Sectra AB (publ) tisdagen den 22 november 2011 kl. 14.00 på bolagets kontor

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Antagen av Förbundsfullmäktige 2012-11-28, 52 Dnr: 12RV0269 Inledning Revisorerna är förbundsfullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska

Läs mer

BOLAGSORDNING. Bolagets firma är Regional avfallsanläggning i mellersta Bohuslän Aktiebolag (RAMBO).

BOLAGSORDNING. Bolagets firma är Regional avfallsanläggning i mellersta Bohuslän Aktiebolag (RAMBO). Regional avfallsanläggning i mellersta Bohuslän Aktiebolag (RAMBO) Org.nr 556211-9007 1 Firma BOLAGSORDNING Bolagets firma är Regional avfallsanläggning i mellersta Bohuslän Aktiebolag (RAMBO). 2 Säte

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

STADGAR för. SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening

STADGAR för. SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening STADGAR för SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening 1 FIRMA, ÄNDAMÅL, SÄTE Namn Föreningens namn är SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening Ändamål Föreningens ändamål är att främja och

Läs mer

(publ) www.lagercrantz.com 1

(publ) www.lagercrantz.com 1 (publ) www.lagercrantz.com 1 (publ) www.lagercrantz.com 2 (publ) www.lagercrantz.com 3 (publ) www.lagercrantz.com 4 (publ) www.lagercrantz.com 5 Revisionsberättelse Till årsstämman i Lagercrantz Group

Läs mer

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883)

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883) SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 2 I denna lag avses med 1. revisor: en godkänd eller auktoriserad revisor, 2. godkänd revisor: en revisor som har godkänts enligt 4, 3. auktoriserad revisor: en

Läs mer

Högre revisorsexamen Kommentar till provrättningen december 2005

Högre revisorsexamen Kommentar till provrättningen december 2005 Högre revisorsexamen Kommentar till provrättningen december 2005 1:1 8,5 71 12 Företaget har en negativ utveckling vad avser omsättning och lönsamhet. I uppgiften ställs två delfrågor innefattande frågor

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Gävle kommun

Reglemente för revisorerna i Gävle kommun 1 Reglemente för revisorerna i Gävle kommun Utöver det som föreskrivs i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Revisorernas uppgifter Verksamheter 1 Revisorerna skall 2 1. självständigt,

Läs mer

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa...

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa... Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA Berättelsen du inte får missa... Ny utformning av revisionsberättelsen Från och med 2011 tillämpas ISA Känner du inte riktigt igen revisionsberättelsen

Läs mer

Dnr 2014-44 2014-11-06 D 14

Dnr 2014-44 2014-11-06 D 14 Dnr 2014-44 2014-11-06 D 14 D 14 1 Inledning A-son har varit föremål för Revisorsnämndens (RN) kvalitetskontroll. Av en rapport framgår att den kontrollant som RN har anlitat har bedömt att A-son inte

Läs mer

Remissvar angående avskaffande av revisionsplikten för små företag, SOU 2008:32

Remissvar angående avskaffande av revisionsplikten för små företag, SOU 2008:32 Justitiedepartementet Rosenbad 4 103 33 Stockholm E-postadress; registrator@justice.ministry.se JU 2008/3092/L1 Remissvar angående avskaffande av revisionsplikten för små företag, SOU 2008:32 Inledning

Läs mer

Basuppgifter - allmänna kontroller företagsledningen

Basuppgifter - allmänna kontroller företagsledningen Basuppgifter - allmänna kontroller företagsledningen Besöksdatum: Urvalsår: Byrå: Diarienr FAR: Namn på person som intervjuats: Byråledare ja/nej: SRF Byrånr: Kvalitetskontrollant: Antal ARK SRF, byrå:

Läs mer

Stadgar för Engelbrekt Scoutkår

Stadgar för Engelbrekt Scoutkår Stadgar för Engelbrekt Scoutkår Scouterna Stadgar för Engelbrekt scoutkår, organisationsnummer 875001-8676 Antagna av kårstämman den 2012-03-01 med tillägg vid stämma 2013-03-07 1 Allmänt Engelbrekt scoutkår

Läs mer

EtikU 9 Revisorns kommunikation med andra bolagsorgan

EtikU 9 Revisorns kommunikation med andra bolagsorgan FARS UTTALANDEN I ETIKFRÅGOR EtikU 9 Revisorns kommunikation med andra bolagsorgan (december 2012) ETIKU 9 REVISORNS KOMMUNIKATION MED ANDRA BOLAGSORGAN 1 1 Uttalandets syfte... 1 2 Bolagsorganens uppgifter...

Läs mer

Reglemente för Kommunfullmäktiges Revisorer

Reglemente för Kommunfullmäktiges Revisorer Reglemente för Kommunfullmäktiges Revisorer 1 REGLEMENTE FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGES REVISORER Antagen av kommunfullmäktige 28 maj 2007 98. 1 Revisionens formella reglering För revisionsverksamheten gäller

Läs mer

SIG Securitys stadgar

SIG Securitys stadgar SIG Securitys stadgar Fastställda 2002-10-08. Reviderade 2006-03-16. Reviderade 2008-03-14. Reviderade 2013-04-18. 1 Firma Föreningens benämning skall vara SIG Security. 2 Ändamål SIG Security är en intressegrupp

Läs mer

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 43 KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 Sammanfattning av nämndens viktigaste effektmål och prioriterade aktiviteter Enligt kommunallagen ska revisorerna, i den omfattning som

Läs mer

STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011. Ledningens bekräftelsebrev. Initiativ

STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011. Ledningens bekräftelsebrev. Initiativ STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011 Ärende Initiativ Ställningstagande Ledningens bekräftelsebrev Föreningen CGR har i sitt brev av den 20 december

Läs mer

REVISIONSREGLEMENTE FÖR NORRA ÄLVSBORGS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND

REVISIONSREGLEMENTE FÖR NORRA ÄLVSBORGS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND REVISIONSREGLEMENTE FÖR NORRA ÄLVSBORGS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND Antaget av direktionen den 18 december 1997, 49 Revidering fastställd av förbundsmedlemmarnas fullmäktige och som träder i kraft den 1 juli

Läs mer

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Storumans kommun Ägarpolicy för Storumans kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Ägarpolicy för Storumans kommun Allmänt 1. Inledning Delar av Storuman kommuns verksamhet bedrivs i aktiebolagsform.

Läs mer

Övervakning av regelbunden finansiell information

Övervakning av regelbunden finansiell information Rapport enligt FFFS 2007:17 5 kap 18 avseende år 2007 Övervakning av regelbunden finansiell information Inledning Nordic Growth Market NGM AB ( NGM-börsen ) har i lag (2007:528) om värdepappersmarknaden

Läs mer

Svenska staten Finansdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM. Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM

Svenska staten Finansdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM. Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i Fouriertransform Aktiebolag 2014 Svenska staten Finansdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Härmed kallas

Läs mer

Stadgar för Forum Östersjön allmännyttig ideell förening antagna 2010-06-28.

Stadgar för Forum Östersjön allmännyttig ideell förening antagna 2010-06-28. Sid 1 Stadgar för Forum Östersjön allmännyttig ideell förening antagna 2010-06-28. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Forum Östersjön - allmännyttig ideell förening. 2 Föreningens ändamål Föreningens

Läs mer

SVARSMALL HÖGRE REVISORSEXAMEN Del II

SVARSMALL HÖGRE REVISORSEXAMEN Del II SVARSMALL HÖGRE REVISORSEXAMEN Del II November 2011 Revisorsnämnden 2011 3. Appappapp Svar Deluppgift 3.1 a) Aktiebolagslagen innehåller vissa förbud mot spridning av aktier och teckningsoptioner i privata

Läs mer

årsstämma den 29 2013, i Aktiebolaget Svensk Bilprovning (556089-5814)

årsstämma den 29 2013, i Aktiebolaget Svensk Bilprovning (556089-5814) Bilprovningen Protokoll den 29 2013, i Aktiebolaget Svensk Bilprovning (556089-5814) fört vid årsstämma april Närvarande aktieägare: Antal Antal aktier röster Malm Fries såsom befullmäktigat ombud för

Läs mer

Zmartic Fonder AB ERSÄTTNINGSPOLICY. Fastställd av styrelsen i Zmartic Fonder AB 2015-05-20. Sida 1 av 7

Zmartic Fonder AB ERSÄTTNINGSPOLICY. Fastställd av styrelsen i Zmartic Fonder AB 2015-05-20. Sida 1 av 7 Zmartic Fonder AB ERSÄTTNINGSPOLICY Fastställd av styrelsen i Zmartic Fonder AB 2015-05-20 Sida 1 av 7 1. Definitioner I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Anställda vars arbetsuppgifter

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD den 18 september 2014 Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut den 8 november 2006, 216. Utöver det som föreskrivs i kommunallagen, andra lagar, kommungemensamt

Läs mer

Revisorsnämndens uttalande dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m.

Revisorsnämndens uttalande dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m. UTTALANDE 2003-06-11 Dnr 2003-576 Revisorsnämndens uttalande dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m. 1. Inledning Revisorslagen (2001:883) trädde i

Läs mer

EXAMENSARBETE. Förväntningsgap inom revision en jämförelse mellan företagens förväntningar och revisorernas syn. Silke Gläser, Monika Kurkkio

EXAMENSARBETE. Förväntningsgap inom revision en jämförelse mellan företagens förväntningar och revisorernas syn. Silke Gläser, Monika Kurkkio 2001:054 EXAMENSARBETE Förväntningsgap inom revision en jämförelse mellan företagens förväntningar och revisorernas syn Silke Gläser, Monika Kurkkio Ekonomprogrammet D-nivå Institutionen för Industriell

Läs mer

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 1 Ägarinstruktion för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 2 1. Inledning Ett kundstyrt bolag Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt, Skandia,

Läs mer

Allmänna villkor om revision av svenska företag och organisationer

Allmänna villkor om revision av svenska företag och organisationer Allmänna villkor om revision av svenska företag och organisationer Version 2014:1 januari 2014 1 Allmänt 1.1 Tillämpning Dessa allmänna villkor reglerar förhållandet mellan Revisionsbyrån ("Revisionsbyrån")

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande

Läs mer

Revisionsreglemente för Lunds kommuns revisorer

Revisionsreglemente för Lunds kommuns revisorer 1 Revisionsreglemente för Lunds kommuns revisorer Revisionens formella reglering 1 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i kommunal lag, bestämmelser som påverkar kommunal revision i annan lagstiftning,

Läs mer

REVISIONSSTRATEGI. För. Region Värmlands revisorer

REVISIONSSTRATEGI. För. Region Värmlands revisorer 2015-05-25 REVISIONSSTRATEGI För Region Värmlands revisorer Revisionsstrategi Vår övergripande strategi är att utvecklas i takt med Region Värmland och den goda seden. Revisorerna arbetar långsiktigt,

Läs mer

Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM. Härmed kallas till årsstämma i Jernhusen AB (publ), 556584-2027.

Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM. Härmed kallas till årsstämma i Jernhusen AB (publ), 556584-2027. Svenska staten Finansdepartementet Enheten statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i Jernhusen AB (publ) 2014 Härmed kallas till årsstämma

Läs mer

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB bildades 2008 och skall utveckla och nyttja teknik för produktion av SNG (Substitute Natural Gas). G o B i G a s BILD INFOGAS HÄR SENARE INNEHÅLL INNEHÅLL Förvaltningsberättelse

Läs mer

Revisorns oberoendeställning vid rådgivning.

Revisorns oberoendeställning vid rådgivning. UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen - Handelsrätt Revisorns oberoendeställning vid rådgivning. Om gränsdragningen mellan revisorns rådgivningstjänster och därtill hörande reglering kring

Läs mer

STADGAR. för Föreningen Svenska Sågverksmän. och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond

STADGAR. för Föreningen Svenska Sågverksmän. och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond STADGAR för Föreningen Svenska Sågverksmän och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond Reviderad juni 2009 STADGAR för FÖRENINGEN SVENSKA SÅGVERKSMÄN 1 Ändamål Föreningen har till ändamål: att att skapa ett

Läs mer

Exempelstadga för scoutkår

Exempelstadga för scoutkår Exempelstadga för scoutkår Stadgar för scoutkåren, organisationsnummer [xxxxxx-xxxx] Antagna av kårstämman den [ÅÅÅÅ-MM-DD] 1 Allmänt Scoutkåren [Namn] är en sammanslutning av enskilda personer och har

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Bolagsordning för Sollentuna Energi AB Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-09, 44 Antagen av bolagsstämman 2010-06-22 Reviderad av kommunfullmäktige 2011-09-21, 107 Antagen av bolagsstämman 2011-10-10

Läs mer

Vägledning vid upphandling av lagstadgad revision

Vägledning vid upphandling av lagstadgad revision FAR Vägledning vid upphandling av lagstadgad revision Bakgrund och syfte med vägledningen I Sverige har det inte funnits någon enhetlig praxis for upphandling av revisionstjänster och tillsättning av revisorer.

Läs mer

2011:15 BOLAGSORDNING FÖR TIDAHOLMS ENERGI AB. Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28. Firma. Bolagets firma är Tidaholms Energi AB.

2011:15 BOLAGSORDNING FÖR TIDAHOLMS ENERGI AB. Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28. Firma. Bolagets firma är Tidaholms Energi AB. 2011:15 BOLAGSORDNING FÖR TIDAHOLMS ENERGI AB Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28. 1 Firma Bolagets firma är Tidaholms Energi AB. 2 Säte Bolagets styrelse skall ha sitt säte i Tidaholms kommun. 3 Föremål

Läs mer

beslutade den 23 oktober 1997. Allmänna bestämmelser

beslutade den 23 oktober 1997. Allmänna bestämmelser Revisorsnämndens föreskrifter om villkor för revisorers och revisionsbolags verksamhet samt om godkännande, auktorisation och registrering (RNFS 1997:1) beslutade den 23 oktober 1997. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Stadgar för Mälarscouterna

Stadgar för Mälarscouterna Stadgar för Mälarscouterna 1 Allmänt Scoutkåren Mälarscouterna är en partipolitisk och religiöst obunden sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att i bedriva scoutverksamhet. Mälarscouterna

Läs mer

Högre revisorsexamen Kommentarer till provrättning, maj 2005

Högre revisorsexamen Kommentarer till provrättning, maj 2005 Högre revisorsexamen Kommentarer till provrättning, maj 2005 1.1 4,0 66 6 Frågan rör en situation där revisorn ombeds revidera ett amerikanskt dotterbolag som ingår i koncernen. Många missar att man måste

Läs mer