Asthma care for children and adolescents. Marina Jonsson Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Asthma care for children and adolescents. Marina Jonsson Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa"

Transkript

1 Asthma care for children and adolescents Marina Jonsson Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa

2 Tack ASTA för stipendiet!! Marina Jonsson 25 april

3 Handledare Huvudhandledare Inger Kull, docent Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset Bihandledare Gunilla Hedlin, professor Karolinska Institutet, Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa Ann-Charlotte Egmar, PhD Röda Korset Högskola, Avd för medicin och folkhälsa Karolinska Institutet, Institutionen för lärande, informatik, management och etik Marina Jonsson 25 april

4 Bakgrund Astma är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn och ungdomar World Health Organization (WHO). 10 Facts on childrens health (May 2011) Prevalensen för astma hos barn och ungdomar i Sverige är 8-10 % Miljöhälsorapporten 2011 Vid optimal astmasjukvård kan de flesta barn och ungdomar med astma leva ett aktivt och normalt liv Bateman et al 2004 Trots detta har många barn och ungdomar en okontrollerad astma Willhaber et al 2012 Patienter och hälso- och sjukvårdspersonal har ibland olika uppfattningar om vad som är viktigt för att må bra i sin astma Callery 2012 Ungdomstiden är en känslig tid då astman kan vara svår att behandla ur ett kliniskt perspektiv Bitsko 2013 Marina Jonsson 25 april

5 Nationella riktlinjer för astma Farmakologisk behandling : Är basen I astmabehandling Interprofessionell samverkan Arbeta i team utifrån patientens behov Planerade återbesök Centrala rekommendationer inom astmaområdet Utbildning och support till egenvård Rökstopp (Både passiv och egen rökning) Ställa korrekt astmadiagnos: Anamnes Spirometri > 6 års ålder Riktade Allergi tester Marina Jonsson socialstyrelsens riktlinjer (nov 2015)

6 Övergripande syfte Att undersöka hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till nationella riktlinjer och utforska konsekvenser av att leva med en kronisk sjukdom såsom astma Specifika syften: Att undersöka hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till nationella riktlinjer i primärvården gällande barn med astma Att undersöka hälsorelaterad livskvalité bland ungdomar i relation till astma och undersöka om nivåer av astmakontroll påverkar hälsorelaterad livskvalité Att beskriva föräldrars erfarenheter av att leva med ett barn som har astma Att beskriva ungdomars erfarenheter av att leva med astma Marina Jonsson 25 april

7 Metod Studie design Studie I Kvantitativ Studie II Kvantitativ Studie III Kvalitativ Studie fokus Deltagare Data insamling Data analys Undersöka följsamhet till nationella riktlinjer Undersöka hälsorelaterad livskvalité i relation till astma Erfarenheter av att leva med astma Hälso- och sjukvårdspersonal i primärvården Ungdomar med och utan astma I födelsekohorten BAMSE Journalgranskning av barn med astma, hosta och obstruktiv bronkit Enkäter med EQ-5D instrumentet Föräldrar till barn med astma och ungdomar med astma. Utförd på Barnspecialistmottagningar Fokusgruppsintervjuer Clusterjustering för variansen inom vårdcentralerna T-test med en populations finite correction Chi 2 test Mann-Whitney test Kvantil regression Systematisk text kondensering Studie IV Kvalitativ Uppfattningar av att leva med astma Ungdomar med astma I BAMSE Individuella intervjuer Systematisk text kondensering m inspiration av fenomenologin 25 april

8 Studie I Syfte: Att undersöka följsamhet till nationella riktlinjer inom primärvården för barn med astma Marina Jonsson 25 april 2016

9 Flödeschema Journalgranskning (barn 0-16 år) n=647 Journalgranskning vårdcentraler 20 Journaler/VC Journalgranskning vårdcentraler 40 Journaler/VC 81 barn med astma 281 barn med astma 285 barn med hosta och obstruktiv bronkit 223 barn med hosta och obstruktiv bronkit exkluderades totalt 424 barn med astma Marina Jonsson 25 april

10 Metod Journalgranskningen, i sin helhet och under de sista 12 månaderna Kvalitetsindikatorer som återfinns i nationella riktlinjer: Anamnes, tobaksexponering Utförd spirometri Farmakologisk behandling Patientutbildning Demonstration av inhalationsteknik Planerad uppföljning Socialstyrelsens nationella riktlinjer för astma och KOL (2004) Marina Jonsson 25 april

11 Resultat-Farmakologisk behandling 58% var ordinerad inhalationssteroider 55% var ordinerad regelbunden behandling med inhalationssteroider 29% blev insatt på inhalationssteroider på vårdcentralen 41% blev insatt på kortverkande β 2 - agonist Marina Jonsson 25 april

12 Resultat Journalgranskning Dokumenterade åtgärder Exponering för tobaksrök (hela journalen) Spirometri* barn> 6 års ålder (12 mån) Patientutbildning** (hela journalen) Demonstration av inhalationsteknik (hela journalen) Planerad uppföljning (12 mån) Totalt Ja n=424 (%) Tillgång till astmasjuksköterska Ja Nej n=291 (%) n=133 (%) p-värde Förskrivet inhalationssteroider på vårdcentralen Ja Nej n=117 (%) n=286 (%) p-värde Regelbunden behandling inhalationssteroider Ja Nej n=178 (%) n=143 (%) p-värde 58 (14) 44 (15) 14 (11) (13) 41 (14) (13) 15 (11) (14) 35 (12) 2 (2) (18) 16 (5) (8) 11 (8) (14) 41 (14) 18 (14) (20) 33 (12) (22) 9 (6) (14) 41 (14) 17 (13) (20) 33 (12) (19) 16 (11) (51) 154 (53) 54 (46) (64) 129 (45) (54) 71 (50) *under 12 mån ** Patient utbildning inkluderar utbildning om astmasjukdom, triggerfaktorer och åtgärder vid försämring. Marina Jonsson 25 april

13 Summering av icke farmakologiska utförda åtgärder (spirometri, tobaksexponering, patientutbildning, demonstration av inhalationsteknik) (n=424) 8% 4% 0 åtgärder (n = 286) 1 åtgärd (n = 87) 21% 2 åtgärder (n = 32) 3-4 åtgärder (n = 19) 67% Marina Jonsson 25 april

14 Studie II Syfte: Undersöka hälsorelaterad livskvalité i relation till astma och grad av astmakontroll Marina Jonsson 25 april

15 BAMSE: Flödesschema Exposure questionnaire and dust % 5,488 (75%) 1 year symptom questionnaire 96 % 2 year symptom questionnaire 94% 4 year follow up Questionnaire 91 % Dust 97 % PEF 80 % Blood 70 % 8 year follow up Questionnaire 84 % Spirometry 64 % Food freq quest 64 % Blood 60 % year follow up Questionnaire Parent 82 % Children 68 % Parent or child 82 % 16 year follow up Questionnaire Parent 78 % Adolescent 76 % Spirometry 57 % Blood 63 % Next follow up

16 Definition av astma Astma Minst 4 episoder av wheeze de senaste 12 månaderna eller minst en episod av wheeze i kombination med inhalerat kortison intermittent eller regelbundet Astma med allergisk komorbiditet astma med rhinit och/ eller eksem Allergisk astma astma med IgE value för födomix 0.35 ku/l och eller astma med IgE value phadiatop 0.35 ku/l Marina Jonsson 25 april

17 Definition astmakontroll De sista 12 månaderna Begränsningar vid ansträngning och/eller undviker aktiviteter pga. astmasymtom Nattliga symtom pga. astma mer än en gång I veckan Luftrörsvidgande medicin mer än två ggr i veckan Akutbesök pga. astma Nivåer av astmakontroll: Kontrollerad (0) Delvis kontrollerade (1-2 markörer) Okontrollerade ( 3 markörer) GINA 2014 (Global Initiative for asthma) Marina Jonsson 25 april

18 Hälsorelaterad Livskvalité (HRQoL)- EQ 5D Generiskt instrument Fem dimensioner EQ-VAS- skala På en skala 0-100, där 0 är det sämsta tänkbara hälsotillstånd och 100 det bästa tänkbara hälsotillstånd du kan tänka dig, vart ligger du? Marina Jonsson 25 april

19 Resultat- EQ-5D i relation till astma Dimensioner Mobilitet Inga problem Lite problem Mycket problem Hygien Inga problem Lite problem Mycket problem Vanliga aktiviteter Inga problem Lite problem Mycket problem Smärta och obehag Inga problem Lite problem Mycket problem Oro och depression Inga problem Lite problem Mycket problem EQ VAS Medelvärde(SD) EQ VAS Median (IQR) Ej Astma (n=2723) n (%) 2693 ( 99.0) 27 (1.0) 0 ( 0) 2699 (99.2) 13 ( 0.5) 8 (0.3) 2623 (96.5) 87 (3.2) 8 ( 0.3) 2229 ( 82.0) 480 (17.7) 8 ( 0.3) 2111 ( 77.7) 570 (21.0) 35 ( 1.3) 85.6 (13.3) 90 (80-95) Astma (n=223) 7.6% n ( %) p-value* 219 (98.2) 4 (1.8) 0 (0) 220 ( 98.6) 0 (0) 3 (1.4) 212 (95.0) 9 (4.0) 2 (1.0) 150 (67.6) 71 (32.0) 1 (0.4) < (72.1) 57 (25.7) (2.2) (14.1) 85 (80-90) Marina Jonsson 25 april *Lite problem och mycket problem i EQ-5D är ihopslagna

20 Resultat Flickor med astma rapporterar en lägre EQ VAS jämfört med pojkar med astma (85 vs 90, p=0.05) Unga med icke allergisk astma rapporterar lägre livskvalité jämfört med allergisk astma (EQ VAS 82,5 vs 85 p=0.03) Unga med astma med komorbiditet (rhinit och/eller eksem) hade inte lägre livskvalité jämfört med dem som enbart hade astma Marina Jonsson 25 april

21 Samband mellan livskvalité och astma kvantilregression, justerad för confounders (rökning, kön, eksem) Astma var associerat med lägre EQ VAS: i medianen (50 percentilen) och i den 75 percentilen (de med högsta VAS värdet) (p=0.053 och 0.006) Flickors lägre EQ VAS var inte längre signifikant Marina Jonsson 25 april

22 Markörer för astmakontroll i relation till VAS (n=223) Akutbesök pga astma sista året n=27 EQ VAS=80 Använder luftrörsvidgande >2 ggr i veckan n= 47 EQ VAS=85 Svårt att sova pga astma n=6 EQ VAS= 67 Undviker aktivteter pga av astma n= 72 EQ VAS= 81 Episoder av astma under ansträngning n=182 EQ VAS= % Flickor Pojkar Marina Jonsson 25 april

23 Astmakontroll 11% av ungdomarna med astma hade en kontrollerad astma, 83% var delvis kontrollerade och 6% var okontrollerade Unga med delvis och okontrollerad astma hade signifikant lägre VAS jämfört med kontrollerad astma (85 vs 90, p= 0.04 och 70 vs. 90, p = 0.003). Unga med kontrollerad astma hade samma EQ VAS som de utan astma (90 vs 90) Marina Jonsson 25 april

24 Kvalitativ forskning Utgår från att verkligheten kan uppfattas på många olika sätt och att det inte finns en absolut och objektiv sanning Kvalitativa studier omfattar ofta ett begränsat antal personer, men försöker i gengäld undersöka dessa desto djupare less is more Människors upplevelser av olika fenomen eller deras syn på verkligheten vid kunskapsbrister inom forskningsområdet/klinik I kvalitativ metod är forskaren själv ett viktigt redskap vid insamling och tolkning av data Marina Jonsson 25 april

25 Studie III Syfte: Att beskriva erfarenheter av att leva med astma bland föräldrar till barn med astma och bland tonåringar med astma Marina Jonsson 25 april

26 Metod Fokusgruppsintervjuer, två med föräldrar till barn med astma (2-12 år) och två med tonåringar (13-16 år) Rekryterade från två barn och ungdomsmedicinska mottagningar i Stockholm Data analyserades kvalitativt med systematisk text kondensering Marina Jonsson 25 april

27 Intervjuguide Fyra huvudfrågor Mötet med Hälso- och sjukvårds personal Exempel: Vilka upplevelser har du i mötet med sjukvården relaterat till din astmasjukdom/ditt barns sjukdom? Egen vård Leva med astma Support/stöd Hur tar du hand om din/ eller ditt barns astma i vardagen? Vad gör du för att du ska må bra/ditt barn ska må bra I sin astma? Vad gör du när du inte mår bra/ditt barn inte mår bra i sin astma? Berätta, hur är det att leva med astma? Ett barn som har astma i vardagen, skolan, fritiden Får du någon support/stöd? Behöver du någon support/stöd? Marina Jonsson 25 april

28 Analysprocess Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Läsa all data Sätter förförståelsen inom parantes Finna teman som representerar syftet Identifiera meningsbyggnader relaterad till teman och syfte Bilda koder Kondensera och summera innehållet i varje kod Bilda Subkategorier Summera essensen av varje kodning Utveckla beskrivningar och koncept Validera data genom genomläsning och att använda citat Malterud 2009, Systematisk textkondensering Marina Jonsson 25 april

29 Resultat Teman Strategier Frustrationer Subkategorier Behandlingsstrategier Anpassningsstrategier Känsla av oro och otillräcklighet Förväntningar Mötas av kompetens och förståelse Marina Jonsson 25 april

30 Strategier- Behandlingsstrategier (unga) Tonåringar med astma valde sin egen strategi för att behandla sig, trots att de var ordinerade regelbunden behandling med inhalationssteroider - Några tog mediciner regelbundet för att förebygga försämringar - Några tog bara mediciner när de hade försämringsperioder - Några tog medicin endast före sportaktiviteter - Några väntade till attacken passerade Jag väntar till det passerar, någon gång har jag tagit medicin men inte ofta Marina Jonsson 25 april

31 Frustrationer (föräldrar) Känsla av otillräcklighet och oro Brist på kunskap Inte bli betrodd Känna sig ensam Jag vill det bästa för mitt barn, så mycket att det gör ont här (pekar på bröstet), men när de blir sjuka i astma det blir väldigt svårt att hantera Namn Efternamn 25 april

32 Förväntningar (föräldrar och unga) Bli bemött och behandlad av sjukvårdspersonal som är kompetent och förstår dom Jag behöver hjälp från någon som vet och förstår mina behov Marina Jonsson 25 april

33 Studie IV Perceptions of daily life amongst adolescents with asthma: the struggle with ambivalence (submitted) Syfte: Att beskriva tonåringars uppfattningar om hur det är att leva med astma i det dagliga livet Marina Jonsson 25 april

34 Metod Djupintervjuer (fem flickor och fem pojkar) Ungdomarna år med astma Rekryterades från populationsbaserade födelsekohorten BAMSE Kvalitativ metod med Systematisk text kondensering Inspirerad av den fenomenologiska metoden för att försöka komma djupare in i ungdomarnas livsvärld (dagliga livet, minnen, framtid) Marina Jonsson 25 april

35 Intervjuguide tanke, känsla, handling Berätta om din astma, hur började det? Frågor kring kroppen Hur är det när du får besvär? Hur känns det då? Vad gör du? Hur hanterar du situationen? Frågor kring relationer Hur är det att ha astma när du är med dina kompisar, lärare, föräldrar, flickvänner, tränare, släktingar? Hur fungerar det i mötet med sjukvården? Frågor kring tid Hur var det när du blev sjuk? Hur är det nu? Hur tänker du om framtiden? Frågor kring rum Påverkas din astma av inomhusluft, utomhusluft, idrott, skolan, fritiden? Hur är det att vara tonåring och ha astma? Marina Jonsson 25 april

36 Analys Systematisk textkondensering Alternerar mellan delar och helheter steg 1-4, dekontextualisering och rekontextualisering Inspiration av fenomenologi, låta fenomenet presentera sig så som det är och visar sig Marina Jonsson 25 april

37 Analysprocess Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Läsa all data Sätter förförståelsen inom parantes Finna teman som representerar syftet Identifiera meningsbyggnader relaterad till teman och syfte Bygga koder Kondensera och summera innehållet i varje kod Bilda Subkategorier Summera essensen av varje kodning Utveckla beskrivningar och koncept Validera data genom genomläsning och att användana citat Malterud, 2014, Systematisk textkondensering Marina Jonsson 25 april

38 Resultat: Kategorier Utvecklat en insikt och förståelse Vill inte att astman skall ta för stor plats i livet Vill bli bekräftad Påverkad av astmasymtom Subgrupper Mognad, Acceptera sin situation, Tar ansvar Ser konsekvenser Vara som alla andra Skylla på andra symtom Ignorerar sin sjukdom Vill inte bli definierad av sin sjukdom Vill känna sig frisk Bli behandlad som andra Vill prestera som alla andra Få support och stöd Bli sedd och förstådd Frustrationer Astmasymtom under ansträngning Känner att ha astma är orättvist Känna sig begränsad Marina Jonsson 25 april

39 Utvecklat en insikt och förståelse Utvecklat en mognad Jag är inte rädd längre, när jag var liten då visste jag inte vad astma var. Nu vet jag, det är inte farligt, jag kommer att kunna andas, det kommer inte att stoppa helt Marina Jonsson 25 april

40 Vill inte att astman skall ta för stor plats i livet Vill inte bli definierad av sin astma Min mentor stoppade hela klassen, hon berättade för alla om min astma. Hon sa att de inte fick använda parfymer, inte ha samma kläder som de hade hemma med katten. Jag skrek stopp!! Om någon vill gosa med katten eller ha parfym det är okey för mig. Jag tycker det blev för mycket som att allt fokus hamnade på mig och att alla skulle tycka synd om mig, jag tycker inte det var så jätteschysst av henne, att jag skulle blir orsak till att kompisarna inte fick göra saker, det vill jag inte Marina Jonsson 25 april

41 Vill bli bekräftad Vill bli sedd: Mina kompisar vet att jag har astma, för några år sedan när jag sprang i skolan blev allt suddigt, jag kunde inte andas, de såg mig ligga ner. Kompisarna sprang och hämtade medicin, det kändes bra. Marina Jonsson 25 april

42 Bli påverkad av sina astma symtom Känns orättvist att ha astma Det är jobbigt det känns som man är bestraffad och jag som vill idrotta då vill man ju vara bäst och sen går det inte och så undrar man hur det skulle gå om man inte hade det som på Bip-testet, nu kommer jag ju ändå ganska långt bland de bästa i klassen men tänk om jag inte haft astma då hade jag kanske kommit först. Man kan inte föreställa sig hur det är att springa utan att ha astma, man har ju alltid haft astma. Det känns som man är bestraffad Namn Efternamn 25 april

43 Slutsatser Det finns en skillnad mellan den vård som ges till barn med astma och den vård som rekommenderas i nationella riktlinjer Ungdomar med astma har en försämrad hälsorelaterad livskvalité, speciellt hos de med delvis eller okontrollerad astma Ungdomar med kontrollerad astma har samma livskvalité som ungdomar som inte har astma Marina Jonsson 25 april

44 Slutsatser Föräldrar till barn med astma känner sig frustrerade, rapporterar kunskapsbrister i hur de skall ta hand om sitt barn med astma Tonåringar med astma och föräldrar till barn med astma behöver bli bemötta både med förståelse och kompetens Ungdomar med astma utvecklar egna behandlingsstrategier och kämpar med ambivalens och anpassning mellan att interagera socialt och behandla sin astma Begränsningar i fysisk aktivitet påverkar ungdomar med astma och visar hur viktigt det är att hälso- och sjukvården ger råd och strategier vid fysisk ansträngning Marina Jonsson 25 april

45 Förslag till optimalt omhändertagande av barn och ungdomar med astma Erbjuda utbildning till lärare och tränare i förskola och skola Utbildning och support till egenvård baserad på individens behov Person centrerad vård Bilda partnerskap Holistisk syn Lyssna till individens behov Uppnå optimal astma sjukvård för barn och ungdomar med astma Mäta astmakontroll inklusive frågor om fysisk aktivitet Hälso- och sjukvårdspersonal med kompetens inom astmasjukvård och kunskaper inom kommunikation Mätinstrument som mäter hälsorelaterad livskvalité Marina Jonsson 25 april

46 TACK! Marina Jonsson 25 april

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn?

Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn? Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn? Rebecka Arman,, Kate Granström m och Ann-Mari Åslund Östberg I samarbete med Sofia Björkdahl Bakgrund till studierna Många problembeskrivningar

Läs mer

Astma Back to basics. Mikael Lundborg

Astma Back to basics. Mikael Lundborg Astma Back to basics Mikael Lundborg 2010-04-22 *Allmänläkare, Viktoriakliniken Halmstad *Ordförande, Läkemedelskommittén Halland *Sekreterare, SFAM:s Nätverk för Astma- allergioch KOL-intresserade allmänläkare

Läs mer

Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM

Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM 2010 Omhändertagande av patienter med astma på Blackebergs vårdcentral Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM Wiaam Safaa Blackebergs Vårdcentral

Läs mer

Barns helse og egenopplevelse som asylsøker

Barns helse og egenopplevelse som asylsøker Barns helse og egenopplevelse som asylsøker http://www.cergu.gu.se/publikationer/ NSH-konferanse om minoritetshelse Oslo 6 mai 2011 Henry Ascher MD, docent i barnmedicin, universitetslektor Flyktingbarnteamet,

Läs mer

Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då?

Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då? Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då? AnnaLena Falknell, Vårdcentralen Sjöbo Peter Meyer, VO Barn och ungdom, Helsingborg. 2016-03-09 Läkemedel i Skåne, 9 och 10 mars 2016 1 Våra definitioner

Läs mer

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god

Läs mer

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv 7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv Lagom är bäst, eller? Om vi säger något tillräckligt ofta tenderar det ju att bli sant, eller hur? Jag gissar att Du, mer eller mindre medvetet,

Läs mer

Astma/allergiskola i IDRE dess syfte och nytta. Emma Olsson och Erika Hallberg Barnläkare och Barnsjuksköterska Allergicentrum, US

Astma/allergiskola i IDRE dess syfte och nytta. Emma Olsson och Erika Hallberg Barnläkare och Barnsjuksköterska Allergicentrum, US Astma/allergiskola i IDRE dess syfte och nytta Emma Olsson och Erika Hallberg Barnläkare och Barnsjuksköterska Allergicentrum, US Medicinska teamet. Vem är med i Idre? Barnläkare med specialistkompetens

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

FÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM

FÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM FÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM Birgitta Lagercrantz, Barn- och Ungdomskliniken, Växjö Åsa Persson, Barn- och ungdomskliniken, Kristianstad BAKGRUND Magisteruppsats Astma-

Läs mer

Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa

Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Presentation från Idrottsvetenskapliga programmet, C-uppsats vid Umeå Universitet

Läs mer

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.

Läs mer

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Trötthet hos patienter i livets slutskede Trötthet hos patienter i livets slutskede Sjuksköterska, med.dr. AHS-Viool, Skellefteå Inst. f. Omvårdnad, Umeå Universitet Stockholms Sjukhem/Karolinska Institutet Trötthet orkeslöshet kraftlöshet osv.

Läs mer

ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB

ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB INLEDNING En av tio svenskar har astma vilket gör den till en av våra stora folksjukdomar. 1 Astma betyder andnöd,

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen

Läs mer

Bättre överblick, ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter.

Bättre överblick, ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter. Bättre överblick, ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter. Allt hänger ihop. Hur du mår är summan av många faktorer. Ju mer vi inom vården

Läs mer

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Tove Bylund Grenklo, PhD, beteendevetare 20 februari 2015 Tove Bylund Grenklo Oundvikligt Dödsfallet (förlusten) och sorgen Påverkbart

Läs mer

The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide

The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide This Swedish version is based on the English version available on the NICHD Protocol website (www.nichdprotocol.com).

Läs mer

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så

Läs mer

Minnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012

Minnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012 Minnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012 Först vill jag tacka Jordbro vårdcentral att vi fick komma och ha en allergirond hos Er, det var mycket trevligt och det blev

Läs mer

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla 2014 En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla.indd 2 2014-01-13 09:01:53 Frågor om dig och din familj Sätt ett kryss på varje

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Bättre överblick, ännu bättre vård.

Bättre överblick, ännu bättre vård. Bättre överblick, ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter. Allt hänger ihop. Hur du mår är summan av många faktorer. Ju mer vi inom vården

Läs mer

God morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet

Läs mer

Mäta effekten av genomförandeplanen

Mäta effekten av genomförandeplanen Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg

Läs mer

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun MIN ARBETSPLATS! Uppsats för Götapriset 2015 NULÄGE RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun MIN ARBETSPLATS! Uppsats för Götapriset 2015 NULÄGE RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar VI FLYTTAR IN!? RESURSER BEHOV Rutinanpassning Vanmakt Passivitet MIN ARBETSPLATS! hemsituation ohållbar NULÄGE DRÖMMAR HISTORIA MITT BOENDE Individanpassning Egenmakt MITT BOENDE! VÅR LÖSNING LÖSNING

Läs mer

Folkhälsodata 2000-2012 Befolkning i åldern 18-80 år. Kommun: Helsingborg

Folkhälsodata 2000-2012 Befolkning i åldern 18-80 år. Kommun: Helsingborg Folkhälsodata -12 Befolkning i åldern 18- år : Helsingborg resultat tänk på följande vid tolkning av andelar och trender: I varje kommun exklusive Malmö, Helsingborg, Lund och Kristianstad består urvalet

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer Manual FaR-METODEN Personcentrerad samtalsmetodik Receptet: FaR/MIN PLAN Samverkan med aktivitets arrangörer/ egen aktivitet FYSS 05 och andra rekommendationer Utgåva april 05. Allt material kan laddas

Läs mer

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Vi vill veta vad tycker du om skolan Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?

Läs mer

Allergi och astma i fotbollen. Bakgrund Patientfall Reflexioner och rekommendationer

Allergi och astma i fotbollen. Bakgrund Patientfall Reflexioner och rekommendationer Allergi och astma i fotbollen Bakgrund Patientfall Reflexioner och rekommendationer Bengt-Olov Tengmark SvFF fotbollsmedicinska konferens 16-17 jan 2015 Hur många har astma i Sverige? Astmaprevalensen

Läs mer

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna

Läs mer

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige, särskilt tjejer, mår allt sämre psykiskt. Därför ska

Läs mer

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) Arbetssituation 2 Typ av ärenden Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 43% 55% Ekonomiskt bistånd Vuxna 3 27% 19%

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

Frågor om Din lungsjukdom

Frågor om Din lungsjukdom Frågor om Din lungsjukdom. Hur gammal är Du?..... år.. Är Du? Kvinna Man. På vilken vårdcentral/hälsocentral/familjeläkarmottagning har Du Dina läkarkontakter? Svar:. Ej aktuellt. Vilken lungsjukdom har

Läs mer

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 26 april 2014 2014 therese.sterner@skane.se Vad vet vi idag Att fukt och mögel i byggnader utgör indikatorer på att något i huset är fel Att fukt och mögelskador

Läs mer

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi Patientens upplevelse av obesitaskirurgi My Engström Specialistsjuksköterska i kirurgi, Medicine doktor Gast.lab, Kirurgen, SU/Sahlgrenska & Avd. f. Gastrokirurgisk forskning och utbildning & Institutionen

Läs mer

Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet

Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet -äldre personers tankar och erfarenheter av projektet Formkontroll för äldre Helena Hörder,

Läs mer

Nya behandlingsschema de senaste åren

Nya behandlingsschema de senaste åren Nya behandlingsschema de senaste åren Practall, 2008 ERS Task Force Report on Preschool Wheeze, 2008 GINA om astma hos förskolebarn, 2009 BLF:s sektion för barn och ungdomsallergologi, augusti 2009 Behandlingsrekommendationer

Läs mer

Undersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring. Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 160616

Undersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring. Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 160616 Undersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 160616 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av

Läs mer

LOKALBEHANDLING patientfall att gå igenom innan seminariet. Cecilia Svedman/ AnnKristin Björk/Margareta Lundahl SUS 2014

LOKALBEHANDLING patientfall att gå igenom innan seminariet. Cecilia Svedman/ AnnKristin Björk/Margareta Lundahl SUS 2014 LOKALBEHANDLING patientfall att gå igenom innan seminariet Cecilia Svedman/ AnnKristin Björk/Margareta Lundahl SUS 2014 Bengt är forskare. Han vill komma på en ny kräm som skall kunna påverka hudens vitala

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

Problemformulering och frågor

Problemformulering och frågor Bakgrund Varje år avlider ca 1500 personer till följd av självmord Gruppen efterlevande barn är osynlig Forskning visar att det är en högriskgrupp för psykisk ohälsa, självmordsförsök och fullbordade självmord

Läs mer

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du? Under oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sju gymnasieskolor i Sjuhärad; Almåsgymnasiet, Jensen Gymnasium, Naturbruksgymnasiet

Läs mer

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Bilaga 1 I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Ange: Hur många år har du känt till att din anhörige

Läs mer

Lyssna, stötta och slå larm!

Lyssna, stötta och slå larm! För barn Lyssna, stötta och slå larm! - när en kompis utsätts för övergrepp Stötta Det är alltid vuxnas ansvar att skydda barn och ungdomar mot sexuella övergrepp, men du som kompis kan göra mycket för

Läs mer

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers Pacing i praktiken: Att leva med ME/CFS STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers (Ur den amerikanska tidskriften CFIDS Chronicle, winter 2009. Översatt till svenska och publicerad på RME:s hemsida med

Läs mer

Vetenskaplig metodik 4,5 högskolepoäng

Vetenskaplig metodik 4,5 högskolepoäng Vetenskaplig metodik 4,5 högskolepoäng Sjuksköterskeprogrammet Termin 5 Höstterminen 2013 Procedur för enkät och statistikuppgiften Välj ämne/område Litterturgenomgång + webföreläsningar Granska valt ämne

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

RF:s Elevenkät 2004. Bakgrundsinformation

RF:s Elevenkät 2004. Bakgrundsinformation RF:s Elevenkät 2004 Bakgrundsinformation Årskurs Hur bor du på RIG-orten? Välj ditt RIG Ort Flicka Pojke Årskurs 2 På elevhem Friidrott Umeå X Årskurs 3 I föräldrahemmet Friidrott Umeå X Årskurs 2 På elevhem

Läs mer

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Carolina Jernbro Barnmisshandel som folkhälsoproblem Vanligt förekommande Stora konskevenser på individ och samhälle

Läs mer

dom hem och hämtade en stor badbalja och stoppade mig i den. - vad ska vi kalla den? undrade ett barn. - Då sa ett anat barn kanske Padis. - Ja!

dom hem och hämtade en stor badbalja och stoppade mig i den. - vad ska vi kalla den? undrade ett barn. - Då sa ett anat barn kanske Padis. - Ja! ÖNSKE BOKEN Önske boken Nu ska ni få höra om när jag var 13 år, 9 månader, 5 dar 3 timmar och 17 sekunder. Jag bodde i Stockholm med min familj. Jag hade två syskon dom heter Erik och Amanda. Min mamma

Läs mer

Samverkansdokument ASTMA mellan Primärvården och Medicinkliniken i Västmanland

Samverkansdokument ASTMA mellan Primärvården och Medicinkliniken i Västmanland Samverkansdokument ASTMA mellan Primärvården och Medicinkliniken i Västmanland Fastställd av Lennart Iselius Handläggare Medicinkliniken Sektionsansvarig lungmedicin Sofia Dettmann Gäller fr o m 203-06-

Läs mer

HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9

HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9 HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9 Reviderad 2009-09-30 av rwk Sidan 1 av 23 Innehållsförteckning HANDLINGSPLAN - AMT...3 Åtgärdstrappan en handlingsplan

Läs mer

NÄR MAN TALAR OM TROLLEN och några andra talesätt

NÄR MAN TALAR OM TROLLEN och några andra talesätt 6. NÄR MAN TALAR OM TROLLEN och några andra talesätt När man talar om trollen så står de i farstun är ett gammalt talesätt. Men finns det något vetenskapligt som ligger bakom det, och andra liknande talesätt

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät om hälsa och livsstil som har tagits fram tillsammans med ungdomar i Östergötland. Resultaten kommer att användas för att ta hänsyn till vad unga tycker.

Läs mer

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har

Läs mer

Våga Visa kultur- och musikskolor

Våga Visa kultur- och musikskolor Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,

Läs mer

Strömbackaskolan läsåret 2015-2016. Handlingsplan mot droger

Strömbackaskolan läsåret 2015-2016. Handlingsplan mot droger Strömbackaskolan läsåret 2015-2016 Handlingsplan mot droger! Piteå maj 2015, Piteå kommun Strömbackaskolan. Handlingsplan mot droger I detta dokument avses med ordet drog, alkohol, narkotika, icke medicinsk

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSENKÄT. BAMSE-projektet, Arbets- och miljömedicin, Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting, 2008.

BARN- OCH UNGDOMSENKÄT. BAMSE-projektet, Arbets- och miljömedicin, Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting, 2008. BARN- OCH UNGDOMSENKÄT Ditt mobilnummer Din e-postadress g har ingen mobiltelefon g har ingen e-postadress I vilken årskurs (klass) går du? Stämmer adressen på etiketten på framsidan? Om adressen inte

Läs mer

UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE

UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE RAPPORTMALL Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 hp Jeanette Gunnarsson Bakgrund: Beskrivning

Läs mer

Finansierad av: Tell-Us

Finansierad av: Tell-Us Finansierad av: Tell-Us Teckenspråkiga elevers livssituation utvecklingsstörning Tell-Us Arvsfondsprojektet Tell-Us syfte är att ge teckenspråkiga elever med utvecklingsstörning det elevinflytande de har

Läs mer

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda En definition av begreppet delaktighet Delaktighet

Läs mer

Är du. hundallergiker. men älskar hundar? Unik nyhet!

Är du. hundallergiker. men älskar hundar? Unik nyhet! Är du hundallergiker men älskar hundar? Unik nyhet! Hunden lämnar avtryck... Hundar lämnar osynliga spår av allergen efter sig. De sprids via kläder till allmänna platser såsom kollektiv trafik, arbetsplatser

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du? Under april och maj månad besökte representanter från nämnden fem gymnasieskolor i Sjuhärad; Tingsholmsgymnasiet i Ulrice, sgymnasiet i, i,

Läs mer

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Resultat från Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Henrik Andershed Professor i psykologi, docent i kriminologi Åsa Cater Fil.dr. i socialt arbete Vad

Läs mer

Roligaste Sommarjobbet 2014

Roligaste Sommarjobbet 2014 Roligaste Sommarjobbet Q Vilket program har du deltagit i? Svarade: Hoppade över: RS Nacka sv al RS Arboga/Köping/Kungsör RS Avesta RS Enköping RS Falun RS Heby RS Håbo RS Mora RS Nacka RS Sigtuna RS Skövde

Läs mer

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i

Läs mer

Distriktssköterskans omvårdnadsstrategier vid astma Att inge trygghet och kunskap

Distriktssköterskans omvårdnadsstrategier vid astma Att inge trygghet och kunskap EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2012:81 Distriktssköterskans omvårdnadsstrategier vid astma Att inge trygghet och kunskap Anna Drevander Ahlström Silvi

Läs mer

Vårdpersonals och patienters upplevelse av journal på nätet

Vårdpersonals och patienters upplevelse av journal på nätet Vårdpersonals och patienters upplevelse av journal på nätet Omvårdnadsinformatik 2016-04-18 Åsa Cajander, Uppsala universitet Isabella Scandurra, Örebro universitet Rapport om kunskapsläget på gång 11

Läs mer

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014 Datum 2015-06-01 Ert datum Beteckning FaR rapport 2014 1(4) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014 Bakgrund: FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform

Läs mer

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi

Läs mer

Att leva med MS multipel skleros

Att leva med MS multipel skleros Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid

Läs mer

Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?

Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet? Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet? Rose-Mharie Åhlfeldt Högskolan Skövde Ture Ålander Läkarpraktik, Uppsala Universitet Deployment

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner

Läs mer

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen. SEP Skola Elev Plan Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till särskild undervisningsgrupp eller vid problematisk skolfrånvaro. Den skrivs

Läs mer

Rapport Våra Viktiga Barn 2014

Rapport Våra Viktiga Barn 2014 Rapport Våra Viktiga Barn 2014 Bakgrund Verksamheten Våra viktiga barn (tidigare e12 ) startade 2004, på initiativ av två gruppträningsinstruktörer, Eva Måbäck och Jaana Gille, tillsammans med Eva Scharin

Läs mer

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. KOD: Kurskod: PM2616 Kursnamn: Psykoterapi Provmoment: Psykoterapeutisk Teori PDT, Psykoterapeutisk Teori KBT Ansvarig lärare: Anders Wellsmo & Annika Björnsdotter Tentamensdatum: 2016-01-14 Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN

KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN Till dig som förälder/annan vuxen Inom Barn- och ungdomshabiliteringen ser vi det som viktigt att barnen och ungdomarna får vara delaktiga så mycket som möjligt

Läs mer

Sjä lvskättningsformulä r

Sjä lvskättningsformulä r Sjä lvskättningsformulä r Depressionsskattning, minnesskattning och hälsoenkät. För Dig som ska få eller har fått behandling med ECT. Namn Datum Personnummer:. Inom en vecka före ECT Inom en vecka efter

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du? Under maj och oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sammanlagt tolv gymnasieskolor i Sjuhärad;,, Naturbruksgymnasiet

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej jag heter Lisa och går på Hästskolan. Min bästa vän heter Wilma. Jag tycker att vår rektor är lite läskig. Hon heter Svea och hon

Kapitel 1 - Hej Hej jag heter Lisa och går på Hästskolan. Min bästa vän heter Wilma. Jag tycker att vår rektor är lite läskig. Hon heter Svea och hon Av Eliza Kapitel 1 - Hej Hej jag heter Lisa och går på Hästskolan. Min bästa vän heter Wilma. Jag tycker att vår rektor är lite läskig. Hon heter Svea och hon är sträng. En gång när jag gick ner i källaren

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi

Läs mer

Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal

Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet Från FYSS till patientcentrerat samtal Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2011 Förhöjd sjukdomsrisk? Från FYSS till patientcentrerat samtal Kräver kunskap

Läs mer

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv. 1 För att gå här på Finsam? Man ska vilja förändra. Vilja gå mot ett mål. Respektera andra, utan att döma. Vilja ta ansvar för sig själv och för gruppen. Grejen med Finsam är att du bara behöver gå till

Läs mer

Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro.

Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro. Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro. 1 Innehåll 04 Bakgrund 06 Sammanfattning Resultat; 10 Generella attityder 14 Vardagsutmaningar 22 Idealbilder 28 Hur breda är utmaningarna? 41 Framtid

Läs mer

Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt

Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt Margit Ferm, NSPH Kjell Lindström, Primärvårdens FoU-enhet Susanne Rolfner Suvanto, Socialstyrelsen Vårt projekt Ökat patient-,

Läs mer