Asthma care for children and adolescents. Marina Jonsson Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa
|
|
- Ann-Charlotte Nyberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Asthma care for children and adolescents Marina Jonsson Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa
2 Tack ASTA för stipendiet!! Marina Jonsson 25 april
3 Handledare Huvudhandledare Inger Kull, docent Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset Bihandledare Gunilla Hedlin, professor Karolinska Institutet, Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa Ann-Charlotte Egmar, PhD Röda Korset Högskola, Avd för medicin och folkhälsa Karolinska Institutet, Institutionen för lärande, informatik, management och etik Marina Jonsson 25 april
4 Bakgrund Astma är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn och ungdomar World Health Organization (WHO). 10 Facts on childrens health (May 2011) Prevalensen för astma hos barn och ungdomar i Sverige är 8-10 % Miljöhälsorapporten 2011 Vid optimal astmasjukvård kan de flesta barn och ungdomar med astma leva ett aktivt och normalt liv Bateman et al 2004 Trots detta har många barn och ungdomar en okontrollerad astma Willhaber et al 2012 Patienter och hälso- och sjukvårdspersonal har ibland olika uppfattningar om vad som är viktigt för att må bra i sin astma Callery 2012 Ungdomstiden är en känslig tid då astman kan vara svår att behandla ur ett kliniskt perspektiv Bitsko 2013 Marina Jonsson 25 april
5 Nationella riktlinjer för astma Farmakologisk behandling : Är basen I astmabehandling Interprofessionell samverkan Arbeta i team utifrån patientens behov Planerade återbesök Centrala rekommendationer inom astmaområdet Utbildning och support till egenvård Rökstopp (Både passiv och egen rökning) Ställa korrekt astmadiagnos: Anamnes Spirometri > 6 års ålder Riktade Allergi tester Marina Jonsson socialstyrelsens riktlinjer (nov 2015)
6 Övergripande syfte Att undersöka hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till nationella riktlinjer och utforska konsekvenser av att leva med en kronisk sjukdom såsom astma Specifika syften: Att undersöka hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till nationella riktlinjer i primärvården gällande barn med astma Att undersöka hälsorelaterad livskvalité bland ungdomar i relation till astma och undersöka om nivåer av astmakontroll påverkar hälsorelaterad livskvalité Att beskriva föräldrars erfarenheter av att leva med ett barn som har astma Att beskriva ungdomars erfarenheter av att leva med astma Marina Jonsson 25 april
7 Metod Studie design Studie I Kvantitativ Studie II Kvantitativ Studie III Kvalitativ Studie fokus Deltagare Data insamling Data analys Undersöka följsamhet till nationella riktlinjer Undersöka hälsorelaterad livskvalité i relation till astma Erfarenheter av att leva med astma Hälso- och sjukvårdspersonal i primärvården Ungdomar med och utan astma I födelsekohorten BAMSE Journalgranskning av barn med astma, hosta och obstruktiv bronkit Enkäter med EQ-5D instrumentet Föräldrar till barn med astma och ungdomar med astma. Utförd på Barnspecialistmottagningar Fokusgruppsintervjuer Clusterjustering för variansen inom vårdcentralerna T-test med en populations finite correction Chi 2 test Mann-Whitney test Kvantil regression Systematisk text kondensering Studie IV Kvalitativ Uppfattningar av att leva med astma Ungdomar med astma I BAMSE Individuella intervjuer Systematisk text kondensering m inspiration av fenomenologin 25 april
8 Studie I Syfte: Att undersöka följsamhet till nationella riktlinjer inom primärvården för barn med astma Marina Jonsson 25 april 2016
9 Flödeschema Journalgranskning (barn 0-16 år) n=647 Journalgranskning vårdcentraler 20 Journaler/VC Journalgranskning vårdcentraler 40 Journaler/VC 81 barn med astma 281 barn med astma 285 barn med hosta och obstruktiv bronkit 223 barn med hosta och obstruktiv bronkit exkluderades totalt 424 barn med astma Marina Jonsson 25 april
10 Metod Journalgranskningen, i sin helhet och under de sista 12 månaderna Kvalitetsindikatorer som återfinns i nationella riktlinjer: Anamnes, tobaksexponering Utförd spirometri Farmakologisk behandling Patientutbildning Demonstration av inhalationsteknik Planerad uppföljning Socialstyrelsens nationella riktlinjer för astma och KOL (2004) Marina Jonsson 25 april
11 Resultat-Farmakologisk behandling 58% var ordinerad inhalationssteroider 55% var ordinerad regelbunden behandling med inhalationssteroider 29% blev insatt på inhalationssteroider på vårdcentralen 41% blev insatt på kortverkande β 2 - agonist Marina Jonsson 25 april
12 Resultat Journalgranskning Dokumenterade åtgärder Exponering för tobaksrök (hela journalen) Spirometri* barn> 6 års ålder (12 mån) Patientutbildning** (hela journalen) Demonstration av inhalationsteknik (hela journalen) Planerad uppföljning (12 mån) Totalt Ja n=424 (%) Tillgång till astmasjuksköterska Ja Nej n=291 (%) n=133 (%) p-värde Förskrivet inhalationssteroider på vårdcentralen Ja Nej n=117 (%) n=286 (%) p-värde Regelbunden behandling inhalationssteroider Ja Nej n=178 (%) n=143 (%) p-värde 58 (14) 44 (15) 14 (11) (13) 41 (14) (13) 15 (11) (14) 35 (12) 2 (2) (18) 16 (5) (8) 11 (8) (14) 41 (14) 18 (14) (20) 33 (12) (22) 9 (6) (14) 41 (14) 17 (13) (20) 33 (12) (19) 16 (11) (51) 154 (53) 54 (46) (64) 129 (45) (54) 71 (50) *under 12 mån ** Patient utbildning inkluderar utbildning om astmasjukdom, triggerfaktorer och åtgärder vid försämring. Marina Jonsson 25 april
13 Summering av icke farmakologiska utförda åtgärder (spirometri, tobaksexponering, patientutbildning, demonstration av inhalationsteknik) (n=424) 8% 4% 0 åtgärder (n = 286) 1 åtgärd (n = 87) 21% 2 åtgärder (n = 32) 3-4 åtgärder (n = 19) 67% Marina Jonsson 25 april
14 Studie II Syfte: Undersöka hälsorelaterad livskvalité i relation till astma och grad av astmakontroll Marina Jonsson 25 april
15 BAMSE: Flödesschema Exposure questionnaire and dust % 5,488 (75%) 1 year symptom questionnaire 96 % 2 year symptom questionnaire 94% 4 year follow up Questionnaire 91 % Dust 97 % PEF 80 % Blood 70 % 8 year follow up Questionnaire 84 % Spirometry 64 % Food freq quest 64 % Blood 60 % year follow up Questionnaire Parent 82 % Children 68 % Parent or child 82 % 16 year follow up Questionnaire Parent 78 % Adolescent 76 % Spirometry 57 % Blood 63 % Next follow up
16 Definition av astma Astma Minst 4 episoder av wheeze de senaste 12 månaderna eller minst en episod av wheeze i kombination med inhalerat kortison intermittent eller regelbundet Astma med allergisk komorbiditet astma med rhinit och/ eller eksem Allergisk astma astma med IgE value för födomix 0.35 ku/l och eller astma med IgE value phadiatop 0.35 ku/l Marina Jonsson 25 april
17 Definition astmakontroll De sista 12 månaderna Begränsningar vid ansträngning och/eller undviker aktiviteter pga. astmasymtom Nattliga symtom pga. astma mer än en gång I veckan Luftrörsvidgande medicin mer än två ggr i veckan Akutbesök pga. astma Nivåer av astmakontroll: Kontrollerad (0) Delvis kontrollerade (1-2 markörer) Okontrollerade ( 3 markörer) GINA 2014 (Global Initiative for asthma) Marina Jonsson 25 april
18 Hälsorelaterad Livskvalité (HRQoL)- EQ 5D Generiskt instrument Fem dimensioner EQ-VAS- skala På en skala 0-100, där 0 är det sämsta tänkbara hälsotillstånd och 100 det bästa tänkbara hälsotillstånd du kan tänka dig, vart ligger du? Marina Jonsson 25 april
19 Resultat- EQ-5D i relation till astma Dimensioner Mobilitet Inga problem Lite problem Mycket problem Hygien Inga problem Lite problem Mycket problem Vanliga aktiviteter Inga problem Lite problem Mycket problem Smärta och obehag Inga problem Lite problem Mycket problem Oro och depression Inga problem Lite problem Mycket problem EQ VAS Medelvärde(SD) EQ VAS Median (IQR) Ej Astma (n=2723) n (%) 2693 ( 99.0) 27 (1.0) 0 ( 0) 2699 (99.2) 13 ( 0.5) 8 (0.3) 2623 (96.5) 87 (3.2) 8 ( 0.3) 2229 ( 82.0) 480 (17.7) 8 ( 0.3) 2111 ( 77.7) 570 (21.0) 35 ( 1.3) 85.6 (13.3) 90 (80-95) Astma (n=223) 7.6% n ( %) p-value* 219 (98.2) 4 (1.8) 0 (0) 220 ( 98.6) 0 (0) 3 (1.4) 212 (95.0) 9 (4.0) 2 (1.0) 150 (67.6) 71 (32.0) 1 (0.4) < (72.1) 57 (25.7) (2.2) (14.1) 85 (80-90) Marina Jonsson 25 april *Lite problem och mycket problem i EQ-5D är ihopslagna
20 Resultat Flickor med astma rapporterar en lägre EQ VAS jämfört med pojkar med astma (85 vs 90, p=0.05) Unga med icke allergisk astma rapporterar lägre livskvalité jämfört med allergisk astma (EQ VAS 82,5 vs 85 p=0.03) Unga med astma med komorbiditet (rhinit och/eller eksem) hade inte lägre livskvalité jämfört med dem som enbart hade astma Marina Jonsson 25 april
21 Samband mellan livskvalité och astma kvantilregression, justerad för confounders (rökning, kön, eksem) Astma var associerat med lägre EQ VAS: i medianen (50 percentilen) och i den 75 percentilen (de med högsta VAS värdet) (p=0.053 och 0.006) Flickors lägre EQ VAS var inte längre signifikant Marina Jonsson 25 april
22 Markörer för astmakontroll i relation till VAS (n=223) Akutbesök pga astma sista året n=27 EQ VAS=80 Använder luftrörsvidgande >2 ggr i veckan n= 47 EQ VAS=85 Svårt att sova pga astma n=6 EQ VAS= 67 Undviker aktivteter pga av astma n= 72 EQ VAS= 81 Episoder av astma under ansträngning n=182 EQ VAS= % Flickor Pojkar Marina Jonsson 25 april
23 Astmakontroll 11% av ungdomarna med astma hade en kontrollerad astma, 83% var delvis kontrollerade och 6% var okontrollerade Unga med delvis och okontrollerad astma hade signifikant lägre VAS jämfört med kontrollerad astma (85 vs 90, p= 0.04 och 70 vs. 90, p = 0.003). Unga med kontrollerad astma hade samma EQ VAS som de utan astma (90 vs 90) Marina Jonsson 25 april
24 Kvalitativ forskning Utgår från att verkligheten kan uppfattas på många olika sätt och att det inte finns en absolut och objektiv sanning Kvalitativa studier omfattar ofta ett begränsat antal personer, men försöker i gengäld undersöka dessa desto djupare less is more Människors upplevelser av olika fenomen eller deras syn på verkligheten vid kunskapsbrister inom forskningsområdet/klinik I kvalitativ metod är forskaren själv ett viktigt redskap vid insamling och tolkning av data Marina Jonsson 25 april
25 Studie III Syfte: Att beskriva erfarenheter av att leva med astma bland föräldrar till barn med astma och bland tonåringar med astma Marina Jonsson 25 april
26 Metod Fokusgruppsintervjuer, två med föräldrar till barn med astma (2-12 år) och två med tonåringar (13-16 år) Rekryterade från två barn och ungdomsmedicinska mottagningar i Stockholm Data analyserades kvalitativt med systematisk text kondensering Marina Jonsson 25 april
27 Intervjuguide Fyra huvudfrågor Mötet med Hälso- och sjukvårds personal Exempel: Vilka upplevelser har du i mötet med sjukvården relaterat till din astmasjukdom/ditt barns sjukdom? Egen vård Leva med astma Support/stöd Hur tar du hand om din/ eller ditt barns astma i vardagen? Vad gör du för att du ska må bra/ditt barn ska må bra I sin astma? Vad gör du när du inte mår bra/ditt barn inte mår bra i sin astma? Berätta, hur är det att leva med astma? Ett barn som har astma i vardagen, skolan, fritiden Får du någon support/stöd? Behöver du någon support/stöd? Marina Jonsson 25 april
28 Analysprocess Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Läsa all data Sätter förförståelsen inom parantes Finna teman som representerar syftet Identifiera meningsbyggnader relaterad till teman och syfte Bilda koder Kondensera och summera innehållet i varje kod Bilda Subkategorier Summera essensen av varje kodning Utveckla beskrivningar och koncept Validera data genom genomläsning och att använda citat Malterud 2009, Systematisk textkondensering Marina Jonsson 25 april
29 Resultat Teman Strategier Frustrationer Subkategorier Behandlingsstrategier Anpassningsstrategier Känsla av oro och otillräcklighet Förväntningar Mötas av kompetens och förståelse Marina Jonsson 25 april
30 Strategier- Behandlingsstrategier (unga) Tonåringar med astma valde sin egen strategi för att behandla sig, trots att de var ordinerade regelbunden behandling med inhalationssteroider - Några tog mediciner regelbundet för att förebygga försämringar - Några tog bara mediciner när de hade försämringsperioder - Några tog medicin endast före sportaktiviteter - Några väntade till attacken passerade Jag väntar till det passerar, någon gång har jag tagit medicin men inte ofta Marina Jonsson 25 april
31 Frustrationer (föräldrar) Känsla av otillräcklighet och oro Brist på kunskap Inte bli betrodd Känna sig ensam Jag vill det bästa för mitt barn, så mycket att det gör ont här (pekar på bröstet), men när de blir sjuka i astma det blir väldigt svårt att hantera Namn Efternamn 25 april
32 Förväntningar (föräldrar och unga) Bli bemött och behandlad av sjukvårdspersonal som är kompetent och förstår dom Jag behöver hjälp från någon som vet och förstår mina behov Marina Jonsson 25 april
33 Studie IV Perceptions of daily life amongst adolescents with asthma: the struggle with ambivalence (submitted) Syfte: Att beskriva tonåringars uppfattningar om hur det är att leva med astma i det dagliga livet Marina Jonsson 25 april
34 Metod Djupintervjuer (fem flickor och fem pojkar) Ungdomarna år med astma Rekryterades från populationsbaserade födelsekohorten BAMSE Kvalitativ metod med Systematisk text kondensering Inspirerad av den fenomenologiska metoden för att försöka komma djupare in i ungdomarnas livsvärld (dagliga livet, minnen, framtid) Marina Jonsson 25 april
35 Intervjuguide tanke, känsla, handling Berätta om din astma, hur började det? Frågor kring kroppen Hur är det när du får besvär? Hur känns det då? Vad gör du? Hur hanterar du situationen? Frågor kring relationer Hur är det att ha astma när du är med dina kompisar, lärare, föräldrar, flickvänner, tränare, släktingar? Hur fungerar det i mötet med sjukvården? Frågor kring tid Hur var det när du blev sjuk? Hur är det nu? Hur tänker du om framtiden? Frågor kring rum Påverkas din astma av inomhusluft, utomhusluft, idrott, skolan, fritiden? Hur är det att vara tonåring och ha astma? Marina Jonsson 25 april
36 Analys Systematisk textkondensering Alternerar mellan delar och helheter steg 1-4, dekontextualisering och rekontextualisering Inspiration av fenomenologi, låta fenomenet presentera sig så som det är och visar sig Marina Jonsson 25 april
37 Analysprocess Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Läsa all data Sätter förförståelsen inom parantes Finna teman som representerar syftet Identifiera meningsbyggnader relaterad till teman och syfte Bygga koder Kondensera och summera innehållet i varje kod Bilda Subkategorier Summera essensen av varje kodning Utveckla beskrivningar och koncept Validera data genom genomläsning och att användana citat Malterud, 2014, Systematisk textkondensering Marina Jonsson 25 april
38 Resultat: Kategorier Utvecklat en insikt och förståelse Vill inte att astman skall ta för stor plats i livet Vill bli bekräftad Påverkad av astmasymtom Subgrupper Mognad, Acceptera sin situation, Tar ansvar Ser konsekvenser Vara som alla andra Skylla på andra symtom Ignorerar sin sjukdom Vill inte bli definierad av sin sjukdom Vill känna sig frisk Bli behandlad som andra Vill prestera som alla andra Få support och stöd Bli sedd och förstådd Frustrationer Astmasymtom under ansträngning Känner att ha astma är orättvist Känna sig begränsad Marina Jonsson 25 april
39 Utvecklat en insikt och förståelse Utvecklat en mognad Jag är inte rädd längre, när jag var liten då visste jag inte vad astma var. Nu vet jag, det är inte farligt, jag kommer att kunna andas, det kommer inte att stoppa helt Marina Jonsson 25 april
40 Vill inte att astman skall ta för stor plats i livet Vill inte bli definierad av sin astma Min mentor stoppade hela klassen, hon berättade för alla om min astma. Hon sa att de inte fick använda parfymer, inte ha samma kläder som de hade hemma med katten. Jag skrek stopp!! Om någon vill gosa med katten eller ha parfym det är okey för mig. Jag tycker det blev för mycket som att allt fokus hamnade på mig och att alla skulle tycka synd om mig, jag tycker inte det var så jätteschysst av henne, att jag skulle blir orsak till att kompisarna inte fick göra saker, det vill jag inte Marina Jonsson 25 april
41 Vill bli bekräftad Vill bli sedd: Mina kompisar vet att jag har astma, för några år sedan när jag sprang i skolan blev allt suddigt, jag kunde inte andas, de såg mig ligga ner. Kompisarna sprang och hämtade medicin, det kändes bra. Marina Jonsson 25 april
42 Bli påverkad av sina astma symtom Känns orättvist att ha astma Det är jobbigt det känns som man är bestraffad och jag som vill idrotta då vill man ju vara bäst och sen går det inte och så undrar man hur det skulle gå om man inte hade det som på Bip-testet, nu kommer jag ju ändå ganska långt bland de bästa i klassen men tänk om jag inte haft astma då hade jag kanske kommit först. Man kan inte föreställa sig hur det är att springa utan att ha astma, man har ju alltid haft astma. Det känns som man är bestraffad Namn Efternamn 25 april
43 Slutsatser Det finns en skillnad mellan den vård som ges till barn med astma och den vård som rekommenderas i nationella riktlinjer Ungdomar med astma har en försämrad hälsorelaterad livskvalité, speciellt hos de med delvis eller okontrollerad astma Ungdomar med kontrollerad astma har samma livskvalité som ungdomar som inte har astma Marina Jonsson 25 april
44 Slutsatser Föräldrar till barn med astma känner sig frustrerade, rapporterar kunskapsbrister i hur de skall ta hand om sitt barn med astma Tonåringar med astma och föräldrar till barn med astma behöver bli bemötta både med förståelse och kompetens Ungdomar med astma utvecklar egna behandlingsstrategier och kämpar med ambivalens och anpassning mellan att interagera socialt och behandla sin astma Begränsningar i fysisk aktivitet påverkar ungdomar med astma och visar hur viktigt det är att hälso- och sjukvården ger råd och strategier vid fysisk ansträngning Marina Jonsson 25 april
45 Förslag till optimalt omhändertagande av barn och ungdomar med astma Erbjuda utbildning till lärare och tränare i förskola och skola Utbildning och support till egenvård baserad på individens behov Person centrerad vård Bilda partnerskap Holistisk syn Lyssna till individens behov Uppnå optimal astma sjukvård för barn och ungdomar med astma Mäta astmakontroll inklusive frågor om fysisk aktivitet Hälso- och sjukvårdspersonal med kompetens inom astmasjukvård och kunskaper inom kommunikation Mätinstrument som mäter hälsorelaterad livskvalité Marina Jonsson 25 april
46 TACK! Marina Jonsson 25 april
2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs merUpplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn?
Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn? Rebecka Arman,, Kate Granström m och Ann-Mari Åslund Östberg I samarbete med Sofia Björkdahl Bakgrund till studierna Många problembeskrivningar
Läs merAstma Back to basics. Mikael Lundborg
Astma Back to basics Mikael Lundborg 2010-04-22 *Allmänläkare, Viktoriakliniken Halmstad *Ordförande, Läkemedelskommittén Halland *Sekreterare, SFAM:s Nätverk för Astma- allergioch KOL-intresserade allmänläkare
Läs merWiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM
2010 Omhändertagande av patienter med astma på Blackebergs vårdcentral Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM Wiaam Safaa Blackebergs Vårdcentral
Läs merBarns helse og egenopplevelse som asylsøker
Barns helse og egenopplevelse som asylsøker http://www.cergu.gu.se/publikationer/ NSH-konferanse om minoritetshelse Oslo 6 mai 2011 Henry Ascher MD, docent i barnmedicin, universitetslektor Flyktingbarnteamet,
Läs merHosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då?
Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då? AnnaLena Falknell, Vårdcentralen Sjöbo Peter Meyer, VO Barn och ungdom, Helsingborg. 2016-03-09 Läkemedel i Skåne, 9 och 10 mars 2016 1 Våra definitioner
Läs merEn beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30
Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god
Läs mer7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv
7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv Lagom är bäst, eller? Om vi säger något tillräckligt ofta tenderar det ju att bli sant, eller hur? Jag gissar att Du, mer eller mindre medvetet,
Läs merAstma/allergiskola i IDRE dess syfte och nytta. Emma Olsson och Erika Hallberg Barnläkare och Barnsjuksköterska Allergicentrum, US
Astma/allergiskola i IDRE dess syfte och nytta Emma Olsson och Erika Hallberg Barnläkare och Barnsjuksköterska Allergicentrum, US Medicinska teamet. Vem är med i Idre? Barnläkare med specialistkompetens
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merFÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM
FÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM Birgitta Lagercrantz, Barn- och Ungdomskliniken, Växjö Åsa Persson, Barn- och ungdomskliniken, Kristianstad BAKGRUND Magisteruppsats Astma-
Läs merÄmnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa
Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Presentation från Idrottsvetenskapliga programmet, C-uppsats vid Umeå Universitet
Läs merBetyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)
Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.
Läs merTrötthet hos patienter i livets slutskede
Trötthet hos patienter i livets slutskede Sjuksköterska, med.dr. AHS-Viool, Skellefteå Inst. f. Omvårdnad, Umeå Universitet Stockholms Sjukhem/Karolinska Institutet Trötthet orkeslöshet kraftlöshet osv.
Läs merASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB
ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB INLEDNING En av tio svenskar har astma vilket gör den till en av våra stora folksjukdomar. 1 Astma betyder andnöd,
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport år 8
Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen
Läs merBättre överblick, ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter.
Bättre överblick, ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter. Allt hänger ihop. Hur du mår är summan av många faktorer. Ju mer vi inom vården
Läs merSjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer
Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Tove Bylund Grenklo, PhD, beteendevetare 20 februari 2015 Tove Bylund Grenklo Oundvikligt Dödsfallet (förlusten) och sorgen Påverkbart
Läs merThe National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide
The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide This Swedish version is based on the English version available on the NICHD Protocol website (www.nichdprotocol.com).
Läs merKÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb
KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så
Läs merMinnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012
Minnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012 Först vill jag tacka Jordbro vårdcentral att vi fick komma och ha en allergirond hos Er, det var mycket trevligt och det blev
Läs merFör alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53
För alla 2014 En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla.indd 2 2014-01-13 09:01:53 Frågor om dig och din familj Sätt ett kryss på varje
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merBättre överblick, ännu bättre vård.
Bättre överblick, ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter. Allt hänger ihop. Hur du mår är summan av många faktorer. Ju mer vi inom vården
Läs merGod morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du
Läs merNationella riktlinjer för vård vid astma och KOL
Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma
Läs merGrafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn
Läs merGrafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet
Läs merMäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Läs merVI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun MIN ARBETSPLATS! Uppsats för Götapriset 2015 NULÄGE RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar
VI FLYTTAR IN!? RESURSER BEHOV Rutinanpassning Vanmakt Passivitet MIN ARBETSPLATS! hemsituation ohållbar NULÄGE DRÖMMAR HISTORIA MITT BOENDE Individanpassning Egenmakt MITT BOENDE! VÅR LÖSNING LÖSNING
Läs merFolkhälsodata 2000-2012 Befolkning i åldern 18-80 år. Kommun: Helsingborg
Folkhälsodata -12 Befolkning i åldern 18- år : Helsingborg resultat tänk på följande vid tolkning av andelar och trender: I varje kommun exklusive Malmö, Helsingborg, Lund och Kristianstad består urvalet
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs merUtvärdering FÖRSAM 2010
Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...
Läs merManual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer
Manual FaR-METODEN Personcentrerad samtalsmetodik Receptet: FaR/MIN PLAN Samverkan med aktivitets arrangörer/ egen aktivitet FYSS 05 och andra rekommendationer Utgåva april 05. Allt material kan laddas
Läs merVi vill veta vad tycker du om skolan
Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?
Läs merAllergi och astma i fotbollen. Bakgrund Patientfall Reflexioner och rekommendationer
Allergi och astma i fotbollen Bakgrund Patientfall Reflexioner och rekommendationer Bengt-Olov Tengmark SvFF fotbollsmedicinska konferens 16-17 jan 2015 Hur många har astma i Sverige? Astmaprevalensen
Läs merPatientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen
Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna
Läs mer+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.
KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige, särskilt tjejer, mår allt sämre psykiskt. Därför ska
Läs merBILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)
BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) Arbetssituation 2 Typ av ärenden Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 43% 55% Ekonomiskt bistånd Vuxna 3 27% 19%
Läs merPalliativ vård vid olika diagnoser
Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen
Läs merFrågor om Din lungsjukdom
Frågor om Din lungsjukdom. Hur gammal är Du?..... år.. Är Du? Kvinna Man. På vilken vårdcentral/hälsocentral/familjeläkarmottagning har Du Dina läkarkontakter? Svar:. Ej aktuellt. Vilken lungsjukdom har
Läs merAstma och Allergi ur ett miljöperspektiv
Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 26 april 2014 2014 therese.sterner@skane.se Vad vet vi idag Att fukt och mögel i byggnader utgör indikatorer på att något i huset är fel Att fukt och mögelskador
Läs merPatientens upplevelse av obesitaskirurgi
Patientens upplevelse av obesitaskirurgi My Engström Specialistsjuksköterska i kirurgi, Medicine doktor Gast.lab, Kirurgen, SU/Sahlgrenska & Avd. f. Gastrokirurgisk forskning och utbildning & Institutionen
Läs merDet blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet
Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet -äldre personers tankar och erfarenheter av projektet Formkontroll för äldre Helena Hörder,
Läs merNya behandlingsschema de senaste åren
Nya behandlingsschema de senaste åren Practall, 2008 ERS Task Force Report on Preschool Wheeze, 2008 GINA om astma hos förskolebarn, 2009 BLF:s sektion för barn och ungdomsallergologi, augusti 2009 Behandlingsrekommendationer
Läs merUndersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring. Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 160616
Undersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 160616 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av
Läs merLOKALBEHANDLING patientfall att gå igenom innan seminariet. Cecilia Svedman/ AnnKristin Björk/Margareta Lundahl SUS 2014
LOKALBEHANDLING patientfall att gå igenom innan seminariet Cecilia Svedman/ AnnKristin Björk/Margareta Lundahl SUS 2014 Bengt är forskare. Han vill komma på en ny kräm som skall kunna påverka hudens vitala
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merManus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.
Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års
Läs merProblemformulering och frågor
Bakgrund Varje år avlider ca 1500 personer till följd av självmord Gruppen efterlevande barn är osynlig Forskning visar att det är en högriskgrupp för psykisk ohälsa, självmordsförsök och fullbordade självmord
Läs merBehov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)
Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk
Läs merSammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du?
Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du? Under oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sju gymnasieskolor i Sjuhärad; Almåsgymnasiet, Jensen Gymnasium, Naturbruksgymnasiet
Läs merI vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.
Bilaga 1 I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Ange: Hur många år har du känt till att din anhörige
Läs merLyssna, stötta och slå larm!
För barn Lyssna, stötta och slå larm! - när en kompis utsätts för övergrepp Stötta Det är alltid vuxnas ansvar att skydda barn och ungdomar mot sexuella övergrepp, men du som kompis kan göra mycket för
Läs merAtt leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers
Pacing i praktiken: Att leva med ME/CFS STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers (Ur den amerikanska tidskriften CFIDS Chronicle, winter 2009. Översatt till svenska och publicerad på RME:s hemsida med
Läs merVetenskaplig metodik 4,5 högskolepoäng
Vetenskaplig metodik 4,5 högskolepoäng Sjuksköterskeprogrammet Termin 5 Höstterminen 2013 Procedur för enkät och statistikuppgiften Välj ämne/område Litterturgenomgång + webföreläsningar Granska valt ämne
Läs merFramtidstro bland unga i Linköping
Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...
Läs merRF:s Elevenkät 2004. Bakgrundsinformation
RF:s Elevenkät 2004 Bakgrundsinformation Årskurs Hur bor du på RIG-orten? Välj ditt RIG Ort Flicka Pojke Årskurs 2 På elevhem Friidrott Umeå X Årskurs 3 I föräldrahemmet Friidrott Umeå X Årskurs 2 På elevhem
Läs merBarnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd
Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Carolina Jernbro Barnmisshandel som folkhälsoproblem Vanligt förekommande Stora konskevenser på individ och samhälle
Läs merdom hem och hämtade en stor badbalja och stoppade mig i den. - vad ska vi kalla den? undrade ett barn. - Då sa ett anat barn kanske Padis. - Ja!
ÖNSKE BOKEN Önske boken Nu ska ni få höra om när jag var 13 år, 9 månader, 5 dar 3 timmar och 17 sekunder. Jag bodde i Stockholm med min familj. Jag hade två syskon dom heter Erik och Amanda. Min mamma
Läs merSamverkansdokument ASTMA mellan Primärvården och Medicinkliniken i Västmanland
Samverkansdokument ASTMA mellan Primärvården och Medicinkliniken i Västmanland Fastställd av Lennart Iselius Handläggare Medicinkliniken Sektionsansvarig lungmedicin Sofia Dettmann Gäller fr o m 203-06-
Läs merHANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9
HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9 Reviderad 2009-09-30 av rwk Sidan 1 av 23 Innehållsförteckning HANDLINGSPLAN - AMT...3 Åtgärdstrappan en handlingsplan
Läs merNÄR MAN TALAR OM TROLLEN och några andra talesätt
6. NÄR MAN TALAR OM TROLLEN och några andra talesätt När man talar om trollen så står de i farstun är ett gammalt talesätt. Men finns det något vetenskapligt som ligger bakom det, och andra liknande talesätt
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg
VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs merUngdomsenkät Om mig 1
Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät om hälsa och livsstil som har tagits fram tillsammans med ungdomar i Östergötland. Resultaten kommer att användas för att ta hänsyn till vad unga tycker.
Läs merInformation om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG
Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har
Läs merVåga Visa kultur- och musikskolor
Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,
Läs merStrömbackaskolan läsåret 2015-2016. Handlingsplan mot droger
Strömbackaskolan läsåret 2015-2016 Handlingsplan mot droger! Piteå maj 2015, Piteå kommun Strömbackaskolan. Handlingsplan mot droger I detta dokument avses med ordet drog, alkohol, narkotika, icke medicinsk
Läs merBARN- OCH UNGDOMSENKÄT. BAMSE-projektet, Arbets- och miljömedicin, Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting, 2008.
BARN- OCH UNGDOMSENKÄT Ditt mobilnummer Din e-postadress g har ingen mobiltelefon g har ingen e-postadress I vilken årskurs (klass) går du? Stämmer adressen på etiketten på framsidan? Om adressen inte
Läs merUTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE
UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE RAPPORTMALL Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 hp Jeanette Gunnarsson Bakgrund: Beskrivning
Läs merFinansierad av: Tell-Us
Finansierad av: Tell-Us Teckenspråkiga elevers livssituation utvecklingsstörning Tell-Us Arvsfondsprojektet Tell-Us syfte är att ge teckenspråkiga elever med utvecklingsstörning det elevinflytande de har
Läs merBarns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda En definition av begreppet delaktighet Delaktighet
Läs merÄr du. hundallergiker. men älskar hundar? Unik nyhet!
Är du hundallergiker men älskar hundar? Unik nyhet! Hunden lämnar avtryck... Hundar lämnar osynliga spår av allergen efter sig. De sprids via kläder till allmänna platser såsom kollektiv trafik, arbetsplatser
Läs merSammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?
Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du? Under april och maj månad besökte representanter från nämnden fem gymnasieskolor i Sjuhärad; Tingsholmsgymnasiet i Ulrice, sgymnasiet i, i,
Läs merVåld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?
Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Resultat från Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Henrik Andershed Professor i psykologi, docent i kriminologi Åsa Cater Fil.dr. i socialt arbete Vad
Läs merRoligaste Sommarjobbet 2014
Roligaste Sommarjobbet Q Vilket program har du deltagit i? Svarade: Hoppade över: RS Nacka sv al RS Arboga/Köping/Kungsör RS Avesta RS Enköping RS Falun RS Heby RS Håbo RS Mora RS Nacka RS Sigtuna RS Skövde
Läs merKartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9
Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i
Läs merDistriktssköterskans omvårdnadsstrategier vid astma Att inge trygghet och kunskap
EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2012:81 Distriktssköterskans omvårdnadsstrategier vid astma Att inge trygghet och kunskap Anna Drevander Ahlström Silvi
Läs merVårdpersonals och patienters upplevelse av journal på nätet
Vårdpersonals och patienters upplevelse av journal på nätet Omvårdnadsinformatik 2016-04-18 Åsa Cajander, Uppsala universitet Isabella Scandurra, Örebro universitet Rapport om kunskapsläget på gång 11
Läs merRapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014
Datum 2015-06-01 Ert datum Beteckning FaR rapport 2014 1(4) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014 Bakgrund: FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform
Läs merDialog Respekt för privatliv och personlig integritet
Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi
Läs merAtt leva med MS multipel skleros
Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid
Läs merHur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?
Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet? Rose-Mharie Åhlfeldt Högskolan Skövde Ture Ålander Läkarpraktik, Uppsala Universitet Deployment
Läs merUtvärdering 2015 deltagare Voice Camp
Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner
Läs merElevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.
SEP Skola Elev Plan Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till särskild undervisningsgrupp eller vid problematisk skolfrånvaro. Den skrivs
Läs merRapport Våra Viktiga Barn 2014
Rapport Våra Viktiga Barn 2014 Bakgrund Verksamheten Våra viktiga barn (tidigare e12 ) startade 2004, på initiativ av två gruppträningsinstruktörer, Eva Måbäck och Jaana Gille, tillsammans med Eva Scharin
Läs merGiltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.
KOD: Kurskod: PM2616 Kursnamn: Psykoterapi Provmoment: Psykoterapeutisk Teori PDT, Psykoterapeutisk Teori KBT Ansvarig lärare: Anders Wellsmo & Annika Björnsdotter Tentamensdatum: 2016-01-14 Tillåtna hjälpmedel:
Läs merAtt skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas
52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer
Läs merEn hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Läs merKARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN
KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN Till dig som förälder/annan vuxen Inom Barn- och ungdomshabiliteringen ser vi det som viktigt att barnen och ungdomarna får vara delaktiga så mycket som möjligt
Läs merSjä lvskättningsformulä r
Sjä lvskättningsformulä r Depressionsskattning, minnesskattning och hälsoenkät. För Dig som ska få eller har fått behandling med ECT. Namn Datum Personnummer:. Inom en vecka före ECT Inom en vecka efter
Läs merSammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du?
Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du? Under maj och oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sammanlagt tolv gymnasieskolor i Sjuhärad;,, Naturbruksgymnasiet
Läs merKapitel 1 - Hej Hej jag heter Lisa och går på Hästskolan. Min bästa vän heter Wilma. Jag tycker att vår rektor är lite läskig. Hon heter Svea och hon
Av Eliza Kapitel 1 - Hej Hej jag heter Lisa och går på Hästskolan. Min bästa vän heter Wilma. Jag tycker att vår rektor är lite läskig. Hon heter Svea och hon är sträng. En gång när jag gick ner i källaren
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande
Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi
Läs merSå kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal
Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet Från FYSS till patientcentrerat samtal Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2011 Förhöjd sjukdomsrisk? Från FYSS till patientcentrerat samtal Kräver kunskap
Läs merDet handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.
1 För att gå här på Finsam? Man ska vilja förändra. Vilja gå mot ett mål. Respektera andra, utan att döma. Vilja ta ansvar för sig själv och för gruppen. Grejen med Finsam är att du bara behöver gå till
Läs merSveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro.
Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro. 1 Innehåll 04 Bakgrund 06 Sammanfattning Resultat; 10 Generella attityder 14 Vardagsutmaningar 22 Idealbilder 28 Hur breda är utmaningarna? 41 Framtid
Läs merVårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt
Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt Margit Ferm, NSPH Kjell Lindström, Primärvårdens FoU-enhet Susanne Rolfner Suvanto, Socialstyrelsen Vårt projekt Ökat patient-,
Läs mer