Hon tar barnens perspektiv SID 20

Transkript

1 1/2014 ett magasin FRÅN HÖGSKOLAN VÄST i trollhättan Hon tar barnens perspektiv SID 20 Samarbete med högskolan är A och O SID 4 Läs om fyra olika skräddarsydda insatser för arbetslivet Stefan Edman om hållbarhetsfrågor: SID 10 Högskolan Väst kan bli en katalysator Behöver upphovsrätten till digitala bilder ändras? SID 16 Forskare på högskolan ifrågasätter dagens lagstiftning

2 15 april - årets viktigaste datum Ungefär en månad har passerat sedan 15 april. Det är lite av ett heligt datum i högskole- och universitetsvärlden. Då infaller sista ansökningsdag för sökande till utbildningar med start kommande hösttermin. Veckorna innan går allt för högtryck med mässor, webb- och annons kampanjer. Telefonerna till studievägledningen ringer i ett och besöksstatistiken på hv.se går i topp. Det är en hektisk och spännande tid. Nu vet vi resultatet. Vi har ett gott söktryck även i år och ökar antalet sökande jämfört med Det gäller också antalet förstahandssökande. Där ser vi en glädjande ökning med 7,6 procent jämfört med Vi vill ju förstås att så många som möjligt ska välja oss i första hand. I grunden är det dock kvaliteten på våra utbildningar som är avgörande. Den stabila utvecklingen av antalet sökande. och då särskilt förstahandssökande, är ett tecken på att våra utbildningar håller en hög kvalitet och att detta sprider sig till fler och fler. Det känns tryggt inför framtiden. Innehåll 20. emma sorbring lyssnar på barnen 4. efterfrågan på insatser från högskolan väst ökar Detta läsår är det första gången vi har studenter på masterprogrammet Arbetsintegrerat lärande för verksamhetsutveckling. Det är ett nytt och unikt program inom vårt profilområde arbetsintegrerat lärande och finns med fyra inriktningar: informatik, pedagogik, socialt arbete och vårdvetenskap. I detta nummer träffar du en av studenterna, Robert Skaresund, som läser pedagogikinriktningen. Mer och mer betydelsefull blir också vår forskning. Och den växer i volym. Man kan också se att det finns ett intresse av att genomföra forskningsprojekt tillsammans med oss. Av all vår forskningsfinansiering kommer hela 60 procent från externa finansiärer. Dessa projekt förutsätter i stor utsträckning att forskningen sker i samarbete med andra. 16. är upphovsrätten för digitala bilder för stark? 25. för många vuxna kring utsatta barn I detta sammanhang kan jag inte låta bli att lyfta fram vår omslagsflicka Emma Sorbring och uppmana er att läsa om henne och hennes forskning om barn och ungdomar. Hon är en riktig eldsjäl som inte kan tänka sig att forska inom något annat område. Hon är ambitiös och driven i sin forskarkarriär men värnar samtidigt om de unga i samhället. En kombination som räcker långt och gör nytta. I blickfånget i detta nummer är just barn och ungdomar, ett forskningsområde som präglas av att många projekt sker i samverkan med andra och ofta med internationella partners. Två viktiga ingredienser som gör att forskningen får en större spridning i samhället. Nu lämnar jag resten av innehållet till er att upptäcka trevlig läsning! PS. Fick precis veta att Trollhättan är Årets studentstad - jippi! Anna Hallberg Redaktör vastpunkt@hv.se 14. en gemensam arena ska gynna samhället Västpunkt Nr 1 maj 2014 Magasin från Högskolan Väst, ISSN X Postadress Trollhättan Redaktör Anna Hallberg, tel E-post vastpunkt@hv.se Fotografer Pontus Corneliusson, Tove Frisk, Andreas Johansson, Patrik Johäll, Andreas Olsson och Charlotta Sjöstedt Grafisk form och produktion Kommunikationsavdelningen vid Högskolan Väst Tryck TMG Tabergs Upplaga ex. Västpunkt är högskolans tidning som vänder sig till alumner, samarbetspartners och personal. Adressuppgifterna till Högskolan Västs alumner är hämtade från Högskolan Västs studieregister LADOK. Tidningen går också att läsa på Omslagsbild Andreas Olsson 8. vill vara med och förändra Möt Robert Skaresund, student på nytt unikt masterprogram. 10. högskolan väst tar sats mot ett hållbart samhälle Nytt fokus på hållbarhetsfrågor i högskolans utbildningar. 24. "målet är att stärka barns och ungas ställning i samhället" Läs om högskolans nya forskningsmiljö inom barn- och ungdomsvetenskap. 26. vad hände sedan? Nyutexade industriella ekonomer berättar. 30. kartläggning med wow-känsla Så kommer högskolans kunskap till nytta nu vet vi mer. 13. konferens om regional utveckling i uddevalla 27. startar företag för att nyttiggöra forskningsresultat Det gör det lättare att ta patent., säger ägaren Per Nylén. 28. från nyfiken grabb till driven forskare Efter ett antal år i industrin återvänder han till högskolan möt Lennart Malmsköld. 32. fredrik vågar välja det han tror på Livet efter studierna innebar delägarskap i digitalbyrån Studio JAG. 35. gästtyckaren dick eriksson Näringslivschef Trollhättans Stad 2 3

3 fyller på ny kunskap Efterfrågan på skräddarsydda insatser från högskolan ökar. Det handlar om uppdragsutbildning likväl som utvärderingsuppdrag, processledarskap, uppdragsforskning eller handledningsuppdrag. Såväl för offentlig som privat verksamhet, för små eller stora arbetsgivare. I grunden handlar det om att genom ny kunskap, tillsammans stärka arbetslivets konkurrenskraft. Ta del av fyra uppdrag som genomförs just nu. text: Anna hallberg illustration: Profil reklambyrå 1. Att samarbeta med högskolan är A och O Industriellt utvecklingscentrum Väst, IUC Väst, i Trollhättan vill vara den självklara parten för tillverkande industri i Fyrbodal. De gör insatser hos sina närmare 60 medlemsföretag för att stärka deras konkurrenskraft och skapa tillväxt. Olle Söderqvist, projektkoordinator på IUC, Olle Söderqvist, projektkoordinator på IUC, betonar samarbetet med högskolan. Att mäkla och sy ihop kompetensutvecklingsinsatser är ett av våra tydliga ben och det är jätteviktigt för oss att föra en dialog med högskolan kring kompetensutveckling. Samarbetet handlar både om rena utbildningsinsatser, nu senast en inspirationsdag om leankonceptet, och att lärare och forskare bidrar med sin kompetens i de fokusgrupper som finns inom exempelvis inköp, logistik, marknad och produktion. I fokusgrupperna kombineras studiebesök, kompetensutveckling och nätverkande. IUC har som mål att akademin ska finnas representerad till 75 procent vid träffarna. Här bidrar högskolan med kortare föreläsningar och ny kunskap eller bara som deltagare. Det är lika viktigt både ock. Vi vill få med det akademiska perspektivet och mer av ett teoretiskt ramverk i våra diskussioner. Jag tror också detta ger värdefull input till högskolans lärare och forskare, säger Olle Söderqvist. Bland många av medlemsföretagen är man relativt ovan vid kontakter med högskolan och Olle Söderqvist menar att det ofta finns ett stort avstånd mellan företag och akademi. Vi vill bidra till att korta vägarna och få en ökad förståelse för varandras vardag. Här tror jag det lite mer informella mötet som sker mellan deltagarna i fokusgrupperna är av stor betydelse. IUC genomför egna behovsanalyser kring vad företagen behöver för kompetensinsatser och ofta handlar det om mindre påfyllnad inom ett avgränsat område. Här kan vi ge värdefull input till högskolan som kan påverka innehållet i deras utbildningar. Genom oss får också högskolan en bra kontaktyta gentemot småföretagen. Så det känns som vi har ett ömsesidigt utbyte av vårt samarbete och utvecklar varandra. 2. Institutet för stress medicin anlitar högskolan Två och ett halvt år framåt kommer Jan Winroth, välkänd lektor i pedagogik vid Högskolan Väst, att arbeta 25 procent för Institutet för stress medicin, ISM. Han är handplockad för att stödja processen i att utveckla en mer behovsanpassad företags hälsovård i Västra Götalandsregionen, VGR. Jan Winroth, lektor i pedagogik vid Hög skolan Väst. Processledarskapet ingår som en del i ett större forskningsprojekt där ISM beviljades närmare 4 miljoner från AFA Försäkring. Syftet med projektet är att främja och höja kvaliteten i det förebyggande och hälso främjande arbetsmiljöarbetet och hur företagshälsovården kan involveras i det. Projektet kommer att ta fram modeller över hur företagshälsovården kan bli en resurs och samverka med linjechefer och HR i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Ett förslag till metoder och nyckeltal för att ut värdera nyttan för verksamhet och anställda kommer också att tas fram. Att delta i sådana här projekt är bland det mest inspirerande jag gör, säger Jan Winroth. Jag gillar när förändringsarbetet har ett aktionsorienterat perspektiv. Projektet körde igång i januari och hittills har Jan tillsammans med Anna-Marie Hultberg, processledare på ISM, träffat närmare 40 chefer, HR-personal samt anställda inom företagshälsovården en första gång. Förutom Jan och Ann-Marie Hultberg finns sex forskare knutna till projektet. Forskarna har genomfört en nuläges analys av de sex förvaltningar i Göteborg som ingår i projektet. Vi har tagit del av varandras analyser vilket skapar ett mervärde för oss alla. Vi kan redan se vissa utmaningar som behöver arbetas med, säger Jan Winroth. Jan berättar bland annat om de nya riktlinjer som finns för företagshälsovården inom VGR där det uttalas att den ska vara mer av en strategisk resurs. Det reser en hel del frågor kring hur rollerna ska se ut mellan HR och företagshälsovården, om man har rätt kompetens och på vilken arena ges man utrymme att vara en strategisk resurs. Här gäller det att hitta grundprinciperna och ha verksamheterna i fokus. Det handlar mycket om samverkan mellan olika parter och vad som går bra och mindre bra är relativt likartat i olika verksamheter. Men det räcker inte att konstatera vad som fungerar och inte, utan också att hitta former för att utveckla samverkan. 4 5

4 3. Trollhättan tar helhetsgrepp kring ledarutveckling 4. Mindre fall, trycksår och undernäring hos äldre Sedan ett par år genomgår alla nya chefer i Trollhättans Stad ett ledarutvecklingsprogram som ges av Högskolan Väst. Likväl som man behöver känna till de riktlinjer och regelverk som gäller behöver man också påfyllning i sin roll som chef. Och nu är det den högsta ledningens tur att genomgå samma program. Annika Wennerblom, stadsdirektör, Trollhättan Stad. När jag pratar med stadsdirektör Annika Wennerblom har hon precis inlett utbildningen och haft en första träff. Vi är förstås alla överens om att ledarskap är viktigt men också att vi ägnar tid åt detta. Vi känner nog till det mesta som programmet tar upp men det är alltid nyttigt att aktualisera och lyfta upp det till ytan igen, säger Annika Wennerblom som varit pådrivande. Personalchef, chefen för Hälsan och två förvaltningschefer har varit direkt inblandade i utformningen av utbildningen när den initierades. Utöver Annika Wennerblom själv deltar alla förvaltningschefer, personalchef, ekonomichef, kvalitetschef samt informationschef sammanlagt 12 personer. Bland dessa finns en gedigen chefserfarenhet men samt liga chefer behöver gå i takt med varandra för att vi ska få en kraft i ledarskapet. Om vi satsar på att utbilda alla nya chefer så kommer de tillbaka och ska omsätta detta i organisationen då är det jätteviktigt att vi möter upp på ett bra sätt och har en samsyn kring ledarskapet, säger Annika Wennerblom. Att också cheferna på strategisk nivå skulle genomföra programmet var inte tänkt från början utan målgruppen var nya chefer. Men efter att Annika Wennerblom varit med och sett vilket engagemang och intresse cheferna haft i sin utbildning kändes det viktigt att möta upp så att engagemanget lever kvar. Som tur är får man insikter på vägen. Det ligger mycket i att det är viktigt att uppleva samma saker för att få något att genomsyra verksamheten. Och det gör vi nu, säger Annika Wennerblom. Utbildningen som man nu går är komprimerad men innehållet är i Det gäller att göra rätt saker för att få effekt och överlag är allt mer kunskapsbaserat idag. stort detsamma. Det handlar om exempelvis Personligt ledarskap, Lärande och kompetens i arbetslivet, Den goda arbetsplatsen och Att leda i förändring. För att få med olika perspektiv är flera olika lärare med från högskolan. De har alla arbetat som chefer i privat och offentlig sektor och har lång erfarenhet av att integrera egen praktisk erfarenhet med forskningsbaserad kunskap. Det är viktigt att vi får till oss kunskap och forskning från högskolan. Det gäller att göra rätt saker för att få effekt och överlag är allt mer kunskapsbaserat idag. Och för en stor arbetsplats som vår är ledarskapet centralt, säger Annika Wennerblom. Just nu pågår en utbildning med syfte att förbättra vardagen för sjuka äldre. Personal i vård- och omsorgsteam lär sig att systematiskt i sitt team använda ett verktyg som ett vardagsinstrument för att förebygga och minska risken för fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen. Förbättringarna är tydliga. Agneta Hjelm Persäng, Högskolan Väst. Över 100 sjuksköterskor, terapeuter, undersköterskor, sjukgymnaster och verksamhetschefer runt om på äldre boenden och särskilda boenden i Fyrbodal har hittills utbildats i verktyget Senior alert genom Högskolan Väst. Senior alert är ett nationellt förebyggande kvalitetsregister som används av 286 kommuner där risker hos personer över 65 år registreras för att kunna bedömas. Riskområdena hänger samman på ett logiskt sätt: en person med ohälsa i munnen kan ha svårt att äta och riskerar därför att bli undernärd, vilket då ökar risken för fallolyckor vilket i sin tur kan leda till höftfrakturer som innebär en risk att utveckla trycksår. Senior alert har sin rötter i ett projekt för vårdprevention som drevs i Jönköpings läns landsting vid millennieskiftet. Registret startades 2008 och blev 2010 en del av Sveriges kommuner och landsting, SKL, och regeringens satsning på förbättrad vård och omsorg för äldre. Sedan något åt bedrivs utbildningen även i Fyrbodal. Syftet är tudelat. Dels handlar det om att få en gemensam hållning i omsorgsteamen där alla professioner behövs. Men lika viktigt är den vårdpreventiva delen med att göra riskbedömningar och åtgärdsplaner, berättar Agneta Hjelm Persäng på Högskolan Väst. Utbildningen pågår under tre månader med ett antal lärandeseminarier, webb- och telefonkonferenser samt hemmaarbete på arbetsplatsen däremellan. Utbildningen genomförs i samarbete med Fyrbodals kommunalförbund som varit med och utformat innehåll och upplägg. Det har fungerat fantastiskt bra när vi gjort upplägget tillsammans. Det är en bra mix där högskolan står för den pedagogiska kunskapen och vi har mycket erfarenheter från fältet, säger Elisabeth Bergdahl från Fyrbodals kommunalförbund. Enligt Agneta Hjelm Persäng kan deltagarna inledningsvis vara lite skeptiska och undra vad är nytt i detta? och vad ska vi med detta till? men redan efter andra träffen är de mer entusiastiska och ser nyttan med verktyget och hur de kan använda detta på hemmaplan. De ser snabbt resultaten i sina verksamheter. De ser själva teamets betydelse och var och ens viktiga del i arbetet. De ser också faktiska förbätt ringar hos de äldre. Genom Senior alert kommer man enklare tillrätta med orsakerna och förbättrings arbetet går lättare genom den struktur som finns i verktyget, säger Elisabeth Bergdahl. 6 7

5 Vill vara med & förändra I höstas startade den första kullen studenter på det unika masterprogrammet Arbetsintegrerat lärande för verksamhetsutveckling med dess fyra huvudområden informatik, pedagogik, socialt arbete och vårdvetenskap. En av studenterna på pedagogikinriktningen är Robert Skaresund. Programmet beskriver han som en integrerad helhet, en ny design, av "AIL-tänket" som redan finns på högskolan. text: Anna tanderud foto: pontus corneliusson Robert har alltid varit intresserad av pedagogiska frågor. Hans mamma är pedagog, men han visste tidigt att han inte ville bli lärare. Idag vet jag att jag vill arbeta med pedagogik inriktad mot vuxna och deras lärande. Utbildningen i pedagogik med inriktning mot AIL utgår från studier som berör alla former av lärande och utveckling i arbetslivet. Det innefattar lärandets process er, villkor, innehåll och konsekvenser för individ och organisation. Arbete defini eras brett och omfattar olika former av såväl betalt som obetalt arbete, men även arbetslivsanknutna företeelser som högre utbildning och arbetslöshet. Pedagogik kopplat till AIL handlar enligt mitt sätt att se, om hur vi formar miljöer som stödjer ett erfarenhetsbaserat lärande. Avgörande vägval Efter ett antal år i arbetslivet, bland annat som chef på en bensinstation stod han vid ett vägval. Företaget han var anställd på stod inför en stor organisationsförändring och cheferna blev erbjudna att köpa sin station. Då började Robert att se sig om efter andra alternativ och valet föll på Hälsovetarprogrammet 180 hp vid Högskolan Väst. Det gedigna inslaget av pedagogik lockade Robert. Programmet förde honom vidare till det dåvarande magisterprogrammet i pedagogik med inriktning mot hälsopromotion. Hans intresse för pedagogik stärktes alltmer under magisterprogrammet. Det var då allt började falla på plats, jag fick en aha-känsla. Det var också under magisterprogrammet som Robert kom i kontakt med AIL-masterprogrammet för första gången. Som studentrepresentant var jag delaktig i ansökningsprocessen inför det nya masterprogrammet inom arbetsintegrerat lärande. Redan då bestämde jag mig för att när programmet kommer, då ska jag söka. Referensorganisationen en bas i utbildningen Robert berättar om referens organisationen, som är programmets AIL-metod: Idén med programmet är att hela lärprocessen grundas på det vi studenter upplever och ser i Det var då allt började falla på plats, jag fick en aha-känsla. referensorganisationen en arbetsplats som vi får till träde till under utbildningen. Under utbildningen arbetar jag med verksamhets nära fenomen inom referens organisationen och på högskolan deltar jag i semi narier och teori studier. På så sätt integreras processerna, det ena p åverkar det andra. En utmaning kan vara att hitta en referensorganisation det ska helst vara en arbetsplats som vi inte har någon tidigare erfarenhet från. Ämnesöverskridande grupper Totalt är de cirka 10 studenter som läser det nya programmet. Vissa kurser läses gemensamt av programmets samtliga studenter, vissa kurser är specifika för respektive huvudområde. Robert uppskattar upplägget, inte minst de gemensamma kurserna. Det är en styrka att vi har olika bakgrund och arbetar inom olika organisationer. Vi har olika språk, men pratar ändå om samma sak. Att vara med från starten i programmet ser han som en fördel. Inget är satt i sten. Vi har en jättemöjlighet att påverka, allt är fortfarande väldigt kreativt. Och spännande eftersom vi inte testat referensorganisationen tidigare. Inför framtiden tänker Robert: Jag har landat i min egna pedagogiska grundidé. Har jättestora planer och förhoppningar, och även om jag inte vet vad som händer efter sommaren så är jag lugn i att det kommer att bli något bra. Tankar om forskarutbildning har jag också. Det vore jättehäftigt att kunna fokusera på detta på heltid. Oavsett, så vill jag vara med och förändra. Hallå där Karl Alfredsson! Karl Alfredsson är utvecklings chef på LIN Education och sitter med i branschrådet för master programmet Arbets integrerat lärande för verksamhetsutveckling. Varför viktigt med ett branschråd? En framsynt högskola skapar för utsättningar och sammanhang så att studenterna förstår utvecklingen utanför högskolan. När högskolan skapar en sådan här extern arena vill vi vara med. Lite i hemlighet är det ju en rekryteringsbas för oss också! Branschrådet blir för oss en möjlighet att påverka vad som sker på hög skolan. Vi får ta del av innovationskraften som finns och vi skapar framtiden till sammans. Personligen får jag ut mycket av att vara med i ett sådant här arbete. Jag kan förmedla att student erna kan hamna i företag som vårt. Vad diskuterar ni i branschrådet? Utvecklingen går fort inom branschen, därför är det viktigt med branschråd för att hålla sig upp daterad. Vi vet exempelvis vad som är kundens behov och vilka kompetenser som efter frågas. Genom bransch rådet kan vi vara med och på verka hela konstruktionen av framtida med arbetare. I framtiden skulle vi rent av kunna bidra med pedagogiska inslag på högskolan, att verklighetsgöra studenternas teoretiska kompetens. Berätta om LIN Education! LIN Education är ett bolag som jobbar med den svenska skolan. Vår affärsidé bygger på tre delar: Vi levererar hårdvara till svenska skolor som satsar på ett digitalt verktyg till varje elev, vi genomför strategisk råd givning och utbildning till dessa skolor samt bidrar med kompetens och vi producerar digitala läro medel. Vi jobbar utifrån ett koncept som innebär att varje elev ska ha tillgång till ett eget digitalt verktyg. Jag som utvecklingschef är ansvarig för allt som har med det pedagogiska konceptet att göra, det vill säga allt som rör lärande. Jag är även ansvarig för utvecklingsprojekt och bryter ny mark inom medie området kopplat till pedagogik. 8 9

6 al Hållbar utveckling ek o lo gisk m s oci e kono isk HÖGSKOLAN VÄST TAR SATS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Att arbeta för ett hållbart samhälle rymmer många olika perspektiv. Sedan hösten 2013 finns ett centrum för hållbar utveckling på Högskolan Väst. Jag hoppas att många av högskolans kurser och utbildningar kan integreras med hållbarhetsfrågor. Det säger profilen, biologen och författaren Stefan Edman, som är aktiv i centrumbildningen. Just nu håller man på att kartlägga vilka av högskolans utbildningar och kurser som tar upp något av hållbarhets perspektiven och på vilket sätt det görs. Vi gör också en kartläggning av vilka kompetenser som finns bland lä rare och forskare och hur vi kan stötta dem i deras verksamhet, berättar M alin Pongolini. Under hösten 2013 inrättades Centrum Malin Pongolini, verksam för hållbar utveckling. Centrumbild hetsledare för Centrum för ningens främsta mål är att vara en viktig hållbar utveckling. aktör i omställningsarbetet för ett håll bart samhälle. Det handlar om att bevaka och främja utbildning och forskning inom de olika dimensionerna av hållbar utveckling och verka såväl inom högskolan som externt med det omgivande samhället. Centrumbildningen består av en utvecklingsgrupp och ett vetenskapligt råd. Det är bra att alla institutionerna på högskolan finns represen terade, för hållbar utveckling är en tvärvetenskaplig fråga. Vi och S Text: ROBERT SVENSSON ILLUSTRATION: PROFIL reklambyrå tefan Edman är nybliven ordförande i centrumbildningens vetenskapliga råd. Det känns väldigt roligt att vi har fått med Stefan Ed man i det här. Han är mycket kunnig i hållbarhetsfrågor och ödmjuk som person. Det är definitivt en styrka för oss, säger Malin Pongolini. Hon är adjunkt i informatik på högskolan och ny verksamhetsledare för centrumbildningen

7 När IKEA kommer till stan Konferens om regional utveckling i Uddevalla Högskolan Väst kan bli en intressant arena för diskussioner. kommande generationer skall kunna leva ett bra liv utan att tära på våra gemensamma resurser. För att nå dit måste vi lyfta frågor som handlar om människors välbefinnande och arbeta för en rättvisare resursfördelning och minskade klyftor mellan olika grupper, säger Malin Pongolini. Många aktiviteter på gång under året Under våren har hållbarhetsarbetet startat upp med flera aktiviteter. Nyligen arrangerades en föreläsning kring ämnet cirkulär ekonomi. Deltagarna fick inspiration och orientering om hur cirkulär ekonomi fungerar och hur samhälle och näringsliv har allt att vinna på ett system där affärsnytta går hand i hand med resurseffektivitet. Hållbarhetsarbete pågår även bland ingenjörsstudenterna. Håkan Jensen är adjunkt i byggteknik och hållbar utveckling: Våra studenter som läser industriell ekonomi har under två års tid haft en obligatorisk kurs i miljöteknik och miljöledningssystem. Nu i år har även våra elkraft-, maskin-, och lantmäteriingenjörer erbjudits kursen och deltagandet har varit stort. Kursen handlar bland annat om hur vi använder våra naturresurser och hur konsekvens erna ser ut av mänsklig påverkan. Vi har också praktiska övningar kring hur man till exempel kan energieffektivisera och hitta alternativa elproduktionssätt. Inför läsåret 2015 inför vi en helt ny kurs kring hållbar utveckling för ingenjörsstudenterna. Det som är extra roligt är att tre olika lärare från olika institutioner föreläser utifrån sina kompetenser. Studenterna kommer att få kunskap om social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Vi planerar att ta in gästföreläsare från exempelvis Hushållningssällskapet och Naturskyddsföreningen. Håkan berättar att det nu också finns två fristående kurser kring hållbar utveckling och miljöledningssystem till hösten, som alla kan söka. Malin Pongolini har tillsammans med fyra kollegor på högskolan genomgått en utbildningen Innovation Champions kring hållbarhetsfrågor via Green Factory, tillsammans med andra deltagare från olika branscher. Green Factory är ett samarbetsprojekt för att utveckla innovationer inom hållbar utveckling, där bland annat Innovatum, Skanska, Trollhättans Energi och Högskolan Väst ingår. Det krävs ett stort omställningsarbete på högskolan och det kommer att ta tid. Vi vill till exempel också att Högskolan Väst ska bli miljö certifierat och då krävs ett miljö ledningssystem på sikt. All personal behöver utbildas i hållbarhetsfrågor. Man kommer så småningom att göra om upplägget för ett helt utbildningsprogram, utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Ekonomprogrammet blir pilotprojekt. Förhoppningsvis kan det ge inspiration till andra utbildningsprogram på högskolan, säger Malin Pongolini. Profil kring hållbarhetsfrågor Profilen Stefan Edman har glöden kvar efter drygt 40 böcker och tusentals krönikor och föredrag runtom i landet för kommunledningar, företag, Stefan Edman är filosofie magister i biologi och kemi vid Göteborgs universitet och teknisk hedersdoktor vid Chalmers. Han har arbetat som folkhögskollärare och även varit rådgivare till tidigare statsministern Göran Persson. skolor och organisationer kring klimat, jordbruk, hav, skog, biologisk mångfald och grön teknik. Jag har jobbat med hållbarhetsfrågor i trettio år och jag brinner för detta. Självklart vill jag vara med och det ska bli roligt att få möta högskolan, Trollhättan och få ta del av forskningen och utbildningen som bedrivs här. Jag är öppet ödmjuk till olika former av medverkan. Stefan Edman tror att en utmaning med högskolans hållbarhetsarbete är att visa upp vad hållbarhetsfrågor handlar om. Det är inte bara miljöfrågor som många kanske tror. Det handlar om ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Hög skolan och hela samhället behöver ställa om Sverige till ett hållbart samhälle. Sverige är en liten nation, men vi gör fortfarande för stora fotavtryck vad gäller påverkan på jorden. Jag tror att Högskolan Väst kan bli en intressant arena för diskussioner. Det är viktigt att högskolan också bjuder in företag, organisationer och gymnasieskolor till föreläsning och arrangemang kring hållbarhetsfrågor. Det finns så många olika perspektiv på detta, som alla kan bidra med. Högskolan Väst kan bli en katalysator i detta. I juni är det dags igen. För sjuttonde gången i ordningen arrangeras Uddevallasymposiet. Det är en internationell forskningskonferens om regional utveckling och entreprenörskap. Efter flera år utomlands återvänder konferensen till Uddevalla, där det en gång började Text: karin nobis bild: uddevalla kommun 2014 ser ut att bli det största Uddevallasymposiet någonsin. Drygt 140 abstracts har lämnats in på teman som innovationer, destinationsutveckling, kapitalförsörjning, attraktivitet och kreativitet, tidsanvändning och arbetsmarknad. Det övergripande temat är stående: Vilka faktorer utvecklar en region och vilka konsekvenser får det för entreprenörskap? Världsledande nyckeltalare Symposiet pågår i dagarna tre. Under förmiddagarna presenterar elva världsledande nyckeltalare den senaste forskningen inom sina respektive områden. På eftermiddagarna är det parallella sessioner där deltagarna presenterar och diskuterar sina insända bidrag. Vi har gett forskarna möjligheter att ordna egna underseminarier, där de bjuder in sina kontakter, i år finns det tjugo subteman. Något som också upplevs som väldigt positivt med vår konferens är att alla forskare får feedback på sina projekt, i stället för att bara presentera resultaten i föreläsningar, säger Irene Bernhard som är projektledare för konferensen. Tio bidrag från Högskolan Väst I år är deltar rekordmånga forskare från Högskolan Väst. Fjorton forskare kommer att presentera tio studier. Flera av studierna handlar om hållbar turism och hur man utvecklar turistmål. Exempel på bidrag är: Att bli en innovativ turistdestination hållbarhet inom turism. Utveckling av turistdestinationer med fokus på användning av kanaler, floder och sjöar. M-city att utveckla en destination utifrån mobil handel. En gränsregions för- och nackdelar jämförelse mellan Norge och Sverige Ett bidrag som berör symposiets värdkommun Uddevalla är När IKEA kommer till stan IKEAs inverkan på svenska kommuner. Detta är dock inget abstract från Högskolan Väst utan från Handelns utredningsinstitut (HUI) och Högskolan Dalarna. Uddevallasymposiet var från början en del av ett treårigt EU-projekt. Tanken var aldrig att det skulle bli återkommande. Syftet med projektet var att analysera ekonomins utveckling i regionen. Men det visade sig redan efter första året att forskarna ville träffas igen. Nu är konferensen känd över hela världen och har ett gott renommé. I Sverige har vi inte varit så kända men även det börjar ändra sig, säger Irene Bernhard. Framtida forskningscentrum Irene berättar att Uddevallasymposierna är ett led i planeringen av ett framtida kompetens- och forskningscentrum på Högskolan Väst med inriktning mot regional utveckling. Uddevallasymposium arrangeras av institutionen för ekonomi och IT, Högskolan Väst i samarbete med Jönköping Internationella Handelshögskola samt George Mason University, USA. Flera forskningscentra vid svenska lärosäten bidrar också med ekonomiskt stöd till konferensen

8 samhällets välfärdsarbetare rustas Välfärdsverkstaden är en gemensam arena där Högskolan Väst och det omgivande samhället kraft samlar för regionens tillväxt och välfärd. Det handlar om forskning som ger nytta genom kunskapsutveckling i arbetslivet. En arena för utveckling där aktörer från det omgivande samhället, studenter, lärare och forskare möts för att diskutera, reflektera och samtala för att lära av och med varandra. Konceptet bygger på samproduktion av kunskap där alla parter gemensamt bidrar till varandras utveckling. Text:jeanette frykner foto: bildbyrå Välfärdsverkstaden är en del av den vitala forskningsmiljön inom Högskolan Väst som fokuserar på arbetsintegrerat lärande, AIL. Inom välfärdsverkstaden fokuseras och utvecklas kunskap om hur välfärdsarbete organiseras och koordineras inom och mellan olika samhälleliga aktörer samt hur kunskap utvecklas, legitimeras och iscensätts inom och mellan professionella grupper. Resultat ska sattas i handling Resultat och insikter som vi utvecklar ska ha betydelse för innehåll och genomförande av utbildning för välfärdsarbetare, samt för utvecklingen av de verksamheter och yrkesgrupper som redan är verksamma i välfärdsarbete. Dessutom ska de resultat som vi utvecklar bidra till teori- och kunskapsutveckling som är viktiga för såväl professionsspecifika kunskapsdomäner som alla discipliner som på olika sätt, ur olika perspektiv och med olika intressen, studerar digitalisering, arbete, kunskapsutveckling och organisering av välfärdsarbete, säger Thomas Winman, lektor i pedagogik vid Högskolan Väst. Vi arbetar tvärsektoriellt och tvärdisciplinärt vilket gör att välfärdsverkstaden är en arena för innovation, samverkan, öppenhet och samhällsnytta, detta vävs sedan samman i olika utbildningsoch forskningsprojekt. Inom välfärdsverkstaden har vi seminarier, workshops och föreläsningar. Genom vårt innovationslabb kan vi utveckla såväl produkter som metoder vilka bidrar till kunskapsutveckling och till en samhällelig och regional utveckling. Under 2014 är planen att skapa långsiktiga strukturer och samtidigt bjuda in fler aktörer i Välfärdsvekstadens gemenskap, säger Thomas Winman. Kompetens- och kunskapsutveckling genom samverkan Välfärdsverkstaden ska medverka till regional utveckling samt till högskolans forsknings- och utbildningsstrategi och arenan initierar och driver egna projekt och aktiviteter. Den är en länk mellan akademin och det omgivande samhället och är också en plats för möten och samverkan mellan forskning och praktik. Arenan ska bidra till en miljö då man genom samverkan ökar möjligheterna för kompetensutveckling, lärande och långsiktig kunskapsutveckling, och också vara ett utmärkt exempel på samverkan mellan akademi och samhälle i både nationell och internationell jämförelse. Under 2014 arrangeras seminarier på olika teman där området hälsa utgör en central del i samtliga föredrag som en förutsättning för hållbar utveckling. Ny innovationsrådgivare Den 1 april började Anne Alsholm som innovationsrådgivare på Högskolan Väst. Det är en ny roll som högskolan fått möjlighet att inrätta genom bidrag från Innovationskontor Väst (IKV) och Vinnova. Rollen syftar till att stödja högskolans forskare att nyttiggöra sin forskning. Det kan handla om att publicera sig och göra sin forskning känd utanför högskolan likväl som att få hjälp med att kommersialisera sina resultat. Arbetet är i sin linda ännu och Anne Alsholm fokuserar just nu på att inventera och skapa sig en bild av högskolans nyttiggörandeaktiviteter. - Jag kan se en potential i att kunna identifiera möjligheter i processen och få med en nyttiggörandeaspekt redan i ansökningar kring forskningsmedel. Anne Alsholm är utbildad civilingenjör i kemi, och har tidigare arbetat som patentkonsult och immaterialrättslig rådgivare, bland annat på Awapatent. Forskning för att undvika isbildning Högskolan Västs samarbete med Høgskolen i Østfold, har redan gett resultat. De båda ingenjörsvetenskapliga institutionerna har lämnat in en ansökan om medel för ett gemensamt forskningsprojekt. Forskarna vill tillsammans utveckla ett vattenavstötande material som kan användas på flygplansvingar, tåg, vindkraftverk med mera för att undvika isbildning. Metoden som provas heter termisk sprutning och har använts med framgång på värmeisolerande ytskikt på flygplansmotorer och i gasturbiner. Tester är redan igång, både i Trollhättan och i Östfold. Årets Co-opföretag Rektor Kerstin Norén omgiven av representanter från Caverion. Caverion blev i mars utsedda till Årets Co-opföretag Företaget har sedan 2005 anställt Co-opstudenter inom elkraft och det är en del av företagets rekryteringsstrategi. Co-op, Cooperative Education, är en utbildningsform som innebär att studier på högskolan varvas med avlönade arbetsperioder. Co-oputbildningar finns inom ekonomi, IT- och ingenjörsutbildningarna. Här samarbetar Högskolan Väst med många arbetsgivare. Årets pristagare Caverion, f d YIT, skapar och förvaltar användarvänliga och energieffektiva fastighetstekniska system och finns på nära 100 orter i landet, bland annat Vänersborg, Trollhättan och Göteborg. Söktrycket upp 7,6 % När anmälningstiden gått ut till landets högskoleutbildningar med start i höst, visar det sig att Högskolan Väst upprätthåller fjolårets rekordnivåer för antalet sökande och fortsätter att öka mer än genomsnittet i landet. Totalt i landet ökade antalet sökande med 2 procent medan antalet sökande till Högskolan Väst ökade med 7,6 procent. För första gången är det över 7000 personer som sökt i första hand. De mest sökta programmen är: Socialpedagogiska programmet, Sjuksköterskeprogrammet, Mäklarekonom, Förskollärare och Nätverksteknik med IT-säkerhet. Även sökande till fristående kurser ökar en ökning med 14,6 procent jämfört med Högskolan Väst och Høgskolen i Østfold i nytt samarbetsavtal Högskolan Väst har tecknat ett samarbetsavtal med Høgskolen i Østfold i Norge. Avtalet handlar om samarbete för välfärdsutveckling med fokus på social, ekologisk och ekonomiskt hållbar utveckling. Vi blir starkare tillsammans, säger rektor Kerstin Norén. Med det fördjupade samarbetet vill högskolorna utveckla sina gränsregionala samarbeten, och bidra till kunskaps- och kompetensutvecklingen. Ett samarbete betyder också att vi själva kan utveckla vår verksamhet i vår region i Östfold och fylkeskommunerna, säger Hans Blom, rektor på Høgskolen i Østfold. Verksamhetsföreträdare vid högskolorna har nu träffats för att diskutera lämpliga samarbetsprojekt. Exempel på samarbetsområden som planeras är arbetsintegrerat lärande och samverkan inom ingenjörs- och teknikutbildningar. 15

9 en knapptryckning på kameran och bilden är skyddad i 50 år Är upphovsrätten för digitala bilder för stark? Många av oss kommer ihåg den så kallade järnrörsskandalen. Tre ledande sverigedemokrater förolämpar folk på stan efter en krogkväll och beväpnar sig med järnrör. En av dem filmar hela händelsen och filmen hamnar hos en kvällstidning. Nyhet och filmklipp sprids både på nätet och i papperstidningar. Ett år senare dimper det ner fakturor på tidningarnas redaktioner. Sverigedemokraten som filmat vill ha betalt för att tidningarna använt hans filmmaterial. Några av tidningarna vägrar betala. Text: karin nobis Foto: andreas olsson Vem har rätt? Enligt upphovsrättslagen ska tidningarna betala för bilder hämtade ur filmen och till och med be om lov innan de publicerar, om bilden publiceras i digital form. Reglerna är nämligen olika för digital publicering och för analog. Det här tycker Anna Hammarén, jurist och forskare vid Högskolan Väst, är ett problem som behöver redas ut. Hon har fått finansering för att i två år driva ett forskningsprojekt där hon tittar på balansen mellan det upphovsrättsliga skyddet för bilder och yttrandefriheten. Hon har tidigare arbetat i många år med upphovsrättsliga frågor som bolagsjurist på SVT. Här stötte hon på de här frågorna på nära håll och här väcktes också intresset kring det juridiska problemet. Uttrycket en bild är mer värd än tusen ord får en ny mening i det digitala samhället. Vi använder allt fler bilder när vi kommunicerar. Det är lätt att ta en bild med digitalkamera, telefon eller läsplatta och alla har samma förutsättningar. En bild är dessutom ett mycket snabbt och effektivt kommunikationsmedel. På nolltid efter att bilden tagits kan den förmedla ett komplicerat innehåll från en världsdel till en annan. Det gör att bilden får en allt större betydelse som förmedlare av information, säger Anna Hammarén. Bilder som dokumentation Dagens bilder blir allt oftare en dokumentation av något en händelse, en person, en sak snarare än ett konstnärligt verk. Men i lagen om upphovsrätt är skyddet av ett fotografi som är ett "fotografiskt verk" av hög kvalitet eller det mer vardagliga fotografiet som då kallas fotografisk bild det samma. En knapptryckning på kameran innebär alltså ett minst femtioårigt skydd för bilden. Digitaliseringen av kommunikationsvägarna har medfört ökade möjligheter för både enskilda, intressegrupper och traditionella medier att lätt publicera foton och att lätt ta del av andras foto. Parallellt med den ökade användningen av bilder, ökar också behovet av att kunna granska bilderna kritiskt och att alltså kunna använda dem utan tillstånd från den rättsliga ägaren. Är reklambilden diskriminerande? Är det kungen som är med på bilden? Vad är det för text som ministern har noterat på sitt block fångat av fotografens teleobjektiv? Är det verkligen en riksdagsledamot med ett stålrör i handen? Litet utrymme för kritisk granskning Upphovsrättslagens utrymme för kritisk granskning av fotografier utan upphovsmannens tillstånd är begränsat och just publicering av digitala bilder har i praktiken ett ännu starkare skydd än analoga. Detta förhållande kan, enligt Anna Hammarén, ifrågasättas ur ett yttrandefrihetsperspektiv och har också kritiserats i olika sammanhang, bland annat av SVT. Både yttrandefriheten och upphovsrätten är grundlags skyddade rättigheter. Ett särskilt starkt skydd har yttranden som görs i massmedier. En viss kritikrätt finns mot upphovsrättsligt skyddat material men digitala fotografier undantas alltså. Den här konflikten mellan de båda grundlagsskyddade rättigheterna har inte fått någon större uppmärksamhet. Det måste finnas en balans mellan de båda intressena och den ska garanteras genom vissa begränsningar i det upphovsrättsliga skyddet. Detta har prövats i flera rättsfall i Högsta domstolen men domstolen har hittills inte tyckt att det finns anledning att ändra på balansen mellan de båda. Föreslå förändringar i skyddet Anna Hammarén anser att det finns ett behov av en djupare granskning och översyn av relationen mellan å ena sidan yttrandefriheten och å andra sidan upphovsrätten till fotografer, särskilt digitala. Upphovsrätten ger ett "lättfångat" skydd för vissa fotografier. Frågan är om det skyddet är nödvändigt eller om det är för starkt? Syftet med mitt projekt är att granska det här kritiskt och om så behövs föreslå åtgärder för att anpassa upphovsrätten till dagens digitaliserade och massmediala samhälle, där bilden utgör den kanske mest centrala formen för uttryck och kommunikation

10 Sylvana Sofkova Hashemi Patrik Nystedt Helena Korp Niclas Strömberg nytt om namn på högskolan väst Nya professorer Yusuf Altintas är ny gästprofessor i produktionsteknik med fokus på skärande bearbetning. Yusuf Altintas är en världsledande forskare och pionjär inom automation och tillverkningsteknik, med fokus på skärande bearbetning. Ulf Jensen är ny gästprofessor i fastighetsvetenskap. Ulf Jensens forskning handlar om fastighetsrätt med fokus på fastighetspanträtt och forskning om fastighetstillbehör. Kerstin Nilsson är ny gästprofessor i vårdpedagogik. Kerstin Nilsson forskar om ledarskap inom vården. Patrik Nystedt har befordrats till professor i matematik och blir därmed Högskolan Västs första professor i matematik. Patrik Nystedt disputerade år 2000 vid Göteborgs universitet och efter att ha forskat ett år i Frankrike kom han till Högskolan Väst Här undervisar han blivande ingenjörer och lärare i matematik. Patrik Nystedt studerar egenskaper hos algebraiska system av olika slag. Hans avhandling Normal Bases in Infinite Galois Extensions and Generalised Brauer Algebras ryms inom detta fält. Niclas Strömberg är ny professor i teknisk mekanik. Niclas Strömbergs forskning är fokuserad på simulerings- och optimeringsdriven produktutveckling med finita elementmetoden. Framför allt inriktar han sig på ickelinjär finit elementanalys, kontaktmekanik, topologioptimering, surrogatbaserad optimering och tillförlitlighetsbaserad konstruktionsoptimering. Niclas forskning inom konstruktionsoptimering är samlade i två verktygslådor för Matlab. Carsten Sørensen är ny gästprofessor i informatik. Carsten Sørensen har studerat IT-baserad innovationsteknik sedan Senaste decenniet har han fokuserat på två spår: innovationsteknik kopplad till mobila tjänster i arbetslivet och till infrastrukturell service. Claes Wihlborg är ny gästprofessor i nationalekonomi. Claes Wihlborg är också professor i finansiell ekonomi vid Chapman University i USA. Nya docenter Sylvana Sofkova Hashemi har befordrats till docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot lärande och IT och är universitetslektor i utbildningsvetenskap på Högskolan Väst. Sylvana Sofkova Hashemi disputerade 2003 vid Göteborgs universitet. Hennes forskning rör hur barn och ungdomar kan använda digitala hjälpmedel för att utveckla sin läs- och skrivförmåga och hur dessa tekniska hjälpmedel påverkar undervisningen. Hon leder för närvarande ett projekt där man följer elever i årskurs ett och deras lärare upp till årskurs tre och studerar de pedagogiska utmaningarna som finns med användandet av digitala verktyg (datorer, surfplattor) i tidig läs- och skrivkunnighet och dess undervisning. Helena Korp har befordrats till docent i pedagogik vid Högskolan Väst. Hennes forskning handlar om kunskapsbedömning i skolan. Hon undersöker också om skolan bevarar eller kan förändra rådande köns- och klassmönster. Helena Korp disputerade 2006 med avhandlingen Lika chanser på gymnasiet? En studie om betyg, nationella prov och social reproduktion. Hon har varit anställd på Högskolan Väst sedan Hon ingår i högskolans barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljö och undervisar i pedagogik. Nya doktorer Nicholas Curry har disputerat vid Högskolan Väst i produktionsteknik med avhandlingen Design of Thermal Barrier Coating Systems. Nicholas Currys forskning ligger inom området termisk sprutning. Främst handlar det om yt skikten på flygmotorer och gasturbiner och dess värmebarriärsskikt och de tillverkas med en metod som kallas termisk sprutning. Vid mycket hög temperatur, grader, sprutar man ett keramiskt pulver med en plasmastråle mot en yta. Keramikpartiklarna smälter och träffar ytan där de bildar ett skyddslager som är ungefär en halv millimeter tjockt. Det nya i forskningen är användningen av nanopartiklar i dessa värmeisolerande ytskikt som skyddar flygmotorer från hetta. I forskarnas tester ökade livslängden med över 300 procent. Jeroen de Backer har disputerat vid Högskolan Väst i produktionsteknik med avhandlingen Feedback control of robotic friction stir welding. Jeroen de Backer forskar inom styrning och robotisering av en ny svetsprocess, friktionsomrörningssvetsning. Processen har lägre energiförbrukning än vanlig svetsning och gör det möjligt att foga samman helt olika material, som till exempel stål med aluminium. Den här tekniken förändrar inte aluminiumlegeringarnas egenskaper, vilket ger starkare fogar än klassiska smältsvetsmetoder. Rektors ORD På många sätt känns det extra bra att vara rektor på Högskolan Väst just nu. Återigen kan vi glädjas åt höga söksiffror till våra utbildningar inför hösten Vi fick också dryga 150 nya platser, främst inom lärarutbildningen, inför hösten. Samtidigt har vi i dagarna påbörjat vårt anpassningsarbete till minskade utbildningsanslag kommande treårsperiod. Vi kommer tyvärr inte att kunna ge plats till alla som söker till oss. Några gånger per år är vi på myndighetsdialog hos tjänstemännen på regeringskansliet och så också denna vår. Här gavs återkoppling på ett antal indikatorer inom utbildning och forskning där man gjort nationella jämförelser. Inom utbildningsdelen ligger vi något högre än genomsnittet i landet när det gäller prestationsgrad bland våra studenter och har, som sagt, ett högt söktryck till våra utbildningar. Glädjande är också att vi har 94 procent registrerade studenter i förhållande till antalet antagna vilket är mycket högre än genomsnittet i Sverige. När det gäller forskningen kan man konstatera att vi återigen ökar vår externfinansierade del. Forskningen finansieras dels av de statliga anslag vi får men också av bidrag från externa finansiärer. Andelen externfinansiering är så hög som 60 procent av forskningsintäkterna. En svängning har också skett i varifrån dessa 60 p rocent kommer. För första gången på länge står EU-medel för den största delen, något som annars KK-stiftelsen brukar göra. Genom EU medel bedrivs många internationella forsknings samarbeten. Något som är positivt och viktigt för kvalitet, förnyelse och relevans i det vi gör. Inte att förglömma har styrelsen beslutat om en tredje vital forsk ningsmiljö, barn- och ungdomsvetenskap, som ni också kan läsa om i detta nummer. En miljö som stadigt växer och utvecklas. De arbetar med många frågor kopplade till lärar utbildningen men också till samhällsutvecklingen i övrigt rörande barn och ungdomar. Det som präglar miljön är också de många internationella kontakter man har, vilket jag ser som mycket främjande för högskolans utveckling. Vi kan också se en ordentlig ökning i vår uppdragsutbildning. Trenden från tidigare år fortsätter. Detta ligger väl i linje med vår strategiska satsning på området och är ett viktigt inslag i regionens pågående omställningsarbete. Sedan tidigare har vi i budgetunderlaget till regeringen lämnat in önskemål om att få starta holdingbolag för att kunna bedriva uppdragsutbildning än mer effektivt. Besked om det kommer dock tidigast i forskningspropositionen Avslutningsvis vill jag dela med mig av några framtidstankar. Det handlar om principer för samverkan och om ett mer systematiskt utnyttjande av vunna kunskaper. Jag blev inspirerad när jag deltog på högskolans årliga träff med våra Co-opföretag och samtalen med dem. Detta befästes ytterligare när jag nyligen tog del av en rapport från Sveriges ingenjörer där man slår fast att samverkan mellan akademi och arbetsliv leder till högre utbildningskvalitet. I diskussionen om samproduktion av kunskap som pågår är det ofta fokus på att företag och organisationer vi samverkar med, tar del av vår kunskap. Men det handlar sällan om hur vi tar in den avancerade kunskapen som har utvecklats i sam verkan, in på högskolan. Det skulle jag vilja skapa ett mer heltäckande system för hos oss. Kerstin Norén 18 19

11 vi måste lyssna på barnen När Emma Sorbring får frågan varför hon forskar om just barn och ungdomar, kommer svaret blixtsnabbt: Det finns inget alternativ. Inget är mer spännande och komplext än barn och ungdomar och deras föräldrar. Text: karin nobis Foto: andreas olsson 20 21

12 i blickfånget: barn och ungdom i blickfånget: barn och ungdom Det var ett avgörande ögonblick i min forskning. Emma pratar snabbt och engagerat. Hon berättar så fort att hon ibland inte riktigt hinner dra efter andan. När hon får frågan vad som driver henne i arbetet som forskare svarar hon precist och genomtänkt, trots att hon inte ger sig själv mer än någon sekunds betänketid. Variationen och utmaningarna. Det är inte helt lätt att forska och jag tycker om att tänka till. Min roll är ofta att initiera och leda forskning, det gillar jag. När jag får planera och analysera, vara kreativ och hitta lösningar. Numera är det bara en liten del som utgörs av det praktiska arbetet. På frågan om hon gillar att leda, svarar Emma ja. Jag tycker om när jag kan inspirera andra i deras forskning. Eller få andra att börja forska. Tar barnens perspektiv Emma forskar om föräldraskap och barns- och ungdomars utveckling. Ofta tar hon barnens och ungdomarnas perspektiv i sin forskning. Barnen är kompetenta att tolka sin omgivning och agera utifrån den tolkningen. Därför är det viktigt att vi ser barn som individer och att vi lyssnar på vad de har att säga. På sin fritid är Emma engagerad i Uddevalla seglarklubbs barnoch ungdomsverksamhet. I klubben får jag kombinera många saker jag tycker om vara ute, köra båt, träffa massor av barn och mest av allt, vara med min dotter Alice! Ville bli veterinär Emmas egen barndom var bra, hon tyckte om skolan och gick naturvetenskaplig linje på gymnasiet. Hon ville bli veterinär ända tills hon praoade. Jag hade en romantiserad bild av yrket. Det var inte så kul när djuren behövde avlivas. I stället började Emma fundera på friskvård. Hon gick en utbildning på en folkhögskola och kom så småningom in på Naprapathögskolan. Utbildningen kostade mycket pengar och man fick inga studiemedel. För att verkligen veta att jag gjorde rätt, bestämde jag mig för att söka uppskov ett år och istället läsa psykologi på Högskolan Väst. På högskolan lärde jag känna en lärare, Margaretha Rödholm Funnemark, vi klickade direkt och jag visste efter ett halvår att jag ville forska inom psykologi. Läste dubbla kurser Grundutbildningen i psykologi var på tre år men det var för långsamt för Emma. Hon läste dubbla kurser och klarade utbildningen på två år. Jag kände jättestarkt att jag bestämt mig. Och min filosofi är inte att skjuta på saker till morgondagen. I juni 1996 fick jag min kandidatexamen och veckan efter blev jag antagen till forskarutbildningen. Emma började skriva på sin avhandling. Men då hände något som fick den annars så energiska Emma att alldeles tappa farten. Handledaren Margaretha som följt henne sedan de klickade, blev sjuk i cancer och gick bort. Det var ett avgörande ögonblick i min forskning. Jag kände att jag inte kunde fortsätta arbeta med vårt insamlade material utan fick avbryta hela avhandlingsarbetet. I stället började jag arbeta som lärare och fick barn. Först efter föräldraledigheten, med stort stöd av andra, kände jag att jag skulle kunna göra klart avhandlingen. Nätverkande gav resultat Emma Sorbring disputerade Temat var barns perspektiv på konflikter med föräldrarna. Jag undervisade mycket, men 2007 fick jag forskningsmedel, ett så kallat postdokanslag. Det var ytterligare ett avgörande ögonblick i min forskningskarriär. Projektet i sig var inte så viktigt men jag använde mycket av min tid till att odla kontakter och söka nya anslag. Emmas nätverkande gav resultat. Projekten började rulla in, både internationella och nationella. Och så har det fortsatt. Just nu handleder hon fyra doktorander. En av dem sitter i Estland och ingår i ett internationellt forskningsprojekt där forskare i elva länder studerar föräldraskap i olika kulturer. Hon har också fått en fråga från en kvinna i Istanbul, om att handleda henne i ett projekt som handlar om våld i nära relationer. Jag forskar gärna lokalt, men jag vill att min forskning ska vara internationellt förankrad. Som forskare utvecklas jag i kontakten med forskare från andra kulturer. Det är spännande att vara i olika sammanhang och få höra om nya projekt och var fronten ligger inom området. Eller som någon har sagt: Man ska ha huvudet bland stjärnorna och fötterna i myllan. Så vill jag vara, ha huvudet bland forskarstjärnorna men samtidigt vara stadigt förankrad i den regionala kontexten och dess utmaningar. Barnen är kompetenta att tolka sin omgivning och agera utifrån den tolkningen. Namn: Emma Sorbring Ålder: 42 Bor: Hermansbukten i Uddevalla. Familj: Gift med Urban, dottern Alice 12 år, två vilda hundar Ville och Molly samt fågeln Pip. Intresse: Vara ute. Tillbringa tid på havet åka och köra båt. Åka skidor på längden, utför och uppför. Greja i trädgården, vad som helst bara jag får vara ute. Tycker också om att resa. Ger energi: Att vara med min familj och helst ute

13 i blickfånget: barn och ungdom i blickfånget: barn och ungdom Målet är att stärka barns och ungas ställning i samhället 2013 blev en milstolpe för barn- och ungdomsforskningen vid Högskolan Väst. Högskolans styrelse bestämde att forskningsområdet skulle bli en vital forskningsmiljö. Det betyder att forskningsområdet nu är en av tre prioriterade forskningsmiljöer vid hög skolan. Text: karin nobis Foto: bildbyrå Emma Sorbring är verksamhetsledare för forskningsmiljön: Målet med vår forskning är att sprida kunskap om barns och ungdomars livsvillkor och att stärka deras ställning i samhället. Helt enkelt att barn och ungdomar ska få det bättre och må bättre. Forskningsmiljön kring barn och ungdomar bildades under åren 2008 till Sedan dess har den vuxit kraftigt och idag finns det ett femtiotal forskare där. Forskningen handlar om barns och ungdomars utveckling, lärande och livsvillkor. Både i hemmet, på fritiden och i institutionella miljöer som skola och socialtjänst. Många av de projekt vi driver, görs i samarbete med skola, socialtjänst och andra. Det finns ett behov av att forskningsförankra verksamheten. I miljön har vi i år satsat starkt på samverkansprojekt, där den externa verksamheten, barn- och ungdoms v etenskapliga forskningsmiljön samt forskaren själv går in med lika delar finansiering. Ett exempel på ett sånt projekt är i Vara kommun, där vi ska jobba med tidiga insatser för förskolebarn i behov av stöd. Den här formen av samverkansprojekt gör att vi kan bedriva forskning som har sin grund i verksamheternas problematik, men också att det finns en naturlig kanal för att sprida forskning och forskningsresultat. Emma berättar att den största utmaningen för forskarna är att bidra till att forskning ligger till grund för politiska beslut. Dialogen med beslutsfattare skulle behöva vara mer frekvent och vi jobbar hårt för att sprida våra forskningsresultat till aktörer i det omgivande samhället. Den barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön är tvärvetenskaplig och forskarnas ämnesområden är bland annat psykologi, sociologi, pedagogik, omvårdnad, statsvetenskap och kulturvetenskap. Inom ramen för forskningsmiljön arrangeras seminarier och konferenser som är öppna för kollegor, studenter och praktiker. Två gånger per termin kommer miljöns nyhetsbrev. I nyhets brevet berättas om projekt, forskningsresultat, nyutgivna böcker och aktuella konferenser. barn- och ungdomsforskning på högskolan väst Flera viktiga samhällsfrågor berörs i forskningen om barn och ungdomar: föräldraskap i olika kulturer, barns utveckling och lärande, socialt stöd och samarbete mellan socialtjänst och skola, ungdomars relationer, barns och ungdomars internetanvändande och hälsa. I dag pågår ett trettiotal forskningsprojekt inom dessa områden, och man har forskningssamarbete med många aktörer i Västra Götalandsregionen men också med universitet i till exempel Filippinerna, Italien, USA, Kina, Kenya, Thailand, Estland och Storbritannien. För många vuxna inblandade kring utsatta barn När Anette Bolin skrev sin avhandling om samarbete mellan skola och socialtjänst, utifrån de vuxnas perspektiv, tänkte hon nästa gång ska jag fråga barnen vad de tycker. Och så blev det. Anette har precis avslutat en studie som heter När många vill hjälpa till. Den handlar om hur socialt utsatta barn uppfattar socialtjänstens samarbete med exempelvis skola och barnpsykiatri. Text: karin nobis foto: bildbyrå Anette Bolin menar att de vuxna vill dela upp arbetet mellan sig på ett effektivt sätt, med utgångspunkt i sin yrkesroll, men att barnen inte skiljer på vuxna med olika yrken. De förknippar de vuxna med olika platser och skiljer mellan dem som de upplever kan hjälpa dem och de som de inte tycker kan hjälpa dem, berättar Anette Bolin. Hinner inte med alla vuxna De vuxna jobbar efter sina yrkesmetoder, för att täcka in olika behov som de tror att barnen har. Men när Anette frågar barnen vad de tycker är viktigt, säger de att det är för många vuxna inblandade. De säger att de vill ha hjälp men att de inte hinner med alla vuxna. Barnen hittar strategier för att komma runt problemet. Några byter kontaktperson. Eller struntar i att gå på möten. De väljer in vilka vuxna de gillar och har förtroende för. Dem pratar man med och lyssnar på. Hos äldre tonåringar kan vi också se att de har ytterligare en strategi att låta det rulla på utan att de är verkligt engagerade. En positiv sak som Anette Bolin sett i studien är att barnen har hög tilltro till sin egen förmåga att välja bort och välja in. Inte uttrycka egen åsikt Många av barnen tycker att möten där man måste sitta med flera vuxna samtidigt, är jobbiga. I de här mötena berättar de vuxna om barnen. Det är de professionella vuxna som dominerar samtalet. Barnen tycker att de vuxna pratar för mycket, de får ingen chans att uttrycka sin egen åsikt. Många tycker att de här mötena är outhärdliga men samtidigt måste man vara med för att få veta vad som händer. En del försöker smyga in sin åsikt eller sätta stopp för mötet, berättar Anette. Även om många barn är kritiska till att vuxna inte tycks lyssna till barn i samma grad som de lyssnar på de andra vuxna på möten, så har Anette i studien fått höra många fina berättelser om socialt arbete och skolans arbete. Det har varit en rolig sidoeffekt av mitt arbete. Sedan är det viktigt att komma ihåg att detta är barnens tolkning av det som händer, studien säger inte att det är så här. Stort behov av att berätta Anette berättar att barnen verkade uppskatta att någon var intresserad av att höra deras åsikt. När barnen tillfrågades, ville i stort sett alla vara med. När jag sedan började intervjua och barnen förstod att jag ville veta vad de tyckte om de vuxna, ville också alla berätta. Anette har hållit flera föreläsningar om studien för yrkesverksamma. Hon bidrar också med barnens perspektiv i två regionala utvecklingsprojekt kring samarbete med barn som behöver stöd. Forskningsprojektet är finansierat av Stiftelsen Allmänna barnhuset som stödjer socialt utsatta barn

14 Vad hände sedan? Industriell ekonomi med Co-op är ett tämligen nytt program och erbjuds sedan fem år vid Högskolan Väst. Idag efter frågas ingenjörer med kompetens inom både teknik och ekonomi och många studenter som tagit examen från programmet har fått jobb. Här möter du några av dem. Text: jeanette frykner vad gör du idag hanna runesson? Just nu arbetar jag som projektledare på Schenker Consulting i Göteborg. Jag driver projekt inom IT. Utöver det är jag med och driver LOVA, som är ett logistiknätverk enbart för kvinnor med cirka 40 medlemmar. Schenker finns representerade i hela Sverige och under den närmaste tiden kommer jag besöka flera distrikt. Dessutom arbetar jag med verksamhetsutveckling internt där vi håller på att samla våra projektledningsverktyg i en databas för att bli effektivare. Hur hamnade du där? Jag hittade annonsen på platsbanken när jag sökte mina första jobb efter examen och efter en lång rekryteringsprocess började jag här i november Det bästa med det du gör nu? Det bästa med jobbet är att det är varierande, det går att jobba med många olika projekt och personer samt utmaningen i att genomföra projekt inom avsatt tid och med den komplexitet som det ofta innebär. Sen är det oerhört kul och givande att få arbeta med så kompetenta kollegor. Positiv feedback vad gör du idag johanna ekström? Jag arbetar som marknadskoordinator på Uddevalla Finmekanik AB, UFAB. Min roll består bland annat av: kundservice för utvalda kunder, initiera framtagning av underlag för offerter, samordna information och kontakter med inköp, produktion och kvalitet i samband med offert, order- och kontraktsgenomgångar. Men också av kontinuerlig kund uppföljning och insatser för att utveckla relationen, utarbeta och utveckla rutiner inom Marknadsavdelningen samt hålla affärssystemet MPS uppdaterat och mycket annat. Hur hamnade du där? Jag sökte via annons på platsbanken, vid det tillfället arbetade jag i Göteborg som VD-assistent. Det var mitt första jobb efter examen och jag ville hitta ett arbete på hemmaplan. Det bästa med det du gör nu? Sammanhållningen och kontakten med mina kollegor, närheten till produktionen och de varierande arbetsuppgifterna. Studenter och arbetsgivare har lämnat positiv feedback. Det är ett kvitto på att upplägget på programmet fungerar bra, att utbildningen är rätt sammansatt, i alla fall för dessa studenter och arbetsgivare. Tanken är att utbildningen ska möta arbetslivets behov och att ge studenterna en bred grund att stå på för att kunna välja olika alternativ, till exempel att studera vidare efteråt, säger Monica Idoff Isberg, ansvarig för programmet. vad gör du idag lasse saarenpää? Jag jobbar som Branch quality coordinator på Facil med fästelement. Vi levererar fästelement till Volvo lastvagnar och bussar. Facil är så kallad Tier 1 supplier där jag står som kontaktyta mellan Volvo och alla underleverantörer av fästelement. Mitt jobb är att säkra kvaliteten på allt som vi levererar till Volvo, proaktivt genom PPAP processen och reaktivt genom reklamationer. Hur hamnade du där? Jag sökte det här jobbet under examensarbetet och fick det innan jag blev färdig. Det bästa med det du gör nu? Det passar min utbildning bra. Kunskaper som jag har fått under min utbildning använder jag regelbundet. vad gör du idag frida mossud? Jag arbetar som projektinköpare för förar och passagerarairbags och med specialprojekt på Autoliv Sverige AB i Vårgårda. Hur hamnade du där? Jag genomförde min andra Co-opperiod där och även mitt examensarbete. Det bästa med ditt nuvarande jobb? Att arbeta med utveckling, arbeta i team och att delta i ett stort global nätverk. Per Nylén, verksamhetsledare för den produktionstekniska forskargruppen, berättar om hur det hela började: För drygt två år sedan sökte vi och fick pengar för att undersöka hur vi mest effektivt kan jobba för att nyttig göra våra forskningsresultat. Projektet utmynnade i ett aktiebolag, ägt av Per Nylén och en kollega, och ska fungera som en inkubator för att främja startandet av mindre forskningsföretag. En av anledningarna till att vi startade PTC Innovation AB är möjligheten att ta patent. Det är dyrt och kan vara svårt för forskaren själv att klara det ekonomiskt, säger Per Nylén. För att få en överblick över vilka forskningsresultat som finns i den produktionstekniska forskargruppen, gjorde Per och hans kollegor en inventering. De intervjuade de andra forskarna och hittade tio projekt som de sedan rankade, bland annat utifrån hur färdiga resultaten var. Det blev till slut tre projekt. För att få veta hur det kommersiella intresset är för idéerna, tog vi hjälp av en affärskonsult från London. Han bedömde att det fanns en bra global marknad för alla tre. Den första idén handlar om att ersätta processen elektro kemisk hårdförkromning. Processen är numera förbjuden att använda för många produkter eftersom cancerframkallande ångor bildas i produktionen. Men det har varit svårt att hitta ersättning för krävande tillämpningar, något som forskarna på Högskolan Väst alltså lyckats med. Startar företag för att nyttiggöra forskningsresultat Högskolan Väst är bra på produktionsteknik. Det forskas framgångsrikt om produktionsprocesser inom verkstadsindustrin, ofta tillsammans med industrin. För att nyttiggöra forskningsresultaten ännu mer har forskarna själva startat företaget PTC Innovation AB. Text: karin nobis foto: pontus corneliusson Här finns en enorm marknad. Men det är också den idé som kommer att ta längst tid att förverkliga, eftersom det krävs stora omställningar ute på företagen. Det är inte aktuellt att ta patent på lösningen, utan handlar mer om att hjälpa företagen att komma igång, säger Per Nylén. Han berättar att forskarna redan fått kontakt med fem företag som är intresserade av att testa deras metod. Idé nummer två och tre är lite olika sidor av samma mynt. Båda handlar om temperaturmätning. Den ena är utvecklad för att mäta temperaturen i friktionssvetsning och styra roboten för att höja produktivitet och kvalitet. Uppfinnare är Jeroen De Backer som doktorerade den 25 april. Den andra är en helt ny teknik för att mäta temperatur beröringsfritt inom tillverkningsindustrin. Uppfinnare här är doktoranden Petter Hagqvist. För båda dessa idéer har man gjort patentundersökningar och fått preliminära positiva besked. Metoden med robotstyrning i svetsningsprocessen provas redan på två företag i Sverige, som även ingår i ett forsknings projekt. Den är färdig att tas i tillverkning. Den andra är utvärderad för härdningsprocesser med lyckat resultat. Men vi tror att det kan finnas många marknader för den, till exempel elektroniktillverkning. Tillsammans med elektronikföretag har vi gjort preliminära tester med lyckade resultat, säger Per Nylén

15 från nyfiken grabb till driven forskare Redan som liten gillade han att skruva isär och undersöka saker hemma på släktgården i Mellerud i Dalsland. Idag brinner han för att göra den produktions tekniska forskningen till nytta för samhället. Möt Lennart Malmsköld som ännu en gång återvänt till Högskolan Väst. Text: robert svensson Foto: andreas olsson Platsen är Produktionstekniskt Centrum, PTC, vid Innovatum teknikpark i Trollhättan. En trappa upp från snurr dörr arna i entrén har Lennart Malmsköld sitt kontor med utsikt över 2300 kubik meter stor projektverkstad ett välutrustat verkstadstekniskt laboratorium som forskarna och deras samarbetspartners använder. På skrivbordet står en annor lunda klocka. Den specialgjorda tidvisaren är gjord med visare som sitter i en Saabratt monterad på en träplatta. Den fick jag som avskedspresent när jag slutade på Saab. Den fick följa med när jag började på Volvo också, berättar Lennart Malmsköld. Idag är han alltså åter på Högskolan Väst, efter en resa i sitt yrkesliv. Lennart bor i dalsländska Mellerud, dit han flyttat tillbaka efter att ha bott i såväl Göteborg som Frändefors. Min föräldrar var lantbrukare och släktgården finns sedan sju generationer tillbaka. Undervisade i datorstödd konstruktion Men Lennart ville inte bli lantbrukare. Han gillade att skruva isär saker när han var liten. Jag pillade på allt och gillade att göra praktiska saker. Och det har fortsatt. När Lennart inte jobbar, mekar han med bilar eller renoverar husen på gården. Det tekniska intresset har alltid funnits där. Att Lennart valde maskin på gymnasiet var inga konstigheter. Egentligen har produktionsteknik varit en röd tråd i mitt liv. Han ger ett rakt och ärligt intryck och han har precis koll på siffor och årtal när han berättar sin historia. Efter gymnasiet blev det jobb och vapenfri tjänstgöring som brandman. Därefter började Lennart att studera i Trollhättan. Året var 1988 och Chalmers bedrev en utlokaliserad påbyggnadskurs i stan. Det var två år innan Högskolan i Trollhättan/Udde valla, HTU, föddes. Lennart valde sedan att plugga till civilingenjör på Chalmers. Efter utbildningen tog han en kontakt med hög skolan och fick en tjänst som adjunkt. Han undervisade i datorstödd konstruktion/produktion. Lennart tittar ut genom Jag pillade på allt och gillade att göra praktiska saker. kontorets fönster mot verkstadshallen. Den här produktionslinan är faktiskt densamma som vi införskaffade till lokalerna på HTU. Den är hitflyttad nu. Så småningom blev Lennart programansvarig för utbild ningen Produktionsteknik. Men efter åtta år kände han sig mätt på lärarrollen och ville arbeta som civilingenjör. Från Saab till Volvo Lennart arbetade på Saab Automobile, som ägdes av General Motors. De första åren som simuleringsingenjör och de sista som sektionschef på beredningsavdelningen. Ett jätteroligt jobb. Under den här tiden fick jag också en tjänst som industridoktorand och kunde påbörja mina forskarstudier som berörde tillämpad forskning. Jag skrev på en avhandling om en simuleringsmodell som kom att användas på bilmodellen Saab 9-5. Modellen var utformad som ett dataspel där montörerna ställdes inför valsituationer där de skulle bygga olika delar av 9-5:an. De var tvungna att välja rätt artiklar i rätt ordning och veta vad som krävdes för att kvaliteten skulle bli god. Simuleringsmodellen blev ett komplement till träning på riktiga bilar och för kortade ledtiden för upplärning på monteringslinan. Kvaliteten höjdes märkbart, det var roligt att se, säger Lennart. Efter 11 år på Saab blev det nytt arbete på Volvo Technology i Göteborg. Skillnaden var uppenbar. Volvo var ett mycket större företag än Saab. Det innebar också längre och mer byråkratiska pro cesser. Men visst fanns det likheter mellan företagen, speciellt mellan Volvo och General Motors. På Volvo jobbade Lennart som projektledare för forsknings projekt, en del av dem handlade om simuleringsteknik, men mycket annat också. Sista året blev det mer övergripande forsknings strategier och road maps för Lennarts del. Återkomsten till högskolan Från den 1 januari i år är Lennart alltså tillbaka på Högskolan Väst. Att det blev så är egentligen en kombination av orsaker. Jag blev uppringd av prefekten vid Institutionen för ingenjörs vetenskap, som kom med ett intressant och spännande erbjudande. Samtidigt pågick en omorganisation på Volvo och jag kände att mina arbetsuppgifter skulle påverkas av detta. Dessutom pendlade jag 13 mil, enkel väg, till Göteborg varje dag. Idag är Lennart lektor i produktionsteknik och undervisar i produktionssimulering. Han är också projektledare för en del forskningsprojekt av övergripande karaktär och samarbetar med Chalmers. Han är dessutom biträdande prefekt i forskning på halvtid och han arbetar med forskningsprocesser och kvalitet. Sålunda ett varierat arbete, och Lennart trivs. Det känns bra och spännande! Eftersom jag arbetat på högskolan tidigare har jag också byggt upp ett bra kontaktnät. Jag ska fungera som en brygga mellan forskning och utbildning. Det blir en utmaning att koppla ihop dessa. Jag tycker att verksamheten på Produktionstekniskt centrum har en viktig roll att fylla i regionen. Jag brinner för att kunna till ämpa forskningen här och göra så att den skapar stor samhällsnytta. Kort om Lennart Malmsköld familj: Fru och två söner, 19 respektive 21 år. bor: På släktgården i Dalsland. Han är den sjunde generationen som bor där. Intressen: Familjen, renovera hus, meka med bilar. Har flera gamla Saab 900 på gården som behöver omvårdnad och kärlek. Spelar keyboard i rockband för husbehov. Har spelat både alt- och tenorsaxofon

16 kartläggning med wow-känsla Under det senaste året har ett par olika projekt med fokus på nyttiggörande av kunskap genomförts på Högskolan Väst. Det har handlat om att kartlägga vilka intellektuella tillgångar som finns och vilka aktiviteter kopplade till nyttiggörande som görs. Resultatet visar bland annat att 269 personer varit inblandade i över 650 nyttiggörandeaktiviteter. Text: anna hallberg foto: bildbyrå Det hela startade med att högskolan ansökte och fick medel hos Innovationskontor Väst för projektet Intellektuella resurser kunskapstillgångar, även kallat IR Boost. Syftet var att öka förståelsen för och kunskapen om nyttiggörande i någorlunda breda lager bland högskolans forskare och dok torander. Parallellt med att öka medvetenheten fanns ett behov av att bättre kunna hantera flödet av idéer och kunskap, både gentemot högskolans partners som mellan forskare/ lärare inom högskolan. Det har inte varit helt enkelt att få tid med forskarna eller att få in enkätsvar. Till viss del handlar det om attityd och kännedom om begrepp som ställer till det lite. När det gäller nyttiggörande är vanliga begrepp man pratar om innovationer och kommersialisering. Man tror därför det i första hand handlar om forskning inom teknikområdet, vilket det inte alls behöver göra, säger Emelie Hanson, ansvarig för genomförandet på Drivhuset vid Högskolan Väst. Attityden behövde påverkas Längs med projektets gång fick man därför arbeta mer med attitydpåverkan och närma sig forskarna med andra beskrivningar. Ett behov uppstod också av en kartläggning, inte bara av tillgångar utan också av vilka fak tiska aktiviteter som görs. Det blev starten på det andra av de två projekten, Kart läggning av nyttiggörande aktiviteter. Här använde vi oss av Innovationskontoret Västs beskrivning av nio olika roller som kan tas inom forsknings- och innovationsarbete. Rollerna har hjälpt oss att öka förståelsen för vad nyttiggörande kan vara. 653 aktiviteter Rollerna som används är forskare, utbildare, infrastrukturutvecklare, rådgivare, debattör, nätverkare, entreprenör, katalys ator och utvärderare. I den kartläggning som nu gjordes av aktiviteter kopplade till de olika rollerna fick vi fram att 269 personer varit inblandade i totalt 653 nyttiggörandeaktiviteter. Det blir lite wow-känsla att det görs så mycket när ganska många tror att nästan inget görs. Många tror kanske inte att dessa aktiviteter kan definieras som nyttiggörande utan det blir lite av en ögonöppnare för dem. Dock görs många av de olika aktiviteterna lite ad hoc och inte alltid med en uttalad nyttiggörandestrategi. Under 2014 kommer projektet IR Boost att fortsätta med ett andra steg. Målet är att hitta strategier och former för hur högskolan kan upprätthålla dessa aktiviteter. Vi kommer att gå bredare och göra insatser för att öka nyttiggörandekopp lingen hos våra studenters examensarbeten. Examensarbetet utgör ofta en skärningspunkt mellan forskare, student och sam hälle, något som ibland utgör starten på helt nya projekt. Genom att skapa nya möjligheter för nyttig görande av kunskap så kan högskolan stärka sina relationer med det omgivande sam hället, säger Stefan Christiernin, vicerektor för innovationsfrågor på Hög skolan Väst. 157 Fler lärarutbildningsplatser Regeringen aviserade i vårbudgeten i april om nya högskoleplatser, med huvuddelen inom lärarutbildningen. Högskolan Väst har tilldelats 157 nya utbildningsplatser; 60 stycken till utbildningen för lågstadielärare, 70 stycken till förskollärare, 22 stycken till att vidareutbilda förskollärare till lågstadielärare och fem stycken platser till specialistsjuksköterskor. När det gäller Förskollärarutbildningen och Grundlärarutbildningen har vi haft ett gott söktryck inför höstantagningen 2014 så dessa platser är välkomna, säger Lena Sjöberg, biträdande prefekt på Institutionen för individ och samhälle, lärarutbildningens hemvist på Högskolan Väst. Enligt Lena Sjöberg kan man se att det regionala behovet av samtliga lärarkategorier är stort och att studier visar att lärarstudenterna ofta utbildar sig regionalt där man bor. högskoleprovets betydelse i urval för stor Sverige behöver utveckla ett nationellt utvärderingssystem för skolan och Högskoleprovets användning som urvalsinstrument till universitet och högskolor bör minimeras. Det är två av slutsatserna i forsknings rapporten Likvärdig kunskapsbedömning i och av den svenska skolan problem och möjligheter som Christina Cliffordson, professor i pedagogik vid Högskolan Väst, skrivit tillsammans med två andra forskare. I rapporten beskrivs det svenska systemet för kunskapsbedömning som en koloss på lerfötter och författarna ger ett antal konkreta förslag på förbättringar. De pekar också på risken med att förlita sig i allt för hög grad på internationella utvärderingar som PISA-rapporten. Hela rapporten finns att läsa på Eddy Nehls Innovation Champion De ska fungera som katalysatorer och driva innovationsprocessen framåt så att nya produkter hittar till marknaden. Green Factorys tio första Innovation Champions är nu fullfjädrade processledare. En av dem är Eddy Nehls, forskare på Högskolan Väst. Green Factory är ett samarbetsprojekt för hållbar utveckling, där bland annat Innovatum, Skanska, Trollhättans Energi och Högskolan Väst ingår. Finansiär är Energimyndigheten. Tanken med Green Factory är att skapa en plattform där nya idéer inom miljöteknik kan födas och sedan omvandlas till kommersiella produkter. Som Innovation Champion ska jag jobba för att få in fler samarbetspartners i Green Factory och utveckla formerna för samverkan. Det handlar också om att hålla innovationstanken levande och att lösa utmaningar på ett hållbart sätt i den egna organisationen. 31

17 Livet efter studierna Fredrik vågar välja det han tror på Text:jeanette frykner Foto:andreas olsson Fredrik Andresen från Örebro hittade till Trollhättan och Högskolan Väst när han sökte en bred akademisk utbildning med goda möjligheter inom området film och webb. Något som programmet Digitala medier erbjöd. Fredrik är idag en av grundarna till och delägare i den kreativa byrån Studio JAG och arbetar från ett kontor mitt i Göteborg. Kontoret har en välkomnande atmosfär. Fredrik dricker inte kaffe men har kokat till mig och jag ger honom betyget fyra av fem. Är det sant, nu blir jag glad, säger Fredrik medan han serverar kaffet. Fredrik är också välkomnande, lugn men entusiastisk inför vår intervju. Jag läste natur på gymnasiet men det passade inte mig. Efter det började jag jobba som anläggare. På dagen la jag plattor och på kvällen kreerade jag mer fritt, jag har alltid varit dragen till det grafiska uttrycket. Jag insåg att jag trivdes bättre med det jag gjorde på kvällen än det jag gjorde på dagen och beslöt att satsa på en utbildning som kunde ge mig möjligheter inom området. Det var en chansning att flytta till Trollhättan, jag visste att Saab tillverkades där men i övrigt var staden okänd för mig. Det var en spännande tid i en ny stad och med nya människor, säger Fredrik. Utbildningen medförde praktiktid och Fredrik genomförde sin hos världens största digitalbyrå LBi i Göteborg. På LBi fick jag genast ett skarpt uppdrag och som jag direkt gillade. Det fanns inte tid att tveka och visst gjorde jag misstag i början, men det är det som är meningen när man är ny. Konsten är att hantera det på ett bra sätt och våga jobba på. Kunder väntar på resultat, jobbigt visst, men roligt och lärorikt. Fredriks intresse förändrades och han inriktade sig mer mot webb och digitala lösningar. LBi skickade honom till deras kontor i Köpenhamn för ett större uppdrag. Tiden i Köpenhamn är speciell för mig. Jag bodde på ett lägenhetshotell, jobbade på dagarna och pluggade på ett fik under kvällarna. Det var en hektisk men en väldigt skön tid och jag gjorde min C-uppsats i samband med det, säger Fredrik. Vågade ta chansen Efter det att Fredrik tog examen år 2012 flyttade han till Göteborg och efter två månaders frilansande fick han jobb på just LBi igen. Fredrik arbetade på LBi under perioder, totalt i ett år, och fick senare kontakt med en göteborgskille han träffat genom jobbet i Köpenhamn. Vi sammanstrålade på en pub en kväll. Det visade sig att vi kom bra överens, vi kände till varandras kompetenser men trots att vi knappt kände varandra i övrigt så beslöt vi samma kväll att starta vår egen byrå, bara sådär. Någonstans hade jag haft en plan om att starta eget, kanske om fem sex år, men det gäller att våga ta en chans när den kommer, säger Fredrik. Fredrik sa upp sig på LBi, slutade den sista januari och den första februari föddes deras egen byrå, Studio JAG. Det första jobbet som satte oss i rullning var från ett städföretag i USA. Det är jag, Gustaf från pubkvällen och en kille till som heter Victor. Vi äger byrån och driver den framåt. Vi rivstartade genom att redan första dagen flyga upp till Stockholm för att pitcha mot en potentiell kund. Som företagare är det viktigt att presentera sitt erbjudande tydligt och att pitcha är en slags metod för att lyfta fram företagets erbjudande som vi använder. Trots vår övertygelse om att ro hem ett jobb åkte vi hem utan. Klart vi blev nedslagna men inte så länge, vi bestämde tillsammans att äh, vi kör ändå. Det har vi inte ångrat. Under vårt första år har vi spenderat extra mycket tid på varje projekt och valt att se det som en investering för framtiden. Vi beslöt att alltid leverera en hög kvalitet, det har vi följt och nu börjar vi se att det var en bra investering, säger Fredrik. Drivs av att utveckla sig själv Nästan alla deras uppdrag kommer från kontakter, från någon de jobbat med eller för att någon har hört talas om dem. Det första jobbet som satte oss i rullning var från ett städföretag i USA. Deras affärsidé vara att kunden kunde boka en städning på 60 sekunder. Vi gjorde webbsidan och branding. Det rullade på snabbt och det var först efteråt som vi fattade hur ballt det var, både deras affärsidé och för oss, att det gick så smidigt och snabbt. Flera etablerade städföretag från USA kontaktade oss senare, de kände konkurrens och ville hänga på i utvecklingen av städbranschen. Fredrik drivs av att själv utvecklas och för att kunna hjälpa andra bli synliga och tydliga. Min roll är att förstå kunden för att sedan tillsammans kunna lyfta fram den vision som skiljer dem ur mängden. Det är viktigt att faktiskt grunda visionen hos företaget, att tumma på sanningen är något som inte längre fungerar i vårt uppkopplade samhälle. Från början tänkte vi mest utifrån produktion men idag ser vi vikten av att lägga en stadig grund att basera efterkommande arbete på. Idag är Fredrik etablerad i Göteborg både privat med flickvän och i jobbsammanhang. Han trivs där, byrån är fullbokad och han har många projekt på gång. Studio JAG gick från i princip ingenting till ett välmående företag på cirka ett år genom hårt arbete och en beslutsamhet att göra det vi tror på. Det växer man med också som person och vågar göra upp än större planer för framtiden, säger Fredrik. Jag får inte veta framtidsplanerna men det är tydligt att Fredrik vågar välja det han tror på och det har visat sig fungera utmärkt för honom. 33

18 ALUMN NYTT vi söker fler mentorer! Du som är personalvetaralumn eller jobbar med HR eller inom personalområdet kan vara ett inspirerande bollplank för våra personalvetarstudenter. I Personalvetarprogrammet vill vi tidigt introducera studenten i kommande yrkesroll och ge dem en fördjupad bild av framtida yrkesområden. Det gör vi genom TemaMentorskap där studenterna knyts till yrkesverksamma mentorer. Som mentor ska du ha ett intresse av att dela med dig av din kunskap och erfarenhet till andra. Öppen frukostföreläsning långt från sanningen En bild idag står ofta för sig själv och ska berätta en historia - via Instagram, någon nättidning eller en blogg. Men också i mer traditionella kan aler har bilden en ökad betydelse för att sprida ett budskap. Men kan vi lita på det vi ser? Möt Henrik Oscarsson, mediepedagog på Högskolan Väst, som pratar om vikten av ett kritiskt tänkande också när det gäller bilder. Eller som Henrik uttrycker det: En bild ljuger inte men berättar heller inte hela sanningen. Det kan handla om synvillor eller optiska illusioner men också om manipulering för att medvetet lura mottagaren eller kanske till och med om hjärnans egen konspiration. Datum: 24 september 2014 Tid: 07:30 09:00 (vi bjuder på frukost mellan 07:30 08:00) Plats: Högskolan Väst Alla är varmt välkomna! Anmäl dig på hv.se/alumn är du hälsovetaralumn? Du lyssnar och bidrar till att fördjupa de frågor och ämnen studenterna vill ta upp. Du vill bjuda på dina klokheter och erfarenheter och hjälper till att förbereda studenterna inför steget ut i arbetslivet. Som mentor träffar du studenterna gruppvis om 3-4 studenter 4 6 ggr under det läsår studenterna deltar i TemaMentorskap. Kontakt: Eva Löfvendahl, eva.lofvendahl@hv.se eller Att vara mentor är mitt sätt att bidra till samhällsnyttan. Carina Gunnarsson, Protalent Vill du utveckla dig och dina medarbetare? Uppdragsutbildning, inspirationsföreläsningar eller handledningsuppdrag det finns många olika sätt som vi kan vara delaktiga i dina medarbetares utveckling. Kortare eller längre insatser, skräddarsytt eller hämtat från ordinarie utbud du väljer! Våra erbjudanden: uppdragsutbildning (poäng- eller ickepoänggivande) utvärderings- och utvecklingsuppdrag Uppdragsforskning Laborationer Inspirationsföreläsningar Seminarieserier Process- eller projektledarskap Genom vårt nya nyhetsbrev uppdaterar vi dig regelbundet på nyheter bland våra kurser och utbildningar och flaggar för aktiviteter på högskolan. Gå in på och registrera dig. Nyhetsbrevet kommer 4 ggr/år. Vi ses! kontaktperson för alumnverksamheten på Högskolan Väst är mats eriksson, mats.o.eriksson@hv.se eller Vill du ha vårt nyhetsbrev med aktuell information skicka kontaktuppgifter till samverkan@hv.se gästtyckaren dick eriksson Näringslivschef Trollhättans Stad text: anna hallberg foto: andreas olsson Vad lockade dig med uppdraget som näringslivsansvarig i Trollhättan? Innan jag sökte tog jag mig en ordentlig titt på Trollhättans förutsättningar att växa och vara en livskraftig kommun. För det första jag hade aldrig tagit jobbet om det inte funnits en högskola på orten. Det är en av de viktigaste faktorerna för utveckling. Förutom högskolan fanns det tre andra avgörande komponenter i Trollhättan: Innovatum, hög internationaliseringsgrad inom industrin samt infrastrukturen. Det är inte många städer som har dessa förutsättningar. Det gäller bara att utnyttja detta fundament. Varför är det viktigt med en högskola på orten? Det handlar om att kunna vara konkurrenskraftig. För mig finns det ingen annan väg än kunskap som kan skapa det. Utan kunskap står vi oss slätt. Vi har aldrig varit närmare en global konkurrens på riktigt än nu, vilket gör kunskap än mer viktigt. Hur tycker du samarbetet mellan högskolan och staden ska se ut? Som i alla samarbeten måste båda parter känna att det ger något. Ungefär som när man ska skriva kontrakt i en affärsöverenskommelse vad åtar vi oss och vad får vi ut av det. I ett sådant resonemang kan man säga att stadens åtagande är bostadsgarantin. Att vi garanterar alla studenter bostad ger högskolan en hög attraktionskraft. Staden i sin tur förväntar sig någon form av kompetensgaranti att hög skolan utbildar attraktiva studenter men också någons sorts nyttiggörandegaranti. Det vill säga att det som högskolan producerar i form av utbildning och forskning ska komma till nytta. Finns det några vita fläckar att utveckla i samarbetet med högskolan? Högskolan lever ju delvis i en bredd- och spetsproblematik. Å ena sidan behövs en bredd på utbildningsutbudet för att kunna vara en regional högskola som förser regionen med arbetskraft. Å andra sidan behövs ett antal spetsområden för att utveckla ny efterfrågad kompetens. Högskolan har några spetsar men behöver några till. Här borde fler företag kunna kliva in och exempelvis finansiera professorer för att hjälpa till att bygga upp nya kompetensområden. Hur ser du på framtiden för Trollhättan? Vi har som sagt alla förutsättningar att nå målet invånare år 2030 genom att bland annat arbeta med nyföretagande, nyetableringar och tillväxt av existe rande företag. Och få fart på bostadsbyggandet här kan det kommunala bostadsbolaget ta täten. Internationaliseringsfrågan är också viktig om vi ska vara globalt konkurrenskraftiga. Jag tror att vi kan vara Sveriges mest internationella stad redan. Industrin, med mycket export och internationellt ägande, högskolans alla internationella studenter och våra invandrare. Det finns en fantastisk möjlighet nu är det upp till oss! Namn: Dick Eriksson Ålder: 58 år hemort: Bor sedan 35 år i Göteborg, uppvuxen i Skellefteå. Aktuell: Näringslivschef i Trollhättans Stad sedan september Bakgrund: Var med och utvecklade systemvetarlinjen på Göteborgs universitet och undervisade bl a den första kullen i början på 80-talet. Varit vice vd på Innovationsbron och vd för forsknings institutet Viktoriainstitutet samt drivit eget It-bolag

19 AVSÄNDARE: Högskolan Väst, Trollhättan SVERIGE PORTO BETALT PORT PAYÉ Med vår teori blir dina medarbetare bättre i praktiken. Kompetensutveckla din personal hos oss! Ni får en skräddarsydd utbildning som bygger på många års forskning och nära samarbete med arbetslivet. Vi hjälper er att stå rustade inför framtida utmaningar. Välkommen att kontakta oss. kompetensutveckling på högskolan väst - hv.se/uppdrag