Välkommen till Öppet Hus!

Transkript

1 Välkommen till Öppet Hus! Slå gärna en signal innan Du åker till förlossningsavdelningen. Du behöver inte ringa innan du kommer in för att föda, men många vill ha råd och tycker att det känns tryggt att tala med oss först. Vårt telefonnummer är Ring på klockan vid dörren när ni kommer, så blir ni mottagna av en undersköterska eller en barnmorska. Viktiga saker att ta med Mödravårdspapper, inklusive aktuell blodgruppering Patientbricka med aktuella uppgifter Legitimation Det kan också vara bra att ha: Födelseplan Inneskor Band eller CD-skivor (vi har en CD-spelare att låna ut) Egen favoritdryck Mat och dryck till pappa under förlossningen Kamera och film Telefonkort vi säljer inte kort på avdelningen Babykläder Blöjor och bindor för vistelsen på patienthotellet Kläder att ha efter förlossningen

2 På intaget Här kontrolleras kvinnans vikt, urin, blodtryck och temperatur. Hur barnet mår undersöks med CTG-registrering under cirka 20 minuter. Barnmorskan frågar hur graviditeten har varit, när värkarna började och om vattnet har gått. Barnmorskan undersöker också hur barnet ligger och känner i slidan för att kontrollera hur mycket livmodermunnen är öppen. Ta gärna upp tankar och önskemål inför förlossningen vid detta tillfälle. Kanske har ni en Födelseplan?

3 Tankar inför förlossning och barnsängstid En förlossning handlar ju i första hand om att man ska föda sitt barn, men för de flesta föräldrar är det en stark erfarenhet som man bär med sig resten av livet. Vad är det ni vill och vad är viktigt för att just ni ska känna er trygga och väl omhändertagna? Fundera gärna i förväg på om något känns speciellt viktigt att förmedla till personalen på förlossningsavdelningen och patienthotellet/bb. Diskutera med din barnmorska, läs och tala med varandra. Föräldragruppen på MVC kan ge god information. Skriv sedan gärna ner era tankar och önskemål, antingen som ett personligt brev eller bara som några enkla punkter. Att skriva "Jag vill inte planera i förväg, men vill gärna ha råd och hjälp" är ju också att berätta hur man tänker. Mödravårdens Födelseplan kan vara ett hjälpmedel.

4 Förlossningsrummet Förlossningsrummet blir er bas under vistelsen på avdelningen, men det innebär inte att ni måste hålla er inne på rummet. Rummen är utrustade med en förlossningssäng. Förlossningsängen går att ställa in så att den passar dina behov. Personalen visar gärna. Det är positivt för värkarbetet och din smärtupplevelse om du är u dig. Rörelse är bra för att stimulera värkarbetet och kan också gör värkarna upplevs mindre besvärliga. Be gärna att få låna en gåstol kännas tryggare att ha stöd när man är uppe och går och får en värk! Försök att vara i upprätt läge och i rörelse under förlossningen! Det är positivt att stå och hänga mot sängen under värkarbetet. Livmodern arbetar med tyngdkraften och det underlättar för barnet att tränga ner. Syresättningen till barnet ökar. Bäckenet vidgas, ryggen avlastas och det är lätt att ge massage, om kvinnan önskar det.

5 Toa Det är viktigt att tömma urinblåsan ofta under förlossningen. En full blåsa kan stoppa upp förlossningen och kan ge onödig smärta. Under förlossningen känner du inte alltid att du är kissnödig. Titta på klockan och gå ändå!

6 Avdelningsexpeditionen Journalskrivning, rondarbete och telefonkontakter sköter personalen på avdelningsexpeditionen. Av hänsyn till sekretessen uppskattar vi om ni kontaktar oss genom att ringa på klockan i stället för att gå ut hit och kalla på oss. Dokumentation och rondarbete Förlossningsavdelningens expedition CTG centralövervakning Förlossningsavdelningen har en centralövervakning som gör det möjligt att kontrollera barnets CTGkurva även om personalen inte kan vara inne på rummet hela tiden. På expeditionen finns skärmar, där registreringen från de olika rummen visas.

7 CTG - fosterövervakning Cardiotocografi CTG Registrering av barnets hjärtljud kan ge upplysning om hur det mår. Detta kan kontrolleras under graviditet och förlossning med CTG. Vid inkomsten till förlossningsavdelningen registreras barnets hjärtljud under cirka 20 minuter. Om registreringen är normal upprepas den med jämna mellanrum under förlossningen.. Vid behov registreras barnets hjärtljud längre perioder. På kvinnans mage fästs två dosor som registrerar barnets hjärtljud och värkarna. För att få bättre kontakt sätts ibland en elektrod direkt på barnets huvud, s.k. skalpelektrod. Detta kräver att fostervattnet har gått och kan bara göras under förlossning. CTG-apparat

8 Smärthantering läs mer här! Andning och avslappning Genom att slappna av och andas i takt med värkens rytm får du en möjlighet att bättre hantera smärtan under förlossningens olika skeden. Dessa metoder kan användas enbart eller tillsammans med andra typer av smärtlindrande behandling. Din barnmorska på MVC kan ge information om hur du och din partner kan träna. Massage Massage kan ges för att lindra smärtan och hjälpa dig att slappna av. Olika massagesätt kan passa bättre eller sämre beroende på var du är i din förlossning tala därför om var du vill bli masserad och hur. En lätt beröring med fingertopparna ovanför blygdbenet kan kännas skönt, men många upplever att ett hårt tryck mot nedre delen av ryggen känns bäst under värken. Mellan värkarna kan det vara skönt med massage av nacke, skuldror och rygg Värme och kyla Värme kan ge en god hjälp att hantera smärtan. Du kan lägga handdukar eller vetekuddar som värmts i en mikrovågsugn över det ställe som gör mest ont. Det finns vetekuddar på varje förlossningsrum. När du krystar kan smärtan i mellangården lindras om barnmorskan håller en varm frottéhandduk mot mellangården. Om du efter förlossningen har besvär i underlivet av en ömmande svullnad eller hemorrojder kan det hjälpa om barnmorskan lägger en isblåsa mot det ställe som gör ont.

9 TENS TENS eller transkutan nervstimulering är en metod som bygger på att aktivera kroppens eget smärtstillande försvar. Man fäster ett par elektrodplattor över det området som gör ont. Genom att koppla en svag strömimpuls mellan dessa frisätts endorfiner. TENS-apparat kan hyras eller lånas på MVC. Det är en fördel om man har tränat att sätta på elektrodplattorna och hantera apparaten innan förlossningen. TENS påverkar varken värkarna eller barnet. Den kan tyvärr ibland störa CTG- registreringen av barnets hjärtljus när man använder s.k. skalpelektrod, dvs. en elektrod fäst på barnet huvud. Förlossningsavdelningen har också två TENS- apparater att låna ut -fråga gärna om den är ledig. Smärthantering läs mer här! Bild: Cefar Birth Lustgas Lustgas (N2O) har använts som smärtlindring under förlossning under mer än 100 år. Lustgas kan användas under hela förlossningsarbetet. Du andas in en blandning av syrgas/lustgas genom en mask. Metoden ger snabb smärtlindring Effekten är kortvarig. Lustgas går över till barnet, men effekten försvinner snabbt. Gasen påverkar inte värkarna. När kvinnan själv styr användandet är det ingen risk för överdosering. Personalen visar dig tekniken så att du kan använda lustgasen rätt.

10 Ryggbedövning eller epiduralbedövning (EDA) Epiduralbedövning är en form av regional nervblockad som blivit allt populärare i modern förlossningsvård. Metoden är idag den effektivaste formen av smärtlindring, utan negativ effekt på kvinnans medvetande. Metoden anses säker för kvinnan och barnet, men olika former av biverkningar har rapporterats, främst hos mamman, som blodtrycksfall, illamående, kräkning, långdragen förlossning, ökad frekvens operativa förlossningar, neurologiska komplikationer, svårighet att kissa även efter förlossningen, huvudvärk, ryggvärk och durapunktion. En kvinna som tidigare har ryggproblem av ischiastyp, med strålning ner i benen, riskerar att få sina problem förvärrade av en EDA och bör inte ha en sådan. Likaså om kvinnan har en påverkan på koagulationsfaktorerna är det inte heller lämpligt med EDA, eftersom risken för blödning vid insticksstället är ökad. Innan man kan lägga en EDA bör kvinnan ha ett riktigt värkarbete och helst ha öppnat sig minst tre- fyra centimeter. EDA läggs av narkosläkare. Före bedövningen ska kvinnan ha ett dropp med saltlösning för att motverka blodtrycksfall. Det vanligaste är att kvinnan sitter upp medan bedövningen läggs. Läkaren lägger en lokalbedövning i skinnet och sticker sedan in en nål mellan ryggkotorna. Genom denna förs en tunn plastkateter in, som man sedan använder för att tillföra bedövningsmedlet. Denna slang ligger kvar under förlossningen och man kan vid behov fylla på mera läkemedel genom den. Det tar cirka 30 minuter efter det att man börjat lägga bedövningen tills det den har full effekt. Kvinnan får i de flesta fall (cirka 90%) god lindring av smärtan. Tryckkänslan ner mot ändtarmen påverkas dock inte. Pethidin Pethidin är ett narkotiskt medel som räknas till gruppen opiater. Pethidin har varit den mest använda opiaten för behandling av förlossningssmärta. Opiaterna gör kvinnan lugnare och mindre orolig. Kvinnan blir däremot tröttare. Den smärtstillande effekten har diskuterats. Bieffekter är illamående, kräkning och dåsighet hos modern och risken för att andningen påverkas hos det nyfödda barnet. När en kvinna fått Pethidin ger man ett läkemedel strax innan förlossningen för att bryta den narkotiska effekten. Pudendusblockad och infiltration (lokalbedövning i underlivet) Pudendusblockad (PDB) är en nervblockad som bedövar pudendusnerven. Den läggs med hjälp av en tunn införingshylsa genom slidan. Man använder lokalbedövningsmedel, precis som hos tandläkaren och bäckenbotten blir bedövad. Smärtlindringen hjälper bara under utdrivningsskedet. Nackdelar med bedövningen är att det kan vara svårt att kissa efteråt och också att vissa kvinnor under ett par timmar kan få svårt att stödja på benen. Detta kan göra att man får ligga kvar på avdelningen extra länge innan man kan gå till patienthotellet. Lokalbedövning läggs antingen vid krystningen eller efter förlossningen för att bedöva innan man syr en bristning.

11 Resultatet! Och till slut det här är ju vad alltihop handlar om.

12 Moderkakan Ungefär en kvart efter det att barnet fötts kan du krysta ut moderkakan. Barnmorskan kontrollerar sedan att hela moderkakan har kommit ut, att livmodern drar ihop sig och att blödningen är normal. Hon kontrollerar också om du har en bristning i underlivet. Behöver bristningen sys får du först lokalbedövning.

13 Dags att fira! Nu smakar det bra med något att äta och dricka. Vi serverar smörgåsar, varm dryck och ett glas cider. Efter förlossningen Efter en normal förlossning går mor och barn till Patienthotellet efter fyra timmar. Kvinnan och barnet ska må bra och kvinnan ska ha kissat. Det finns också möjlighet till Tidig Hemgång. Detta innebär att familjen går hem sex timmar efter förlossningen. Har det varit komplikationer går kvinnan och barnet till avdelning 44. Här kan pappa inte bo över. Efter kejsarsnitt ligger kvinnan cirka två timmar på postoperativ avdelning. Därefter går hon till vårdavdelning 44. Mannen och barnet tas om hand på avdelning 44. Detta var slutet på rundvandringen i våra lokaler. Utgångspunkten för informationen har varit det normala förlossningsförloppet men ibland händer något oförutsett. Förlossningen kan behöva avslutas snabbt eller barnet kan vara påverkat vid födelsen.

14 Vissa barn kan behöva lite extra omsorg i samband med födelsen. Det kan behöva få luftvägarna rensugna från fostervatten eller behöva extra syrgas under några minuter. Vi har utrustning på alla förlossningsrum för detta. På bilden får en docka extra syrgas med hjälp av en andningsmask. Sugklocka och tång Ibland kan man behöva hjälpa till att avsluta förlossningen snabbare. Barnet kan visa tecken på stress eller mamman kan vara uttröttad och ha svårt att krysta. Tångskedarna läggs runt barnets huvud och läkaren drar samtidigt som mamman krystar vid värkarna.

15 Neonatalavdelningen Bredvid förlossningsavdelningen ligger neonatalavdelningen. Vi har ett nära samarbete och barnläkare och barnsjuksköterska är snabbt på plats om det skulle behövas. Om barnet behöver vård och behandling hamnar det på neonatalavdelningen, som ligger på bottenplanet i kvinnokliniken. Kvinnan stannar då på Kvinnoklinikens avdelning 44 för nyförlösta.

16 Slut på Öppet Hus Välkomna till oss när det är dags!

17 Efter förlossningen Efter födelsen behöver alla pusta ut. Första amningen Snart visar barnet att det vill suga, men det kan ta olika lång tid för olika barn. Direkt efter förlossningen är de flesta barn vakna och aktiva. Ta tillvara möjligheten att amma för första gången. Det är viktigt att barnet har en bra sugteknik från början. Be personalen visa om du är osäker. Innan ni lämnar avdelningen ska barnet vägas och mätas. Barnet får också en spruta med K- vitamin i låret. Detta ges för att förebygga blödningar hos barnet innan det själv bildat tillräckligt med koagulationsfaktorer.

18 Dusch och bad En varm dusch kan vara både avslappnande och smärtlindrande. Använd gärna dusch-strålen för att massera över det område som gör mest ont. Du kan duscha flera gånger och så länge det känns behagligt, både hemma och på förlossningsavdelningen. Avdelningen har ett badkar som du gärna får använda. Bad i tidig förlossning kan minska värkarbetet. I aktiv förlossning (efter 3-4 cm öppning) kan bad göra att du behöver mindre medicinsk smärtlindring och påskynda förlossningsarbetet. Vattenavgång behöver inte hindra dig från bad, men fosterljuden ska vara normala. Slappna av, tänd ett ljus, men glöm inte att dricka mycket! Värmen gör att du förlorar vätska. Akupunktur De flesta barnmorskor har utbildning i förlossningsakupunktur. Tunna nålar sätts på speciella punkter och stimuleras antingen genom att man snurrar dem eller med en svag elektrisk stimulering. Akupunktur verkar avslappnande och smärtlindrande, kan användas under hela förlossningen och påverkar inte värkarna eller barnet negativt. Sterilvattenkvaddlar Injektion av sterilt vatten intrakutant, s.k. kvaddlar har smärtlindrande effekt utan rapporterade nackdelar för barnet eller för värkarbetet. Metoden är speciellt bra vid smärta i ryggen. Effekten sitter kvar cirka en och en halv till två timmar och kan upprepas.

19 CTG-kurva CTG-apparaten gör en pappersutskrift. På den övre linjen ses registreringen av barnets hjärtljud. Dessa ligger normalt mellan slag/minut.. På den nedre linjen ses registreringen av kvinnans värkar. Stan-övervakning STAN-apparaten arbetar med att samtidigt med CTG-övervakning registrera foster-ekg. Detta ger möjlighet till att få ytterligare information om hur barnet mår. För att kunna använda STAN måste man för närvarande ta hål på fosterhinnorna och fästa en elektrod på barnets huvud. Detta innebär att metoden bara kan användas under förlossning.

20 Blir du trött i benen kan det vara en bra lösning att stå på knä i sängen och luta sig mot sänggaveln eller använda Saccosäcken som stöd. Barnmorskan kanske ber dig stå så om fosterljuden blir påverkade av värkarna - denna ställning ger en bra syrsättning till barnet eftersom livmodern inte vilar mot de stora blodkärlen i buken. Det pågår en ombyggnad av förlossningsavdelningen och under 2003 kommer en renovering av rummen att påbörjas. Målet har varit att skapa en trivsam och lugn miljö, med så lite sjukhuskänsla som möjligt och med tekniken dold bakom paneler. Mat och dryck på förlossningsavdelningen För den födande kvinnan: Under förlossningen är det viktigt att tillföra vätska och energi. Vi serverar saftsoppa, nyponsoppa, saft och vatten under aktivt förlossningsarbete. I ett lugnare skede av förlossningen kan du få smörgåsar och även varm mat om du så önskar. För dig som följer med: På avdelningen finns en automat med kaffe, choklad och andra varma drycker, pris 5 kr. På sjukhusområdet finns två kiosker och en restaurang där man kan köpa mat dagtid. På våra nyrenoverade förlossningsrum kommer det att finnas ett kylskåp till ert förfogande.

21 Läs gärna En barnmorskas packlista